Studiehandbok PÅBYGGNADSUTBILDNING I PSYKOTERAPI. (Postgraduate programme/ma in Psychotherapy) 90 högskolepoäng

Transkript

1 VT 2012 Studiehandbok PÅBYGGNADSUTBILDNING I PSYKOTERAPI (Postgraduate programme/ma in Psychotherapy) 90 högskolepoäng Termin 1 Generella perspektiv på psykoterapi som behandlingsmetod för psykisk ohälsa i klinisk praktik, 15 hp Kurskod 748A39 LINKÖPINGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BETEENDEVETENSKAP OCH LÄRANDE (IBL)

2 Välkomna till Psykoterapeutprogrammet och till första kursen Generella perspektiv på psykoterapi som behandlingsmetod för psykisk ohälsa i klinisk praktik (15 hp)! Studiehandboken är att se som ett arbetsredskap för den studerande där studiernas närmare syften, arbetssätt och referenser anges för de olika teman (kurser) som studierna omfattar. Notera dock att de formellt giltiga dokument som gäller för utbildningen är av fakulteten fastställd Utbildningsplan och Kursplaner. Denna studiehandbok börjar med allmän information om programmet som helhet, hämtat från utbildningsplanen, och information om egenterapin. Därefter kommer information om den kurs som löper under hela vårterminen 2012 Generella perspektiv på psykoterapi som behandlingsmetod för psykisk ohälsa i klinisk praktik (kurskod 748A39) Programansvarig: Lars Back (lars.back@liu.se) Kursansvarig för Generella perspektiv på psykoterapi som behandlingsmetod för psykisk ohälsa i klinisk praktik (hela vt 2012): Björn Philips (bjorn.philips@liu.se) Kursadministratör: Isa Lundgren (isa.lundgren@liu.se) till 1 april Ellinor Sellgren (ellinor.sellgren@liu.se) från 1 april Allmänt (Notera att nedanstående avsnitt utgår från gällande utbildningsplan) Psykoterapi som metod för behandling av psykiska problem har fått en ökad betydelse inom hälsooch sjukvården under senare år. Psykoterapiforskningen har visat att olika terapiformer är genomsnittligt ungefär lika effektiva. Detta innebär emellertid inte att det skulle vara likgiltigt i det enskilda fallet vilket slags terapi som erbjuds. Olika grupper eller typer av patienter är bäst hjälpta av olika slags terapier. Slutsatsen är att olika terapiformer kompletterar varandra och därmed tillgodoser behoven i olika segment av patientpopulationen. Sådana olikheter till trots finns det grundläggande likheter mellan olika terapiformer och deras behandlingsförutsättningar som framför allt har att göra med relationen mellan terapeut och patient och hur utvecklingen av den gynnar eller försvårar själva behandlingen. Mot denna bakgrund läses Påbyggnadsutbildningen i psykoterapi, 90 hp, med 2 olika, men samverkande, inriktningar; Relationell- och Interpersonell psykoterapi alternativt Kognitiv beteendeterapi. Syfte Påbyggnadsutbildningen i psykoterapi är en specialistutbildning och leder fram till Psykoterapeutexamen, som gör det möjligt för den studerande att ansöka om

3 psykoterapeutlegitimation hos Socialstyrelsen. Utbildningen bygger på psykoterapi som vetenskap. Ämnesstudierna har genomgående forskningsanknytning med aktualisering av psykoterapins teorier, metoder och problem. Kritiskt tänkande stimuleras, bland annat genom vetenskaps- och kunskapsteoretiska resonemang och genom ett problembaserat arbetssätt. Inriktning mot bedömning, problembearbetning, färdighetsträning och andra specifika tillämpade inslag präglar utbildningen. Stor vikt läggs vid den studerandes förmåga till professionella etiska bedömningar och bemötanden. Den vetenskapliga grunden för psykoterapeuters arbetsinsatser undergår en snabb utveckling och förändring varför det är viktigt för den studerande att utveckla sin förmåga till självständigt lärande. En sådan kompetens innebär bland annat att kunna identifiera, välja och använda olika kunskapskällor, kritiskt värdera dessa samt utvärdera sin kompetens och sitt lärande. Stor vikt läggs vid att utbildningen utformas på ett sådant sätt att den studerande stimuleras att bli aktiv, självständig kunskapssökande, problembearbetande och åtgärdsinriktad. Ett viktigt syfte är även att den studerande under utbildningstiden arbetar upp en hållbar kompetens för ajourhållning för en hållbar och utvecklad professionell identitet i framtiden. Mål Enligt högskoleförordningen (SFS 2006:1053) skall den studerande för psykoterapeutexamen visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som psykoterapeut. Detta konkretiseras på följande sätt: Kunskap och förståelse För psykoterapeutexamen skall studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om och förståelse för olika psykoterapiformer, olika psykiska sjukdomstillstånd samt psykiatrisk diagnostik, och visa kunskap och förståelse för relevant samhälls- och familjeförhållanden som påverkar individer och grupper.

4 Färdighet och förmåga För psykoterapeutexamen skall studenten visa förmåga att på ett fördjupat sätt integrera teoretisk kunskap och klinisk tillämpning, visa sådana fördjupade färdigheter som krävs för att självständigt genomföra diagnostiska bedömningar samt upprätta, genomföra och kritiskt utvärdera psykoterapeutiska behandlingsprogram inom ett av områdena relationell/interpersonell, respektive kognitiv beteendeterapi. visa förmåga att kritiskt och självständigt granska, bedöma och använda relevant information samt diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten, och visa förmåga att med berörda parter muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och behandlingsresultat samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt För psykoterapeutexamen skall studenten visa förmåga att fortlöpande utveckla självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete, visa fördjupad förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter och deras närstående, visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

5 Egenterapi, 3 hp Egenterapin omfattar minst 75 tr individuellt alternativt 75 tr i grupp. En mix av båda alternativen är också möjlig med ett minimun på 20 timmar individuellt. Dessa 75 timmar räknas utöver det som krävs för antagning till utbildningen. Egenterapin skall genomgås hos legitimerad psykoterapeut. Egenterapin arrangeras och bekostas av den studerande själv utanför utbildningens ram. Egenterapin kan genomgås hos en eller flera psykoterapeuter. Intygska lämnas på genomgången egenterapi. Examination sker ej av detta moment. Intyg på genomgången egenterapi insänds till kursledningen efter terapins avslutande. Mål Efter avslutad egenterapi skall den studerande: ha fördjupad självkännedom särskilt rörande egna blinda fläckar och begränsningar för utövandet av psykoterapi, ha djupare insikter i hur den egna livshistorien påverkar den professionella utvecklingen och utövningen, ha skaffat sig fördjupade kunskaper om sin professionella stresstålighet och hållbarhet. Generella perspektiv på Psykoterapi som behandlingsmetod för psykisk ohälsa i klinisk praktik, 15hp Mål Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: visa fördjupad kunskap om och förståelse för olika psykoterapiformer, dess historia, vetenskapliga grund och kliniskt beprövad erfarenhet. relatera kunskaper rörande forskning inom moderna utvecklingspsykologiska, kognitions- och inlärningsteoretiska psykologiska perspektiv rörande människans utveckling i förhållande till det kliniska psykoterapiområdet, visa kunskap om sociala villkor och förhållanden som påverkar individer och grupper, identifiera kvinnors och mäns olika livsförhållanden och särskilda riskfaktorer rörande psykisk ohälsa och åtföljande terapibehov visa fördjupade insikter i hur kris, sorg och förluster påverkar människans utveckling, visa fördjupad kunskap om psykiatrisk- och psykologisk diagnostik och kunna reflektera kritiskt över dennas användning i och betydelse för psykoterapin

6 resonera kritiskt om olika etiska och juridiska dilemman som är förknippade med praktisk klinisk psykoterapiutövning och ansvar för sårbara individer. visa förmåga att utföra psykoterapeutiska bedömningar och behandlingar i det praktiska kliniska arbetet samt att både muntligt och skriftligt redogöra för dessa i enlighet med relevanta lagar och författningar visa förmåga att enligt relevanta regler och författningar muntligt och skriftligt redogöra för bedömningar, åtgärder och behandlingsresultat visa fördjupad förmåga i det professionella förhållningssätt som utgörs av den terapeutiska relationen och dess betydelse för bemötandet av klienter och deras närstående. Innehåll Kursen utvecklar den studerandes kunskaper i olika psykoterapiformer med särskilt fokus på generella och integrativa aspekter. Vidare studeras psykologiska och psykiatriska bedömnings- och diagnosinstrument och kopplingen till terapibehov och behandlingsuppläggning. Livförhållanden, genus och etnicitet och dessas inverkan på den psykiska hälsan är också föremål för studierna. Ytterligare i kursen avhandlas forskning om kriser och olika former av trauma. Etiska och juridiska frågeställningar kopplat till psykoterapiutövning är ytterligare andra generella aspekter som studeras i kursen. Undervisning/arbetsformer Undervisningen består av problembaserade, studentaktiva studieformer där de studerandes arbete i basgrupper med vinjetter, fall eller problem utgör grunden för kunskapssökande och kunskapsbildning. Föreläsningar och seminarier understödjer basgruppsarbetet. Utöver detta ska den studerande utöva självstudier. Samtliga undervisningsmoment är obligatoriska. Examination Den studerandes arbete följs kontinuerligt genom granskning av dennes aktiva deltagande i basgruppsarbeten, föreläsningar, seminarier. Kursens examineras skriftligt i form av hemtentamen. Kursens högskolepoäng fördelas enligt följande: Aktivt deltagande på föreläsningar och seminarier 4 hp Aktivt deltagande i basgrupp 4 hp

7 Hemtentamen som sammanfattar centrala delar i kursens kunskapsinnehåll - 4 hp Projekt med muntlig redovisning - 3 hp Examinationens innehåll och bedömningsgrunder beskrivs i separata dokument. Frånvaro vid föreläsning eller seminarium måste kompenseras genom skriftlig kompletteringsuppgift. Vad gäller basgrupp måste skriftlig kompletteringsuppgift göras efter andra frånvarotillfället under en och samma termin. Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. Examinatorerna ger skriftlig återkoppling på arbetena i syfte att bidra till den studerandes lärande. Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg. Referenslitteratur Psykoterapins historia, gemensamma terapeutiska faktorer, psykoterapiintegration Barth, T. & Näsholm, C. (2006). Motiverande samtal MI. Lund: Studentlitteratur. Castonguay, L. G. & Beutler, L. E. (Eds.) (2006). Principles of therapeutic change that work. Oxford & New York: Oxford University Press. Norcross, J. C. (Ed.) (2011). Psychotherapy relationships that work : Evidence-based responsiveness. 2nd ed. New York: Oxford University Press. Philips, B. & Holmqvist, R. (red.) (2008). Vadär verksamt i psykoterapi? Stockholm: Liber. Porter, R. (2002). Madness: A brief history. Oxford: Oxford University Press. Wampold, B. E. (2010). The basics of psychotherapy: An introduction to theory and practice. Washington DC: American Psychological Association. Wrangsjö, B.(1990). Mötas och växa. Reflexioner kringpsykoterapeutyrket. Stockholm: Natur och Kultur. Yalom, I. D. (2003). Terapins gåva. Stockholm: Natur och Kultur.

8 PBL, bibliotekskunskap, läsa vetenskapliga texter Abrandt Dahlgen, M. (2001). Portraits of PBL: A cross-facultycomparison of student's experiences of problem-based learning. Linköping: Linköping Studies in Education and learning. Backman, J. (1985). Attskriva och läsa vetenskapliga rapporter. Lund: Studentlitteratur. Evenson, D. & Hmelo, C. (Eds) (2000) Problem-based Learning: A Research Perspective on Learning Interactions. London: Lawrence ErbaumAssociates, Publishers. Hammar Chiriac, E (2010). Basgruppshandledning inom PBL på högskola och universitet. I J. Näslund & M-L. Ögren (Red.), Grupphandledning. Forskning och erfarenheter från olika verksamhetsområden (s ). Lund: Studentlitteratur. Hård af Segerstad, H., Helgesson, M., Ringborg, M., & Svedin, L. (1998) Problembaserat lärande idén, handledaren och gruppen. Stockholm: Liber. Silén, C. (2004). Problembaserat lärande pedagogisk idé och metod. Pedagogiska enheten, Hälsouniversitetet, Linköpings universitet. Relationell PDT inkl. bedömningsmetoder introduktion Casement, P. (1985). Attlära avpatienten. Stockholm: Wahlström och Widstrand. Holmqvist, R. (2007). Relationella perspektivpå psykoterapi. Stockholm: Liber. Holmqvist, R. (2010). Relationell psykoterapi: Så här gör man. Stockholm: Liber. McWilliams, N. (1994). Psykoanalytisk diagnostik: Att förstå personlighetsstruktur. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Mitchell, S., & Aron, L. (1999). Relational psychoanalysis : the emergence of a tradition. London : Analytic Press. PDM Task Force (2006). Psychodynamic Diagnostic Manual. Silver Spring, MD: Alliance of Psychoanalytic Organizations. Safran, J. D. & Muran, J. C. (2000). Negotiating the therapeutic alliance: A relational treatment guide. New York: The GuilfordPress. Sigrell, B. (2000). Psykoanalytiskt orienterad psykoterapi. Stockholm: Natur och Kultur. Wallroth, P. (2010). Mentaliseringsbok en. Stockholm: Karneval förlag. KBT inkl. bedömningsmetoder - introduktion Gilbert, P. & Leahy, R. (2007). The therapeutic relationship in the cognitive behavioral psychotherapies. London: Routledge. Kåver, A. (2006). KBT i utveckling: en introduktion till kognitivbeteendeterapi. Stockholm: Natur och Kultur. Ramnerö, J. & Törneke, N. (2006). Beteendets ABC: en introduktion till behavioristisk psykoterapi. Studentlitteratur. Lund:

9 Sundel, S. & Sundel, M. (2004). Behavior change in the human services. Behavior and cognitive principles. London: SAGE publications Wadström, O. (2004). Attförstå och påverka beteendeproblem. Linköping: Psykologinsats. Psykiatri inkl. diagnostik American Psychiatric Association (2002). MINI-D IV: Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV-TR. Danderyd: Pilgrim Press. Herlofson, J., Ekselius, L., Lundh, L-G, Lundin, A., Mårtensson, B., & Åsberg, M. (red.), (2009). Psykiatri. Lund: Studentlitteratur. Morrison, J. (1995). DSM-IV made easy. London: Guilford Skårderud, F., Haugsgjerd, S. & Stänicke, E. (2010). Psykiatri: Själ, kropp, samhälle. Stockholm: Liber. Genusperspektiv Cermele, J. A., Daniels, S. & Anderson., L. A. (2001). Defining Normal: Constructions of Race and Gender in the DSM-IV Casebook. Feminism& Psychology, 11: Danielsson, U. (2010). Träffad av blixten eller långsam kvävning - genuskodade uttryck för depression i en primärvårdskontext. Doktorsavhandling, Umeå universitet. Magnusson, E. (2002). Psykologi och kön: Från könsskillnader till genusperspektiv. Stockholm: Natur och Kultur. Kognitions- och emotionspsykologi Information om litteratur kommer senare. Utvecklingspsykologi Bowlby, J. (1994). Entryggbas. Kliniska tillämpningar avbindningsteorin. Stockholm: Natur och Kultur. Havnesköld, L. & Risholm Mothander, P. (2002). Utvecklingspsykologi: Psykodynamisk teori i nya perspektiv. Stockholm: Liber. Novak, G. & Pelaez, M. (2004). Child and AdolescentDevelopment. Thousand Oaks, CA: Sage. Hwang, P. (1993). Spädbarnets psykologi. Stockholm: Natur och Kultur. Stern, D.N. (1991). Ett litet barns dagbok. Stockholm: Natur & Kultur. Stern, D. N. (1991). Spädbarnets interpersonella värld. Stockholm: Natur och Kultur. Tomkins, S.S. (1991) Affect, imagery, consciousness: Anger and fear. NY: Springer.

10 Artiklar tillkommer. Familjeterapi - introduktion Carter B. & McGoldrick, M. (1989). (Eds) The changing family life cycle. A framework for family therapy. Boston: Allyn and Bacon. Hoffman, L. (1981). Foundationsof familytherapy. NewYork: Basic Books. Nichols, M. P. (2011). The essentials of familytherapy. Harlow: Pearson Education. Schjödt, B. & Egeland, T. A. (1994). Frånsystemteori till familjeterapi. Lund: Studentlitteratur. Simon, R. (1992). One on one: Conversations with the shapers of family therapy. Washington, DC: Family Therapy Networker. Interpersonell terapi introduction Information om litteratur kommer senare. Humanistisk-existentiell psykoterapi introduction Cox, G. (2009). How to be an existentialist. Or how to get real, get a grip and stop mak ing excuses. London: Continuum. v. Deurzen, E. (1998). Det existentiella samtalet. Stockholm: Natur och Kultur. v. Deurzen, E., & Adams, M. (2011). Skills in existential counsellingand psychotherapy. London: Sage. Eagleton, T. (2007). The meaningof Life. Oxford: Oxford University Press. Howard, A. (2000). Philosphyfor Counselling& Psychotherapy. London: Macmillan. [valda delar] Jacobsen, B. (2000). Existensens Psykologi. Lund: Studentlitteratur. Stiwne, D. (red.) (2008). Bara detta liv. Texter i existentiell psykologi och psykoterapi. Stockholm: Natur och Kultur. Stiwne, D. (red). (2009). Ompröva livet. Lund Studentlitteratur. Stiwne, D. (2008).Vad är verksamt i humanistisk psykoterapi? I. B. Philips, & R. Holmqvist (red.). Vad är verksamt i psykoterapi? Stockholm: Liber. Wartenberg, T.E. (2008). Existentialism. Oxford: One World. Två artiklar tillkommer. Etik, juridik Collste, G. (2002). Inledningtill etiken. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.

11 Ek, U., Linder, S., & Wetter, I. (2007). Rätt & Vett: om juridik och etik i psykologiskt arbete. Lund: Studentlitteratur. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763). Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. (SFS 1998:531). Palmer-Barnes, F., & Murdin, L. (2001). Values and Ethics in the Practice of Psychotherapy and Counselling. Buckingham: Open University Press. Patientjournallagen (SFS 1985:562). Sverne, T. Sylvander, I. et al. (2007). Etik och juridik för psykologer och psykoterapeuter (3a uppl.). Lund: Studentlitteratur. Övreeide,H (2002). Yrkesetik i psykologiskt arbete. Studentlitteratur HBTQ Drescher, J., D Ercole, A. & Schoenberg, E. (Eds.) (2003). Psychotherapy with gay men and lesbians: Contemporarydynamic approaches. NewYork: Harrington Park Press. Drescher, J., McCommon, B.H. & Jones, B.E. (2008). Treatment of lesbian, gay, bisexual, and transgender patients. In: APPI Textbook of Psychiatry, Fifth Edition, eds. R.E. Hale, S. C. Yudofsky& G. Gabbard. Washington, DC: APPI Press, pp LGBT Mental Health Syllabus. En amerikansk självstudiemodul skapad av Association of Gay and Lesbian Psychiatrists om att arbeta med HBTQ patienter ( Martell, C. R., Safren, S. A. & Prince, S. E. (2003). Cognitive-behavioral therapies with lesbians, gay, and bisexual clients. NewYork: Guilford publications. Pachankis,J. E., & Goldfried, M. R. (2004). Clinical issues in working with lesbian, gay, and bisexual clients. Psychotherapy: Theory, Research, Practice, and Training, 41: Tips! Titta även i Journal of Gayand Lesbian Mental Health. ( hette tidskriften J. of Gay and Lesbian Psychotherapy.) Transkulturell psykoterapi Herlofson, J., Ekselius, L., Lundh, L-G, Lundin, A., Mårtensson, B., & Åsberg, M. (red.), (2009). Psykiatri. Lund: Studentlitteratur. Kap. 47. Tidskrift: Transcultural Psychiatry Information om mer litteratur kommer senare

12 Kris, sorg, trauma Boon, S., Steele, K., & van der Hart O. (2011). Coping with Trauma-Related Dissociation. Skills training for patients and therapists. Norton & Company NewYork London Boss, P. (2006). Loss Trauma and Resilience. Therapeutic Work with Ambiguois Loss.Norton NewYork Cohen, J.A., Mannarino, A.P., & Deblinger, E. (2006). Treating trauma and traumatic grief in children and adolescents. NewYork: The Guilfordpress. Cullberg,J. (2006) Kris och utveckling. Natur och Kulktur. Dell, P. & O Neil, J. (2009) Dissociation and the dissociative disorders. DSM-V and beyond. New York: Routledge. Finkelhor, D., Ormrod, R.K., & Turner, H.A. (2007). Poly-victimization: A neglected component in child victimization. Child Abuse and Neglect, 31, Foa, E. B., Keane, T.M., Friedman, M.J.,& Cohen, J.A.(Eds). (2009). Effectivetreatment for PTSD- Practice guidelines from the International Societyfor Traumatic Stress Studies. NewYork: The GuilfordPress. Freyd, J.F. (1994). Betrayal trauma: traumatic amnesia as an adaptive response to childhood abuse. Ethics& Behavior, 4 (4), Freyd, J.J. (2010). What is a Betrayal Trauma? What is Betrayal Trauma Theory? Hämtad ( ) från Herman, J. (1997) Trauma and Recovery. Basic Books NewYork Howell, E.F.(2005).The Dissociative Mind. Routledge.Taylor&Francis Group. USA. Howell. E.F.,(2011). Understanding and treating Dissociative Identity Disorder. A relational approach. Relational Perspectives Book series. Taylor Francis. International Society for the Study of Dissociation (2003) Guidelines for the evaluation and treatment of dissociative symptoms in children and adolescents. Från Webbsite Michel, P-O Red. (2010) Psykotraumatologi, Studentlitteratur Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) Uppsala Universitet. Pearlman, L.A., & Saakvitne, K. W., (1995) Trauma and the Therapist. Countertransference and Vicarious Traumatization in Pshychotherpywith Incest Survivors. Norton, NewYork London. Van der Hart, O., Nijenhuis, E.R.S. & Steele, K (2006). The haunted Self. Structural dissociation and the treatment of chronic traumatization. W.W. Norton & Company. Steinberg, M. (1994) The Structured Clinical Interview for DSM-IV Dissociative Disorders-Revised (SCID-D). Washington, D.C.: American Psychiatric Press. Tidskrifter: Journal of Traumatic Stress, Journal of Trauma & Dissociation, European Journal of Trauma, Journal of Trauma and Dissociation