ÖKAD KARDIOVASKULÄR SJUKDOM OCH DÖD AV SNUS
|
|
- Ellinor Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kunskapsöversikt om hälsoeffekter av rökfri tobak ÖKAD KARDIOVASKULÄR SJUKDOM OCH DÖD AV SNUS Jämfört med personer som inte alls använder tobak har snusare en ökad risk för bland annat kardiovaskulär morbiditet och mortalitet. Socialstyrelsen har i år granskat den aktuella vetenskapliga litteraturen om snus och givit ut en rapport som i stort sett friar det svenska snuset från ett signifikant samband med cancer. I en aktuell doktorsavhandling belyses snusets möjliga påverkan på riskerna för hjärtoch kärlsjukdom, där bland annat en ökad mortalitet och morbiditet i kardiovaskulära sjukdomar kunde iakttas hos snusare jämfört med icke-tobaksbrukare. Högre puls och högre blodtryck sågs också hos snusare, särskilt över 45 års ålder. Någon signifikant påverkan på aterosklerosbenägenhet, metabola riskfaktorer eller fysisk arbetsförmåga kunde däremot inte visas bland snusare. I denna översikt sammanfattas det aktuella kunskapsläget om snus och ohälsa. Författare GUNILLA BOLINDER avdelningsläkare, Njurmedicinska kliniken, Karolinska sjukhuset, doktorand vid Hjärt kärllaboratoriet, Karolinska sjukhuset och Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet, Stockholm. Nikotinet ger ett starkt kemiskt beroende Gemensamt för alla former av tobaksprodukter är innehållet av nikotin, vilket är ett av de mest studerade ämnena inom farmakologin. Nikotinets egenskaper är svåröverskådliga då det har effekter på såväl centrala kolinerga synapser som perifert via den neuromuskulära ändplattan och på ganglienivå, både inom det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet. Små doser har ofta en stimulerande effekt, högre doser kan medföra blockering av impulser, paralys av muskler m m, se Figur 1. Summaeffekten är svår att beräkna i det enskilda fallet, då dessutom toleransutveckling bidrar till stora individuella variationer [10]. De kardiovaskulära effekterna kan huvudsakligen hänföras till sympatisk stimulering på ganglienivå och binjurepåverkan, medan de gastro intestinala effekterna (exempelvis kramper och illamående) orsakas av parasympatisk stimulering. En mångfald hormoner och transmittorsubstanser påverkas av nikotintillförsel, t ex ADH, ACTH, tillväxthormon och endorfiner. Andra metabola effekter är ökad frisättning av fria fettsyror och glycerol, genom en ökad lipolys. Det är dock de psyko-stimulerande effekterna inom det centrala mesolimbiska belöningscentret som är helt avgörande för att nikotin används. Nikotin har stimulerande, aktiverande egenskaper samtidigt som det är lugnande och koncentrationsstimulerande. Då bruket av nikotin inte medför nedsatt omdöme, berusning, förlorad muskulär kontroll eller obalans har drogen blivit en av de mest eftertraktade och globalt spridda psykostimulantia som används [11]. Hos majoriteten (>80 procent) vanebrukare av nikotin utvecklas ett starkt kemiskt beroende. Potentialen för beroendeutveckling är lika stor för nikotin som för kokain och heroin [11]. Om tillförseln avbryts uppstår oftast olika grader av abstinensbesvär, se faktaruta om nikotinabstinens. Abstinensbesvären kan mildras genom nikotintillförsel i form av tuggummi, plåster eller inhalator, som har blivit vanliga hjälpmedel vid rökavvänjning men även vid snusavvänjning [12]. Vad innehåller snus? Snusets huvudbeståndsdelar framgår av faktarutan om snusinnehåll. De ämnen som anses ha cancerframkallande egenskaper är främst olika typer av nitrosaminer, men också polycykliska aromatiska kolväten. För resorption av nikotin genom munslemhinnan krävs en alkalisk miljö, varför natriumkarbonat tillsätts. Denna administrationsväg är något långsammare än vid cigarettrökning, där inhalation till lungorna medför en Nikotinabstinens Symtom: Rastlöshet Irritabilitet Aggressivitet Depression Trötthet Nedsatt koncentrationsförmåga Ökad aptit Sömnlöshet»Nikotinsug» EEG-förändringar Sänkt hjärtfrekvens Sänkt blodtryck Viktuppgång sekundsnabb absorption till blodbanan och nikotinet når centrala nervsystemet mycket snabbt, se Figur 2. Nikotin har en halveringstid på ca 2 timmar [13]. En vanesnusare använder snus i genomsnitt 13 timmar per dygn [14]. Med regelbundna byten av»prillan» kan snusaren hålla en mycket jämn nikotinnivå i blodet, motsvarande den hos rökare [15, 16]. Rökarna får dock fler toppar med hög arteriell nikotinkoncentration genom inhalationen via lungorna. Snusarna får ett högre totalt nikotinintag, dels genom att en hel del nedsväljes och metaboliseras till inaktivt kotinin innan det når systemcirkulationen, dels genom den toniska tillförseln nästan alla dygnets vakna timmar. Kotininnivåerna hos snusare är ca 50 procent högre än hos rökare [17, 18]. Studier av snus och ohälsa Det finns betydligt färre vetenskapliga studier av snusets än av rökningens hälsoeffekter. Epidemiologiska studier som gjorts på människa är ofta behäftade med metodologiska problem, då det sällan går att utläsa om annan samtidig exponering för t ex rökning, hög alkoholkonsumtion eller andra riskfaktorer förelegat. Mest undersökta är effekterna i munhålan, med särskild inriktning på oral cancer. Det alkaliska snuset (ph 7,5 8,5) ger en irritation av den tunna slemhin- LÄKARTIDNINGEN VOLYM 94 NR
2 Nikotin Farmakologiska effekter av nikotin Vasomotor centrum Medulla obl Baroreceptorer i carotis/aorta Autonoma ganglier Binjurar CNS»belöningscentrum» Skelettmuskulatur Figur 1. Schematisk bild av nikotinets farmakologiska egenskaper [10]. µg/l 10 nan i munhålan. En vitaktig, hyperkeratotisk förtjockning på platsen för snusprillan är den vanligaste morfologiska förändringen hos vanesnusare och kallas»snuslesion», se Figur 3. Denna är oftast reversibel om snusningen upphör. Etsskador på gingivalranden mot tänderna är också vanliga och gör att tandköttet kan dra sig tillbaka och blotta tandhalsarna, som då lätt missfärgas Frisättning av noradrenalin Toxiska doser: stimulering, följt av blockering, dvs paralys Sinnesstämning: uppiggande, välbehag avslappnande stimulerande Hjärta: ökad puls, ökat O 2 -behov ökad kontraktilitet arytmier Blodkärl: vasokonstriktion blodtrycksstegring koronar spasm Metabolism: ökad frisättning av FFA, VLDL och LDLkolesterol Gastrointestinalkanalen: ökad tonus och motorisk aktivitet (parasympatisk stimulering) Figur 2. Nikotinabsorption vid olika administrationsformer (vid tiden 0, 1,3 cigarett; 2,5 g snus; respektive 2x2 g nikotintuggummi). Efter Benowitz [16]. Observera att intervallerna på tidsaxeln ändras. Minuter av snuset. Dessa förändringar är mer sällan reversibla. Graden av skada beror på snusets ph-värde, durationen av snusvanan och mängd använt snus [19]. Transformation av epitelskadan till premaligna eller maligna förändringar tycks vara ovanligt i Sverige. Redan 1761 publicerades den första vetenskapliga rapporten om snus och cancer av John Hill i London. Han hade observerat näscancer hos snusare och varnade för användningen [20, 21]. Misstanken om cancerrisker vid långvarig snusning grundar sig framför allt på snusets innehåll av nitrosaminer. Rent biologiskt stöds detta av experimentella fynd av mutationer, mikronukleoler, systerkromatidutbyte och cellnybildning vid exponering av cellkulturer eller vävnader för snusextrakt [22, 23]. Samtidig exponering för humant papillomavirus, herpes simplex virus eller infektioner med candida albicans kan eventuellt också bidra till en ökad cancerrisk [24, 25]. Några studier har även påvisat antimutagena och anticancerogena substanser i snus, vilket alltså kan försvåra tolkningen av data [26]. Halterna av nitrosaminer har på senare år sjunkit i svenskt snus, genom förändrade tillverkningsprocesser [3]. Under de senaste decennierna har ett flertal internationella vetenskapliga studier, såväl epidemiologiska som experimentella, undersökt sambandet mellan snus och cancer. Sammanställningar av resultaten har lett till i viss mån motstridiga resultat [3, 22, 23, 27, 28, 29]. Alla tycks eniga om att snuset har mindre cancerframkallande effekter än rökning, men hur stor risken verkligen är beror på vad som snusas, av vem och var. Mycket låg incidens av oral cancer i Sverige Incidensen av oral cancer varierar från 3 5 procent av all cancer i många industrialiserade länder till ca 25 procent av alla maligniteter i vissa asiatiska u-länder. Sverige har en mycket låg incidens av oral cancer [30]. Det råder inget tvivel om att tuggtobak blandat med olika naturprodukter, alkaliserande salter, smakämnen m m, som brukas av människor med dålig munhygien, med samtidiga infektioner och/eller dåligt näringsintag, medför en ökad risk för muncancer. Det finns epidemiologiska studier även från västvärlden, där överrisker för cancer vid snusning påvisats [3, 31], men metodologiska problem med registrering av exponeringsdata, liksom samtidiga andra exponeringar, främst cigarettrökning och alkoholintag, gör resultaten svårtolkade [32]. De av Socialstyrelsen redovisade svenska fall kontrollstudierna av cancer och snusexponering, som ännu inte är publicerade, tycks inte visa någon överrisk för oral cancer hos snusare i Sverige [3-5]. Den relativa risken för oral cancer var 1,0 eller lägre för aktiva snusare i båda undersökningarna, men 1,5 respektive 1,8 för före detta snusare. Någon aktuell undersökning av andra cancerlokalisationer än mun och svalg har inte genomförts på snusare i 3726 LÄKARTIDNINGEN VOLYM 94 NR
3 Figur 3. Vanligaste placeringen av»snusprillan» i Sverige (t v). Slemhinnelesion av snusning (t h). Sverige. Den totala cancermortaliteten bland snusare tycks dock inte skilja sig från icke-tobaksbrukares [33]. Vid rökning föreligger en ökad förekomst av magsår, liksom högre recidivtendens vid fortsatt rökning [34, 35]. Snusare exponeras för minst lika mycket nikotin som rökare och sväljer dessutom ner avsevärda mängder saliv tillblandad med snusextrakt och snuspartiklar. Diastoliskt BT >90 mm Hg (BMI 22 26) Effekten på mage och tarm otillräckligt utredd I den tvärsnittsstudie av byggnadsarbetare, som redovisas nedan, förekom varken gastrit eller ulcusbesvär oftare hos snusarna än hos aldrig-brukarna [36]. Rökarna hade däremot signifikant mer besvär. Om snusets alkalitet, skillnader i personlighet, alkoholintag, benägenhet för helicobakterinfektion eller andra faktorer inverkat är inte känt, men behöver kartläggas. Rökning har, i de flesta studier av inflammatorisk tarmsjukdom, visat sig vara en protektiv faktor för ulcerös colit, medan rökare är överrepresenterade bland Mb Crohn-patienter [37, 38]. Nikotinets roll är inte klarlagd, men snusning tycks inte ge ökade risker för inflammatorisk tarmsjukdom [39]. Behandling av ulcerös colit med nikotinplåster/nikotintuggummi har inte givit entydigt positiva resultat [40]. Området är dock alltför lite studerat för att man ska kunna dra några slutsatser. Inga svenska studier finns om snusning under graviditet, men i Indien har tobakstuggande kvinnor fler perinatala komplikationer än de som inte tuggar tobak. Lägre födelsevikt, ökad risk för dödföddhet, förändrad placentamorfologi och ändrad könsfördelning har visats [41-43]. Nikotin passerar placentabarriären och ger samma farmakologiska effekter på fostret som på modern. Aktuell forskning om plötslig spädbarnsdöd stöder hypotesen att nikotin kan ha en viktig roll för att minska känsligheten för den andningsdrivande syrgasspänningen i blodet [44, 45]. Hjärtfrekvensen ökar och blodtrycket stiger Akut påverkan av nikotin leder till en aktivering av det sympatiska nervsystemet, som resulterar i att hjärtfrekvensen ökar med slag/minut och att blodtrycket stiger 5 10 mmhg [16, 18]. Hjärtminutvolym, slagvolym och coronarblodflöde ökar, man får en perifer vasokonstriktion samt ökat muskelblodflöde [46]. Effekten är tydligare Figur 4. Blodtryck >90 mm Hg hos aldrig tobaksbrukare, snusare och rökare i olika åldersgrupper med normal vikt, det vill säga kroppsmasseindex (vikt i kg/kvadraten på längden i meter) Student s t-test för jämförelse med aldrig-tobaksbrukare, ** = p< 0.01, *** = p< Hos individer >45 år var den åldersjusterade relativa risken för diastoliskt tryck >90 mmhg 1,8 för snusare (95 procents konfidensintervall 1,5 2,1) jämfört med aldrig-brukare. och snabbare efter cigarettrökning än vid snusning, men kvarstår längre efter snus [16]. Vid nikotinpåverkan under längre tid sker en toleransutveckling och de akuta effekterna modereras något. Om regelbunden användning av snus medför samma risker som rökning för ateroskleros, hjärtinfarkt, cerebrovaskulär sjukdom och perifer cirkulationsstörning [47-49] har hittills varit dåligt stu- LÄKARTIDNINGEN VOLYM 94 NR
4 derat [22]. Trots nikotinets blodtryckshöjande effekt har rökare i allmänhet lägre viloblodtryck än icke-rökare [50, 51]. Vad i tobaksröken som ger en accelererad ateroskleros vet man heller inte säkert, även om kunskapen om oxidationsprocesser, kväveoxid och mekanismer vid inflammatoriska fibroproliferativa processer i kärlväggen börjar klarna [52]. Snusare erbjuder en möjlighet att studera långtidseffekter av nikotinanvändning, utan samtidig exponering för rökgaser och förbränningsprodukter, vilket kan bidraga till ökad kunskap om nikotinets roll i progressen av hjärt- och kärlsjukdom. Motstridiga resultat Tidigare studier har visat en tendens till högre blodtryck bland snusare än bland rökare [53-58], medan andra inte funnit något sådant samband [59, 60]. Motstridiga resultat gäller också för snusningens effekt på andra hjärt kärlrisker. Ökad förekomst av metabola riskfaktorer, arrytmier, och akut tromboangitis obliterans har beskrivits hos snusare [18, 61-67], medan andra inte funnit någon ökad risk för hjärt kärlsjukdom [59, 68-70]. Den för svenska förhållanden mest intressanta studien är Huhtasaaris fall kontrollstudie av incidenta hjärtinfarkter i Norrland ingen ökad risk för hjärtinfarkt kunde påvisas hos snusare jämfört med icke-tobaksbrukare [69]. Jämförelsegruppen inkluderade både aldrig-tobaksbrukare och före detta rökare/snusare. Det är dock värt att notera att andelen av fallen som fick hjärtinfarkt före 55 års ålder i denna studie var 25 procent bland aldrig-brukarna, 37 procent bland snusarna och 48 procent bland rökarna. Långvarigt snusande ger hjärt kärlsjukdomar? Målet för det forskningsprojekt som författaren och medarbetare genomfört har varit att undersöka om flera decenniers dagligt snusande är förenat med ökad risk för ohälsa, framför allt avseende hjärt kärlsjukdom. Symtomfrekvens, sjukfrånvaro, förtidspension, fysisk arbetsförmåga, tidiga tecken på ateroskleros, metabola riskfaktorer, blodtrycksnivåer och förekomsten av kardiovaskulär död har studerats hos rena snusare, det vill säga individer som aldrig har varit vanerökare. Dessa har jämförts både med individer som aldrig använt tobak och med regelbundna rökare [71]. Projektet har genomförts i två etapper. Den första innefattar epidemiologiska studier av en stor kohort (> ) byggnadsarbetare, som undersöktes av företagshälsovården Svenskarna konsumerar mest snus i världen Bruket av snus har lång tradition i Sverige. På 1700-talet var luktsnuset populärt i den svenska (mycket franskinspirerade) överklassen, men redan på 1770-talet började man tillverka fuktsnus mera storskaligt. I slutet av 1800-talet introducerades Ljunglöfs Ettan fortfarande en av storsäljarna [1]. Varför fuktsnuset har nått så stor popularitet i Sverige och inte tillnärmelsevis samma konsumtionsnivå i något annat land i Europa eller världen, är en gåta. Vårt närmaste grannland, Norge, har på senare år fått en växande skara snusare, men Sverige kvarstår som fuktsnusets centrum i världen. Mortalitet/ ind. samtliga dödsorsaker EU förbjuder snuset År 1992 förbjöds all försäljning av fuktsnus i den Europeiska Unionen [2]. Sverige undantogs på grund av vårt»traditionella» bruk av snus. Beslutet har ännu inte vunnit laga kraft i samtliga medlemsländer, varför svenskt snus fortfarande går att köpa på flera håll i Europa. EUs skäl till förbudet var framför allt att snuset ansågs cancerframkallande. Den svenska tobaksindustrin, Swedish Match, har ifrågasatt det vetenskapliga underlaget för EU-kravet på varningstexten»orsakar cancer». En rapport om snus och hälsorisker publicerades därför av Socialstyrelsen våren 1997 [3]. Rapporten berör främst cancerriskerna, där två nya svenska ännu opublicerade studier utgör underlag för författarnas slutsatser, att svenskt snus inte tycks öka risken för cancer [4, 5]. Var femte man snusar Av all rökfri tobak som säljs i Sverige är 99 procent fuktsnus, det vill säga mald mörk tobak blandad med vatten, smakämnen och vissa salter. Det såldes över ton snus förra året, se faktaruta om snusvanor [6], vilket kan jämföras med toppåret 1919 med över ton och den lägsta nivån i mitten på 1960-talet med en försäljning av drygt ton [7]. Ungefär 20 procent av de svenska männen och 2 procent av de svenska kvinnorna snusar. Genomsnittlig dagskonsumtion är 19 gram/dag, vilket motsvarar drygt en tredjedels dosa lössnus [3]. Portionsförpackat påssnus står för 20 procent av konsumtionen. De allra flesta börjar använda tobak före 20 års ålder och fler går över från cigaretter till snus än tvärtom [8]. Tre procent av kvinnliga läkarna snusar varje dag Fuktsnus användes förr mest av utearbetare och på landsbygden. Sedan 1970-talet har snusningen blivit allt vanligare bland manschettyrken och inte minst inom idrotten. Av 17-åriga pojkar snusar över 20 procent [8] och bland svenska läkare snusar 9 procent av de manliga och 3 procent av de kvinnliga dagligen [9] Figur 5. Mortalitet/ individer i olika ålders- och tobaksvanegrupper. Tolv års uppföljning av byggnadsarbetare undersökta (952 avlidna av de individer som utgjorde de i figuren redovisade tobaksgrupperna). (Bygghälsan) under åren , där antropometriska mått, sjukdomssymtom samt snus- och rökvanor registrerades. Dessa individer har sedan kontrollerats mot dödsorsaksregistret under 12 års uppföljning. Den andra etappen utgörs av kliniska studier av 151 medelålders brandmän, där snusare jämförts med icke-tobaksbrukare och rökare avseende fysisk arbetsförmåga, aterosklerosbenägen LÄKARTIDNINGEN VOLYM 94 NR
5 Hur farligt är det att snusa? Nästan allt är bättre än rökning. Men nikotin- beroendet kvarstår, med stresseffekter på cirkulation och nervsystem. Låg risk jämfört med rökning, men kemiska ämnen finns i snus. Cancer är ofta en följd av samverkan mellan olika faktorer. Troligen inte riskfritt, då snus ger ökad puls, blodtrycksstegring och arrytmirisk. Är snuset ett bra alternativ till cigarettrökning? Får man cancer av snus? Mor och foster slipper alla rökgaser, men ni- kotin påverkar placentablodflödet + passerar fritt till fostret. Ja. Kan man utan risk byta från cigaretter till snus efter en hjärtinfarkt eller om man har högt blodtryck? Är det bättre att snusa än att röka under graviditet? Blir man lika beroende av snus som av cigaretter? Är det lättare att sluta snusa än att sluta röka? Nej, ofta svårare. stor hos snusare som hos aldrig-tobaksbrukare. I Figur 6 visas den relativa risken för död i ischemisk hjärtsjukdom hos denna grupp. Den äldre delen av byggnadsarbetarkohorten, det vill säga de som vid studiens början var 55 år, utgör ett exempel på den så kallade»healthy worker-effekten» [72], det vill säga en selektion av betydligt friskare individer än genomsnittspopulationen på grund av de höga fysiska kraven i byggbranschen. I denna grupp var överrisken för hjärt kärldöd endast 1,1 hos snusare och 1,5 hos rökare. De som vid studiens början var yngre utgör sannolikt en grupp som är mera snarlik normalpopulationen, då utslagningen i förtidspension och annan avgång inte givit samma effekt på studiegruppens sammansättning som hos de äldre RR Aldrig tobak Relativ risk för död i ischemisk hjärtsjukdom F d rökare Slutat för >5 år sen F d rökare Slutat för <5 år sen Figur 6. Relativa risken för död i ischemisk hjärtsjukdom under 12 års observation (552 fall av totalt avlidna i de illustrerade grupperna), hos byggnadsarbetare som vid början av studien var år gamla, jämfört med aldrig-tobaksbrukare (relativa risken för snusare 2,1; 95 procents konfidensintervall 1,5 2,9). het, metabola riskfaktorer och 24-timmars blodtrycks- och pulsmätning. Ingen detaljerad redovisning av metoder, statistisk analys eller diskussion görs i denna redogörelse, då detta finns beskrivet i de olika arbetena. Epidemiologiska studier Symtom, sjukfrånvaro och förtidspensionering hos snusare jämfört med rökare och tobaksfria i byggbranschen [36]. Bland de närmare byggnadsarbetare, som genomgick hälsokontroller under åren , hade rökarna i alla frågeställningar (utom för blodtryck) en signifikant högre förekomst av symtom än de som aldrig brukat tobak. Snusarna hade lägre förekomst av besvär än rökarna, men ändå i Snusare Rökare <15 cig/dag Rökare >15 cig/dag allmänhet mera symtom och sjukfrånvaro än de tobaksfria. Förhöjt blodtryck förekom signifikant oftare hos snusare över 45 års ålder jämfört med dem som aldrig använt tobak, medan rökare hade den lägsta förekomsten av högt blodtryck, se Figur 4. Förtidspension på grund av hjärt kärlsjukdom var 50 procent vanligare hos både snusare och rökare, jämfört med aldrig-tobaksbrukare. Ökad risk för död i ischemisk hjärtsjukdom hos snusare [33]. Den kumulativa incidensen av död i kardiovaskulära sjukdomar mellan åren registrerades via dödsorsaksregistret. Av de totalt byggnadsarbetare och arbetsledare som undersöktes av Bygghälsan mellan avled Mortaliteten i olika ålders- och tobaksvanegrupper illustreras i Figur 5. Studerades enbart de som vid början av studien var under 55 år var den relativa risken för kardiovaskulär död 3 gånger större hos rökare och 2 gånger så Kliniska studier I de nedan redovisade studierna utgörs studiepopulationen av 151 friska brandmän mellan 35 och 60 år gamla. I de två studierna av långtidseffekter på metabola riskfaktorer respektive ateroskleros utgörs referensgruppen av aldrig-tobaksbrukare. I studierna av dygnsblodtryck och fysisk arbetsförmåga är referensgruppen icke-tobaksbrukare, det vill säga där inkluderas också före detta rökare och före detta snusare. Fysisk arbetsförmåga vid långvarigt snusbruk [73]. Arbetsförmågan undersöktes avseende maximal syreupptagningsförmåga, samt puls- och blodtrycksreaktion vid maximalt arbete. Vanesnusare sedan mer än 20 år (n=48) uppvisade ingen signifikant skillnad i maximalt syreupptag (3,48 ± 0,49 l/min) jämfört med icke-tobaksbrukare (n=65), (3,52 ± 0,51 l/min). Rökarna (n=31) hade däremot en signifikant lägre maximal syreupptagningsförmåga (2,96 ± 0,49 l/min) jämfört med de övriga grupperna (p <0,001). Om rökning eller snusning skett mindre än två timmar före arbetsprovet medförde detta 5 10 procent högre puls- och blodtrycksvärden i såväl vila som under och efter arbete, hos både rökare och snusare, än när dessa inte använt nikotin före arbetsprovet. Hos rökare förelåg ett negativt samband mellan antal cigaretter/dag och utfört arbete (r=-0,53; p=0,002), medan ingen korrelation mellan mängd snus/dag och utfört arbete kunde iakttas hos snusare. Metabola riskfaktorer för hjärt kärlsjukdom vid snusning [71]. Blodanalyser gjordes för att under- LÄKARTIDNINGEN VOLYM 94 NR
6 söka om långvarig snusning medför förändringar i de metabola faktorer som är förenade med en ökad risk för kardiovaskulär sjukdom. Analyser av S-kolesterol, triglycerider, apolipoprotein A1 och B, B-glukos, S-insulin, P-fibrinogen och PAI-1 visade signifikanta skillnader, tydande på ökad kardiovaskulär risk för rökare (n= 33), men inte för snusare (n=29) jämfört med aldrig-tobaksbrukare (n=42). Vid beräkning av tre olika kardiovaskulära riskindex, baserade på tidigare presenterade formler [49, 74, 75], uppvisade rökare i medeltal 13,2 procents risk att inom tio år insjukna i hjärt kärlsjukdom, snusare 4,6 procents risk och icke-tobaksbrukare 3,4 procents risk. Skillnaden jämfört med icke-tobaksbrukare var signifikant endast för rökare (p< 0,001). Medelvärde för aterogent index var 8,2 för rökare, 4,9 för snusare och 3,6 för icke-tobaksbrukare. Även här var skillnaden signifikant endast för rökare (p< 0,001). Insulinresistensindex var 2,0 för rökare, 1,6 för snusare och 1,3 för icke-tobaksbrukare (rökare p=0,001). Snusning och åderförkalkning ultraljudsundersökning av intima-media-tjocklek i arteria carotis [76]. Snusningens inverkan på åderförkalkningsprocessen undersöktes med ultraljudsteknik avseende väggtjocklek, lumendiameter, samt eventuell förekomst av förkalkade plack i höger halspulsåder. Resultaten korrigerades för skillnader i ålder mellan grupperna. Ingen signifikant skillnad förelåg vid jämförelse av snusare och aldrig-tobaksbrukare avseende samtliga ultraljudsmått. Hos aldrig-tobaksbrukare fanns ingen individ med aterosklerotiska plack och bland snusarna förelåg plack hos 7 procent, vilket inte var någon signifikant skillnad. Hos rökarna fanns plack hos 38 procent, vilket var signifikant fler än hos aldrig-tobaksbrukarna (p<0,001) och rökarnas halskärl hade också signifikant ökad väggtjocklek jämfört med aldrig-tobaksbrukarna. 24-timmars blodtrycksmätning hos snusare, rökare och icke-tobaksbrukare [71]. För att undersöka eventuell påverkan av snusning på blodtrycks- och pulsvariationen under ett normalt vardagsdygn användes 24-timmars ambulatorisk mätmetodik. Rökare hade genomgående signifikant högre systoliska och diastoliska blodtrycks- och pulsvärden än icke-tobaksbrukare i alla åldersgrupper, under dagtid. Hos personer 45 års ålder uppvisade även snusare signifikant högre blodtrycksvärden (ca 5 Slag/min Tid mmhg) än icke-tobaksbrukare, även efter justering för skillnader i ålder, kroppsmasseindex, fysisk prestationsförmåga och alkoholkonsumtion, se Figur 7. Snusare hade i alla åldersgrupper signifikant högre puls med ca 5 slag/minut, rökare ca 10 slag/minut jämfört med icke-tobaksbrukare. Ökad risk för hjärt kärlsjukdom och död Sammanfattningsvis talar epidemiologiska registerdata för en måttligt ökad risk för hjärt kärlsjuklighet/död hos individer med långvarigt snusbruk, jämfört med icke-tobaksbrukare, men lägre risk än för rökare. Kliniska undersökningar av riskfaktorer hos en frisk och fysiskt vältränad population med över 20 års snusexponering har inte kunnat visa en märkbart ökad risk för åderförkalkning. Nikotinets stresspåverkan på hjärt kärlsystemet tycks dock bidra till att såväl snusare som rökare har en högre hjärtfrekvens och ett högre blodtryck än icke-tobaksbrukare, särskilt i Figur 7. Medelvärden per 3- timmarsperiod av blodtryck och hjärtfrekvens under 24-timmars ambulatorisk registrering hos 75 friska brandmän i åldrarna 45 år. åldrar över 45 år. Den ökade adrenalinfrisättning som nikotinet medför innebär bland annat en frisättning av fria fettsyror, mjölksyra och glycerol. Trots att benägenheten för åderförkalkning tycks vara väsentligt lägre för snusare än för rökare, visade snusarna ändå en tendens till förhöjd metabol risk, som skulle kunna förklaras av den ökade sympatiska aktiviteten. Flera faktorer kan alltså bidraga till att förklara den ökade dödligheten i hjärt kärlsjukdom som noterades hos snusare. Med ett hypotetiskt räkneexempel på»etiologisk fraktion», det vill säga en beräkning av den andel av de incidenta fallen av en sjukdom som kan tillskrivas en viss exponering, kan man spekulera i en jämförelse mellan rökningens och snusningens effekter på risken att drabbas av för tidig död. Omkring hälften av alla dödsfall i vårt land beror på hjärt- och kärlsjukdo LÄKARTIDNINGEN VOLYM 94 NR
7 Snusvanor i Sverige Snuskonsumtion ton Tuggtobak 7 ton Antal snusare Män Kvinnor Enbart snusning Snus + rökning Fuktsnus: Beståndsdelar (bland identifierade kemiska ämnen) Tobak procent Vatten procent Natriumkarbonat 1,2 2,5 procent Natriumklorid 1,6 3,3 procent Fuktbevarare 1,5 3,5 procent Smakämnen <1 procent Nikotin 0,5 1,0 procent TSNA (tobaksspecifika nitrosaminer 4 5 ppm PAH (polycykliska aromatiska kolväten) <5 ppm mar. Cirka 25 procent av männen röker, 20 procent snusar. En relativ risk på 3,3 för rökare skulle betyda dödsfall i hjärt kärlsjukdom årligen, orsakade av rökning (hos män). En relativ risk på 1,4 för snusare skulle då betyda cirka dödsfall om året, vilket ju är en klar riskminskning jämfört med rökningen men en märkbar riskökning jämfört med att inte använda tobak alls. De beskrivna jämförelserna gör inga anspråk på att vara korrekta, bara att ge en idé om antalet individer som kan vara berörda i vid olika risknivåer. Snuset framställs närmast som hälsokost Det är ett svårt pedagogiskt problem att diskutera hälsorisker med snus, då de flesta jämförelser som görs med rökning utfaller till snusningens fördel. Samtidigt måste man begrunda att nikotin är en av de mest beroendeframkallande substanser vi känner till. Snusare tycks dessutom utveckla ett ännu starkare beroende än rökare. Tobakstillverkarna gör allt för att framställa snuset som»en naturprodukt», närmast som hälsokost. Att vanebrukare av snus, det vill säga 20 procent av alla svenska män, blir rastlösa, irriterade, nedstämda, aggressiva, störda i sin koncentrationsförmåga, trötta och sömnlösa under avsevärd tid om tillförseln av nikotin upphör kan stämma till eftertanke. För friska yngre individer är sannolikt inte de fysiska riskerna särskilt stora vid snusning, men för individer med hjärtbesvär, som till exempel genomgången hjärtinfarkt, kärlkramp, högt blodtryck eller andra hjärt- och kärlsjukdomar medför sannolikt snusning en ökad risk för komplikationer eller för tidig död. Referenser 3. Ahlbom A, Olsson UA, Pershagen G. Hälsorisker med snus. Socialstyrelsen, SoS rapport 1997: Socialstyrelsen. Snus en hälsorisk. Rapport från ett expertmöte, SoS rapport 1988:4. 9. Bolinder G, Himmelmann L. Färre röker men fler snusar. Läkartidningen 1996; 93: Benowitz NL, Porchet H, Sheiner L, Jacob P. Nicotine absorption and cardiovascular effects with smokeless tobacco use: comparison with cigarettes and nicotine gum. Clin Pharmacol Ther 1988; 44: Benowitz NL, Jacob III P, Yu L. Daily use of smokeless tobacco: Systemic effects. Ann Intern Med 1989; 111: Redmond DE. Tobacco and cancer: The first clinical report, New England Journal of Medicine 1970; 282: US Surgeon General. The health consequences of using smokeless tobacco. US Department of Health and Human Services, Gross AJ, Lackland DT, Tu DS. Oral cancer and smokeless tobacco: Litterature review and meta-analysis. Environment International 1995; 21: Pershagen G. Smokeless tobacco. In: Doll R, Crofton J, eds. Tobacco and health. London: Royal Society of Medicine Press Limited, 1996: British Medical Bulletin; vol Bolinder G, Alfredsson L, Englund A, de Faire U. Smokeless tobacco use and in creased cardiovascular mortality among Swedish construction workers. American Journal of Public Health 1994; 84: Bolinder G, Ahlborg B, Lindell J. Use of smokeless tobacco: blood pressure elevation and other health hazards found in a large-scale population survey. Journal of Internal Medicine 1992; 232: Omvik P. How smoking affects blood pressure. Blood Pressure 1996; 5: Ross R. The pathogenesis of atherosclerosis: a perspective of the 1990s. Nature 1993; 362: Westman EC. Does smokeless tobacco cause hypertension. Southern Medical Journal 1995; 88: Eliasson M, Lundblad D, Hägg E. Cardiovascular risk factors in young snuff-users and cigarette smokers. Journal of Internal Medicine 1991; 230 : Huhtasaari F, Asplund K, Lundberg V, Stegmayr B, Wester PO. Tobacco and myocardial infarction: is snuff less dangerous than cigarettes? BMJ 1992; 305: Bolinder G. Long-term use of smokeless tobacco. Cardiovascular mortality and risk factors. Stockholm: Karolinska Institutet, Bolinder G, Norén A, Wahren J, de Faire U. Longterm use of smokeless tobacco and physical performance in middle aged men. European Journal of Clinical Investigation 1997; 27: Anderson KM, Wilson PWF, Odell PM, Kannel WB. An updated coronary risk profile. A statement for health professionals. Circulation 1991; 83: Bolinder G, Norén A, de Faire U, Wahren J. Smokeless tobacco use and atherosclerosis - an ultrasonographic investigation of carotid intima-media thickness in healthy middleaged men. Atherosclerosis 1997; 132: En fullständig litteraturlista kan fås från Gunilla Bolinder, Njurmedicinska kliniken, Karolinska sjukhuset, Stockholm. Summary Oral snuff usage associated with increased cardiovascular morbidity and mortality Gunilla Bolinder Läkartidningen 1997; 94: Oral snuff, used by 20% of all Swedish males in 1996, causes blood nicotine levels similar to those in smokers. In a report by the National Board of Health and Welfare in 1997, it is concluded that scientific evidence of oral snuff as a cause of oral cancer is weak. Epidemiological studies of more than construction workers showed hypertension (blood pressure >160/90) to be more common among oral snuff users than among non-users. Twelve-year follow-up showed the relative risk of death due to cardiovascular disease to be 2-fold greater among snuff users, but 3-fold greater among smokers, as compared to never-users of tobacco (p < 0.001). The risk of death due to cancer was similar among snuff users and among never-users. In a clinical study of 151 healthy middle-aged men, 24-hour monitoring showed daytime heart rates and blood pressure to be significantly higher in snuff users 45 years of age than in age-matched non-users (p< 0.05). The estimated 10-year future risk of cardiovascular events was 13.2% for smokers (p<0.001) and 4.6% for oral snuff users (p=0.3) as compared with 3.4% for never-users. As compared with non-users, oral snuff users manifested neither significant signs of accelerated atherosclerosis nor significantly reduced maximum physical capacity. Oral snuff usage causes physiological nicotine dependence, and results in the release of sympatho-adrenergic stimuli associated with an increased risk of cardiovascular stress, which might in turn exacerbate the risk of fatal cardiovascular events. However, oral snuff usage does not seem to be associated with the same risk of accelerated atherosclerosis as is smoking. Correspondence: Dr Gunilla Bolinder, Dept of Nephrology, Karolinska Hospital, S Stockholm. LÄKARTIDNINGEN VOLYM 94 NR
Är det farligt att snusa? Det är ju så mycket bättre att snusa än att röka. Eller? Exakt hur snus skadar hälsan är omtvistat. Snusning ökar risken
Sanningen om Farligt begär Är det farligt att snusa? Det är ju så mycket bättre att snusa än att röka. Eller? Exakt hur snus skadar hälsan är omtvistat. Snusning ökar risken för ohälsa och olika sjukdomar.
Snus och blodtryck Tvärsnittsstudie av viloblodtryck hos män i MONICA-studien i norra Sverige
originalstudie läs mer Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Snus och blodtryck Tvärsnittsstudie av viloblodtryck hos män i MONICA-studien i norra Sverige
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:112 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:52 av Sonia Lunnergård (kd) om att landstinget bör utlysa en kampanj för att minska snuskonsumtionen Föredragande landstingsråd:
Snus vad vet vi 2014? Hans Gilljam
Snus vad vet vi 2014? Hans Gilljam Tillverkare av snus Swedish Match* (ca 75% av totalmarknaden) Gotlandssnus AB* GN Tobacco Sweden AB* Fiedler & Lundgren (BAT) Japan Tobacco International Philip Morris
EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)
EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen
Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound
Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness
Är det farligt att snusa? Exakt hur snus skadar hälsan är omtvistat. Men snusning ökar risken för hälsopåverkan på olika sätt. Det innehåller bl.a.
Sanningen om Farligt begär Är det farligt att snusa? Exakt hur snus skadar hälsan är omtvistat. Men snusning ökar risken för hälsopåverkan på olika sätt. Det innehåller bl.a. cancerframkallande nitrosaminer,
Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -
Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)
Rökavvänjning i den kliniska vardagen. Per Åke Lagerbäck per-ake@jarfallaspecialistvard.se
Rökavvänjning i den kliniska vardagen Per Åke Lagerbäck per-ake@jarfallaspecialistvard.se Hälsokonsekvenser av rökning jämfört med andra riskfaktorer Tobak Högt blodtryck Alkohol Högt kolesterol Högt BMI
Nikotinläkemedel alltid bättre än fortsatt rökning eller snusning
Nikotinläkemedel alltid bättre än fortsatt rökning eller snusning Såväl vårdgivare som lekmän torde vara medvetna om de stora hälsovinster som ett rökstopp medför. Det står också klart att nikotinläkemedel
Snusning innebär mindre risk för kardiovaskulär sjukdom än rökning
Kjell Asplund, professor i medicin, medicinkliniken, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå (Kjell.Asplund@medicin.umu.se) Snusning innebär mindre risk för kardiovaskulär sjukdom än Vilken typ av vetenskapligt
Har snusare ökad risk för ischemisk hjärtsjukdom och stroke?
Projektrapport VESTA Har snusare ökad risk för ischemisk hjärtsjukdom och stroke? en systematisk litteraturstudie Mats Navrén, ST-läkare, Märsta Närvård Mars 2012 Klinisk handledare: Ayhan Akin, spec.
Utvärderad av Centret för hälsofrämjande r.f.
SNUSETS hälsorisker Utvärderad av Centret för hälsofrämjande r.f. Utgiven av: Studenternas hälsovårdsstiftelse Tölögatan 37 A 00260 Helsingfors Beställningar: julkaisutilaukset@yths.fi Författare: Susanna
Seppo Wickholm. Leg. tandläkare, Med lic, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige. Helsingfors den 14 mars 2013
Det svenska snuset- en mytomspunnen tobaksprodukt Seppo Wickholm Leg. tandläkare, Med lic, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Helsingfors den 14 mars 2013 1 Disposition Epidemiologi Hälsopåverkan
Vägen till ett tobaksfritt liv...
Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar
Rökningen dödar 10 000 människor om dagen
Historia Människor har rökt sedan förhistorisk tid. Tobak och en rad hallucinogena droger röktes över hela Amerika så tidigt som 5000 f.kr. som en del av shamanistiska ritualer. Rökning i Amerika hade
SNUS PÅSTÅENDEN OCH FAKTA
SNUS PÅSTÅENDEN OCH FAKTA FINLAND SNUS PÅSTÅENDEN OCH FAKTA Snus är en tobaksprodukt som inte får importeras, säljas eller överlåtas på annat sätt. Ändå är det populärt särskilt bland ungdomar och unga
2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi
Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för
Fri från tobak i samband med operation
Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen
En tobaksfri generation. Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014
En tobaksfri generation Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014 Länkar http://www.lakemedelsverket.se/alla-nyheter/nyheter-2013/e-cigaretter-med-nikotin-ar-vanligtvis-lakemedel/ http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/tobak/
Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte
Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1
Vad vinner du på att sluta röka?
Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen
Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare
Hälsoproblem hos skiftarbetare Anders Knutsson Arbets- och miljömedicin, Sundsvall Umeå 17 februari 2014 Hälsoproblem Sömnproblem, trötthet, olycksfall Graviditetsstörning Magtarmbesvär Hjärt-kärl sjukdom
Vad vinner du på att sluta röka?
Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen
Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND
Tobak BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Lite om rökning Varje brinnande cigarett är en liten kemisk fabrik som producerar 7 000 olika ämnen Ett 60 tal kan orsaka cancer Den som röker får själv i sig en fjärdedel
2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden
Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi
Varför dör äldre i större utsträckning än yngre vid bostadsbränder?
Varför dör äldre i större utsträckning än yngre vid bostadsbränder? Litteraturgenomgång av medicinska och biologiska faktorer som kan påverka utfallet vid rökinhalation och brännskada Erik Eggert, leg.
2 Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen
2 Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen Projektgruppen har gjort en systematisk sökning och genomgång av den vetenskapliga litteraturen om tobaksbrukets inverkan på slemhinna i mun och svalg,
Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?
Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet
Fertilitet och rökning
Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa
4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter
Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information
Agneta Hjalmarson 1. VAD ÄR EGENTLIGEN VERKSAMT. Docent, leg psykolog Psykologer mot Tobak
1. VAD ÄR EGENTLIGEN VERKSAMT OCH VIKTIGT I VÅR TOBAKSAVVÄNJNINGSMETOD? 2. E-CIGARETT, ÄR DEN BRA? 3. UTVÄRDERING AV TOBAKSAVVÄNJNING Agneta Hjalmarson Docent, leg psykolog Psykologer mot Tobak Mottagningen
Vad vinner du på att sluta röka?
Vad vinner du på att sluta röka? I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och
Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?
Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? -en prospektiv incident fall-kontrollstudie i ett populationsbaserat material i norra Sverige Patrik Wennberg, Bureå VC Handledare: Jan-Håkan Jansson, Medicin-Geriatrikkliniken,
Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför
Surgeon Generalrapporterna om tobak 50 år. Hans Gilljam Läkare mot Tobak
Surgeon Generalrapporterna om tobak 50 år Hans Gilljam Läkare mot Tobak Surgeon General vad är det? The Surgeon General (SG) of the United States är chef för U.S. Public Health Service Commissioned Corps
Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier
Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier
Innehåll klassbesöket. Om dig och Tobaksfri Duo. Inled med alla fördelar. Fördel tobaksfri. Jag har bestämt mig!
Jag har bestämt mig! Innehåll klassbesöket Om hur ni/vi kommer att följa upp Tobaksfri Duo - alla gånger eleverna kommer till FTV och träffar er - med en årlig försäkran Om dig och Tobaksfri Duo Berätta
Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av
Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,
Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa
Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge
Samhällsekonomiska besparingar av snus som skadereducerare i Sverige 1990-2011
Samhällsekonomiska besparingar av snus som skadereducerare i Sverige 1990-2011 Per Hortlund Elin Gabrielsson HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. Rökning betraktas generellt sett
HJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska
HJÄRTSJUKDOM & TOBAK Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska TOBAKENS HISTORIA ü - Tobak framställs av blad från växter inom tobaksläktet Dess historia sträcker sig åtminstone bak till år
Snusning under graviditeten ett säkert alternativ till rökning?
Snusning under graviditeten ett säkert alternativ till rökning? Anna Gunnerbeck, ST-läkare Pediatrik, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Doktorand vid Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa, Karolinska Institutet
Tipsrunda Tobaksfria veckan Tipsrunda 1(Skriv ut och klipp isär)
Tipsrunda Tobaksfria veckan Tipsrunda 1(Skriv ut och klipp isär) Fråga 1. Nikotin är det ämne i tobak som gör att folk blir beroende av tobak. Förr använde man nikotin i sin rena form som vadå? 1 Bantningsmedel
Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?
Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen
Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?
Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Izabela Shahrokni, ST-läkare, Medicin- och rehabiliteringskliniken, Piteå sjukhus Handledare: Mats Eliasson,
Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005
Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling PD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT 5...4 Figur 2. Andel med
VISSTE DU DETTA OM TOBAK? EN BROSCHYR FRÅN
VISSTE DU DETTA OM TOBAK? EN BROSCHYR FRÅN SV PASSIV RÖKNING 75% av röken från en cigarett sprids i rummet runt rökaren, resten går in i rökarens kropp. Vi ser bara 5% av de giftiga ämnen som sprids vid
Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter
Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter - resultat från Role Of Low Lung function Study (ROLLS) Sophia Frantz, specialistläkare, doktorand Klinisk fysiologi, Diagnostiskt Centrum, UMAS Bakgrund Låg
Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster
Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Jenny Selander Forskare (post doc) MSc, PhD Arbetsmedicinska enheten Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Jenny.Selander@ki.se Disposition
Socioekonomiska skillnader
Kort rapport Socioekonomiska skillnader Livsförloppsperspektiv på socioekonomiska skillnader i dödlighet Forskargruppen Socialepidemiologi Lunds Universitet, Region Skåne Författare: Maria Rosvall, Martin
Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.
Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog
Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.
Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik
Delprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa
Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter
1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting
Hälsoeffekter av luftföroreningar
Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -
Välkommen till Mimers Hus. en tobaksfri gymnasieskola. Riktlinjer mot tobak
Välkommen till Mimers Hus en tobaksfri gymnasieskola Riktlinjer mot tobak http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/tobak/ http://www.kungalv.se/kommun-och-politik/planer-och-styrdokument/alla-styrdokument/
Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas
Aborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
Bild 1. Bild 2. Bild 3. Tobaksfritt att motivera och ge råd. Förhållningssättet. Information i dialog tobaksbruk
Bild 1 Tobaksfritt att motivera och ge råd 9-10 dec 2014 Psykolog Margareta Pantzar Folkhälsoenheten Hälsa och habilitering Bild 2 Förhållningssättet Motiverande samtal kännetecknas av: Patientens egen
Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige
Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,
Trådlös teknik skadar alla, men barnen mest!
Kalle Hellberg, Medborgarförslag 2016 Bilaga 1 (5 sid.) Trådlös teknik skadar alla, men barnen mest! Elektromagnetisk strålning från Wi-fi, datorer, trådlösa telefoner, surfplattor, mobilmaster, mobiltelefoner
Vad vi vet om snus STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT. www.fhi.se
Vad vi vet om snus STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT www.fhi.se Statens folkhälsoinstitut ISBN: 91-7257-428-3 Redaktörer: Barbro Holm Ivarsson, Statens folkhälsoinstitut och Seppo Wickholm, Centrum för folkhälsa
Snusets effekter på aeroba processer och energiomsättning under fysiskt arbete
Snusets effekter på aeroba processer och energiomsättning under fysiskt arbete Frida Björkman GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Magisterkurs i idrott 2010-2011 Examensarbete 2011:23 Handledare: Mikael Mattsson
Tobak. www.ens2000.se
Att få våra ungdomar att säga Nej till tobak är bland det mest hälsoförebyggande vi kan göra. Tobak är enligt Världshälsoorganisationen, WHO, den absolut den största enskilda hälsorisken i västvärlden.
Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka
HBG loggan Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Innehåll Mitt barn röker. Vad kan jag göra? Vägen till att bli rökare Steg 1 Förberedelse Steg 2 Testning Steg 3 Experimentering
Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Fysiska effekter av ett stillasittande yrke. Karlstads Teknikcenter Tel
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18
Apotekets råd om. Sluta röka
Apotekets råd om Sluta röka Det lönar sig alltid att sluta röka även om du har rökt i större delen av ditt liv. Det förbättrar din hälsa och minskar risken för sjukdomar. När du slutar röka påbörjar kroppen
FaR-nätverk VC. 9 oktober
FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning
Studiedesign: Observationsstudier
Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie
E cigaretter: Vilka börjar röka dem och hur påverkas luftvägarna?
E cigaretter: Vilka börjar röka dem och hur påverkas luftvägarna? Linnéa Hedman Docent i epidemiologi och folkhälsovetenskap OLIN studierna, Region Norrbotten. Inst för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Fri från tobak i samband med operation. Information för personal
Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6
Grunderna i epidemiologi.
Grunderna i epidemiologi emilie.agardh@ki.se Innehåll: Vad är epidemiologi? Beskriva 4 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi
Sluta med tobak och få en bättre hälsa
Sluta med tobak och få en bättre hälsa 1 Det finns många fördelar med att sluta med tobak. Du som väljer att till exempel sluta röka förlänger livet med i genomsnitt 10 år. Med rökning följer många hälsorisker
Drogvaneundersökning Grundskolans ÅK 9
Drogvaneundersökning 23 Grundskolans ÅK 9 Gymnasiets ÅK 2 Drogvanor 23 Åk 9 i grundskolan och åk 2 gymnasiet 824 elever i åk 9 och 826 i åk 2 Beställd av CERUM - Skånes kompetenscentrum Följer i stort
Birgitta Nydahl Svärd, Tobakssamordnare i VGR Mottagningen för tobaksavvänjning SU
Birgitta Nydahl Svärd, Tobakssamordnare i VGR Mottagningen för tobaksavvänjning SU Rökning Röksug och abstinenssymtom Dopamin Frisättning av signalsubstanser + Receptorer och nervimpulser anpassas till
Föräldramöte Tobak. Vad tror du är den vanligaste orsaken till att de flesta ungdomar inte röker eller snusar?
1 (7) Föräldramöte Tobak 1. Inledning välkomna! Syfte med mötet: Att föräldrarna får tillfälle att diskutera med varandra om hur de kan påverka sina barn att inte börja röka samt se möjligheter till samarbete
Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.
Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING
Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005
Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur
Cirkulation. Disposition
Cirkulation Systembiologi Robert Frithiof Inst. för Fysiologi & Farmakologi HT 04 Disposition 08:30-09:15 Det kardiovaskulära systemet Hjärta Hjärtat som pump Elektrisk aktivitet EKG Hjärtcykeln 09:30-10:15
RMP section VI.2 Elements for Public Summary
RMP section VI.2 Elements for Public Summary Product: Atropin Stragen, 0,1 mg/ml solution for injection in pre-filled syringe Atropin Stragen, 0,2 mg/ml solution for injection in pre-filled syringe RMP:
Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet
Tobaksbruk 1,5 miljoner i riket 49 500 länsbor Avdelning folkhälsa och hållbarhet www./halsoframjande 8 % röker dagligen (9 %) 13 % snusar dagligen (11 %) 20 % använder tobak dagligen (19 %) Källa: Folkhälsomyndigheten,
Svenska läkare röker minst i världen Ny studie av tobaksvanor och attityder till tobak
Gunilla Bolinder, med dr, överläkare, medicinkliniken, Karolinska sjukhuset, Stockholm (gunilla.bolinder@ks.se) Lars Himmelmann, f d hälsovårdsöverläkare, Bohuslandstinget, Göteborg Kerstin Johansson,
FINT SOM SNUS SNUSETS HISTORIA OCH TRENDER THOM ASPGREN
FINT SOM SNUS SNUSETS HISTORIA OCH TRENDER THOM ASPGREN 1 VAD ÄR SNUS o Tobak o Salt o Vatten o Livsmedelsgodkända smaktillsatser o PH-reglerare (Natriumkarbonat eller Kaliumkarbonat) o Pastöriseras 2
Mefelor 50/5 mg Tabletter med förlängd frisättning. Metoprololtartrat/Felodipi n AbZ 50 mg/5 mg Retardtabletten
BILAGA I FÖRTECKNING ÖVER LÄKEMEDLETS NAMN, LÄKEMEDELSFORM, STYRKA, ADMINISTRERINGSSÄTT SAMT SÖKANDE OCH INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING I MEDLEMSSTATERNA Medlemsstat Danmark Innehavare av godkännande
Blodtrycksförändringar hos skiftarbetare? Projektarbete vid. företagsläkarutbildningen vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Blodtrycksförändringar hos skiftarbetare? Projektarbete vid företagsläkarutbildningen vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 2002-2003 Författare Stefan Jerresand Brukshälsan i Uppland AB Handledare
Stillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan
Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan Atomoxetin Mylan är avsett för behandling av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) hos barn
Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Din guide till att sluta röka med CHAMPIX (vareniklin) Läs alltid bipacksedeln.
Din guide till att sluta röka med CHAMPIX (vareniklin) Läs alltid bipacksedeln. Anmälan om misstänkt läkemedelsbiverkning görs via https://www.terveydentukena.fi/eroontupakasta Det här kan du förvänta
Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar
Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda
Rekommendationer från Hälsorådet
Rekommendationer från Hälsorådet Levnadssvanor Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvården har ett uppdrag att bedriva hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser (Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763;
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:
Våra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin
Stressfysiologi Våra studier Den friska stressfysiologin UMS-patienters stressfysiologi Stresshormoner Hypotalamus CRH Vad händer vid akut stress? Prolaktin Hypofysen ACTH LH & FSH Trier Social Stress