Hur skriver man rapporter och uppsatser?

Transkript

1 b Hur skriver man rapporter och uppsatser? Studieverkstaden 1

2 Studieverkstaden på UB föreläsningar och individuellt stöd skriftliga uppgifter muntliga redovisningar effektivare studievanor för framgångsrika studier! OBS! Vi kan ge dig verktyg och insikter, men vi gör förstås inte jobbet åt dig 3 Vid skriftliga uppgifter är vi ett komplement till lärare/handledare svarar vi på frågor om språk och skrivande ger vi individuell skrivhandledning utifrån din text 4 2

3 Kontakta Studieverkstaden Var: E-post: I Universitetsbiblioteket (UB) studieverkstad@umu.se Telefon: Webb: Distans: student.umu.se/studieverkstad viss handledning för studenter som inte studerar i Umeå 5 Hjälp till självhjälp Skrivande är ett hantverk alla kan bli bättre med rätt verktyg och bra skrivstrategier! Vi gör inte jobbet åt dig! Du får insikter om hur du skriver och vad som kan behöva ändras och förbättras. Kom gärna tidigt i utbildningen, med kortare skrivuppgifter. Då är det lättare att jobba. Du får komma tillbaka så många gånger du behöver. 6 3

4 Kontakt Drop in: tis-tor Öppen skrivverkstad: tis Boka tid via webben: Mejla: 7 Det är inte nog att du skriver så att dina vänner om de bemödar sig kan förstå vad du menar. Du måste skriva så att dina ovänner även om de bemödar sig inte kan missförstå dig. 8 4

5 Grundstruktur för vetenskaplig text (efter Rienecker & Jørgensen) Man säger: Vad man vill undersöka ämnesbeskrivning och problemformulering och: Varför man vill undersöka det och med vilken metod Sedan: Vad andra har sagt om temat och vilka invändningar man kan ha mot det Sedan: Var man ställer sig i sin egen undersökning som man sedan jämför Sedan: Svaret på problemformuleringen vad man kan se i sin undersökning utifrån den ståndpunkt och de teorier och modeller man har använt sig av och vilka begränsningar och perspektiv den valda metoden har Sist lägger man fram Intressanta upptäckter, deras implikationer, begränsningar och perspektiv 9 Generellt uppe Överordnat material som teori, modell, metod, historik, samband, struktur konkret nere Ner i detaljer, analyser Generellt - uppe Detaljer och analyser sätts i förhållande till det överordnade 10 5

6 Vetenskaplighet Förhållningssättet ska vara kritiskt, självständigt och reflekterande. Arbetssättet ska vara konsekvent, systematiskt och noggrant, vilket också ska synas i texten. Texten ska vara saklig och koncentrerad. Språket ska vara begripligt, adekvat och korrekt. En forskare uttrycker sig försiktigt och inte starkare än det finns fog för. Använd och förklara termer och begrepp. Ange källor/referenser noga och på rätt sätt. 11 Att skriva är en process Förstadiet Skrivstadiet Efterstadiet 12 6

7 Att skriva är en process Förstadiet: Analysera skrivuppgiften Samla stoff Sovra/sortera Planera/disponera 13 Logisk disposition Inledande del Huvuddel (Funktionsrubriker) Titelsida Sammanfattning/abstract Innehållsförteckning Bakgrund Problem Syfte Teori Metod Resultat Slutsatser Diskussion Avslutande del Källförteckning Ev. bilagor 14 7

8 Inledande del Titel (4 12 ord) Sammanfattning/ abstract (ca 200 ord/ 10 meningar) Beskriva vad texten handlar om Locka till läsning Ev. en förklarande underrubrik Problem/syfte Metod Resultat Slutsatser Ev. nyckelord/indexord Innehållsförteckning Tydligt uppställd rubriknivåer Samma rubriker som i texten Innehållsrika (under)rubriker 15 Huvuddel Bakgrund Problem Presentera ämne: Varför intressant? Vad saknas? Ev bakgrundsfakta Precisera problem: Vad ska undersökas, belysas, jämföras, förklaras? Formulera frågor: Vad/vilket är? Varför är? Hur kan vi? osv. Syfte Teori Definiera syfte: Referera forskn: Hur kan arbetet användas? Motivera. Ev. avgränsn. Smf tidigare forskning, dess betydelse och invändn. Metod Resultat Slutsatser (Analys) Diskussion Metod: Vilken och varför? Material: Vad/fp? Urval bortfall, instruktion, utrustn, databearb. m.m. Genomförande (empiri): När, var, hur el. liknande? Ev. tillförlitlighet/metodanalys. Beskriv utförligt ska kunna följas och upprepas! Vad kom du fram till? Svaren på frågorna. Bara fakta bearb., kort och neutralt redovisad. Även oväntade eller negativa resultat. Inga slutsatser! Tolka/analysera: Har problem och syfte besvarats? Vad betyder resultatet? Dra slutsatser ( alltså ) på delnivåer. Upprepa inte resultatet. Jämför med tidigare forskning. Visa att du har förstått ditt arbete och resultat. Sätt in i större sammanhang: Vad betyder/konsekvenser? Jämför med tidigare forskning och verkligheten. Egna åsikter, lösningar och 16 konkreta förslag. (Själv)kritik, undantag, brister och svagheter! 8

9 Avslutande del Källförteckning (Litteratur- el. Referenslista) Ev bilagor (inte i vet. artiklar) I alfabetisk ordning, ofta uppdelat utifrån typ: tryckta litteratur och tidskrifter elektroniska Internet, databaser m.m. otryckta intervjuer, enkäter och dyl. Rådata och annat som inte är direkt nödvändigt för resonemanget, t.ex. mätvärden, enkäter, enkätsvar, långa beräkningar, utskrifter från Internet osv. OBS! Bara källor som finns nämnda i texten får finnas med. 17 Disponera Vilka frågor ska jag besvara? I vilken ordning ska jag skriva? Det viktigaste först? Kronologisk ordning? Tematisk varje delämne för sig? Orsak före verkan, helhet före delar? 18 9

10 Disposition problem? Struktur innan man har material svårt! Skribenten saknar fokus problemformuleringen för vag, för bred eller saknas (bör innebära en undersökning) Det går att skriva innan dispositionen är helt klar Man kan och får ändra dispositionen Man behöver inte skriva i samma ordning 19 Skriv en miniuppsats I detta avsnitt kommer jag att skriva om -analysera/utvärdera Kan få i gång skrivandet och synliggöra tankar! 20 10

11 Gör korrekt styckeindelning! Det finns två sätt att grafiskt markera när ett nytt stycke börjar. Det ena är att bara lägga in en blankrad. Det här är det enda som gäller på webben! 21 Gör korrekt styckeindelning! Det andra sättet att markera nytt stycke är vanligast i tryckt text. Där gör man ett indrag i vänsterkanten, utom direkt under en rubrik. Detta upplevs inte lika luftigt och lättläst

12 Gör korrekt styckeindelning! Ett tredje sätt som man dessvärre ser ibland är att skribenten bara hoppar till nästa rad utan extra blankrad. Särskilt vanligt är det när sista raden i stycket slutar mitt på. Det här är inte bara fult och mycket svårläst, utan dessutom faktiskt fel. 23 Disponera stycket En mening är en tanke, ett stycke är ett resonemang (kring huvudtanken) Stycket ska kunna läsas fristående, men hänga ihop med styckena före och efter Nytt stycke blankrad eller indrag (på ny rad) Rak högermarginal är mindre läsarvänligt 24 12

13 Personalen vill ha rökrum. En överväldigande majoritet har svarat ja på enkäten om särskilda rökrum. Ickerökarna vill slippa passiv rökning och dålig lukt. Rökarna vill slippa känna att de besvärar andra. Båda grupperna har nämnt allergikernas rätt till en bra miljö. Minst ett rökrum kommer alltså att byggas på varje våningsplan. Hur många de blir, var de kommer att ligga och när de blir färdiga är ännu inte bestämt, men lokalkommittén har fått i uppdrag att börja planeringen. Rökrummen kommer att göras så lika de andra fikarummen som möjligt. De ska inte bli en skamvrå för rökare. Inredningen blir densamma som i fikarummen. Där det är möjligt kommer rökrummen att slås ihop med fikarummen, med en skiljevägg av glas. 25 Personalen vill ha rökrum. En överväldigande majoritet har svarat ja på enkäten om särskilda rökrum. Icke-rökarna vill slippa passiv rökning och dålig lukt. Rökarna vill slippa känna att de besvärar andra. Båda grupperna har nämnt allergikernas rätt till en bra miljö. Minst ett rökrum kommer alltså att byggas på varje våningsplan. Hur många de blir, var de kommer att ligga och när de blir färdiga är ännu inte bestämt, men lokalkommittén har fått i uppdrag att börja planeringen. Rökrummen kommer att göras så lika de andra fikarummen som möjligt. De ska inte bli en skamvrå för rökare. Inredningen blir densamma som i fikarummen. Där det är möjligt kommer rökrummen att 26 slås ihop med fikarummen, med en skiljevägg av glas. 13

14 Bygg med kärnmeningar 1. Börja med en kärnmening ett påstående eller en fråga som sammanfattar stycket. 2. Fortsätt stycket med meningar som: specificerar konkretiserar modifierar invänder exemplifierar definierar och beskriver kommenterar ( besvarar kärnmeningens fråga) 27 Signalera dispositionen visa textens logiska samband för läsaren (metatext) Här beskrivs de tre vanliga metoderna för I detta avsnitt följer först en genomgång av Därefter redovisas För det första Å ena sidan För det andra Å andra sidan Här vill jag dock göras en viktig reservation Mot detta resonemang finns flera invändningar Dessutom vidare däremot dock Exempelvis därför nämligen alltså 28 14

15 Att skriva är en process Skrivstadiet: Formulera 29 Stilideal Objektivitet Korthet Precision All forskning är en del av ett större kunskapsbygge. Fokus ska ligga på forskningen inte på forskaren. Ditt förhållningssätt ska vara kritiskt, självständigt och reflekterande

16 Det besvärligaste problemet som dök upp, var det som vi anade från start nämligen att det visade sig vara mycket svårt att få tag på försökspersoner och också när vi lyckades med detta så hade de ofta inte tid att svara på våra frågor. Det största metodproblemet var att få tag i försökspersoner (som hade tid att ställa upp). Begynnelsemisstanken om huvudproblemen bekräftades: svårigheterna med försökspersonsrekryteringen. Akademiska enligt Studentens skrivhandbok (Schött, m.fl.) Formalitet Innehållspackning Specifikation Gardering (hedging) Metatext 32 16

17 Formalitet 1. Jag kommer därför främst att titta på hur 2. Detta examensarbete avgränsas därför till att främst studera hur 3. Det är därför rimligt att främst studera hur 33 Innehållspackning 1. Men eftersom Vattenfall Drevviken Värme AB gör ett försök att implementera ett sätt att gå till väga med detta 2. Men eftersom implementering av ett angreppssätt sker på Vattenfall Drevviken 34 17

18 Specifikation 1., nämligen utsläpp av olika gaser från själva värmeproduktionen. 2. För Drevviken Värme bedöms viktig miljöpåverkan uppstå i samband med utsläpp av luftföroreningar som NO, SO, partiklar och CO från själva värmeproduktionen. 35 Gardering (hedging) Garderingar mot allt man inte kan veta eller inte har undersökt. Överdriv inte! bedöms kan vara skulle kunna förmodligen 36 18

19 Den viktiga rubriken En bra rubrik ska vara kort, samtidigt som den ger läsaren en uppfattning om vad den kommande texten handlar om. Rubriken bör bestå av informationstäta och innehållstunga ord. En annan viktig funktion är att rubriken ska signalera textens logiska struktur och skapa överskådlighet för läsaren. Det är därför viktigt att inte bara tänka på rubrikernas språkliga form, utan även på deras placering i texten. En särskild funktion har titeln på arbetet. En sådan rubrik ska för det första vara informativ och kort, för det andra locka till läsning. Titeln kan bestå av en kärnfull överrubrik och en mer informativ underrubrik. 37 Bra att ha-fraser Allmänt anknytande I fråga om När det gäller Här kommer vi in på I detta sammanhang Uppräknande Därtill kommer Sedan Dessutom Här kan tilläggas Del av helhet Ett viktigt led är Här urskiljer sig Orsak En förklaring kan vara Orsaken var att Detta berodde på Mot denna bakgrund Jämförande/ kontrasterande En väsentlig skillnad är Liknande slutsatser kan dras Samtidigt kan noteras att Annorlunda är det med Sammanfattande/ avslutande Resultatet är Kort sagt Slutligen Sammanfattningsvis 38 19

20 Rubriker Skriv inte: Nuläge Bakgrund Skånemetoden 39 Rubriker Skriv hellre: Älvens slammar igen Utsläppen är för stora Ny reningsmetod från Skåne 40 20

21 Växla mellan perspektiven Citat ordagrant vad någon skrivit eller sagt Referat sammanfattning av vad någon skrivit eller sagt Din egen röst t.ex. egna jämförelser, kritiska granskningar, slutsatser och diskussion Var tydlig med vilket perspektiv du valt! 41 Använda litteraturen Referera/citera: X skriver att Analysera: Jag ser dessa element i det X skriver Tolka: Jag uppfattar det X skriver på följande sätt Använd: I detta sammanhang kan det X skriver användas till att Datum Sidfot 42 21

22 Referatverb (Rienecker & Jørgensen) Analyserar Argumenterar för Bekräftar Bedömer Beskriver Dokumenterar Föreslår Hävdar Iakttar Jämför Konstaterar Observerar Påpekar Påstår Sammanfattar Utvärderar Visar Väljer Osv Datum Sidfot 43 Referera, återge I Olov Svedbergs bok Mångfaldens lov från 2004, beskrivs flera metoder för Enligt Svedberg finns det också metoder för att Dessutom anser han att det är viktigt att Svedberg menar vidare att det finns de som Däremot hävdar Svedberg att vissa metoder inte 44 22

23 Den egna rösten i stället för jag Jag har utgått från ett humanistiskt arbetssätt och därför har jag valt en kvalitativ metod. Min undersökning visar att I detta experiment valde jag att fokusera på Jag drar därför slutsatsen att Utifrån detta tycker jag mig se tre troliga konsekvenser Denna studie utgick från ett humanistiskt arbetssätt och därför valdes en kvalitativ metod. Undersökningen visar att I detta experiment fokuserades på Slutsatsen är därför att Utifrån detta finns tre troliga konsekvenser 45 Källor i texten Parentessystemet (Harvard) Källan anges inom parentes i löptext efternamn, år och eventuellt sida. Notsystemet (Oxford) Upphöjd siffra i texten. Källan anges längst ner på sidan i en fotnot. Det finns olika modeller för Det finns olika modeller för hur källhänvisningarna ska se hur källhänvisningarna ska se ut (Strömquist, 2000, s. 39). 1 ut. 1. Strömquist, Siv. Uppsatshandboken. Uppsala: Hallgren & Fallgren

24 I källförteckningen Författarens namn Verkets titel Utgivningsort Förlag Utgivningsår Ev. ytterligare information Parentessystem: Strömquist, S. (2000). Uppsatshandboken. Andra uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren Notsystem: Strömquist, Siv. Uppsatshandboken. Andra uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren Satsradning Fel: Insamlandet av information gick utan problem, alla i gruppen var samarbetsvilliga, ingen glömde att lämna in svaren. Rätt: Insamlandet av information gick utan problem. Alla i gruppen var samarbetsvilliga, och ingen glömde att lämna in svaren. Rätt: Insamlandet av information gick utan problem, eftersom alla i gruppen var samarbetsvilliga, och ingen glömde att lämna in svaren

25 Kommatering Komma sätts mellan två satser som är rätt fristående från varandra, men inte mellan satser som hör ihop. Vid uppräkningar sätter man komma mellan de uppräknade leden, men inte före och. Jag köpte chips, godis, korv och läsk. Komma sätts mellan två huvudsatser i samma mening, även före och. Enkäterna fylldes därefter i gruppvis, och sedan gjordes en noggrann genomgång och analys av resultaten. 49 Läs Sverige vann över Danmark och Norge kom trea. Sverige vann över Danmark, och Norge kom trea. Datum Sidfot 50 25

26 Kommatering Ingenjörer och datatekniker, som har bra betalt, ska inte klaga på lönen. Ingenjörer och datatekniker som har bra betalt ska inte klaga på lönen. Vi åt lunch på en mindre, fräsch restaurang. Vi åt lunch på en mindre fräsch restaurang. Datum Sidfot 51 Semikolon Jurist vill jag inte bli; det verkar så torrt. Skillnaden mellan arbets- och vilodagar blev mindre skarp; hon kunde tillåta sig vilodagar mitt i veckan. Alltid liten bokstav efter ; Mellan två huvudsatser med nära samband Vantar och mössa; smörgås, frukt och dryck Datum Sidfot 52 26

27 Delar du ord i onödan? En brun hårig flicka stod vid en bar disk och talade med en sjuk gymnast. Eva Ek skriver nu sin doktors avhandling. Jag är en student som är intresserad av extra knäck. Jag har tidigare vana från kassa arbeten, försäljning av mjuk glass och från en matt butik. 53 Se upp med man Kronofogden bad Hells Angels om hjälp med ett enkelt indrivningsärende. Man ställer sig onekligen tveksam till om man handlagt detta ärende på ett sådant sätt som man borde kunnat kräva av en svensk myndighet. Om man sedan jämför försöksgruppen med kontrollgruppen blir det tydligt att man inte kunnat tillgodogöra sig utbildningen i samma utsträckning. Vid en jämförelse framkommer det tydligt att försöksgruppen inte kunnat tillgodogöra sig utbildningen i samma utsträckning som kontrollgruppen

28 De eller dem? De är subjektsform dem är objektsform Regel: Efter preposition används objektsform (åt, till, för, på, av, över, under, mellan o.s.v.) Vi vänder oss framför allt till dem som är beroende av de sociala myndigheterna för sin försörjning. Läraren prickade av dem som kom för sent. Men: De som kom för sent fick kvarsittning. 55 Att skriva är en process Efterstadiet: Bearbeta Läs korrektur Ev. tryck 56 28

29 Kolla en gång till: Logisk tanke: Stämmer titel och innehåll? Stämmer resultatet med frågor/syfte? Innehåll: Har du relevanta fakta? Har du strukit överflödigt material? Disposition: Har du strukturerat texten på ett logiskt och tydligt sätt? Har du disponerat varje del på ett bra sätt? Har du funktionsrubriker och innehållsrika underrubriker? Stycken: Har du en logisk styckeindelning, med bra kärnmeningar? Textbindning: Leder du läsaren med tydliga hänvisningar och textbindande ord/uttryck? Meningar och ord: Är meningarna fullständiga och av varierad längd? Har du definierat/förklarat begrepp, fackord och förkortningar? Använder du begripliga och precisa ord och uttryck? Form: Lockar texten till läsning? Har du korrekturläst formen? Fyller alla bilder en funktion? Har du fylliga bildtexter? Korrekt språk: Har du kollat stavning, särskrivningar och kommatering? 57 Vanliga nybörjarmissar för kortfattat, outvecklat stoff för rörigt - bristande disposition och struktur för pratigt talspråkligt, oprecist för mycket fokus på författaren ( jagsjuka ) för mycket lån av litteraturen i värsta fall utan hänvisningar för många och långa citat första utkastet en text som aldrig bearbetats slarvigt skriven, ingen korrektur 58 29

30 För att uppnå klarhet måste en god text vara exakt i sitt ordval, fri från tvetydigheter, metodisk i presentationen av begrepp, sparsam i sitt uttryck, ha flyt i språket och visa omtanke om läsarna. En framgångsrik skribent inbjuder till läsning, uppmuntrar läsarna att läsa vidare och gör deras uppgift angenäm genom att leda dem från tanke till tanke på ett sätt som kännetecknas av ett klart och logiskt tänkande. (fritt efter American Psychological Association, 1974) 59 Favoritskrivböcker 60 30

31 Favoritskrivregler 61 Kungligt cirkulär 1907 Enär det skrifsätt, som användes vid affattandet af framställningar och yttranden i ämbetsärenden, ofta icke tillgodoser tillbörliga anspråk på enkelhet och tydlighet, vilje Vi härigenom anbefalla samtliga förvaltande ämbetsmyndigheter i riket att affatta sina skrifter i klara, korta meningar och således undvika invecklade satsbyggnader och onödiga upprepningar samt att i öfrigt söka tillägna sig ett klart och enkelt skrifsätt

32 Boktips Ordböcker SAOL Norstedts svenska ordbok Skrivhandböcker Schött m.fl Studentens skrivhandbok Skrivregler Svenska språknämnen Svenska skrivregler Terminologicentrum (TNC) Skrivregler för svenska och engelska Jarrick & Josephsson Från tanke till text Strömqvist, Siv Skrivboken Rienecker, Jørgensen Att skriva en bra uppsats Myndigheternas skrivregler Backman Rapporter och uppsatser Webb

33

34 67 34