MILJÖLEDNINGSSYSTEM (MLS) - definition i ISO 14001

Transkript

1 Miljöledningsstandarden ISO MILJÖLEDNINGSSYSTEM (MLS) - definition i ISO del av övergripande ledningssystem som omfattar organisationsstruktur, planering, ansvar, rutiner, processer, resurser för att utveckla införa uppfylla revidera underhålla miljöpolicyn Ett miljöledningssystem skapar ordning och enhetlighet samt fokuserar organisationen på miljömedvetenhet vid tilldelning av resurser, ansvarsfördelning och löpande utvärdering av praxis, rutiner och processer. Miljöledning skall vara en integrerad del av organisationens totala ledningssystem. Uppbyggnaden av miljöledningssystem är en fortlöpande och interaktiv process. Struktur, ansvar, praxis, rutiner, processer och resurser för att införa en miljöpolicy, övergripande och detaljerade miljömål kan samordnas med befintligt arbete inom andra områden (t ex. drift, ekonomi, kvalitet, hälsa och säkerhet). Organisationer kan tillämpa standarderna för miljöledning i olika syften: för att erhålla tredje parts certifiering för att initiera och/eller förbättra sitt miljöledningssystem utan certifiering som vägledning för att specificera kontraktsförhållanden med leverantörer att använda de delar av standarden och relaterade dokument som tycker passar som vägledning i miljöarbetet

2 Vad är ett miljöledningssystem (MLS)? Ett system som utformats, införts och verkar för att styra och minska påverkan från betydande miljöaspekter och uppfylla krav i lagar och förordningar MLS handlar främst om att STYRA och MINSKA MIlJÖPÅVERKAN från betydande miljöaspekter samt uppfylla de krav som lagar och förordningar ställer. Ett miljöledningssystem är ett hjälpmedel som gör det möjligt att uppnå och kontrollera den miljöprestanda som organisationen bestämmer. Minimikravet på miljöprestanda är alltså att man följer lagar och andra krav, vad man därutöver vill uppnå avgör organisationen själv. Viktiga delar av ett mls Inledande utredning Policy Över. & det. miljömål Granska Program Styrning Mät & övervaka Förbättringscirkeln är den genomgående principen för miljöledning. Inledande utredning av organisationens miljöpåverkan i nuläget och vad företaget vill åstadkomma (som det kanske uttrycks i miljöpolicyn) fungerar som underlag/input. Sedan tillämpas P D C A, dvs. man planerar miljöarbetet, man arbetar i enlighet med planerna, följer upp hur det går samt utvärderar resultatet för att göra nya planer. Efter ett varv i cirkeln jämför man med policyn för att se om nya mål kan upprättas eller ev. förnya policyn i enlighet med de framsteg som skett

3 ISO Internrevision Redovisande dokument 4.6 Ledningens genomgång Korrigerande & förebyggande åtgärder Utvärdering lagar Övervakning & mätning Förbättra Kontrollera 4.2 POLICY Ständig Förbättring Planera Genomföra Miljöaspekter Lagar och andra krav Mål och handlingsplaner Organisation Utbildning Kommunikation Dokumentation Dokumentstyrning Verksamhetsstyrning Nödlägesberedskap Strukturen i standarden för miljöledning enligt ISO följer P D C A - cirkeln Princip 1 Policy Organisationen definierar en miljöpolicy för att ange riktlinjer och skapa engagemang för sitt MLS. Det är mot kraven i miljöpolicyn som effektiviteten hos miljöledningssystemet skal mätas. Princip 2 Planering Organisationen utarbetar en plan för att omsätta sin miljöpolicy i praktiken - med miljömål och - program. Princip 3 Införande och drift Organisationen utvecklar former och resurser för hur miljöarbetet för att uppfylla miljöpolicy och miljömål. Styrning av verksamheten och nödlägen är väsentliga områden. Princip 4 Kontroll och korrigerande åtgärder Organisationen mäter, övervakar och utvärderar sina miljöprestanda. Princip 5 Utvärdering och förbättring Organisationen fortsätter att se över och förbättra sitt miljöledningssystem. Målet ska vara att höja hela organisationens miljöprestanda på alla områden. Det är organisationen själv som bestämmer nivån och hastigheten på förbättringsarbetet. I varje princip innehåller ISO ett antal kravelement och ett antal krav som organisationen skall uppfylla vilka kommer att gås igenom i det följande! Miljöledningssystemet kan på detta sätt ses som ett organisatoriskt ramverk, en struktur för miljöarbetet i organisationen. Det bör kontrolleras löpande och granskas periodiskt hur effektivt det är för att uppnå företagets ambitioner. Man måste skapa möjligheter att reagera och vidta åtgärder då interna och externa faktorer förändras det skall vara flexibelt. Alla i organisationen berörs av miljöledningen. Varje person i en organisation bör ta ett personligt ansvar och vara delaktig

4 Prestandakrav på mls att uppfylla de krav som relevanta lagar & förordningar ställer att åtagande finns till ständig förbättring grundad på policyn & utvärdering av miljöeffekter att förebygga förorening Det finns inga absoluta krav på vilken miljöprestanda man skall ha i organisationen för ett miljöledningssystem enligt ISO inte heller för en certifiering av tredje part. Företaget anger själv ambitionerna för vad man skall uppnå så länge som man uppfyller dessa minimikrav: 1. Att man uppfyller de krav som ges i lagar, förordningar o.a. krav, inkl. kundkrav. Det gäller såväl för företag som har villkor o. a. krav från myndigheter (tillstånd) som för företag där endast allmän miljölagstiftning gäller. Man brukar ofta som en ambition ange att man skall ha krav i lagstiftning som en miniminivå och därutöver minska sin miljöpåverkan i den omfattning som det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. 2. Att man arbetar i enlighet med principen ständiga förbättringar - med planlagt förbättringsarbete i form av miljömål eller dagligt förbättringsarbete av alla i organisationen (som innebär att alla i organisationen ständigt söker möjligheter till och förbättringar) 3. Att man arbetar med att förebygga förorening från verksamheten, produkterna eller tjänsterna. Detta innebär att man skall vara proaktiv, d v s granska var det finns risker för - i detta fall - ökad påverkan på yttre miljö och vidta åtgärder för att undanröja dessa risker eller minimera dess konsekvenser. (Miljöprestanda = miljöresultat = den minskning av miljöpåverkan som man ger upphov till.)

5 4.3.1 Miljöaspekter ISO Upprätta, underhåll rutiner för identifiering av miljöaspekter beakta verksamheter, produkter och tjänster som organisationen kan styra eller påverka... beakta planerad, pågående utveckling... avgöra vilka aspekter som ha betydande miljöpåverkan Håll informationen aktuell Betydande miljöaspekter grund för miljöledningen ISO kräver att en organisation inför och upprätthåller rutiner för att identifiera de miljöaspekter av sina verksamheter, produkter och tjänster som den själv kan styra eller borde kunna påverka. Organisationen ska även upprätta en förteckning över miljöaspekterna och hålla den aktuell och uppdaterad. Miljöaspekter som kan styras kommer bl. a. att omfatta direkta utsläpp från egna anläggningar (t.ex. utsläpp från reningsverk i en flod). Miljöaspekter som kan påverkas kommer bl.a. att beröra den inverkan som leverantörer, utvinning av råmaterial eller produkternas användning har på miljön. Det räcker alltså inte att organisationen tar hänsyn till miljöaspekter av den egna verksamheten, driften och processtyrningen. Organisationen måste även ta hänsyn till hur eventuella entreprenörer utformar, paketerar, transporterar, lagrar och avyttrar dess produkter. Också energi och råvaror som åtgår under produktens livscykel måste beaktas. Diskutera: Hur kan man påverka hur kunder använder produkterna?

6 Miljöaspekt Delar av en organisations aktivitet/verksamhet, produkter eller tjänster som kan påverka miljön ISO ORSAKEN- Utsläpp av CFC, t.ex. genom läckage från kylanläggning I termer av orsak och verkan ses miljöaspekterna bäst som orsaken till miljöpåverkan (jfr. förlustorsaksmodellen). Man ser inåt d v s vad finns det inne i företaget eller i produkten som kan påverka det yttre, d v s miljön. En BETYDANDE miljöaspekt är en miljöaspekt som HAR eller KAN HA en betydande negativ eller positiv miljöpåverkan. Ett miljöledningssystem som utformats enligt kraven i ISO är avsett att hantera betydande miljöaspekter/miljöeffekter. Identifieringen av betydande miljöaspekter utgör därför grunden för miljöledningssystemet och ska särskilt undersökas då tredje part granskar systemet. Olika företag och verksamheter kan kräva olika metoder och angreppssätt. Två likadana anläggningar kan naturligtvis inverka på miljön på helt olika sätt om den ena ligger i en stad och den andra i en öken. När organisationen skall förstå hur verksamheten kan påverka miljön måste den därför systematiskt identifiera och utvärdera organisationens miljöaspekter

7 Miljöpåverkan Varje förändring i miljön, gynnsam såväl som ogynnsam, som helt eller delvis orsakas av organisationens miljöaspekter ISO EFFEKTENt.ex. Uttunning av ozonlagret I termer av orsak och verkan ses miljöpåverkan bäst som effekten av miljöaspekter. Områden för miljöpåverkan, d v s hur organisationens verksamhet, produkter och tjänster påverkar miljön, finner man inom de olika miljöhot som vi redogjort i avsnittet om Miljö t.ex. resursutnyttjning energiförbrukning, luftförorening (som kan påverka växthuseffekt, ozonlager, försurning etc.) vattenförorening (av ytvatten, grundvatten) markförorening (som kan förorsaka vattenförorening) störningar för omgivningen, t.ex. buller, lukt. Områden för miljöaspekter Utsläpp till luft Råvaror Inverkan på samhället Andra lokala miljöfrågor Vattenutsläpp Avfall Markförorening Transport Förpackningar Avfall Användning

8 Miljöaspekt/ Miljöpåverkan Aktivitet Aspekt Påverkan Köra en bil Utsläpp i luft Luftförorening Bränsleanvändning Resursförbrukning Använda en PC Användning av Resurselektricitet förbrukning Leverans av olja Spill Markförorening Grundvatten/ ytvattenförorening Avsikten är att processen, utan att kräva en detaljerad livscykelanalys, skall identifiera betydandemiljöaspekter kopplade till aktiviteter/verksamhet, produkter eller tjänster. Organisationen behöver inte nödvändigtvis göra en bedömning av varje ingående produkt, komponent eller råvara. Den kan välja ut aktivitet/verksamhets-, produkt- eller tjänstegrupper för att kunna identifiera de aspekter som är de mest sannolika källorna för att de skall orsaka betydande påverkan. Undersökning av miljöaspekter och miljöpåverkan underlättas alltså om man granskar verksamheten systematiskt och analyserar var och varför miljöaspekter uppkommer och vilken miljöpåverkan de har. En genomgång av verksamhetens processer, d v s de flöden av varor eller tjänster där arbetet utförs med inflöden, input respektive utflöden, output, rekommenderas. Ju mera detaljerad granskningen sker med nedbrytning av processerna i delprocesser och aktiviteter desto bättre underlag får man för att senare genomföra förbättringar och styrning i miljöledningssystemet av de enskilda delarna av verksamheten. Att göra en processanalys på detta sätt, d v s att för respektive aktivitet ange en eller flera miljöaspekter och områden för miljöpåverkan underlättar. Diskutera: Vad är den principiella skillnaden mellan miljöaspekterna i exemplet ovan från aktiviteterna Köra bil och Använda PC respektive Leverans av olja?

9 Identifiera miljöaspekter Beakta Normal och onormal drift Potentiella nödsituationer Nuvarande och tidigare verksamheter Även i ledet före och efter verksamheten Miljöutredning för nytt MLS Hänsyn ska tas till normal, onormal drift och till potentiella nödsituationer: normala driftsförhållanden - förhållanden vid vanlig drift enligt driftsrutinerna onormala driftsförhållanden - förhållanden som råder under speciella omständigheter som start eller stopp av verksamheten tillbud, olyckor och potentiella nödsituationer - t.ex. brand, trafikolycka, explosion, översvämning eller sabotage. Hur mycket en organisation kan styra över produkternas miljöaspekter kan variera avsevärt beroende på organisationens marknadssituation. Det är möjligt i vissa fall att organisationens entreprenörer och leverantörer kan påverka i förhållandevis liten grad, medan den organisation som ansvarar för produktens konstruktion däremot kan ha en betydande inverkan på aspekterna genom t.ex. ändring eller utbyte av ett enda ingående material. Och tvärtom i andra fall. Även om en organisation kan ha små möjligheter att styra över produkternas användning och omhändertagande, bör den, där så är praktiskt, föreslå korrekta hanteringssätt och metoder för omhändertagande av produkter. Detta, tillsammans med indata och utdata kopplade till nuvarande och tidigare verksamhet, produkter och tjänster, kan resultera i en omfattande förteckning över potentiella aspekter

10 Kontinuerlig översyn Rutin för regelbunden översyn och uppdatering dokumentera rutinerna och upprätta resultatdokument säkra reproducerbarheten - objektiva kvantifieringsmetoder Kompetenskrav på den som utför kartläggning och värdering Underhåll av register Registret över miljöaspekter är ett dokument som hela tiden förändras. Nya aspekter kan tillkomma (t.ex. genom ny process eller uppköp). Aspekter som varit mycket betydande kan genom utförda åtgärder ha minskat i betydelse. Verksamheten kan ha förändrats. Därför måste det finnas rutiner som säkerställer att registret uppdateras regelbundet. Rutiner och verifierande dokument De metoder som man använder för att sammanställa registret, utgör också basen för rutinerna som upprätthåller det. Rutinerna bör vara dokumenterade och verifierbara. De ska inte vila på enskilda personers subjektiva omdömen. Registret ska även kompletteras med redovisande dokument (se ff avsnitt). Dessa ska redovisa resultatet utvärderingen som gjorts för att bedöma aspekternas betydelse (t.ex. miljöaspektens namn, orsaken till miljöaspekten - t.ex. aktivitet, beskrivning av miljöaspekten, utvärdering av miljöaspektens betydelse samt förteckning av de betydande miljöaspekterna) Vanliga fallgropar... Miljöaspekterna följer de villkor som tillsynsmyndigheterna har fastställt, men övriga miljöaspekter har inte identifierats! Nya miljöaspekter identifieras inte - systemet har somnat Oklarhet om definitionen av de betydande aspekterna - stora aspektområden (t.ex. kemikalier ) - behov av styrning, övervakning och mätning blir svår att identifiera

11 Miljöutredning Analys av Miljöaspekt- Kriterier för Betydande processer / register prioritering miljöaspekter aktiviteter Process A aktivitet a aktivitet b aktivitet c... Produkt y Utsläpp till luft Utsläpp till vatten Avfall Produkt Mängd (Omvärld) Miljöpåverkan Resursanvändning Resursanvändning Utsläpp till luft Utsläpp till vatten Avfall Produkt Policy Mål Program Kartläggningen av verksamhetens miljöaspekter kan bäst göras genom att man för alla delprocesser/aktiviteter beaktar input, t.ex. använder resurser och material, samt output, dvs. vad som kommer ut under aktiviteten eller som resultat från aktiviteten. Sådan kartläggning av aspekterna är bäst lämpad för tillverkningsindustri men kan med fördel även användas för andra typer av organisationer. Eftersom organisationen kan ha många aspekter och typer av miljöpåverkan från dem måste organisationen bestämma vilka som är viktigast, d v s har störst miljöpåverkan. ISO ger ingen detaljerad vägledning för hur utvärderingen av miljöaspekter och miljöpåverkan ska gå till. Emellertid betonas vikten av att organisationen avgör vilka miljöaspekter som har en betydande miljöpåverkan så att : Organisationen beaktar betydande miljöaspekter då den fastställer sina miljömål. Miljöledningssystemet hanterar aspekter som har en betydande miljöpåverkan. Man bör välja en metod för bedömning av sina miljöaspekter som är objektiv och repeterbar, d.v.s. kan göras av flera personer vid upprepade tillfällen och som då ger (ungefärligen) samma resultat. använder utvärderingskriterier som man har fastställt i förväg, - t.ex. mängd - i relation till företagets totala resursutnyttjning, utsläpp etc., ej i relation till andra organisationer) - grad av miljöpåverkan för de olika miljöpåverkans områdena, t.ex. hur man påverkar de nationella miljömålen (se avsnittet Miljöpåverkan ) enkel, så att motstånd mot att tillämpa den inte uppkommer. Det är lämpligt att företaget själv gör utvärderingen. Det krävs dock god kunskap om både verksamheten, former för miljöpåverkan och gällande lagstiftning för att kunna göra utvärderingen av betydande miljöaspekter. Att använda lagstiftning som värderingskriterier rekommenderas inte, det är graden av miljöpåverkan i sig som skall bedömas, att följa lagstiftningen är en förutsättning för verksamhetens utövande. Det kan emellertid rekommenderas att i samband med

12 kartläggningen och värderingen av miljöaspekter och bedöma huruvida de olika miljöaspekterna omfattas av miljölagar eller andra krav som ett underlag för att i miljöledningen säkerställa efterlevnad. Man bör inte heller använda möjligheter till att åtgärda en miljöaspekt (tekniska eller ekonomiska) som kriterium för bedömning av vilka som är betydande miljöaspekter. Denna hänsyn tas emellertid då man fastställer miljömål och förbättringsprogram Lagar och andra krav Identifiera, registrera och tolka de miljölagar lagar och andra krav som gäller g för f r verksamheten För r in rutiner som säkrar s att kraven uppfylls Utse ansvariga som kontinuerligt bevakar utvecklingen inom området M048 Utg 2/19/09/2007 Eftersom miniminivån för miljöarbetet och miljöledningens resultat är att lagstiftning och andra tillämpliga krav skall följas är det viktigt att känna till vilka krav som gäller för verksamheten. Det är i första hand lagstiftningen som berör de betydande miljöaspekterna som man bör koncentrera sig på men naturligtvis skall företaget säkerställa att alla lagar som man berörs av efterlevs. Men det gäller inte endast att ha kunskap om kraven, det är också nödvändigt att man tolkar innebörden för den egna verksamheten och att dessa tolkningar förs ut i organisationen till dem som berörs. Efter identifiering och tolkning av lagkraven måste man säkerställa att verksamheten bedrivs så att de efterlevs. Detta sker genom att man fastställer hur viktiga arbeten, processer, aktiviteter skall utföras och vilken utrustning man behöver för att man - med god marginal skall kunna ligga under lagkraven. Lagar och förordningar ändras ständigt med hänsyn till förändringar i allmänhetens krav, politiska prioriteringar, teknisk utveckling. Det är därför viktigt att dessa förändringar ständigt bevakas och tolkas för verksamheten. Det är viktigt att de som utför kartläggning och tolkning av innebörd av lagkraven har god kunskap. Det kan vara lämpligt att detta utförs av någon specialist i organisationen. Men det är de som bedriver verksamheten i företaget som måste säkerställa att den sker så att kraven uppfylls! Exempel på andra krav som en organisation måste följa är branschstandarder, överenskommelser med myndigheter, råd, riktlinjer och rekommendationer

13 Exempel på redovisning av lagkrav Lag Lagkrav Berör avdelning Förordningen om farligt 5 Farligt avfall får ej Fastighet avfall blandas, 11 Kontrollera Laboratorium att transportör har giltigt transportdokument mm Ansvarig Styrning Uppföljning Fastighet Produktion A Instruktion 111 Instruktion 112 Instruktion 211 ( checklista) Tillståndsbeslut Villkor 2 Inköp, panna1 Inköp Instruktion 113 Instruktion 214 Tillståndsbeslut Villkor 4 Avd 1, avd 2 Produktion Instruktion 114 Instruktion 214 Sammanställning av lagar kan göras i en matris som anger Namn, rubrik e.d. på lagen, förordningen samt den senaste versionen som gäller Specificering av vilket/vilka delar av lagen/kravet som verksamheten/miljöaspekten berörs av Var man i organisationen, vilken process etc.. som berörs Vem i företaget som är ansvarig för att följa upp förändringar i lagstiftningen och att den efterlevs Hur man säkerställer att verksamheten bedrivs så att lagen följs (t.ex. hänvisning till rutiner) Hur man följer upp att lagstiftningen följs (t.ex. genom separata rutiner, genom kontrollprogram, genom revisioner)

14 4.5.2 Utvärdering av efterlevnad av legala o.a. krav Rutiner för att regelbundet periodiskt utvärdera att tillämplig miljölagstiftning följs Bevara dokument från utvärderingarna Krav på att uppföljningen sker av efterlevnad av lagar o a krav ställs (numera, ändrat i ISO 14001: 2004) anges som ett särskilt kravelement under avsnittet 4.5 Uppföljning och korrigerande åtgärder. Vanliga fallgropar i hanteringen av lagkrav i miljöledningssystemet: Lagar och andra krav som är direkt tillämpliga på organisationens miljöaspekter inte är identifierade och tolkade (d v s laglistan inte är anpassad till företaget) Rutiner eller program saknas för att säkerställa att kraven inte överträds (t. ex. att kraven är inte förda ut i verksamheten eller att man inte har planerat hur man skall följa upp Lokala krav och andra krav saknas

15 4.2 Miljöpolicy Ett åtagande från högsta ledningen om a) ständiga förbättringar b) förebyggande av förorening c) att följa lagar, förordningar och andra krav Miljöpolicyn skall redovisa företagsledningens prioriteringar och åtaganden om ständiga förbättringar och förebyggande av förorening. Åtagandet gäller resultatet, d v s förbättring av miljöprestanda och inte bara förbättring av miljöledningssystemet. Att förebygga förorening innebär att ledningen skall prioritera och införa en proaktiv attityd i företaget: man skall bedöma risker och genomföra förebyggande åtgärder. Att följa lagstiftningen är ett minimikrav. Om det sker ett brott mot gällande lag eller tillstånd är det viktigt att det finns en pågående dialog med myndigheterna och en plan för åtgärder. Andra krav än lagstiftning kan vara branschöverenskommelser, krav från moderbolag, kundkrav etc. Miljöpolicyn Skall vara anpassad till miljöaspekterna hos aktiviteter, produkter och tjänster Skall utgöra ett underlag för miljömålen Skall kommuniceras till alla anställda Skall vara tillgänglig för allmänheten Policyn måste vara utformad speciellt för organisationens verksamhet och miljöpåverkan. Den får inte vara så allmän att den kan uppfattas som att vara någon annans med bara ett nytt namn. Den skall vara så konkret att man skall kunna se de aktuella frågeställningar man

16 prioriterar, t.ex. utsläpp till luft eller vatten, avfall etc. Och utformad så att den kan kopplas till mål som man fastställer för de betydande miljöaspekterna. Alla skall kunna utföra sitt arbete så att avsikten som uttrycks i miljöpolicyn uppfylls. Därför ar det viktigt att den kommuniceras. Syftet är kommunikation, INTE bara information. Tvåvägskommunikation måste ske (det är inte tillräckligt att sända ut policyn i t.ex. lönekuvertet!). Entreprenörer kan i detta avseende jämställas med anställda - det är lika viktigt för utomstående som arbetar på företagets område eller på andra sätt för företaget att de känner till och följer företagets prioriteringar. Tillgänglig för allmänheten innebär att om man frågar efter policyn så skall man kunna få ta del av den. Miljöpolicyn ISO EMAS Omvärld Ledningens viljeinriktning Resurser Externt Miljöpåverkan Affärsstrategi Miljöpolicy Miljöledning Internt Miljöpolicyn är drivkraften till att införa och förbättra ett miljöledningssystem så att organisationen ska kunna förbättra sin miljöprestanda (minskar miljöpåverkan). Miljöpolicyn stakar ut riktningen och fastställer principer för miljöarbetet i en organisation. Policyn ska vara avpassad till organisationens verksamhet, dess miljöaspekter och miljöpåverkan. Några frågeställningar att beakta vid utvecklingen av en miljöpolicy: Passar miljöpolicyn för organisationens verksamhet, produkter och tjänster? Speglar policyn organisationens värderingar och vägledande principer? Har högsta ledningen godkänt miljöpolicyn och utsett en person med befogenhet att införa policyn och övervaka införandet? Vägleder miljöpolicyn organisationens arbete med att fastställa övergripande miljömål och detaljerade miljömål? Vägleder miljöpolicyn organisationens övervakning, val av teknik och arbetssätt? Vilka åtaganden formuleras direkt i policyn? Formulerar den uttryckligen åtagande till ständig förbättring, förebyggande av förorening, och övervakning? Tillgodoser den eller överträffar den lagar och andra krav och tar den hänsyn till intressenter? Vanliga fallgrop: Miljöpolicyn saknar relevans kopplat till verksamhet, betydande aspekter och miljömål. Det skall framgå av policyn om har kemikalietillverkning eller ett bedriver ett jordbruk

17 4.3.3 Miljömål, handlingsplaner Övergripande och detaljerade miljömål: för relevanta funktioner och nivåer i enlighet med miljöpolicyn mätbara om möjligt Beakta miljöpolicy betydande miljöaspekter teknik ekonomi Detaljerade: tillämpliga på organisationen eller delar därav, följer av de övergripande miljömålen för att dessa skall uppnås Handlingsplaner för att uppnå målen: ansvarsfördelning, metoder, resurser, tidplaner ISO kräver att organisationen: fastställer övergripande och detaljerade miljömål för varje relevant verksamhet och nivå beaktar lagkrav och andra krav; betydande miljöaspekter; tekniska alternativ; finansiella, driftsmässiga och affärsmässiga krav samt intressenters synpunkter De övergripande och detaljerade miljömålen skall vara förenliga med miljöpolicyn Övergripande mål skall vara långsiktiga och täcka en längre period, t.ex. 3 år. Detaljerade mål bör täcka kortare tid och kan avse mindre enheter i organisationen. ( Nedbrytning i tid och rum ). Handlingsplaner skall visa erforderliga aktiviteter för att genomföra de detaljerade målen över en period på minst ett år. Det är viktigt att de detaljerade miljömålen granskas för att försäkra sig om att de : kommer att medverka till att de övergripande miljömålen uppnås är genomförbara m h t ekonomi och teknik leder till att miljöpåverkan av betydande miljöaspekter minskar (en eller flera betydande miljöaspekter, ej erforderligt för alla samtidigt)

18 SMARTa MILJÖMÅL Miljömål Specifika Mätbara Accepterade Resursanpassade Tidsatta Målen skall vara utformade så att de är: Specifika d v s avser konkret förbättring av någon betydande miljöaspekt på kort eller lång sikt Mätbara d v s man skall kunna följa upp om målen uppnås löpande under tiden. Då målet formuleras skall man samtidigt tänka på hur det skall kunna mätas d.v.s. vilket mätetal, nyckeltal, skall kunna användas Accepterade d v s de som skall arbeta med handlingsplanerna och de detaljerade miljömålen för att de övergripande skall uppnås måste vara med på det, d vs de skall ha accepterat vad det innebär för dem att uppnå målet(n). Man uppnår detta bäst genom att de som blir berörda av målen skall vara med i processen då man fastställer dem Resursanpassade d v s de skall var genomförbara med beaktande av de resurser som är tillgängliga. Det är därför viktigt att målen fastställs av högsta ledningen och att processen för miljömål samordnas med den för andra mål. Tidsatta d v s man skall ha angett en tid då målet skall vara uppfyllt. Det är viktigt att denna tidpunkt sätts så att det är realistiskt att målet skall kunna nås orealistiska mål kan uppfattas som önskemål och inte leda till konkreta insatser. ( Det är i alla fall inte möjligt så varför egentligen anstränga sig? )

19 Miljömål Skilj på mål och aktivitet för att nå målet! Man bör alltid kunna ställa frågan: Vad är den konkreta miljövinsten? Vad är ett mål? Något som skall uppnås Vid ett visst tillfälle En prestation Tänk på tävlingslöparen som skall spränga målsnöret = målet T.ex. Att ha minskat utsläppet med 10 %. Vad är en aktivitet? Visar hur man skall uppnå målet Är ett av flera steg Något som anger en handling T.ex. skaffa utrustning för att kunna minska utsläppet

20 Miljömål Utredningar - Miljömål eller aktiviteter? OK för något miljömål, komma till var/vilka åtgärder som skall vidtas och vilket slutmålet skall vara Utredningen leder inte till konkret ständig förbättring, viktigt koppling till övergripande miljömål och betydande miljöaspekt Ofta måste man innan man sätter ett övergripande miljömål skaffa sig kunskap om möjlig teknik, ekonomiska konsekvenser, nuvarande situation, samband med andra frågeställningar etc. Då kan målet formuleras som ett utredningsmål. Det är emellertid viktigt då att det senare skall kunna leda till ett förbättringsmål för en miljöaspekt eller att man om finner att det är omöjligt, att målet avskrivs eller omformuleras det kan brytas ner i detaljerade miljömål och eller handlingsplaner inte alla miljömål är formulerade som förbättringsmål (man säger ofta att minst ett mål i ett nytt miljöledningssystem bör vara ett förbättringsmål) Policy Exempel på miljömål.varsam resursutnyttjning. Övergripande mål Att minska användning av fossila bränslen där det är tekniskt och affärsmässigt möjligt Detaljerat mål 1 Förbrukning av eldningsolja skall vara reducerad med 15 % per tillverkad enhet från nuvarande nivå (2005) inom 15 månader inom enhet Adam

21 Handlingsplaner Upprättas för f att nån målen ansvarig utses tider fastställs metod för f r att nån målen planeras pengar beviljas Även för f r nyutveckling eller ändringar i produktionen skall miljöprogram finnas M051 Utg 1/19/09/2007 Tolkning: a) Ansvar kan inte delas! Om en avdelning anges som ansvarig, kontrollera att avdelningschefen är medveten om ansvaret! b) tidsramar skall omfatta åtminstone ett år ISO ger följande vägledning: Handlingsplan skall beskriva hur organisationens övergripande och detaljerade miljömål skall uppnås, inklusive tidsplaner, nödvändiga resurser och namn på den personal som är ansvariga för att genomföra handlingsplanerna. Handlingsplanen kan delas upp för att hantera enskilda delar av en organisations verksamhet. Det är lämpligt att handlingsplanerna även tar hänsyn till planering, konstruktion. Detta kan gälla såväl nuvarande som nya aktiviteter, produkter och tjänster... Verksamhet: Koksverk Miljöledningsprogram Övergripande mål: Minskade stoftutsläpp under 2008 med 25% Detaljerat mål: Ny utrustning för minskning av stoftutsläpp till max 20 mg/nm 3 från filter AKTIVITET TID ANSVARIG 1. Skaffa data från mätningar Kv 3, år 1 OPJ 2. Undersöka alternativa filtertekniker Kv 4, år 1 DF 3. Förhandla med filterleverantörer Kv 1, år 2 CJ/LT 4. Investeringsberedning Kv 2, år 2 LT 5. Upphandling Kv 2, år 2 CJ 6. Installation av nytt filter Kv 3, år 2 OPJ 7. Starta nytt mätprogram Kv 3, år 2 OPJ

22 4.4.1 Resurser, roller, ansvar och befogenheter Ledningen skall säkerställa nödvändiga resurser personal specialkunskaper teknologi finansiella resurser Roller, ansvar och befogenheter skall definieras, dokumenteras och kommuniceras för effektiv miljöledning Högsta ledningen utse ledningsrepresentant för - införande och underhåll av MLS - rapportering till högsta ledningen Organisationen bör bestämma fördelning av ansvar och befogenheter för nyckelpersoner för att få effektivt ledningssystem. Företaget måste också definiera, dokumentera och kommunicera ansvarsområdena för att underlätta effektiv miljöledning. Högsta ledningens delaktighet och engagemang i införandet och driften av miljöledningen är en förutsättning. Organisation och resurstilldelning för miljöarbetet måste samordnas med den övriga verksamheten. Högsta ledningen skall utse en ledningsrepresentant som ska ha befogenhet och ansvar för att miljöledningssystemet införs och upprätthålls. Detta innebär att ledningsrepresentanten: skall säkerställa att miljöledningen har utvecklats och tillämpas så att det bidrar till att uppfylla åtaganden i miljöpolicyn och miljömålen skall följa upp resultatet av miljöarbetet och rapportera till högsta ledningen skall bevaka att miljöfrågor beaktas i företagsledningens beslut Ansvaret för att miljöledningen bedrivs i enlighet med planer och krav finns i den operationella organisationen och omfattar alla. Ledningsrepresentanten skall fungera som resursperson för att driva på utveckling och tillämpning. Organisation Ansvar och befogenheter att utföra specifika arbetsuppgifter som påverkar miljön definieras där arbetsuppgifterna är ovanliga eller rör nödlägen, lagkrav och betydande miljöaspekter arbetsuppgifter med betydande miljöaspekter som kräver verksamhetsstyrning

23 Det är viktigt att ta reda på var i organisationen man utför arbeten som bidrar till den betydande miljöpåverkan, d v s var de betydande miljöaspekterna inträffar. En processinriktad kartläggning av miljöaspekterna i den inledande miljöutredningen underlättar för detta. Speciellt de personer som utför arbeten som bidrar till de betydande miljöaspekterna skall ha kännedom om sin möjlighet att påverka och sin delaktighet i miljöledning, mål och program utvecklad verksamhetsstyrning (se ff., rutiner etc.) kunskap (se ff utbildning) kännedom om konsekvenser av att inte följa verksamhetsstyrning Kompetens, utbildning, medvetenhet Organisationen skall säkerställa att anställda och uppdragstagare som kan orsaka miljöpåverkan har lämplig utbildning identifiera utbildningsbehov och ge lämplig utbildning till alla med arbeten med betydande miljöpåverkan upprätta rutiner så att alla anställda inser - betydelsen av att arbeta i enlighet med miljöpolicyn och rutiner - hur deras arbete påverkar miljön - sina roller och ansvarsområden för att uppfylla miljöpolicyn - konsekvenserna av att avvika från driftsinstruktioner Miljöutbildning är en viktig del i utvecklingen och införandet av ett miljöledningssystem. ISO 14001och EMAS har båda krav på utbildning. Möjligheten att bli certifierad kommer att bero på organisationens förmåga att visa att all personal genomgår miljöutbildning. Identifiering av behoven av utbildning är första steget i utvecklingen av en utbildningsplan. Detta kommer att innebära: att granska den befintliga kunskapen och kompetensen att identifiera personal med arbetsuppgifter som har koppling till de betydande miljöaspekterna eller som rör miljörevisionen att identifiera personal med arbetsuppgifter som berörs av miljölagstiftning och -tillstånd. Utvärderingen av utbildningsbehoven bör lägga speciell vikt vid de färdigheter som krävs för att utföra arbetsuppgiften på ett kompetent sätt i miljöhänseende. När den befintliga utbildningen utvärderats och behoven identifierats kan ett utbildningsprogram utvecklas som uppfyller organisationens krav och de anställdas behov. All miljöutbildning som personalen får bör dokumenteras och föras in personalregister e.d

24 Kompetenskrav på p... Ledningens representant ansvar och befogenheter miljökompetens systemkompetens Interna revisorer systemkunskap miljö- och processkunskap kunskap om miljölagar lagar revision Entreprenörer rer Alla hur kan jag påverka p miljön miljöpolicy, mål l och program hur kan jag påverka p miljön M085 Utg 3/ Exempel på nödvändiga miljöutbildningar ISO 14001/EMAS Företagsspecifika miljöfrågor Miljöaspekter/miljöpåverkan för olika arbetsområden, befattningar Miljörevision Miljökommunikation Styrning av processer som är viktiga för miljön t.ex o Rening av avloppsvatten o Förbränning o Drift och underhåll av luftreningsanläggningar o Avfallshantering o Krav på tillstånd för speciella arbetsuppgifter o Övervakning och mätning o Provtagning o Kalibrering av instrument

25 4.4.3 Kommunikation Organisationen skall för sina miljöaspekter upprätta och underhålla rutiner för a) intern kommunikation mellan olika nivåer och funktioner b) att mottaga, dokumentera och svara på kommunikation från externa intressenter Organisationen skall besluta om extern kommunikation om betydande miljöaspekter (dokumentera beslutet) och hur Kommunikation är dubbelriktad information. Då t.ex. ledningen informerar skall det ges tillfälle till frågor och diskussioner b) är REAKTIV kommunikation c) är PROAKTIV kommunikation. Det behövs ett redovisande dokument för att visa beslut om denna process. För att miljöledningen skall bli effektiv fordras att personalen är engagerad och delaktig. En förutsättning för det är att den interna kommunikationen om miljöledningen fungerar väl. Bedömningar vid utveckling och bedömning av MLS: Hur har behandlar man engagemang och frågeställningar från anställda och externa intressenter? Hur kommunicerar man policy och prestanda i organisationen? Hur har revisioner och genomgångar med ledningen om MLS kommunicerats till de berörda? Är policyn tillgänglig för allmänheten (krav i 4.2 Miljöpolicy)? Är den interna kommunikationen sådan att den underlättar ständiga förbättringar?

26 Intern kommunikation Syfte: Underlätta för alla i organisationen Att förstå miljöpolicyn Att förstå miljöproblemen Att förstå miljömålen Att vara medveten om miljöprestandan Syftet med intern kommunikation är att öka medvetenhet och att få fart på miljöarbetet. Resultat av uppföljning av mål, övervakning av miljöprestanda, revisioner och ledningsgenomgångar av MLS skall kommuniceras till dem som är ansvariga för miljöprestandan. Även om man inte uppnår mål är kommunikation viktig, då med förklaringar och orsaker. Alla former av kommunikation kan användas alltifrån dialog till trycksaker. Den effektivaste formen är normalt dialog i små grupper. Ostyrd kommunikation kan exemplifieras med seminarier och nyhetsblad, d v s man vet inte vem som tagit till sig informationen, medan styrd kommunikation kan utgöras av arbetsinstruktioner, personliga samtal etc. Extern kommunikation ta emot besvara värdera dokumentera underlag för f r t ex miljöaspekter miljömål korrigerande åtgärder M054 Utg 1/19/09/

27 Det skall finnas en rutin för hur och av vem som relevant information från externa intressenter tas om hand, dokumenteras, besvaras, åtgärdas eller följs upp. Sådan externa kontakter kan vara klagomål men även förfrågningar och andra synpunkter. Det är viktigt att dessa fångas upp i företaget på ett organiserat sätt, dels för att man skall kunna besvara synpunkten för att ha goda relationer med omvärlden, dels för att korrigera ev. brister i miljöledningen som den externa kontakten observerar. Myndighetskontakter är en form av extern kommunikation. Den skall dokumenteras, muntliga överenskommelser bekräftas med brev eller dokumenteras i organisationen. Behov och omfattning av annan aktiv extern kommunikation om miljöarbetet, t.ex. miljöpåverkan, miljömål, skall vara dokumenterad. Former för extern kommunikation kan vara Presentationer vid seminarier, allmänna utbildningar Speciellt utformad miljörapport Miljöredovisning i årsredovisningen Företagets policy Information via skolor Öppet hus på företaget Tidningsartiklar Deltagande i branschorganisationer etc Dokumentation av MLS Dokumentation skall beskriva omfattning, viktiga delar av MLS, hur de samverkar ge hänvisningar till andra relaterade dokument dokument som krävs i standarden och som företaget bedömer nödvändiga

28 Redovisande dokument ISO Dokumentation av MLS MILJÖLEDNINGSSYSTEM MED FLERA NIVÅER Manual Rutiner Arbetsinstruktioner Dokumenterad praxis, dokumenterade erfarenheter/riktlinjer Syftet med dokumentation av miljöledningen är att förse anställda och andra som har behov med nödvändig information om miljöledningsarbetet. Manualen bör fungera som ett inledande och övergripande dokument som förklarar hur miljöledningssystemet är uppbyggt och skall fungera som en vägledning till att hitta i ledningssystemet. Manualen bör beskriva miljöledningssystemets samverkan med andra ledningssystem (t.ex kvalitet och hälsa & säkerhet) samt med annan verksamhetsstyrning (t.ex. produktionsstyrning, brand & säkerhet etc.) Miljöledningsdokumentationen skall i så stor utsträckning som möjligt integreras med annan redan existerande dokumentation. Redovisande dokument ger information om resultatet av miljöledningsarbetet (jfr ISO ) Krav på rutiner i ISO Miljöaspekter Legala aspekter Utbildning Kommunikation Dokumentstyrning Verksamhetsstyrning Inköp/Leverantörer (endast betydande aspekter) Nödlägesberedskap Övervakning och mätning Utvärdering av efterlevnad av lagkrav Avvikelser, korrigerande och förebyggande åtgärder Redovisande dokument Interna systemrevisioner (dokumenterade rutiner) Man kan skilja på två olika slags rutiner: 1) de som uttryckligen krävs av miljöledningsstandarden 2) de som krävs för verksamhetsstyrning

29 Det är inte nödvändigt att ha detaljerade rutiner för varje del av miljöledningssystemet. Om det står klart att personalen är tillräckligt utbildad inom en särskild del av verksamheten kan rutinerna minimeras just där (vid en certifieringsrevision kommer utbildningsdokument att granskas och personal att intervjuas för att fastställa utbildningens effekt). Vissa element i ISO 14001, de som nämns ovan och på nästa sida, kräver uttryckligen rutiner. Det ställs inte formella krav på dokumenterade rutiner på många ställen i standarden (de kursiverade). När man upprättar en rutin är det lämpligt att ställa sig dessa frågor: Varför? - Syftet med rutinen Vad? - Arbetsuppgiften som skall utföras Vem? - Ansvarig person för rutinens upprättande och underhåll När? - Tidsplan alt. tidsbestämning för aktiviteten eller arbetsuppgiften Var? - Lägesbestämningen för aktiviteten eller arbetsuppgiften - alltså vilken delprocess i verksamheten gäller rutinen Hur? - Metoden - korrekt förfaringssätt (styrningens kärna ) Dokumentstyrning Rutiner skall säkerställa att alla dokument som krävs i standarden: går att lokalisera regelbundet granskas, ändras & godkänns av behörig person gällande versioner finns på plats inaktuella dokument omedelbart avlägsnas inaktuella dokument som används för referenser är markerade ISO Dokumentstyrning är jämförbar med motsvarande krav i ISO 9001) Dokumenten måste granskas och godkännas av behörig personal innan de utfärdas. Det måste finnas en övergripande förteckning som identifierar dokumentens revisionsstatus i nuläget. Denna förteckning bör finnas lätt tillgänglig. Styrningen skall säkra att gällande versioner av relevanta dokument finns tillgängliga där så behövs för att miljöledningssystemet skall fungera effektivt. Inaktuella dokument måste avlägsnas från platser där de upprättats alternativt måste man säkerställa att de inte används i missförstånd. Alla inaktuella dokument som arkiveras i informationssyfte eller annat syfte måste märkas som inaktuella

30 4.4.6 Verksamhetsstyrning Miljöledningssystemet skall i första hand ta hand om de betydande aspekterna för att styra miljöpåverkan Rutiner och arbetssätt måste utarbetas för att styra och kontrollera miljöpåverkan Verksamhetsstyrning För betydande miljöaspekter a) ha dokumenterade rutiner där avsaknad skulle kunna leda till avvikelser från policyn och målen b) fastställa driftkriterier i rutinerna c) identifiera betydande miljöaspekter från köpta varor och tjänster, kommunicera relevanta krav på leverantörer Styrning av aktiviteter som är förknippade med betydande miljöpåverkan: skall ske 1) Genom rutiner (dokumenterade där det anses vara nödvändigt) 2) Att fastställa gränsvärden för driftskriterier ( operativa driftsvillkor ). och säkerställa att alla känner (som kan påverka) käner till rutinerna och driftvillkoren man vet vad som händer om man avviker från rutinerna eller drifkriterierna Tillräckligt god styrning av betydande miljöaspekter i MLS skall ske för att man skall uppnå överensstämmelse med lagkrav

31 ständig förbättring förebyggande av förorening ISO Endast om alla som kan påverka miljöeffekterna vet hur processerna skall skötas kommer man att hålla miljöpåverkan inom angivna gränser. Till exempel - om man har ett tillstånd för utsläpp till vatten med villkor att ph skall hållas mellan 5 och 9 så måste operatören ha tillräcklig kunskap för att kunna vidta i förväg fastställda åtgärder när värdet närmar sig 5,5 eller 8,5. Områden med behov av verksamhetsstyrning Ex.: Tillverkning - styrning och kontroll av processer Underhåll Kemikaliehantering Avfallshantering Transporter Rening av vatten, luft Laboratorier Konstruktion av produkter, processer Inköp Andra exempel på områden där rutiner och instruktioner kan vara nödvändiga är: Tillverkning inköp av kemikalier lagring av kemikalier kontroll av buller lagring av avfall (allmänt) lagring av miljöfarligt fast avfall lagring av miljöfarligt flytande avfall avfallshantering/ kvittblivning hantering av förbrukade emulsioner underhåll av oljeavskiljare underhåll av slangfilter introduktion av nyanställda Processutveckling miljöbedömning av nya processer tillämpning av nya instruktioner Produktutveckling miljöbedömning av nya produkter Leverantörer bedömning av nya leverantörer uppföljning leverantörer/tillämpning av miljökriterier i leveransavtal

32 Verksamhetsstyrning: Exempel Betydande Process Rutin Drift- Mätmiljöaspekt för parameter frekvens Utsläpp av Vattenrening ph-styrning ph 6-10 Kontiavloppsvatten nuerligt Slam- g / liter l/dag koncentration COD, BOD COD < 200 ppm l/dag BOD < 40 ppm 1/dag Fettavskiljning TFM < 150 ppm 1/dag Ovan visas ett exempel på hur man kan sammanställa rutiner och driftskriterier för betydande miljöaspekter. Processen för att verksamhetsstyrning och uppföljning av driftsvillkor kan sammanfattas så: I Identifiering av aktuell driftparameter S Etablera intern Standard för parametern M Mätning av prestanda E Evaluera (utvärdera) mätvärde mot internt standardkriterium och informera berörda, ansvariga K Korrigera avvikelser mellan är-värde och bör-värde Vanliga fallgropar i verksamhetsstyrning: Organisationen har inte tagit ställning till hur man ska ta om hand alla sina betydande aspekter Verksamhetsstyrning och övervakning/mätning saknas därför för många betydande aspekter Styrningen omfattar enbart lagkrav och avfallshantering

33 Verksamhetsstyrning - Leverantörer/Entreprenörer Införa och upprätthålla rutiner vad gäller de identifierbara betydande miljöaspekterna som orsakas av de varor och tjänster som används i organisationen Kommunicera relevanta krav till leverantörer, entreprenörer och andra uppdragstagare Vid inköp av varor och tjänster skall krav mot underleverantören ställas i enlighet med åtaganden i den egna miljöpolicyn. För entreprenörer ska även rutiner och utbildningsprogram tas fram. Verksamheter där leverantörer kan medverkar till betydande miljöpåverkan är t.ex i forskning och utveckling avseende produkter och processer; leverans av råvaror och förnödenheter utförande av entreprenader hantering och förvaring av råvaror; produktions- och underhållsprocesser; laboratorier; lagring av produkter; transporter; marknadsföring, annonsering; kundtjänst; uppförande av byggnader och utrustning

34 Former för leverantörsstyrning Inköpspolicy Kontrakt Leverantörsenkäter Revisioner Begränsnings-/förbudslista Leverantörsförteckningar När inköpare styr sina leverantörer kan man använda följande metoder: utveckla en konkret inköpspolicy använda sig av krav reglerade i kontrakt värdera och upprätta listor över godkända leverantörer använda leverantörsenkäter förbjuda vissa produkter/leverantörer etc. Om man skickar ut enkäter till leverantörer är det viktigt att även säkerställa att man har resurser och metoder för att bearbeta informationen, t.ex. att lagra svar från leverantörsenkäter och revisioner i databas poängvärdera i förhållande till miljöprestanda poängvärdera leverantörernas påverkan på inköpande företags miljöaspekter besöka och inspektera de med suspekta svar hitta alternativa leverantörer med lägre risk avsluta samarbete med högriskleverantörer uppdatera databasen Observera att enligt kraven i standarden skall relevanta krav på leverantörer och entreprenörer vara kopplade till de betydande miljöaspekterna (endast generella leverantörsenkäter krävs inte /uppfyller inte kraven). Vid revision måste man först kontrollera att man har identifierat vilka leverantörer som är kopplade till betydande miljöaspekter och sedan att relevanta krav har framställts. Svar som att vi har bara en leverantör och vi kan inte påverka kan inte godtas automatiskt - undersök om man har försökt!

35 4.4.7 Nödlägesberedskap Rutiner för att identifiera olycksrisker planera åtgärder för vid olycka mildra miljöpåverkan vid ev. olyckor ta lärdom av det som hänt öva beredskapsplaner M058 Utg 2/ Miljöolycka Allvarlig skada på naturmiljö (ekosystem) Allvarlig skada på byggd miljö (inkl. historisk och arkeologisk) Skador på miljö som resulterar i skadlig effekt för människa En händelse kan anses vara en större miljöolycka om den orsakar långtids- skada på sällsynta eller värdefulla särdrag i naturmiljön eller den byggda miljön, eller om miljöskadorna är mycket omfattande. Sådana händelser kan klassificeras i tre kategorier: Skada på naturmiljön omfattar skada på sällsynt eller speciellt växtliv; betydande död av djurart; långsiktigt förstöring av betydande land- sötvattens- eller havsområden; sänkning av tröskeln för mängden skadliga ämnen. Skador på en minnesmärkt byggnad, ett antikt monument, ett område av arkeologisk betydelse eller ett naturvårdsområde så att de inte längre har kvar sin kulturhistoriska betydelse. Skador på naturskyddsområde, nationalpark, rekreationsområde (allmänt

36 eller privat) eller andra betydande rekreationsanordningar så att de inte längre har kvar sina estetiska, kulturella eller andra för allmänheten värdefulla egenskaper. Föroreningar kan skada människan genom födointag, inandning eller hudkontakt. Risk för koncentration i näringskedjan kan bli resultatet( ex. Minemata olyckan, Japan). Jordbruksområden kan bli obrukbara p.g.a höga föroreningshalter (t.ex Tjernobyl). En grundvattentäkt kan förorenas (t.ex) av gödsel eller besprutningar så att den inte längre kan användas som dricksvatten. Orsaker till miljöolyckor Utsläpp av skadliga ämnen Giftiga, radioaktiva, biologiskt aktiva Luft- eller vattenburna utsläpp Den vanligaste orsaken till miljöolyckor är utsläpp av skadliga ämnen. Andra orsaker är brand och explosioner men dessa kommer att ha en mindre aktionsradie jämfört med giftiga utsläpp. Ett kemiskt ämne som inte är giftigt kan ändå orsaka allvarliga miljöskador om det hamnar i naturen