Studiehandledning för Musik för fritidspedagoger med pedagogisk verksamhet i skola och fritidshem (CH01ML), 15 hp Vårterminen 2013

Transkript

1 Studiehandledning för Musik för fritidspedagoger med pedagogisk verksamhet i skola och fritidshem (CH01ML), 15 hp Vårterminen 2013 Kursen genomförs vid Stockholms Universitet under ansvar av Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum). Utbildningen är förlagd till Frecati backe Undervisande lärare i kursen: Ketil Thorgersen Musik tel ketil.thorgersen@cehum.su.se Christina Larsson Musik tel christina.larsson@cehum.su.se Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Konradsbergsgatan 1, Kungsholmen Telefax:

2 Kursplan för kurs på grundnivå Musik för fritidspedagoger med pedagogisk verksamhet i skola och fritidshem, 1-30 hp - Ingår i Lärarlyftet Music for Youth Educare Pedagogues, 1-30 hp - In Service Training for Teachers 30 Högskolepoäng 30 ECTS credits Kurskod: CH01ML Gäller från: HT 2012 Fastställd: Institution: Institutionen för etnologi religionshistoria och genusvetenskap (ERG) Huvudområde: Fördjupning: Ämnesdidaktik GXX - Grundnivå, kurs/er som inte kan klassificeras Beslut Denna kursplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Lärarexamen eller motsvarande, samt huvudmans godkännande. Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng PROV Musikdidaktik för fritidspedagoger 30 Kursens innehåll Musikalisk kommunikation, musicerande, musikskapande, musikens verktyg, sammanhang och funktioner - Musikdidaktik och bedömning Kursen behandlar utforskande arbetsformer i arbetet med musik i skolan i enlighet med skolans och fritidshemmets kunskapsmål. Kursen ger aktuella forskningsperspektiv kring estetiska lärprocesser och musikens roll i barns kunskapsutveckling och identitetsskapande. Barns musik och mediekultur behandlas såväl åldermässigt som ur etnicitet- och genusperspektiv. Följande teman behandlas: - praktiskt arbete med sång, spel, lyssnande, skapande, dans och rörelse - bruksspel på piano och gitarr - ensemblemusicerande - musikteori - komponerande och arrangemangsteknik - digital teknik och musik - didaktiska problematiseringar och reflektioner kring musicerande med barn och ungdomar - barns musikaliska utveckling - musikalisk gestaltning i olika tider och kulturer - bedömning anpassat för respektive behörighet Förväntade studieresultat Sidan 1/3

3 Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna: - sjunga i grupp på ett ledande och förebildande sätt - spela och ackompanjera på piano och gitarr - praktiskt omsätta och teoretiskt förklara elementära kunskaper i musiklära - använda modern teknisk utrustning i musikskapande - tillämpa sina musikkunskaper samt reflektera kring musikdidaktiska problem i fritidshem och skola - organisera för lärande och bedömning i musik utifrån styrdokument och professionella didaktiska värderingar - leda arbete i grupp/klass och reflektera över hur ett demokratiskt och kommunikativt ledarskap kan förverkligas - identifiera, diskutera, och med ämnesrelevanta begrepp beskriva och stödja gestaltande lärprocesser Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, gruppövningar, och eget gestaltande. Kunskapskontroll och examination a. Kursen examineras på följande vis: - skriftligt, muntligt och digitalt utifrån kursens mål med didaktiska reflektioner samt genom dokumenterade prov på musikteori, musikhistoria och arrangering. - opposition på andras uppgifter b. Betygssättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt c. Kursens betygskriterier delas ut vid kursstart. d. För godkänt krävs lägst betygsgraden E samt deltagande i obligatorisk undervisning. e. Vid underkännande på ett prov gäller att studerande har rätt att genomgå ytterligare examinationer så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. För varje kurstillfälle ska minst två examinationstillfällen finnas under aktuell termin. Minst ett examinationstillfälle ska dessutom erbjudas den termin eller det år som kurstillfälle saknas. Studerande som fått lägst betyget E (eller G på prov där tvågradig betygsskala tillämpas) får inte genomgå förnyad examination för högre betyg. Studerande som fått betyget Fx eller F på prov två gånger i rad av en och samma examinator har rätt att få annan examinator utsedd vid nästkommande prov, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan om detta ska göras till institutionsstyrelsen. f. Komplettering av examination kan medges om studenten ligger nära gränsen för godkänt. Uppgiften ska lämnas in inom en vecka efter att kompletteringsbehov har meddelats av examinator. Vid godkänd komplettering av brister av förståelsekaraktär - mindre missförstånd, smärre felaktigheter eller i någon del alltför begränsade resonemang - används betyget E. Vid godkänd komplettering av enklare Sidan 2/3

4 formaliafel används betygen C-E. Övergångsbestämmelser När kursen inte längre ges eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan (dock med de begränsningar som framgår under Kunskapskontroll och examination i denna kursplan). Framställan om detta ska göras till institutionsstyrelsen. Sidan 2/3 Kurslitteratur För aktuell kurslitteratur (och ev övriga läromedel) hänvisas till kursens (eller institutionens) webbplats. Aktuell litteraturlista finns tillgänglig senast en månad före kursstart. Sidan 3/3

5 5 (14) Litteraturlista Obligatorisk litteratur för Lärarlyftskursen i musik för F6 och fritidshem vid CeHum Bjørkvold, Jon-Roar (2005). Den musiska människan. Stockholm: Runa förlag. (334 s). Dahlbäck, K. (2011). Musik och språk i samverkan en aktionsforskningsstudie i årskurs 1. Göteborgs universitet, Göteborg. (s , ). Ericsson, C & Lindgren, M (red.) (2011). Perspektiv på populärmusik och skola. Lund: Studentlitteratur. (181 s., urval av sidor) Fagius, Gunnel (red.) (2007). Barn och sång om rösten, sångerna och vägen dit. Lund: Studentlitteratur. (176 s). Ferm, Cecilia (2004). Öppenhet och medvetenhet: en fenomenologisk studie av musikdidaktisk interaktion. Diss. Luleå: Luleå tekniska universitet, Tillgänglig på internet: bl.luth.se/ /2004/15 Fink-Jensen, Kirsten (2007). Attunement and bodily dialogues in Music Education. Philosophy of Music Education Review, Volyme 15, Number 1, Indiana University Press, pp [www dokument] (15 s.) Georgii-Hemming, E., & Westvall, M. (2010). Music Education a Personal Matter? Examining the Current Discourses of Music Education in Sweden. British Journal of Music Education, 27, pp (12 s.) Hanken, Ingrid Maria & Johansen, Geir (1998). Musikkundervisningens didaktikk. Oslo: Cappelen Akademisk Forlag. (155 s). Jederlund, Ulf (2002). Musik och språk. Hässelby: Runa. (160 s). Johansson, KG & Hjortek, H (1999). Arrboken - arrangering i pop & rockstil, Notfabriken. (240 s.) Kempe, Anna-Lena & West, Tore (2010). Design för lärande i musik. Stockholm: Norstedt. (208 s., urval av sidor) Kähäri, Kim. (2004). Hörselhälsa. Ett studiematerial för grundskolan. Arbetslivsinstitutet. (50 s.) Löfgren, B. Ebbelind, A. (2010) Mattemusik en metod för ämnesintegrerat lärande. Stockholm: Utbildningsradion (128 s) Musikteori.se (Många sidor) Nivbrant Wedin, Eva (2012). Spela med hela kroppen: rytmik och motorik i undervisning. 5

6 6 (14) Stockholm: Gehrmans musikförlag. (312 s.) Ruud, Even. (2002). Varma ögonblick: om musik, hälsa och livskvalitet. Bo Ejeby förlag. (135 s.) Skolinspektionen (2011). Är du med på noterna rektorn? (21 s.) Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (i urval ca 20 s.) Still, Johanna (2011). Musikalisk lärandemiljö. Planerade musikaktiviteter med småbarn i Daghem. Åbo akademi. (Avhandling). (Kap 3,4,6,7 ca 180 s ) Töres, T. (2001). Barn kan - med musik! Barns hälsa och kulturen i ett samhälle under utveckling i Musikens roll i barns utveckling. Sthlm: Institutet för psykosocial medicin (IPM). (På mondo) (7 s) Zandén, Olle (2009). Arbetsbok i grundläggande musikteori och gehör. 8. uppl. Rådanefors: Zandéns Ord & Ton (65 s. Kan köpas på institutionen) Zangger Borch, D. (2008). Sång inom populärmusikgenrer: konstnärliga, fysiologiska och pedagogiska aspekter. Diss. Luleå: Univ., Piteå. (i urval ca 180 s) Uddén, Berit (2004). Tanke Visa Språk. Lund: Studentlitteratur. (152 s). Valbar litteratur Gitarrkurser.net (2012) (många sidor) Gren, Katarina & Nilsson, Birger (2004 och 2000). Kompa enkelt på gitarr, del 1. Mölndal: Lutfisken. (63s). Gren, Katarina & Nilsson, Birger (1999). Musik-Skatten. Mölndal: Förlaget Lutfisken. (160 s). Gren, Katarina & Nilsson, Birger (1998). Musik-Skatten. Tips- och idébok. Mölndal: Förlaget Lutfisken. (280 s). Nilsson, Birger (2001). Kompa på piano, del 1. Mölndal: Lutfisken. : www-resurser 6

7 7 (14) Anvisningar Pedagogiskt & konstnärligt projekt Genom hela kursen ska du planera, genomföra och utvärdera ett självvalt musikpedagogisk projekt med konstnärliga inslag. Du kan göra det ensam eller tillsammans med andra. Det kan vara klasskamrater, folk utanför skolan eller från andra ämnen Det är ett krav att projektet på något sätt kommuniceras till/med världen utanför universitetet. Vi ser för oss detta projekt som ett slags konstärligt/pedagogiskt forskningsarbete. Med det menas att projektet har en frågeställning som t.ex Hur kan det fungera att spela in en skiva med elever eller Hur kan det gå till att göra en konsert för ett hem för äldre eller Hur kan barn vara med i skapandet av en konsert för äldre människor eller Hur kan elever samarbeta med xyz i arbetet med att skapa musik till animerat film eller hur går det till när jag lär mig att spela fagott?. Därefter blir själva genomförandet/testandet av projektet empiriinsamling som skall dokumenteras och sedan analyseras och presenteras på något sätt. Du kan ha ett nästan helt personligt introvert fokus på egen musikalisk utveckling eller låta elever/barn eller till och med en kör eller liknande göra projektet. Hitta någon dröm eller hitta på en dröm eller i alla fall något du tycker låter spännande, intressant eller t.o.m roligt och gör det! Poängen är att genom att göra något kul och motiverande få insikter i hur musikaliskt lärande kan gå till. Sång och spel Enligt kursplanen för musik för grundskolan skall elever behärska flera instrument. Ni måste med andra ord göra detsamma! Sång och spel skall tränas individuellt och i olika ensembler. Alla skall lära alla komp-instrument för användning i olika genrer. Förutom denna ensemblekompetens skall ni arbeta strukturerat med att lära er två instrument (sång kan vara ett instrument) på ett strukturerat sätt där ni sätter tydliga mål och dokumenterar processen med hjälp av en loggbok. Egen övning Genom hela kursen skall du fortsätta att planera, genomföra och utvärdera egen utveckling på minst två instrument. Du kan göra det ensam eller tillsammans med andra. Tänk på att ditt lärande på instrument sannolikt har mycket att lära dig om hur andra lär och kan lära sig. Använd lämpliga delar av den valbara litteraturen, lär av varandra, lyssna och titta på tutorials på exempelvis YouTube eller gå med i en kör. Ensemble Musik handlar om kommunikation och samspel och vi kommer därför att arrangera för ensemblegrupper som måste träffas mellan de pass då vi ses i helgrupp. Lgr11 poängterar vikten av genreförtrogenhet. Ni kommer därför att få uppgifter att lära er spela låtar inom specifika genrer. Använd gärna ljudupptagningar för att ha något att lyssna till för att förstå hur ni kan förbättra ert spel. Kommunikationen i kursen Mycket av arbetet med att lära musik, musikpedagogik och musikdidaktik i kursen måste varje student sköta själv på grund av lite lärarledd undervisning. Det är därför viktigt att kommunikation kring uppgifter, 7

8 8 (14) progression och eventuella problem sker genom en mängd olika kanaler. Vi träffas fysiskt alltför sällan, så vi som lärare hinner inte gå genom så mycket som behövs för att uppnå lärandemålen i kursen. Vi kommer därför att ha tät uppföljning via Mondo med uppgifter med klara deadlines. Litteraturanvisningar Töres, T. (2001). Barn kan - med musik Kort populärvetenskaplig text om lärande i musik från en hjärnforskares perspektiv. Jämför med hur det som står i texten stämmer med era egna erfarenheter och annan kurslitteratur. Vilka didaktiska implikationer kan ni se? Redovisas muntligt 4/2. Musik och språk (Jederlund), Musik och språk i samvekan (Dalbäck) och Mattemusik Böcker om ämnesintegration och musik i relation till andra ämnen.. Läs böckerna och skapa två projektplaneringar där musik samverkar med andra ämnen och med fritidshemmets verksamhet. Musikverksamheten skall inte vara (bara) ett verktyg i lärandet i de andra ämnena/verksamheterna. Testa några delar av projektet på några elever till ditt förfogande och använd resultaten som grund i din analys/(ut)värdering av dina projekt. Skriv en text på ungefär ord och lägg in på Mondo senast 4/3. Skall även kunna diskuteras på lektionen 4/3. Sång inom populärmusikgenrer Denna avhandling i musikalisk gestaltning skall läsas med tanke på utveckling av din egen röst. Gör en plan för hur du vill arbeta med din egen röst fram till sommaren med tidplan och fokus på de didaktiska frågorna: Vad, Hur och Varför (ta gärna även med frågorna när, var och med vem). Referera till och förhåll dig kritisk till Zangger Borch. Redovisas skriftligt senast 11/3 Musikkundervisningens didaktikk Detta är en norsk bok som analyserar vad musikundervisning kan vara i praxis och vetenskapligt. Vi gör en fördelning av boken så två och två läser delar av boken så att alla tillsammans får en bra inblick i hela innehållet. Gör en kritisk presentation av er del med didaktiska konsekvenser av innehållet i åtanke. Presenteras muntligt med audiovisuellt stöd den 15/4. Presentationen skall ta 15 min + 5 min diskussion. Musikalisk lärandemiljo: planerade muskaktiviteter med småbarn i daghem och Öppenhet och medvetenhet En finsk avhandling från en miljö ni borde känna igen och en svensk avhandling som har några år på baken Läs dem med blyertspenna i hand och markera allt som du tycker är relevant för undervisning och lärande i musikämnet. Se efter skillnader och likheter och koppla till annan litt. Redovisas skriftligt senast 6e 8

9 9 (14) maj genom att du skriver ord där du lyfter fram några av de tankar du har fått genom kritisk läsning av dessa texter. Referera. Senast 13e maj skall alla ha kommenterat åtminstone två andras texter med vänligt kritisk blick på deras text. Om det blir diskussioner online så är det fint. 9

10 10 (14) Lärarledda lektionspass Alla dagar från 09:00 15:45 Måndag 21e januari: Tillsammans med studenter från Stockholms stad som studerar motsvarande kurs. Genomgång av studiehandledning Introduktion till samspel, plankning och pastisch (50 tals rock plankning) Ukulele Måndag 28e januari: med sångfokus Samspel (50 tals rock plankning) Måndag 4e februari: med hip-hop fokus Samspel (50 tals rock pastisch) Måndag 11e februari: med sångfokus Samspel (50 tals rock pastisch) Måndag 18e februari: med informella lärandestrategier i fokus Samspel (reggae plankning) 10

11 11 (14) Måndag 25e februari: Tillsammans med studenter från Stockholms stad som studerar motsvarande kurs. med hip-hop fokus Samspel (reggae plankning) Måndag 4e mars: Samspel (reggae pastisch) EM: (Rum: 120) Måndag 11e mars: Tillsammans med studenter från Stockholms stad som studerar motsvarande kurs. Samspel (reggae pastisch) EM: (Rum: 120) Måndag 18e mars: Samspel (reggae pastisch) Måndag 25e mars: Samspel (Disco plankning) 11

12 12 (14) EM: (Rum: 120) Måndag 8e april: Samspel (Disco plankning) Måndag 16e april: Samspel (Disco pastisch) Måndag 22e april: Christina Larsson Samspel (Disco pastisch) Måndag 29e april: Samspel (Hip Hop plankning) Måndag 6e maj: Samspel (Hip Hop plankning) EM: (Rum: 120) 12

13 13 (14) Måndag 13 maj: Samspel (Hip Hop pastisch) EM: (Rum: 120) Måndag 20e maj: Samspel (Hip Hop pastisch) Måndag 27e maj: Samspel (Hip Hop pastisch) EM: (Rum: 120) Förberedelse inför examination Måndag 3e juni: Examination & Ketil Thorgersen Redovisningar av projekt, didaktiska samtal kring litteratur och kursevaluering 13

14 14 (14) Välkommen!! Ketil 14