Studiehandledning för Musik för fritidspedagoger med pedagogisk verksamhet i skola och fritidshem (CH01ML), 15 hp Höstterminen 2012

Transkript

1 Studiehandledning för Musik för fritidspedagoger med pedagogisk verksamhet i skola och fritidshem (CH01ML), 15 hp Höstterminen 2012 Kursen genomförs vid Stockholms Universitet under ansvar av Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum). Utbildningen är förlagd till Campus Konradsberg. Undervisande lärare i kursen: Ketil Thorgersen Musik tel ketil.thorgersen@cehum.su.se Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Konradsbergsgatan 1, Telefax: Kungsholmen

2 Kursplan för kurs på grundnivå Musik för fritidspedagoger med pedagogisk verksamhet i skola och fritidshem, 1-30 hp - Ingår i Lärarlyftet Music for Youth Educare Pedagogues, 1-30 hp - In Service Training for Teachers 30 Högskolepoäng 30 ECTS credits Kurskod: CH01ML Gäller från: HT 2012 Fastställd: Institution: Institutionen för etnologi religionshistoria och genusvetenskap (ERG) Huvudområde: Fördjupning: Ämnesdidaktik GXX - Grundnivå, kurs/er som inte kan klassificeras Beslut Denna kursplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Lärarexamen eller motsvarande, samt huvudmans godkännande. Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng PROV Musikdidaktik för fritidspedagoger 30 Kursens innehåll Musikalisk kommunikation, musicerande, musikskapande, musikens verktyg, sammanhang och funktioner - Musikdidaktik och bedömning Kursen behandlar utforskande arbetsformer i arbetet med musik i skolan i enlighet med skolans och fritidshemmets kunskapsmål. Kursen ger aktuella forskningsperspektiv kring estetiska lärprocesser och musikens roll i barns kunskapsutveckling och identitetsskapande. Barns musik och mediekultur behandlas såväl åldermässigt som ur etnicitet- och genusperspektiv. Följande teman behandlas: - praktiskt arbete med sång, spel, lyssnande, skapande, dans och rörelse - bruksspel på piano och gitarr - ensemblemusicerande - musikteori - komponerande och arrangemangsteknik - digital teknik och musik - didaktiska problematiseringar och reflektioner kring musicerande med barn och ungdomar - barns musikaliska utveckling - musikalisk gestaltning i olika tider och kulturer - bedömning anpassat för respektive behörighet Förväntade studieresultat Sidan 1/3

3 Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna: - sjunga i grupp på ett ledande och förebildande sätt - spela och ackompanjera på piano och gitarr - praktiskt omsätta och teoretiskt förklara elementära kunskaper i musiklära - använda modern teknisk utrustning i musikskapande - tillämpa sina musikkunskaper samt reflektera kring musikdidaktiska problem i fritidshem och skola - organisera för lärande och bedömning i musik utifrån styrdokument och professionella didaktiska värderingar - leda arbete i grupp/klass och reflektera över hur ett demokratiskt och kommunikativt ledarskap kan förverkligas - identifiera, diskutera, och med ämnesrelevanta begrepp beskriva och stödja gestaltande lärprocesser Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, gruppövningar, och eget gestaltande. Kunskapskontroll och examination a. Kursen examineras på följande vis: - skriftligt, muntligt och digitalt utifrån kursens mål med didaktiska reflektioner samt genom dokumenterade prov på musikteori, musikhistoria och arrangering. - opposition på andras uppgifter b. Betygssättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt c. Kursens betygskriterier delas ut vid kursstart. d. För godkänt krävs lägst betygsgraden E samt deltagande i obligatorisk undervisning. e. Vid underkännande på ett prov gäller att studerande har rätt att genomgå ytterligare examinationer så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. För varje kurstillfälle ska minst två examinationstillfällen finnas under aktuell termin. Minst ett examinationstillfälle ska dessutom erbjudas den termin eller det år som kurstillfälle saknas. Studerande som fått lägst betyget E (eller G på prov där tvågradig betygsskala tillämpas) får inte genomgå förnyad examination för högre betyg. Studerande som fått betyget Fx eller F på prov två gånger i rad av en och samma examinator har rätt att få annan examinator utsedd vid nästkommande prov, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan om detta ska göras till institutionsstyrelsen. f. Komplettering av examination kan medges om studenten ligger nära gränsen för godkänt. Uppgiften ska lämnas in inom en vecka efter att kompletteringsbehov har meddelats av examinator. Vid godkänd komplettering av brister av förståelsekaraktär - mindre missförstånd, smärre felaktigheter eller i någon del alltför begränsade resonemang - används betyget E. Vid godkänd komplettering av enklare Sidan 2/3

4 formaliafel används betygen C-E. Övergångsbestämmelser När kursen inte längre ges eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan (dock med de begränsningar som framgår under Kunskapskontroll och examination i denna kursplan). Framställan om detta ska göras till institutionsstyrelsen. Sidan 2/3 Kurslitteratur För aktuell kurslitteratur (och ev övriga läromedel) hänvisas till kursens (eller institutionens) webbplats. Aktuell litteraturlista finns tillgänglig senast en månad före kursstart. Sidan 3/3

5 2 (12) lista Obligatorisk litteratur för Lärarlyftskursen i musik för F6 och fritidshem vid CeHum Bjørkvold, Jon-Roar (2005). Den musiska människan. Stockholm: Runa förlag. (334 s). Dahlbäck, K. (2011). Musik och språk i samverkan en aktionsforskningsstudie i årskurs 1. Göteborgs universitet, Göteborg. (s , ). Ericsson, C & Lindgren, M (red.) (2011). Perspektiv på populärmusik och skola. Lund: Studentlitteratur. (181 s., urval av sidor) Fagius, Gunnel (red.) (2007). Barn och sång om rösten, sångerna och vägen dit. Lund: Studentlitteratur. (176 s). Ferm, Cecilia (2004). Öppenhet och medvetenhet: en fenomenologisk studie av musikdidaktisk interaktion. Diss. Luleå: Luleå tekniska universitet, Tillgänglig på internet: Fink-Jensen, Kirsten (2007). Attunement and bodily dialogues in Music Education. Philosophy of Music Education Review, Volyme 15, Number 1, Indiana University Press, pp [www dokument] (15 s.) Georgii-Hemming, E., & Westvall, M. (2010). Music Education a Personal Matter? Examining the Current Discourses of Music Education in Sweden. British Journal of Music Education, 27, pp (12 s.) Hanken, Ingrid Maria & Johansen, Geir (1998). Musikkundervisningens didaktikk. Oslo: Cappelen Akademisk Forlag. (155 s). Jederlund, Ulf (2002). Musik och språk. Hässelby: Runa. (160 s). Johansson, KG & Hjortek, H (1999). Arrboken - arrangering i pop & rockstil, Notfabriken. (240 s.) Kempe, Anna-Lena & West, Tore (2010). Design för lärande i musik. Stockholm: Norstedt. (208 s., urval av sidor) Kähäri, Kim. (2004). Hörselhälsa. Ett studiematerial för grundskolan. Arbetslivsinstitutet. (50 s.) Löfgren, B. Ebbelind, A. (2010) Mattemusik en metod för ämnesintegrerat lärande. Stockholm: Utbildningsradion (128 s) Musikteori.se (Många sidor) Nivbrant Wedin, Eva (2012). Spela med hela kroppen: rytmik och motorik i undervisning. 2

6 3 (12) Stockholm: Gehrmans musikförlag. (312 s.) Ruud, Even. (2002). Varma ögonblick: om musik, hälsa och livskvalitet. Bo Ejeby förlag. (135 s.) Skolinspektionen (2011). Är du med på noterna rektorn? (21 s.) Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (i urval ca 20 s.) Still, Johanna (2011). Musikalisk lärandemiljö. Planerade musikaktiviteter med småbarn i Daghem. Åbo akademi. (Avhandling). (Kap 3,4,6,7 ca 180 s ) Töres, T. (2001). Barn kan - med musik! Barns hälsa och kulturen i ett samhälle under utveckling i Musikens roll i barns utveckling. Sthlm: Institutet för psykosocial medicin (IPM). (På mondo) (7 s) Zandén, Olle (2009). Arbetsbok i grundläggande musikteori och gehör. 8. uppl. Rådanefors: Zandéns Ord & Ton (65 s. Kan köpas på institutionen) Zangger Borch, D. (2008). Sång inom populärmusikgenrer: konstnärliga, fysiologiska och pedagogiska aspekter. Diss. Luleå: Univ., Piteå. (i urval ca 180 s) Uddén, Berit (2004). Tanke Visa Språk. Lund: Studentlitteratur. (152 s). Valbar litteratur Gitarrkurser.net (2012) (många sidor) Gren, Katarina & Nilsson, Birger (2004 och 2000). Kompa enkelt på gitarr, del 1. Mölndal: Lutfisken. (63s). Gren, Katarina & Nilsson, Birger (1999). Musik-Skatten. Mölndal: Förlaget Lutfisken. (160 s). Gren, Katarina & Nilsson, Birger (1998). Musik-Skatten. Tips- och idébok. Mölndal: Förlaget Lutfisken. (280 s). Nilsson, Birger (2001). Kompa på piano, del 1. Mölndal: Lutfisken. www-resurser 3

7 4 4 (12)

8 5 (12) Lärarledda lektionspass i MUSIK Samtliga pass äger rum i O248 alt. O250 Campus Konradsberg Varför musik och vad är det? Pass 1 Måndag 3e september kl Ketil Thorgersen Kursintroduktion med genomgång av praktiska saker kring kursens upplägg. Särskilt den valbara litteraturen som ligger till grund för egna studier i instrumentspel och musikteori. Dessutom seminarium kring musikens existens, en snabb introduktion till styrdokument och vår västerländska musikpedagogiska historia. Dessutom får ni spela gitarr, bas, trummor och piano. Ericsson, C & Lindgren, M (red.) (2011). Perspektiv på populärmusik och skola. Georgii-Hemming, E., & Westvall, M. (2010). Music Education a Personal Matter? Examining the Current Discourses of Music Education in Sweden. British Journal of Music Education, 27, pp (12 s.) Skolinspektionen (2011). Är du med på noterna rektorn? Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (i urval ca 20 s.) Uppgift som skall läggas in på Mondo innan 14e sept: 1. Skriv din egen musikaliska livshistoria och lägg in den i inlämningsmappen 2. Läs Är du med på noterna rektorn och skriv en text där du kommer med reflektioner över texten baserad på egna erfarenheter. Läggs in i inlämningsmappen. Estetisk kommunikation Pass 2 Måndag 10e sept kl Ketil Thorgersen EM: Föreläsning i O243 om estetisk kommunikation + gitarr Bjørkvold, Jon-Roar (2005). Den musiska människan. (s ) Musikalisk lek en grund för musikalisk kunskapsutveckling Pass 3 Måndag 17e sept kl Ketil Thorgersen EM: Vi övar gehör och ensemblespel. Du leker, jammar, improviserar och solar på ditt instrument. Du provar ensemblens olika roller genom att leda och bli ledd. Vi prövar även på det som inom musiken kallas rytmik. Passet genomsyras av didaktiska reflektioner knutet 5

9 6 (12) till litteraturen och era erfarenheter. Nivbrant Wedin, Eva (2012). Spela med hela kroppen: rytmik och motorik i undervisning. Still, Johanna (2011). Musikalisk lärandemiljö. Planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem. (Kap 3.1.1; 3.1.3; 3.1.4; 3.2; 4.1.1; 4.2.3; 4.3; 6.4) Sångrösten, sången och hörseln Pass 4 Måndag 24/9 kl Ketil Thorgersen EM: Vi går igenom rösten i allmänhet och sångrösten i synnerhet. Hur värmer vi upp våra röster? Hur använder vi dem när vi sjunger med barn och ungdomar? Hur möter vi barn som inte kan eller vill sjunga? Vi går igenom särskilda begrepp så som register, skarv, klang, tonträff, och hur vi kan leka med rösten. Dessutom sjunger och leder vi varandra i enklare sånger med stämmor. Hörseln sätts också i fokus så som musikaliskt instrument i gehöret och hur vi kan arbeta med en god hörselhälsa. Fagius, Gunnel (red.) (2007). Barn och sång om rösten, sångerna och vägen dit. Kähäri, Kim. (2004). Hörselhälsa. Ett studiematerial för grundskolan. Arbetslivsinstitutet. Still, Johanna (2011). Musikalisk lärandemiljö. Planerade musikaktiviteter med småbarn i Daghem. (Kap 1; 2.2.2; 3.1.4; 3.1.5; 4.2.2; 6.3; 7.2) Uppgift att skicka in senast 12e oktober 2012: 1. Led ett antal (3-4 st) sånger med barn. Sångerna ska innehålla en musikalisk progression i kanon och/eller stämmor och vara i adekvat röstläge. Sångerna kan vara med eller utan ackompanjemang. 2. Rita en bild av en pedagogisk miljö; det fysiska rummet, inventarier, människor och verksamheter. Vilka ljudnivåer finns kopplade till detta rum? Hur kan man göra för att upprätthålla en god röst och hörselhälsa i denna miljö? Lägg fram ett antal konkreta förslag angående detta! Båda uppgifterna skall redovisas skriftligt med hänvisning till litteraturen. Det skriftliga får gärna animeras med inspelat exempel. IKT musik och skola Pass 5 Måndag 1a oktober kl Ketil Thorgersen EM: Lgr11 är den första kursplanen som slår fast att elever skall utveckla digitala kompetenser i musikämnet. Vi arbetar med att ni får testa, undersöka, reflektera kring och utvärdera detta under dagen. 6

10 7 (12) Innan lektionen i dag skall ni - testet några av de musikprogram som jag har länkat till på Mondo och tänkt kring användbarheten i skolan - Göra en sökning på internet efter lämpliga mjukvaror för använding i skolans fritidshemsmusikverksamhet och musikundervisning. Läggs in i mondo i wiki. Den musiska människan hennes identitet och välbefinnande Pass 5 Måndag 8e okt kl Ketil Thorgersen FM: Gehör, musikteori och Ensemble EM: Seminarium kring litteraturen och arbetet med ett musikaliskt rum i en pedagogisk verksamhet. Passet ger även ytterligare inspiration till musikaliska aktiviteter där identitet, välbefinnande, deltagande och musikalisk stämning står i fokus med musikdidaktiska problematiseringar. Bjørkvold, Jon-Roar (2005). Den musiska människan. Stockholm: Runa förlag. (allt som inte är läst). Fink-Jensen, Kirsten (2007). Attunement and bodily dialogues in Music Education. Philosophy of Music Education Review, Volyme 15, Number 1, Indiana University Press, pp Ruud, Even. (2002). Varma ögonblick: om musik, hälsa och livskvalitet. Bo Ejeby förlag. (135 s.) Uppgift att skicka in senast 5e november 2012 (Postas på Mondo). Du ska skapa ett musikaliskt rum i din verksamhet. Detta musikaliska rum ska genomsyras av en eller flera aspekter som litteraturen till detta pass vidrör. Redovisningen av detta arbete sker i form av en målande beskrivning av vad du gjort, hur du gjort, dina intentioner samt reflektioner (gärna didaktiska) kring utfallet av ditt arbete. Självklart skall klingande exempel bifogas, eller gestaltas under passet, om möjligt. Kursplaner och styrdokument Pass 6 Måndag 15e oktober kl Ketil Thorgersen FM: Gehör, musikteori och Ensemble EM: Vi har nosat lite på kursplanen tidigare, men nu skall den behandlas mer noggrant. Ni kommer få reflektera kring delar av kursplanen i relation till litteraturen under och få arbeta med hur dessa kan konkretiseras. Ericsson, C & Lindgren, M (red.) (2011). Perspektiv på populärmusik och skola. Georgii-Hemming, E., & Westvall, M. (2010). Music Education a Personal Matter? Examining the Current Discourses of Music Education in Sweden. 7

11 8 (12) Skolinspektionen (2011). Är du med på noterna rektorn? Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Uppgift som skall läggas in på Mondo senast 1a december Läs Perspektiv på populärmusik och skola och Music Education a Personal Matter? Examining the Current Discourses of Music Education in Sweden samt kursplanen i musik och skriv en text där ni skriver fram kritiska synpunkter på kopplingen mellan populärmusik och skolans musikundervisning och fritidshem. Ta med tio sådana punkter som skall presenteras på lektionen som rollspel. Inom en vecka efter lektionen skall ni ha lämnat in en text på ca 1500 ord som diskuterar detta temat med referenser till litteraturen. Musikalisk kvalité, värdering, handledning och bedömning Pass 7 Måndag 22e oktober kl Ketil Thorgersen FM: Gehör, musikteori och Ensemble EM: För att kunna handleda, examinera och handleda musikpedagogisk verksamhet måste man ha en idé om vad kvalité är i musik. - Kempe, Anna-Lena & West, Tore (2010). Design för lärande i musik. (Återkommer med sidotal) - Samt skolverkets bedömningsstöd. ( Trumspel och rytmisk arrangering Pass 8 Måndag 29e oktober kl Ketil Thorgersen EM: Med utgångspunkt i djembe och orff-instrument kommer vi spela och arrangera för klassrummet/fritidshemmet. Introduktion till rytmik Pass 9 Måndag 5e november kl Ketil Thorgersen EM: Rytmik är ett eget studium som ger viktiga och bra verktyg för lärande i musik. Detta pass ämnar att ge en liten introduktion till detta ämne en behandlas gestaltande i passet och måste vara läst innan. Nivbrant Wedin, Eva (2012). Spela med hela kroppen: rytmik och motorik i undervisning. Stockholm: Gehrmans musikförlag. Komposition del 1 Pass 10 Måndag 12e november kl Ketil Thorgersen 8

12 9 (12) EM: Att följa skapa förutsättningar för att elever får göra från ax till limpa produktioner löser massor med problem och kan ge en stark känsla av meningsfylldhet för eleverna. Här börjar vi arbeta med komposition från olika vinklar. Johansson, KG & Hjortek, H (1999). Arrboken - arrangering i pop & rockstil Komposition del 2 Pass 11 Måndag 19e november kl Ketil Thorgersen EM: Fortsättning från förra veckan. Johansson, KG & Hjortek, H (1999). Arrboken - arrangering i pop & rockstil Arrangering del 1 Pass 12 Måndag 26e november kl Ketil Thorgersen FM: Gehör, musikteori och OBS: Genusföreläsning i =243 EM: Hur arrangerar man best möjligt för ensemble för barn på olika instrument? Johansson, KG & Hjortek, H (1999). Arrboken - arrangering i pop & rockstil Arrangering del 2 Pass 13 Måndag 3e december kl Ketil Thorgersen EM: Hur arrangerar man best möjligt för ensemble för barnröster och i kör? Johansson, KG & Hjortek, H (1999). Arrboken - arrangering i pop & rockstil Lucia och jul Pass 14 Måndag 3e december kl Ketil Thorgersen EM: Vilken roll spelar Lucia i skolans musikundervisning och hur kan vi förhålla oss till traditionerna i förhållande till skolans uppdrag generellt och i musikämnet specifikt?? Sätta upp en show Pass 15 Måndag 7e januari kl Ketil Thorgersen EM: Hur ska vi tänka när vi gör större produktioner på en skola? Samt övning inför en mindre show för barn på kursavslutningen. Kursavslutning 9

13 10 (12) Pass 16 Torsdag 7 juni kl Kursavslutning och show Examination av kursen. Vi musicerar tillsammans och gör didaktiska reflektioner kring det klingande materialet. Skriftligt teoriprov på valda delar samt utvärdering av kursen. Dessutom inlämning av examinationsuppgift, ett eget arbete som baserar sig på kurslitteraturen, 3000 ord. 10

14 11 (12) Anvisningar Följande teman behandlas genomgående i kursens alla moment: Musikdidaktik och pedagogik Detta ämne är genomgående i alla delar av kursen och skall alltid vara med som en aspekt i alla andra ämnen som en reflektiv didaktisk ram. En del av kursens innehåll skapar vi tillsammans via kursuppgifterna. Dessa interaktiva delar motiveras genom att ni själva, genom erfarande i praxis, skall komma så långt som möjligt på vägen mot en professionell lärarroll i musikundervisning och i skolan. Musikdidaktik och pedagogik bidrar med verktyg för reflektion, samtal och agerande i och kring musikundervisning och lärande. Musicerande Musicking är ett begrepp som inte finns i engelskan förutom i viss musikpedagogisk litteratur. Christoffer Small introducerade begreppet för att visa att musik inte är ett objekt, men något vi gör. På svenska har vi faktisk ett motsvarande begrepp: musicerande som dock vanligtvis bara används om sång och spel. Även om sång och spel är centrala verksamheter i kursen så innebär det musikaliska hantverket också andra delar så som: arrangering och komposition improvisation lyssnande att utveckla sitt hörande gehörsträning; härmning, plankning vilket uttryck man har och vilket intryck man ger; musik som kommunikation och meningsskapande musik i samverkan med andra uttrycksformer och kunskapsformer sång och spel enskilt och i ensemble övning Alla dessa delar av hantverket kan tränas och utövas analogt och med hjälp av digitala verktyg. Teori form, byggstenar, skalsystem, funktioner, notationssystem instrumentkännedom: röst, instrumentvård, hörselvård genrekännedom åldersrelevant repertoar musik från barn och elevers vardag musikframförande och självklart musikpedagogisk och didaktisk teori om musikaliskt lärande i olika åldrar, i institutionella och icke-institutionella praktiker, i relation till styrdokument etc. Musiklärarhantverket Förutom all teori och musicerande så handlar läraryrket om så mycket mer. I kursen kommer vi endast att beröra den nya kursplanen i musikämnet samt den summativa bedömning som eleverna får i slutet av årskurs sex. Kursen har dock genomgående didaktiska reflektioner av formativ bedömning i all musikalisk praxis. anatomi och hörselvård: reflektera kring och kritiskt granska kroppsliga vanor och musicerande för att utveckla sunda, effektiva och hållbara rutiner. 11

15 12 (12) instrumentvård (Löda sladdar, byta trumskinn, veta hur kontrabasens stall ska stå) möta föräldrar lektionsplanering, terminsplanering, ämnesövergripande planeringar, samtliga med syfte att uppnå lärandemålen. Mål: Vad? Hur? Varför? Sång och spel Enligt kursplanen för musik för grundskolan skall elever behärska flera instrument. Ni måste med andra ord göra detsamma! Sång och spel skall tränas individuellt och i olika ensembler. Alla skall lära alla komp-instrument för användning i olika genrer. Förutom denna ensemblekompetens skall ni arbeta strukturerat med att lära er två instrument (sång kan vara ett instrument) på ett strukturerat sätt där ni sätter tydliga mål och dokumenterar processen med hjälp av en loggbok. Egen övning Genom hela kursen (och nästa) skall du planera, genomföra och utvärdera egen utveckling på minst två instrument. Du kan göra det ensam eller tillsammans med andra. Tänk på att ditt lärande på instrument sannolikt har mycket att lära dig om hur andra lär och kan lära sig. Använd lämpliga delar av den valbara litteraturen, lär av varandra, lyssna och titta på tutorials på exempelvis YouTube eller gå med i en kör. Ensemble Musik handlar om kommunikation och samspel och vi kommer därför att arrangera för ensemblegrupper som måste träffas mellan de pass då vi ses i helgrupp. Lgr11 poängterar vikten av genreförtrogenhet. Ni kommer därför att få uppgifter att lära er spela låtar inom specifika genrer. Använd gärna ljudupptagningar för att ha något att lyssna till för att förstå hur ni kan förbättra ert spel. Kommunikationen i kursen Mycket av arbetet med att lära musik, musikpedagogik och musikdidaktik i kursen måste varje student sköta själv på grund av lite lärarledd undervisning. Det är därför viktigt att kommunikation kring uppgifter, progression och eventuella problem sker genom en mängd olika kanaler. Vi träffas fysiskt alltför sällan, så vi som lärare hinner inte gå genom så mycket som behövs för att uppnå lärandemålen i kursen. Vi kommer därför att ha tät uppföljning via Mondo med uppgifter med klara deadlines. Välkommen!! Ketil 12