Kursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

Transkript

1 1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2014 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Engelska för lärare i gymnasieskolan (61-90). Ingår i Lärarlyftet II, 30 högskolepoäng English for Teachers, with Specialisation in Upper Secondary School Teaching, Advanced Course, 30 Credits Kurskod: EN206U Utbildningsområde: Undervisningsområdet Huvudområde: Engelska Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Engelska Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: GXX Inrättad: Senast ändrad: Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2013 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse Efter avslutad delkurs ska deltagaren ha - grundläggande kunskap om samtida och äldre skönlitteratur, - grundläggande kunskap om litterära genrer så som fiktionsprosa, dramatik och lyrik, - förståelse för pedagogiska strategier som främjar litterärt engagemang och observant läsande, - fördjupad kunskap om engelsk meningsbyggnad, interpunktion och skrivregler, - insikt i skrivprocessen och hur den främjar kommunikation, - insikt i olika bedömningsroller (passande för läsare, lärare och debattmotståndare), och hur varje roll kan vara till hjälp för skribenter i deras utveckling, - grundläggande kunskaper om klassiska argumenterande verk ur den engelskspråkiga traditionen samt om aktuella frågor i den samtida samhällsdebatten, och - förståelse för olika pedagogiska metoder som utvecklar skrivförmågan genom undersökande arbetsmetoder, samt kännedom om de teorier som metoderna utgår ifrån. Färdighet och förmåga

2 2(5) Efter avslutad delkurs ska deltagaren kunna - producera väl underbyggda tolkningar av litterära verk och uppmärksamma alternativa tolkningar, - identifiera kriterier för utvärdering av giltigheten hos litterära tolkningar och vad dessa innebär för bedömning inom litteraturstudier under gymnasieutbildningen, - använda olika stilistiska strategier för att skapa variation, emfas och sammanhang i kreativt och formellt skrivande och revidera framställningar så att komplexa idéer och argument uttrycks med klarhet, precision och elegans, - korrekturläsa framställningar för att säkerställa den språkliga korrektheten, - analysera argument kritiskt: utvärdera påståenden, evidens och slutsatser - framställa effektiva argument för användning vid problemlösning, beslutsfattande och konfliktlösning, - behandla ett språkpedagogiskt problem genom att anta en ståndpunkt i en omdiskuterad fråga och utveckla argument som stödjer den, och - använda heuristiska strategier för att utveckla idéer och argument i sitt eget skrivande. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad delkurs har deltagaren en ökad förmåga att - värdera litteraturens värdet och funktion som representerande konstform, och vad dessa innebär för litteraturstudier under gymnasieutbildningen, - utveckla språklig medvetenhet, - värdera argumentationens roll i utbildningen och det demokratiska samhället, och - värdera hur skrivutbildning kan utveckla förmågan att göra intellektuella upptäckter. Kursens huvudsakliga innehåll Delkurs 1: Litteraturkritik och pedagogik (7,5 högskolepoäng) Module 1: Literary Criticism and Pedagogy (7.5 credits) I den här delkursen kombineras litteraturstudier med en diskussion om litteraturens värde och funktion, och vad de innebär för språkutbildningen på gymnasiet. Vi läser samtida och äldre skönlitteratur ur den engelskspråkiga traditionen, i tre olika genrer: skönlitterär prosa, dramatik och lyrik. Deltagarna gör både kritiska och estetiska tolkningar av olika litterära verk. Genom de kritiska tolkningarna utvecklar deltagarna sin närläsningsförmåga. I sina estetiska tolkningar använder de olika utforskande metoder tagna från scenkonsten: framföranden av scener, uppläsningar av prosastycken samt diktuppläsningar. Tolkningsarbetet kompletteras med en diskussion om den litterära upplevelsens art, de kriterier som tolkningar kan utvärderas utifrån, samt målen för litteraturstudier på gymnasiet. Delkursen belyser följaktligen språklärarens fundamentala pedagogiska utmaningar. Hur kan vi hjälpa eleverna att bli mer observanta och engagerade läsare, och hur kan vi främja deras utveckling genom effektiv bedömning? Delkurs 2: Stilistik inom skapande och formellt skrivande (7,5 högskolepoäng) Module 2: Style in Creative and Formal Writing (7.5 credits) I den här delkursen kombineras utvecklingen av skrivförmågan med en diskussion om skrivprocessen och dess konsekvenser för bedömning. Skrivfärdighetsmomentet fokuserar på meningsbyggnad och strategier för att skapa sammanhang i både skapande och formella texter. Grammatiska strukturer på meningsnivå diskuteras i syfte att skapa stilistisk variation, emfas och sammanhang. Diskussionen om skrivprocessen och bedömning fokuserar på hur läsarens roll i kamratbedömning kan jämföras och kontrasteras med en lärares eller debattmotståndares roll. Deltagarna skriver två texter, en formell och en skapande, och ger kommentarer till varandras utkast i workshops. Delkurs 3: Argumentation i samhället (7,5 högskolepoäng) Module 3: Argumentation in the Civic Domain (7.5 credits) I den här delkursen övar deltagarna argumentation och diskuterar dess förtjänster för samhället. Argumentationens roll i utbildningen och det demokratiska samhället diskuteras med utgångspunkt i retorikteori och utbildningsfilosofi. Dessutom läser deltagarna ett urval av klassiska argumenterande verk ur den engelskspråkiga traditionen och analyserar deras resonemang och retoriska grepp. Parallellt med det här arbetet skapar deltagarna egna argument, där de intar ståndpunkter i kontroversiella frågor från den samtida debatten. Argumenten riktas till en specifik publik och framställs för att uppnå ett specifikt syfte i en konkret situation. Delkurs 4: Skriftlig framställning i teori och praktik (7,5 högskolepoäng) Module 4: Written Composition: Theory and Practice (7.5 credits)

3 3(5) I den här delkursen undersöker vi hur skrivutbildning i sig kan utveckla skribentens förmåga att göra intellektuella upptäckter. Olika pedagogiska metoder sätts in i ett teoretiskt ramverk. Vi diskuterar utvalda verk ur den retoriska pedagogikteorin och lärandeteorin. Ämnen som diskuteras är bland annat skapandets väsen, olika heuristiska strategier för att främja nya insikter och utveckla argument, samt deras tillämpningar i engelskutbildningen i gymnasieskolan. Deltagarna skriver egna argumenterande uppsatser som berör kursens teoretiska huvudfrågor och deltar i workshops där olika strategier testas. Studieformer Kursen ges i form av webbaserad distansutbildning. Synkrona webbseminarier sker under dagtid. Tillgång till dator med bredbandsuppkoppling samt headset krävs. All undervisning sker på engelska. Närvaro vid seminarier är obligatorisk. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska fullgöra momentet vid ett senare kurstillfälle. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Litteraturkritik och pedagogik I, 5 högskolepoäng. (Provkod: 0100) Skriftlig hemtentamen. Litteraturkritik och pedagogik II, 2,5 högskolepoäng. (Provkod: 0200) Två muntliga presentationer. Stilistik inom skapande och formellt skrivande, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0300) Fyra skriftliga inlämningsuppgifter. Argumentation i samhället, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0400) En muntlig presentation och två skriftliga inlämningsuppgifter. Skriftlig framställning i teori och praktik, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0500) Tre skriftliga inlämningsuppgifter. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut , dnr CF /2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Litteraturkritik och pedagogik I Litteraturkritik och pedagogik II Stilistik inom skapande och formellt skrivande Argumentation i samhället Skriftlig framställning i teori och praktik

4 Övriga föreskrifter Behörigheten till kursen regleras i avtal med Skolverket. Denna utbildning är en uppdragsutbildning och får endast sökas av lärare som deltar i lärarfortbildningen enligt Förordning (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare samt fritidspedagoger och motsvarande. Se Skolverkets webbplats Den som söker till denna kurs utan godkännande från skolhuvudmannen är inte behörig att delta och riskerar att få avbryta utbildningen. Kriterier för sammanvägning av betyg För slutbetyget väl godkänd på hela kursen krävs betyget Väl godkänd på minst 22.5 högskolepoäng. Tid för examination Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den. Komplettering för godkänt betyg Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på kursen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom två veckor efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande. 4(5) Övergångsbestämmelser. Kurslitteratur och övriga läromedel Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Booth Alison och Kelly J. Mays (2013) The Norton Introduction to Literature. Shorter 11th ed. New York: W.W. Norton, 1931 sidor, ISBN 13: John M. Coetzee (2000) Disgrace London: Vintage, 224 sidor Samuel Beckett (2010) Happy Days London: Faber and Faber, 80 sidor Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Ramage, John D., John C. Bean, and June Johnson (2012) The Allyn and Bacon Guide to Writing (6th ed.) Longman, 734 pages, ISBN-13: Sellers, Heather (2012) The Practice of Creative Writing: A Guide for Students (2nd ed.) Bedford, 498 pages, ISBN-13: Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Lamm, Robert and Justin Everet (2012) Dynamic Argument (2nd ed.) Boston and New York: Houghton Mifflin, 773 pages, ISBN-13: Delkurs 4: Obligatorisk litteratur Graff, Gerald and Cathy Birkenstein (2009) "They Say / I Say": The Moves That Matter in Academic Writing (2nd ed.) New York: W.W. Norton, 245 pages Delkurs 4: Referenslitteratur Janice M. Lauer (2003)

5 5(5) Invention in Rhetoric and Composition West Lafayette, Indiana: Parlor Press, 267 pages, ISBN-13: Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Delkurs 1: Ämnesdidaktiskt inriktade texter tillkommer om sammanlagt ca 150 sidor. Skönlitteratur kan läsas även i annan upplaga än vad som anges i litteraturlistan. Delkurs 2: Ämnesdidaktisk litteratur, litteratur om creative writing, och digitala resurser tillkommer om sammanlagt ca 150 sidor. Delkurs 3: Ämnesteoretiska och argumenterade texter tillkommer om sammanlagt ca 150 sidor. Delkurs 4: Ämnesdidaktiskt inriktade texter tillkommer om sammanlagt ca 200 sidor. Module 1: Additional reading in literary pedagogical theory (approx. 150 pages). All editions of the literary works are acceptable. Module 2: Additional reading in language pedagogy, creative writing as well as various material from online resources (approx. 150 pages). Module 3: Additional reading in educational philosophy, rhetorical theory, and argumentation (approx. 150 pages). Module 4: Additional reading in language pedagogical theory (approx. 200 pages).