RAPPORT. Dagvattenutredning Lindbacka Västra, område D Gävle kommun UPPDRAGSNUMMER SWECO VA & VATTENRESURSER

Transkript

1 repo001.docx Dagvattenutredning Lindbacka Västra, område D Gävle kommun UPPDRAGSNUMMER SWECO VA & VATTENRESURSER IRINA PERSSON, PHILIP KARLSSON OCH HENRIK ALM

2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 2 Befintliga förhållanden Recipienten Avan Planområdet idag Geologi Jordtyp Jorddjup Planerade förhållanden 7 4 Beräkningar av flöden och föroreningshalter Flöden Föroreningar Föreslagen systemlösning 13 6 Verksamhetsområde för dagvatten Olika verksamhetsområden för dagvatten Slutsatser och rekommendationer 18 8 Referenser 18 1 (19)

4 repo001.docx Inledning På uppdrag av Gävle Kommun har Sweco utfört en dagvattenutredning gällande Lindbacka Västra, område D. Området planeras att bebyggas med villor, radhus, kedjehus och flerbostadshus. I denna dagvattenutredning görs flödes- och föroreningsberäkning för dagens markanvändning samt för markanvändning efter exploatering. En fördröjningsvolym beräknas för att erhålla hur mycket vatten som behöver fördröjas för att få flödet till dagens nivå. Föroreningsberäkningar utförs för att erhålla en uppfattning om den belastning som nyexploateringen kan ge upphov till. Gävle kommuns dagvattenpolicy har 9 riktlinjer som följs i arbetet. Dessa är: - Dagvatten skall ses som en estetisk, biologisk och hydrologisk resurs och omhändertas på ett för platsen lämpligt sätt - Dagvatten skall hanteras på ett säkert, miljöanpassat och kostnadseffektivt sätt så att god bebyggelsemiljö och god naturmiljö kan uppnås och olägenheter undvikas - Den naturliga vattenbalansen skall eftersträvas - Lokalt omhändertagande av dagvatten skall genomföras där så är miljömässigt motiverat, tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. - Tillförseln av dagvatten i ledningssystem skall minska - Dagvatten skall användas som resurs för närmiljön och synliggöras där så är möjligt och motiverat - Förorening av dagvatten skall begränsas, främst vad gäller metall- och petroleumprodukter. Åtgärder för att minska föroreningar skall genomföras i första vid föroreningarnas källor där så är miljömässigt motiverat, tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt - Smutsigt dagvatten skall där så är möjligt och motiverat separeras från rent - Principen för finansiering av dagvattenåtgärder är att den som orsakar belastningen betalar 2 Befintliga förhållanden 2.1 Recipienten Avan Planområdet ligger inom Avans avrinningsområde. Detta är 620 ha stort och består mest av skog och öppna marker, främst golfbanan. I öst finns en återvinningsanläggning och i anslutning till hamnen finns en oljedepå. I väst går väg 583 genom området, den har ett trafikflöde på 4500 fordon per dygn. Avan är en 0,5 km 2 stor kustvattenförekomst som varken uppnår god ekologisk eller kemisk status. Avan har miljöproblem i form av övergödning och syrefattiga förhållanden. Den är klassad som kraftigt modifierad på 2 (19)

5 grund av hamnarna, och riskerar att inte uppnå god ekologisk status, dels på grund av de morfologiska förändringarna. Figur 1: Avans tillrinningsområde med planområdet markerat 2.2 Planområdet idag Planområdet gränsar i sydväst till Gävle Golfklubb, i norr till Skidstavallen och naturreservatet Testeboskogens naturreservat. I öster gränsar det till villaområdet Lindbacka och Grankullen. Idag utgörs planområdet av tallskog. 3 (19)

6 repo001.docx Figur 2: Planområdet Väster om området finns ett vattendrag som rinner genom golfbanan och mynnar i ett vattenhål i vilket fridslysta vattensalamandrar lever. Dessa är känsliga för förändrat phvärde. 4 (19)

7 Figur 3: Planområdet och vattenhål där vattensalamandrar lever 5 (19)

8 repo001.docx Geologi Jordtyp Jordartskartan för området visas tillsammans med plangränsen i Figur 4. Figuren visar att området inom plangränserna uteslutande består av sandig morän, vilket har en relativt god förmåga att infiltrera vatten. Figur 4: Jordartskarta Jorddjup SGUs översiktliga jorddjupskarta i skala 1: visar att jorddjupet i planområdet varierar mellan 1-3 meter i centrala delen med lite större mäktigheter (3-5m, 5-10m) i utkanterna (Figur 5). 6 (19)

9 Figur 5: Uppskattat jorddjup i planområdet enlig SGUs jorddjupskarta i skala 1: från SGUs Kartgenerator. Källa: SGU jorddjupskarta. Uppgår mäktigheten till mindre än 1 meter ökar risken att grundvattenytan vid hög nederbördsintensitet hamnar alltför högt i sänkor, vilket försämrar infiltrationskapaciteten. Planområdet är småkuperat och för att förhindra att överskottsvatten leds till grannfastighet eller blir stående i lågpunkter är det därför viktigt att höjdsättningen inte blir för låg. Geotekniska inmätningar pågår vilka kommer att ge svar på hur mäktigt jordlagret är inom olika delar av planområdet. 3 Planerade förhållanden Planerad exploatering består av villor, radhus, kedjehus och flerfamiljshus. Området har en ny väganslutning till Björkevägen, väg 583. Exploateringsområdet är cirka 6,3 ha. 7 (19)

10 repo001.docx Figur 6: Planerad bebyggelse Själva planområdet lutar, i stort, åt sydväst. Direkt utanför planområdet, från norr till sydöst finns högre punkter. I Figur 7 syns rinnpilar baserade på en hydrologisk utredning framtagen av WSP Blåa linjer representerar diken i vilka området avvattnas. 8 (19)

11 Figur 7: Ungefärlig rinnriktning samt markerade diken 4 Beräkningar av flöden och föroreningshalter Flödes- och föroreningsberäkningarna har genomförts med dagvatten- och recipientmodellen StormTac. Indata som användes är nederbörd och markanvändning i området. Beräkning gjordes för två situationer: före exploatering och efter exploatering. Flöden beräknades utifrån markanvändning och lokal nederbördsintensitet. Dimensionerande flöden har beräknats för regn med återkomstid 1, 2 och 100 år. Valda klimatfaktorer är från StormTac. Dagens markanvändning har uppskattats via ortofoton och efter exploatering genom planritning. Tabell 1: Markanvändning i ha före och efter exploatering samt avrinningskoefficient (φ) Markanvändning φ Före exploatering (ha) Efter exploatering (ha) 9 (19)

12 repo001.docx Skog 0,05 5,98 Takyta 0,9 1,73 Grönyta 0,18 2,97 Hårdgjord yta 0,85 1,27 Vid föroreningsberäkningar har markanvändningen antagits vara bostadsområde. 4.1 Flöden Nedan i tabell redovisas beräknade flöden före och efter exploatering. En viktad avrinningskoefficient på 0.53 är antagen för området. Tabell 2: Beräknade flöden före och efter exploatering för hela planområdet. Regnets återkomsttid klimatfaktor Före exploatering (l/s) Efter exploatering (l/s) 1-årsregn* 1, års regn** 1, årsregn 1, *Vald återkomsttid enligt P90 då området är ett ej instängt område utanför city **Vald återkomsttid enligt P110 då området är ett ej instängt område utanför city Exploateringen medför att flödena ökar markant. I dessa beräkningar har ingen hänsyn tagits till fördröjningsytor. För att fördröja flödet till dagens nivå behövs e fördröjningsvolym på ca 770 m 3 för ett 1- årsregn, med en klimatfaktor 1,01. I dikena är det bara tänkt att dagvatten från gata ska fördröjas. Den totala dikesvolymen är ca 1650 m 3. För at fördröja ett 10-års regn från gata till 10 l/s krävs 370 m 3. Dikena har alltså kapacitet att fördröja ett regn med större återkomsttid än 10 år förutsatt att inget vatten från tomtmark leds till dem. Nedströms planområdet lutar marken mot golfbanan. Vid stora regn finns det risk att delar av denna översvämmas, se Figur 8. Beräkningar av flödet från hela golfbanans tillrinningsområde kommer att utföras och jämföras med flödet från planområdet. Det pågår inmätning av diken nedströms för att kunna ge en noggrannare analys av vart vattnet tar vägen efter planområdet. 10 (19)

13 Figur 8: Identifierade lågpunkter utifrån höjddata där vatten kan förväntas samlas vid större regn. Observera att höjddata är sen innan husen sydost om planområdet (Lindbacka Östra) byggdes efter inmätningen gjordes. 11 (19)

14 repo001.docx Föroreningar Föroreningshalter har beräknats före och efter exploatering, se Tabell 3. Ingen rening av dagvatten har antagits i beräkningarna. Halterna ökar efter exploatering men ligger fortfarande under föreslaget riktvärde (förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp enligt Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms Läns Landsting). Tabell 3: Beräknade föroreningshalter före och efter exploatering Förorening Enhet Före exploatering Efter exploatering Riktvärde 2M P mg/l 0,03 0,1 0,175 N mg/l 0,7 1,3 2,5 Pb µg/l Cu µg/l Zn µg/l Cd µg/l 0,1 0,3 0,5 SS mg/l Olja mg/l 0,1 0,3 0,7 Även belastning förväntas att öka i och med exploatering. Tabell 4: Belastning i kg/år före och efter exploatering Förorening Enhet Före exploatering Efter exploatering P kg/år 0,2 2 N kg/år 5 19 Pb kg/år 0,02 0,1 Cu kg/år 0,03 0,2 Zn kg/år 0,1 1 Cd kg/år 0,001 0,005 SS kg/år Olja kg/år (19)

15 5 Föreslagen systemlösning Dagvattenhanteringen föreslås delas upp på tomtmark samt gata. På tomterna ska allt vatten infiltreras medan dagvatten från gata tas omhand i diken där det fördröjs, infiltreras och renas. På tomtmark kan vattnet fördröjas och infiltreras i marken genom att rinna över en gräseller grusyta. En annan variant är att anlägga ett magasin under jord, exempelvis en stenkista. Det är bara dräneringsvattnet från tomtmark som leds till gata. Gatorna lutar mot diken och dagvattnet leds ytligt till dem. Troligtvis infiltreras och avdunstar det mesta dagvattnet i dikena men det finns anslutningspunkter till befintliga diken nedströms. Dikena utformas som grunda gräsbeklädda svackor. I korsningen vid vägen nordost om väg 172 (se Figur 9) finns en triangelformad yta mellan vägarna som kan utnyttjas för fördröjning av dagvatten vid stora regn. Denna yta har ett bräddutlopp till befintligt dike nedströms. Inom området är det inga lågpunkter på vägarna där vattnet kommer att bli stående vid stora regn. Lutningen av vägarna visas i Figur 9. Det eftersträvas att vattnet rinner över gräsyta och därefter infiltrerar. I andra hand kan en tät ledning anläggas och ledas mot ett krossmagasin men då riskerar man att ledningar sätter igen samt att mindre reningseffekt uppnås. För dikeslokalisering hänvisas till SKISS_ _00T SKISS_ _00T (19)

16 repo001.docx Figur 9: Ungefärliga rinnriktningar på vägarna samt yta för fördröjning av dagvatten vid stora regn. Reningskapaciteten i diken ligger mellan 30-60% för fosfor och metaller och något lägre för kväve, se Tabell (19)

17 Tabell 5: Ungefärlig reningseffekt i diken. Data är tagna från StormTac Förorening Reningseffekt i % P 32 N 23 Pb 41 Cu 33 Zn 58 Cd 37 SS 73 Olja Osäker Efter rening i diken nås inte samma halter som innan exploatering men det sker en tillräcklig rening av dagvattnet. För att minska uppkomsten av smutsigt dagvatten är det viktigt att tänka på materialval vid byggnation samt att sopa gator och ha restriktioner kring till exempel bekämpningsmedel och tvätt av bil på tomtmark. 6 Verksamhetsområde för dagvatten Verksamhetsområde för VA är ett geografiskt område inom vilket kommunen har skyldighet att tillgodose behovet av VA-tjänster. Normalt är att kommunen har olika verksamhetsområden för de olika tjänsterna; vattenförsörjning, bortledning av spillvatten och dagvatten. Kommunen är under två förutsättningar skyldig att tillgodose behovet av VA-tjänster från befintlig och blivande bebyggelse, och då instifta verksamhetsområde för den specifika VA-tjänsten. Verksamhetsområde för de olika VA-tjänsterna, VA-taxa och ABVA fastställs av kommunfullmäktige. Den första av de två förutsättningen är att bortledande ska avse ett större sammanhang, den andra förutsättningen är att det föreligger ett reellt behov för skydd av människors hälsa eller behov för skydd av miljön. I och med lagen om allmänna vattentjänster skärptes kravet så att kommunen, utöver att besluta om verksamhetsområde för aktuell vattentjänst, även är skyldig att fullgöra skyldigheten med en kommunal anläggning. Att behovet ska avse bebyggelse tolkas så att behovet ska avse hushållsändamål. Behov av särskilda vattentjänster (inte hushållsändamål) tillgodoses genom verksamhetsutövarens (exempelvis industri/handel) egen försorg eller efter särskilt åtagande av VA-huvudmannen. Med ett större sammanhang menas den kommunala utbyggnadsskyldigheten inte tar sikte på ett fåtal fastigheter. Uttrycket i ett större sammanhang fanns redan med i 1955 år VA-lagstiftning och behölls i 1970 års VA-lag till dagens gällande VA-lagstiftning. I 15 (19)

18 repo001.docx propositionen till 1955 års VA-lagstiftning nämns att fastigheter kan tänkas utgöra ett minimum att ett behov av en allmän VA-anläggning ska föreligga. Då avsågs dock framförallt den sanitära synpunkten, det vill säga avlopp som ett samlingsbegrepp som omfattar både spillvatten, dagvatten och dränvatten. I närheten av befintligt verksamhetsområde ses även mindre bebyggelse som en del av ett större sammanhang. Värt att notera är att avvattna mark, sänka grundvatten, leda om befintliga diken etc. inte ses som ett VA(kommunalt)-behov. Utöver att behovet ska gälla bortledandet av dagvatten i ett större sammanhang, ska behovet även gälla för skydd av miljön eller för människors hälsa. Med människors hälsa avses framförallt ett kvantitetsbehov att bortleda dagvatten. Avseende skydd av miljön innebär det inte att kommunen är skyldig att bygga ut en allmän VA-anläggning så snart det föreligger vilken miljösynpunkt som helst, och det finns behov av att lösa det i ett större sammanhang. För att miljörekvisitet ska vara uppfyllt krävs att det kan förväntas att den allmänna VA-anläggningen förhindrar eller åtminstone väsentligt motverkar påtagliga olägenheter för miljön. 6.1 Olika verksamhetsområden för dagvatten Innanför verksamhetsområdet är kommunen skyldig att tillgodose behovet av bortledning av dagvatten (upp till Vattentjänstlagens kriterier) samt har rätt att ta ut avgifter enligt gällande taxa, och anläggningen får brukas enligt de föreskrifter som kommunen antagit i sin ABVA. I och med det finns det en möjlighet att utforma taxa, ABVA och verksamhetsområde att omfatta olika tjänster så länge kommunen inte inskränker sina skyldigheter enliga Vattentjänstlagen. Det är därför viktigt att vid beslut om verksamhetsområde tydligt beskriva vilka vattentjänster som huvudmannen tillhandahåller inom området. Dagvatten bör ses som en separat vattentjänst och bör inte inkluderas tillsammans med spillvatten i tjänsten avlopp. Vissa kommuner har delat in dagvattentjänsten i två olika verksamhetsområden för dagvatten. Ett för bortledning av dagvatten från kvartersmark (dagvatten fastighet, D f ) och ett för bortledande av dagvatten från allmän platser (dagvatten gata, D g ). Inom verksamhetsområde för kvartersmark har fastighetsägarna rätt att ansluta sin fastighet till och bruka den allmänna VA-anläggningen enligt rådande bestämmelser. Då avvattningen av allmänna platsmarken ansluts till allmänna VA-anläggningen ingår de fastigheter som har nytta av bortledandet i verksamhetsområdet för allmän platsmark. Avgiftsskyldigheten för dessa två tjänster behöver inte inträda vid samma tillfälle. För större (inte lokala) vägar och andra allmänna platser bör huvudmännen för dessa erlägga särskild taxa. Områden bör inte föras till verksamhetsområdet om inte behovet av avledning avser bostadsbebyggelse som kräver att VA-frågan löses i ett större sammanhang. I propositionen till lagen anges att verksamhetsområdet för bortledande av dagvatten från allmän platsmark inte ska vara större än vad som kan anses ligga i VA-kollektivets intresse. Detta då väghållare och övriga markägare själva ansvarar för avvattningen och då även diken, brunnar och ledningar. Det största verksamhetsområdet för bortledande 16 (19)

19 av dagvatten från allmänna platsmark bör då normalt inte gå utanför verksamhetsområdet för bortledandet av dagvatten från kvartersmark. Det finns även en möjlighet att instifta separat verksamhetsområde för dränvatten, och då matcha det med bestämmelserna i ABVA samt utforma VA-taxan utifrån kostnaderna för dränvattenhanteringen. Det är dock ovanligt då områdena ofta överlappar varandra samt underlag för samtliga fastigheters dränvattenhantering inom hela avrinningsområdet ofta har stora brister. 17 (19)

20 repo001.docx Slutsatser och rekommendationer Planområdet genererar ett relativt rent dagvatten. Det är dock viktigt att göra åtgärder för att fördröja vattnet samt rena det smutsigare gatudagvattnet. Föreslagen systemlösning baseras på diken längs med vägarna samt att vatten fördröjs och infiltreras lokalt på tomtmark. Dagvattnet kommer troligtvis inte att påverka vattensalamandrarna i vattenhålet nedströms negativt eftersom vattnet är så pass rent och att det efter fördröjning inte genererar så mycket större flöden än idag. Av planområdet är det endast 0,6 ha som leds till diket som avvattnas mot salamanderhålet. Dagvatten brukar ha ett neutralt ph, det är oftast jordart och berggrund som styr ph-värdet i vatten. Vid en större exploatering kan förmodligen ph ändras beroende på materialval inom planområdet. I Lindbacka kommer det inte vara så hög exploateringsgrad att det medför någon risk. Dagvattnet kommer dessutom att ledas till diken där det är i kontakt med naturliga jordarter vilken neutraliserar ph-värdet till samma nivå som idag. Det är viktigt att säkerställa att landområdet i närheten, där vattensalamandern tillbringar hösten och vintern, inte påverkas negativt av exploateringen. Om deras naturliga vandringsväg korsas av en väg bör man anlägga en trumma med dimesnion D300 under vägen. Vid passager där befintligt dike går genom en trumma rekomenderas att lägga en salamandertrumma bredvid den andra trumman på en nivå så att det inte blir vatten stående i trumman. Påverkan från planområdet på vattenförekomsten är liten. Det vatten som kommer att nå Avan har renats i dikessystem på vägen. Vägarna inom planområdet lutar så att de fungerar som sekundära avrinningsvägar vid stora regn. Lutningen går mot triangeln mellan vägarna där vattnet kan fördröjas innan det leds vidare till befintligt dikessystem. Planområdet kan troligtvis tolkas som ett större sammanhang och då har fastighetsägaren rätt till verksamhetsområde för dagvatten om det finns ett behov. Där det går att infiltrera dagvatten finns det inget uppenbart behov av att anslutas till det kommunala nätet. Det går att ta ut en särskild avgift för dagvatten vilket kan vara ett incitament till att använda LOD på tomtmark. I planen kan man se till så att det finns förutsättningar för LOD till exempel genom att hårdgöra allt. Uppföljning av dagvattenutredningen bör göras i projekteringsskedet för att säkerställa att föreslagna lösningar blir av. Om diken tas bort i senare skeden kan de behöva ersättas med en eller flera dagvattendammar. 8 Referenser Svenskt vatten P110 Svenskt vatten P90 Personlig kommunikation med salamanderexperten Anders Selmer 18 (19)

21 Data från NOS-projektet 19 (19)