GRANSKNINGSRAPPORT. Malmö Live

Transkript

1 Malmö Live RAPP Malmö Live KOLL Postadress: Stadshuset, Malmö Besöksadress: August Palms plats 1 Telefon (exp): Hemsida: malmostadsrevision@malmo.se

2 1 SAMMANFATTNING INLEDNING/BAKGRUND SYFTE, REVISIONSFRÅGOR OCH AVGRÄNSNING Syfte Revisionsfrågor Avgränsning REVISIONSKRITERIER GRANSKNINGSANSVARIG OCH STYRGRUPP METOD RESULTAT AV GRANSKNINGEN Ekonomi - investeringar Intern kontroll - riskanalys Ändamålsenlighet - organisation SLUTSATSER KÄLLOR RAPP Malmö Live KOLL (12)

3 1 Sammanfattning I kommunfullmäktiges ursprungliga objektsgodkännanden från oktober 2011 beslutades en investeringsram för konserthuset i Malmö Live om 750 mnkr och parkeringsanläggningen om 94 mnkr. I februari 2014 ökades investeringsramen då kommunfullmäktige beviljade ett utökat objektsgodkännande för anläggningsentreprenaden gällande konserthuset med 49,5 mnkr. Sammantaget uppgår de av kommunfullmäktige objektsgodkända kostnaderna för konserthuset respektive parkeringsanläggningen samt avtalade indexkostnader till 1 002,5 mnkr. Uppförandet av Malmö Live konserthus och parkeringsanläggning genomfördes som en totalentreprenad med en entreprenör som ansvarade för både projektering och uppförande. Fördelning av entreprenadkostnader mellan konserthuset och parkeringsanläggningen följer kommunfullmäktiges beslutade kostnadsfördelning som gör gällande att ca 90 procent av kostnaderna ska fördelas på konserthuset och ca 10 procent på parkeringsanläggningen. Sammantaget uppgår kostnaderna i projektet till 1 004,4 mnkr per 11 januari 2016, vilket i allt väsentligt överensstämmer med de av kommunfullmäktige objektsgodkända kostnaderna samt avtalade indexkostnader. Ekonomin vid uppförandet av Malmö Lives konserthus och parkeringsanläggning bedöms som helhet ha skötts på ett tillfredställande sätt då kostnaderna i projektet fördelats enligt kommunfullmäktiges beslut och huvudsakligen överensstämmer med fullmäktiges objektsgodkända kostnader och investeringsram. I granskningen av Malmö Live-projektet har det kunnat konstateras att det har genomförts tre dokumenterade riskanalyser. Två riskanalyser har genomförts inom stadskontoret och stadens förvaltningar och en riskanalys har utförts av extern konsult på uppdrag av stadskontoret. Riskanalyserna visar genomgående att ett stort antal risker har identifierats och värderats inom projektet. De identifierade riskerna beskrev vad dessa kunde medföra för projektet och hade riskägare kopplade till sig som ansvarade för att hantera respektive risk. Den interna kontrollen och arbetet med att löpande identifiera och analysera risker inom Malmö Live-projektet bedöms sammantaget vara tillräcklig. Projektorganisationen som styrde och ledde Malmö Live-projektet utgick ifrån kommunstyrelsen genom en politiskt tillsatt styrgrupp. I styrgruppen ingick kommunstyrelsens presidium samt ytterligare två ledamöter från kommunstyrelsen. Direkt underställd kommunstyrelsens politiska styrgrupp arbetade stadskontorets projektledning bestående av förvaltingens tjänstemannaorganisation. Projektledningen ansvarade genom sin övergripande samordningsfunktion för två olika projektgrupper en operativ arbetsgrupp och en samordningsgrupp. Inom den operativa arbetsgruppens olika ansvarsområden fanns en tydlig ansvarsfördelning med namngivna personer för respektive funktion. Samordningsgruppen bestod av representanter från både bolag och förvaltningar och även inom denna grupp fanns en klar fördelning av ansvar på delprojektsansvariga. Malmö Live-projektet bedöms i allt väsentligt ha skötts på ett ändamålsenligt sätt då organisation och ansvarsfördelning inom projektet varit tydlig. RAPP Malmö Live KOLL (12)

4 2 Inledning/bakgrund Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i nämnder och bolagsstyrelser. Den kommunala revisionen i Malmö stad utgörs av stadsrevisionen som omfattar både de förtroendevalda revisorerna i revisorskollegiet och de sakkunniga revisorerna på revisionskontoret. Revisorerna granskar enligt god revisionssed de som ansvarar för beredning, verkställighet och förvaltning inom det kommunala ansvarssystemet och har i år valt att särskilt granska Malmö Live. Malmö stad genomför varje år många byggprojekt och ett av de större och mer komplexa projekten har under senare tid varit byggandet av konserthuset och parkeringsanläggningen i Malmö Live. Malmö Live är förutom ett konserthus även en kongressanläggning och hotell som tillsammans med bostadshus och kontorsbyggnad omfattar ett helt kvarter. Bakom projektet står Skanska, Malmö Stad och Nordic Choice Hotels. Vad gäller Malmö stads engagemang i Malmö Live ägs konserthuset av Stadsfastigheter som förvaltar stadens fastigheter och verksamheten drivs av det helägda bolaget Malmö Live konserthus AB och vad gäller parkeringsanläggningen ägs och förvaltas denna av Stadsfastigheter och drivs av det helägda bolaget Parkering Malmö AB. Granskningen av Malmö Live har inriktats på ekonomin och arbetet med intern kontroll i projektet. Inom ekonomiområdet har fokus legat på budget vilket utgörs av objektsgodkända kostnader av kommunfullmäktige och inom internkontrollområdet har fokus legat på identifierade risker inom projektet och dokumenterad riskanalys. Även verksamheten inom Malmö Live-projektet har granskats och om denna varit ändamålsenlig vad gäller projektorganisation och ansvarsfördelning. 3 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 3.1 Syfte Syftet med granskningen har varit att granska om stadens engagemang i Malmö Live skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt om den interna kontrollen varit tillräcklig. 3.2 Revisionsfrågor De frågeställningar som granskningen ska besvara är följande: Har projektet hållit budget och har ekonomin skötts på ett tillfredsställande sätt? Har den interna kontrollen inom projektet varit tillräcklig? Har projektet och dess verksamhet skötts på ett ändamålsenligt sätt? Har organisation och ansvarsfördelning inom projektet varit tydlig? RAPP Malmö Live KOLL (12)

5 3.3 Avgränsning Granskningen har varit en kortgranskning och har avgränsats till kommunstyrelsen och stadskontoret samt servicenämnden och stadsfastigheter. Granskningen har vidare avgränsats till konserthuset och parkeringsanläggningen inom Malmö Live och har inriktats på ekonomistyrning, intern kontroll och ändamålsenlighet gällande organisation och ansvarsfördelning inom projektet. 4 Revisionskriterier Revisionskriterierna utgörs av: Kommunfullmäktiges beslut den 9 september 2010 Markansvisningsavtal Kommunfullmäktiges beslut den 27 oktober 2011 Objektsgodkännande Kommunfullmäktiges beslut den 27 februari 2014 Utökat objektsgodkännande Malmö stads reglemente för intern kontroll och dess tillämpningsanvisningar Kommunallagen (1991:900) Ändamålsenlig verksamhet Malmö stads riktlinjer för ekonomistyrning Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendation 15.1 SCB Entreprenadindex E84 Enligt beslut i revisorskollegiet ska revisionskontoret särskilt beakta jämställdhetsintegrering. Kriterier för jämställdhetsintegrering har särskilt beaktats i denna granskning. 5 Granskningsansvarig och styrgrupp Granskningsansvarig och sakkunnig revisor: Fredrik Edler Sakkunnig revisor: Per Nilsson Kvalitetsgranskare: George Smidlund, revisionsdirektör, certifierad kommunal yrkesrevisor Styrgrupp ur revisorskollegiet: KS Sakkunniga revisorer har prövat sitt oberoende med mera i enlighet med SKYREV:s rekommendation R2 och inte funnit något hinder mot att utföra granskningen. 6 Metod Granskningen har i huvudsak grundat sig på en genomgång av projektets ursprungliga budget, budget efter nya objektsgodkännanden och utfall. Granskningen har vidare inriktat sig på intern kontroll med särskilt fokus på risker som identifierats och värderats inom projektet samt dokumenterad riskanalys. Även ändamålsenligheten inom projektet har granskats och då framför allt om projektets organisation och ansvarsfördelning har varit tydlig. Det har även skett samtal med ansvariga inom stadskontoret och stadsfastigheter som var väl insatta i Malmö Lives konserthus. Samtalen har genomförts för att få en djupare kunskap och förståelse för verksamheten i det aktuella projektet och dess ekonomiska förutsättningar. RAPP Malmö Live KOLL (12)

6 7 Resultat av granskningen 7.1 Ekonomi - investeringar Kommunfullmäktige godkände i september 2010 det markanvisningsavtal där Skanska AB åtog sig att uppföra ett konserthus och en parkeringsanläggning för kontraktssumman 750 mnkr respektive 156 mnkr. I februari 2014 ökades investeringsramen då kommunfullmäktige beviljade ett utökat objektsgodkännande för anläggningsentreprenaden gällande konserthuset med 49,5 mnkr. Utökningen avsåg byggherre-, hyresvärds- och hyresgästkostnad om 16 mnkr samt kreditivkostnader (kostnader för räntor på lån under byggtiden) om 33,5 mnkr och totalutgiften för konserthuset kom efter objektsgodkännandet att uppgå till 799,5 mnkr och utgör ca 90 procent av totalinvesteringen. I takt med att uppförande av parkeringsanläggningen fortskred förlades vissa parkeringsplatser i p-huset Godsmagasinet, vilket minskade antalet parkeringsplatser och kostnaderna för parkeringsanläggingen till 146 mnkr ( ). Utöver minskningen av antalet parkeringsplatser erlades P-lösen från i kvarteret uppförda fastigheter hotell och kongress, konserthus, kontor och bostadshus, vilket medförde att den objektsgodkända nettokostnaden för parkeringsanläggningen kom att uppgå till 94 mnkr, vilket utgör ca 10 procent av den totala investeringen. Av rådet för kommunal redovisning rekommendation 15.1 framgår att lånekostnader som är direkt hänförbara till anskaffning, uppförande eller produktion av vissa angivna tillgångar inräknas i anskaffningsvärdet för tillgången. Kommunfullmäktige beslutade om redovisningsprincipen i samband med årsredovisningen för 2011 som togs av kommunfullmäktige i mars 2012, det vill säga efter objektsgodkännandet i oktober Redovisningsprincipen innebär att, istället för att påföra lånekostnaden i resultatet i takt med att investeringen belastar likviditeten, dvs. i samband med betalning av fakturor, påförs investeringsprojekten lånekostnaden som underlag för kommande avskrivningar. I enlighet med markanvisningsavtalet som tecknades med Skanska AB ska bolaget kompenseras för pris- och löneökningar (indexkostnader) under byggtiden. Att kostnader för prisökningar från den tidpunkt då anbud lämnas och fram till dess entreprenaden färdigställs är enligt SKL:s expertis inom entreprenadjuridik en standard i byggbranschen och följer de standardavtal som upprättas mellan beställare och entreprenör. Detta är regel när entreprenaderna sträcker sig över flera år då varken entreprenör eller beställare har möjlighet att bedöma hur priserna förändras under byggtiden. Den sammanlagda indexkostnaden för konserthuset och parkeringsanläggningen uppgår enligt stadsfastigheters bedömning till 109 mnkr ( ). Då Skanska AB i dagsläget inte fakturerat samtliga indexkostnader är en mindre del av dessa uppskattade. Sammantaget uppgår de av kommunfullmäktige objektsgodkända kostnaderna för konserhuset respektive parkeringsanläggningen samt avtalade indexkostnader enligt markanvisningsavtalet till 1 002,5 mnkr (799, ). RAPP Malmö Live KOLL (12)

7 Uppförandet av Malmö Live konserthus och parkeringsanläggning har genomförts som en totalentreprenad med en entreprenör som ansvarade för både projektering och uppförande. Förhållandena mellan byggherren Malmö stad och entreprenören Skanska har reglerats i ett entreprenadkontrakt som gäller för de båda delarna konserthuset och parkeringsanläggningen. Projektering och uppförande har genomförts som ett projekt och under projektets gång har utformningen av parkeringsanläggningen samt gränsen mellan konserthuset och parkeringsanläggningen anpassats. Fördelning av entreprenadkostnader mellan konserthus och parkeringsanläggning har följt kommunfullmäktiges objektsgodkännanden som gör gällande att kostnaderna i entreprenaden ska fördelas med ca 90 procent på konserthuset och ca 10 procent på parkeringsanläggningen. Övriga kostnader i projektet har fördelats utifrån den del de tillhör eller, i de fall de rört kostnader för helheten, efter nyckeltal där parkeringsanläggningens andel utgjort 5-15 procent, vilket totalt resulterat i en kostnadsfördelning enligt kommunfullmäktiges beslut. Sammantaget uppgår kostnaderna i projektet till 1 004,4 mnkr per , vilket i allt väsentligt överensstämmer med de av kommunfullmäktige objektsgodkända kostnaderna samt avtalade indexkostnader enligt markanvisningsavtal och entreprenadkontrakt. 7.2 Intern kontroll - riskanalys Internkontrollarbetet är ett kvalitetsarbete som har som mål att förebygga och hantera risker. Kommunstyrelsen och nämnderna ska enligt Malmö stads reglemente för intern kontroll, som grund för sin styrning, genomföra riskanalyser för sin verksamhet. Riskanalysen utgör grunden för internkontrollarbetet och är ett viktigt verktyg som används för att identifiera, värdera och hantera risker innan en oönskad händelse inträffar. Malmö stads alla verksamheter ska således genomföra riskanalyser som är heltäckande och speglar verksamhetens alla delar. Då Malmö Live-projektet är en komplex del av stadens verksamhet och riskanalysen är en viktig komponent i projektets interna kontroll har granskningen avgränsats till detta. I granskningen av Malmö Live-projektet har det kunnat konstateras att det har genomförts tre dokumenterade riskanalyser. Två riskanalyser har genomförts inom stadskontoret och stadens förvaltningar och en riskanalys har utförts av extern konsult på uppdrag av stadskontoret. Den första riskanalysen genomfördes inför byggandet av konserthuset i Malmö Live under 2011 av ansvariga riskägare inom stadskontoret och förvaltningar som berördes av initiala och övergripande frågor kopplade till hela projektet. Totalt identifierade arbetsgruppen 75 risker (risklista) samt beskrev vad dessa kunde medföra i projektet. Exempel på identifierade risker är följande. Detaljplan Köpeavtal Organisation Budget Entreprenadkostnad Fördyring markentreprenad Undermålig driftorganisation Intäktsfördelning RAPP Malmö Live KOLL (12)

8 Tidplaner inom projektet Störningar från omgivningen Innehåll och utbud Kommunikationsbriser Undermålig akustik Brister i kravställning Hållbarhetsfrågor Försening av projektet Den andra riskanalysen som genomfördes inom Malmö Live-projektet utfördes av en extern konsult på uppdrag av stadskontoret. Riskanalysen togs fram 2012 och genomfördes i form av en inventering av risker under tre seminarier tillsammans med projektmedlemmarna och två konsulter från konsultföretaget. Inledningsvis hölls en kortare introduktion i riskhantering där bland annat konsultföretagets arbetsmodell behandlades. Under första och andra seminariet genomfördes riskinventering i grupp och samtliga risker blev utförligt beskrivna. Detta följdes under seminarie tre av en gemensam värdering av de framtagna riskerna. Utifrån bedömd sannolikhet och konsekvens placerades sedan riskerna ut i en riskmatris där de klassificerades som acceptabla, icke acceptabla med snar åtgärd och icke acceptabla med omedelbar åtgärd. Efter det tredje och sista seminariet påbörjades arbetet med att ta fram åtgärder för de identifierade riskerna, unika riskägare såväl som åtgärdsägare tilldelades de allvarligaste riskerna. Totalt identifierades 64 risker under seminariet som fördelades inom följande områden. Kostnads- och tidsrisker Funktionsrisker Varumärkesrisker Riskinventering och analys resulterade i att konsultföretaget rekommenderade Malmö Live-projektet att initiera ett målmedvetet och kontinuerligt riskhanteringsarbete. I ett första steg rekommenderades att projektet skulle ta fram en riskhanteringsplan samt en riskhanteringsprocess som styr riskarbetet genom hela projektet. Rekommendationen följdes och en riskanalys togs fram och uppdaterades löpande inom projektet, se nedan. Den tredje riskanalysen som genomfördes inom Malmö Live-projektet hade fokus på risker identifierade i byggentreprenaden och frågor kopplade till byggprocessen. Riskanalysen uppdaterades löpande och sträcker sig mellan åren 2012 till Riskanalysen bestod av inventerade och värderade risker inom nedanstående riskområden. Antal identifierade risker inom respektive område återges inom parantes. Uppförande av anläggning Projektering (10) Produktion (4) Besiktning/överlämnande (2) Uppförande av allmän platsmark Projektering (2) Produktion (4) Besiktning/idrifttagande (2) RAPP Malmö Live KOLL (12)

9 Iordningställande av anläggningen Konserthus projektering: teknik, inredning, övrigt (3) Konserthus entreprenader/leveranser: teknik, inredning, övrigt (2) Parkeringsanläggning projektering Parkeringsanläggning entreprenader/leveranser Övriga ytor projektering Övriga ytor entreprenader/leveranser Drifttagande anläggning Förberedelse (14) Genomförande (10) Allmänt (2) Konstnärlig utsmyckning Inom vart och ett av ovanstående riskområden fanns ett antal risker identifierade (inom parantes). Varje risk hade därtill en ansvarig tjänsteman kopplat till sig som ansvarade för att värdera och hantera risken. 7.3 Ändamålsenlighet - organisation Kommunallagen fastställer att Malmö stads verksamhet ska skötas på ett ändamålsenligt sätt. En del i granskningen av Malmö Live har varit att bedöma om stadens engagemang i projektet skötts på ett ändamålsenligt sätt. Med ändamålsenlighet menas i granskningen att Malmö Live-projektets organisation och ansvarsfördelning varit tydlig och har således avgränsats till detta. Projektorganisationen som styrde och ledde Malmö Live-projektet utgick ifrån kommunstyrelsen genom en politiskt tillsatt styrgrupp. I styrgruppen ingick kommunstyrelsens presidium samt ytterligare två ledamöter från kommunstyrelsen. Direkt underställd kommunstyrelsens politiska styrgrupp arbetade stadskontorets projektledning bestående av förvaltingens tjänstemannaorganisation samt, i takt med att projektet fortsked, även verkställande direktör för Malmö Live konserthus. Projektarbetet leddes av Malmö stads turistdirektör fram till kommunfullmäktigs godkännande av anläggningens utformning och ekonomi i september 2010, därefter under den ekonomiska genomlysningen 2011 av Malmö stads dåvarande stadsdirektör och under projektets genomförandefas fram till slutbesiktning i april 2015 av Malmö stads nuvarande stadsdirektör. Projektledningen ansvarade, genom sin övergripande samordningsfunktion, för två olika projektgrupper - operativa arbetsgruppen och samordningsgruppen. I den operativa arbetsgruppen ingick följande funktioner och ansvarsområden. Projektledning Sekreterare Byggentreprenadstyrning Teknik RAPP Malmö Live KOLL (12)

10 Övergripande programplanering Programplanering Kommunikation Malmö Lives projektekonomi Kongressfrågor och Malmö turism Projektkoordinering Inom vart och ett av ovanstående områden fanns en namngiven ansvarig som hade det operativa ansvaret för respektive funktion inom gruppen. Under stadskontorets projektledning ingick vidare en samordningsgrupp innefattande representanter från följande förvaltningar och bolag. Stadskontoret MSO Malmö Live Konserthus Kulturförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Fastighetskontoret Gatukontoret Stadsfastigheter/serviceförvaltningen Inom respektive förvaltning och bolag medverkade delprojektsansvariga som träffades månadsvis för lägesrapportering inom projektsamordningsgruppen och vidare upp till den politiska styrgruppen. Lägesrapporterna omfattande både verksamhet och ekonomi baserades i stor utsträckning på riskanalyser inom respektive delprojekt. 8 Slutsatser Ekonomi I kommunfullmäktiges ursprungliga objektsgodkännanden (bihang 2011 nr 97 och 98) från oktober 2011 beslutades en investeringsram för konserthuset i Malmö Live om 750 mnkr och parkeringsanläggningen om 94 mnkr. I februari 2014 ökades investeringsramen då kommunfullmäktige beviljade ett utökat objektsgodkännande för anläggningsentreprenaden gällande konserthuset med 49,5 mnkr. Sammantaget uppgår de av kommunfullmäktige objektsgodkända kostnaderna för konserthuset respektive parkeringsanläggningen samt avtalade indexkostnader till 1 002,5 mnkr. Uppförandet av Malmö Live konserthus och parkeringsanläggning genomfördes som en totalentreprenad med en entreprenör som ansvarade för både projektering och uppförande. Fördelning av entreprenadkostnader mellan konserthuset och parkeringsanläggningen följer kommunfullmäktiges beslutade kostnadsfördelning som gör gällande att ca 90 procent av kostnaderna ska fördelas på konserthuset och ca 10 procent på parkeringsanläggningen. Sammantaget uppgår kostnaderna i projektet till 1 004,4 mnkr per RAPP Malmö Live KOLL (12)

11 11 januari 2016, vilket i allt väsentligt överensstämmer med de av kommunfullmäktige objektsgodkända kostnaderna samt avtalade indexkostnader. Ekonomin vid uppförandet av Malmö Lives konserthus och parkeringsanläggning bedöms som helhet ha skötts på ett tillfredställande sätt då kostnaderna i projektet fördelats enligt kommunfullmäktiges beslut och huvudsakligen överensstämmer med fullmäktiges objektsgodkända kostnader och investeringsram. Intern kontroll Internkontrollarbetet är ett kvalitetsarbete som har som mål att förebygga och hantera risker. Riskanalysen utgör grunden för internkontrollarbetet och är ett viktigt verktyg som används för att identifiera, värdera och hantera risker innan en oönskad händelse inträffar. Då Malmö Live är ett stort och komplext byggprojekt och riskanalysen är en viktig komponent i projektets interna kontroll har granskningen avgränsats till denna. I granskningen av Malmö Live har det kunnat konstateras att det har genomförts tre olika dokumenterade riskanalyser. Två riskanalyser har genomförts inom stadskontoret och stadens förvaltningar och en riskanalys har utförts av extern konsult på uppdrag av stadskontoret. Riskanalyserna visar genomgående att ett stort antal risker har identifierats och värderats inom projektet. De identifierade riskerna beskrev vad dessa kunde medföra för projektet och hade riskägare kopplade till sig som ansvarade för att hantera respektive risk. Den interna kontrollen och arbetet med att löpande identifiera och analysera risker inom Malmö Live-projektet bedöms sammantaget vara tillräcklig. Ändamålsenlighet Kommunallagen fastställer att Malmö stads verksamhet ska skötas på ett ändamålsenligt sätt. En del i granskningen av Malmö Live har varit att bedöma om stadens engagemang i projektet skötts på ett ändamålsenligt sätt. Med ändamålsenlighet menas i granskningen att Malmö Live-projektets organisation och ansvarsfördelning har varit tydlig. Projektorganisationen som styrde och ledde Malmö Live-projektet utgick ifrån kommunstyrelsen genom en politiskt tillsatt styrgrupp. I styrgruppen ingick kommunstyrelsens presidium samt ytterligare två ledamöter från kommunstyrelsen. Direkt underställd kommunstyrelsens politiska styrgrupp arbetade stadskontorets projektledning bestående av förvaltingens tjänstemannaorganisation. Projektledningen ansvarade genom sin övergripande samordningsfunktion för två olika projektgrupper - en operativ arbetsgrupp och en samordningsgrupp. Inom den operativa arbetsgruppens olika ansvarsområden fanns en tydlig ansvarsfördelning med namngivna personer för respektive funktion. Samordningsgruppen bestod av representanter från både bolag och förvaltningar och även inom denna grupp fanns en klar fördelning av ansvar på delprojektsansvariga, som träffades månadsvis för lägesrapportering upp till den politiska styrgruppen. Malmö Live-projektet bedöms i allt väsentligt ha skötts på ett ändamålsenligt sätt då organisation och ansvarsfördelning inom projektet varit tydlig. RAPP Malmö Live KOLL (12)

12 9 Källor Organisation/enhet Namn Kommunstyrelsen, stadskontoret Anders Spjuth - Projektledare Malmö Live Kommunstyrelsen, stadskontoret Jan-Åke Troedsson - Ekonomidirektör Serviceförvaltningen, stadsfastigheter Jenny Groothuis - Enhetschef, projektledare Serviceförvaltningen, stadsfastigheter Åsa Olofsson Olsson - Enhetschef Sveriges kommuner och landsting SKL Ulf Palm - Förbundsjurist entreprenadjuridik RAPP Malmö Live KOLL (12)