sfi Arbetsmarknadsutbildning med en snabbare väg till egen försörjning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "sfi Arbetsmarknadsutbildning med en snabbare väg till egen försörjning"

Transkript

1 Arbetsmarknadsutbildning med sfi en snabbare väg till egen försörjning Bollnäs kommun, Gävle kommun, Hofors kommun, Hudiksvalls kommun, Ljusdals kommun, Nordanstigs kommun, Ockelbo kommun, Ovanåkers kommun, Sandvikens kommun, Söderhamns kommun, Älvkarleby kommun

2 Arbetsmarknadsutbildning med sfi en snabbare väg till egen försörjning 4 BAKGRUND 5 Från arbetskraftsinvandring till integration av flyktingar 6 Arbetsmarknadssituationen i Gävleborg 8 Det regionala perspektivet 9 Gävleborgsmodellen 13 Förändrade spelregler 2 14 PROJEKTMODELLEN 15 Vilka parter driver projektet? 15 Vilka vänder sig projektet till? 16 Hur finansieras utbildningarna? 17 En snabbare väg till egen försörjning 18 Matchningsarbetet i fokus 20 UTBILDNINGENS UTFORMNING 21 Integrering av yrkeskunskaper och språkutveckling 21 Gruppdynamik förstärker inlärning 24 Svenskundervisning på riktigt 25 Val av utbildningar 27 Hur går det till att starta en utbildning?

3 Arbetsmarknadsutbildning med sfi en snabbare väg till egen försörjning 28 PROJEKTET SOM LÄRANDE ORGANISATION 29 Att identifiera hinder och upptäcka möjligheter 29 Praktikens betydelse den första kontakten med det svenska samhället 32 Genusperspektivet informationseffekter och möten med kvinnliga chefer 33 Hur är svensk arbetsmarknad anpassad för målgruppen? 33 Missvisande testresultat? 34 Krav på körkort 36 Att mäta kunskaper 3 38 HUR GICK DET FÖR DELTAGARNA? 39 Mätbara resultat 42 Ekonomiska vinster 42 Långsiktiga effekter 44 ATT FÅ VARA STOLT ÄR STORT 48 SAMMANFATTNING OCH SLUTDISKUSSION 49 Erfarenheter så här långt 50 Framgångsfaktorer 51 Utmaningar 54 Hur kan modellen möta framtiden?

4 4 Bakgrund

5 Bakgrund Från arbetskraftsinvandring till integration av flyktingar På och 60-talen var arbetskraftsinvandringen till Sverige hög. I slutet av 1970-talet upphörde i princip all arbetskraftsinvandring. Invandringen till Sverige kom istället att domineras av flykting- och anhöriginvandring. Det innebär att anledningen till att invandra inte längre beror på arbete och försörjning, utan på behovet av skydd. Detta innebär i sin tur att de nyanlända har andra behov, att det uppstått nya frågor att hantera och att samhällets system för mottagning och integration måste anpassas. I dag finns ett stort behov av att hitta bra metoder och arbetsmodeller för att uppnå bra integration. En förutsättning för att lyckas är att berörda verksamheter hittar samverkansformer för att systemen ska bli så bra och effektiva som möjligt. Detta gäller i hög grad också utbildningen i sfi (svenska för invandare). Genom Integration Gävleborgs nätverksgrupp för sfi-rektorer fanns möjlighet att träffas regelbundet för att lyfta gemensamma frågor och diskutera fördelarna med ett regionalt samarbete. Redan 2008 började sfi-rektorerna på Länsstyrelsens initiativ diskutera hur sfi skulle kunna förbättras. Ett förslag var att göra sfi-undervisningen mer yrkesinriktad. Tillsammans med Länsstyrelsen beslöt kommunerna att ansöka om gemensamma projektmedel hos Europeiska Flyktingfonden för att starta projektet Yrkes-sfi Gävleborg. I augusti 2008 startade fyra olika yrkesutbildningar med inriktning svets, kök, handel och lokalvård där sfi integrerades i utbildningen. Projektet hade 77 deltagare från hela länet och utbildningarna förlades på fyra olika orter. Ett av målen med projektet var att se om deltagarna klarade av att resa mellan utbildnings- och hemorten och att sedan ta fram en gemensam modell för länet. Projektet pågick fram till december Integration Gävleborg För att göra verkstad av den gemensamma visionen Gävleborg möjligheter för alla som handlar om nyanländas etablering i länet samarbetar länets kommuner och berörda myndigheter i Integration Gävleborg. I Integration Gävleborgs finns en arbetsgrupp som består av personer i länet som arbetar med etablering för nyanlända inom olika verksamhetsområden. Arbetsgruppen ska dels utveckla samarbetet inom det egna verksamhetsområdet, dels hitta samverkansformer mellan de olika verksamhetsområdena och över kommungränserna. Inom samarbetet drivs några gemensamma utvecklingsprojekt och arrangeras gemensamma utbildningsdagar och samverkanskonferenser. Flera olika nätverksgrupper har under åren bildats och verkar inom olika områden. Integration Gävleborg samordnas av Länsstyrelsen Gävleborg och leds av en styrgrupp som består av representanter från Länsstyrelsen, Landstinget, Arbetsförmedlingen och från några av länets kommuner. 5

6 Bakgrund 6 Arbetsmarknadssituationen i Gävleborg Den internationella finans- och jobbkrisen som tog sin början hösten 2008, med efterföljande eurokris, har fått stora konsekvenser för arbetsmarknaden i Gävleborg. Länet har idag landets högsta arbetslöshet, och det är särskilt de nytillträdande grupperna på arbetsmarknaden, ungdomar och utrikesfödda, som drabbats. I juli 2008 fanns totalt arbetslösa i åldern år anmälda på arbetsförmedlingarna i länet. I juli 2013 uppgick det totala antalet arbetslösa till personer. I relation till arbetskraften var arbetslösheten 11,1% i Gävleborgs län i juli Motsvarande siffror för ungdomsarbetslösheten (18 24 år) respektive utrikesfödda (16 64 år) var 25,4% respektive 35,1%. SCB:s kortperiodiska statistik indikerar att det netto försvunnit ungefär arbetstillfällen i länet mellan andra kvartalet 2008 och andra kvartalet I detta ingår då bland annat en minskning av industrijobben med ca arbetstillfällen och en ökning av privata tjänster med ca arbetstillfällen. Detta är trots allt en viss återhämtning från det läge när nettominskningen var som störst under denna period, med ca färre arbetstillfällen i Gävleborg. Samtidigt visar Arbetsförmedlingens företagsenkäter att bristen på kompetens nu börjar öka igen såväl inom industrin som inom offentlig sektor. I den senaste enkäten från våren 2013 uppgav nästan 25 % av industriföretagen och över 30 % av de offentliga arbetsgivarna att de haft svårigheter att rekrytera rätt kompetens under de senaste sex månaderna. Bristen på lämplig arbetskraft inom industrin var under våren 2013 till och med högre i Gävleborg än i landet som helhet. Våren 2010 låg bristen på arbetskraft på ungefär 10 % inom industrin och under 25 % inom offentlig sektor. Den ökande arbetskraftsbristen ska också ses i ljuset av den pågående generationsväxlingen som innebär att det i Gävleborgs län mellan åren varje år avgår ungefär fler med ålderspension än det tillkommer nytill trädande ungdomar. Ackumulerat över hela perioden innebär det över fler åldersavgångar än nytillträdande. Under åren uppgår det beräknade arbetskraftsunderskottet till ungefär personer i Gävleborgs län.

7 Bakgrund Att kunna överbrygga och bearbeta den nuvarande höga arbetslösheten i länet för att successivt och i takt med generationsväxlingen komma ner till tidigare nivåer utgör en av de större utmaningarna för Gävleborgs län. I detta sammanhang har alla former av kompetensutveckling och matchning en avgörande betydelse, och då inte minst Arbetsmarknadsutbildning med sfi som en viktig insats för utrikes födda. Denna och liknande typer av insatser förutsätter en bred samverkan, inte minst med kommunerna, Regionförbundet och utbildningsanordnare samt Arbetsförmedlingen, där Länsstyrelsens samordning och initiativtagande är av stor betydelse. Barbro Holmberg, landshövding i Gävleborg 7

8 Bakgrund 8 Det regionala perspektivet Att läsa sfi och samtidigt praktisera ett yrke visade sig mycket lyckat. Deltagarna var motiverade och projektet nådde bra resultat när det gällde både språkprogression och möjlighet att söka jobb efter utbildningen. För Gävleborgs län har det regionala perspektivet varit en förutsättning när det gäller t.ex. rätt volym. Ingen ort hade ensam kunnat starta eller erbjuda en utbildning med samma kvalité. Genom att rekrytera deltagare från hela länet har utbildningarna fyllts. Den gemensamma satsningen har inneburit att deltagare från de mindre orterna fått samma möjlighet till utbildning som de större orterna tidigare haft möjlighet att erbjuda. Många var skeptiska till de nyanländas förmåga att resa så långt varje dag. Kanske oroade man sig för att både motivation och uthållighet inte skulle hålla i sig. Men att resa visade sig inte vara några större problem, utan tvärtom vande sig deltagaren vid att pendla. Pendling kan i dag vara en förutsättning för egen försörjning för personer bosatta i ett län som Gävleborg. Utbildningsmodellen har haft deltagare som t.ex. har pendlat upp till 20 mil enkel resa varje dag under ett års tid för att bli klar med sin utbildning. En annan intressant aspekt är att det inte har varit någon skillnad på kön eller tidigare utbildningsnivå för att klara av resorna.

9 Bakgrund Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 9 Ovanåker Bollnäs Söderhamn Ockelbo Sandviken Hofors Gävle

10 Bakgrund 10 Robert Larsson, Integrationssamordnare Länsstyrelsen Gävleborg Gävleborg har under många år varit ett av de län i landet som tagit emot flest flyktingar och det finns en bred erfarenhet och stor kunskap i kommunerna när det gäller flyktingmottagandet. Att vi samtidigt haft en hög arbetslöshet i länet har förstås varit en stor utmaning för kommunerna och Arbetsförmedlingen när det gäller de nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Men samtidigt som vi har en svår situation på arbetsmarknaden så finns också ett behov av att människor väljer att flytta till vårt län. Många av kommunerna är utflyttningskommuner och här är invandring en viktig faktor som motverkar denna utveckling. Det är därför viktigt att ta tillvara den kompetens de nyanlända har och se invandring och flyktingmottagning som en tillväxtfaktor! Många av de som tagits emot i länet har haft en utbildningsoch yrkesbakgrund som varit svår att direkt matcha till vår arbetsmarknad. Behovet av kompletterande utbildningar och andra insatser är stort. Det mycket väl utvecklade samarbete som finns mellan länets kommuner och berörda myndigheter har underlättat denna process och Arbetsmarknadsutbildning med sfi är ett utmärkt exempel på hur man i länet kan samordna sina resurser på ett effektivt sätt genom att samarbeta över kommun- och myndighetsgränser. Och nyanlända har, oavsett var man bott i länet, kunnat erbjudas en bra utbildning som i många fall lett till jobb. Att utbildningen varit uppskattad och känts meningsfull bland deltagarna visar också det faktum att så många pendlat till och från utbildningsorten, trots att avstånden kan vara långa i vårt län. Och just detta praktiska samarbete över kommungränserna är en förutsättning för att vi ska kunna vidareutveckla och ytterligare höja kvaliteten på mottagandet i länet.

11 Bakgrund Gävleborgsmodellen På grund av de goda erfarenheter och lärdomar som gjordes i projektet Yrkes-sfi beslöt kommunerna och Länsstyrelsen att fortsätta arbeta enligt modellen och att utveckla den för länet. En utmaning var att få verksamheterna att se vinsterna för varje organisation med samordning. Genom att hålla en lösningsfokuserad inställning till samarbetet och bygga modellen på en inställning att allt går att genomföra tillsammans blev varje verksamhet intresserad av att prova. I samband med beslutet att utveckla modellen identifierades vilka resurser respektive verksamhet kunde bidra med, vilka ansvarsområden och uppdrag som varje organisation hade och hur rollerna skulle fördelas. Detta innebar att Gävleborgsmodellen gjorde allting mycket enkelt! Genom samordning av resurser som redan fanns inom varje verksamhet insåg alla inblandade parter att stora vinster fanns att göra för individen, verksamheten och samhället övergick projektverksamheten från det tidigare EU-projektet Yrkes-sfi till att implementeras och drivas med verksamheternas egna medel och resurser. Nu klev även Arbetsförmedlingen in i projektet som därmed fick tillgång till de arbetsmarknadsutbildningar som Arbetsförmedlingen förfogar över. I samband med att Arbetsförmedlingen gick in som part bytte projektet namn till Arbetsmarknadsutbildning med sfi och har sedan dess kallats Gävleborgsmodellen. Vid den här tiden var inte arbetsmarknadsutbildningarna anpassade till målgruppen. Utbildningsanordnarna fick därför lägga ner mycket tid på att omarbeta studieplaner och studiematerial inför de första utbildningarna. Förutom att utbildningarna förlängdes krävdes också mer resurser och fler lärare. Det ställdes också stora krav på att samarbetet mellan de privata aktörerna som var utbildningsanordnare och upphandlade av Arbetsförmedlingen kunde samarbeta med kommunernas anställda sfi-lärare. All undervisning skedde i samma lokal och hos utbildningsanordnaren. Utan tvekan kan vi som arbetat i projektet konstatera att de bästa resultaten uppnåddes när sfi verkligen integrerades i yrkesutbildningen. 11

12 Bakgrund 12 Christer Elg, Yrkesakademin, som är ansvarig för köksutbildningen i Söderhamn säger: Målet med modellen är att integrera sfi med yrkesutbildning. Vårt upplägg är att vi som lärare för restaurangutbildningen och svenskundervisningen samarbetar mycket nära och alltid är på plats tillsammans i våra lokaler nära deltagarna. Deltagarna har på så vis alltid tillgång till två lärare med olika kompetens som formar och planlägger utbildningen för att underlätta inlärningen för deltagarna. Vi har lagt upp utbildningen så att svenskundervisningen och restaurangutbildningen vävs in i varandra med hjälp av egenhändigt producerade bildspel anpassade till ämnesområdet, ordlistor med yrkesord, grammatik anpassad till yrkessvenska, och metodlektioner i köket som filmas och används som underlag för diskussioner.

13 Bakgrund Förändrade spelregler I december 2010 kom den nya etableringsreformen som ledde till vissa förändringar för modellen. Framför allt påverkades verksamheternas roller och ansvarsfördelningen. Det hade varit lätt att återigen hänvisa till svårigheter men istället valde projektet att fortsätta på den inslagna vägen att hålla sin lösningsfokuserade inställning. En utmaning har, som i de flesta projekt som går över i implementering med egna finansierade medel, varit att hitta finansiering till aktiviteterna och speciellt för kommunernas del blev det nu ändrade förutsättningar. Den 1 december 2010 trädde lagen (2010:197) om etableringsinsatser i kraft. I och med den nya lagen övertog Arbetsförmedlingen det samordnande ansvaret för nyanlända från kommunerna i den så kallade etableringsreformen. Syftet med etableringsreformen är att påskynda och underlätta nyanländas etablering i arbetslivet. Under hela implementeringsperioden påverkades modellen av de olika förutsättningar som gavs verksamheternas organisationer. Det blåste förändringarnas vindar inom området för målgruppen. I och med lag- och regeländringarna förändrades spelreglerna. Dessutom har det varit en del omorganisationer i verksamheterna. Något som försvårat implementeringen av modellen har varit Arbetsförmedlingens upphandlingar av utbildningar enligt regelverket kring lagen om offentlig upphandling (LOU) (2007:1 091) som i huvudsak bygger på EU-direktivet 2004/18/EG om offentlig upphandling. För utbildningarnas del har det inneburit att utbildningar under utbildningstid bytt leverantörer när avtalstiden gått ut. För deltagarna kan det innebära byte av lokaler och lärare som har påverkat resultaten. Många upphandlingar har också överklagats, vilket lett till förseningar av uppstarter och försvårat planering av utbildningar. Under 2013 har implementeringsprocessen tagit ytterligare ett steg framåt då en av länets kommuner, Sandvikens kommun, gått in som projektägare och tillsammans med Arbetsförmedlingen och samtliga kommuner i länet driver modellen vidare. Länsstyrelsens roll som samordnare är förändrad och organisationen finns nu endast representerad i styrgruppen. En del av modellens framgång har varit beroende av att en organisation som Länsstyrelsen funnits med som neutral part vid uppbyggandet och utvecklingen av modellen. Från och med 2014 kommer kommunerna och Arbetsförmedlingen att fortsätta samarbetet och utbildningarna att bli en ordinarie del av etableringsinsatserna i länet. 13

14 14 PROJEKT- MODELLEN

15 Projektmodellen Vilka parter driver projektet? Den modell som arbetats fram är ett samarbete mellan länets samtliga tio kommuner och Arbetsförmedlingen i länet. Länsstyrelsen funktion har varit projektsamordnande. Att verksamheterna redan tidigare arbetat tillsammans genom Integration Gävleborg har varit en fördel som underlättat de snabba beslutsvägarna och inneburit att samarbetet fungerat smidigt. Projektet behövde inte börja med att knyta alla kontakter utan kunde använda sig av redan befintliga nätverk. Projektet har haft en styrgrupp bestående av representanter från samtliga verksamheter, dvs. sfi-rektorer, Arbetsförmedlingens chefer och en representant från Länsstyrelsens Integrationsenhet. I styrgruppen har även projektledaren från Länsstyrelsen och en representant från sfi funnits med. Styrgruppen har träffats fyra till fem gånger per år och arbetat med att följa upp resultat och ta fram förslag på hur arbetet med modellen ska drivas vidare. En arbetsgrupp bestående av två arbetsförmedlare från Arbetsförmedlingen och projektledaren har verkställt styrgruppens beslut och arbetat aktivt ute i verksamheterna och på utbildningarna med att informera om, starta upp, genomföra och följa upp utbildningarna. Det har inneburit en nära kontakt både med deltagare, yrkesoch sfi-lärare samt ansvariga personer på berörda myndigheter och utbildningsanordnare. Arbetsgruppens uppgift har varit att ta fram rutiner och arbetsmetoder för modellen. En del av arbetsgruppens arbetsuppgifter har också varit att sprida information om modellen genom att ta emot studiebesök på utbildningarna och föreläsa på seminarier runt om i landet. Vilka vänder sig projektet till? Målgruppen är utrikesfödda utanför EU/ EES. Arbetsmodellen har under åren sett att det finns olika behov för vilka som ska vara berättigade till utbildningarna. När modellen startade var inte målgruppen inskriven på Arbetsförmedlingen utan gick i huvudsak på sfi. För att få gå en arbetsmarknadsutbildning måste deltagaren vara inskriven på Arbetsförmedlingen. Det var en av de första rutinerna som projektet såg ett behov av att förändra. Som tidigare nämnts har det skett många förändringar för målgruppen och sedan etableringsreformen 2010 är alla nyanlända inskrivna och har rätt till aktiviteter hos Arbetsförmedlingen. I dag är nyanlända inom etableringen en prioriterad målgrupp för att få gå utbildningarna. Ett annat krav för att få gå utbildning i modellen är att deltagaren är inskriven på sfi. För nyanlända är detta sällan något problemen, men det finns många utrikesfödda som kom till Sverige innan reformen som varken går kvar på sfi eller är arbetssökande och inskriven på Arbetsförmedlingen. En del av dem uppbär försörjningsstöd och är inskrivna hos socialtjänsten. I arbetet med modellen har vi sett att det 15

16 Projektmodellen 16 finns ett stort behov av att även låta dessa människor få tillgång till utbildningar liknande de som erbjuds genom Arbetsmarknadsutbildning med sfi; dvs. att både få tillgång till språk och yrkesutbildning. Av olika anledningar har de blivit exkluderade från samhället och en kombinerad utbildning kan då vara rätt väg tillbaka till egen försörjning. En arbetsmarknadsutbildning kan också skapa en identitet och ge självförtroendet tillbaka genom att man får tillhöra ett sammanhang. De första åren rekryterade projektet deltagare som oftast varit i Sverige en längre tid. Det sista året har fler deltagare kommit från det nya etableringssystemet. Vi kan se en stor skillnad resultatmässigt på de deltagare som nyligen kommit till Sverige och på de som varit här en längre tid. Det har visat sig svårare att tillgodogöra sig utbildningarna och erhålla t.ex. yrkesbevis och certifikat när man varit en kortare tid i Sverige. Det handlar om språkförståelse men också om att få tillräckligt med tid för förståelse och anpassning till det nya samhället. En annan grupp som också har stort behov av utbildningsmodellen är de som väljer att flytta till Sverige från ett annat land på grund av en relation eller giftermål. Hur finansieras utbildningarna? Modellen använder Arbetsförmedlingens upphandlade utbildningar. Det innebär att själva utbildningen bekostas av Arbetsförmedlingen. Deltagaren har också rätt till etableringsersättning eller aktivitetsstöd som betalas ut av Försäkringskassan. De som deltar på utbildningen får också en reseersättning med avdrag för en månatlig egenavgift. Sfi bekostas av den egna kommunen. Modellen har tagit fram ett ersättningssystem och en överenskommelse där den egna kommunen ersätter utbildningsortens kommun. Det är utbildningsorten som anställer och ansvarar för sfi-läraren. sfi-lärarens kostnader fördelas sedan på alla deltagare på utbildningen och utbildningskommunen får ersättning för deltagare som kommer från andra kommuner. Ersättningen kan t.ex. vara en summa på 500 kr per vecka och deltagare för sfi när kostnaderna slagits ut på alla i gruppen. Sina egna deltagare står utbildningsorten själv för. Kostnader för samordning under implementeringsperioden har inneburit lön till projektledare och arbetsförmedlarna samt vissa omkostnader för möten, resor och material. Detta har finansierats genom ansökan från Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingens egna interna och regionalpolitiska projektmedel. Pär Bergroth, sfi-rektor i Hudiksvall, beskriver det på följande sätt: Genom att de integrerade yrkes- och sfi-utbildningarna har ett avsevärt mycket bättre resultat när det gäller att få deltagarna ut i jobb borde de resurser som krävs skjutas till av andra medel än de som är öronmärkta för sfi. Det är viktigt att kommunerna i Gävleborg förstår att

17 Projektmodellen de i den utarbetade modellen sparar stora belopp på försörjningsstöd, samtidigt som många människor får arbete och ett liv inom systemet och inte som bidragsberoende. På så sätt kommer hela familjer i en helt annan situation, vilket är mycket betydelse fullt, inte minst för barnen till dem som kommit hit. En snabbare väg till egen försörjning Modellens mål har hela tiden varit en snabb väg till egen försörjning för målgruppen genom att erbjuda allt på en gång! Resultat från modellens utbildningar konstaterade tidigt att språket är nyckeln till arbete. Många yrken kräver att den som söker behärskar språket. Det kan handla om säkerhet på arbetsplatsen och om att förstå och kunna ta emot instruktioner. Flera yrken är stresskrävande och det finns lite utrymme för att hinna förklara. Den anställde måste vara självgående och kunna ta egna initiativ. Därför är ett av målen att bli klar med sin sfi så långt det är möjligt för individen. Deltagaren ska ha fått sådana språkkunskaper att han eller hon inte ska behöva gå tillbaka till sfi efter utbildningens slut. De flesta yrken i dag kräver också erfarenhet inom yrket som ska vara verifierat via yrkescertifikat eller branschbevis. Här såg vi en stor möjlighet att genom Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar, som ska leda till just dessa kvalifikationer, ge deltagarna en kvalitativ utbildning och praktik under utbildningstiden. 17

18 Projektmodellen 18 Matchningsarbetet i fokus Utbildningens mål är att deltagaren ska bli matchningsbar mot arbete. Vi har därför lagt stor vikt vid matchningsarbetet. Varje deltagare har redan från börjat fått information om vilka krav som ställs för att få gå utbildningen. Det handlar t.ex. om att efter utbildningen söka jobb över hela landet och att vara flyttbar eller kunna pendla till jobb. Under utbildningen ingår arbetsmarknadsinformation och ett aktivt arbetssökande redan under utbildningstiden. Alla deltagare som går Arbetsmarknadsutbildning med sfi har ett färdigställt CV som arbetats fram tillsammans med både yrkesläraren, sfi-läraren och arbetsförmedlarna i projektet. Deltagarna får stöd i sitt arbetssökande och att lära sig de kanaler och tekniker som finns på arbetsmarknaden. Det är också viktigt att deltagarna får en förståelse för både rättigheter och skyldigheter gällande arbetsmarknaden. Projektet jobbar hela tiden aktivt tillsammans med utbildningsanordnarna nära arbetsgivarna för att öka deltagarnas möjlighet till anställning. Det kan t.ex. handla om att informera om de anställningsstöd som finns för målgruppen.

19 Projektmodellen Många av våra elever har ingen eller en kort utbildningsbakgrund från sitt hemland. När de avslutar sfi har de oftast inte tillräcklig behörighet att fortsätta vidare inom det svenska utbildningssystemet, varken till vidare studier inom Komvux eller till någon form av yrkesutbildning. Många elever har en arbetslivserfarenhet som inte är gångbar på svensk arbetsmarknad. Genom att kombinera sfi med en yrkesutbildning får eleven dels ett dokument på kunskaper inom yrkesområdet och dels en större motivation till sfi-studier. Man vet vad man skall ha språket till. Tiden kortas också för inträdet till arbete eftersom man både läser sfi och studerar inom en yrkesutbildning. sfi riktas också mot yrkesområdet så att eleven lättare kan klara sina studier. Jag anser att Arbetsförmedlingen har en viktig roll både vid val av vilken utbildning som startar och att följa upp deltagarna med olika åtgärder. Genom länssamverkan ger man möjlighet till att fler elever når utbildningarna och fler yrkesutbildningar kan erbjudas. Vägen till integration går genom arbete. Du erbjuds en plats att vara med och bygga Sverige! Linnea Abramsson, Rektor sfi Gävle, en av initiativtagarna till modellen: 19

20 20 UTBILDNINGENS UTFORMNING Arbetsmarknadsutbildning med sfi Gävleborgs modellen Arbetsmarknadsutbildning 25 tim/vecka Sfi 15 tim/vecka Matchning mot arbete

21 Utbildningens utformning Integrering av yrkesutbildning och språkutveckling Arbetsförmedlingen upphandlar hela utbildningsveckor och alla utbildningar är på heltid 40 timmar i veckan. Eftersom utbildningarna ska syfta till att förbereda deltagarna för arbetsmarknaden har man inga lov eller ledigheter som i skolvärlden. Under veckan följer utbildningen deltagarens rätt till 15 timmar sfi per vecka. Alla utbildningar är förlängda och anpassade till målgruppen. De flesta utbildningar pågår mellan veckor och har i genomsnitt oftast 20 deltagare. Eftersom sfi-undervisningen är integrerad i utbildningen kan sfi-läraren och yrkesläraren själva planera och lägga upp undervisningen. För att få bra resultat är förutsättningen ett gott samarbete mellan de båda aktörerna. sfi ska ha som målsättning att deltagaren ska bli klar med olika nivåer enligt gällande krav med t.ex. nationella tester. Sfi ska även vara yrkesförberedande och innehålla yrkessvenska. I och med att all undervisning sker i samma lokaler hos utbildningsanordnaren är sfi-läraren ofta engagerad i själva yrkesutbildningen. Det är inte ovanligt att man hittar sfi-läraren i köket, på svetsgolvet eller ute i skogen tillsammans med yrkesläraren och deltagarna. En annan viktig del i utbildningen är själva studiematerialet. Tyvärr kan vi konstatera att det råder stor brist på yrkesutbildningsmaterial för målgruppen. Här har sfi-läraren varit till stor hjälp med det pedagogiska arbetet för yrkesläraren. Många av utbildningarna och utbildningsmaterialet är på motsvarande gymnasienivå och gjorda för svenska deltagare. Detta är en nivå som är långt över den språkmässiga nivå som målgruppens deltagare befinner sig på. Tack vare det goda samarbetet mellan språk- och yrkesutbildning och det stöd som sfi-läraren ger har ändå goda resultat kunnat uppnås. Gruppdynamik förstärker inlärning En framgångsfaktor i utbildningsmodellen är den gruppdynamik som uppstår vid gruppintag. Till skillnad från ordinarie arbetsmarknadsutbildningar som har individuella intag har Arbetsmarknadsutbildningar med sfi gruppintag. Detta har varit en förutsättning för att ekonomiskt kunna genomföra utbildningarna med den efterfrågade kvalitén. För utbildningsanordnaren har det varit tryggt att starta och avsluta en utbildning samt lättare att planera undervisningen utan att deltagare hoppar på med individuella intag under utbildningens gång. Eftersom motivationen är hög har alla utbildningar mycket få avhopp. De få som avslutat en utbildning har gjort det på grund av sjukdom eller flytt. En annan orsak kan vara en fysisk svaghet eller t.ex. allergi som inte kommit fram under antagningsprocessen. Att individualisera har de senare åren präglat våra utbildningssystem. Ett gruppintag utesluter inte att individen har en egen studieplan. Genom regelbundna individuella uppföljningar finns också 21

22

23 Utbildningens utformning möjligheter till individuellt upplägg av utbildningen. För utbildningarna i modellen betyder det att om en deltagare blir klar med delar av sfi kan mer tid läggas på yrkesdelen och vice versa. Ingen deltagare hålls heller kvar på utbildningen om alla tester är avklarade. Skulle deltagaren få jobb under utbildningstiden går det i första hand. Samarbetet mellan yrkes- och språklärarna ger en högre lärartäthet som också gör att det finns goda möjligheter till gruppindelningar för att kunna tillgodose allas behov. Målgruppen på utbildningarna har ett stort behov av att få en trygg inlärningsmiljö. Det är därför viktigt att man får vara kvar på en utbildning med tydligt upplägg och mål och att få slutföra den utan att byta grupp, lokaler eller lärare. I det ordinarie utbildningssystemet får personerna i målgruppen alltför ofta träffa många olika handläggare inom de olika myndigheterna. Det skapar en otrygghet och medför att deltagaren lätt kan tappas bort i systemet eller själv tappa fokus och motivation. Innan modellen startade sin utbildningsform erbjöds deltagarna plats på ordinarie yrkesutbildningar. Många gånger var både tempot för högt och språknivån för svår för att klara av att slutföra utbildningen med ett tillfredställande resultat. Arbetsmarknadsutbildning med sfi har förlängt utbildningstiden för att ge målgruppens deltagare mer tid för att klara av inlärningen och samtidigt få mer tid för språkinlärningen. En del kritik kan riktas mot att målgruppen skulle kunna bli isolerad från att integreras med svenska elever, men på de flesta arbetsmarknadsutbildningar går även svenska deltagare parallella utbildningar. Det finns också stora möjligheter att träffas och umgås på t.ex. raster, i lunchrum och i utbildningslokaler. Den risk som finns är att om deltagarna pratar samma språk så försämras möjligheten att snabbare lära sig svenska eftersom man hellre använder sitt modersmål. Problemet kan lätt avhjälpas med regler som att t.ex. i utbildningslokalen används bara svenska språket. Det är också varje lärares ansvar att sätta upp regler för att främja utvecklingen av språket. Eftersom fler nationaliteter blandas och inget annat gemensamt språk finns än svenska är chansen dessutom större att mångfalden istället snabbar på inlärningen. I vissa fall har det varit till stor hjälp när någon från samma land kommit längre och kan hjälpa till att översätta och förklara svåra moment för de som inte kommit lika långt. Det är också något vi har tagit fasta på, varför de flesta utbildningar har anställt en språkstödjare som lärarassistans. Arrangemanget har gjorts i en förhandling med utbildningsanordnaren då denne får full ersättning för en utbildningsvecka, men på grund av att sfi är 15 timmar endast behöver leverera 25 timmars utbildning. I och för sig står utbildningsanordnaren för lokalen även vid sfi-undervisningen. Utbildningsanordnaren har i de flesta fall fått anställningsstöd för att anställa språkstödjaren av Arbetsförmedlingen. Språkstödjaren har varit en person som själv klarat utbildningen och som förutom att vara ett stöd för deltagarna även kan vara en förebild. 23

Arbetsmarknadsutbildning med Sfi. Samtliga länets 10 kommuner och Älvkarleby kommun

Arbetsmarknadsutbildning med Sfi. Samtliga länets 10 kommuner och Älvkarleby kommun Arbetsmarknadsutbildning med Sfi Arbetsmarknadsutbildning med Sfi Ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, alla 10 kommuner, Älvkarleby kommun och Länsstyrelsen Gävleborgs län. Nyanlända erbjuds att delta

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 206 Ett hundratal färre fick arbete i september Under september månad erhöll 437

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län oktober månad 206 Ett åttiotal fler fick arbete i oktober Under oktober månad erhöll 390 personer

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 FAKTAUNDERLAG Gävleborgs län Söderhamn 13 mars 2017 Bitte Lyrén Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 1 200 påbörjade något arbete, färre än i fjol Under februari månad erhöll 1 180 personer

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 206 Något fler fick arbete i augusti Under augusti månad erhöll 44 personer någon

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017 FAKTAUNDERLAG Gävleborgs län Söderhamn 10 april 2017 Bitte Lyrén Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017 1 400 påbörjade något arbete, färre än i fjol Under mars månad erhöll 1 394 personer

Läs mer

Arbetsmarknads- och integrationsplan

Arbetsmarknads- och integrationsplan Arbetsmarknads- och integrationsplan 2019 2022 Antagen av: Kommunstyrelsen, 2018-11-28 126 Senast reviderad: ÄKF-nummer: Handläggare/författare: Martin Andaloussi, Näringsliv-, arbetsmarknad- och integrationschef

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016 Drygt 1 400 personer fick arbete i mars Under mars månad erhöll 1 423 personer

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL: ARBETSFÖRMEDLINGEN OCH SUNDBYBERGS STAD

SAMVERKANSAVTAL: ARBETSFÖRMEDLINGEN OCH SUNDBYBERGS STAD SAMVERKANSAVTAL: ARBETSFÖRMEDLINGEN OCH SUNDBYBERGS STAD Lokala kompetensförsörjningsbehovet: Arbetsförmedlingens kartläggning av målgruppens behov visar att en stor andel av etableringssökande i Sundbybergs

Läs mer

Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga,

Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga, 2018-05-02 Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga, 2018-2020 Ånge kommun och Arbetsförmedlingen Ånge 2018-05-02 Bilaga 1: Kartläggningen av målgruppen bygger

Läs mer

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 5 Svenska Ny i Sverige (textversion av filmen nyanland.arbetsformedlingen.se) Filmen Ny i Sverige Om filmen Hej och välkommen till vår guide för dig som fått uppehållstillstånd i Sverige och

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län februari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län februari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län februari månad 2016 1 400 personer fick arbete i februari Under februari månad erhöll 1 435 personer

Läs mer

Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället

Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället Om Frivillig i Gävleborg Paragraf 37a Insatser för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter Förordning

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...

Läs mer

Kunskap om behov hos företag. Perfekt matchning av arbetskraft med ledigt jobb.

Kunskap om behov hos företag. Perfekt matchning av arbetskraft med ledigt jobb. Ovanåkersmodellen Kunskap om behov hos företag Kunskap om deltagarnas kunskap och vilja samt möjlighet att låna ut deltagare till arbetsgivare. Perfekt matchning av arbetskraft med ledigt jobb. Från förfrågan

Läs mer

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA Våga rekrytera smartare! Branschråd VA vill uppmuntra dig att tänka både kreativt och strategiskt vid rekrytering. Det finns väldigt många människor med kunskaper som du inte har råd att bortse ifrån,

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016 1 300 personer fick arbete i januari Under januari månad erhöll 1 284 personer

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Mässhallen. Svenska och yrkeskunskaper vägen till jobb

Mässhallen. Svenska och yrkeskunskaper vägen till jobb Mässhallen Svenska och yrkeskunskaper vägen till jobb GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Yrkesutbildningar med språkstöd Göteborgsregionens kommunalförbund GR Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka,

Läs mer

Utbildningsprojektet Entré Q

Utbildningsprojektet Entré Q Utbildningsprojektet Entré Q Målet med Entré Q: Fler utomeuropeiskt födda kvinnor utanför den ordinarie arbetsmarknaden inom Luleå och Bodens kommuner har eller är närmare (ex praktikplats, utbildning)

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Samverkan mellan Älmhults kommun och Arbetsförmedlingen i Älmhult Målgruppen unga i åldern 16-24 år som står utanför arbetsmarknaden är varierad med en

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2015 1 500 personer fick arbete i september Under september månad erhöll 1 531

Läs mer

Gemensamma målsättningar skapar förutsättningar för framgång i Gävle. Charlotte Humling Tove Elvelid

Gemensamma målsättningar skapar förutsättningar för framgång i Gävle. Charlotte Humling Tove Elvelid Gemensamma målsättningar skapar förutsättningar för framgång i Gävle Charlotte Humling Tove Elvelid Varför samarbete? Arbetskraftsförsörjning Säkra tillväxt för Gävleregionen Utmaning Inskrivna arbetslösa

Läs mer

Bilaga 2 Hur arbetet ska organiseras och bedrivas

Bilaga 2 Hur arbetet ska organiseras och bedrivas Välj ett byggblock. Bilaga 2 Hur arbetet ska organiseras och bedrivas 2.1 Beskriv verksamheten i samverkan I Gävle har man bildat en DUA organisation med personer från statlig och kommunal verksamhet.

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om vissa frågor om nyanlända elevers utbildning (U 2015:12) Dir. 2015:135

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om vissa frågor om nyanlända elevers utbildning (U 2015:12) Dir. 2015:135 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen om vissa frågor om nyanlända elevers utbildning (U 2015:12) Dir. 2015:135 Beslut vid regeringssammanträde den 10 december 2015 Förlängd tid för och utvidgning

Läs mer

Länsstyrelsernas roll och uppdrag kring sfi. Sam Yildirim Länsstyrelsen i Stockholms län

Länsstyrelsernas roll och uppdrag kring sfi. Sam Yildirim Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsernas roll och uppdrag kring sfi Sam Yildirim Länsstyrelsen i Stockholms län Att komma in på sfi eller annan utbildning, arbetsmarknaden eller starta företag? Hur skall vi arbeta så att det

Läs mer

Bilaga 2, revidering av redovisning av befintliga verksamheter 6.1 Beskrivning av befintlig verksamhet Arbetsmarknadsenheten:

Bilaga 2, revidering av redovisning av befintliga verksamheter 6.1 Beskrivning av befintlig verksamhet Arbetsmarknadsenheten: Sida 1 av 5 Bilaga 2, revidering av redovisning av befintliga verksamheter 6.1 Beskrivning av befintlig verksamhet Arbetsmarknadsenheten: Arbetsmarknadsenheten är organiserad inom Tillväxt och utveckling.

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 september 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2015: 56 965 (7,1%) 25

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Kramfors

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Kramfors Ansökan om medel från Samordningsförbundet Kramfors Namn på Projektet Nytänk Bakgrund Kramfors Kommun har åtagit sig att ta emot ca 60 kvotflyktingar/år. Fr.o.m. deras ankomst till Kramfors startar processen

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Svar på skrivelse gällande traineejobb

Svar på skrivelse gällande traineejobb Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-11-09 Handläggare Albin Lindström Telefon: 0761247998 Till Arbetsmarknadsnämnden den 21 november 2017 Ärende

Läs mer

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun 101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län juli månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län juli månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Salomonsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län juli månad 2016 De till arbete minskade I slutet av juli 2016 påbörjade cirka 1 109 av alla

Läs mer

Plan för samhällsorientering Skara kommun

Plan för samhällsorientering Skara kommun 1(5) Plan för samhällsorientering Skara kommun Bakgrund Den 1 december 2010 trädde etableringsreformen i kraft. Den syftar till att ge nyanlända bättre förutsättningar för att så snabbt som möjligt lära

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015 1 400 personer fick arbete i augusti Under augusti månad erhöll 1 396 personer

Läs mer

DUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN

DUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN DUA Nyanlända Lund 16 24 år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Uppdraget...3 1.2 Styrning, uppföljning och målsättningar...3 1.2.1 Styrning... 3 1.2.2 Uppföljning...

Läs mer

Trepartsamverkan Irja Tiainen

Trepartsamverkan Irja Tiainen Trepartsamverkan Irja Tiainen Irja.Tiainen@Kommunal.se Arbetsmarknadsansvarig Kommunal Trollhättan Vänerväst 1 Regelbundna möten. Detta ställer krav på regelbundna möten med Arbetsförmedlingen, arbetsgivaren

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015 1 100 personer fick arbete i december Under december månad erhöll 1 092 personer

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017 FAKTAUNDERLAG Jönköpings län 2017-04-10 Ida Karlsson Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017 Färre personer går till arbete Av samtliga sökande på Arbetsförmedlingen i Jönköpings län påbörjade

Läs mer

Horisont bygger på att hitta vägar för ungdomar till utbildning och jobb, genom ett projekt där flera myndigheter och organisationer samverkar.

Horisont bygger på att hitta vägar för ungdomar till utbildning och jobb, genom ett projekt där flera myndigheter och organisationer samverkar. Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-08-29 1(5) Projektplan Horisont Pia Andersson Enhetschef 054-540 50 87 Pia.andersson@karlstad.se Projektplan Horisont Vägledning, information, lärande för

Läs mer

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Bilaga 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Befintlig verksamhet Befintlig verksamhet/samarbete

Läs mer

0611-349000 35192-4 070-2156951

0611-349000 35192-4 070-2156951 1(6) ANSÖKAN OM PROJEKTMEDEL Ansökan skickas till: Länsstyrelsen i Västernorrlands län Näringsliv och samhällsbyggnadsavdelningen 871 86 HÄRNÖSAND Uppgifter om sökande Organisationsnummer 202100-2445 Projektägare

Läs mer

Överenskommelse DUA Jönköping

Överenskommelse DUA Jönköping Överenskommelse DUA Jönköping Del 1. Kartläggning och analys 1.1 Kartläggning och analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet Industrin behöver väldigt mycket arbetskraft. Trenden är att alla arbeten

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser i Nordanstigs kommun Dokumentnamn Riktlinjer för arbetsmarknadsenhetens insatser Reviderad datum Dokumentansvarig Verksamhetschef Social omsorg Fastställd

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 april 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län mars 2016: 9 677 (6,3%) 4 337 kvinnor (5,8%)

Läs mer

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration 2007-01-29 20 39 Kommunstyrelsen 2008-02-11 38 95 Arbets- och personalutskottet 2008-01-28 16 38 Dnr 07.13-008 jankf16 Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration Ärendebeskrivning Camilla

Läs mer

Praktikkartläggning. Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning

Praktikkartläggning. Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning Praktikkartläggning Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning Projektperiod: 1 februari 2017 30 september 2018 Projektägare: Uppsala

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Dialog med Kommunförbundet Skåne 14 maj

Dialog med Kommunförbundet Skåne 14 maj Dialog med Kommunförbundet Skåne 14 maj Samverkan mellan kommun och Arbetsförmedlingen i Skåne Paul Andersson Arbetsförmedlingens grunduppdraginstruktionen för Arbetsförmedlingen Förordning (2007:1030)

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017 FAKTAUNDERLAG Jönköpings län 2017-10-10 Ida Karlsson Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017 Stark arbetsmarknad i Jönköpings län Av samtliga sökande på Arbetsförmedlingen i Jönköpings

Läs mer

Lokal överenskommelse. samverkan för effektivare introduktion och integration av flyktingar och andra invandrare i Eksjö kommun

Lokal överenskommelse. samverkan för effektivare introduktion och integration av flyktingar och andra invandrare i Eksjö kommun Lokal överenskommelse om samverkan för effektivare introduktion och integration av flyktingar och andra invandrare i Eksjö kommun 1. Överenskommelse om samverkan för effektivare introduktion och integration

Läs mer

Etableringsuppdraget

Etableringsuppdraget Etableringsuppdraget Yrken och framtid på 10 års sikt generationsväxlingens effekter Generationsväxlingen leder till ett stort rekryteringsbehov för att ersätta avgångar Brist på arbetskraft inom vissa

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik oktober 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik oktober 2017 FAKTAUNDERLAG Västmanlands län Stockholm, 2017-11-13 Marcus Löwing Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik oktober 2017 Till arbete Antalet personer som fått arbete uppgick till 1 172 under oktober månad.

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017 FAKTAUNDERLAG Kalmar län Valdete Hashani Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017 860 påbörjade något arbete Under mars 2017 påbörjade omkring 860 personer (360 kvinnor och 500 män) som var inskrivna

Läs mer

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Bilaga 3

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Bilaga 3 Innehållsförteckning Inledning...2 Organisering...2 Huvudsakliga metoder och verktyg...3 Ansvarsfördelning...4 Budget och resurser...5 Uppföljning...6 1

Läs mer

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA Våga rekrytera smartare! Branschråd VA vill uppmuntra dig att tänka både kreativt och strategiskt vid rekrytering. Det finns väldigt många människor med kunskaper som du inte har råd att bortse ifrån,

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Nationellt forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft - Tjänstepersonsdialogen 12 maj 2015

Nationellt forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft - Tjänstepersonsdialogen 12 maj 2015 Nationellt forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft - Tjänstepersonsdialogen 12 maj 2015 Anders Kessling Tillträdande unga (16 30 år) på arbetsmarknaden samt åldersavgångar, 2008 2025 De

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017 FAKTAUNDERLAG Kronobergs län 2017-10-05 Ronnie Kihlman Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017 Inskrivna arbetslösa som går till arbete Under september månad 2017 påbörjade 580 personer

Läs mer

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar

Läs mer

9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015

9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 april 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, mars 2015 9 651 (6,3 %) 4 263 kvinnor (5,8

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 FAKTAUNDERLAG Skåne län Malmö, 13 mars 2017 Thomas Behrens Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 Den ekonomiska utvecklingen fortsätter att vara stark. Efterfrågan på arbetskraft är betydande,

Läs mer

9 augusti Andreas Mångs, Analysavdelningen. Den svenska. exportföretag. halvåret , 8 procent. procent. Från. Arbetsförmedlingen

9 augusti Andreas Mångs, Analysavdelningen. Den svenska. exportföretag. halvåret , 8 procent. procent. Från. Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 augusti 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, juli 2013 12 491 (7,3 %) 5 801 kvinnor (7,2 %) 6

Läs mer

Sacos förslag för snabbare integration av nyanlända akademiker

Sacos förslag för snabbare integration av nyanlända akademiker Sacos förslag för snabbare integration av nyanlända akademiker Det stora antalet nyanlända akademiker som har sökt sig till Sverige de senaste åren kan genom snabbare insatser få en mycket bättre start

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län i slutet av maj 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län i slutet av maj 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län i slutet av maj 2013 Kort om maj 2013 Antal/andel av den registerbaserade arbetskraften 16 64 år 2013 2012 Förändring Sökande som har fått arbete

Läs mer

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157 Kommittédirektiv Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå Dir. 2014:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En kommitté

Läs mer

Tidiga insatser för asylsökande

Tidiga insatser för asylsökande Tidiga insatser för asylsökande Asylsökande i Gävleborg 2016-11-01 1600 1400 1200 1000 800 600 EBO ABO 400 200 0 Källa: Migrationsverket Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker

Läs mer

Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Elin Landell, särskild utredare

Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Elin Landell, särskild utredare Med rätt att delta Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Elin Landell, särskild utredare Utredningens uppdrag Föreslå åtgärder för att öka arbetskraftsdeltagandet och

Läs mer

En skola och utbildning som främjar social rörlighet

En skola och utbildning som främjar social rörlighet Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2836 av Erik Bengtzboe m.fl. (M) En skola och utbildning som främjar social rörlighet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

1(8) Riktlinjer för arbetsmarknadspolitiska insatser. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för arbetsmarknadspolitiska insatser. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Sektionschef AME Reviderad av 3(8) Innehållsförteckning...4 Inledning...4 Lagstiftning

Läs mer

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008.

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Kommittédirektiv Dialog med kommuner om flyktingmottagande Dir. 2008:16 Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare i form av en kontaktperson

Läs mer

Innanförskapsakademin - Att förebygga utanförskap genom sociala investeringar

Innanförskapsakademin - Att förebygga utanförskap genom sociala investeringar Innanförskapsakademin - Att förebygga utanförskap genom sociala investeringar Film om Innanförskapsakademin Innanförskapsakademin: Utvecklingsprogram: Förebygga utanförskap. Nyanlända och arbetssökande

Läs mer

Ansökan om pengar från Kompetensutvecklingssatsningen

Ansökan om pengar från Kompetensutvecklingssatsningen Ansökan Sida 1 (5) 2016-11-18 Fylls i av stadsledningskontoret: Diarienummer: 210-1196/2016 Ansökningsnummer: Ansökan om pengar från Kompetensutvecklingssatsningen Fyll i en ansökan för varje kompetensutvecklingsinsats.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 14 mars 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköping län februari 2012 12 148 (7,2%) 5 730 kvinnor

Läs mer

Bilaga 3b: Kartläggning och verksamhet i samverkan Unga nyanlända

Bilaga 3b: Kartläggning och verksamhet i samverkan Unga nyanlända Bilaga 3b: Kartläggning och verksamhet i samverkan Unga nyanlända Innehåll 1. Målgruppens sammansättning 2 2. Lagändringar 3 3. Insatser för målgruppens behov 4 3.1 Gymnasieskola 4 3.2 Ung framtid 5 4.

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län april 2016: 54 139 (6,7%) 23 670 kvinnor

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 november 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län oktober 2011 9 369 (6,4%) 4 837 kvinnor

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 FAKTAUNDERLAG Kronobergs län Valdete Hashani Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 600 påbörjade något arbete I Kronobergs län påbörjade omkring 600 personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Remiss av förslag om inrättande av jobbtorg i Stockholm

Remiss av förslag om inrättande av jobbtorg i Stockholm SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING DNR 004-352/07 SID 1 (5) 2007-07-12 Handläggare: Anders Anagrius Telefon: 508 03 427 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Remiss av förslag om inrättande av jobbtorg i Stockholm

Läs mer

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 12 oktober 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län september 2012 9 683 (6,5%) 4 816 kvinnor

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer