Testresultatrapport e-adept

Transkript

1 Testresultatrapport e-adept e-adept Digitalt gångvägnät - navigeringstjänst för personer med synnedsättningar i Stockholms stad Version 1.0 Elisabeth Dawidson Johan Lindholm Astando AB

2 2 (67) Innehållsförteckning SUMMARY SAMMANFATTNING BAKGRUND SYFTE OCH MÅL MÅLGRUPP AVGRÄNSNINGAR TERMER OCH BEGREPP TEKNISKA DATA HÅRDVARA MJUKVARA - UTVECKLINGSRESULTAT MJUKVARA TREDJEPARTSPRODUKTER DATA TESTOMRÅDE ANVÄNDNINGSTEST FÖRSÖKSDELTAGARE HJÄLPMEDEL UNDER TESTPERIOD Primärt hjälpmedel Sekundärt hjälpmedel FÖRÄNDRINGAR I HÅRDVARA OCH MJUKVARA UNDER ANVÄNDNINGSTEST RESULTAT RESULTAT FÖRE LÅNGTIDSTEST Resultat från intervju Resultat från utbildning i kombination med intervju Resultat från fältnavigering i samband med intervju 1 och utbildning Avvikelser från testspecifikation i samband med intervju 1 och utbildning RESULTAT FRÅN LÅNGTIDSTEST Interaktion Navigering Larm Hårdvara RESULTAT EFTER LÅNGTIDSTEST Återlämning efter långtidstest Resultat från fältnavigering efter långtidstest Resultat från intervju RESULTAT UTIFRÅN UPPSATTA MÅL Minst 80 % av deltagarna självständigt kan planera och genomföra en gångresa från port till port i okänd miljö där ett gångvägnät finns digitaliserat Minst 60 % av deltagarna självständigt har planerat och genomfört en kombinerad gång och kollektivtrafikresa från port till port i okänd miljö där gångvägnät finns digitaliserat Minst 70 % av testdeltagarna upplever ringlistefunktionen (vänner ringlista eller larmtjänst) med positioneringsangivelse som en extra trygghet vid självständigt resande Minst 80 % av deltagarna uppfattar utrustningen som diskret, komfortabel och driftsäker Minst 80 % av deltagarna uppskattar det stöd navigatorn ger för att träna på en resa i förväg Summering av de uppsatta målen... 55

3 3 (67) 5.5. HANTERING AV MENY OCH KNAPPAR Adressinmatning Inställningar Allmän hantering av menyval Övrigt DISKUSSION OCH ANALYS REKOMMENDATIONER TILL FORTSATT UTVECKLING DATA OCH DIGITALISERING HÅRDVARA RUTTNING OCH GUIDEINSTRUKTIONER HANTERING AV KNAPPAR, MENY OCH INMATNINGSFÄLT REFERENSER PROJEKTDOKUMENT ARTIKLAR, BÖCKER OCH HEMSIDOR... 67

4 4 (67) Summary During the weeks ( ) user tests of a new navigation system for visually impaired and blind people, called e-adept, were performed. The user test was made by thirteen test users and Johan Lindholm at Astando served as a test leader and had during the whole test period a close co-operation with the participants. The prototype consisted of a mobile telephone, with a navigation program TeDuco installed, and a positioning device. The prototype receives routes and related information from a routing server via the Internet. The user tests were performed in the city of Stockholm, Sweden. The evaluation consisted of both interviews and field trials. During the educational part of the evaluation, the participants were to try to type in start- and destination addresses, follow guide instructions and haptic feedback, and repeat the guide instructions using TeDuco. The thirteen participants had been selected from a target group description and each test user could, on their own, evaluate the prototype on a daily basis during five weeks. During the evaluation period each test user was assigned to journalize their usage to get reflections about the usage documented as it happened. The test leader made weekly calls to follow up the test participant s usage of the prototype. To get as much information as possible from the weekly calls each test user s log files, which were continually sent to a server, were controlled by the test leader prior to the call. These log files set the foundation for the calls so possible problems could be identified and ideas about routes could be discussed with the test user in case he/she felt insecure regarding further usage. During the user tests the participants could use the prototype independently in their daily life and then be able to evaluate it as a complement to their primary mean of navigation. The major problems the test users experienced with the prototype were the positioning, routes that included public transportation and the size of the positioning device. Among the suggestions for improvements of the prototype an improved positioning accuracy is mentioned, with a few alternatives describing ways for the system to determine where on the route the user is located as well as a more adaptable step length calculation. The test users also asked for better possibilities to travel with public transportation since their overall impression of that function was very positive. That function would give them more freedom and decrease their dependency to certain means of transport. Regarding the positioning device the test users would prefer a smaller device and possibilities to choose where to wear it, instead of being limited to wear it on the back. The test users thought that the prototype was very interesting and they felt big trust in improvements of the existing device which would generate a good navigation complement to the user group. Most of them were also willing to participate in further tests and evaluations and to keep in contact with Astando. This report describes the background of the project, the technical design of the prototype, it gives a description of the user test and the test users, the results from the user test and ends with a discussion and analysis part as well as recommendations for further development.

5 5 (67) 1. Sammanfattning Under veckorna ( ) genomfördes användningstester av prototypen för ett nytt navigeringshjälpmedel för personer med synnedsättning eller blindhet, e-adept. Användningstestet genomfördes av tretton testdeltagare och Johan Lindholm på Astando var under testet testledare och hade ett nära samarbete med testdeltagarna. Prototypen bestod av en mobiltelefon med installerat navigeringsprogram, TeDuco, samt positioneringsutrustning. Prototypen hämtar information om rutter med mera från en ruttplaneringsserver via Internet. Användningstesterna genomfördes i Stockholms stad innanför tullarna. Utvärderingen bestod av både intervjuer och praktiska försök. Deltagarna fick, på egen hand, exempelvis prova på att mata in adresser för önskade start- och slutpunkter för en rutt, följa guideinstruktioner och vibrationsstöd från start till mål och repetera guideinformation. De tretton testdeltagarna hade valts ut ifrån en målgruppsbeskrivning och respektive testdeltagare hade möjlighet att dagligen utvärdera prototypen under fem veckor. Under utvärderingsperioden hade varje testdeltagare som uppgift att föra dagbok över sitt användande för att reflektioner kring användandet skulle dokumenteras när det inträffade. Veckosamtal genomfördes för att följa upp testdeltagarens användande av prototypen. För att få ut så mycket som möjligt från veckosamtalen kontrollerades respektive testdeltagares loggfiler, som skickats till en server, av testledare på Astando. Dessa loggfiler lade sedan grund för samtalen så att eventuella fel kunde hittas och möjlighet kunde ges att tipsa om rutter för testdeltagarna i de fall de eventuellt kände sig osäkra på vidare användning av prototypen. Under användningstestet fick testdeltagarna använda prototypen självständigt i sin vardag och då få möjlighet att utvärdera den som ett komplement till sin vanliga navigeringshjälp. De huvudsakliga problemen som testdeltagarna upplevde med prototypen var positioneringen på rutt, kollektivtrafikresor och positioneringsdosans storlek. Bland förslagen till förbättringar av prototypen nämns förbättrad positioneringsnoggrannhet med olika alternativ för att beskriva för systemet var på rutt man befinner sig alternativt en verklighetsanpassad steglängd. Testdeltagarna önskade även bättre möjlighet till resor med kollektivtrafik då de hade en väldigt positiv inställning till denna funktion då det skulle ge dem mer frihet och minska olika beroenden till transport. Gällande positioneringsutrustningens storlek var önskan främst en storleksminskning. Testdeltagarna hade även önskemål att kunna placera denna på olika ställen på kroppen istället för att vara begränsad till att ha den på ryggen. Testdeltagarna ansåg att prototypen var väldigt intressant och de hade stora förhoppningar om att denna version skulle rättas till och utvecklas till ett bra navigeringskomplement för målgruppen. De flesta visade även intresse av att ha fortsatt kontakt med Astando för att få möjlighet att medverka vid fler tester eller utvärderingar. Denna rapport tar upp bakgrund till projektet, prototypens tekniska uppbyggnad, beskrivning av användningstestet samt försöksdeltagarna, resultat från användningstestet och avslutas med en diskussion samt rekommendationer till fortsatt utveckling.

6 6 (67) 2. Bakgrund Sveriges Regering och Riksdag enades i slutet av 90-talet om målsättningen att kommunerna ska vara tillgänglighetsanpassade för personer med funktionsnedsättningar senast år I Stockholm hade man sedan 1998 utökat tillgänglighetsarbetet med målet att alla brister som fanns i tillgängligheten när det gällde utemiljön och i stadens egna fastigheter skulle vara avhjälpta senast år 2010, och att Stockholm då skulle vara världens mest tillgängliga huvudstad. Detta ställde krav inte bara på den rent fysiska tillgängligheten utan också på informationssystemens tillgänglighet. En person med synnedsättning kan vara behjälpt av ytterligare stöd när de rör sig i utemiljön, rullstolsburna personer kan behöva veta t.ex. lutningen på en planerad rutt och var trappor och hissar finns belägna. Mycket av denna information finns spridd på kommunens olika förvaltningar och kan göras tillgänglig för kommuninvånarna. Med anledning av ovanstående regeringsdirektiv utvecklades en mobil navigeringstjänst i projektet Digitalt gångvägnät navigeringstjänst för personer med synnedsättningar i Stockholm stad (DGNÄT). Stockholms trafikkontor har låtit ta fram en karta över gångoch cykelvägnätet, och lagrat denna information i digitaliserad form i en lokal vägdatabas (Tekis-LV). Gång- och cykelvägnäten är separata nät representerade av mittlinjer. Gångvägnäten används för ruttplaneringen i projektet och de ägs och förvaltas av kommunen vilket innebär att data ständigt uppdateras i kommunens dagliga verksamhet. Till vägnätet kan ytterligare information vara kopplad såsom pågående grävningsarbeten, var uteserveringar är placerade och trappors läge (kommunens verksamhetsdata). Det system som utvecklats bygger på att användaren utnyttjar en mobiltelefon med en ansluten positioneringsutrustning. Användarenheten kommunicerar med en server med information från bl.a. Tekis-LV där det digitala namnsatta gångvägnätet finns lagrat. På serversidan finns funktioner för ruttplanering och larm. Genom att skriva in start- och måladress får användaren en vägbeskrivning och detaljerad information om omgivningen, beroende på hur mycket verksamhetsdata från kommunen som har kopplats till Tekis-LV. Information kan även hämtas från kollektivtrafiktjänsten Resrobot så att användaren kan få en rutt längs med en trottoar till en busshållsplats och information om linjenummer, avgångstid och avstigningshållplats. När användaren stigit av bussen fortsätter guideinstruktionerna att ge vägvisning längs med trottoaren fram till måladressen. Projektet startade 2005 med en förundersökning och har hittills fått finansiering från Tillgänglighetsprojektet och Stadsledningskontoret, Stockholms stad, genom e-tjänsten Navigeringsstöd. Servertjänsterna har främst finansierats av Kommunikationsmyndigheten PTS genom projektet e-adept där Stockholms stad är en part tillsammans med Trafikverket, Malmö stad, Regis och Astando. Projekten DGNÄT och Navigeringsstöd har ingått som en del i det samfinansierade projektet e-adept genom utveckling av mobilklienten TeDuco. Inom e-adept har utredningar, specifikations- och utvecklingsarbete gjorts inom områdena ruttplanering, larm och service, kollektivtrafik och Färdtjänst och positionering.

7 7 (67) I projekten Navigeringsstöd, DGNÄT och e-adept har syftet varit att utveckla en mobil navigeringstjänst som tillåter en person med synnedsättning att självständigt navigera och på egen hand kunna utforska okända miljöer i en högre utsträckning än tidigare. Tjänsten kan även anpassas för andra målgrupper. Genom att kunna erbjuda en ruttplaneringstjänst baserad på kommunens data kan personer med funktionsnedsättning erhålla en högre delaktighet i samhället och lättare nå tjänster, service och nöje. Huvuddelen av utvecklingsarbetet har slutförts och en längre utvärdering av användbarheten och funktionaliteten har kvarstått innan systemet kan anses vara klart för produktionssättning. Långtidstester (tester där användarna använder systemet på egen hand) planerades därför att utföras under Syfte och mål Avsikten med långtidstesterna var att verifiera i vilken utsträckning TeDuco och navigeringsplattformen e-adept, med vilken TeDuco kommunicerar, fungerar för målgruppen i vardagen. Målet var att detektera eventuella brister i själva utrustningen och e-adept, förstå om det finns viktiga funktioner eller information som saknas samt kartlägga problemsituationer som målgruppen kan uppleva vid användandet. Resultaten från utvärderingen kommer att användas till att göra ytterligare justeringar av systemet för att än mer anpassas till målgruppens behov. Tidigare har TeDuco utvärderats vid kortare testtillfällen. Deltagare från målgruppen har då fått utvärdera TeDuco i så kallade användningstest under ledning av testledare under några timmar. Med denna utvärdering vill Trafikkontoret och kommunikationsmyndigheten PTS undersöka hur TeDuco fungerar för målgruppen i vardagen, under självständigt handhavande och utan handledning av testobservatör eller testledare. Målsättningen var att få in information från målgruppen om hur TeDuco används, vad som fungerar bra/dåligt och funktionalitet som eventuellt saknas. Vår hypotes var att de som deltar i utvärderingen inledningsvis skulle börja testa navigeringstjänsten i bekanta miljöer och sedan successivt öka användandet av tjänsten i mer okända miljöer. Inför testerna tecknades ett utvärderingsavtal mellan Astando och Securitas AB för att möjliggöra för testdeltagarna att larma Securitas. Syftet med utvärderingsavtalet var att kunna utvärdera hur Securitas via e-adepts webbgränssnitt kan bistå en användare som aktivt påkallar hjälp av Securitas. Med hjälp avses i detta fall att Securitas bestämmer användarens position via webbgränssnittet, kontaktar användarens kontaktpersoner eller leder användaren efter önskemål via e-adepts karta. Två olika typer av larm kunde skickas till Securitas; kontaktlarm och ledsagning som är ett betalnummer. Det primära syftet med utvärderingen var att i vardaglig miljö utvärdera vilket stöd navigeringstjänsten ger för planering av resa, träna på resa i förväg, genomföra resa med och utan kollektivtrafik samt att utvärdera användningen av programvarans ringlista (som dessutom skickar användarens position till mottagaren).

8 8 (67) Efter utvärderingsperioden är målet att: 1. minst 80 % av deltagarna självständigt kan planera och genomföra en gångresa från port till port i okänd miljö där ett gångvägnät finns digitaliserat. 2. minst 60 % av deltagarna självständigt har planerat och genomfört en kombinerad gång- och kollektivtrafikresa från port till port i okänd miljö där ett gångvägnät finns digitaliserat. 3. minst 70 % av deltagarna upplever ringlistefunktionen (vänner ringlista eller larmtjänst) med positionsangivelse som en extra trygghet vid självständigt resande. 4. minst 80 % av deltagarna uppfattar utrustningen som diskret, komfortabel och driftsäker. 5. minst 80 % av deltagarna uppskattar det stöd navigeringstjänsten ger för att träna på en resa i förväg Målgrupp Målgruppen för långtidstesterna var personer med synnedsättning/blindhet. Synskadades Riksförbund definierar på sin hemsida synskadade enligt följande Synskadad är den som har svårt att läsa eller som har svårt att orientera sig med hjälp av synen. De flesta kan svagt skönja färger och föremål eller ser med starkt begränsat synfält. Andra har svårigheter när det är mörkt eller när det är skarpt solsken. 1 För test av navigeringshjälpmedel har vi med benäget stöd från Jan-Ingvar Lindström, Everycom, och Lisbeth Axelsson Lindh, specialist inom orientering och förflyttning, valt att definiera synnedsättning/blindhet enligt följande: Grav synnedsättning/blindhet: Ingen för situationen användbar synförmåga. Begränsad synnedsättning: Begränsad möjlighet att med synens hjälp orientera sig i okänd miljö samt motsvarande svårigheter i den dagliga livsföringen. För båda grupperna, personer med grav synnedsättning/blindhet samt personer med begränsad synnedsättning, gäller i tillämplig utsträckning att man använder teknikkäpp, markeringskäpp/vit stödkäpp, annat tekniskt orienteringshjälpmedel, ledarhund eller kikare för att navigera och orientera sig i miljön. Ofta används ledsagare för introduktion till orientering i okänd miljö Avgränsningar Detta test fokuserade på användandet av TeDuco och hur systemet (e-adept/teduco) fungerar i vardagen. I långtidstesterna ingick inte några systemtester. System- och integrationstester har utförts löpande under projektets gång på följande sätt; varje gång 1 Synskadades Riksförbund. (2010). Synskadades Riksförbund. Vem är synskadad. Online. (2008) (citerad , GMT). Tillgänglig från:

9 9 (67) klienten frågar servern efter en rutt testas hela kedjan klient-positioneringsutrustningserver-klient. Ruttanrop har utförts av klientutvecklare och testansvarig under varje sprint sedan projekten DGNÄT/Navigeringsstöd och e-adept startade (2005/2007) samt under de användningstester med blinda/personer med synnedsättningar som utförts flera gånger per år sedan projektstart. Enhets- och integrationstester har skett under det löpande utvecklingsarbetet. Prestanda-, last-, och stresstester har också utförts under tidigare utvecklingsfaser och finns dokumenterade i e-adept Ruttplaneringsmodul resultat last och stresstester 2 och i AlarmServer resultat last och stresstester 3. Manualer har inte funnits till hands då de ej varit uppdaterade. Istället har en kortare lathund funnits tillgänglig för testdeltagarna, både digitalt och i punktskrift. 2 Ruttplaneringsmodul. Resultat Last- och stresstester. e-adept projektrapport fas 5. 3 Alarmserver Resultat last och stresstest. e-adept.

10 10 (67) 2.4. Termer och begrepp Term/begrepp Användningstest Bluetooth DRM-4000 e-adept GC GC-konstruktion GPS LV Långtidstest Server Start- och slutpunkt SMS TeDuco USB Förklaring En metod för att studera användningsmönster och identifiera de användbarhetsproblem som uppstår vid användningen av en produkt. Testet genomförs lämpligen med produktens primära målgrupp-/er då de får utföra realistiska och typiska uppgifter i den miljö som produkten är tänkt att användas i. Här används begreppet för utvärderingen inklusive utbildning och fältnavigering (långtidstest). Trådlös och billig överföring av information över korta avstånd via radiosignaler ( m). Officiell standard. Gemensam för tele- och datakomindustrin. Gyro-Stabilized Dead Reckoning Module. Innehåller stegräknare, gyro, kompass och accelerometrar. Positionering via tröghetsnavigering: enheten beräknar en persons förflyttning från senaste kända koordinat. Electronic Assistance for Disabled and Elderly Pedestrians and Travellers. Gång- och cykelväg GC-konstruktion beskriver vilken typ av vägkonstruktion som en del av ett nät utgörs av. Den uttrycker vad går eller cyklar jag på?. GCkonstruktion ska förekomma heltäckande på allt vägnät som är av trafikslaget cykeltrafik och/eller gångtrafik. Global Positioning System. Ett satellitbaserat positioneringssystem där en mottagare genom avancerad pejling kan bestämma sin egen position. Lokal Vägdatabas Här definierat som ett test som utförs självständigt, dvs. exklusive utbildningsmomenten. Värddator. Ett system som betjänar andra system (klienter). En punkt är en adress. Denna adress byggs upp genom att användaren anger Kommun, Gatunamn och sedan gatunummer genom att skriva detta i tre steg. Samma förfarande gäller både för start- och slutpunkt och dessa skapar sedan möjlighet för systemet att generera ett ruttförslag mellan dessa punkter. Short Message Service. Textmeddelanden mellan mobiltelefoner eller mellan mobiltelefon och dator. Programvara för ruttplanering- och larm för personer med synnedsättningar som installeras på mobiltelefonen. Universal Serial Bus. Används för snabb dataöverföring mellan två enheter. USB kan även användas som strömkälla för att driva exempelvis en fläkt från datorns USB uttag.

11 11 (67) 3. Tekniska data 3.1. Hårdvara Tröghetsnavigering Företag: Astando Modell: DRM-4000, GPS-mottagare Gränssnitt: USB, Bluetooth Sensorer: Accelerometer, stegräknare, gyro, digital kompass. Mått: 111,8x81,3x38,1 mm Vikt: 340,2 g Mobiltelefon Företag: NOKIA Modell: NOKIA C5 Operativsystem: Symbian OS serie 60, ed. 3, v.9.3. Mått: 112x46x12,3 mm Vikt (med batteri): 89,3 g Hörlurar Företag: NOKIA Modell: Stereoheadset WH-102 Lurarna fästs i öronen. På kabeln finns en enhet med mikrofon, svarsknapp för samtal.

12 12 (67) 3.2. Mjukvara - utvecklingsresultat TeDuco Företag: Astando AB Version: teducoerik.sis, v samt v Datum: v , v eadeptroutingservice Företag: Astando AB Version: EAdeptRoutingService v1.0.0 Datum: - AlarmWebbApplication Företag: Astando AB Version: AlarmWebApplication Version Datum: - AlarmServer Företag: Astando AB Version: AlarmServer Version Datum: - eadeptauth Företag: Astando AB Version: Auth Version 2.0 Datum: - AstroEngine Företag: Astando Version: - Datum: Mjukvara tredjepartsprodukter Mosync Runtime Företag: MoSync AB Version: MoSyncR.0918a Datum:

13 13 (67) Text-till-tal Företag: Acapela group Version: Ingmar 3rd edition compatible Datum: - Tekis-LV Företag: Tekis Version: LV version 2.4 Datum: - Lvws Företag: Astando Version: Lvws 2.0, Lvws beta8 (TeDuco) Datum: 2006 Oracle Spatial Företag: Oracle Version: - Datum: - MyCarta Företag: via Astando Version: - Datum: - Pixie sms-tjänst Företag: Pixie Version: - Datum: Data Tillgänglighetsinformation samt GC-konstruktion Version: Nyinventering 2007 Datum: 2007 Ruttplaneringsprofil Profil 2 Synskadad Version: 0.2 Datum:

14 14 (67) GC_LV Databas med namnsatt digitalt gångvägnät Version: - Datum: Testområde För att kunna genomföra testerna krävs ett digitalt gångvägnät. TeDuco använder det digitala gångvägnätet för ruttplanering. När testerna genomfördes fanns nät tillgängliga för navigering i följande områden i Stockholm (fig. 1): Södermalm (inklusive Gamla stan, Långholmen och Reimersholme) Kungsholmen (inklusive Stora och Lilla Essingen) Östermalm Norrmalm Området ansågs lämpligt eftersom här finns både parkmiljö, bostadsområde samt starkt trafikerad stadsmiljö, alltså flera olika typer av testmiljöer. I anslutning till testområdet behövdes en plats inomhus för att kunna introducera utvärderingen för och utföra intervjuer med försöksdeltagarna. Ett avskilt rum hos Astando användes till detta då det ansågs viktigt att inte påföra försöksdeltagarna onödig stress förutom den anspänning det kan innebära att känna sig granskad under en utvärdering. En kort promenad därifrån var utgångspunkten för den första testrutten som genomfördes under utbildningsmomentet.

15 15 (67) Figur 1. Översiktsbild över testområdet i Stockholm där gröna linjer representerar gångvägnätet.

16 16 (67) 4. Användningstest Användningstestet utfördes i centrala Stockholm (inom tullarna beskrivet i kap. 3.5 Testområde). Antalet testdeltagare var tretton (13) stycken och respektive deltagare fick genomföra en inledande intervju samt en utbildning på utrustningen inför långtidstestet. Långtidstestet löpte sedan under en femveckorsperiod med en avslutande intervju i slutet av testperioden Försöksdeltagare Kraven för att få medverka i långtidstesterna var att personen är helt blind eller har en synnedsättning enligt målgruppsbeskrivningen att personen är van att röra sig självständigt i gatumiljö att personen bor, arbetar eller vistas regelbundet innanför tullarna i Stockholm (områden i Stockholm där navigering med TeDuco fungerar fullt ut) att personen har normal hörsel att personen har förmåga att kunna gå en kilometer i gatumiljö Ett urval bland intresserade personer med synnedsättning/blindhet gjordes för att få en jämn fördelning utifrån: kön ålder teknikvana hjälpmedel vid orientering och förflyttning o teknikkäpp o ledarhund o kikare, markeringskäpp eller vit stödkäpp 4.2. Hjälpmedel under testperiod Eftersom TeDuco och e-adept är avsett att ge ett kompletterande stöd vid navigering för gående fick testdeltagarna under användningstestet använda sina vanliga hjälpmedel i kombination med TeDuco för att kunna utvärdera navigeringshjälpmedlet just i kombination med sitt vanliga hjälpmedel. Då urvalet bland testdeltagarna skulle ha en jämn fördelning sett till deras hjälpmedel har vi definierat dessa som primära och sekundära hjälpmedel. I denna statistik inkluderas varken TeDuco eller Färdtjänst Primärt hjälpmedel Under och före användningstestet använde alla testdeltagare någon form av hjälpmedel för olika situationer på stan. Detta kallar vi för det primära hjälpmedlet för testdeltagaren och

17 17 (67) är det hjälpmedel som primärt används tillsammans med TeDuco. Av tretton deltagare använde nio stycken en teknikkäpp, två använde ledarhund, en använde kikare och en person använde ledsagare (fig. 2). Det primära hjälpmedlet har under testperioden använts precis som vanligt dvs. då tillfället kräver att testdeltagaren behöver assistens av sitt primära hjälpmedel. Primärt hjälpmedel för navigering Käpp Ledarhund Kikare Ledsagare Figur 2. Primärt hjälpmedel för navigering. Antalet är baserat på tretton (13) stycken testdeltagare Sekundärt hjälpmedel Som sekundärt hjälpmedel räknas det andra hjälpmedel som en testdeltagare eventuellt kan använda sig utav. Detta sekundära hjälpmedel är ett komplement till det primära hjälpmedlet ovan angivet. Av de sju testdeltagare som angav att de använder ett sekundärt hjälpmedel för navigering använde tre testdeltagare käpp och fyra stycken angav ledsagare (fig. 3). För denna statistik ska tilläggas att faktorer som navigering vid nya platser, då ledarhund ej är disponibel samt för att markera för andra att man har en synnedsättning är tillfällen då testdeltagare angett ett sekundärt hjälpmedel för navigering.

18 18 (67) Sekundärt hjälpmedel (om angivet) Käpp Ledsagare 3 4 Figur 3. Sekundärt hjälpmedel (om angivet). Statistik baserat på sju (7) av totalt tretton (13) stycken deltagare som angivit att de använder sig av ett annat hjälpmedel för att komplettera sitt primära hjälpmedel för navigering Förändringar i hårdvara och mjukvara under användningstest Under användningstesterna genomfördes följande mjukvaruförändringar på prototypen: Några testdeltagare rapporterade i testperiodens början att det inte gick att skriva in start- eller slutpunkter som startar på bokstäverna Å, Ä eller Ö i programvaran TeDuco. Detta rättades till och alla testdeltagarna fick information om den nya versionen och, om önskat, fick möjlighet att få telefonen ominstallerad med ny version av TeDuco. Ominstallation av TeDuco genomfördes på fyra testtelefoner efter önskemål från testdeltagare. Under användningstestet fick projektet tillgång till testlicenser av talsyntesen Talks och testdeltagarna fick information om detta. Tanken var att Talks skulle underlätta användningen av telefonens gränssnitt utanför programvaran TeDuco. Installation av Talk genomfördes på fyra testtelefoner efter önskemål från testdeltagare. Resterande testdeltagare använde istället Nokias vanliga talsyntes. Under användningstesterna genomfördes följande hårdvaruförändringar på prototypen: En testdeltagare använde ett trådlöst headset istället för det medföljande headsetet från Nokia. En testdeltagare använde ett headset anpassat för hörapparat istället för det medföljande headsetet från Nokia.

19 19 (67) 5. Resultat I detta kapitel beskrivs resultaten från de olika momenten som ingick i användningstestet. Momenten inkluderar följande resultat: Resultat före långtidstest (gå till kapitel) Resultat från långtidstest (gå till kapitel) Resultat efter långtidstest (gå till kapitel) Resultat utifrån uppsatta mål (gå till kapitel) I de svar som redovisas i resultat är även deltagarnas kommentarer medtagna. Observera att kommentarerna är nedskrivna under pågående intervju och inte transkriberade från en ljudupptagning. Detta medför att kommentarerna inte kan behandlas som exakta citat. Vid intervju 1 och intervju 2 har respektive testdeltagare fått samma upplägg av frågor men då testdeltagaren själv har möjligheten att avstå från att svara på en fråga har detta istället sammanställts som citat istället för statistiska data. Resultat från utbildning i kombination med intervju 1, resultat från fältnavigering i samband med intervju 1 och resultat från fältnavigering efter användningstest visas som statistisk data då detta genomgicks av samtliga testdeltagare Resultat före långtidstest Resultat från intervju 1 Denna intervju utfördes i början av utvärderingstillfället innan försöksdeltagarna fått prova på att använda prototypen. Intervjuns frågor och svar skulle ligga som grund för att man ska få en bild av testdeltagarens bakgrund samt rörelsemönster och livserfarenheter kring det vi vill testa. Alla testdeltagare fick samma frågor och intervju 1 genomfördes under olika datum och endast en testdeltagare medverkade vid respektive intervjutillfälle, totalt tretton (13) intervjutillfällen och testdeltagare. Nedan följer de frågor som ställdes samt en sammanfattning på de svar som gavs. Notera att vissa frågor endast kommer sammanfattas med citat då dessa frågor mest medtagits för att få en bild av testdeltagaren. Frågorna och svaren skall sedan ligga till grund för hjälp och tips under testperioden om exempelvis testdeltagaren får svårigheter att använda navigeringshjälpmedlet som komplement i sin vardag, hur kunskapsnivån är för vissa tekniska funktioner samt för att få en bra relation till testdeltagarna. Resterande frågor kommer att redovisas med statistik då svaren är återkommande från flera testdeltagare. Svaren har inte en direkt koppling till respektive testdeltagare då denna rapport hanteras under sekretess gentemot testdeltagarna.

20 20 (67) Bakgrund 1) Berätta lite om dig själv som person a) Speciella egenskaper Otålig, ivrig men generellt eftertänksam Nyfiken b) Vad ger dig glädje i livet? Motionera Frihet 2) Har du några fritidsintressen? Matlagning Resa så mycket som möjligt 3) Beskriv din synnedsättning Här gavs flera beskrivningar på synnedsättningar från testdeltagarna. Bland dessa angavs Glaukom, kontur och kontrastseende samt olika procentuella värden av synnedsättning. a) Hur länge har du haft en synnedsättning? Sedan födseln Sedan en längre tid tillbaka och synnedsättningen har försämrats successivt 4) Arbetar du? Av tretton testdeltagare arbetade nio stycken, en var arbetslös, två var pensionerade (med mindre uppdrag under veckorna) och en studerade på högskola. Den testdeltagare som var studerande besvarade följande frågor (a-e) utifrån sin studieverksamhet. a) Beskriv vad du gör på arbetet Administration Telefonsupport b) Hur länge har du arbetat med detta? Här besvarade testdeltagarna frågan med det antal år som de arbetat eller studerat. Här har vi medvetet inte medtagit svar då möjlighet till koppling till en specifik testdeltagare kan göras. c) Vad tycker du om jobbet? Pendlar mellan bra och dåligt, men för det mesta bra Hittat rätt! d) Vad har du gjort tidigare? Politiska uppdrag

21 21 (67) Administration och samordning e) Hur tar du dig till jobbet? Majoriteten av testdeltagarna reser med Färdtjänst till arbetet (fig. 4). Hur tar du dig till jobbet? Färdtjänst Tunnelbana/Tvärbana Buss Går Figur 4. Diagrammet visar hur testdeltagarna tar sig till jobbet idag. Statistiken är baserad på tolv (12) testdeltagare av totalt tretton (13) då en testdeltagare är arbetslös och därför valt att avstå från svar. 5) Berätta om en vanlig veckodag Arbetar mycket Träffar vänner Träning a) Helgdag Umgås med vänner Spontana händelser Hjälpmedel 6) Använder du några hjälpmedel för att kompensera för din synnedsättning/ blindhet? Nedan anges svaren på vilka hjälpmedel som används inom respektive område. Svaren är baserade på alla tretton testdeltagare där respektive testdeltagare angivit flera hjälpmedel inom området.

22 22 (67) a) Hemma Alla testdeltagare använder mobiltelefon och dator med talsyntes som hjälpmedel hemma (fig. 5). Hjälpmedel hemma Punktskriftshjälpmedel 7 Talande klockor/termometer 3 Fickminne 9 Färgindikator 5 Mobil med talsyntes 13 Dator med talsyntes 13 Figur 5. Statistik över antalet hjälpmedel som används i hemmet. Statistiken är baserat på att en testdeltagare angivit att den använder mer än ett hjälpmedel inom området. b) På jobbet Alla testdeltagare använder mobiltelefon och dator med talsyntes som hjälpmedel på jobbet (fig. 6). Hjälpmedel på jobbet Punktskriftshjälpmedel Kalender Fickminne Färgindikator Mobil med talsyntes Dator med talsyntes Figur 6. Statistik över antalet hjälpmedel som används på jobbet. Statistiken är baserat på att en testdeltagare angivit att den använder mer än ett hjälpmedel på jobbet.

23 23 (67) c) Ute på stan Alla testdeltagare använder käpp och mobil med talsyntes som hjälpmedel ute på stan (fig. 7). Hjälpmedel ute på stan Ledsagare Anpassade solglasögon Kikare Ledarhund Käpp Mobil med talsyntes Fickminne Figur 7. Statistik över antalet hjälpmedel som används ute på stan. Statistiken är baserat på att en testdeltagare angivit att den använder mer än ett hjälpmedel ute på stan. 7) Varför använder du dessa hjälpmedel? Tips från andra Bäst lämpade för min synnedsättning a) Vad skulle du använda om inte dessa hjälpmedel fanns? Ingen aning Skulle nog använda Färdtjänst vid de flesta tillfällen jag ska förflytta mig Mobilanvändning och internet 8) Använder du mobiltelefon? Av tretton testdeltagare angav alla att de använder mobiltelefon. Nokiatelefoner användes primärt då dessa var bäst med knappar och talsyntes från en tredjepartsleverantör. a) Hur skulle du beskriva dig som mobilanvändare? Måttligt bra Kan de funktioner jag behöver använda mig utav b) Vad använder du telefonen till? SMS, Telefonsamtal Lägger in påminnelser och möten i kalendern c) Vad använder du oftast i telefonen? Telefonsamtal och kontaktlistan

24 24 (67) SMS 9) Använder du internet? Av tretton testdeltagare angav alla att de använder internet i olika grad. Följande frågor (a-c) anger svar kring olika områden av internetanvändning. a) Hur skulle du beskriva dig som internetanvändare? Testdeltagarna svarade utifrån sin syn hur de är som internetanvändare. Inget test genomfördes för att gradera kunskapsnivån inom användande av internet. Daglig användare Måttligt bra men har intresse att bli bättre då internet är en bra källa för information Använder nästan bara anpassade sidor då det är för svårt med för flashiga sidor. Mobilsajter är ofta bäst b) Beskriv användandet på jobbet och fritiden? Av testdeltagarna svarade nio av tretton att de använder internet mer på jobbet än på fritiden då de främst använder det för att söka information rörande jobbrelaterade uppgifter så som upplysningsstöd. På fritiden svarade fyra av tretton testdeltagare att de använde internet för socialt bruk (Facebook eller liknande sociala medier) och tre personer för bokning av resor samt tio nämnde informationssökning. c) Vad använder du oftast internet till? De flesta testdeltagarna använder internet till informationssökning (fig. 8). Vad använder du oftast internet till? Informationssökning Boka resor 1 Sociala medier Upplysningsstöd för arbetsuppgift Figur 8. Statistik över vad testdeltagarna svarat att de oftast använder internet till, både på jobbet och på fritiden.

25 25 (67) Orientering och förflyttning 10) Beskriv din vana vid att vistas utomhus på egen hand De flesta testdeltagarna angav att vanan att vistas utomhus på egen hand är stor. Tre testdeltagare angav att de är orädda att bege sig ut på egen hand medan två tillade att de är ibland kan få en känsla av obehag i samband med vissa platser där exempelvis det rör sig mycket ungdomar vilket de upplever skapar en osäkerhet. Tar sig helst till kända ställen på egen hand Orädd att fråga sig fram 11) Ge exempel på hur du planerar och genomför en resa till en ny plats Vid denna fråga reflekterade de flesta testdeltagare kring två typer av resor. Den lugna resan till ny plats där de har tid att göra fel och Den stressiga resan där testdeltagaren måste komma fram i tid. Vid exempelvis ett möte på en ny plats. a) Planeringsverktyg De planeringsverktyg som främst användes vid den lugna resan var reseinstruktioner från trafikupplysningstjänster (ex. SL) samt tips från vänner och kollegor eller frågar sig fram tills de nått målet. Vid den stressiga resan sa elva testdeltagare att de tog Färdtjänst medan en angav att den försökte att vara ute i väldigt god tid. b) Hur veta vägen? Frågar sig fram Trafikupplysning c) Hur veta vilken kollektivtrafik? Åker främst kollektivt med kända avgångar och färdmedel Frågar sig fram eller använder trafikupplysningstjänst d) Problem utmed vägen? Testdeltagarna tyckte generellt att detta var en väldigt öppen fråga och svarade därför väldigt olika beroende på inom vilken kontext som problemet uppstod. De kontexter som angavs var kollektivtrafik, stadsmiljöer (vägar, trottoarer och människor) och väder. Statistiken nedan (fig. 9) berör därför alla dessa kontexter och baseras på antalet testdeltagare som angett något eller flera av följande problem.

26 26 (67) Problem utmed vägen Dåligt väder 1 Mycket folk i rörelse 2 Ombyggnad (ex. arbeten av gångväg) 12 Avgång byter avgångsplats (ex. perrong) 7 Dålig upplysning om förseningar 4 Figur 9. Statistik över, av testdeltagare, angivna problem utmed vägen. Statistiken är baserad på antalet personer som angett något eller flera av de enligt grafen angivna problemen. 12) Finns det något som hindrar dig från att resa på egen hand? Nej, det måste gå Kan tycka att det är pinsamt att fråga sig fram ibland. Jag vill inte skylta med min synnedsättning 13) Finns det situationer där du känner dig illa till mods när du vistas utomhus? a) Ge ett exempel Vid på och avstigning av bussar, det är ofta mycket folk i rörelse då vilket kan vara vilseledande När osäkerheten om att hitta rätt träder in Osäkerheten att inte kunna hitta någon att fråga om vägen b) Hur hanterade du den situationen? Leta sig fram på egen hand Behålla lugnet och ta nya tag c) Har du ändrat ditt beteende efter detta? Nej, detta är ett återkommande problem och jag har förståelse över att det kan inträffa Blivit lite mer restriktiv kring platser där det känns osäkert att vistas på Att alltid ha en laddad mobiltelefon nära till hands Transporter 14) Vilka färdmedel använder du när du inte går? Följande statistik (fig. 10) baseras på de färdmedel som angivits av testdeltagarna när

27 27 (67) de ska färdas mellan olika adresser. Av tretton personer så angavs det att de använder flera av nedanstående färdmedel. Färdmedel då testperson inte går Buss Tunnelbana Färdtjänst Båt/Färja Närstående med bil Figur 10. Statistik över vilka färdmedel som används när testdeltagare inte går för att förflytta sig mellan två adresser. Statistiken är baserad på att testdeltagarna har svarat flera olika färdmedel. a) Vad får dig att använda just det färdmedlet? Det är det närmaste alternativet för mig Tydlig struktur med tunnelbanans linjer, bra information vid utrop Frihetskänslan 15) Använder du Färdtjänst? Alla testdeltagarna använder färdtjänst. a) Vid vilka situationer använder du färdtjänst? När jag har dåligt med tid och måste komma fram i tid till ett möte När jag är osäker på hur jag ska ta mig till måladressen Då jag är osäker. Färdtjänst känns säkert 16) Hur upplever du att det är att resa kollektivt? Tio av tretton testdeltagare anser det går bra att åka kollektivt om de avgångar trafikmedlet har passar testdeltagaren. Två tyckte att det är jobbigt att behöva byta så mycket för sina vanliga kollektivtrafikresor medan en testdeltagare har minnen av en händelse och därför så långt som möjligt undviker tunnelbana. a) Vad skulle få dig att åka mer kollektivt? Säkrare perronger Mer hänsyn från medresenärer Om det inte skulle vara det återkommande problemet att bussarna inte talar ut

28 28 (67) busshållplatserna för avstigning 17) Vad använder du oftast för färdmedel i kollektivtrafiken? Alla testdeltagare nämnde buss eller tunnelbana som det färdmedel som de föredrar i kollektivtrafiken. Statistiken nedan (fig. 11) visar vad de ansåg var det primära färdmedlet. Vanligast förekommande färdmedel i kollektivtrafik Buss Tunnelbana 3 10 Figur 11. Vanligast förekommande färdmedel i kollektivtrafik. Statistiken visar vad de tretton testdeltagarna ansåg vara det färdmedel som de föredrar. a) Varför väljer du det? Tunnelbanan har väldigt bra information inför avgång men även på- och avstigning Buss är det enda alternativet från mitt boende om jag inte åker Färdtjänst Resultat från utbildning i kombination med intervju 1 Utbildningen gavs i direkt anslutning till intervjutillfälle 1. Utbildningen tog ca 60 minuter och utfördes dels i Astandos möteslokaler på Hantverkargatan 5K i lugn miljö samt fältutbildning ute på gatorna på Kungsholmen. Utbildningen genomfördes av testledare Johan Lindholm (Astando) som även höll i intervjun. Med på utbildningen närvarade även en assistent som antecknade spontana kommentarer om systemet från testdeltagarna. Momentet utbildning syftar till att göra testdeltagaren bekant med utrustningen (mobil, programvara och positioneringsdosa) och viktiga moment i handhavande av dessa samt ställa in steglängd för positioneringsutrustningen. Nedan beskrivs de moment som testdeltagaren fick gå igenom tillsammans med testledaren inför fältutbildningsdelen. Montering och start av utrustning (telefon, positioneringsdosa, headset) Inställningsmeny: navigera sig i gränssnittet, ändra volym, talhastighet, beräkna initial steglängd samt finjustera steglängd, resealternativ och riktningsangivelse, genvägar samt informationsläge Larm: Att ha möjligheten att lägga till egna kontakter till den personliga ringlistan, introduktion och information om hur larm till ringlista och Securitas fungerar

29 29 (67) Kart/områdesinformation: Hur och var det finns gångvägnät, hur nätet är namnsatt samt hur ruttning fungerar i exempelvis en korsning Planera rutt: Hur en start respektive slutpunkt är uppbyggd med kommun, gatunamn och gatunummer Vad man ska göra då man är osäker: haptiskt stöd i form av att telefonen vibrerar, använda sin intuition hur brukar jag normalt göra? (lyssna, känna och testa sig fram med sitt primära hjälpmedel i kombination), repetera och stega i guideinstruktionerna, ringa ringlistan/larmtjänst, beräkna om rutt funktionalitet Resultat från fältnavigering i samband med intervju 1 och utbildning Fältnavigeringen med utbildning genomfördes enligt testspecifikation. Detta skulle lägga en stark grund för att kunna släppa iväg en testdeltagare med testutrustningen på egen hand under testperioden Avvikelser från testspecifikation i samband med intervju 1 och utbildning Under utbildningsperioden genomfördes ett omfattande vägarbete på Kungsholmen vilket gjorde att testspecifikationen 4 fick ändras med nya adresser då de ursprungliga adressplatserna var otillgängliga att gå på pga. vägarbetet. Testrutterna ändrades i testspecifikationen så att det skulle bli en likvärdig rutt för att inte frångå samma struktur. Alla testdeltagare fick oavsett omgång genomföra samma typer av rutter innehållande samma moment så som exempelvis kollektivtrafikresa och deluppgifter som att höja volym och ringa larmtjänst. Under utbildningstillfällena varierande vädret och vissa testdeltagare fick genomföra utbildningen i varmt soligt väder och andra i kyligare regnigt väder. Innan intervju 1 och utbildningen hölls fick testdeltagaren i uppgift att lämna kontaktuppgifter om en närstående person som de ville ha i kontaktlistan vänner ringlista. Denna information lämnades inte av alla testdeltagare och i de fallen kontaktuppgifter inte lämnats användes istället larmtjänst vid utbildningstillfället. De testdeltagare som inte lämnat kontaktuppgifter till anhörig/vän fick uppmaningen vid utbildningstillfället att återkomma med dessa uppgifter så att testledare kunde lägga in uppgifterna i efterhand. Denna information besvarades aldrig utan kommenterades av ett par personer istället med exempelvis: Jag känner inte att jag vill lägga det ansvaret på någon jag känner just nu Jag kan inte komma på någon som jag vill ge uppgifter om 4 Testspecifikation användbarhet v.1.0

30 30 (67) 5.2. Resultat från långtidstest Under perioden för användningstest fördes veckovisa samtal med testdeltagarna. Inför varje samtal gick testledare igenom loggfilerna som genererats per användare. Testledare kunde då se vilka funktioner som använts för att kunna följa upp eventuella problem som testdeltagaren haft vid användande av utrustningen. Följande kapitel är uppdelade på de funktioner som finns i TeDuco och visar statistik för användandet av dessa. Följande statistik är baserad på själva användningstestomgången och genererad data från utbildningstillfället. Återlämnandet är inte medtaget i detta. I slutet av respektive resultatredovisning citeras några kommentarer från testdeltagarna på just den funktionen Interaktion Följande kapitel beskriver resultat baserat på interaktion mellan användare och system. Resultaten är uppdelade på olika funktioner och visar resultat av handhavande av systemet Träna på rutt Av tretton testdeltagare var det enbart tio som använde funktionen Träna på rutt under användningstestet (fig. 12). Detta inkluderar även att användaren stegade (framåt och bakåt) i instruktionerna med höger och vänster pilknapp. Funktionen: Träna på rutt Nej 3 Ja 10 Figur 12. Antalet testdeltagare som använde funktionen "Träna på rutt" under användningstestet Favorit (spara, använda och redigera) Under användningstestet sparade alla testdeltagare någon gång en adress som en favorit. Alla testdeltagare använde någon gång en favorit som start- eller slutpunkt medan det enbart var fyra testdeltagare som redigerade namnet på en favorit (fig. 13). Att använda sig av favorit är en bra funktion då det snabbar upp ruttningen när man väl är ute på stan och inte vill ta allt för lång tid att beräkna rutter jag vill bara gå

31 31 (67) Funktion: Favorit Redigera favorit Använda favorit Spara favorit Nej Ja Nej Ja Nej Ja Spara favorit Använda favorit Redigera favorit Ja Nej Ja Nej Ja Nej Antal testpersoner Figur 13. Statistik över funktionen "Favorit". Statistiken baseras på antalet testdeltagare som använt funktionen inom de tre olika områdena "Spara favorit", "Använda favorit" eller "Redigera favorit" Senaste adress Av testdeltagarna så var det tolv av tretton som använde funktionen Senaste adress som start- eller slutpunkt Planera rutt inklusive välja resealternativ Under användningstestet använde alla tretton testdeltagare funktionen att planera rutt och välja ett resealternativ när detta alternativ blev aktuellt för den angivna rutten. Det är väldigt bra att få veta olika resealternativ för min rutt, resealternativ som jag inte hade en aning om att de fanns Jag skulle vilja ha flera gångalternativ bland resealternativen, exempelvis snabbaste vägen eller säkraste vägen Steglängd (beräkna eller finjustera) Alla testdeltagare använde någon gång funktionen finjustera steglängd medan tre testdeltagare även använde funktionen beräkna steglängd med hjälp av kön och kroppslängd. Notera att den initiala steglängden beräknades vid utbildningstillfället.

32 32 (67) Jag har gått kända rutter om och om igen för att få till min steglängd gentemot systemet Jag får ofta felaktiga instruktioner eftersom min steglängd troligtvis är för kort eller lång beroende på omgivningen (andra faktorer) Larmtjänst Ingen av testdeltagarna använde funktionen larmtjänst under användningstestet. En testdeltagare råkade ringa upp larmtjänst men när testdeltagaren uppmärksammat detta valde testdeltagaren att avbryta samtalet/funktionen. Funktionen larmtjänst användes enbart vid utbildningstillfället enligt protokoll men ingår inte som underlag från användningstestperioden. Det ska mycket till innan jag ringer larmtjänst, eventuellt skulle jag kunna tänka mig använda det men larm låter så starkt, kanske skulle det heta assistens-tjänst istället för larmtjänst Det kändes inte som att personalen kunde prata till mig som blind vid utbildningstillfället och därför hade jag inte tillit eller kände att jag hade behov att ringa dem igen Färdsätt Av tretton testdeltagare var det ingen som ändrade färdsättinställningen att enbart vara inställd på gång. Vid utbildningstillfället beskrevs denna inställningsmöjlighet och respektive testdeltagares programvara i mobiltelefonen var förinställd på menyvalet Färdsätt: kollektivtrafik och gång. Jag ser inte anledningen till varför jag skulle vilja välja bort ett möjligt färdsätt då jag ändå kan välja mellan olika resealternativ vid planeringen av rutt Volymkontroll och talhastighet Av tretton testdeltagare ändrade sex stycken volymen medan tio ändrade talhastigheten. Alla testdeltagarna reflekterade kring volymen när de var ute på stan och har testat olika lägen, exempelvis att höja/sänka samt att använda sig av båda respektive en av hörlurarna. Det är bra att kunna höja volymen samt ändra talhastigheten beroende på omgivande situation, trafik etc. men det är samtidigt svårt med för hög volym då det kan förstöra ljudbilden och man blir lite orolig när man både hör en bil komma åkande mot en samtidigt som man får navigeringsinstruktioner Information Informationsläget är hjälpinformation som användaren får genom att med navigeringsknappen trycka åt vänster på ett menyval. Instruktioner läses då upp för användaren vad denne kan göra med menyvalet. Av tretton testdeltagare var det fem som någon gång under användningstestet använde denna funktion.