Gröna ytor på byggnader från holistiskt stadsplaneringsverktyg till detaljerad kvalitetssäkring av gröna tak

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Gröna ytor på byggnader från holistiskt stadsplaneringsverktyg till detaljerad kvalitetssäkring av gröna tak"

Barbro Eklund
för 7 år sedan
Visningar:

1 Gröna ytor på byggnader från holistiskt stadsplaneringsverktyg till detaljerad kvalitetssäkring av gröna tak Viktor Sjöberg, White Carl Magnus Capener, SP ECODISTR ICT Integrated decision support tool for retrofit and renewal towards sustainable districts Det övergripande syftet med ECODISTR ICT är att stödja en hållbar utveckling av stadsdelar. Projektet utvecklar en open source mjukvaruplattform som ska hjälpa till vid beslutsfattning hos aktörer som är involverade i områdesrenoveringar/utvecklingar. 1

2 ECODISTR ICT Partners och de fem fallstudierna INTEGRATED DECISION SUPPORT TOOL MULTI ACTOR Samla de viktigaste aktörerna inom stadsdelsförnyelse MULTI SCALE Från byggnadselement och byggnader till stadsdelsnivå MULTI DISCIPLINARY Kopplar ihop energi, grönytor, sociala värden, ekonomi m.m

3 Verktygets moduler Modulbaserat Energi (Uppvärmning, el, etc.) LCC (Livscykelkostnad) LCA (Livscykelanalys) Betalbarhet (Hyresgästen) Grönytefaktor (Ekosystemtjänster, klimatanpassning) Sociala kvalitéer Fallstudie i Stockholm : Hovsjö Aktörer i Hovsjö caset: Telge Hovsjö (Huvudpartner som caset byggts upp kring) Telge Nät (Äger, utvecklar och underhåller el, fjärrvärme och fjärrkylanäten i Södertälje) Södertälje Kommun Processledare: White och SP 3

4 Arbetsprocessen i verktyget Val av KPIer (Key Performance Indicators) Utvärdera dagens situation Ambitioner för olika aktörer Resultat av olika alternativ Jämförelse av olika alternativ 4

5 ENERGIANVÄNDNING Total energianvändning per yta (kwh/m 2 och år) Beräknas i energiberäkningsprogrammet Dimosim GRÖNYTEFAKTOR GYF mäts som en poängkvot mellan mängden ekoeffektiv yta och kvarterets totalyta. LCC Total livscykelkostnad för föreslagna åtgärder (kr) LCA KLIMATPÅVERKAN Hur stort koldioxidavtryck har Hovsjö? kg CO 2 /m 2 BETALBARHET Var går smärtgränsen när det gäller bostadskostnader (inkl. energikostnader) för de boende? 5

6 KPI:er per aktör TELGE HOVSJÖ TELGE NÄT SÖDERTÄLJE KOMMUN Energianvändning Grönytefaktor, GYF Betalbarhet ( LCA / Miljöpåverkan (CO 2 ) ) ( LCC ) Energianvändning ( Effekt ) ( LCC ) ( LCA / Miljöpåverkan (CO 2 ) ) ( Primärenergi ) Energianvändning Grönytefaktor ( Miljöpåverkan (CO 2 ) ) (LCC) Dashboard 6

7 VIKTNING OCH AMBITION* Hovsjö: Dagens situation Energianvändning 173 kwh/m 2 (genomsnitt) Flerbostadshus, byggår U väggar: 0,74 W/m 2,K U tak: 0,4 W/m 2,K U glas: 2,85 W/m 2,K U karm: 1,23 W/m 2,K Frånluftsventilation Radhus, byggår U väggar: 0,38 W/m 2,K U tak: 0,29 W/m 2,K U glas: 2,85 W/m 2,K U karm: 1,23 W/m 2,K Kontorsbyggnader inkl. Hovsjö hub Byggår: U väggar: 0,3 0,74 W/m 2,K U tak: 0,2 0,4 W/m 2,K U glas: 1,2 2,85 W/m 2,K U karm: 1,23 W/m 2,K Nya byggnader på befintliga P hus Ej medräknade byggnader Fotbollsplan Nya Hovsjöskolan 7

8 Hovsjö: Alt. 1A energieffektivisering 109 kwh/m 2 Energianvändning 145 kwh/m 2 ( genomsnitt) 16 % Flerbostadshus, byggår Nytt ventilationsaggregat, FTX 85 % Tilläggsisolering tak, U = 0,14 W/m 2,K Nya fönster, U glas = 1,1 W/m 2,K Snålspolande dusch och blandare = VV 30 % Radhus, byggår Tilläggsisolering tak, U = 0,14 W/m 2,K Nya fönster, U glas = 1,1 W/m 2,K Snålspolande dusch och blandare = VV 30 % Kontorsbyggnader inkl. Hovsjö hub Byggår: Tilläggsisolering tak, U = 0,14 W/m 2,K Nya fönster, U glas = 1,1 W/m 2,K Nytt FTX i Huben Hovsjö: Alt. 1B energieffektivisering Energianvändning 119 kwh/m 2 ( genomsnitt) 31 % Flerbostadshus, byggår Nya frånluftsvärmepumpar Tilläggsisolering tak, U = 0,14 W/m 2,K Nya fönster, U glas = 1,1 W/m 2,K Snålspolande dusch och blandare = VV 30 % Radhus, byggår Tilläggsisolering tak, U = 0,14 W/m 2,K Nya fönster, U glas = 1,1 W/m 2,K Snålspolande dusch och blandare = VV 30 % Kontorsbyggnader inkl. Hovsjö hub Byggår: Tilläggsisolering tak, U = 0,14 W/m 2,K Nya fönster, U glas = 1,1 W/m 2,K Ny frånluftsvärmepump 8

9 Hovsjö: Alt. 2 nya byggnader på P hus Energianvändning 162 kwh/m 2 ( genomsnitt) 7 % Nya flerbostadshus, 6 våningar 42 lägenheter per hus Ventilation FTX 85 % Väggar: : U = 0,15 W/m 2,K Tak: U = 0,12 W/m 2,K Fönster: U glas = 1,1 W/m 2,K Hovsjö: Alt. 3 nya solceller Energianvändning 155 kwh/m 2 ( genomsnitt) 11 % Elproduktion 13 kwh/m 2 Nya solceller Höga taken på flerbostadshusen Radhusen på taken vinklade mot syd och väst Ca 70 % av takytan 9

10 Hovsjö: Alt. 4a fjärrvärme i radhusen Energianvändning 197 kwh/m 2 ( genomsnitt) + 14 % Radhus, byggår Vattenburet värmesystem Nya radiatorer Fjärrvärmecentral i varje länga Hovsjö: Alt. 4b bergvärmepump i radhusen Energianvändning 156 kwh/m 2 ( genomsnitt) 10 % Radhus, byggår Vattenburet värmesystem Nya radiatorer Bergvärmepump i varje länga 10

11 Jämförelse av olika alternativ Genomsnittspoäng för alla KPI:er As is (idag): KPI score 5 (174 kwh/m 2 ) To be (ambition): KPI score 8 (100 kwh/m 2 ) Alternativ 1A: KPI score 6 (145 kwh/m 2 ) Viktning Referensvärde, idag KPI Green Ekosystemtjänster GYF GYF mäts som en poängkvot mellan mängden ekoeffektiv yta och kvarterets totalyta. Med ekoeffektiv yta avses alla gröna och blå ytor som har positiv betydelse för platsens ekosystem, bidrar till bättre mikroklimat, dagvattenhantering och bullerdämpning samt har sociala värden kopplade till grönska och/eller vatten. 11

12 Hovsjö Dagens situation Uppskattning efter inventering på plats samt från flygfoton Odlingar Grönytefaktor 0,49 Biologisk mångfald 37 % Sociala värden 33 % Bevarad grönska Klimatanpassning 28 % Gröna tak på lägre byggnader och gröna väggar på vissa gavlar BSK Bärbuskar och fruktträd BS ALTERNATIV Grönytefaktor Fågel och skalbaggsholkar BS Ytor med planteringarförtemporär vattenuppsamling BSK Dammar för uppsamling och fördröjning av dagvatten BSK 12

13 Beräkningsmallen Hovsjö Alternative Green Gröna tak och fasader Grönytefaktor 0,53 Biologisk mångfald 67 % Sociala värden 63 % Bärbuskar och fruktträd Klimatanpassning 44 % 13

14 Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak Målet är att skapa ett projekt som kan leda fram till och resultera i hållbara och attraktiva helhetslösningar i internationell framkant när det gäller gröna taksystem och liknande anläggningar Mätbar inverkan på hållbarhet i form av beständighet, hälsa, miljö, ekonomi, säkerhet, stadsekologi och social samverkan helhetslösningar skall, vid normalt underhåll, fungera utan problem i 100 år Vinnova UDI Steg 2 Samverkansprojekt Bakgrund Gröna takanläggningar föreskrivs alltmer i svenska städer, och byggherrar måste helt enkelt bygga med gröna anläggningar på betongbjälklag. Brist på kunskap, erfarenhet, standarder och guidelines är problemet, liksom bristen på samverkan mellan olika parter/entreprenörer när dessa anläggningar byggs upp. Att läckage inte uppstår under anläggningens livstid är otroligt viktigt, men kan alltså inte garanteras idag. Gröna takanläggningar kan bli mycket dyra att reparera om läckage uppstår. 14

15 Partners i projektet 15

16 Gröna ytor & klimatskal + Biologisk mångfald + Fördröjning av avvattning i samband med skyfall utjämnande för dagvattennätet + Socialt rekreation + Stadsnära odling Drivande faktorer: Grönytefaktor ett bedömningskriterium i miljöklassningssystem Påverkan på gatuklimatet som lyfts + Temperaturer, + Vindförhållanden + Ljudmiljö + luftkvalitet mm Handbok tätskikt, isolering, betong Bitumentätskikt utan rotskydd Bitumentätskikt plus ett lager av kraftig folie som agerar som rotskydd Bitumentätskikt med inbyggt rotskydd (tillsats av växtgift) Syntetiska membran t.ex. PVC eller EPDM duk 16

17 Tätskikt/skyddsbeläggning Bitumenbaserade produkter Epoxiprodukter Polyuretan och polyurea Akrylatbaserade produkter Detaljlösningar är jätteviktigt Anslutning mot vägg och brunn Genomföringar 17

18 Handbok överbyggnad Landskapsarkitektens ansvar brukar omfatta allt som ligger ovanpå tätskikt och isolering, överbyggnaden, där rotskydd (eventuellt), dränering, växtbädd och vegetation ingår. HANDBOK ÖVERBYGGNAD FÖR GRÖNA TAK Växtbädd Växtval utifrån funktion/gestaltning Växtbäddens egenskaper Vattenhållande förmåga, genomsläpplighet, näringsinnehåll Substrat Pimpsten, scoria och andra lavamaterial LECA (Lätt expanderad lera) Återvunna substrat Organiskt material Växtbäddsuppbyggnad Växtbäddsdjup Analyser och tester, utförande, installationsprocessen 18

19 HANDBOK ÖVERBYGGNAD FÖR GRÖNA TAK Ytterligare frågeställningar som beaktas i handboken Laster Bevattningssystem Dräneringssystem Avvattning Rotskydd Brandsäkerhet Helhetslösningar för gröna tak på betongbjälklag, inklusive ny svensk guideline och handböcker. Slutprodukten Svensk guideline med fokus på nolltolerans mot läckage 19

Relevanta dokument

Carl Magnus Capener, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Carl Magnus Capener, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage Kvalitetssäkrade systemlösningar