ViS. Pilotprojektet. Veterinärförbundets agerande försvårar privat jour och beredskapsverksamhet. Veterinärer i Sverige

Transkript

1 Veter inä rer i Sve r ige 2010-NOV Veterinärer i Sverige Nr 23 Nr 23 ViS Veterinärförbundets agerande försvårar privat jour och beredskapsverksamhet. Föreningen Veterinärer i Sverige anser att utvecklingen av Sveriges veterinära verksamhet bäst främjas av sund konkurrens och att tillsynsverksamhet skall utövas av myndigheter som inte bedriver kommersiell verksamhet. Föreningen vill också ena alla landets veterinärer i en gemensam yrkesförening som inte är styrd av fackliga eller politiska intressen. För många medlemmar i ViS är det svårt att förstå varför privata företagare är med i fackföreningen SVF. En orsak till detta kan vara bristande kunskaper om gällande avtal och hur SVF agerar. Alla kollegor borde känna till hur avtalen för ersättning för obekväm arbetstid är utformade. Först förklaring av två grundläggande termer: Beredskap innebär att den anställde står till arbetsgivarens förfogande i hemmet. Jour innebär att den anställde står till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen. SVF har tecknat två helt olika kollektivavtal - ett dyrt för privata företagare och ett billigt för staten. Det är så dyrt för en privat företagare hålla sina anställda veterinärer i beredskap att detta i princip är omöjligt. Startavgiften, för att Jordbruksverket driver med Sveriges veterinärkår någon annan slutsats är svår att dra efter att det s.k. pilotprojektet presenterades tidigare i år. Regeringen presenterade i slutet av 2009 en proposition om en ny veterinärorganisation. Då påstod man att genom att anta denna skulle man lösa konkurrensproblemen inom veterinärväsendet. Till att börja med skulle man genomföra ett pilotprojekt med upphandling av den statliga jourverksamheten. Riksdagsmännen trodde på en anställd veterinär i privat verksamhet med beredskap skall infinna sig på kliniken en lördag eller söndag, är enligt kollektivavtalet med SVF samma betalning som för drygt sex arbetade timmar på en vardag. Timersättning- Pilotprojektet Jordbruksverkets generaldirektör Mats Persson detta och lovordade propositionen som äntligen skulle kunna få slut på den långdragna striden mellan stat och privata veterinära företagare. Vad man inte förstod, eller låtsades inte förstå, är att en på helg är mer än den dubbla timersättning vardagar. Om den anställda veterinären återgår till hemmet för att senare samma dag infinna sig på arbetsplatsen utgår samma taxa igen. För en veterinär med ca fyrtiotusen i månadslön betyder det en startavgift på ca 2500 kronor. För att kliniken inte skall lida ansenligt ekonomiskt avbräck krävs att det finns arbete motsvarande tre timmar varje gång veterinären inställer sig på helgen. Ersättningen till tjänstgörande kollega är den samma om arbetet bara tar en kvart eller upp till tre timmar. De statligt anställda som ondgör sig över att de privata veterinärerna inte tar ansvar för sina patienter på helgerna skall rikta sitt missnöje mot SVF och inte mot de privata kollegorna. Forts. på sidan 2 Jordbruksverket är en stenhård kommersiell aktör som inte har för avsikt att frivilligt släppa ifrån sig en krona till några privata veterinärer. Man vet troligen inte heller att det är Jordbruksverket som själv skrivit propositionen och medvetet gjort denna mycket omständlig och svårbegriplig vilket ger dem själva möjlighet till egna tolkningar. Upphandlingen inom pilotprojektet har genomförts på så sätt att bråkdelar, från en fjärdedel till en sjundedel, av beredskapsverksamheten lämnats ut till försäljning. Endast vid ett tillfälle har en privat Forts. på sidan 2

2 S ida 2 V is Nr 23 Forts. Veterinärförbundets... redskapsverksamhet för att kunna erbjuda kvalificerad vård på obekväm arbetstid. Att kunna erbjuda dygnetrunt service till djurägarna är dessutom ett fantastiskt bra sätt att dra till sig dagpatienter. Detta faktum är något som Jordbruksverket är väl medvetet om och som man framhåller i sin marknadsföring. Detta framstår därför som en av anledningarna till att man inte vill göra sig av med mer än bråkdelar av beredskapsverksamheten när den skall upphandlas. Kostnaden för beredskapsverksamheten är dessutom förhållandevis myck- Att upphandlingen av den statliga beredskapsverksamheten blev ett fiasko har Jordbruksverket förklarat med att rollfördelningen på verket varit otydlig. Förklaringen är ett rent pseudoargument i jämförelsen med de fördelar man tillskansat sig i kollektivavtalet med SVF:s goda minne. Vi vägrar tro att Jordbruksverket är så omedvetet om skillnaderna i kollektivavtalen - men om detta talar man liksom förbundet tyst. Vi vet att många privata veterinärer väldigt gärna skulle vilja bedriva beet lägre för Jordbruksverket. Ersättning utgår endast för beredskapstid utan någon hänsyn till hur många timmar som veterinären arbetat. Inom alla andra yrkesgrupper, inklusive den pri- Forts. pilotprojektet aktör lämnat in anbud. Staten har vunnit samtliga upphandlingar. Buden som staten har lämnat har varit helt omöjliga att konkurrera med för en privat företagare. Men det är inte enbart statens låga bud som gjort att erbjudandet varit ointressant för privatpraktiserande veterinärer. Jordbruksverkets försåtliga upplägg av upphandlingen har enkelt kunnat genomskådas. Om privata aktörer lämnat lägre bud och därmed fått ansvara för en del av beredskapen så skulle detta ytterligare ökat distriktsveterinärernas konkurrenskraft gentemot de privata kollegorna. Bl.a. skulle det inneburit att man skulle kunna erbjuda smådjursspecialister bered- skapsfri tjänstgöring vilket påtagligt skulle kunna underlätta rekryteringen av dylika till organisationen. ViS har skickat en skrivelse till bl.a. Jordbruksministern och Riksdagens miljö- och jordbruksutskott där denna och andra synpunkter på pilotprojektet lämnas. (Se ViS hemsida: Svar från Jordbruksministern på skrivelsen anlände den 27 oktober. I svaret skriver ministern att korssubventionering inte kan förekomma inom distriktsveterinärorganisationen. ViS uppfattning är den motsatta ända tills dess att man öppet redovisar organisationens ekonomi vilket ännu inte har skett. vata veterinära sektorn, är ersättning för beredskap en sak och ersättning för arbetad tid en helt annan så icke för statliga veterinärer. Dessutom är det inte troligt att man alltid uppfyller EU:s nya krav om hur långt ett arbetspass får vara, då så vitt vi vet ingen registrering sker över hur många sammanhängande timmar den anställde arbetar. Ett beredskapspass över en helg, från fredag kl till måndag morgon kl innebär 63 timmars beredskap. I en artikel i nr 11 av Svensk veterinärtidning, SVT, beskriver man när den sommarvikarierande veterinären Matilda, efter fyra veckors arbete som distriktsveterinär ensam skall sköta beredskapsverksamheten över en 63-timmarshelg. Målande beskriver man de strapatser hon utsätts för under fredagskvällen. Artikeln avslutas så här: Det är tyst och öde i det lilla industriområde där distriktsveterinärerna i Borensberg har sin bas. Det känns lite olustigt att vara själv på natten, säger Matilda uppriktigt. Samtidigt ringer telefonen. Den privata. Det var mamma, hon kommer hit med mat och håller mig sällskap. Skönt. Matilda fixar med mjölkproverna och sedan sätter hon sig med en lång suck framför datorn. Klockan är Detta

3 S ida 3 V is Nr 23 Landsbygdsministern tycker att det skall vara bra förutsättningar för att driva företag på landsbygden och gärna också att en sund konkurrenssituation skall råda. Förvaltningsministern Stefan Attefall tycker inte det är lämpligt att bedriva affärsverksamhet i statlig regi. Man kunde ju gärna tillagt att inte något av dessa uttalanden gäller den veterinära sektorn. är bara ett av många liknande reportage i SVT genom åren. Om detta kan man fälla många kommentarer. Av reportaget framgår att Matilda övernattar på sin arbetsplats vilket torde innebära kvalificerad jourtid och inte beredskap - om arbetsgivaren beordrat henne att övernatta på arbetsplatsen. Det är svårt att se att någon annan fackförening än veterinärförbundet skulle komma på tanken att glorifiera en övernattning på arbetsplatsen. Skillnaden i hur veterinärförbudet agerar beroende på om det är staten eller om det är den privata sektorn som är motpart tydliggjordes ytterligare härom året. Ersättningen man tvistade om då och fortfarande tvistar om var OBtillägget för veterinär som har sin arbetstid förlagd till kvällar och nätter dvs. veterinären är ledig på dagen men går i tjänst efter den ordinarie arbetstidens slut. Veterinärförbundet krävde att den privat anställda veterinären då skall ha övertidsersättning och inte OB-tillägg. OB-tillägg tillämpas vanligtvis för tjänstemän inom alla andra sektorer i samhället. OB-tillägget är ett fast kronpåslag per timme som vida understiger övertidsersättningen som dessutom är procentuell i förhållande till den fasta lönen. Bakgrunden till detta ohemula löneanspråk från förbundets sida lär ha sin grund i att en privat arbetsgivare av för oss okänd anledning ersatte sina anställda veterinärer enligt övertidtaxan vid jourtjänstgöring. Genast ville då förbundet göra detta till praxis under strejkhot. I det uppkomna läget insåg flera av de drabbade företagande veterinärerna det absurda i att vara medlem i en löntagarorganisation. I princip skulle veterinärförbundet kunna tvinga ut dem i strejk på det egna företaget. Ironiskt uttalande av landsbygdsministern. I samband med att regeringsförklaringen meddelade landsbygdsminister Eskil Erlandsson, att han vill skapa förutsättningar för fler jobb på landsbygden, öka möjligheterna att driva företag och göra det mer attraktivt att bo i hela landet och att svenska jordbrukare ska ha likvärdiga konkurrensförhållanden gentemot jordbrukare i övriga EU. Undantag görs dock för veterinärer både när det gäller möjlighet att driva företag och likvärdig konkurrens. Det skall även fortsättningsvis vara svårt för veterinärer att starta och driva privata företag då den statliga distriktsveterinärorganisationens bidrag förslås ökas till ca 105 miljoner kr. Dessa medel förhindrar effektivt att privata företag kan startas, fr.a. i norra Sverige och på små orter, där den statliga organisationen har en stark ställning. Om man gjort som Veterinärutredningen föreslog, d.v.s. att privatisera distriktsveterinärorganisationen, så skulle mängder med nya företag ha startats på landsbygden. Det är märkligt att en borgerlig regering kan stå bakom en politik som på ett så markant sätt förstör förutsättningarna för veterinärer att driva privata företag. Staten ska inte vara kommersiell Statliga myndigheter har alltför mycket ägnat sig åt att bedriva kommersiell verksamhet och alltför lite åt att orientera sig mot medborgarna, säger nya förvaltningsministern Stefan Attefall (KD). - Staten ska inte utveckla affärsverksamhet, det får andra göra. Istället ska man koncentrera sig på sin kärnverksamhet. På Ekonomistyrningsverkets årliga ESV-dagar i Älvsjö fick den nye civiloch bostadsministern, som också ansvarar för förvaltningsfrågor, chansen att för första gången ge sin syn på hur statens verksamhet ska utvecklas under den kommande mandatperioden. Stefan Attefall vill arbeta extra mycket med att utveckla vad han kallar det offentliga etoset, tjänstemannarollen, med honnörsord som integritet, medborgaranda, opartiskhet och vördnad inför det offentliga uppdraget. Det handlar bland annat om att skapa en gemensam värdegrund i statlig sektor om hur man ska vara som oförvitlig statlig tjänsteman, eller ämbetsman, ett ord som nye ministern gärna använder. - Vad som inte är lämpligt är att bedriva affärsverksamhet i statlig regi, ej heller att bedriva opinionsbildning, som bland annat förre Jämo Claes Borgström ägnade sig åt. Myndigheter ska hålla sig till sin roll och inte agera i egen sak.

4 S ida 4 V is Nr 23 Det är med stor sorg vi tvingas meddela att vår vice ordförande Madeleine Björk avled torsdagen den 28 oktober efter en tids sjukdom. Begravningen kommer att äga rum fredagen den 19 november kl i Heliga Korsets Kapell i Kristianstad. VILA Villkorad LäkemedelsAnvändning I februari 2009 fick jordbruksverket i uppdrag av regeringen via jordbruksdepartementet och jordbruksminister Eskil Erlandsson att se över regelverket avseende veterinärers rätt att förskriva och tillhandahålla läkemedel i mjölkproducerande besättningar i syfte att förenkla och utveckla lantbruksföretagens arbete. Jordbruksverket inhämtade därefter, genom remissförfarande, synpunkter från berörda myndigheter och organisationer (dock inte ViS) och svarade med att de ser möjligheter att ändra berörda föreskrifter så att delegering av vissa läkemedel för såväl förebyggande som akutbehandling av de vanligast förekommande djursjukdomarna i mjölkbesättningar kan tillåtas. Jordbruksverket tillsatte därefter en arbetsgrupp med uppgift att föreslå praktiska lösningar och riktlinjer. Man anger också att man ska se över dokumentation, rapportering och riktlinjer för kontrollmyndigheterna bl. a. vad gäller sanktioner mot djurägare och veterinärer när delegeringen inte sköts på avsett vis. Man avser även att se över och komplettera reglerna för delegering av läkemedel till övriga djurslag. Arbetsgruppen, där undertecknad representerat ViS, har gått igenom remissvaren och kartlagt nuvarande villkorad läkemedelsanvändning. Vi har även gått igenom hur detta hanteras i andra EU-länder. Under hösten 2010 kommer ett pilotprojekt att startas för att pröva hur den föreslagna läkemedelshanteringen kan fungera i praktiken. Besättningarna, som deltar i projektet, skall ha regelbundna besök där rådgivning för förbyggande åtgärder ska gås igenom. Utförda behandlingar, läkemedelshantering och journalföring ska kontrolleras. En djurskyddsdeklaration (liknande den för svin) ska göras avseende hela besättningen. De symtom (diagnoser) som lantbrukaren själv ska kunna behandla,om behov föreligger, är: -Lunginflammation på kalv -Diarré hos kalv -Navelinfektion hos kalv -Nekrobacillos hos kalv -Ledinfektion hos kalv -Juverinflammation -Klövspaltsinflammation De läkemedel som ska vara möjliga att villkora är: -bensylpenicillin -NSAID -oxytocin Efter utvärdering av detta pilotprojekt ska arbetsgruppen komma fram till hur villkorad läkemedelsanvändning ska kunna fungera i mjölkbesättningar utan att antibiotikaanvändningen ökar och att besättningen istället får ett större fokus på förebyggande arbete. Jag sitter med i denna arbetsgrupp och har haft mycket blandade känslor om detta ämne. Jag är därför hoppfull eftersom vi har möjligheten att studera situationen genom pilotprojektet. Lilian Lange Svensk Mjölk och Distriktsveterinärerna tecknar samarbetsavtal om djurhälsovård Svensk Mjölk och Distriktsveterinärerna har tecknat ett samarbetsavtal kring utbyte av bland annat expertkompetens och tillgång till dataverktyg. Avtalet syftar till att stödja arbetet med systematisk förebyggande djurhälsovård och en god djurvälfärd ute på mjölkföretagen.

5 S ida 5 V is Nr 23 Avtalet är strategiskt viktigt för Sveriges mjölkbönder. Genom att kombinera Distriktsveterinärernas omfattande erfarenhet och Svensk Mjölks expertkompetens är vi övertygade om att det på sikt kommer att leda till en god djurvälfärd, en låg och kontrollerad läkemedelsanvändning och ett rationellt arbetssätt anpassat till växande besättningar, säger Charlotte Hallén Sandgren, chef för Djurvälfärd på Svensk Mjölk. Vi ser en framtid, där distriktsveterinärens arbete blir alltmer inriktat på förebyggande hälsovård i syfte att minska kostnaderna för sjuklighet och förbättra djurskyddet. Detta blir alltmer viktigt när strukturrationaliseringen skapar allt större besättningar. Veterinären måste även i framtiden ha en aktiv roll som en efterfrågad partner till djurägaren i djurhälsoarbetet, säger Thomas Svensson, biträdande chef för Distriktsveterinärerna. Tjänsterna kompletterar varandra väl och Svensk Mjölk och Distriktsveterinärerna har nu enats om ett samarbetsavtal, som bland annat innebär ett utbyte mellan de båda organisationerna vad gäller expertis, data och utbildningsmaterial. Jag ser det som ett startskott för att tillskapa resurser för en fortsatt utveckling av veterinär kompetens och verktyg i det förebyggande djurhälsoarbetet som når alla svenska mjölkbesättningar säger Charlotte Hallén Sandgren. Kommentar: Detta är ett sätt att ytterligare stärka statens konkurrenskraft gentemot privata företagare. Troligen har det också med det s.k. VILA -projektet att göra. VILA innebär att delegering av läkemedel skall kunna ske till mjölkproducerande besättningar. Detta i sin tur innebär att en veterinär måste göra rutinbesök i besättningarna för att delegering skall kunna ske. Svensk mjölk har inte resurser att själva genomföra så många besök så man måste ha hjälp av andra veterinärer. Naturligtvis måste även privatpraktiserande veterinärer ingå i samarbetet vilket dock inte framgår av det pressmeddelande som refereras ovan.

6 Veterinärer i Sverige Utges av föreningen Veterinärer i Sverige, en fackligt och politiskt obunden organisation för veterinärer. Ansvarig utgivare: ViS Org.nr ViS Ordföranden c/o leg. vet. Agneta Johnsson Flackarps skolväg STAFFANSTORP Bankgiro: Postgiro: Jourplikt. På nätet, Vetforum, har det under sommaren pågått en diskussion om beredskapen. Där framgår det med all önskvärd tydlighet att man som statlig distriktsveterinär inte tycker det är kul att tvingas ta hand om de privatpraktiserande veterinärernas kunder då dessa, (veterinärerna), tar ledigt på kvällar, nätter och helger. Därför har det framkommit förslag om att man borde införa s.k. jourplikt vilket innebär att alla praktiserande veterinärer skall tvingas att alltid ta hand om sina patienter. Detta förslag är naturligtvis lika omöjligt att genomföra nu som när det framförfördes för första gången på 1970-talet. I andra länder finns det regler som säger att privata veterinärer är skyldiga att alltid på ett eller annat sätt ta ansvar för sina patienter. Att detta kan fungera i andra länder beror naturligtvis på att det där inte finns någon statlig organisation som uppbär skattemedel för att bedriva dygnstäckande beredskapsverksamhet. I andra länder har man inte heller en fackförening som straffar ut privat verksamhet, där är all klinisk verksamhet privat. ViS har ordnat apoteksarvodena! Landets veterinärer kan tacka ViS för att man i tuffa förhandlingar har lyckats få samtliga stora aktörer på apoteksmarknaden att ta in apoteksarvoden till veterinärer. Medlemsavgiften Med anledning av de omfattande uppgifter som just nu ligger framför oss vädjar vi till våra medlemmar att bidra ekonomiskt till detta. Ett bra sätt att göra detta är att, i stället för att vara passiv medlem, bli en aktiv sådan som betalar in serviceavgift. Detta skulle ha mycket stor betydelse för vår verksamhet. Som framgår av detta utskick har vi också öppnat en möjlighet för företag att skicka med information om sina produkter tillsammans med våra utskick som når minst 1500 veterinärer. Informera gärna era samarbetspartners om denna möjlighet. En härlig höst tillönskas alla läsare! ViS:s styrelse. Adresser och e-post. Ordförande: Agneta Johnsson, Flackarps Skolväg 11, FLACKARP, (F), flackarp@dataphone.se Vice ordf: Sekreterare: Lars-Håkan Håkansson, Bangårdsgatan 8, ULRICEHAMN, lhs.vetab@telia.com Kassör: Mikael Fälth, Nygatan 21, LJUNGBY, (A), (F), mikael.falth@veterinarfalth.se Ledamot: Per Josefsson, Norragård Vesslarp, GLIMÅKRA, pellevet@vesslarp.nu