Beskrivning av villkorad läkemedelsanvändning i mjölkproducerande besättningar
|
|
- Ida Sundberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Beskrivning av villkorad läkemedelsanvändning i mjölkproducerande besättningar ViLA MJÖLK 2009 fick Jordbruksverket i uppdrag av regeringen att möjliggöra villkorad läkemedelsanvändning i mjölkproducerande besättningar. En projektgrupp med representanter från Länsstyrelsen, Svensk Mjölk, SVA, Distriktsveterinärerna, Veterinärer i Sverige och Sveriges Veterinärförbund har tagit fram de förutsättningar som kan komma att gälla i ett sådant system. Förutsättningarna ska prövas i ett pilotprojekt, som ska sträcka sig över ett år. Förutsättningar I dagsläget kommer villkorad läkemedelsanvändning i mjölkproducerande besättningar bara att ske i försöksform. När försöket har utvärderats kommer förutsättningar för att möjliggöra ViLA att presenteras i ett förslag för Jordbruksverkets ledning, vilket beräknas kunna ske i slutet av Deltagande veterinärer och besättningar har tagits fram med lottning. Drygt 20 veterinärer fram, med bestämd fördelning mellan privata (25 %) och statliga (75 %) veterinärer. En viss styrning har skett så att veterinärer finns representerade i nästan hela landet. När veterinärer har lottats fram och tackat ja, har en lottning skett bland samtliga mjölkproducerande gårdar i de aktuella distrikten. Tio till femton besättningar till var veterinär har lottats fram. Veterinären har då fått en möjlighet att ta ställning till de föreslagna besättningarna, och kan om särskilda skäl för det föreligger avböja samarbete med en specifik gård. Gårdarna får förfrågan om deltagande i projektet och bland de som tackar ja har tre lottats fram. Djurägare/personalen på de gårdar som ingår i pilotprojektet och därmed är aktuella för att behandla djur på gården kommer att få gå utbildningar, se under utbildningar. Parter Företagsledaren, det vill säga den person som äger den mjölkproducerande besättningen, är den person som faktiskt ingår avtalet om att besättningen ska ingå i försöket ViLA PILOT. Att han eller hon gör det innebär dock inte per automatik att de som hanterar djuren får behandla med villkorad läkemedelsanvändning. Besättningen ingår dock i försöket, men sedan är det upp till de som sköter djuren att nå upp till det som krävs för att få behandla. Behandlande person, det vill säga de som ska behandla djuren ska gå en Grundkurs i Läkemedelshantering (GLH), se under utbildningar. Innan kursen är godkänd ska personen, utöver en teoretisk endagsutbildning, även ha en praktisk genomgång av försöksveterinären samt ha gått vid sidan av en veterinär när han eller hon har behandlat den aktuella diagnosen en gång. Han eller hon får då en signatur, och kan sedan inleda behandling av just den symtombilden självständigt. De behandlande personerna kan vara lantbrukaren själv eller anställda på gården. 1
2 Försöksveterinären är den veterinär som har ingått avtal med djurhållaren om villkorad läkemedelsanvändning och som förskriver läkemedlen. Det är också försöksveterinären som ska göra de återkommande besöken. Ersättare till försöksveterinären ska utses redan vid försökets början. Denne person ingår i försöket, men har ingen egen besättning knuten till sig. Vid sjukdom eller semester hos den ordinarie försöksveterinären kan ersättaren gå in tillfälligt och ta upp till 20 % av årets besök och till dessa hörande förskrivningar. Detta ska rapporteras till försöksledningen. Om ersättaren måste ta ytterligare besök utöver de 20% eller om även ersättaren blir förhindrad att utföra besöken så ska försöksledningen kontaktas. Ersättaren ska ha bra insyn i besättningen, och ska vid sitt första besök som ersättare inleda med en genomgång av besättningen med en djurskyddsdeklaration. Second opinion-veterinären, SOV, ska vara ett bollplank för försöksveterinären som inte har lantbrukaren som kund och inte har något gemensamt ekonomiskt intresse med försöksveterinären. Han eller hon har inblick i flera av de gårdar som ingår i försöket, och kan därför ha en kalibrerande funktion mellan veterinärerna. Länsstyrelsen är den myndighet som utövar tillsyn över veterinärernas läkemedelsförskrivning, gårdens läkemedelshantering och över djurförsöket. Symtom och läkemedel Till skillnad mot villkorad läkemedelsanvändning hos gris så kan man bara förskriva vissa läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning i nötkreatursbesättningar, och de kan endast användas till att behandla vissa symtombilder. De läkemedel som kan förskrivas för villkorad läkemedelsanvändning är bensylpenicillin (injektionsvätska och intramammär suspension), oxytocin, NSAID-preparaten carprofen, ketoprofen, meloxicam och flunixin samt intramammarier för sintidsbehandling innehållande bensylpenicillin i kombination med aminoglycosid. Samtliga preparat ska vara registrerade i Sverige. De symtombilder som kan behandlas medelst villkorad läkemedelsanvändning är klövspaltsinflammation och juverinflammation på vuxna djur, lunginflammation, necrobacillos oral form, diarré, navelinfektion och ledinfektion enstaka led på kalvar. Utbildningar Den förskrivande veterinären ska gå en endagskurs i hur systemet med villkorad läkemedelsanvändning är tänkt att fungera. Här introduceras denne i systemet och får tips om olika hjälpmedel som man kan använda för att få arbetet att fungera smidigt. Såväl SOVarna som försöksveterinären ska gå denna kurs, och detta kommer att bli den första kontakten dem emellan. En person som ska behandla djur medelst villkorad läkemedelsanvändning ska gå en Grundkurs i läkemedelshantering. Under försöket kommer detta att vara en endagskurs som hålls enligt en fastställd kursplan. Betoningen ligger på att läsa djur och symtombilder samt läkemedelshantering. Efter den teoretiska delen av kursen ska försöksveterinären ha en praktisk del med de behandlande personerna på gården, vilket man har samtidigt som det inledande besöket (se nedan). För att få inleda behandling själv krävs sedan att personen ska gå med en veterinär då han eller hon undersöker och behandlar de aktuella diagnoserna en gång. Kursintyget består av denna anledning av tre delar: en för den teoretiska kursdagen som signeras av kursansvarige, en för det praktiska momentet som signeras av 2
3 försöksveterinären och en för deltagande vid behandling av varje diagnos, som signeras av den vid varje fall behandlande veterinären. Besök Det finns checklistor för de olika besöken. Inledande besök Innan den villkorade läkemedelsanvändningen inleds ska försöksveterinären tillsammans med en SOV (second opinion-veterinär, se ovan) göra ett besättningsbesök. Här sätter man sig ner med samtliga anställda på gården och går igenom följande: - Vilka ska behandla? Har alla gått GLH kursen? - Hur ser gårdens rutiner för läkemedelshantering ut? Behöver de korrigeras? - Hur ser gårdens rutiner för hantering av avfall och rester (läkemedel, kanyler etc) ut? Behöver de korrigeras? - Finns rutiner för märkning av karensdjur? - Genomgång av vilka symtombilder och djur som kan behandlas. Rutiner för mjölkprov. Tillgång till verkstol eller motsvarande? - Tillgång till nyckeltal? - Genomgång av mallar för journaler och medicinavstämningar - Genomgång av hur besöken ska gå till, basbesök och utvidgade besök När man har utrett och besvarat frågorna går man så igenom hela besättningen och fyller i en djurskyddsdeklaration. Eventuella åtgärdspunkter dokumenteras. Det är viktigt att veterinären ser till att samtliga anställda är införstådda med vilka åtgärdspunkterna är och när de ska vara klara. Om besättningen inte är godkänd på djurskyddsdeklarationen och åtgärdsplan inte finns kan inte villkorad läkemedelsanvändning beviljas. Vid det inledande besöket skrivs även kontrakt se under administration. Besök av försöksveterinären basbesök och utvidgat besök Basbesök Försöksveterinären ska med ett bestämt intervall genomföra basbesök på gården (tabell 1). Basbesöken är djurinriktade och veterinären ska först och främst titta på sjuka, skadade, behandlade djur samt riskdjur i besättningen. Det som följer nedan ska ingå i basbesöket, men arbetsordningen är endast ett förslag. Först och främst ska veterinären följa upp de behandlingar som har gjorts sedan sist. Genom att titta i behandlingsjournalen får han eller hon vetskap om vilka symtom de sjuka djuren hade då de behandlades, vilket läkemedel som användes och i vilken dos. Veterinären bör fråga om vilka avvägningar som gjordes vid behandlingen, djurets sjukdomshistoria etc. När veterinären har bildat sig en uppfattning om behandlingarna så ska han eller hon titta närmare på djuren som har behandlats. Hur ser de ut nu? Är de friska? Hur känns juvret? Hullet? Celltal? Behövs det en strategi för djurets framtid? När veterinären har undersökt de behandlade djuren så är det dags att bedöma de riskdjur som finns i besättningen. Det är upp till veterinären själv att avgöra vilka riskdjur som ska inspekteras, men vanligen är det nykalvade kor (första laktationsmånaden), nyfödda (sedan 3
4 förra besöket), de som ska sinläggas och de djur som djurägaren har identifierat som problemdjur. När man har undersökt och diskuterat riskdjuren så är det dags att kontrollera medicinförrådet och göra en medicinavstämning. En medicinavstämning innebär att man kontrollerar att mängden förskrivna läkemedel, mängden använt (och journalfört) läkemedel och mängden lagerfört läkemedel stämmer överens. Man kontrollerar också att där inte finns några läkemedel som inte är tillåtna för villkorad läkemedelsanvändning, förutsatt att det inte finns journalanteckningar och märkning av flaskorna som gör att de kan spåras till en veterinärs akutbesök. Utvidgat besök Var sjätte vecka ska veterinären göra ett utvidgat besök. De utvidgade besöken är mer besättningsinriktade än basbesöken. Man ska även här gå igenom de behandlade djuren, riskdjur och göra en medicinavstämning. Utöver det ska men även mer noggrant titta på - Journalföring. Sköts journalföringen? Signeras alla behandlingar? - Läkemedelshantering. Hur förvaras läkemedlen? Är de märkta? Är öppnade flaskor märkta med öppningsdatum? Är läkemedel som inte är förskrivna för villkorad läkemedelsanvändning, det vill säga läkemedel som en veterinär har lämnat eller förskrivit vid ett akutbesök, märkta med individ, dos och karenstid? - Gå systematiskt igenom hela besättningen och fylla i en djurskyddsdeklaration. Instruktioner till hur detta ska göras finns i vägledningen till djurskyddsdeklarationen. Vid de utvidgade besöken ska man också kontrollera de nyckeltal som bestämmer vilken besöksfrekvens man ska ha se nedan. Besöksintervall Medelkoantal Basbesöksintervall Basbesöksintervall om kriterier som indikerar en god djurvälfärd är uppfyllda <100 3v 6v 6v v 4v 6v >250 1v 2v 6v Intervall för utökade besök Angivna veckor är givetvis maximal längd mellan besöken det går alldeles utmärkt att göra tätare besök om man finner det lämpligt. De första tre månaderna i försöket ska basbesöksintervallet i kolumn 2 användas, det vill säga minst var tredje vecka om man har mindre än 100 kor, varannan vecka om man har kor och varje vecka om man har mer än 250 kor. Därefter kan en besättning, om den uppfyller vissa kriterier och om veterinären tycker att det är lämpligt, få förlängda basbesöksintervall (kolumn 3). Kriterierna som ska vara uppfyllda är: dödlighet spädkalv 0-1 dagar <13% dödlighet kalv dagar <11% 4
5 självdöda/avlivade kor <11% utfodringsrelaterad sjuklighet <7% totalt sjukdomsbehandlingar <52% andel kor med sena semineringar <14% andelen ej inseminerade kvigor över 17 mån ålder < 98% Om något av dessa värden överskrids, eller om veterinären anser att det är lämpligt, så ska alltså kolumn 2 användas även i fortsättningen. På detta sätt premieras ett arbete som strävar efter att minimera sjukdomsförekomst och främja djurvälfärd, medan besättningar som inte arbetar på detta sätt eller som inte lyckas med det antingen inte kommer att få del av villkorad läkemedelsanvändning eller kommer att få täta veterinärbesök. Värdena har tagits fram en granskning av studien Välfärdsindikatorer system för djurvälfärd för användning i mjölkproduktionen, som finansierades av Stiftelsen Lantbruksforskning. 1 I studien konstaterades att följande nyckeltal var signifikanta för att konstatera om besättningen hade en god djurvälfärd: dödfödselfrekvens, kalvdödlighet 2-6 månader, självdöda avlivade kor, övriga utfodringsrelaterade sjukdomar, andel ej seminerade kvigor äldre än 17 mån, andel kor med sena semineringar, mastitbehandlingar. I pilotprojektet har vi modifierat vissa av parametrarna något, antingen på grund av att den valda parametern är en indikator på något som anses vara så viktigt i sammanhanget att det är befogat att utvidga den något, eller på grund av att hanterbarheten ska underlättas. Detta gäller dödlighet kalv 0-6 mån. Dödlighet anses vara ett så viktigt mått att vi utvidgar begreppen dödfödselfrekvens och dödlighet 2-6 mån något och använder dödligheten i gruppen 0-6 mån. behandlingsfrekvens. Läkemedelsanvändningen i besättningen anses vara så viktig att kontrollera att vi utvidgar mastitbehandlingar till totala behandlingsfrekvensen. Observera att intervallen för utvidgade besök är fasta. De ska alltid ske med som längst sex veckors mellanrum. Sambesök Försöksveterinären kommer vid ett par tillfällen att ha med sig en oberoende veterinär (SOV) vid sina utvidgade besök. Den oberoende veterinären ska vara ett bollplank för försöksveterinären, som ska stötta och komma med ett par färska ögon som dessutom har insyn i flera besättningar med villkorad läkemedelsanvändning, vilket gör att han eller hon kan ha en kalibrerande funktion. Inför sambesöket ska försöksveterinären lämna en rapport om besättningen till SOVen, som gör att han eller hon är insatt i besättningen innan besöket. 1 Sandgren CH, Lindberg A, Keeling LJ (2009) using a national database to identify herds with poor welfare. Animal Welfare 18:
6 Vid besöket ska SOVen i sin grundfunktion vara en iakttagare som förhåller sig relativt passiv, om inte försöksveterinären efterfrågar annat. Hur mycket utbyte försöksveterinären och SOVen har av varandra vid besöket beror med andra ord till stor del på försöksveterinären. SOVen ska efter besöket skriva en rapport som ska skickas till försöksveterinären och till försöksledningen. Försöksledningen har utsett sex stycken SOV, som är särskilt kunniga nötpraktiker. Dessa avlönas med medel från Jordbruksverket. Att behandla själv Undersökningen och symtomlistorna De undersökningar som de behandlande personerna gör själva ska ge alla uppgifter som krävs för att fylla i journalen. För att förenkla för personalen har det tagits fram symtomlistor. Dessa kan med fördel skrivas ut och sättas upp på en vägg i mjölk- eller fikarum. Det är mycket viktigt att de behandlande personerna förstår att de endast får behandla om alla symtom är uppfyllda och att kontakt med veterinär eller veterinärbesök krävs om vissa symtom föreligger. Att utreda hur väl detta följs är en av de viktigaste punkterna i utvärderingen av pilotförsöket, och det kan vara vägledande för hur det slutgiltiga systemet ser ut. Behandlingen Den behandling som personen kan initiera själv ska vara förutbestämd av veterinären och får alltså inte improviseras fram av den behandlande personen. Ett förslag på behandlingsregim finns i symtomlistorna som nämndes ovan, men det är upp till veterinären om han eller hon vill använda sig av dem. Journalföringen Till försöket har en särskild journalmall tagits fram. Denna kommer att ha stor betydelse för utvärderingen av försöket och ska användas av djurhållaren. Administration Kontrakt För att delta i försöket ska såväl veterinär som föreståndare för besättningen skriva under ett kontrakt med försöksledningen. När den villkorade läkemedelsanvändningen ska påbörjas ingår försöksveterinären och företrädaren för besättningen ett kontrakt. Veterinärens journalföring Veterinären ska journalföra och rapportera djursjukdata i enlighet med de regler som gäller för detta på samma sätt som har skett innan försöket. Distriktsveterinärer skall använda åtgärden Villkorad lmbeh mjbes timavg" i journalföringssytemet. Detta för att vi skall kunna ha en uppföljning av ekonomin. Även medicinavstämningar och djurskyddsdeklarationer ska utföras i enlighet med bestämda mallar. Dessa samlas i en pärm hos veterinären. 6
7 Djurhållarens journalföring Djurhållaren ska dels journalföra i enlighet med de regler som gäller för journalföring. Utöver detta ska han använda en journal som är särskild för ViLA. Inrapportering Följande ska skickas in till försöksledningen som skickar vidare till Länsstyrelsen: kopia på kontrakt mellan företagsledare/lantbrukare och veterinär, DSD när villkorad läkemedelsanvändning inleds och avslutas Följande ska skickas in till försöksledningen en gång per kvartal DSD, försöksveterinärens rapport till SOV, SOVens rapport till försöksveterinären, kopia på ViLA-journaler, medicinavstämningar och checklistor för utvidgat besök Länsstyrelsens roll i försöket Länsstyrelserna är den myndighet som utövar tillsyn över veterinärer som förskriver läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning. Länsstyrelserna är även tillsynsmyndighet över läkemedelshantering på gård och över djurförsök, som pilotprojektet räknas till, och kan därför utföra besök i besättningarna i egenskap av tillsynsmyndighet över både besättningen, försöket och förskrivande veterinär. Länsstyrelserna i de aktuella länen kommer att informeras om vilka gårdar som ingår i försöket, och rapportering till Länsstyrelsen ska i övrigt ske som om det vore skarpt läge all dokumentation som ska skickas in till Länsstyrelsen när villkorad läkemedelsanvändning blir verklighet ska skickas in även nu. 7
ViLA Mjölk Villkorad läkemedelsanvändning till mjölkbesättningar
ViLA Mjölk Villkorad läkemedelsanvändning till mjölkbesättningar Fullmäktige SVF Villa Brevik Stockholm 2011-05-19 Veterinär Håkan Landin SVS Husdjurssektion Vad är ViLA? PRODUKT Förarbete Pilot Utvärdering
Reviderat:
Frågor och svar: ViLA Mjölk Reviderat: 2015-06-11 Budskap Gör mjölk Det är en myt att ökad antibiotikaanvändning generellt skulle öka livslängden hos kor. Ryktet att svenska mjölkbönder använder stora
Slutrapport ViLA pilot
Slutrapport ViLA pilot Anna Ohlson, VMD Avdelningen för idisslarmedicin och epidemiologi, Kliniska Vetenskaper, Sveriges Lantbruksuniversitet Sammanfattning Jordbruksverket fick 2009 i uppdrag av regeringen
2014-07-28. NOEK sommarmöte Steinkjer 2014. Egenbehandling av storfe, erfaring fra Sverige og effekt på legemiddelbruken. Kostnad Mastitbehandling
Egenbehandling av storfe, erfaring fra Sverige og effekt på legemiddelbruken NOEK sommarmöte Steinkjer 2014 Kostnad Mastitbehandling Euro Sweden 365 Denmark 360 US 144 Netherlands 205 Czech Republic 71
ViLA PILOT - Enkät mjölkföretagare
Enkät mjölkföretagare Bilaga 4 del 1 av 3 ViLA PILOT - Enkät mjölkföretagare En enkät per besättning. Svarsfrekvens 63 % (22 av 3). Svaren är i vissa fall omformulerade för att behålla anonymitet. Del
Djurhälsopersonalens anmälningsplikt enligt djurskyddslagen --- Olika parters olika roller
Djurhälsopersonalens anmälningsplikt enligt djurskyddslagen --- Olika parters olika roller Kurser i djurskyddsbedömning våren 2010 samt januari 2011 Björn Dahlén Djurskyddschef 1 Den svenska modellen Samtal,
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om obligatorisk
IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från 2011-02-01. Bakom denna flik finns information om och plats för:
Flik 10, Djuromsorg Bakom denna flik finns information om och plats för: - Skriftliga skötselrutiner för djuren (exempel) - Avtal för inhyrd djurskötare (mall) - Dokumentation av klövverkning - Informationsblad
Livsmedelsverkets föreskrifter om karenstider;
Livsmedelsverkets föreskrifter om karenstider; (H 65) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version innehåller ändringar
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om veterinärs rätt att förskriva
Gällande regelverk rörande kastrering av smågrisar
2012-10-23 Dnr 31-9299/12 bilaga 1 1(5) Gällande regelverk rörande kastrering av smågrisar Svensk lagstiftning Djurskyddslagen (1988:534) Av 10-11 framgår bl.a. att det är förbjudet att göra operativa
Lagstiftningen som berör griskastrering
2013-10-24 Dnr 5.2.17-10135/13 bilaga 1 1(5) Lagstiftningen som berör griskastrering Svensk lagstiftning Djurskyddslagen (1988:534) I 10-11 står bl.a. att det är förbjudet att göra operativa ingrepp på
Friska grisar ger välmående gårdar
Friska grisar ger välmående gårdar Vi kan Gris! Med sexton veterinärer och fem husdjursagronomer specialiserade inom grisproduktion har vi en unik kompetens inom företaget. Vi kan hjälpa dig med allt från
Pilotstudie: Djurbaserade djurvälfärdsmått i den offentliga djurskyddskontrollen av svensk mjölkproduktion
DELRAPPORT Pilotstudie: Djurbaserade djurvälfärdsmått i den offentliga djurskyddskontrollen av svensk mjölkproduktion Projektledare: Professor Kristina Dahlborn, inst f anatomi, fysiologi och biokemi,
Besättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion
Besättningsservice från Riskdjur till Friskdjur För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion Vad är Besättningsservice? Din veterinär Regelbundna besök Systematiskt urval av riskdjur
Redovisning av tillsyn över djurhälsopersonal år 2012
1(13) RAPPORT Dnr 5.3.17-2943/13 2013-03-27 Regeringskansliet Landsbygdsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Redovisning av tillsyn över djurhälsopersonal år 2012 Jordbruksverket redovisar härmed hur tillsynen
Delrapport 1 för projektstöd inom kompetensutveckling
1 Delrapport 1 för projektstöd inom kompetensutveckling Journalnummer: 2010-903 Projektnamn: Stödmottagare: Kontaktpersoner: Djurvälfärd kompetensutveckling i djurskyddskontroll inom svensk animalieproduktion.
Nyckeltal Enhet Formel och Koder Indata från
Nyckeltal Enhet Formel och Koder Indata från Kalvdödlighet (kvigor) 1-60 dagar kvigkalvarna antal kvigkalvar i åldern 1-59 dagar som dött under perioden -----------------------------------------------------------------------
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 SJVFS 2017:XX Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Ej besvarade frågor från tvärvillkorskursen den september 2017
Ej besvarade frågor från tvärvillkorskursen den 19-20 september 2017 Fråga: Får man tvärvillkorsavdrag om djurhållaren t.ex. inte registrerat ett bete som enligt reglerna borde ha ett separat produktionsplatsnummer?
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 SJVFS 2017:17 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter
Lathund till webbsystemet för djurhållare
Lathund till webbsystemet för djurhållare Innehåll Inloggning... 1 Byte av lösenord... 2 Starta anslutning... 3 Registrera besättningsdata... 5 Ansvarig veterinär... 6 Anslutning av flera besättningar...
Se pengarna i din friska besättning
Erik Engelbrekts och Louise Winblad, Växa Sverige erik.engelbrekts@vxa.se, louise.winbladvonwalter@vxa.se Ohälsa i mjölkproduktionen kostar 220 000 kronor. Så stor är den totala djurhälsokostnaden för
Allmän information. Personal. Bemanning. Utbildning/fortbildning. 1. Enhetens namn. 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor.
Allmän information 1. Enhetens namn 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor Män Personal Bemanning 3. Motsvarar bemanningen av medarbetare den mängd som behövs för att kunden ska få sina insatser
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om obligatorisk hälsoövervakning
Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Kan glukogena substanser i foderstaten Hanna Lomander, Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa, SLU i Skara hanna.lomander@slu.se Introduktion
Frågor efter grundkurs i tvärvillkor
Frågor efter grundkurs i tvärvillkor 19-20 september 2017 Allmänt 1. Vad är det som skiljer på SMR och GAEC? SMR är direktiv från EU medan GAEC kan Sverige själv bestämma hur de ska införlivas mha föreskrifter.
Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel.
Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel. 1. Definitioner och gemensamma krav Huvudman Jordbruksverket är huvudman för grundkursen och Länsstyrelsen i respektive län
Speglar djursjukdata verkligheten?
Speglar djursjukdata verkligheten? Marie Jansson Mörk Institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för idisslarmedicin och epidemiologi, SLU Bakgrund Mål Studier Resultat Diskussion Bakgrund Nationell
Djurhälsa 2008 JO1302
Statistikenheten 2009-10-13 1(8) Djurhälsa 2008 JO1302 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
PRIMÄRPRODUKTION -första ledet i all produktion av livsmedel
Säkra livsmedel! PRIMÄRPRODUKTION -första ledet i all produktion av livsmedel Foto: Pernilla Lindén, www.fotoakuten.se Rådgivarutbildning 2017 Primärproduktion livsmedel inom tvärvillkorssystemet Odling
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Redovisning av kontroll över djurhälsopersonal år 2016
Jordbruksverket 2017-04-20 Dnr 5.3.17-4381/17 1(17) Divisionen för främjande och förvaltning Adrian Vallin Redovisning av kontroll över djurhälsopersonal år 2016 SAMMANFATTNING Antalet kontroller av veterinärer
Åtgärdsplan Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering
Medverkande Maclina Loyal, sjuksköterska Sara Kalmerlind, sjuksköterska Ida Lorenzson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska en skickad till: maclina.loyal@vardaga.se goran.forslund@vardaga.se sara.kalmerlind@vardaga.se
Författningskunskap. Lagstiftningens krav på dig som djursjukskötare. Presentation av Anne Zedén Yverås Avdelningschef, avdelningen för djuromvårdnad
Författningskunskap Lagstiftningens krav på dig som djursjukskötare Presentation av Avdelningschef, avdelningen för djuromvårdnad Varför författningskunskap? Skyldigheter som ställs på er genom legitimationen
Projektrapport. www.lansstyrelsen.se/orebro. Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011. Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3
Projektrapport Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011 www.lansstyrelsen.se/orebro Foto: Thomas Börjesson Publ. nr 2012:3 Sammanfattning Under sommaren 2011 genomförde Länsstyrelsen ett kontrollprojekt
Djurhälsa 2013 JO1302
Statistikenheten 2014-10-15 1(8) Djurhälsa 2013 JO1302 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Journalföring för får och getter
Journalföring för får och getter Kravet på att journalföra får och getter finns för att myndigheterna snabbt ska kunna förhindra smittspridning i händelse av en smittsam djursjukdom i Sverige. Det är därför
Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen
SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om
ViS. Pilotprojektet. Veterinärförbundets agerande försvårar privat jour och beredskapsverksamhet. Veterinärer i Sverige
Veter inä rer i Sve r ige 2010-NOV Veterinärer i Sverige Nr 23 Nr 23 ViS Veterinärförbundets agerande försvårar privat jour och beredskapsverksamhet. Föreningen Veterinärer i Sverige anser att utvecklingen
Medicinsk ansvarig sjuksköterskas (MAS) redovisning av avvikelser inom Vård och Omsorg i Knivsta kommun för period 2, maj aug 2012 SN-2012/321
Rolf Samuelsson Ordförandeförslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2012-10-02 SN-2012/321 Socialnämnden Medicinsk ansvarig sjuksköterskas (MAS) redovisning av avvikelser inom Vård och Omsorg i Knivsta
Tvärvillkor: märkning och. registrering av djur. Syfte och omfattning:
Syfte och omfattning: Skapa spårbarhet och därmed minimera skadeverkningarna av smittsamma djursjukdomar Regelverket omfattar nötkreatur, får, getter och grisar 2016-09-15 Produktionsplatsnummer Definitionen
3. Djurhållaren ska följa programmets regler om säkra djurkontakter. Se bilaga 3 för mer information.
2015-08-21 1 (6) 1. Djurhållare ska genomföra en egeninventering med som längst 24 månaders intervall. Vid inledande veterinärbesök för anslutning på steg två ska den senaste egeninventeringen vara högst
Svenskt Kötts utvecklade kriterier för märkesanvändare
Svenskt Kötts utvecklade kriterier för märkesanvändare 1. Introduktion Denna avtalsbilaga reglerar former för verifiering av att villkor följs som gäller för företag som ingått avtal med Svenskt Kött kring
Hantering av privata medel inom socialförvaltningen
Dnr 2017/135.730 Id 24790 Hantering av privata medel inom socialförvaltningen Antagen av socialförvaltningens ledningsgrupp 2017-04-26 Innehållsförteckning HANTERING AV PRIVATA MEDEL... 3 LÖPANDE INFORMATION
Antibiotika till djur
Antibiotika till djur Foto: Björn Nylander Lagstöd och antibiotikapolicys Jenny Bransell, Länsstyrelsen Gävleborg Lagstiftning Riktlinjer och policys (SVF och SVS) Länsstyrelsens kontrollområden Kontroll
Identifiera dina kompetenser
Sida: 1 av 6 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild
Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Länsstyrelsen. Djurhälsopersonal. Fastställd den 2 oktober Dnr / (14)
Dnr 5.3.17-9718/15 1(14) 2015-10-02 Avdelningen för djurskydd och hälsa Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Länsstyrelsen Djurhälsopersonal Fastställd den 2 oktober 2015. Jordbruksverket Vallgatan
Room Service för en ko
Room Service för en ko Att bygga och sköta stallar för kor kring kalvning Håkan Landin, Svensk Mjölk & Hans Lindberg, Svenska Husdjur Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings Konsert och Konferens
Kursplan Grundutbildning och vidareutbildning i betning
Dnr 4.4.18-8565/16 Miljöregelenheten Uppdaterad och beslutad: 2016-12-06 Kursplan Grundutbildning och vidareutbildning i betning Innehållsförteckning 1. Definitioner och gemensamma krav...3 1.1. Huvudman...3
NÖTKÖTT & KALVKÖTT TRYGGA DJUR NÖJDA KUNDER
NÖTKÖTT & KALVKÖTT TRYGGA DJUR NÖJDA KUNDER Ditt nöt- och kalvkött kommer från djur som har vuxit upp och tagits om hand med djuromsorg i fokus. Trygga och friska djur ger nämligen kött med bästa möjliga
Revisionsrapport bristande dokumentation kring upphandling av vacciner 2016
S T A T E N S V E T E R I N Ä R M E D I C I N S K A A N S T A LT 751 89 U P P S A LA Statens veterinärmedicinska anstalt Revisionsrapport bristande dokumentation kring upphandling av vacciner 2016 Som
Rapport. Enhet Gillbogården
Rapport 2017-10-30 Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering utförd enligt författningar och övriga riktlinjer Kvalitetsgranskningen utförd av Leg. apotekare: Sheila Eriksson Telefon: 073 8067969 E-post:
Tvärvillkor Livsmedelssäkerhet vid djurhållning och produktion av animaliska livsmedel. Rådgivarutbildning 2016
Tvärvillkor Livsmedelssäkerhet vid djurhållning och produktion av animaliska livsmedel Rådgivarutbildning 2016 Livsmedelssäkerhet - djurmodulen Farliga ämnen och avfall Provtagning och analysresultat Spårbarhet
Social dokumentation. Riktlinjer för vård- och omsorgspersonal
Social dokumentation Riktlinjer för vård- och omsorgspersonal Social dokumentation Det vi skriver om våra kunder kallas dokumentation. Genom att vi dokumenterar blir viktig information tillgänglig för
#AntibiotikaSkolan. Antibiotika och djuruppfödning
#AntibiotikaSkolan Antibiotika och djuruppfödning 2 Antibiotika och djuruppfödning Antibiotika och djuruppfödning Friska djur behöver inte antibiotika. Sverige är det land i EU som använder minst antibiotika
Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012
Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012 Nu börjar vi närma oss en del av omfattningen av de förändringar som skett efter att ISO/IEC 17020:2012 trätt i kraft den 1:a oktober. Detta är den första
Hållbarhetskriterier för ansvarsfull användning av antibiotika Upphandlingsmyndigheten
Hållbarhetskriterier för ansvarsfull användning av antibiotika Upphandlingsmyndigheten Helena Robling 20181115 Sunda offentliga affärer för en hållbar framtid Upphandlingsmyndighetens uppdrag på hållbarhetsområdet
Verksamhetsuppföljning Kontaktperson, Ledsagare, Avlösning, Korttidsvistelse i form av stödfamilj LSS samt Kontaktperson SOL Första halvåret 2017
Verksamhetsuppföljning Kontaktperson, Ledsagare, Avlösning, Korttidsvistelse i form av stödfamilj LSS samt Kontaktperson SOL Första halvåret 2017 Bakgrund Verksamhetsuppföljning för stödenheten har genomförts
Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 5
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 5 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland 1 Lagstiftningskrav Kontroller Bakgrund Bemötande från myndigheter Hög arbetsbelastning Hög ekonomisk belastning
Ändringar i konsekvensutredning del B kapitel 2 och 3. Statens jordbruksverks föreskrifter (2014:XX) om officiella veterinärer
2014-11-07 Diarienummer 5.7.16-4312/14 Ändringar i konsekvensutredning del B kapitel 2 och 3 Statens jordbruksverks er (2014:XX) om officiella veterinärer 2 Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen
Lag C1 generellt undantag. Förordning C2. Föreskrifter D8 undantag för djurvårdare
1 Här finns hänvisning lagstiftning C1 1 kap. 3 Lag C1 generellt undantag Lag (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård (C1) Förordning C2 Förordning (2009:1386) om verksamhet inom djurens
KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV
1(8) KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV Sysselsättning till personer med psykiska funktionshinder 2(8) Innehållsförteckning Sid nr 1 UPPDRAGSBESKRIVNING 3 1.1 Målgrupp 3 1.2 Syfte 3 1.3 Mål för sysselsättningen
Hållbar användning av antibiotika till livsmedelsproducerande djur: Kriterier och bakgrund
Hållbar användning av antibiotika till livsmedelsproducerande djur: Kriterier och bakgrund Alla aktörer inom livsmedelskedjan har ett ansvar för att utveckling och spridning av antibiotikaresistens hos
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om veterinärernas bokföring över medicinsk behandling
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 8/VLA/2008 Datum Dnr 16.12.2008 2843/01/2008 Ikraftträdande 1.1.2009 Bemyndigande Lag om medicinsk behandling av djur (617/1997) 44 Läkemedelslag (395/1987,
SvarmPat Andrea Holmström, Gård och Djurhälsan Helle Ericsson Unnerstad, SVA. Jordbruksverket 3 maj 2016
SvarmPat 2015 Andrea Holmström, Gård och Djurhälsan Helle Ericsson Unnerstad, SVA Jordbruksverket 3 maj 2016 SvarmPat Svensk veterinär antibiotikaresistensmonitorering patogena bakterier hos lantbrukets
X.Xxxxx Directorate F Food and Veterinary Office Grange, Dunsany Co. Meath Ireland
1(7) 2004-04-20 Dnr 33-2801/33 Djuravdelningen X.Xxxxx Directorate F Food and Veterinary Office Grange, Dunsany Co. Meath Ireland Kommentarer till utkast till rapport DG(SANCO)/9197/2003 om FVO:s inspektion
Läkemedelsverkets författningssamling
Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Ansvarig utgivare: Generaldirektör Gunnar Alvan Läkemedelsverkets föreskrifter om säkerhetsövervakning av läkemedel; Utkom från trycket den 15 november
Ledningssystem för vävnadsinrättningar
2 9 Bilaga 2 1 Ledningssystem för vävnadsinrättningar A. ORGANISATION OCH LEDNING 1. Vävnadsinrättningen ska ha ett dokumenterat ledningssystem för kvalitet och säkerhet som är anpassat till verksamheten
ÖREBRO COUNTY COUNCIL. Mjältbrand Kvismare kanal 2011
Mjältbrand Kvismare kanal 2011 Bengt Dalme, djurägare. Så här började det Gunilla Hallgren, SVA. Vad gjorde veterinärerna? Lena Hult, SJV. Vad gjorde Jordbruksverket som beslutande myndighet? Magdalena
Seminarium om bekämpningsmedelsanvändning inom vattenskyddsområden
Seminarium om bekämpningsmedelsanvändning inom vattenskyddsområden - Workshop om kommunernas tillsyn Den 7 februari 2017 arrangerade Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket ett seminarium om användning
Epizootihandboken Del I 22 Vaccination_130830
1 DEL I KAPITEL 22 VACCINATION MOT EPIZOOTISK SJUKDOM... 3 A. Allmänt... 3 B. Beslut om nödvaccination m.m.... 3 C. Hantering och lagerhållning av vacciner... 4 D. Utförande och rapportering... 4 E. Förflyttning
Livsmedelsverkets författningssamling
Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd (SLVFS 1997:25) om karenstider vid hantering av fiskvara från odlad fisk som
Samsyn inom livsmedelskontrollen i Halland
Samsyn inom livsmedelskontrollen i Halland Livsmedelsprojekt 2010-2012 Laholms, Halmstads, Falkenbergs, Hylte, Varbergs och Kungsbacka kommun samt Länsstyrelsen Sammanfattning Livsmedelslagstiftningens
Riktlinje för informationshantering och journalföring
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinje för informationshantering och journalföring Nedanstående lagar, förordningar föreskrifter och allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.
Bolagsordning för AB Strömstads Badanstalt
STRÖMSTADS KOMMUN KALLELSE/ÄRENDELISTA Sida 14 (40) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2015-06-09 Kf 62 Ks 92 Au 101 KS/2014 0465 Bolagsordning för AB Strömstads Badanstalt Kommunstyrelsens förslag till
Tvärvillkorskontroll av foder i primärproduktionen
Tvärvillkorskontroll av foder i primärproduktionen Kersti Andersson Deharde Kersti.Andersson-Deharde@jordbruksverket.se 036-15 50 47 Anna-Karin Båvius Anna-Karin.Bavius@jordbruksverket.se 036-15 52 55
Granskningsredogörelse Stadsrevisionen. Göteborg & Co Träffpunkt AB granskning av verksamhetsåret goteborg.
Granskningsredogörelse Stadsrevisionen Göteborg & Co Träffpunkt AB granskning av verksamhetsåret 2015 goteborg.se/stadsrevisionen 2 Januari 2016 Göteborg & Co Träffpunkt AB. Granskning av verksamhetsåret
Epizootihandboken_Del II 01 Afrikask hästpest20110315
1 DEL II KAPITEL 1 AFRIKANSK HÄSTPEST....3 A. Åtgärder vid misstanke om afrikansk hästpest... 3 B. Åtgärder då afrikansk hästpest har konstaterats... 6 C. Skyddsområde och övervakningsområde... 8 D. Vaccination...
Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-05-22 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering
Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen
Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG SVERIGES Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om tandvårdens innehåll och processer
Hotade husdjursraser 2018
Hotade husdjursraser 2018 Du kan få ersättning om du håller svenska utrotnings-hotade husdjursraser. Syftet med miljöersättningen för hotade husdjursraser är att stimulera och underlätta för djurägare
Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377
Hantering av loggkontroller och intrång i journal- och passagesystem
Styrande dokument Regeldokument Anvisning Sida 1 (6) Hantering av loggkontroller och intrång i journal- och passagesystem Bakgrund Lagrum och styrande förutsättningar Patientdatalagen 2008:355 (PDL) HSLF-FS
Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004
Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem
Information om utförsel av nötkreatur
Version: 2019-05-20 Smittbekämpningsenheten Information om utförsel av nötkreatur Djurägarinformation Utförsel av nötkreatur till länder inom Europeiska unionen (EU) Följande information är tänkt som ett
Försäkringar för nötkreatur
Försäkringar för nötkreatur Försäkring och riskbedömning Att ha djur innebär också att ta risken att de skadar sig, dör eller blir sjuka. Nötkreatur är inget undantag. I lönsamhetsberäkningar inkluderas
Information om utförsel av nötkreatur
Version: 2015-06-08 Information om utförsel av nötkreatur Utförsel av nötkreatur till länder inom Europeiska unionen (EU) Följande information är tänkt som ett stöd vid planerad utförsel. Föreskrifterna
Tvärvillkorskontroll av foder i primärproduktionen
Tvärvillkorskontroll av foder i primärproduktionen Rebecca Wärnbring Rebecca.warnbring@jordbruksverket.se 036-156248 Innehåll Hur går kontrollen av foder går till i Sverige Varför foderlagstiftning? Lagstiftning
Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa
Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa HPM Djurhälsokostnader 1.41 Managementverktyg för mjölkföretaget Håkan Landin, Svensk Mjölk AB & Djurhälsan i Härjedalen HB Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings
ANVÄNDARMANUAL. för. Självservice (e-tjänster) Djursjukdata
ANVÄNDARMANUAL för Självservice (e-tjänster) Djursjukdata Innehållsförteckning 1 Förutsättningar... 3 1.1 E-tjänst... 3 1.2 E-legitimation... 3 2 Rapportera djursjukdata... 4 2.1 Inloggning... 4 2.2 Skicka
Utgivare Datum Ersätter X intranät/utbildning _ intranät/forskn. o fo.utb Patrik Cannmo / EcGu 2014-10-30 2014-08-13 _ intranät/anställd
HÖGSKOLAN i JÖNKÖPING INSTRUKTION I-JTH-10-025I _ webb/student 1 (6) Examination 1. Regelbakgrund HJ-gemensamma regler Denna instruktion gäller för Tekniska Högskolans olika former av examination och bygger
DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Ämnet djurvård inom djurens hälso- och sjukvård behandlar omvårdnadsarbete med sjuka och friska djur. I ämnet behandlas också sjukdomslära samt lagar och andra
Djurskyddslagen. Djurskyddsförordningen. Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen
Vilken djurskyddslagstiftning gäller? Fiskodling forskning på fisk Kontaktperson vid frågor som rör djurskydd i användningen av djur till forskning utbildning Ordförande i försöksdjursrådet SLU:s djurskyddsorgan
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Läkemedelsverkets författningssamling
Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Läkemedelsverkets föreskrifter om säkerhetsövervakning av läkemedel som används på djur; LVFS
Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel
Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och
Yttrande över Statens jordbruksverks förslag till ändring i föreskrifter (SJVFS 2007:12) om märkning och registrering av nötkreatur
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
1. Riktlinjernas bakgrund och syfte
SAS Sida: 1 (5) 1. Riktlinjernas bakgrund och syfte Det finns en skyldighet att dokumentera genomförandet om individuellt behovsprövade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service