KALLELSE TILL VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE

Transkript

1 KALLELSE TILL VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE

2 KALLELSE Datum Vård- och omsorgsnämnden Ledamöter Lisbeth Bolin (C), Ordförande Helén Embretsén (KD), Vice ordförande Eva Staake (S) Per-Arne Öhman (M) Helene Cranser (S) Maria Annell (S) Pirjo Thonfors (-) Ersättare Ingvar Nilfjord (L) Ulrika Wallin (MP) Ingrid Andersson (S) Sjunne Green (Båp) Leif Lindqvist (V) Vård- och omsorgsnämnden kallas till sammanträde Dag och tid tisdagen den 3 maj 2016, kl. 18:00 Förmöten från kl Plats Kalmarrummet, Kommunhuset, Bålsta Mötets öppnande 1. Upprop 2. Val av justerare: Helene Cranser (S) 3. Dag och tid för justering: , klockan 10:00 4. Anmälan av övriga frågor Ärenden 1. Informationer från förvaltningsledningen 2. Avvikelserapport, hälso- och sjukvård och social omsorg år Analys av tryckskador och frakturer inom vård och omsorg 4. Förslag om att senarelägga verkställigheten av beslut om införande av LOV i hemsjukvården 5. Färdtjänst - Samordnad beställningscentral för länsgemensam särskild kollektivtrafik 6. Ej verkställda gynnande beslut enligt SoL och LSS, kvartal 1 år Socialtjänstens behov av nybyggnation, perioden Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen 9. Delårsuppföljning per 31 mars Redovisning av delegationsbeslut 11. SPF Seniorerna i Håbo ansöker om föreningsbidrag för år Anhörigföreningen i Håbo ansöker om föreningsbidrag för år Intresseföreningen Pomona ansöker om föreningsbidrag för år RSMH i Håbo ansöker om föreningsbidrag för år Strokeföreningen i Håbo ansöker om föreningsbidrag för år 2016 Lisbeth Bolin Ordförande

3 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Vår beteckning VON 2016/00022 nr 1561 Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Lena Fertig, Administrativ controller/ nämndsekreterare Ärende 1 Informationer Förslag till beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden tackar för informationen. Sammanfattning Hyror, Plommonvägen 8 och 10 Logoped via Skype Gemensam upphandling, inkontinenshjälpmedel Länsgemensamma riktlinjer, demensvård Statusläge, uppförande av nytt äldreboende Rekrytering, enhetschef till vuxenenheten Redogörelse efter partsamverkan från förvaltningens övergripande samverkansgrupp Uppsala kommun varslat om att inte fortsätta driva SUF SUF-Kunskapscentrum är ett projekt som arbetar med att samla och sprida kunskap om stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter som påverkar föräldraförmågan. SUF- Kunskapscentrum finansieras som projekt av kommunerna och landstinget i Uppsala. Målsättningen är att skapa ett permanent nationellt kunskapscentrum som med barnens bästa i fokus kan fortsätta utveckla och sprida kunskap om föräldrastöd.

4 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Vår beteckning VON 2016/00033 nr 1619 Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Ärende 2 Avvikelserapport, hälso- och sjukvård och social omsorg år 2016 Förslag till beslut 1. Att vård- och omsorgsnämnden godkänner rapporten. Sammanfattning Antalet avvikelser under perioden är 385, vilket ger 128 avvikelser per månad. Under år 2015 var det i genomsnitt 129 avvikelser per månad. Av de avvikelser som registrerats i Treserva har knappt hälften bedömts efter en sannolikhets- och konsekvensmatris med fyra nivåer. Åtta avvikelser är bedömda som betydande allvarlighetsgrad (nivå 3). För 17 avvikelser är bedömningen att sannolikheten för att händelen inträffar igen är mycket stor (nivå 4). Att använda sannolikhets- och konsekvensmatrisen i ökad omfattning är en viktig del i arbetet med en ökad patientsäkerhet. Beslutsunderlag Avvikelserapport hälso- och sjukvård och social omsorg, januari-mars år 2016, daterad Beslut skickas till Medicinskt ansvarig för rehabilitering Avdelningschef för stöd till äldre och funktionsnedsatta Enhetschefer för stöd till äldre och funktionsnedsatta Verksamhetschef Attendo AB, Pomona hus 2 Enhetschef Rindlags hemtjänst Verksamhetschef Grannvård Sverige AB

5 :21 Avvikelserapport hälso- och sjukvård och social omsorg Januari mars år 2016

6 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning av totala avvikelser, kommunala och privata vårdgivare Avvikelser per enhet Sannolikhets- och konsekvensmatris...9 MAS, Avvikelserapport hälso- och sjukvård och social omsorg 2(10)

7 1 Sammanfattning av totala avvikelser, kommunala och privata vårdgivare Diagrammet visar antalet avvikelser som har inträffat inom kommunens enheter och inom de privata utförarnas enheter januari-mars år Även avvikelser som vi fått från andra vårdgivare är inräknade här. Antalet avvikelser under perioden är totalt 385. Fördelat per månad blir det 128 avvikelser per månad. Det kan jämföras med förra året då antalet per månad var 129, alltså ett i stort oförändrat antal. Av det totala antalet fall har en patient drabbats av en fraktur i ett finger. Att använda sannolikhets- och konsekvensmatrisen som vägledning i hanteringen av avvikelser är ett område som behöver utvecklas. Funktionen att bedöma sannolikhet, allvarlighetsgrad och konsekvens har funnits i Treserva sedan länge och viss hjälp i bedömningen har funnits i riktlinjerna för avvikelsehantering. För att underlätta bedömningen finns nu sannolikhets- och konsekvensmatrisen från handboken i grundläggande patientsäkerhetsarbete "Säkrare vård och omsorg" Sveriges kommuner och landsting (SKL) med i riktlinjen sedan Den finns också med sist i den här rapporten. 1.1 Allvarliga händelser I början av januari kom ett klagomål från en närstående från Inspektionen för Vård och omsorg (IVO). Klagomålet rörde en händelse med fall och utebliven information som inträffade på korttidsboendet Pomona plan 5 under november. Medicinskt ansvarig sjuksköterska, enhetschef och berörd personal har utrett händelsen. Beslut har kommit från IVO där de konstaterar att vårdgivaren har vidtagit de åtgärder som behövdes, och IVO avslutar därmed ärendet. 1.2 Andra händelser Två tryckskador har rapporterats under perioden, varav en uppstod under sjukhusvistelse. Dock så visar punktprevalensmätningen för fall och tryckskador som genomfördes på särskilt boende för äldre under v. 11 (14-20 mars) att det då fanns sju patienter med tryckskador. 1.3 Samverkan med andra vårdgivare Av det totala antalet avvikelser har åtta skickats vidare till andra vårdgivare. Fem har skickats till Enköpings lasarett och berör utebliven information vid utskrivning och bristande bemötande. En av avvikelserna berör att en patient kom åter till ordinärt MAS, Avvikelserapport hälso- och sjukvård och social omsorg 3(10)

8 boende med behov av både hjälpmedel, hemtjänst och hemsjukvårdsinstaser utan att en vårdplanering hade genomförts på sjukhuset. Tre avvikelser har skickats till Akademiska sjukhuset och berör brister i information vid utskrivning samt att en patient kom åter till särskilt boende med en allvarlig tryckskada. Två avvikelser har kommit till förvaltningen från Enköpings lasarett. En berör bristande omvårdnad och den utreds för närvarande. Den andra berör att akutmottagningen saknar kontaktuppgifter till kommunerna, framförallt jourtid. 1.4 Bedömning av allvarlighetsgrad och sannolikhet Enheterna bedömer allvarlighetsgraden och sannolikheten på avvikelserna enligt en matris med fyra olika nivåer, finns sist i rapporten. Syftet är att få vägledning i hanteringen av avvikelserna. Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgraden är bedömd i 139 av 328 avvikelser registrerade i Treserva. Det finns ingen avvikelse som är mycket allvarlig/katastrofal. Däremot finns åtta avvikelser där allvarlighetsgraden är bedömd som betydande. Exempel här är en förväxlad dos läkemedel, utebliven insulindos, utebliven information efter sjukhusbesök. Sannolikhet 17 avvikelser har inträffat där enheterna bedömt att sannolikheten är mycket stor att händelsen inträffar igen. Merparten (14 av 17) är fall. 31 händelser har inträffat där enheterna har bedömt att det är stor sannolikhet att händelsen inträffar igen. Där består cirka hälften av händelserna av fall, men även sex läkemedelshändelser och fyra händelser med utebliven/försenad insats eller information. MAS, Avvikelserapport hälso- och sjukvård och social omsorg 4(10)

9 2 Avvikelser per enhet 2.1 Pomona hus 2 Bedömningen av sannolikhet visar att det finns en patient där sannolikheten är mycket stor att hen faller igen. 2.2 Pomona hus 4 Bedömningen av sannolikhet visar att det finns tre patienter där sannolikheten är mycket stor att de faller igen. Det finns också en avvikelse om bristande funktion i ett larm där sannolikheten bedöms som mycket stor att det inträffar igen. Enligt enhetschefen ska larmen bytas ut inom kort. 2.3 Dalängen Bedömning av sannolikheten visar att det finns tre patienter där enheten bedömt att sannolikheten är mycket stor att de faller igen. MAS, Avvikelserapport hälso- och sjukvård och social omsorg 5(10)

10 2.4 Solängen Bedömningen av sannolikhet visare att det finns tre patienter där enheten bedömer att det är mycket stor sannolikhet att de faller igen. Två avvikelser har också bedömts ha en betydande allvarlighetsgrad. Den ena ett fall som med förde mjukdelsskador och två dagars sjukhusvistelse och den andra var en patient som kom åter från en sjukhusvistelse med en tryckskada grad Hemtjänst, Kärnhuset Bedömningen av sannolikhet visar att en avvikelse har mycket stor sannolikhet att inträffa igen. Avvikelsen berör uteblivet läkemedel och beror oftast på att patienten inte är hemma överenskomna tider. En avvikelse om utebliven information efter besök på psykiatriska kliniken, Akademiska sjukhuset bedöms både att ha stor sannolikhet för att hända igen samt ha en betydande allvarlighetsgrad. Tre händelser med läkemedel bedöms också ha en betydande allvarlighetsgrad, bland annat har läkemedel förväxlats och en patient har blivit utan insulin vid ett tillfälle. MAS, Avvikelserapport hälso- och sjukvård och social omsorg 6(10)

11 2.6 Hemtjänst, privata utförare Två av avvikelserna bedöms ha betydande allvarlighetsgrad. En berör ett fall som medförde en fraktur på ett finger och det andra berör två dospåsar med sömnmedel som saknas. Den senare händelsen utreds för närvarande. 2.7 Korttidsplatser Pomona, äldre 2.8 LSS-enheter I LSS-enheter ingår gruppbostäderna Sjövägen och Lindegårdsvägen, servicebostaden Dalvägen, Personlig assistans, Daglig verksamhet samt Ekans korttidsboende för barn. Inga avvikelser för Daglig verksamhet eller Personlig assistans. MAS, Avvikelserapport hälso- och sjukvård och social omsorg 7(10)

12 2.9 Socialpsykiatri Skillnaden på antalet avvikelser för läkemedel beror på att tidigare sammanfattades alla läkemedelsavvikelser för samma patient till en per månad. Från och med februari har enheten återgått till att skriva en avvikelse för varje händelse Hälso- och sjukvård Avser avvikelser där patienten endast har insatser av sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast och därmed inte hör till någon annan enhet. Avvikelserna avser rehab. Inga avvikelser för hemsjukvård. MAS, Avvikelserapport hälso- och sjukvård och social omsorg 8(10)

13 3 Sannolikhets- och konsekvensmatris Sannolikhets- och konsekvensmatrisen nedan är från handboken i grundläggande patientsäkerhetsarbete Säkrare vård och omsorg Sveriges kommuner och landsting (SKL), Konsekvensens allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad Konsekvens Lagrum Exempel Mindre Ingen/obetydlig HSL Obehag eller obetydlig skada, exempel feldosering i dosett som upptäcks före överlämnandet, fallolycka utan att skada uppstått. Mindre Ingen/obetydlig SoL/LSS Brister i omsorg/avvikelse beviljad insats som ledertill mindre obehag, exempel utebliven städning eller tvätt. Måttlig Mindre allvarligskada HSL Övergående funktionsnedsättning, exempel utebliven dos men utan att det leder till men för patient/brukare. Feldosering. Har inte följt rutin, dock liten eller ingen konsekvens för patient/brukare. Fallolycka med måttlig skada, ej fraktur. Sjukhusbesök som inte medför inläggning. Trycksår stadium 1 och 2. Måttlig Mindre allvarligskada SoL/LSS Brister i omsorg/avvikelse av beviljad insats och/eller brist i bemötande som leder till obehag för patienten/brukaren, exempel utebliven veckodusch eller inköp. Betydande Allvarlig skada HSL Kvarstående måttlig funktionsnedsättning, förlängd vårdtid. Missade läkemedel som insulin, Waran och narkotikaklassade läkemedel. Förväxling av doser, feldosering. Vårdrelaterade infektioner. Fallolycka med större skada, exempel fraktur. Trycksår stadium 3 och 4. Betydande Allvarlig skada SoL/LSS Brister i omsorg/avvikelse av beviljad insats och/eller brist i bemötande som leder till omfattande obehag för patienten/brukaren, exempel utebliven tillsyn eller personlig hygien då det finns omfattande behov. Mycket hög, katastrofal Mycket hög, katastrofal Dödsfall HSL Dödsfall eller större, kvarvarande funktionsnedsättning, exempel fallskada med dödsfall som följd. Mycket allvarlig skada SoL/LSS Fysiska, psykiska, sexuella eller ekonomiska övergrepp. Brist i omsorgen som utgör ett hot mot enskilds liv, hälsa eller säkerhet. Brott mot sekretesslagen. Sannolikhet för att det inträffar Mycket liten Liten Hur ofta? Kan inträffa en gång per år Kan inträffa varje månad MAS, Avvikelserapport hälso- och sjukvård och social omsorg 9(10)

14 Sannolikhet för att det inträffar Stor Mycket stor* Hur ofta? Kan inträffa varje vecka eller en på tio tillfällen Kan inträffa dagligen eller en på tre tillfällen *Gäller händelser som inte görs dagligen eller varje vecka, exempel injektioner var 3:e månad eller städning var 14:e dag men där sannolikheten är stor att händelsen upprepas. MAS, Avvikelserapport hälso- och sjukvård och social omsorg 10(10)

15 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Vår beteckning VON 2016/00023 nr 1599 Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Ärende 3 Analys av tryckskador och frakturer inom vård och omsorg Förslag till beslut 1. Att Vård och omsorgsnämnden godkänner rapporten. Sammanfattning Under år 2015 drabbades 19 patienter av vårdskador. 16 av dessa inträffade på särskilt boende för äldre. Analysen av de 16 patienterna visar att 31 % har fått en riskbedömning för fall, undernäring och tryckskada innan skadan. På grund av bristande överenskommelse mellan åtgärder inklusive uppföljning i Senior Alert och i patientjournalen går det inte att svara på frågan om frakturer och tryckskador kunde ha undvikits. Flertalet åtgärder sätts in när skadan redan skett, framför allt vid tryckskador, och då med gott resultat. Både riskbedömningar och insatser måste ske förebyggande i ökad omfattning. Fokus bör också vara på att bevara eller förbättra den funktionsförmåga som patienten har, exempelvis gångförmågan. Beslutsunderlag Analys av tryckskador och frakturer år 2015, nr 1539 Frågor vid analys av tryckskador och fall år 2015, nr 1598 Beslut skickas till Medicinskt ansvarig för rehabilitering Avdelningschef för stöd till äldre och funktionsnedsatta Enhetschefer för stöd till äldre och funktionsnedsatta Verksamhetschef Attendo AB, Pomona hus 2 Enhetschef Rindlags hemtjänst Verksamhetschef Grannvård Sverige AB

16 UTREDNING 1(3) Datum Vår beteckning VON 2016/00023 nr 1539 Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Analys av tryckskador och frakturer år 2015 Under år 2015 har totalt 19 patienter drabbats av vårdskada i form av tryckskador och frakturer. Elva patienter drabbades av fraktur i samband med fall. Tio av dessa inträffade på särskilt boende för äldre. Åtta patienter drabbades av tryckskador varav samma patient hade två tryckskador. Sex av dessa inträffade på särskilt boende för äldre. Enligt fastställda rutiner ska alla personer som flyttar in/vistas på särskilt boende för äldre inklusive korttidsplatser erbjudas en riskbedömning för fall, undernäring, tryckskada och ohälsa i munnen. Bedömningen görs av team som består av sjuksköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeut och omsorgspersonal. Bedömningen dokumenteras i patientjournalen. Finns det en risk så upprättas vårdplan med åtgärder som också dokumenteras i patientjournalen. Som hjälp i processen med riskbedömningar och åtgärder används kvalitetsregistret Senior Alert där bedömningar och åtgärder förs in och följs upp regelbundet. För patienter med insatser av hemsjukvården i ordinärt boende ska riskbedömningar för fall, undernäring, tryckskada och ohälsa i munnen erbjudas vid behov. Bedömningar och åtgärder dokumenters i patientjournalen. Under år 2015 har endast Grannvårds hemsjukvård varit ansluten till Senior Alert. De har dock inte gjort några registreringar under året. Eftersom flertalet av skadorna inträffade på särskilt boende för äldre inklusive korttidsplatser så kommer de fallen att närmare granskas, totalt 16 patienter. Frågeställning Kunde tryckskadorna och frakturerna som inträffade på särskilt boende ha undvikits med insatser från hälso- och sjukvården inklusive omsorgen? Metod Sjuksköterskans, arbetsterapeutens och sjukgymnastens dokumentation i patientjournalen för de inträffade vårdskadorna på särskilt boende har granskats. utifrån vissa frågor, se bilaga. Fokus läggs på dokumenterade riskbedömningar, åtgärder och uppföljningar utförda cirka 6 månader innan rapporterad avvikelse i såväl patientjournalen som i Senior Alert. Resultat Riskbedömningar patientjournal Enligt rutin ska alla som flyttar in/vistas på särskilt boende för äldre inklusive korttidsplatser erbjudas en riskbedömning för fall, undernäring, tryckskada och ohälsa i munnen. Genomgången visar att ingen patient har fått en riskbedömning enligt dokumentationen i patientjournalen inom alla fyra områden vid inflyttning. Däremot har 31 % fått en riskbedömning för fall, undernäring och tryckskada, 25 % har inte fått någon riskbedömning alls och 43 % har fått en eller två områden riskbedömda.

17 UTREDNING 2(3) Datum Vår beteckning VON 2016/00023 nr 1539 Riskbedömningar i Senior Alert Fyra av patienterna har avlidit efter händelsen med tryckskada eller fraktur och några data finns inte längre kvar i registret. Tio har riskbedömningar i registret, varav två inte bedöms ha risk för tryckskada och två har inte risk för fall. Två patienter har inte fått en riskbedömning i registret före skadan. Tryckskador Tre män och tre kvinnor har drabbats av tryckskador. Två att patienterna avled strax efter händelsen med tryckskada. En av patienterna flyttade in med en tryckskada som försämrades och den andra patienten fick en tryckskada strax innan hen avled. Båda hade en riskbedömning och vårdplan med åtgärder för att förebygga tryckskada. En patient fick en tryckskada två månader efter inflyttning. Tryckskadan finns endast rapporterad som avvikelse och inte dokumenterad i patientjournalen. Det framkommer också i patientjournalen att ytterligare två sår uppkommit på annan del av kroppen under hösten. Det finns inga avvikelserapporter för dessa tryckskador. Riskbedömning med åtgärder Senior Alert samt i patientjournalen gjordes tre månader efter inflyttning. För två av patienterna finns dokumentation i patientjournalen att skadan läkt. En patient har kvar sin tryckskada enligt dokumentation trots vidtagna åtgärder. Bedömning tryckskador Fyra av de sex patienterna med tryckskador hade fått en riskbedömning med insatta åtgärder före händelsen. Exempel på åtgärder för att förebygga tryckskador är tryckavlastande madrasser, lägesändring och hudinspektion. Endast två av patienterna som fått en riskbedömning ordinerades en tryckutjämnande madrass. Överensstämmelsen av insatta åtgärder i Senior Alert och insatta åtgärder i patientjournalen stämmer inte fullt ut i något fall. För två av patienterna framgår att skadan läkt, för en att den kvarstår och för en saknas dokumentation. Frakturer Åtta kvinnor och två män har drabbats av frakturer. Två av patienterna har avlidit efter att händelsen inträffat. Nio av de tio patienterna har fallit inne på sina rum. En patient har fallit utomhus. Hälften av fallen har inträffat under dagtid och hälften under kväll eller tidig morgon. Ingen på natten. Utifrån beskrivningar i avvikelserna har tre av fallen skett bredvid sängen. Två av fallen utanför toaletten. Ett av fallen i samband med blomvattning. I två fall framgår det inte vad personen gjort. Fallet utomhus skedde i samband med att personen på egen hand tog sig från boendet. Sju av tio patienter är gångare, två är rullstolsburna. Bedömning frakturer Fem av de tio patienterna med fraktur hade fått en riskbedömning före händelsen. Sex av de tio hade åtgärder dokumenterade i vårdplan. Sju av de tio patienterna hade åtgärder registrerade i Senior Alert. Exempel på

18 UTREDNING 3(3) Datum Vår beteckning VON 2016/00023 nr 1539 åtgärder är gångträning, muskelfunktionsträning, assistans vid gång, anpassning av möbler och omgivning, läkemedelsgenomgångar, larm, tillsyn. Överensstämmelsen av insatta åtgärder som beskrivs i Senior Alert och de som beskrivs i patientjournalen stämmer helt i ett fall. Delvis i tre fall och inte alls i två fall. Enligt patientjournalen använde sju av tio patienter lugnande läkemedel och/eller sömntabletter stadigvarande eller vid behov vid tiden för fallet. Samlad bedömning fall och tryckskador Grunden för allt kvalitetsarbete är att det sker systematiskt efter rutiner som är kända och följs av personalen. Den systematiken saknas i hanteringen av patienter som drabbats av frakturer och tryckskador. Ingen patient har fått en riskbedömning enligt dokumentationen i patientjournalen inom alla fyra områden (fall, tryckskada, undernäring och ohälsa i munnen). Däremot har 31 % fått en riskbedömning för fall, undernäring och tryckskada, 25 % har inte fått någon riskbedömning alls och 43 % har fått en eller två områden riskbedömda. Antalet åtgärder för att förebygga fall och tryckskador är också betydligt fler i Senior Alert än i patientjournalen. Det medför en osäkerhet om åtgärden är utförd eller inte. Analysen visar att flest åtgärder sätts in när skadan redan skett. Både riskbedömningar och insatser måste ske förebyggande i ökad omfattning. Fokus bör också vara på att bevara eller förbättra den funktionsförmåga som finns hos patienten, exempelvis gångförmågan. Vi kan konstatera att fler åtgärder med uppföljningar kunde ha ordinerats i patientjournalen och registrerats i registret. På grund av bristande överensstämmelse mellan åtgärder inklusive uppföljning i senior Alert och patientjournalen så går det inte att svara säkert på frågan om tryckskador och frakturer hos 16 patienter på särskilt boende för äldre år 2015 kunde ha undvikits. Däremot kan noteras att de åtgärder som ordinerades mot tryckskadorna när de uppkom har fungerat. Alla tryckskador utom en är läkta idag enligt patientjournalen. Vad gäller de patienter som drabbades av frakturer så kan noteras att fallen inträffade när de var ensamma i sin lägenhet samt att sju av tio använde lugnande eller sömnmedel. Rapporten kan tjäna som ett underlag för ledningsgruppen för äldre och funktionnedsatta i arbetet med att minska risken för fall- och tryckskador och en ökad patientsäkerhet.

19 Datum (2) Bilaga Frågeställning vid analys av inträffade tryckskador och frakturer år 2015 Initialer kod Skada När? Enhet Hälsotillstånd Kort sammanfattning av avvikelse nr När flyttade patienten in/ påbörjade insatser?. Finns aktuellt status noterat vid inflyttning/påbörjade insatser? Är det gjort en riskbedömning för fall, undernäring, tryckskada och ohälsa i munnen vid inflyttning/påbörjade insatser? Vid risk, finns vårdplaner, vilka insatser, uppföljning?

20 Datum (2) Senior Alert, finns riskbedömning? Senior Alert, vilka åtgärder vidtas, när följs upp? Överensstämmer åtgärder senior Alert och vårdplan och genomförandeplan? Bedömning

21 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Vår beteckning VON 2015/00032 nr 1600 Socialförvaltningen Stöd till vuxna Catrin Josephson, Avdelningschef Ärende 4 Förslag att senarelägga verkställigheten av beslut om införande av LOV inom hemsjukvården Förslag till beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden beslutar att verkställandet av nämndens beslut om införande av LOV i hemsjukvården skjuts på framtiden, dels med anledning av vad som framkommit i de två regionala utredningarna och dels utifrån förvaltningens riskbedömning och handlingsplan. 2. Vård- och omsorgsnämnden beslutar att förvaltningen återkommer i ärendet när tidpunkten för ett införande är mer lämpligt. Ärende Vård- och omsorgsnämnden beslutade att införa LOV i hemsjukvården, med start Förvaltningen påbörjade en utredning av avtalsvillkor och föreslog i ett första skede en begränsning av utförarkategorierna inom kundvalet för att minska negativa effekter inom patientsäkerhet och ekonomi. En skrivelse om detta skickades på remiss till kommunala pensionärsrådet som i ett yttrande sagt sig hålla med om förvaltningens förslag och resonemang. Förvaltningen går nu ytterligare ett steg och föreslår att införandet av LOV skjuts på framtiden. Främst vill förvaltningen hänvisa till de risker som identifierats utifrån patientsäkerhet, kvalitet och ekonomi. Därutöver har en risk för minskad valfrihet identifierats, vilket beror på att det i bifogad analys bedöms nödvändigt att i och med hemsjukvårdens införande i kundvalet begränsa möjliga utförarkategorier i kundvalet till enbart två. Detta skulle i sig innebära en risk för att antalet privata utförare i kundvalet skulle minska jämfört med nuvarande läge. De är viktigt för brukarna att de utförare som servar och vårdar dem har förutsättningar att utföra ett gott arbete. Förvaltningen kan konstatera att det nu genomförs många förändringar på kort tid inom kundvalet, från små förändringar som ändrade faktureringsrutiner till stora förändringar som ändrade villkor för anhöriganställningar, sammanhängande hemtjänst samt den kommande implementeringen av ÄBIC/IBIC (Äldres/individens behov i centrum). Efter att nämnden beslutade om införande av LOV i hemsjukvården har två regionala utredningar presenterats från Landstinget i Uppsala län:

22 TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Vår beteckning VON 2015/00032 nr 1600 Hemsjukvård på primärvårdsnivå i Uppsala län av Nordic Healthcare Group samt Utredning av hemsjukvården för äldre i Uppsala län av Akademiska sjukhuset. Båda utredningarna visar på vikten av en inte allt för uppdelad hemsjukvård, vilket styrker förvaltningens slutsatser. Sammanfattningsvis föreslår förvaltningen därmed till nämnden att införandet av LOV inom hemsjukvården skjuts längre fram i tiden. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Förvaltningen har sedan tidigare beskrivit att införande av LOV inom hemsjukvården bedöms innebära en merkostnad på ca 1 miljon per år. Den merkostnaden har prioriterats bort i budgetarbetet, varför det föreslagna beslutet om att fördröja LOV inom hemsjukvården innebär en ekonomisk lättnad i ett ansträngt budgetläge. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsnämndens beslut 123, daterad Förvaltningens riskbedömning och handlingsplan för LOV inom hemsjukvården Rapport av Nordic Healthcare group Utredning av Akademiska sjukhuset, Beslut skickas till Samtliga utförare i kundvalet Kommunens hemsjukvård Kommunala pensionärsrådet

23 December 2015 Hemsjukvård på primärvårdsnivå i Uppsala län Nordic Healthcare Group (NHG Sweden AB)

24 1 Sammanfattning Den här utredningen syftar till att utgöra underlag för beslut i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avseende utvecklingen av hemsjukvård på primärvårdsnivå för äldre i Uppsala län. Speciell tonvikt har lagts på samordningen mellan primärvårdsläkare och kommunens hemsjukvård. I Uppsala län ansvarar kommunerna för huvuddelen av hemsjukvården, vilket är relativt omfattande i relation till andra delar av landet. Cirka individer är inskrivna i kommunal hemsjukvård. Denna omfattar inte läkare och viss specialiserad hemsjukvård, för vilka landstinget istället är huvudman för. Kommunerna samverkar i första hand med primärvården för fullgöra sitt hemsjukvårdsuppdrag. I vissa fall samverkar kommunerna med sjukhusen då specialiserade resurser krävs. Ett vanligt förekommande problem anses från kommunens sida vara avsaknaden av läkarresurser i hemsjukvården, vilket Uppsala kommun har löst genom Mobila äldreakuten och Äldrevårdsenheten som står för omkring 70 % av länets samtliga läkarbesök i hemmet. I utredningen framkommer det att landstingets utbud av olika hemsjukvårdsinsatser är fragmenterat med många olika aktörer som var och en har små volymer. Motsatt gäller för kommunerna där verksamheterna i mycket liten utsträckning är specialiserade och teambaserade. Kartläggningen av det existerande hemsjukvårdsutbudet belyser att tillgången till olika typer av hemsjukvård varierar stort mellan länets kommuner. Det finns behov av mellan 12 och 15 läkartjänster i länet för hemsjukvård på primärvårdsnivå. Utöver behoven av att ha tillgång till vårdpersonal i ordinärt boende finns ett stort behov från olika aktörer inom hemtjänst och hemsjukvård att kunna få rådgivning av hemsjukvårdsteam och sjukhusspecialister genom att säkerställa tillgänglighet på telefon. Det främsta syftet med det är att bidra med kompetens som säkerställer att individer kan få fortsatt vård i hemmet för att undvika slutenvård. Utredningen kommer fram till att grunden för hemsjukvården i första hand bör utgå från kommunens ansvar och uppdrag i samverkan med landstingets primärvård. Potentialen ligger i att utveckla kommunernas och primärvårdens samlade hemsjukvård i hela länet. För landstinget handlar det om att utveckla tillgången till läkare i hemsjukvård och för kommunerna finns utrymme för ytterligare förbättringar särskilt med fokus på att underlätta en snabb och säker utskrivning från slutenvård. Utredningen föreslår i linje med detta en utökad satsning på hemsjukvården i länet. Implementering sker förslagsvis inledningsvis med en utbyggnad av primärvårdsteam i hela länet innebär en årlig kostnad på MSEK varav kostnaden för Mobila äldreakuten och Äldrevårdsenheten redan utgör grunden. För att klara länsuppdraget krävs en utökad finansiering på MSEK, som bör lösas genom omfördelning av resurser.

25 2 Innehållsförteckning 1. Introduktion Problemformulering Syfte och frågeställning Avgränsning Metodbeskrivning Bakgrund Pågående och avslutade utredningar Sammanhållen vård Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård Nulägesbeskrivning Hemsjukvård och samverkan Teamöversikt Hembesök i ordinärt boende Målgruppsanalys Beskrivning av målgruppen Hembesök i relation till hemsjukvård och hemtjänst Behov av insatser i hemmet hos målgruppen Analys Besöksunderlag för hembesöksteam Kostnader och organisering av hembesöksteam Eventuell samordning och synergieeffekter med övriga verksamheter Tydlighet i kontakt mellan huvudmännen Kompetensförsörjning Finansiering Slutsatser och rekommendationer Slutsatser Rekommendationer Intervjuer (urval) Appendix... 38

26 3 1. Introduktion I detta avsnitt presenteras en kort problemformulering kopplat till uppdraget med en översiktlig presentation av hembesöksteam. Vidare presenteras uppdragets syfte och frågeställning följt av avgränsning och metodbeskrivning Problemformulering Akut slutenvårdskonsumtion är kostnadsdrivande för både kommunernas kostnader för omsorg samt för Landstinget i Uppsala län. Det finns ett tydligt intresse att tillsammans samverka för att förebygga slutenvård tillsammans. I Uppsala län står 14 procent av individerna (65 år och äldre) med vård och omsorg i ordinärt boende, för cirka hälften av slutenvårdskonsumtionen. Om särskilt boende och korttidsboende läggs till denna grupp står 20 procent av individerna för nära 70 procent av slutenvårdskonsumtionen. Förekomsten av kommunal omsorg i hemmet är en direkt konsekvens av försämrad funktionsförmåga, vilket i sin tur kan utgöra en tydlig indikator för ökat behov av framförallt slutenvård. Trots att den här gruppen med vård och omsorg i hemmet, ofta har daglig kontakt med vård- eller omsorgspersonal, tycks det vara problematiskt för kommunerna och landstinget att förebygga akuta in- och återinskrivningar med det förebyggande arbetet i hemmet. Generellt ansvarar kommunen för äldreomsorg och landstiget (vårdcentral/husläkare eller sjukhus) för sjukvård. Det finns dock vissa undantag och det är framförallt hemsjukvård och sjukvård på särskilda boenden. När det gäller hemsjukvård är det antingen kommunen eller landstinget som ansvarar för den basala hemsjukvården. I Uppsala län är det kommunerna som ansvarar för den basala hemsjukvården (exklusive läkarinsatser) och landstinget för den avancerade hemsjukvården som utförs i hemmet. Läkarinsatserna inom basal hemsjukvård åligger i normalfallet patientens husläkare, vilket inte utförs ofta eftersom vårdcentralernas resurser är ansträngda och ersättningen är låg för hembesök. Det har istället startats ett antal team för läkarinsatser i ordinärt boende, så kallade hembesöksteam. I nuläget finns ett par hembesöksteam i Uppsala län med snarlika målsättningar. Det går att konstatera att fokus, arbetssätt och metoder skiljer sig åt. Ett exempel är Mobila äldreakuten som startades 2011 som ett samarbetsprojekt mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län för att öka tillgängligheten av vård och behandling i ordinärt boende. Verksamheten riktar sig till personer över 65 år i ordinärt boende och syftet är att motverka akuta inläggningar för sjukdomstillstånd som inte kräver akutmottagningens resurser. I dagsläget är det oklart i vilken utsträckning det förekommer överlappning mellan teamen som också är koncentrerade till Uppsala kommun Syfte och frågeställning Syftet med utredningen är att ta fram ett underlag för överväganden och beslut i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen angående behov av en utbyggnad av hembesöksteam på primärvårdsnivå för äldre i Uppsala län samt lämna förslag till organisation och finansiering för sådan verksamhet. Följande frågeställningar ska besvaras: Vilka hembesöksteam finns i länet idag? Vilka är målgrupperna och hur ser behoven ut för dessa? Hur ser förutsättningarna för kompetensförsörjning, finansiering och organisering ut? Utifrån huvudområdena finns ett antal punkter som kan kopplas till respektive frågeställning. Den första delen avser främst att kartlägga situationen i länet idag där det bland annat ska framgå vilka vårdnivåer som är aktuella i termer av specialist- och primärvårdsnivå samt vilka möjligheter det finns för att skapa ökad trygghet för länets invånare i hemmet genom samverkan.

27 4 Den andra delen av frågeställningen syftar mer till att göra en behovsanalys avseende utökad verksamhet för hembesöksteam samt diskussion kring ett utökat uppdrag för primärvården att göra besök i bostaden. Till denna frågeställning behöver således en bedömning göras gällande vilken målgrupp det skall avse samt ett eventuellt behov av utökade tjänstgöringstider för hembesöksteamen till kvällar och helger. Den tredje frågeställningen avser att göra en bedömning om det är samhällseffektivt och genomförbart att ha hembesöksteam i mindre kommuner samt göra en bedömning av lämpliga vårdnivåer. Till detta hör att göra en bedömning hur hembesöks verksamheter för äldre kan utformas och placeras geografiskt med målsättning att verksamheten utökas Avgränsning Uppdraget med att utreda möjligheten till fler hembesök från sjukvården är indelat i två delar. En utredning som fokuserar på sjukhusanslutna team, samt den här utredningen som fokuserar på primärvårdsanslutna hembesöksteam. I den här utredningen används hembesöksteam som en gemensam term för team med följande egenskaper: Hembesöksteam Huvuduppgift att utföra hembesök hos patienter 65 år och äldre Organiseras av landstinget Primärvårdsnivå Bidra till att stödja och samverkar med kommunal hemsjukvård Inkluderar alltid läkarkompetens Kan även inkludera andra kompetenser vid behov och utifrån lokala förutsättningar Sammanställningen av teamen styrs utifrån de lokala behoven De team som i nuläget klassificeras som hembesöksteam och som analyseras och undersöks vidare i den här utredningen är Mobila äldreakuten och Äldrevårdsenheten vilka drivs av Hälsa- och habilitering Metodbeskrivning Utvärderingen fokuserar både en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Den kvalitativa delen består av flertalet intervjuer inom såväl kommuner som landsting. För att få det kommunala perspektivet har äldrevårdchefer eller socialchefer intervjuats i Uppsala län. Intervjuerna har fokuserat på att ringa in målgruppen och dess karaktäristika för att beskriva vilka behov som finns kopplat till dem. Vidare har också samverkansprocessen diskuterats för att få en bild över vad det finns för utmaningar, möjligheter och hinder. För att för en mer förståelse för målgruppens behov har intervjuerna med socialchefer och äldrevårdschefer kompletterats med intervjuer med medicinskt ansvariga sköterskor (MAS) i några av kommunerna. För att ringa in landstingets perspektiv har verksamhetschefer på vårdcentraler i Uppsala län intervjuats, samt primärvårdsdirektör och chefsläkare i den landstingsdrivna primärvården. Intervjuerna har fokuserat på att kartlägga vilka hembesöksverksamheter som finns i länet idag, hur ofta det görs akuta eller kontinuerliga hembesök hos äldre från vårdcentraler samt hur stort behovet är. Vidare har samverkan mellan vårdcentraler och hemsjukvård diskuterats. Den kvantitativa delen är baserad på registerdata från tre källor. Samkörning av Socialstyrelsens register för år 2012 används för att få en bild av hur kommunal omsorg påverkar slutenvårdskonsumtionen. Slutenvård avser helår 2012, kommunal omsorg avser individer i insats första oktober För att få antal individer med kommunal omsorg per kommun har data använts från Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) för år Slutligen används data från Landstinget

28 5 i Uppsala läns journalsystem Cosmic under perioden augusti 2014 juli 2015 för patienter 65 år och äldre för att ge en nulägesbild av vilka aktörer som gör hembesök, hur många hembesök som görs och flödena till akutmottagningarna. Den kvalitativa och den kvantitativa delen kombineras sedan för att estimera ett lågt och ett högt behov av hembesök och insatser i hemmet. Det lägre behovet avgör om det finns besöksunderlag för uppstart av hembesöksteam i olika kommuner/områden i länet medan det högre visar på att det finns ett potentiellt större behov av hembesök.

29 6 2. Bakgrund Detta avsnitt inleds med en kort presentation över pågående och avslutade utredningar för att sätta uppdraget i en kontext. Vidare ges en inblick i sammanhållen vård där flertalet satsningar har syftat till att få en bättre och samlad vård för individen. Detta följs av ett avsnitt över trygg och effektiv utskrivning i slutenvården där betalningsansvarslagen och dess komplexitet presenteras Pågående och avslutade utredningar I Landstinget i Uppsala Län spelar Akademiska Sjukhuset en viktig roll som har inflytande i kraft av sin storlek och betydelse för landstinget. Inriktning och uppdrag för sjukhuset kommer att påverka förutsättningarna i primärvården och framförallt förutsättningarna för den mer specialiserade primärvården. De delar av hemsjukvården som kan komma att bedrivas av sjukhuset kan innebära att ytterligare gränssnitt uppstår. Dessa gränssnitt medför ytterligare utmaningar för kommunikation till andra aktörer i primärvård och kommun. Genom en tydlig och långsiktig plan för sjukhuset och dess verksamheter kan bättre förutsättningar för primärvården skaps. Utredningen av hemsjukvården för äldre i Uppsala län är som tidigare nämnt indelad i flera delar. Den del som denna rapport avser fokuserar på hemsjukvård som bedrivs på primärvårdsnivå, huvudsakligen av Hälsa- och habilitering. Den andra delen av uppdraget är utredningen av hemsjukvården för inneliggande patienter som är i behov av sjukhusets resurser, det vill säga sjukhusanslutna team. Vidare finns det ytterligare en avslutad utredning för Palliativt centrum i Uppsala som har ämnat att undersöka möjligheten till att samla palliativt centrum under en huvudman med fokus på kvalitet, jämlik tillgång till vård oavsett bostadsort och diagnos samt resurseffektivitet Sammanhållen vård Under de senaste årtiondena har ett flertal initiativ tagits för att genom samverkan förstärka vården och omsorgen av äldre med omfattande behov. Exempel på detta är utredningen och genomförande av kommunalisering av hemsjukvården, med mål att underlätta integrationen mellan vården och omsorgen. Ett fokus har även lagts på målgruppen mest sjuka äldre eller sköra äldre 1 där det övergripande målet att få hemsjukvård, äldreomsorg, vårdcentral och specialiserad vård att samverka bättre. En viktig aspekt är således att synliggöra effekterna av satsningar ur ett kommunalt- och landstingsperspektiv. Det finns därmed vinster som inte bara individen, utan även såväl kommun som landsting, kan åtnjuta genom förbättrad samverkan. Tydlighet i gränssnittet mellan kommun och landsting är en av de viktigaste förutsättningarna för att uppnå en effektiv samverkan. I en tidigare studie för Socialdepartementet gällande samordnade tjänster vid vård och omsorg av äldre i ordinärt boende, framgick det att förutsättningar för framgångsrik samverkan förbättras då verksamheterna utgår från individens behov med en väl definierad målsättning. Studien bestod av fem län där Uppsala var ett av de deltagande länen. Under projektets gång gick det att konstatera att en ökad samordning av hembesöksteam kunde vara påkallad med hänsyn till den komplexa struktur som finns i Uppsala. En struktur som bland annat medför risker för otydlighet i uppdrag, överlappning av verksamheters ansvar samt bristande förutsättningar för att skapa jämlik vård över hela länet. En slutsats av projektet var således att en ökad samordning och förbättrad styrning av och till koordinerade insatser i ordinärt boende skulle kunna leda till minskad slutenvårds- och omsorgskonsumtion. 1 personer 65 år eller äldre som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom

30 Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård I utredningen SOU 2015:20 Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård utreds möjligheterna att åstadkomma en god vård, där ledtiderna mellan sluten vård på sjukhus och vård och omsorg i det ordinära eller särskilda särskilt boende kan hållas så korta som möjligt och att onödig vistelse på sjukhus kan undvikas för utskrivningsklara patienter. Kopplat till detta finns betalningsansvarslagen (BAL) som syftar till att utgöra ett incitament för kommunerna att inom en rimlig tid överta ansvaret för insatser till patienter när det inte är i behov av slutenvården. Det kan antas att stora delar av förslagen i dessa utredningar kommer att införas inom ett eller ett par år. Då förslagen är av betydelse för denna utredning redogörs i följande text för de delar av SOU 2015:20 samt BAL som har störst relevans i detta sammanhang. Den nuvarande betalningsansvarslagen är utformad så att slutenvården vid färdigbehandling ska underrätta berörda enheter med hjälp av ett inskrivningsmeddelande samt upprätta en vårdplanering. Senast dagen före det att en patient beräknas skrivas ut från slutenvården ska berörda enheter underrättas genom ett utskrivningsmeddelande. De problem som har lyfts fram med den nuvarande lagstiftningen kan sammanfattas i följande punkter: Långa väntetider med höga kostnader: Det finns en överläggningsproblematik vilket kan leda till att patienter skrivs ut för tidigt vilket kan resultera i en ökad risk för återinläggning. Vårdplaneringsprocessen är inte adekvat för dagens och morgondagens behov: Planeringen tenderar att komma allt för tidigt i patientens återhämtnings- och rehabiliteringsprocess eller att det enbart blir en punktinsats. På grund av svaga incitament är det vanligt att den vårdplan som upprättas blir i hög utsträckning ett kommunalt ansvar. I och med detta föreslår utredningen att den nuvarande betalningsansvarslagen upphävs och ersätts av en ny lag lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Syftet med den nya lagen är att patienter som inte längre har behov av den slutna vårdens resurser så snart som möjligt ska kunna lämna slutenvården på ett tryggt sätt. I den nya lagen föreslås en förändrad planeringsprocess som kan sammanfattas enligt nedan: När en individ skrivs in i sluten vård ska sjukhuset skicka ett inskrivningsmeddelande till berörda enheter i kommun och öppenvård. Meddelandet ska gå iväg senast 24 timmar efter inskrivning eller så snart som behov uppstår därefter där inskrivningsorsak och beräknad tid för utskrivning ska framgå- Inskrivningsmeddelandet ska föranleda primärvård och kommun att så snart som möjligt påbörjar planering av insatser. I primärvården ska individen tilldelas en fast vårdkontakt före utskrivning. För de fall där det finns behov ska en samordnad individuell plan (SIP) upprättas där den fasta vårdkontakten är ansvarig för att sammankalla till en SIP där det ska framgå: 1. Vilka insatser individen har behov av 2. Vilka insatser respektive huvudman ansvarar för 3. Eventuella åtgärder från andra än landsting och kommun 4. Vem som är huvudansvarig (landsting eller kommun)

31 8 3. Nulägesbeskrivning Det här avsnittet ger först en översikt över vilka verksamheter som finns i Uppsala län idag som kan kopplas till hemsjukvård i länet följt av en presentation av den samverkansproblematik som uppstår mellan de olika huvudmännen sett ur ett kommunalt- och landstingsperspektiv. Efter detta följer en kort introduktion till de olika teamen i Uppsala län som utför hembesök följt av en grundligare presentation av de hembesöksteam som denna skrift ämnar att undersöka. Slutligen ges en överblick av vilka aktörer som utför hembesök i ordinärt boende Hemsjukvård och samverkan Det finns ett antal verksamheter i Uppsala län idag som kan kopplas till hemsjukvård i länet. Dessa verksamheter kan sammanfattas i följande punkter: Kommunala vård- och omsorgsinsatser i ordinärt boende Insatser i kommunala boenden Primärvårdens hembesök inom ramarna för vårdvalet för vårdcentraler. Centrala primärvårdsanslutna team Sjukhusanslutna team Detta uppdrag riktar sig främst till primärvården och tangerar således särskilda boenden och insatser i det ordinära boendet. Utifrån ovannämnda verksamhetsområden går det att urskilja vilka verksamheter som bedriver vård samt koppla det till olika hembesöksteam. En central aspekt i detta är att få en förståelse för hur samverkansprocessen ser ut mellan de olika huvudmännen, för att kunna ringa in eventuella problem och brister som bör adresseras till utformningen och funktionen av hembesöksteam. I genomförda intervjuer av äldrevårdschefer och socialchefer framgår det att ett grundläggande problem ur kommunens perspektiv är att det inte finns en tydlig läkarkontakt hos primärvården. Eftersom kommunens hälso- och sjukvårdsansvar inte omfattar läkarinstanserna innebär det att läkaren inte kan disponera över de resurser som finns tillgängliga i kommunen. Ansvaret ligger således på kommunen som måste se till att den enskilde får den vård och behandling som läkaren meddelat. Ur kommunernas perspektiv finns det ett ökat krav på tillgänglighet av läkare, även på obekväm arbetstid. Om tillgängligheten inte ökar i samma takt som behovet kommer kravet på god och säker vård i hemmet inte upprätthållas, vilket innebär att patientsäkerheten äventyras. De främsta problemet som kommunerna målar upp är att tillgängligheten upplevs delvis vara personbundet samt att det finns en svårighet i att komma i kontakt med läkaren via telefon. Sjuksköterskor i kommunal hemsjukvård beskriver situationen att de får stå i telefonkö för att komma i kontakt med en sekreterare som i sin tur avgör allvarlighetsgraden av det inkommande medicinska ärendet och därefter vidarebefordrar frågeställningen till läkaren. Ett allvarligt problem anses därmed vara att husläkarna aldrig finns tillgängliga för akuta tillfällen. Implikationerna av detta blir således att ansvarig sjuksköterska i hemsjukvården inte kan rådfråga husläkaren, vilket i sin tur innebär att vid en osäkerhet i bedömning kommer brukaren/patienten alltid remitteras till slutenvården. Ur vårdcentralernas perspektiv verkar samverkan mellan vårdcentraler och hemsjukvården fungera bra. Vårdcentraler upplever att de har en bra tillgänglighet via telefon och fax. Ur kommunens perspektiv gör ansvarig husläkare aldrig akuta hembesök. De olika utmaningarna i kontaktvägarna mellan kommunen och primärvården anses främst vara en gemensam förståelse för det gemensamma ansvar, där ur kommunens perspektiv upplevs få för stort ansvar. Det finns således ett behov av en strategisk framförhållning gällande planering kring

32 9 patienten. Kommunerna beskriver att det redan finns inringade patienter men i och med fördröjningar i behandling samt den rådande kulturen vi och dem brister det i kontaktvägen Teamöversikt I Uppsala län finns flertalet team med snarlika målsättningar som utför besök i ordinärt boende. Fokus, metoder och arbetssätt skiljer sig åt mellan de olika teamen. Det är därmed i dagsläget oklart vilken utsträckning det förekommer överlappning mellan teamen. Det illustreras i figur 1. Det är svårt att urskilja samband mellan orsak och verkan kopplat till ett specifikt team, vilket i sin tur kan resultera i ett otydligt urval med en oklar målbild. För att möjliggöra för en förståelse över samtliga team som verkar i Uppsala län presenteras de olika teamen i tabell 1. I tabellen går det således att utläsa de team som denna skrift undersöker djupare, Mobila äldreakuten och Äldrevårdsenheten. Därtill tillkommer Uppsala Figur 1 Illustration över team som utför hembesök i Hemläkarjour AB samt de sjukhusanslutna Uppsala län. teamen. Viktigt att notera är att tabellen endast ger en övergripande presentation över de mest centrala teamen och tar därmed inte hänsyn till lokala team och satsningar. Tabell 1 Sammanställning över de mest centrala läkarteamen

33 Mobila äldreakuten Mobila äldreakuten riktar sig till akut sjuka som är 65 år eller äldre i det ordinära boendet. Teamet samarbetar även med särskilda boenden, ambulanssjukvården, samt sjukvårdsrådgivningen. Teamet består av läkare och sjuksköterska som kan ge råd och stöd till kommunens sjuksköterskor. Syftet med teamet är mobil akutsjukvård för äldre i ordinärt boende med kommunala insatser för att minska trycket på akuten för att ge patienterna bättre hjälp. Arbetssättet för teamet är att vid behov av läkarbedömning, i första hand, kontaktas av sjuksköterskor i hemvården, ambulansverksamhet, sjukvårdsrådgivning, särskilt boende eller vårdcentral. Ett typbesök för teamet är bland annat provtagning, behandling av läkemedel inhalationsbehandling eller fungera som en rådgivande funktion till sjuksköterskorna i kommunen. Efter besöket gör läkaren en bedömning av problematiken för patienten som antingen kan resultera i att patienten får stanna kvar hemma och få den behandling som krävs i hemmet, direktinskrivning på Geriatriska medicinavdelningen på Akademiska sjukhuset eller direkt till akutmottagningen på Akademiska sjukhuset. De flesta patienter som är i behov av Mobila äldreakuten har hemsjukvård och. I ungefär 20 fall per månad sker kontakten via 1177 rådgivningen upplever Mobila äldreakuten som är en viktig tillgång och skulle uppskatta möjligheten till utökade tjänsten eftersom det finns behov för att hänvisa denna patientgrupp även på kvällar och helger då primärvården är stängd Äldrevårdsenheten Äldrevårdsenheten är som en mobil vårdcentral där patienter kan listas via remiss antingen från husläkare eller från sjuksköterskor i hemsjukvården. De flesta remisser kommer från sjuksköterskor i hemsjukvården (70 procent) som har identifierat behovet eller försämring av patienten. Övriga remisser (30 procent) kommer från husläkare. Äldrevårdsenheten tar inte emot remisser direkt från specialistvården. Om det finns behov av läkarvård i hemmet efter utskrivning från slutenvård, kontaktar specialistvården patientens vårdcentral som i sin tur skickar en remiss till Äldrevårdsenheten. Målgruppen för enheten är multisjuka patienter som har nedsatt funktionsförmåga och svårt ta sig till vårdcentralen och som listas via remiss till. Teamet samarbetar med kommunens sjuksköterskor i hemsjukvården och har således inga egna sjuksköterskor anställda. Enheten har 3,6 läkartjänster som arbetar med hembesök i ordinärt boende, tre är besatta i dagsläget. Bemanningen anses enligt teamet självt vara optimal för de 300 inskrivna patienter som enheten har i dagsläget. Antalet inskrivna har sjunkit den senaste tiden och har som högst varit ungefär 400. Förklaringen till den sjunkande trenden är inte helt klar men eftersom de flesta remisser kommer från sjuksköterskor i hemsjukvården och det har varit svårt att rekrytera sjuksköterskor inom hemsjukvården, kan den icke-optimala bemanningen av hemsjukvården en sannolik orsak till fallande

34 11 trenden. Äldrevårdsenheten har även läkaransvar för ett särskilt boende och en läkare jobbar 40 % av sin tjänst med de uppgifterna. De flesta besök som teamet gör är planerade, kontinuerliga besök vardagar mellan 8.00 och Enheten gör ibland även hembesök av mer akut karaktär. Om det finns behov för ett akut besök, ringer patienten hemsjukvårdens sjuksköterska som i sin tur kontaktar teamet. Om teamet inte har läkare tillgängliga kontaktar enheten Mobila äldreakuten som kommer istället. När det gäller akuta ärenden behandlar både Äldrevårdsenheten och Mobila äldreakuten samma typ av problem och sjukdomar. Utöver hembesök kan sjuksköterskor konsultera och prata med läkare i telefon eller kontakta dem via fax, där en läkare har ungefär en timme per dag avsatt till rådgivning och konsultering Hembesök i ordinärt boende Det finns olika aktörer som utför öppenvårdsbesök i ordinärt boende, dvs hembesök i ordinärt boende. Det går att dela upp besöken: i hembesök av läkare och hembesök av övriga vårdgivare. Nedan presenteras fördelningen av hembesöken fördelat mellan vila aktörer som utför dem, men även antalet hembesök för kommunerna i länet. Perioden avser augusti 2014 juli Läkarhembesök Under tidsperioden utfördes totalt läkarhembesök i ordinärt boende. Mobila Äldrevårdsenheten står för flest antal besök följt av Mobila äldreakuten och Uppsala hemläkarjour. Vidare går det också att utläsa att det råder en stor obalans av läkarhembesöken mellan kommunerna i länet eftersom teamen är lokaliserade i Uppsala kommun. Uppsala kommun har ungefär tre gånger så många läkarhembesök per invånare 65 år och äldre jämfört med Älvkarleby som är den kommun med näst flest besök per invånare. I Enköping och Håbo kommun hanterar Lasarettet i Enköping en stor andel av hembesöken. Hembesök från sjukhus och sjukhusanslutna team är dock väldigt få och de kan i nuläget inte ses som ett substitut till hembesök på primärvårdsnivå. Figur 2 I cirkeldiagrammet till vänster redovisas fördelningen av läkarhembesök fördelat på olika aktörer. I kartan till höger ges antalet läkarhembesök per kommun med antalet besök per invånare 65 år och äldre inom parantes.

35 12 Hembesök av övriga vårdgivare När det kommer till hembesök av övriga vårdgivare, dvs alla vårdgivare exklusive läkare, utfördes totalt hembesök. Majoriteten av de övriga besöken är sjuksköterske- eller distriktssköterskebesök och vårdcentralerna står för 75 procent av hembesöken. Kommunerna är dock en aktör som också står för hembesök av den här typen men har inte inkluderats. I figur 3 går det att utläsa fördelningen mellan övriga hembesök uppdelade på respektive aktör. Vidare går det även att utläsa fördelningen av övriga hembesök uppdelat per kommun där Uppsala kommun står för flest övriga hembesök. Sett till antalet övriga hembesök per invånare 65 år och äldre står Älvkarleby för flest antal hembesök. Figur 3 I cirkeldiagrammet till vänster redovisas fördelningen hembesök av övriga vårdgivare, exkl. läkare, fördelat på olika aktörer. I kartan till höger ges antalet hembesök per kommun med antalet besök per invånare 65 år och äldre inom parantes.

36 13 4. Målgruppsanalys I det här avsnittet ges först en introduktion till målgruppen som utredningen ämnar att analysera kopplat till vård- och omsorgskonsumtionen (såsom boendeform och kommunal omsorg), följt av en fördelning per kommun. Avslutningsvis beskrivs typpatienten ur ett kommunalt perspektiv Beskrivning av målgruppen Målgruppen som skriften undersöker är individer 65 år och äldre med omsorgsbehov i det ordinära boendet. Den identifieras genom att kommunal omsorg i ordinärt boende används som en proxy 2. Till detta kompletteras målgruppsanalysen av intervjuer. Det går att fastställa tre typer av karaktäristikor som specifikt kan kopplas till målgruppen: 1. Individer med omfattande kommunala omsorgsinsatser och flera diagnoser 2. Står för relativt stor andel av akutmottagningens besök 3. Har behov av samordning och läkarbedömning (oftast i hemmet) i samband med utskrivning Slutenvårdskonsumtion utifrån boendeform och kommunal omsorg Förekomsten av kommunal omsorg i ordinärt boende återspeglar nedsatt funktionsförmåga hos individerna bättre än det flesta diagnoser. Kommunal omsorg kan även ses som en av de starkaste indikatorerna på hög vårdkonsumtion. I figur 4 visar de mörkblå staplarna fördelningen av individer utan omsorg och för olika typer av kommunal omsorg för målgruppen 65 år och äldre. Cirka 80 procent av invånarna 65 år och äldre har ingen omsorg medan de resterande 20 procent har någon typ av kommunal omsorg. De ljusblå staplarna visar andelen vårdtiden för de olika grupperna och den grå linjen visar den genomsnittliga vårdtiden för en individ i de olika kategorierna. 14 procent av individerna med vård och omsorg i ordinärt boende står för cirka hälften av slutenvårdskonsumtionen. Om särskilt boende och korttidsboende läggs till denna målgrupp är det nästan 20 procent av individerna som står för nära 70 procent av slutenvårdskonsumtionen. Figur 4 Fördelning av individer, vårdtid och vårdtid per individ utifrån kommunal omsorg för invånare 65 år och äldre i Uppsala län. 2 Med en proxyvariabel avses en variabel som representerar/korrelerar med den ursprungliga variabeln som i detta fall är om individen har behov av besök i hemmet.

37 14 Andelarna i figuren ovan kan även delas upp i Uppsala kommun och övriga kommuner i Uppsala län, se appendix A. Uppsala kommun har något större andel individer utan omsorg, den gruppen har därmed också en lite större andel av den totala vårdtiden, jämfört med övriga kommuner i Uppsala län. Överlag är skillnaderna inte särskilt stora. Det bör även noteras att individer med kommunala insatser i ordinärt boende ofta har både hemtjänst och hemsjukvård. 75 procent av individerna med hemtjänst har även hemsjukvård och 30 procent av individerna med hemsjukvård har även hemtjänst, se figur 5. I gruppen hemtjänst i figuren ovan ingår det med andra ord individer som har både hemtjänst och hemsjukvård. Figur 5 Fördelning av kommunala insatser i ordinärt boende. 75 procent av individerna med hemtjänst har även hemsjukvård och 30 procent av individerna med hemsjukvård har även hemtjänst I tabell 2 sammanställs antal och andel individer med olika omsorgsformer för invånare 65 år och äldre för respektive kommun i länet. 3 De gråmarkerade kolumnerna är kommunala omsorgsinsatser i ordinärt boende, dvs de grupper där det största behovet av hembesök finns. De har två grupperna sammanlagt illustreras i figur 5. Tabell 2 Fördelning av kommunala omsorgsinsatser Kommun Utan omsorg Särskilt boende Endast hemsjukvård 4 Hemtjänst Korttidsboende Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Totalt (79,7%) 382 (4,4%) 726 (8,4%) 602 (7%) 43 (0,5%) (71,4%) 107 (3,3%) 577 (17,9%) 220 (6,8%) 18 (0,5%) (86,1%) 87 (2,5%) 210 (6%) 178 (5,1%) 11 (0,3%) (84,3%) 87 (4%) 130 (6%) 116 (5,3%) 11 (0,5%) (79,8%) 200 (4,2%) 399 (8,3%) 341 (7,1%) 28 (0,6%) (82,3%) (4,3%) (6,2%) (6,8%) 158 (0,5%) (81,2%) 69 (3,2%) 161 (7,5%) 160 (7,4%) 14 (0,6%) (73%) 207 (3,8%) 895 (16,6%) 338 (6,3%) 18 (0,3%) (80,7%) (4,1%) (8,1%) (6,7%) 298,5%) 3 Källa: Kolada, år Antar att 70 procent av alla individer med hemsjukvård endast har hemsjukvård och ingen hemtjänst.

38 15 Figur 6 Antal invånare 65 år och äldre med kommunal omsorg i ordinärt boende per kommun. Andel av befolkningen inom parantes Definition av typpatient Utifrån genomförda intervjuer av representanter för kommunerna i Uppsala län, verksamhetschefer i vårdcentraler och Äldrevårdsenheten går det att konstatera att det finns en definierad typpatient. Typpatienten ur ett kommunalt perspektiv beskrivs genomgående som en person med omfattande omvårdnadsbehov. En annan brytpunkt är att typpatienten har mer än 25 hemtjänsttimmar per vecka. Dock poängteras det att allt fler personer även har få och korta insatser vilket kan kopplas till att särskilt boende fångar upp patienter som annars skulle ha haft omfattande omsorgsbehov. Trots det går det ändå att se en tydlig tendens att typpatienten har många omsorgsinsatser. Ytterligare en faktor som kan kopplas till typpatienten är att det finns en eller två diagnoser kopplad till patienten. Typpatienten för kontinuerlig vård ur ett primärvårdsperspektiv beskrivs som en multisjuk person. Vanliga sjukdomar är exempelvis dåliga njurar, hjärtsvikt, diabetes och KOL. Det är också vanligt att patienterna söker hjälp för ångest eller för att de känner sig otrygga hemma. Typpatienten kan sammanfattas enligt följande: Gällande de patienter som ofta åker in akut handlar det i många fall om fallolyckor. Typpatienten kan beskrivas som äldre skör person som ramlar och bryter sig. Förutom fallolyckor är det också ofta ångest, hjärtsvikt och njurbäckeninflammation man söker hjälp för. Oftast är personen i fråga inte definierad utan i samband med det första akutbesöket upptäcks andra eventuella diagnoser och behov. I samband med detta kan många omsorgsinsatser kopplas på efter utskrivning. Typpatienten kan delas upp i kända och okända. Kända patienter är ofta personer med multidiagnoser medan okända är en person som plötsligt ramlar och bryter sig.

39 Hembesök i relation till hemsjukvård och hemtjänst För att få en bild av förhållandet mellan målgruppens storlek och antalet hembesök i Uppsala län antas att alla hembesök tillfaller gruppen med kommunala omsorgsinsatser i hemmet. Uppdelningen presenteras i tabell 3. Målgruppen med kommunala omsorgsinsatser i ordinärt boende har enligt tabellen 0,6 hembesök per individ och äldre under perioden augusti 2014 till juli Detta är troligtvis en låg nivå och skattningen är ytterst konservativ då vi troligtvis kan utgå från att det är långt ifrån alla hembesök som görs till den aktuella målgruppen. Siffran ger ändå en fingervisning om att det finns ett betydligt större besöksunderlag för hembesök till individer med behov av vård och omsorg i hemmet. Tabell 3 Fördelning av mottagnings- och hembesök Grupp Antal individer Besökstyp Antal besök Besök per individ Individer med omsorgsinsatser i ordinärt boende Hembesök , Behov av insatser i hemmet hos målgruppen Utifrån ovanstående analys av målgruppen dels utifrån boendeform och kommunal omsorg men också utifrån de genomförda intervjuerna går det att identifiera fyra typer av insatser som målgruppen har behov av. Som tidigare nämnts kan hembesök vara av olika karaktär i termer av vilken kompetens som kopplas till själva hembesöket. I tabell 4 beskrivs de fyra olika insatserna som målgruppen har behov av. De tre första insatserna kan direkt kopplas till läkarteamets insatser i hemmet medan den fjärde punkten kan kopplas till övrig kompetens. Utifrån dessa identifierade insatser kan således besöksvolymer kopplas till respektive insatstyp. Tabell 4 Behov av insatser Utifrån de identifierade presenteras en sammanställning av de beräknade årliga besöksvolymerna för de tre första insatstyperna i tabell 5. Vidare presenteras även den sammanlagda volymen och antalet läkarhembesök som sker i nuläget uppdelat per kommun i Uppsala län.

40 17 Tabell 5 Sammanställning av besöksvolymer Kommun Länsdel Akutbesök Låg Hög Kontinuerliga I samband insatser Sammanlagt med utskrivning Låg Hög Låg Hög Antal läkarhembesök som sker i nuläget Enköping Södra Håbo Södra Knivsta Mellersta Uppsala Mellersta Heby Norra Tierp Norra Älvkarleby Norra Östhammar Norra Totalt För att få en djupare förståelse över behovet av respektive insats kommer följande sektion beskriva de olika insatserna i detalj tillsammans med beräkningen av besöksvolymen kopplat till respektive insats Akutbesök i hemmet Personer 65 år eller äldre står för en stor andel av besöken på akutmottagningar. För den här gruppen och framför allt de med kommunal omsorg är ett besök på en akutmottagning generellt mycket ansträngande. Väntetiderna är ofta långa, vilket riskerar att förvärra deras tillstånd och skapa ytterligare otrygghet. Många besök är inte av så pass akut karaktär att det är nödvändigt att besöka en akutmottagning. Det är därför önskvärt att den inringade patienten för våd i det egna boendet vilket ökar tillgängligheten av vård samt minska riskerna som besök på akutmottagningar innebär. Bedömningar av kvalificerad medicinsk personal i det ordinära boendet kan även vara ett viktigt stöd för sjuksköterskorna inom kommunens hemsjukvård. Det är viktigt med en relativt snabb inställelsetid om besök på akutmottagning ska förebyggas 5. Behovet av akutbesök analyseras först dagtid vardagar följt av behovet övrig tid och avser perioden augusti 2014 till juli Dagtid: vardagar Idag är det endast den Mobila äldreakuten som utför läkarhembesök av akut, prehospital karaktär i länet. Under perioden utfördes 702 läkarhembesök i Uppsala kommun. Det innebär att 0,021 besök utfördes per invånare 65 år och äldre i Uppsala kommun. Om behovet antas vara lika per invånare 65 år och äldre för övriga kommuner i länet fås ett lågt estimat för behovet av akutbesök i hemmet för hela länet på besök. I tabell 6 redovisas det estimerade antalet besök för respektive kommun i Uppsala län. 5 I avtal med jourläkarbilar i Stockholm tillämpas inställelsetid på 90 minuter

41 18 Tabell 6 Estimerat antal akutbesök, lågt estimat Lågt estimat av antalet Kommun akutbesök i hemmet, dagtid vardagar Enköping 179 Heby 67 Håbo 72 Knivsta 45 Tierp 99 Uppsala 702 Älvkarleby 45 Östhammar 112 Totalt Den Mobila äldreakuten i Uppsala kommun besöker endast en liten grupp patienter med komplicerade vård- och omsorgsbehov. Behovet av akuta besök i syfte att förebygga besök på akutmottagning är troligtvis större. Skillnaden förklaras troligtvis i låg kännedom och bristande tydlighet kring möjlighet att styra mot denna insats. En högre skattning av volymen kan fås om man tittar på hur många besök på akutmottagningarna i länet som inte är av så pass akut karaktär att avancerad sjukvård är nödvändig och behandling med fördel för både för patient och sjukvård kan ske i hemmet. Det finns två akutmottagningar i länet som är relevanta för denna analys. En finns på Akademiska sjukhuset och en finns på Lasarettet i Enköping. Dessa två akutmottagningar har tillsammans besök under perioden och andelen av besöken som inte leder till inskrivning på sjukhuset är cirka 58 procent. För att beräkna det högre estimatet av akutbesök i hemmet antas att 18 procent av akutbesöken dagtid vardagar för gruppen 65 år och äldre med fördel kan ske i hemmet, se appendix B för djupare diskussion av de bakomliggande antagandena. Det ger ett underlag på akutbesök i hemmet för hela länet dagtid vardagar. Notera att eftersom jourmottagningarna i Tierp och Östhammar även tar emot en del besök av akutmottagningskaraktär går det inte att urskilja besöken från jourmottagningarnas övriga verksamhet vilket påverkar besöksbehovet i Tierps, Älvkarleby och Östhammars kommun. Antalet akutbesök för de här tre kommunerna har därför justerats upp till Uppsala kommuns antal akutbesök per invånare 65 år och äldre. Se tabell 7 för justerat antal akutbesök dagtid vardagar och den högre skattningen av antalet akutbesök. Tabell 7 Justerat antal akutbesök, vardagar, och estimerat antal akut besök, högt estimat Kommun Justerat antal akutbesök, dagtid vardagar Högt estimat av antalet akutbesök i hemmet, dagtid vardagar Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Totalt

42 19 Övrig tid Under dagtid vardagar sker cirka hälften av besöken på akutmottagningarna och därmed är behovet av hembesök av akut karaktär störst då. Det kan dock även finnas behov av den här typen av hembesök på kvällar, nätter och helger. För att ge en bild av flödet av besök till de akutmottagningarna på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping visas genomsnittet av antalet nya akutbesök per klocktimme och veckodag i tabell 7 för patienter 65 år och äldre. I appendix C finns de maximala värdena och standardavvikelsen på flödena. Tabell 7 Inflödet av nya patienter 65 år och äldre på akutmottagningarna på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping per klocktimme och veckodag. Ur tabellen kan man se att inflödet av patienter till mottagningarna skiljer sig över dygnet. Belastningen är störst kontorstid med ungefär 5-6 nya patienter per timme. Kvällar och dagtid helg är flödet ca 2-5 nya patienter per timme och nattetid cirka en ny patient per timme. Detta visar att behovet av hembesök är högst dagtid vardagar. Det finns även ett behov av hembesök övriga tider, men behovet är lägre då I samband med utskrivning efter akuta vårdtillfällen Hembesök i samband med utskrivning efter akuta vårdtillfällen bidrar till en effektiv utskrivningsprocess. Ett läkarbesök i hemmet innebär många fördelar eftersom mycket inte kan ses på sjukhus eller under ett mottagningsbesök. Efter utskrivning är målet att öka funktionsförmågan och förebygga akutmottagningsbesök och återinskrivningar. Exempel på läkarinsatser är smärtlindring som är lämplig i hemmiljö eller genomgång av rehabiliteringsmöjligheter tillsammans med övrig rehabiliteringspersonal. Från en studie i Österåker 6 framgår det att cirka 35 procent av utskrivningarna efter akuta vårdtillfällen av patienter 65 år och äldre har kommunala omsorgsinsatser i hemmet. Förhållandet kan antas vara ungefär detsamma i Uppsala län. Den här gruppen, patienter med behov av hembesök efter utskrivning, är särskilt relevant utifrån de förslag som lämnats i Betalningsansvarsutredningen. Enligt 6 Effektiv Närvård i Österåker. Implementering av riskbedömningsmodell och insatser till individer med hög risk.

43 20 förslaget kommer det att finnas ett behov av samordning och läkarbedömning mellan kommuner och landsting för att upprätta en samordnad individuell plan efter utskrivning och det är nödvändigt att primärvården har beredskap för det. För att sätta Landstinget i Uppsala län i perspektiv till ovanstående resonemang presenteras samtliga akuta vårdtillfällen uppdelat på respektive kommun. I tabell 8 går det att utläsa att det totalt skedde utskrivningar av patienter 65 år och äldre efter akuta vårdtillfällen. 35 procent av utskrivningarna ger ett estimat på ett behov av hembesök i samband med utskrivning efter akuta vårdtillfällen. Tabell 8 Akuta vårdtillfällen och antalet hembesök efter akut vårdtillfälle Kommun Akuta vårdtillfällen Estimat av antalet hembesök i samband med utskrivning efter akuta vårdtillfällen Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Totalt Kontinuerliga insatser för komplexa behov Det är viktigt att vård är tillgängligt för äldre med försämrad funktionsförmåga och som har det svårt att ta sig till vårdcentralen. För att uppnå en god vård med ett förebyggande fokus och upprätthållande av funktion har målgruppen behov av planerade hembesök av kontinuerlig karaktär med fokus på uppföljning. Idag är det framförallt den Äldrevårdsenheten och en del hembesök från vårdcentraler som är av den här typen. Äldrevårdsenheten genomförde under perioden läkarhembesök i ordinärt boende Uppsala kommun. Anta att alla besöken var av kontinuerlig, planerad karaktär. Det innebär att 0,108 besök utförs per invånare 65 år och äldre i Uppsala kommun. Om samma antal besök per invånare 65 år och äldre utförs i de övriga kommunerna i länet så blir det totalt ett behov på besök i hela länet. Det ger ett lågt estimat av antalet besök med planerad, kontinuerlig karaktär, och det presenteras i tabell 9. Tabell 9 Hembesök, kontinuerliga insatser Kommun Lågt estimat av antalet hembesök med kontinuerlig insatser Högt estimat av antalet hembesök med kontinuerlig insatser Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Totalt

44 21 Den Mobila äldreakuten i Uppsala kommun besöker endast en liten grupp patienter med komplicerade vård- och omsorgsbehov som är listade på enheten. Behovet av besök är därför troligtvis större då kännedom om den aktuella verksamheten är begränsad och tydlighet kring för vilka patienter styrning till denna typ av vård krävs kan förbättras. Genom intervjuer har vi kommit fram till ett högt estimat som är det dubbla av det lägre estimatet, även det presenteras i tabell Medicinsk rådgivning till kommunal vård- och omsorgspersonal En rådgivande funktion kan vara till stort värde för den kommunala vård- och omsorgspersonalen. I intervjuer med olika MAS har det framkommit att det finns ett behov att kommunens sjuksköterskor kan komma i kontakt med en läkare för att kunna rådfråga i olika patientärenden. Kopplat till att det upplevs finnas ett behov är det viktigt att fastställa när på dygnet denna rådgivande funktion ska vara tillgänglig. Av intervjuerna framgår det att det finns ett behov under dygnets alla timmar, även när det gäller kvällar och helger, där det är minst lika viktigt att ha en rådgivande funktion. I tabell 10 visas antalet registrerade rådgivningssamtal omräknat till helår för Äldrevårdsenheten och Mobila äldreakuten. Alla samtalen är dagtid vardagar. De registrerade samtalen är troligtvis en underskattning av det faktiska antalet rådgivningssamtal. Äldrevårdsenheten har en timme avsatt per dag och läkare avsatt till rådgivning. Det motsvarar cirka 20 min per samtal. Tillsammans så ger det en årlig tidsåtgång för rådgivning på ungefär timmar för de två teamen I Uppsala kommun. Om man antar att behovet för resterande delar av länet är lika stort per invånare 65 år och äldre blir det totala rådgivningsbehovet timmar per år, det motsvarar ungefär en läkartjänst. Utöver detta tillkommer behovet av rådgivning på kvällar och helger. Detta kan lösas exempelvis genom att utnyttja primärvårdsjourer. Tabell 10 Rådgivningssamtal Team Registrerade rådgivningssamtal omräknat till helår Äldrevårdsenheten Mobila äldreakuten 529

45 22 5. Analys I detta avsnitt kommer skriftens analys att presenteras. Avsnittet inleds med en sammanfattande analys över det besöksunderlag som finns för hembesöksteam följt av en genomgång över hur teamen kan organisera sig samt vilka kostnader som finns kopplat till detta Besöksunderlag för hembesöksteam För att få en uppfattning om hur behoven av hembesök ser ut i respektive kommun i Uppsala län har de årliga behoven av hembesök per kommun räknats om till något som vi kallar för standardteam. I ett standardteam ingår en bil, en läkare, en sjuksköterska som utför besök dagtid vardagar. Utifrån detta gör vi följande antagande: Vi antar med att ett standardteam utför 700 besök på ett år, d.v.s. cirka 3 besök per vardag inklusive semester. Det är ungefär så många besök som Mobila äldreakuten i nuläget utför per läkare. I tabell 11 presenteras en sammanfattande tabell med det årliga besöksbehovet omräknat till standardteam för samtliga kommuner i Uppsala län där det framgår låga och höga estimat kopplat till akutbesök, i samband med utskrivning samt med kontinuerliga insatser och sammanlagda estimat. I figur 7 visas den sammanlagda lägre uppskattningen av besöksunderlaget omräknat till standard team per kommun. Figur 7 Det sammanlagda lägre estimat omräknat till standardteam per kommun. Tabell 11 Besöksbehov omräknat till standardteam Kommun Länsdel Akutbesök Låg Hög I samband med utskrivning Kontinuerlig insatser Sammanlagt Låg Hög Låg Hög* Enköping Södra 0,26 0,79 1,00 0,65 1,29 1,91 2,47 Håbo Södra 0,1 0,25 0,33 0,26 0,52 0,69 0,88 Knivsta Mellersta 0,06 0,1 0,18 0,16 0,33 0,41 0,49 Uppsala Mellersta 1 1,86 2,81 2,53 5,07 6,35 7,80 Heby Norra 0,1 0,17 0,33 0,24 0,48 0,66 0,78 Tierp Norra 0,14 0,26 0,42 0,36 0,72 0,92 1,12 Älvkarleby Norra 0,06 0,12 0,14 0,16 0,32 0,37 0,47 Östhammar Norra 0,16 0,3 0,39 0,4 0,81 0,96 1,20 Totalt 1,89 3,85 5,6 4,77 9,55 12,26 15,20 *Behovet i det sammanlagda höga estimatet är minskat med 20 procent jämfört med behoven för de enskilda insatserna var för sig eftersom en större besöksvolym ger upphov till samordningsvinster mellan besök av olika insatstyper.

46 23 Utifrån tabellen går det delvis att avgöra om det finns potential för att i ett initialt skede starta upp hembesöksteam utanför Uppsala kommun. För detta används det låga estimatet av besök av akutbesök och kontinuerliga insatser, d.v.s. det antal besök som krävs för att få länsövergripande jämlikhet för de här insatserna jämfört med nuläget, tillsammans med estimatet för antal hembesök i samband med utskrivning. Det vill säga de siffror som anges i tabellen kan direkt kopplas till antalet team. För respektive länsdel kan följande slutsatser dras: Södra länsdelen (2-3 team) I Enköping och Håbo kommun finns det enligt det låga estimatet underlag för två, kanske tre team. Det finns inte underlag för ett separat akutteam enligt det låga estimatet. Därmed måste teamen organiseras på så sätt att de utför besök av alla tre insatstyperna inom ramarna för ett bredare uppdrag. Det kan fungera eftersom restiderna i länsdelen är förhållandevis korta, vilket gör det möjligt att hålla ned inställelsetiden. För det högre estimatet för akutbesök finns det underlag för ett separat akutteam. Det finns ett behov av att koordinera med de läkarhembesök som görs från Enköpings lasarett idag. Besöken från lasarettet är dock relativt få och kan inte ses som något större substitut för hembesöksteam. Mellersta länsdelen (6-7 team) Knivsta kommun har inte ett tillräckligt stort underlag för egna team. De existerande teamen plus eventuella utökningar får delas mellan Knivsta och Uppsala kommun. Det stora befolkningsunderlaget gör att den nuvarande strukturen med uppdelningen av kontinuerliga och akuta insatser mellan två team är möjlig. Det är dock viktigt att ansvarsområdena mellan de två teamen är tydligt definierade. Synergierna mellan teamen är stora och de bör ha ett närmre samarbete och samlokaliseras. Det finns underlag för team som genomför hembesök efter utskrivning. Dessa insatser görs lämpligen som ett utökat uppdrag för Mobila äldreakuten. Det högre estimatet för akutbesök visar att det finns potential för utökad akutverksamhet för hembesöksteam i länsdelen under dagtid vardagar. Enligt flödestabellen på inflödet till akut- och jourmottagningar finns det även underlag för hembesöksteam med akutverksamhet på kvällar och helger. Norra länsdelen (2-3 team) Geografiskt stor länsdel med liten befolkning, restiderna kommer att vara längre jämfört med team i de andra länsdelarna. Tabell 12 visar restiderna mellan länsdelens centralorter. Tabell 12 Restid mellan centralorter i den norra länsdelen Skutskär Tierp Östhammar Heby Skutskär Tierp Östhammar Heby Det är därmed svårt för ett team att täcka hela länsdelen, kanske möjligt för team som enbart utför planerade besök. Team i den här länsdelen kan behöva utföra något färre besök på grund av de långa restiderna. Det är inte säkert att ett team som utför alla tre insatstyperna kan hantera alla typer av akutbesök om planerade besök och långa restider gör att inställelsetid blir för lång. Underlaget för akutbesök bör i så fall räknas ned något. Tierp och Älvkarleby kommun (1-2 team):

47 24 Ett team stationerat i Tierp når alla orter med mer än 1500 invånare i kommunerna inom 26 minuter. Finns underlag i kommunerna för ett team som utför planerade besök alternativt alla tre insatstyperna. Östhammar kommun (1 team): Det blir mycket långa restider om ett team delas med Tierp/Älvkarleby. Finns underlag i kommunen för ett team som utför alla tre insatstyperna inom ramarna för ett bredare uppdrag Ett team stationerat i Östhammar når alla orter med mer än 1500 invånare i kommunen inom 33 minuter. Alternativet är organisering från Tierp, men då bör man ta i beaktande att de långa restiderna försvårar uppdraget i upptagningsområdets utkanter (Skutskär/Östhammar). Heby kommun (<1 team): Kommunen har inte tillräckligt underlag för ett eget team. Heby är en stor och glest befolkad kommun som inte är nära en centralort i en annan kommun. Från Heby (orten) är det 34 minuters resa till Enköping medan Östervåla har 31 minuters resa till Tierp. Tidigare erfarenheter av att dela upp kommunen (norr/söder) har inte fungerat väl. Huvudalternativ för lösning är att vårdcentralerna i kommunen får i uppdrag att utföra fler hembesök utifrån ett tydligare uppdrag. Detta alternativ skulle kunna underlätta för rekryteringen till vårdcentralerna om vårdcentralsuppdraget då blir mer attraktivt för läkare. Alternativ lösning är att uppdraget utförs av team från Uppsala. Nackdelen med detta är att restiderna blir långa och att förutsättningarna att arbeta med lokal förankring försämras då Heby riskerar att hamna i skymundan av Uppsala Förlängning av öppettider i termer av inflöde på akutmottagningarna Ur analysen över inflödet på akutmottagningarna går det att utläsa att hälften av besöken på akutmottagningarna sker under dagtid, det vill säg att behovet är som störst då. Belastningen är störst kontorstid med ungefär 5-6 nya patienter per timme. Kvällar och dagtid helg är flödet ca 2-5 nya patienter per timme och nattetid cirka en ny patient per timme. Slutsatsen av detta är att bemanningen i hembesöksteam bör vara ungefär hälften kvällar och helger jämfört med dagtid förutsatt att målsättningen för verksamheten enbart besök av akut karaktär. Eventuellt kan bemanning kvällar och helger skötas av en hemläkarjour. Utökad bemanning av hembesöksteam är framförallt befogad fram till klockan 18. Från nuvarande tider innebär det en förlängning med 1 timme. Behov av något förlängda tider har även bekräftats från Möjligheter till längre öppettider kan lösas på de platser där det finns flera team genom överlappande arbetstider i kombination med tätare samarbete mellan teamen inom ramarna för bredare uppdrag Kostnader och organisering av hembesöksteam Utifrån besöksunderlaget för antalet hembesöksteam i respektive kommun i Uppsala län går det att göra en grov estimering av kostnaderna för hembesöksteam. Kostnaderna för ett standardteam är beräknade utifrån den Mobila äldreakuten och deras budget för De olika budgetposterna sammanfattas i tabell 13. Personalkostnaderna är de stora kostnaderna och kostnaderna för transportmedel och lokalhyra är inte så höga. För kontinuerliga insatser tillkommer kostnader för läkemedel och köpt medicinsk service som behöver hanteras på samma sätt som för vårdcentralerna i länet.

48 25 Tabell 13 Kostnader för ett standardteam Utgiftsposter Kostnad Andel av totalkostnad Summa personalkostnader (1 läkare och 1 sjuksköterska) % Varav läkare* % Varav sjuksköterska* % Summa kostnader för köpt verksamhet och material % Varav läkemedel inom läkemedelsförmånen (öppen vård) % Varav köpt medicinsk service, sammanlagt % Summa övriga verksamhetskostnader % Varav lokalhyror % Varav transportmedel** % Totalt Antal hembesök i ordinärt boende Kostnad per besök Kostnad per besök utan sjuksköterska * Sjuksköterskans lön antas vara 25% av den totala personalkostnaden. ** har lagts till i kostnader för fordon eftersom fordonet som används är avskriven. Kostnaden per besök för ett team är tydligt länkade till antalet besök per team och år. Med detta inte sagt att ett högt antal besök per definition alltid är av godo. Kvaliteten i varje besök är det som är avgörande. En ökad besöksproduktivitet bör exempelvis inte åstadkommas på bekostnad av försämrad samordning med kommunerna. Samtidigt måste kvaliteten alltid sättas i relation till kostnaden. Den i tabellen nedan antagna lägre produktiviteten för ett team med omkring besök per år resulterar i en kostnad på kronor per besök. Det kan jämföras med en kostnad per besök på kronor om antalet besök stiger till Resonemanget är av betydelse då det utifrån ett kostnadseffektivitetsperspektiv är stor skillnad mellan att motivera besök till den högre kostnaden jämfört med den lägre. För den högre kostnaden kan det vara svårare att motivera merkostnaden som hembesök medför till ett större antal patienter. Således är förutsättningarna för att satsa på utbyggnad av hembesöksteam i mycket hög utsträckning beroende på teamens produktivitet. Samtidigt krävs en betydligt högre kvalitet för att motivera en lägre besöksproduktivitet. Tabell 14 Produktivitetsändring och dess implikationer Produktivitetsändring - 40% - 20% 0% 20% 40% Antal besök per standardteam och år Antal besök per arbetsdag Kostnad per besök (SEK) Kostnad per besök utan sjuksköterska (SEK) Kostnad per listad 65+ (SEK) Kostnad per listad 80+ (SEK) ,8 2,4 3,1 3,7 4, Total kostnad för hela länet baserat på det sammanlagda besöksbehovet (alla besök med sjuksköterska) Lågt estimat (SEK) Högt estimat (SEK)

49 26 Total kostnad för hela länet baserat på det sammanlagda besöksbehovet (alla besök utan sjuksköterska) Lågt estimat Högt estimat Utifrån analysen av besöksunderlaget i föregående avsnitt går det att finna lösningar hur hembesöksteam skulle kunna organisera sig samt finansieras för att bidra till en mer jämlik vård i Landstinget i Uppsala län. Detta utmynnar dels i om det finns underlag för separata akutteam, eller om det enbart rör sig om planerade besök eller om det handlar om en kombination av planerade besök och akuta besök. Tre olika alternativ hur hembesöksteam kan tänkas organiseras framstår som möjliga, alternativt kombinationer av dessa. De tre alternativen är: Centrala team som alla organiseras från Uppsala Team som utgår från lokala noder Utökat uppdrag för vårdcentraler Centrala team Med centrala team menas att teamen skall utgå från Uppsala men med täckningsområde över hela länet. På så vis skulle ett större team kunna säkerställa bemanning och täckning för hela länet. Fördelen med denna organisering är att det skulle kunna vara lättare att rekrytera i Uppsala jämfört med i vissa andra delar av länet. Nackdelen är att det skapar sämre förutsättningar för att bygga upp lokalkännedom i respektive kommun och kontinuiteten kan antas bli sämre. Det skapar också ett behov av resor som kan inverka negativt på förutsättningarna att bedriva effektiva uppdrag Team som utgår från lokala noder Ett annat alternativ är att teamen utgår från så kallade noder. På så vis skapas en bättre täckning för hela länet och att restiderna förkortas jämfört med centrala team. Av betydelse för hur väl noder fungerar är hur många noder som finns och hur uppdragen i respektive nod ser ut. Om uppdragen är breda för teamen skapas förutsättningar för mindre geografiska områden att betjäna. Om uppdragen är mer specialiserade blir patientunderlagen mindre och noderna behöver koncentreras. En skillnad för olika alternativa nodlösningar avser främst om det finns underlag för separata akutteam eller inte. När det kommer till separeringen av akuta och planerade besök finns för- och nackdelar som bör adresseras. Fördelen med att separera teamen efter besökstyp, det vill säga om det är av akut karaktär eller inte är främst att personalen kan specialisera sig på en specifik uppgift och därmed utveckla hög kompetens inom den uppgiften. Det blir exempelvis lättare att upprätta och underhålla samarbetsformer där Mobila äldreakuten kan samarbeta med ambulansteam och Äldrevårdsenheten med den kommunala hemsjukvården. Nackdelarna är att det kan vara svårt för dem som ska kontakta hembesöksteamet att avgöra vilket team som ska kontaktas om de olika teamens ansvarsområden inte är tydligt definierade. Det kan även vara en fördel om patienterna blir behandlade av en läkare som känner dem från kontinuerliga besök när en insats av mer akut karaktär är nödvändig. En annan faktor som är mycket viktig att ta hänsyn när ansvarsområdena segmenteras är planeringen av besök. Besök i samband med utskrivning och kontinuerliga insatser kan planeras relativt lång tid i förväg. Ett team som utför akuta besök måste däremot ha en snabb inställelsetid om besök på

50 27 akutmottagning ska förebyggas, Det gör att ett team som ska utföra akuta besök måste ha en hög grad av flexibilitet i sin besöksplanering. Flexibiliteten blir ännu viktigare om ett team ska täcka stora geografiska områden eftersom restiderna då ökar. Ur besöksanalysen går det således att konstatera att det finns underlag för fyra-fem olika typer av noder som kan delas upp enligt följande: Mellersta : 6-7 team för Uppsala och Knivsta med utgångspunkt Uppsala Södra : 2-3 team för Håbo och Enköping med utgångspunkt Enköping Norra, Tierp : 1-2 team för Tierp och Älvkarleby med utgångspunkt Tierp (bredare uppdrag) Norra, Östhammar : 1 team från Östhammar (bredare uppdrag) Heby : Uppdrag till vårdcentraler omfattande 1 team på deltid alternativt från nod Uppsala För den mellersta noden finns underlag och uppdelning av kontinuerliga och akuta insatser mellan två team samt underlag för ett hembesöksteam. För den södra noden finns underlag för två till tre team. Beroende på om man tittar på det höga eller låga estimatet skulle det även kunna vara aktuellt att dela upp det i ett separat akutteam. För den norra noden finns underlag för ett team som utför planerade besök. Kopplat till den norra länsdelen finns Östhammar som inte går att koppla samman med den norra noden på grund av de långa avstånd som råder i kommunen. Därmed bör Östhammar utgöra en egen nod med ett team som utför planerade besök. Vidare finns också Heby kommun som inte heller går in under noden i norra länsdelen. Förslaget för Heby är en uppdelning i norra Heby som ingår i teamen med utgångspunkt i Tierp och Södra Heby som ingår i teamen med utgångspunkt i Enköping. De högre estimaten visar att det finns en potential att med tiden utöka omfattningen av teamen. Detta är dock framförallt aktuellt på sikt. Ett alternativ till att bygga ut med flera team som också bör beaktas är att arbetsformerna successivt kan antas utvecklas med en förbättrad produktivitet som alternativ eller komplement till flera team Utökat uppdrag från vårdcentralen Ytterligare ett alternativ skulle vara att vårdcentralerna tar ansvar för hemsjukvården vilket innebär att ansvaret och kostnaden för hembesök skulle ingå i vårdcentralens uppdrag. I tabell 15 visas antal vårdcentraler per kommun och det totala antalet listade patienter. Tabell 15 Antal vårdcentraler och totalt antal listade patienter per kommun Kommun Länsdel Antal listade Antal vårdcentraler (varav privata) Enköping Södra (4) Håbo Södra (2) Knivsta Mellersta (1) Uppsala Mellersta (12) Heby Norra (0) Tierp Norra (1) Älvkarleby Norra (0) Östhammar Norra (1) Totalt (21)

51 28 Som tidigare beskrivits gör vårdcentralernara i nuläget mycket få läkarhembesök i ordinära boenden jämfört med hembesöksteamen. Chefer inom primärvården poängterar att ersättningen bedöms vara för låg för att det ska gå att försvara ett större antal hembesök i ordinära boenden, även om flera ser nyttan av att göra det. Det finns en oro för att ett ökat fokus på hembesök från vårdcentraler skulle göra vårdcentralernas redan ansträngda resurser ännu mer ansträngda. Det bedöms också vara svårt för flera av vårdcentralerna att rekrytera för att lösa resursfrågan vid ett utökat uppdrag med fler hembesök i ordinärt boende. Å andra sidan har yngre läkare framfört att ett bredare uppdrag för vårdcentralerna skulle göra det mer attraktivt att arbeta i primärvården och att detta har störst betydelse i glesbygd. Utifrån patientunderlaget blir det tydligt att hembesök från vårdcentraler innebär utmaningar i form av att kontakterna med kommunerna blir uppdelade mellan ett stort antal aktörer. Detta alternativ kan dock vara att föredra i vissa delar av länet där det inte finns tillräckligt underlag för hembesöksteam och där restiderna är långa. Detta gäller framförallt för Heby, men skulle eventuellt fungera även för Älvkarleby. Den senare kan dock betjänas av Tierp. För Heby finns inte samma goda möjligheter med närhet till annan nod. Vårdcentralsalternativet kan här fungera relativt väl då det oftast är tydligt vilken av vårdcentralerna som har vilket ansvarsområde. Denna lösning skulle dock inte vara lämplig i exempelvis Östhammar, där det finns flera vårdcentraler och det skulle uppstå otydlighet jämtemot exempelvis kommunen. En fördel med att ge vårdcentraler ett utökat uppdrag med hembesök är att det finns potential till förbättrad produktivitet jämfört med hembesöksteamen eftersom personalresurserna kan utnyttjas effektivt, då tidsmässigt längre hembesök kan kombineras med kortare mottagningsbesök under en arbetsdag. Det är därmed möjligt att minska spilltiderna mellan besöken, samtidigt kan detta innebära utmaningar med att få tidboken att gå ihop. Ersättning per hembesök måste höjas om uppdraget utökas till vårdcentraler. Idag är den totala rörliga ersättningen för ett läkarhembesök 548 kronor (313 kronor i besöksersättning plus 235 kronor i extra ersättning för besök i hemmet). Anta att ett läkarhembesök från en vårdcentral kan utföras på totalt 2,6 timmar, det är samma genomsnittstid som för ett besök av ett hembesöksteam i dagsläget. Då blir alternativkostnaden för ett hembesök kronor 7. Om den totala ersättningen för ett hembesök sätts i nivå med alternativkostnaden blir det lika lönsamt för vårdcentraler att utföra hembesök som mottagningsbesök. Den här ersättningen jämförs med det nuvarande anslaget för hembesöksteam i tabell 16. Den lönsamma ersättningen är betydligt lägre än den nuvarande kostanden för ett hembesök från ett hembesöksteam. Det innebär att produktiviteten hos hembesöksteamen bör förbättras, annars är det mer kostnadseffektivt att hembesöksuppdraget utökas till vårdcentraler. Tabell 16 Jämförelse av lönsam ersättning för vårdcentraler och nuvarande anslag för hembesöksteam per läkarhembesök, exklusive sjuksköterska. Vårdcentral Hembesöksteam Genomsnittlig ersättning/anslag per besök (SEK) 5.3. Eventuell samordning och synergieeffekter med övriga verksamheter Utöver det besöksbehov i ordinärt boende på primärvårdsnivå som utredning har konstaterat för individer 65 år och äldre finns det andra verksamheter där det också är nödvändigt med hembesök. För att skapa synergier som kan bidra till effektivare hembesöksteam och färre kontaktytor mellan 7 Baserat på att en läkare på en vårdcentral har cirka mottagningsbesök per dag, det vill säga ett besök tar mellan 0,5-0,8 timmar, och att ersättning för ett mottagningsbesök är 313 kronor.

52 29 kommuner och landsting kan det vara en fördel att samordna de här verksamheterna med hembesöksteamen. Följande tre verksamheter diskuteras mer i detalj: Läkarinsatser i särskilt boende Hembesök till individer med LSS-insatser Delar av den palliativa hemsjukvården Primärvårdens vårdcentraler Läkarinsatser i särskilt boende Det skedde totalt läkarinsatser i särskilda boenden augusti 2014 juli 2015, vilket innebär i genomsnitt 12 läkarinsatser per plats och år. Det innebär att särskilda boenden står för en omfattande volym av primärvårdens hembesök i nuläget. Listning av boende sker utifrån tilläggsuppdrag för vårdcentralerna. I sektion beskrivs slutenvårdskonsumtion utifrån boendeform och kommunal omsorg. Där visas att individer i särskilda boenden har lägre slutenvårdskonsumtion än individer i ordinärt boende. Individer med kommunal omsorg i ordinärt boende har cirka 25 procent högre slutenvårdskonsumtion än individer i särskilt boende. Det indikerar att läkarvården fungerar relativt bra i särskilda boenden medan den i ordinärt boende fungerar mindre bra. Nuvarande ersättningsmodell och -nivå förefaller stimulera till ett stort antal besök till individer på särskilda boenden i förhållande till målgruppens storlek vid en jämförelse med individer med hemtjänst eller hemsjukvård. Det finns stora vinster med att samordna besök i ordinära och särskilda boenden. Ersättning kan även omfördelas från vårdcentralernas ersättning för särskilda boenden (antal erhållna läkartimmar) till hembesöksteam. Ett utökat ansvar för hembesöksteamen att även omfatta särskilda boenden skulle kräva en mer omfattande omfördelning av resurser från vårdvalet till hembesöksteamen. Detta har tidigare ansetts utarma vårdcentralsuppdraget och möttes av protester i primärvården. Hembesöksteamen bör även fortsättningsvis hantera besök på boenden av mer akut karaktär i mån av möjlighet. Det kan handla om att sy eller ge inhalation i typfallen. Tabell 17 Antal platser, läkarinsatser och insatser per plats i särskilda boenden Kommun Platser särskilda boenden Antal läkarinsatser Antal insatser per plats Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Totalt Hembesök till individer med LSS-insatser Individer med varaktiga och stora funktionshinder har enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) rätt att ansöka om personligt stöd hos landstinget. Syftet med stödet är öka individens möjlighet till självbestämmande i sitt eget liv. Individer som omfattas av LSS över hela länet kan också vara aktuella för hembesök, både akuta och planerade besök, från läkare och distriktssköterska. Det kan vara svårt och besvärligt att vistas i en ny miljö som en vårdcentral för en

53 30 del av de här individerna. I dag finns den här möjligheten för viss vård och för en del av invånarna. Denna grupp tar också upp mycket resurser på sjukhusen, särskilt om de kommer in akut. I tabell 17 visas antalet invånare mellan 0-64 år som har beviljade LSS-insatser per kommun, det rör sig om totalt invånare i hela länet. Det är totalt sett är ett ganska litet patientunderlag, framför allt för de mindre kommunerna i den norra länsdelen. Det är därmed mest effektivt att de här besöken samordnas med utbyggnaden av hembesöksteamen som den här utredningen har fokuserat på, potentialen för samordning kan anses vara stor. För att mer exakt fastställa förutsättningar, samordningsformer och besöksunderlag är det nödvändigt med en vidare utredning av hembesök till individer med LSS-insatser. Tabell 18 Antal invånare med beviljade LSS-insatser 0-64 år. Avser 2014 och är hämtade från Kolada. Antal invånare med Kommun beviljade LSS - insatser Enköping 286 Heby 110 Håbo 76 Knivsta 92 Tierp 182 Uppsala Älvkarleby 50 Östhammar 149 Totalt Delar av den palliativa hemsjukvården Den palliativa sjukvården i hemmet utförs i nuläget av sjukhusanknutna specialiserad team. Mer specialiserade uppdrag innebär flera kontaktytor och övergångar för individen. Det skapar sämre förutsättningar att uppnå kontinuitet i individens kontakter med vården. För att öka kontinuiteten är ett alternativ att hembesöksteamen tar över ansvaret för delar av den palliativa hemsjukvården som är av mer allmän karaktär. Med en utbyggnad av hembesöksteam över hela länet är det på så sätt möjligt att öka tillgången till palliativ vård i hemmet samtidigt som samordningsvinsterna mellan de olika verksamheterna tas till vara Primärvårdens vårdcentraler Det finns ett stort behov av att samordna hembesöksteam med vårdcentralerna i länet. Att hembesöksteamen har en nära kontakt med vårdcentralerna behövs för att skapa kontinuitet för individerna i deras kontakt med vården. En fungerande samverkan med vårdcentralerna är av samma dignitet som samverkan med kommunernas hemsjukvård. I de delar av länet där hembesöksteamen eventuellt organiseras från vårdcentralen sker en naturlig samordning. Den typen av samordning kan vara relevant även i andra delar av länet för att exempelvis hitta pragmatiska lösningar gällande bemanning eller lösa andra behov kring exempelvis fortbildning som finns för hembesöksteam Tydlighet i kontakt mellan huvudmännen Som tidigare nämnt är ett vanligt förekommande problem gränssnittet och samverkan mellan olika aktörer. I de genomförda intervjuerna framgår det att ett grundläggande problem ur kommunens perspektiv är att det inte finns en tydlig läkarkontakt hos primärvården men också att primärvården anses halta efter då det inte finns en tydlig struktur i kontakten mellan kommunen och primärvården

54 31 eller vårdcentralen. Beroende på hur organiseringen av hembesöksteamen utformas är det viktigt med förståelsen att Primärvårdens/öppenvårdens frånvaro i planeringsprocessen bidrar till längre ledtider mellan slutenvård och omsorg, detta eftersom kommunernas verksamheter ofta är beroende av insatser från primärvården eller annan öppenvård för att på ett patientsäkert sätt kunna ta över sin del av ansvaret för patienten. Det är såldes centralt att patientens vistelse i slutenvård även blir en angelägenhet för den landstingsfinansierade öppna vården. Ytterligare en aspekt som skulle bidra till en bättre samverkan är att tydliggöra och definiera gränsfrågan på ett mer konkret sätt. Ett ytterligare steg för att bidra till bättre samverkan anses vara att ge incitament för samverkan i ersättningssystemet. Således behöver det finnas ekonomiska incitament för att stimulera samverkansprocessen mellan de två huvudmännen och skapa förutsättningar för att arbeta med ett större helhetsperspektiv, där exempelvis rådgivningen har lyfts som viktig i sammanhanget Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning av teamen är en mycket viktig faktor. Det är svårt att få tag i specialister i allmänmedicin och geriatrik. Många vårdcentraler har idag vakanta tjänster, speciellt i mindre kommuner. De nuvarande hembesöksteamen har lyckats med att få upp volymen hembesök till en grupp individer med stora och sammansatta behov. Flera vårdcentraler intygar att de inte skulle kunna hantera en ökad volym hembesök utifrån det rekryteringsbehovet som finns på ett stort antal vårdcentraler i länet. Det nuvarande upplägget med hembesöksteam förefaller med andra ord vara ett framgångsrikt exempel på hur hemsjukvård kan organiseras och bemannas.

55 Finansiering Möjligheterna till utökad finansiering för hembesöksteam är begränsade och det saknas medel för detta i budgeten för Det är därför särskilt centralt att undersöka hur hembesöksteam kan finansieras utifrån befintliga ramar. Utifrån dessa förutsättningar ingår här en kartläggning av befintliga kostnader i olika verksamheter där verksamheterna skulle kunna ersättas helt eller delvis av hembesöksteam. Renodling av uppdrag för hemsjukvård och renodling av respektive vårdnivåers uppdrag Tabellen nedan redovisar ungefärliga kostnader eller budget för olika verksamheter som helt eller delvis kan ersättas av hembesöksteam i kombination med övriga befintliga resurser inom exempelvis kommun och övrig primärvård. Tabell 19 Kostnader för olika verksamheter Verksamhet Budget eller kostnad Antal hembesök* (läkare / ssk) Kommentar Palliativ hemsjukvård från lasarettet i Enköping Hemsjukvård från lasarettet i Enköping (Medicin + geriatrik) ca 25 MSEK 64 / 640 Avser preliminära siffror från pågående utredning / Palliativ hemsjukvård (exklusive Hospice och PKT)** Närvårdsavdelningar ca 37 MSEK <19 / ca 28,5 MSEK Ej relevant Tillkommer 12 MSEK budgeterat för uppstart inom geriatriken i Tierp Vårdcentralernas uppdrag för hemsjukvård (läkarbesök)*** ca 0,3 MSEK 413 / 0 Mycket låg rörlig ersättning per besök Vårdcentralernas uppdrag för hemsjukvård (övriga vårdgivare)** ca 2 MSEK 0 / 4099 Troligtvis olämpligt att ersätta med läkarbesök Uppsala hemläkarjour AB 7,3 MSEK**** 552 / 0 Avtal tom 2017 Primärvårds- och beredskapsjour Samordnas, synergier Utskrivningsklara patienter och frigjorda vårdplatser Kräver fördjupad analys Se nedan (Frigjorda vårdplatser och utskrivningsklara) * Avser i Cambio Cosmic registrerade hembesök (kan finnas olika sätt att registrera) ** Utredning palliativ hemsjukvård *** Enbart rörlig ersättning **** Avser fakturerat belopp för 2014 Successiv uppbyggnad Befintliga team vittnar om att det tar tid att bygga upp efterfrågan. Det är därför rimligt att anta att det är en successiv utbyggnad av kapaciteten för hembesöksteam som landstinget står inför. Detta innebär att teamen under 2016 inte kommer att ha full kapacitet och ej heller full kostnad i förhållande till prognostiserat behov. Det är rimligt att anta att bemanning och uppstart sker först till halvårsskiftet och då inte heller med full bemanning. Rimligtvis tillsätts initialt ett team i Enköping och ett i Tierp utöver befintliga team och resurser i Uppsala. Därefter sker en successiv utbyggnad utifrån hur behovet utvecklas. Svårigheter att rekrytera kompetent personal bör tas i beaktande.

56 33 Kommunernas bidrag De delar av teamen som kan komma att bestå av sköterskor ingår vanligtvis i kommunens ansvar och bör med andra ord finansieras av kommunen. För exempelvis Mobila äldreakuten har det visat sig vara lämpligt att ha sköterska och läkare i samma team. I det fallet bidrar kommunen med 40 procent av finansieringen. För Äldrevårdsenheten finns inte motsvarande finansiering utan läkarna arbetar tillsammans med kommunens sjuksköterskor i hemsjukvård. Delfinansiering från kommunerna i länet behöver därför utgå från respektive teams sammansättning för att vara rättvisande. Det kan tänkas vara troligt att för sköterskekostnaden motsvarar upp till 10-20% av totala kostnaderna för teamen, men denna kostnad är ytterst beroende av teamsammansättningen och en förhandling mellan kommunerna och landstinget. Frigjorda vårdplatser och hantering av utskrivningsklara Som ett led i införandet av hembesöksteam finns en möjlighet att ställa krav på kommunerna att säkerställa att de möter upp landstingets utökade satsning på läkarresurser i hemsjukvården. Att ställa krav på mot- eller medprestationer kopplat till hur kommunerna exempelvis organiserar hemsjukvården kopplat till mottagning efter slutenvårdstillfällen och skapa incitament för en snabbare hantering av utskrivningsklara har potential att frigöra vårdplatser. För att bedöma hur stor den potentialen är krävs vidare analys, men potentialen bör kunna vara betydande. Det finns ett antal goda exempel från Sverige och från utlandet som syftar till att förbättra mottagningen i hemmet efter slutenvård. TKL bör kunna vara nav för diskussionerna om hur även kommunerna kan involveras i en länsgemensam struktur som framförallt inriktas på att förbättra mottagning i hemmet efter slutenvård med ansatsen att minska antalet dagar från utskrivningsklar till utskrivning och göra detta i linje med pågående statlig utredning om trygg och säker utskrivning. Även geriatriken bör ha en ledande roll i ett utvecklingsarbete som syftar till att frigöra vårdplatser på detta sätt.

57 34 6. Slutsatser och rekommendationer I följande kapitel har vi samlat iakttagelser som gjorts under uppdragets genomförande som är av störst betydelse för att förbättra förutsättningarna att bedriva effektiva vård- och omsorgsinsatser i ordinärt boende i Landstinget i Uppsala län. Förbättringsmöjligheterna berör såväl primärvården som sjukhus och kommunal vård och omsorg Slutsatser Hemsjukvård är i första hand ett uppdrag för kommun och primärvård. Grunden för hemsjukvården bör med andra ord byggas utifrån denna vårdnivå och primärt hanteras på den där. När det visar sig att det inte är möjligt att bedriva vården på primärvårdsnivå kan andra verksamheter vara aktuella att utvärdera som möjliga alternativ. Specialistanknuten hemsjukvård kan då vara ett bra komplement, men verksamheterna behöver samverka och inte verka var för sig för att fungera väl. Helheten är viktig och hemsjukvården får inte bli uppdelad. Snarare bör olika verksamheter korsbefrukta varandra och bidra till att höja varandras kompetens och förmåga. Stor försiktighet i utbyggnad av separat sjukhusanknuten hemsjukvård bör iakttas så länge hemsjukvård i primärvård och kommun ännu inte är fullt utbyggd. Insatser som kan visa på effektiv resursanvändning bör prioriteras. Det krävs insikt om ömsesidig vinning för såväl kommun och landsting för att åstadkomma en positiv utveckling av hemsjukvården. Fokus bör förskjutas till helheten snarare än gränssnitten för att åstadkomma positiv utveckling på lokal nivå. Vad vill kommun och landsting gemensamt åstadkomma för målgruppen? Här är hembesöksteam inte lösningen på alla de utmaningar som målas upp i denna utredning utan de bör ses som en viktig del eller en betydelsefull länk i kedjan för att skapa lösningar för äldre med behov av vård och omsorg i ordinärt boende. De existerande hembesöksteamen (Mobila äldreakuten och Äldrevårdsenheten) är väl fungerande verksamheter idag. De förefaller ha god produktivitet i förhållande till andra hembesöksinsatser. Trots det finns en potential att ytterligare förbättra såväl kvalitet som produktivitet för att säkerställa att insatserna inte driver kostnader. Detta särskilt då de kan jämföras med vårdcentralernas hembesök som idag ersätts betydligt lägre än hembesöksteamen. Uppdragen för hembesöksteamen kan utvecklas ytterligare, framförallt för att möta de behov kring hembesök som finns i samband med utskrivning av individer med behov av vård och omsorg i hemmet. Hembesöksteamen är uppskattade av kommunen och har stor betydelse för att få samverkan att fungera på lokal nivå. Utredningen förordar ett bredare uppdrag för hembesöksteam och hemsjukvårdsinsatser för att möjliggöra för resurseffektivt införande av hembesöksteam i mer glest befolkade delar av länet. Ett bredare uppdrag för hembesöksteamen bör då också ses som en lämplig lösning även i tätbefolkade delar av länet för att skapa enhetlighet. Med detta menas att Mobila äldreakuten och Äldrevårdsenheten samordnas och samlokaliseras så att de kan arbeta tillsammans och att de även ges ett utvidgat uppdrag för läkarbesök i samband med utskrivningar. Utredningen konstaterar att mer specialiserade uppdrag innebär flera kontaktytor och övergångar för individen. Därmed skapas sämre förutsättningar att uppnå kontinuitet i individens kontakter med vården. I detta sammanhang bör landstinget även överväga vilka delar av den palliativa hemsjukvården som skulle kunna utföras av primärvårdens hembesöksteam. Variationerna förefaller i nuläget vara stora för resursanvändning och kvalitet för olika relaterade verksamheter. Dessutom omöjliggörs jämförelsen av den sjukhusanslutna hemsjukvården och primärvårdens hemsjukvård av olika sätt att mäta och följa upp resursanvändning och produktivitet. Tydliga och enhetliga uppdrag skapar bättre förutsättningar för uppföljning och verksamhetsutveckling.

58 35 Det saknas idag enhetliga sätt att följa upp verksamheterna på avseende exempelvis resursanvändning och utfall. Hembesök som idag genomförs av hembesöksteam åligger i normalfallet vårdcentralen. Det finns flera förklaringar till att detta uppdrag oftast inte utförs av vårdcentralerna. Dels lyfts brist på resurser och svårigheter att rekrytera. Dels nämns att ersättningen för hembesök är för låg för att det ska gå att motivera. Kostnaden för ett besök av hembesöksteam är omkring tio gånger högre än dagens rörliga ersättning för hembesök av vårdcentralens läkare. Det råder dock stor osäkerhet kring hur det skulle fungera att öka ersättningen till vårdcentralerna och låta dessa få uppdraget. Landstinget bör också vara medvetet om att ett bredare uppdrag för vårdcentralerna genom att inkludera en ökad ersättning för hembesök kan skapa bättre förutsättningar för att göra vårdcentralsläkarens roll mer attraktiv och underlätta rekrytering. Skillnaderna i kostnad för läkarbesök från vårdcentral respektive hembesöksteam behöver minska genom antingen högre produktivitet och resursanvändning för hembesöksteamen eller högre ersättning till vårdcentralerna. Betydelsen av hembesöksteam för att lyckas med samordning mellan kommun och landsting och mellan slutenvård och primärvård ska inte underskattas. Teamen har stor betydelse för att få till en individcentrerad vård som utgår från behov hos individerna. Hembesöksteam skulle kunna vara en lösning som förbättrar förutsättningarna att lyckas med vårdens övergångar på ett bättre sätt. För att lyckas krävs tydligare styrning och standardiserade processer till dessa verksamheter, exempelvis i samband med utskrivning. Särskilda boenden står för en omfattande volym av primärvårdens hembesök idag. Listning av boende sker utifrån tilläggsuppdrag för vårdcentralerna. Nuvarande ersättningsmodell och -nivå förefaller stimulera till ett stort antal besök till individer på särskilda boenden i förhållande till målgruppens storlek vid en jämförelse med individer med hemtjänst eller hemsjukvård. Ett utökat ansvar för de hembesöksteamen att även omfatta särskilda boenden skulle kräva en mer omfattande omfördelning av resurser från vårdvalet till hembesöksteamen. Detta har tidigare ansetts utarma vårdcentralsuppdraget och möttes av protester i primärvården Rekommendationer Uppdragets utformning Rekommendation 1: Tydliggör uppdraget för primärvårdens hemsjukvård och hembesöksteamen avseende syfte och mål, målgrupp och omfattning per länsdel eller kommun. Renodla om möjligt hemsjukvården och koncentrera huvudansvaret till primärvårdsnivå i första hand och ha detta som uttalad strategi. Säkerställ ett helhetsgrepp om hemsjukvården genom en nära samordning mellan sjukhus, primärvård och kommuner. Rekommendation 2: Utöka uppdraget för hembesöksteam till att omfatta hela länet. Utöka uppdraget så att det även omfattar hembesök efter utskrivning för individer med behov av vård och omsorg i hemmet. Bredda uppdraget för hembesöksteamen till att omfatta samtliga tre behovsområden (akuta besök, utskrivning och kontinuerliga) och samordna teamen. En stegvis ökning av antalet team rekommenderas. Följ om möjligt de rekommendationer som gäller för respektive kommun i enlighet med stycke 5.1. Rekommendation 3: Registrera och följ upp all hemsjukvård inom landstinget på samma sätt för att säkerställa jämförbarhet kring effektiv resursanvändning, uppföljning och måluppfyllnad. Minska antalet olika organisatoriska lösningar som tillåts förekomma för hemsjukvård genom att fokusera på de mest kostnadseffektiva verksamheter. Samordning och synergier Rekommendation 4: Säkerställ samordning med vårdcentralerna i länet så att hembesöksteamen ses som ett komplement till vårdcentralernas verksamhet och deras förlängda arm. Säkerställ att ta

59 36 tillvara synergier med vårdcentraler för att till exempel möjliggöra utökade eventuellt förlängda öppettider genom att rotera ansvaret för att bemanna verksamheterna utanför kontorstid mellan vårdcentralernas läkare. Rekommendation 5: Utveckla de gemensamma strukturerna med länets samtliga kommuner för insatser till individer i ordinärt boende och med behov av vård och omsorg i hemmet. Ge TKL i uppdrag att utveckla länsgemensamma strukturer för organisering och uppföljning av den länsgemensamma hemsjukvården och involvera geriatriken i detta arbete. Rekommendation 6: Utveckla sjukhusens processer i samband med utskrivning så att hembesöksteamen involveras för att möjliggöra tidig, trygg och säker hemgång från sluten vård. Undersök om hembesöksteamen kan vara den fasta vårdkontakten i samband med utskrivning enligt förslag i SOU 2015:20. Rekommendation 7: Utveckla den sjukhusanslutna hemsjukvården tillsammans med primärvårdens hembesöksteam med primärt fokus att stödja och vara rådgivande för hemsjukvård i kommunal och primärvårdsregi. Finansiering Rekommendation 8: Gör en samlad och detaljerad bedömning av finansieringsmöjligheterna kopplat till att omfördela resurser från specialiserad sluten vård. Rekommendation 9: Gör en fördjupad analys av förutsättningarna att frigöra vårdplatser med stöd av hembesöksteam i samverkan med kommunala insatser. Rekommendation 10: Utnyttja primärvårdsjour och beredskapsjour för att möjliggöra utökade tider för framförallt rådgivning till kommunens hemtjänst och hemsjukvård hela dygnet. Utnyttja även sjukhusens jourer för rådgivning.

60 37 Intervjuer (urval) Per Elowsson, f d primärvårdsdirektör Eva-Lena Sjöö, chefsläkare landstingets primärvård Birgitta Mogård, f d samordnignschef Hälsa och habilitering Monica Jonsson, samordningschef Hälsa och Habilitering Mikael Köhler, överläkare och senior rådgivare Akademiska sjukhuset Robert Sarkadi Kristiansson, chefsläkare Hälsa och Habilitering Lena Dahlman, förvaltningsdirektör Hälsa och Habilitering Carina Kumlin, senior rådgivare Uppsala kommun Inge Bruce, f d vårdcentralschef Alunda VC, nu medicinsk rådgivare på landstingets ledningskontor Hans Blomberg, sjukvårdens larmcentral, Ambulansöverläkare Fredrik Tjäder, Medhelp/1177, Verksamhetschef Mona Pihl, Enhetschef Äldrevårdsenheten Monika Leissner, Verksamhetschef Knivsta läkargrupp Eva Hammarin, Verksamhetschef Skutskärs vårdcentral Torbjörn Söderström, Chef för medicinskt centrum, Lasarettet i Enköping Anne Widdas, Verksamhetschef, Capio Enköpings vårdcentral (via mejl) Maria Westerlund, Verksamhetschef, Östhammar vårdcentral Mary Nilsson, Socialchef/biträdande kommunchef: Knivsta kommun Britta Gustavsson, MAS: Älvkarleby kommun Marie Palmgren, Förvaltningschef: Enköpings kommun Thomas Brandell, Socialchef: Håbo kommun Björn Dahlström, Verksamhetschef: Heby kommun Lena Thalén, Avdelningschef: Uppsala kommun Anette Frode, MAS: Östhammar kommun Mojgan Alimadad, Chef för vård och omsorg: Östhammar kommun Håkan Dahlqvist, Socialchef: Östhammar kommun

61 38 Appendix A. Slutenvårdskonsumtion utifrån boendeform och kommunal insats. Uppsala kommun: Övriga kommuner i Uppsala län exklusive Uppsala kommun:

62 39 B. Fördjupad bakgrund: Beräkning av det högre behovet av akutbesök i hemmet En högre skattning av volymen kan fås om man tittar på hur många besök på akutmottagningarna i länet som inte är av så pass akut karaktär att avancerad sjukvård är nödvändig och behandling med fördel för både för patient och sjukvård kan ske i hemmet. Den högre skattningen av antalet akuta hembesök ger ett relativt stort antal besök och behovet av hembesök ska inte dimensioneras för det här underlaget på en gång. Det är ett grovt estimat med relativt stor osäkerhet. Tanken är att belysa att det finns ett potentiellt större underlag än det antal akutbesök per invånare 65 år och äldre som idag utförs av den Mobila äldreakuten i Uppsala kommun. Det var totalt besök av patienter 65 år och äldre under perioden augusti 2014 till juli 2015 på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping av besöken, cirka 50 procent, var på dagtid vardagar mellan av besöken ledde till inskrivning. Tabellen nedan visar antalet akutbesök totalt och dagtid vardagar, antalet akutinskrivningar för de två mottagningarna och andelen inskrivningar. Mottagning Antal akutbesök Antal besök dagtid, vardagar Antal akutinskrivningar Andel inskrivningar Akutmottagningen - Akademiska sjukhuset % Akutmottagningen - Lasarettet i Enköping % Totalt % Det antaganden som ligger till grund för den högre skattningen av volymen akutbesök i hemmet är att de med kommunal omsorg i ordinärt boende står för 30 procent av akutbesöken. Det baseras på att individer med kommunal omsorg i ordinärt boende står för cirka hälften av den totala slutenvårdskonsumtionen för patienter 65 år och äldre i Uppsala län. Akutbesök och slutenvård är inte helt jämförbara och exakt data saknas, men korrelation är stor. För att inte riskera att få ett högre estimat än det verkliga behovet antas att endast 30 procent av besöken på akutmottagningarna för gruppen 65 år och äldre är av individer med kommunal omsorg i ordinärt boende. Den verkliga andelen är troligtvis något högre. För att få en uppskattning av hur stor andel av akutbesöken för gruppen individer i ordinärt boende bör utföras i hemmet används en studie av kommunkoordinatorn på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset. I studien analyseras 240 patienter som bedömdes vara i behöv av kommunal omsorg för att kunna återvända hem. 60 procent av de här patienterna ansågs kunna få hjälp av en annan vårdgivare istället. Rätt vårdnivå hade istället varit primärvårdsnivå, alternativt kommunal hemsjukvård. Anledningen till att man valde att komma till akutmottagningen var uppfattningen att man alltid är välkommen där. I en del fall räcker det troligtvis med en insats av kommunal hemsjukvård om de haft tillgång till det. Sammanfattningsvis är 30 % av akutbesöken patienter med kommunal omsorg i ordinärt boende. För 60 % av den gruppens besök är akutmottagning fel vårdnivå. Gruppen har dock relativt enkel tillgång till kommunal hemsjukvård, eftersom de redan har någon typ av kommunal omsorgsinsats. De är även funktionsnedsatta och har därmed svårt att ta sig från hemmet. Det ger ett estimerat behov av akuta hembesök på 18 % (0,3 0,6 = 0,18 = 18 %) av det totala antalet akutbesök i gruppen 65 år och äldre.

63 40 C. Inflöde på akut- och jourmottagningar Maximalt antalet nya patienter per dag och klocktimme, patienter 65 år och äldre

64 41 Standardavvikelsen för det genomsnittliga antalet nya patienter per veckodag och klocktimme, patienter 65 år och äldre:

65 Utredning av hemsjukvården för äldre i Uppsala län December 2015

66 Innehållsförteckning Sammanfattning Introduktion till utredningen Olika typer av hemsjukvård Hemsjukvården i landstinget i Uppsala län Utvidgad specialiserad hemsjukvård Möjlig organisering av hemsjukvården Diskussion kring omfattning och införande av SAH...31 Källförteckning...40

67 Sammanfattning Denna utredning syftar till att utgöra underlag för beslut i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avseende utvecklingen av specialiserad hemsjukvård för äldre i Uppsala län. Utredningen definierar och resonerar kring olika typer av hemsjukvård, kartlägger nuvarande utbud av hemsjukvård i Uppsala län, samt beskriver olika möjligheter för vidareutveckling av specialiserad hemsjukvård i Uppsala. Utredningen har genomförts av Mikael Köhler vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, med stöd av Health Navigator AB, och bygger i första hand på intervjuer med olika nyckelpersoner från förvaltningarna. Som en utgångspunkt för den vidare diskussionen kring utvecklingen av hemsjukvården, beskriver utredningen fyra övergripande typer av hemsjukvård specialiserad palliativ hemsjukvård, övrig specialiserad hemsjukvård, akutbesök i hemmet och primärvård i hemmet. Kartläggningen av det existerande hemsjukvårdsutbudet belyser att tillgången till olika typer av hemsjukvård varierar mellan kommuner. I större delen av länet, är den specialiserade hemsjukvården inriktad på att ge vård i livets slut och hemrehabilitering. Däremot saknas det, i stor utsträckning, möjligheter för icke-palliativa patienter att få specialiserad medicinskt hemsjukvård. Ett undantag är Södra Uppland, där en utvidgning av Lasarettansluten hemsjukvård (LAH) vid Lasarettet i Enköping ger ökade möjligheter till denna typ av hemsjukvård. Ett större utbud av allmän hemsjukvård finns i Mellersta Uppland, där Hälsa och Habiliterings verksamheter för äldre (Mobila äldreakuten och Äldrevårdsenheten) möjliggör för akutbesök och primärvårdsinsatser i hemmet. Motsvarande verksamheter saknas i övriga länsdelar. För att utöka möjligheterna till hemsjukvård för icke-palliativa patienter, beskrivs i denna utredning ett förslag på utformningen av en utvidgad sjukhusansluten hemsjukvård (SAH). Utvidgningens syfte är att, när det är medicinskt möjligt, kunna ersätta slutenvård med insatser i hemmet, och på så sätt skapa patientnytta och kostnadseffektivitet. Genom att öka möjligheten till vård i hemmet, är förhoppningen att vissa patienter ska kunna skrivas hem tidigare och att försämringar som kan leda till (åter-)inskrivningar ska kunna förebyggas. Målgruppen är äldre personer som idag vårdas på, eller riskerar att behöva vårdas på, sjukhus men som skulle kunna vårdas i hemmet istället om de fick rätt stöd och insatser. Patienterna föreslås vara anslutna i vårdformen under en begränsad tidsperiod med möjlighet till insatser dygnet runt. För att vårdformen ska vara kostnadseffektiv är det viktigt att hemsjukvården ersätter slutenvård snarare än lyfter patienter från lägre vårdnivåer; behov och sammanlagd sjukdomsbild bör vara av sådan art att de sannolikt hade föranlett en förlängd sjukhusvistelse eller en ny inskrivning. Därutöver krävs att patienterna skrivs ut från vårdformen när behovet av specialiserad hemsjukvård inte längre kvarstår.

68 Det finns flera fördelar med att hemsjukvård är sjukhusansluten. Specialistvården har god tillgång till personal med nödvändig specialistkompetens och erfarenhet av hemsjukvård. Organisation under specialistvården kan även öka möjligheterna till tidigarelagd utskrivning och återinskrivning vid behov. Dessutom har specialistvården existerande dygnet-runt-hemsjukvård för framförallt palliativa patienter, samt specialiserad hemrehabilitering under kontorstid, som skulle kunna fungera som utgångspunkt för en utvidgad hemsjukvård. SAH föreslås organiseras med lokalt anpassade lösningar för noderna Södra Uppland, Norduppland och Mellersta Uppland. Södra Uppland skulle fortsätta med sin utvidgning av LAH, vars planerade verksamhet på många sätt liknar utvidgningen som beskrivs i denna utredning. I Norduppland föreslås den existerande palliativa hemsjukvården (SAH) under Geriatriken i Tierp få ett utvidgat uppdrag. I Mellersta Uppland finns flera möjligheter; utvidgningen kan organiseras under Sjukvårdsteamet (Palliativt centrum), Geriatriken, flera olika kliniker eller, på längre sikt, i en separat organisation. En analys utifrån LAH:s planerade verksamhet, ger en generell uppfattning av omfattning och kostnad. Om hela Uppsala län skulle utvidga den specialiserade hemsjukvården i omfattningen som Lasarettet i Enköping gjort, skulle detta motsvara upp till 400 medicinska hemsjukvårdsplatser för icke-palliativa patienter, till en kostnad av uppskattningsvis upp till 160 miljoner kronor. Parallellt med denna utredning har en eventuell utvidgning av Mobila äldreakuten utretts av Hälsa och Habilitering. Samordning har skett mellan utredningarna och ett gemensamt förslag är att inledningsvis genomföra de förändringar av Mobila äldreakuten som rekommenderas. Behovet av stöd till den kommunala hemsjukvården är stort och förväntas ytterligare öka när betalningsansvaret efter kortare tid övergår till kommunerna efter utskrivning från sjukhus, enligt föreslagna förändringar i utredningen av Betalningsansvarslagen (SOU 2015:20). Därutöver har Mobila äldreakutens verksamhet funnits sedan 2011 och utvärderats, något som underlättar en utvidgning. För den sjukhusanslutna hemsjukvården föreslås en samlad utvärdering av LAH vid Lasarettet i Enköping under hösten Baserat på denna kan en utvidgning utformas, och göras gradvis i Norduppland och Mellersta Uppland under 2017 och framåt.

69 1 Introduktion till utredningen 1.1 Bakgrund: Ökande antal äldre med omfattande behov av somatisk sjukvård Den demografiska utvecklingen med allt fler äldre förväntas ställa nya krav på hälso- och sjukvårdssystemet. I dag finns cirka invånare över 65 år i Uppsala län, ett antal som har ökat med cirka en femtedel de senaste fem åren [1]. Många av de äldre är friska men det finns också många som har omfattande behov av specialistsjukvård. Traditionellt har dessa behov tillgodosetts på sjukhuset, och för många äldre är sjukhusvård den medicinskt befogade vårdformen. Dock är en sjukhusvistelse ofta en tumultartad upplevelse som dessutom innebär en ökad risk för till exempel infektioner, och i vissa fall hade andra alternativ som kunnat förebygga eller ersätta slutenvården varit bättre, både ur patientens perspektiv och ur ett kostnadsperspektiv. Mot bakgrund av detta finns ett behov av att undersöka nya möjligheter att erbjuda högkvalitativ och kostnadseffektiv hemsjukvård för äldre, och samtidigt avlasta sjukhusvården. 1.2 Uppdraget: Att undersöka hur omhändertagandet av äldre med omfattande vårdbehov kan utvecklas i länet med stöd av hemsjukvård Denna utredning syftar till att utgöra underlag för beslut i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avseende utvecklingen av specialiserad hemsjukvård för äldre i Uppsala län. Den övergripande frågeställning är Hur kan omhändertagande av äldre med omfattande vårdbehov utvecklas i länet med stöd av hemsjukvård. Utredningen har genomförts av Mikael Köhler vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, med stöd av Health Navigator AB, mellan september och december En styrgrupp bestående av Jan Andersson (Landstingets ledningskontor), Anne Johansson (Närvårdsavdelningen, Lasarettet i Enköping), Monica Pettersson (Tierps vårdcentral) och Susanne Friman Vestlund (Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset) har bidragit med värdefulla synpunkter. Utredningen avgränsas till specialiserad somatisk hemsjukvård för äldre i Uppsala län med fokus på att utreda hur hemsjukvård kan ge stöd åt specialistvården. Utredningen innefattar inte allmän hemsjukvård, hemsjukvård för barn och unga eller den psykiatriska hemsjukvården. Parallellt med denna utredning har en eventuell utvidgning av Mobila äldreakuten utretts av Hälsa och Habilitering. Utredningen genomförs utifrån primärvårdens perspektiv med fokus på hur Mobila äldreakuten kan ge stöd åt den kommunala hemsjukvården för att minska inflödet till akutmottagningarna.

70 Utredningen genomförd av Hälsa och Habilitering samt denna utredning berör således olika aspekter av hemsjukvård. Denna utredning har följande disposition; Kapitel 2 definierar och resonerar kring olika typer av hemsjukvård; I Kapitel 3 beskrivs vilka hemsjukvårdsverksamheter som idag finns i Uppsala län, samt i ett urval av andra landsting; Kapitel 4-6 beskriver olika möjligheter för vidareutveckling av den specialiserade hemsjukvården i Uppsala läns inklusive diskussion kring hemsjukvårdens syfte, målgrupp, organisering, utformning och omfattning. 1.3 Metod: Utredningen bygger på intervjuer med nyckelpersoner samt kvantitativa analyser Utredningen bygger i huvudsak på intervjuer med personer med nyckelroller i verksamheter som på olika sätt träffar aktuella patientgrupper eller berörs av frågor relaterade till hemsjukvård, i olika delar av Landstinget i Uppsala län. Totalt 24 intervjuer har genomförts med företrädare för Hälsa och Habilitering, primärvården samt specialistvården. En översikt över samtliga intervjurespondenter finns i källförteckningen. Nuläge och definition av olika typer av hemsjukvård har utarbetats i samspel med de intervjuade personerna. Därtill har möjliga modeller för organisering och utformning av en utvidgad specialiserad hemsjukvård utvecklats och diskuterats i intervjuerna. Intervjuerna har inneburit en öppen diskussion kring olika möjligheter och alternativ, snarare än standardiserade frågor och svar. Preliminära versioner av ramverk och figurer som återfinns i denna utredning har fungerat som utgångspunkt för diskussionerna. Intervjuerna har vanligen pågått i cirka minuter. Samtliga intervjuer förutom tre har genomförts på plats i Uppsala, Tierp eller Enköping. För att studera hur den specialiserade hemsjukvården är utformad och organiserad i övriga landet, har personer med god insikt i relevanta verksamheter från totalt fem andra landsting intervjuats per telefon. Urvalet har skett på basis av att landstingen ansetts hittat lösningar för specialiserad hemsjukvård som Landstinget i Uppsala län eventuellt kan dra lärdomar av. Kvantitativa analyser har genomförts främst för att ge en bild av möjlig omfattning och kostnader för en utbyggd specialiserad hemsjukvård. Uppskattningarna baseras på den omfattning som planeras för en liknande verksamhet (LAH) vid Lasarettet i Enköping samt kostnadsuppgifter från ett annat landsting. För mer detaljer, se Figur 10.

71 2 Olika typer av hemsjukvård Hemsjukvård kan definieras som hälso- och sjukvård utförd i patientens hem. Inom begreppet ryms samtidigt många olika typer av vård. För att möjliggöra en diskussion kring utvidgning av hemsjukvården behövs en gemensam förståelse av vilka olika typer av hemsjukvård som finns och hur dessa skiljer sig från varandra. I Figur 1 presenteras ett sätt att resonera kring olika typer av hemsjukvård och vad som skiljer dem åt. Eftersom fokus för denna utredning är hemsjukvård med landstinget som huvudman ingår inte den kommunala hemsjukvården i beskrivningen. Figur 1. Olika typer av hemsjukvård för äldre med landstinget som huvudman

72 Hemsjukvården delas här in i fyra övergripande typer, som skiljer sig åt vad gäller tre dimensioner: syfte, typ av insats och målgrupp. Avsikten med indelningen är att, på ett förenklat sätt, beskriva vad som kännetecknar olika typer av hemsjukvård; i praktiken finns ofta överlapp mellan de olika typerna av verksamhet. Figur 1 illustrerar också att det finns olika sätt att göra gränsdragningar mellan typer av hemsjukvård. Dessa gränsdragningar kan representera olika sätt att tänka kring vilka typer av hemsjukvård som hör hemma inom samma organisation. En möjlig gränsdragning är huruvida vården är palliativ eller inte. Detta kan påverka vilka kompetenser som behövs, men påverkar sannolikt i mindre utsträckning vilken typ av organisation (dygnet runt) samt vilka typer av insatser som behövs. Ytterligare en gränsdragning är om patienten är inskriven/ansluten till hemsjukvården över tid och får insatser med en viss intensitet ( anslutningsbaserad ) eller om endast punktinsatser görs ( besöksbaserad ); I det första fallet har ofta hemsjukvården det medicinska ansvaret för patienten även utanför kontorstid. Anslutningen motsvarar på det sättet en inskrivning på en vårdavdelning. Vid besöksbaserad hemsjukvård finns inte samma helhetsansvar för patienten under dygnets alla timmar, och upplägget motsvarar därför i större utsträckning öppenvård. Denna skillnad påverkar i stor utsträckning vilken typ av organisation som behövs, och vilken typ av insatser som ges. En tredje avgränsning kan göras utifrån om själva insatserna är akuta eller planerade. Specialiserad palliativ hemsjukvård Specialiserad palliativ hemsjukvård 1 riktar sig till patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada, där döden är oundviklig inom en överskådlig framtid. Insatserna har inte som syfte att bota eller förlänga livet, utan handlar framförallt om symptomlindring och främjande av livskvalitet. Syftet är att ge patienten möjlighet att dö hemma, något de flesta terminalt sjuka patienter vill [2]. I dagsläget utgör patienter med cancer oftast en majoritet av de vårdade patienterna. Övrig specialiserad hemsjukvård Specialiserad hemsjukvård kan ges även till icke-palliativa patienter och kan inkludera olika typer av hemsjukvård, till exempel specialiserad hemrehabilitering efter stroke eller höftoperation, hemsjukvård för cancerpatienter som inte är i palliativt skede, samt annan tillfällig hemsjukvård för kroniskt eller tillfälligt sjuka. Syftet är patientnytta och kostnadseffektivitet, och målsättningen att ersätta slutenvårdsdygn genom att ge vård i hemmet istället för på sjukhus. Både behandling och uppföljning ges, samt i förekommande fall 1 Enligt Socialstyrelsens definition är Specialiserad palliativa hemsjukvård vård som ges till patienter med komplexa symtom eller vars livssituation medför särskilda behov, och som utförs av ett multiprofessionellt team med särskild kunskap och kompetens i palliativ vård. Allmän palliativ hemsjukvård ges till patienter vars behov kan tillgodoses av personal med grundläggande kompetens i palliativ vård [8]

73 rehabilitering. Ofta har bedömning och behandlingsplan gjorts tidigare, till exempel i slutenvården inför utskrivning. Patienterna är tillfälligt anslutna till vårdformen under tiden de har behov av insatserna, och en nyckelaspekt för kostnadseffektivitet är att undvika alltför långa vårdtider. För kroniskt sjuka patienter, till exempel patienter med hjärtsvikt eller KOL där förloppet ofta är fluktuerande, kan i vissa fall en vilande långtidsanslutning vara aktuell, där patientens anslutning på ett enkelt sätt kan aktiveras igen vid behov. Akutbesök i hemmet Hemsjukvård i form av akuta punktinsatser kan ges till personer med akuta behov av sjukvård, exempelvis vid akut försämring. Istället för att åka till en akutmottagning för tillstånd som ofta innebär lång väntan på undersökning och behandling, kan patienten få sin bedömning i hemmet istället. Vid hembesöket avgörs om patienten behöver skickas vidare till sjukhuset eller om det går att ordna så att patienten kan stanna hemma, exempelvis med ytterligare stöd från primärvård eller kommunal hemsjukvård. Eftersom bedömningen görs i patientens hem, kan en bättre helhetsbild fås av patientens situation. Behoven kan ofta tillgodoses kontorstid, till skillnad från anslutningsbaserad hemsjukvård, där tillgänglighet dygnet runt är viktig. Verksamheten inkluderar oftast inte uppföljning och endast i begränsad utsträckning behandling. Primärvård i hemmet När personer med komplexa behov har svårigheter att ta sig till en vårdcentral kan hemsjukvård möjliggöra för personen att få motsvarande insatser i hemmet istället. Insatserna syftar till att förebygga försämring och kan vara akuta eller planerade. Det kan handla om såväl bedömning, behandling som uppföljning. Hembesöken kan utföras av läkare eller sjuksköterska från patientens ordinarie vårdcentral. Alternativt kan behoven tillgodoses av en mobil vårdcentral med särskilt fokus på personer med behov av vård i hemmet; Den mobila vårdcentralen kan utföra hemsjukvårdsinsatser med jämnare mellanrum och av en mer komplex karaktär än en ordinarie vårdcentral.

74 3 Hemsjukvården i Uppsala län 3.1 Hemsjukvården för äldre i Uppsala län idag utbudet varierar mellan kommuner Landstinget i Uppsala län bedriver hemsjukvård på flera vårdnivåer. Specialiserad hemsjukvård, med fokus framför allt på palliativ vård och hemrehabilitering, bedrivs av olika sjukhusanslutna enheter. Allmän hemsjukvård bedrivs av enheter kopplade till primärvård eller Hälsa och Habilitering. Allmän hemsjukvård bedrivs också inom ramen för den kommunala hemsjukvårdsverksamheten. Sammantaget visar den kartläggning som gjorts inom ramen för denna utredning att utbudet av hemsjukvård varierar mellan kommuner. Lasarettet i Enköping har en mer utbyggd specialiserad hemsjukvård medan patienter i Uppsala kommun erbjuds landstingsdriven allmän hemsjukvård i större utsträckning än andra länsdelar.

75 Figur 2. Olika lösningar för hemsjukvård för äldre per kommun 2 2 Med specialiserad medicinsk hemsjukvård menas specialiserad hemsjukvård som inte är palliativ och inte består av hemrehabilitering. Exempel på insatser är blodtransfusion eller intravenös läkemedelsbehandling. Specialiserad hemrehabilitering ges under en begränsad tidsperiod och förutsätter oftast ett multiprofessionellt team, med stöd av läkare. Allmän hemsjukvård, till skillnad från specialiserad, ryms inom primärvårdsuppdraget och kommunernas hemsjukvårdsansvar.

76 Specialiserad hemsjukvård Sjukvårdsteamet Sjukvårdsteamet (SVT) bedriver specialiserad hemsjukvård i kommunerna Uppsala och Knivsta. Verksamheten har ett fokus på palliativa patienter, men tar även, i begränsad omfattning, emot ickepalliativa patienter med exempelvis hjärtsvikt eller KOL. SVT tillhör Palliativt centrum, som även omfattar enheterna Hospice som bedriver specialiserad palliativ slutenvård med länsuppdrag samt Palliativa konsultteamet (PKT). Uppsala kommun är huvudman för SVT medan Hospice och PKT tillhör landstinget, som också bemannar läkar- och sekreterartjänster inom SVT. I en utredning av Palliativt centrum från hösten 2015 föreslås att landstinget tar över huvudmannaskapet för SVT och förslaget är för närvarande under politisk beredning i landstinget och Uppsala kommun. LAH Lasarettansluten hemsjukvård (LAH) vid Enköping lasarett bedriver specialiserad hemsjukvård för patienter boende i kommunerna Enköping, Håbo och södra delen av Heby. Verksamheten har nyligen utvidgats och erbjuder idag specialiserad palliativ hemsjukvård, specialiserad hemrehabilitering (framförallt till patienter med behov av ortogeriatrisk rehabiltering) samt medicinsk hemsjukvård (framförallt till patienter med hjärtsvikt eller KOL). För vidare information se 3.3 Aktuella förändringar av hemsjukvården i Uppsala län. Därutöver finns en närvårdsavdelning med en palliativ enhet och en geriatrisk/rehabiliterande enhet. Närvårdsavdelningen inordnas under Enköpings lasarett men samfinansieras till viss del av Enköping och Håbo kommun. SAH Sjukhusansluten hemsjukvård (SAH) Norduppland bedriver specialiserad palliativ hemsjukvård på kontorstid i kommunerna Tierp, Östhammar och norra delen av Heby. SAH utgår från Geriatrikavdelning 2 i Tierp som inordnas under verksamhetsområde Geriatrik vid Akademiska sjukhuset. Från och med 2016 övertar SAH Norduppland uppdraget för boende i Älvkarleby. Specialiserad hemrehabilitering utifrån Geriatriken vid Akademiska sjukhuset Verksamhetsområde Geriatrik vid Akademiska sjukhuset bedriver specialiserad hemrehabilitering, framförallt för patienter som haft stroke. Insatserna utförs av sjukgymnaster och arbetsterapeut, i dialog med läkare. Verksamheten bedrivs utifrån Norduppland (inklusive Tierp, Älvkarleby, Norra Heby och vissa delar av Östhammar) och Uppsala (inklusive Knivsta och vissa delar av södra Heby och Östhammar).

77 Hjärtsviktsteamet Hjärtsviktsteamet utgår från Medicinskt centrum vid Lasarettet i Enköping och erbjuder specialiserad hemsjukvård till patienter med hjärtsvikt boende i Enköping kommun. Strokeenheten Även Strokenheten utgår från Medicinskt centrum vid Lasarettet i Enköping och erbjuder specialiserad hemsjukvård till patienter som haft en stroke i kommunerna Enköping och Håbo. Figur 3 sammanfattar utbudet av olika typer av specialiserad hemsjukvård per länsdel, utifrån dagens upptagningsområden. I såväl Mellersta Uppland som Norduppland finns begränsade möjligheter för ickepalliativa patienter att få specialiserad medicinsk hemsjukvård. Figur 3. Utbud av specialiserad hemsjukvård per länsdel

78 Allmän hemsjukvård Mobila äldreakuten Mobila äldreakuten utför olika akuta insatser för äldre som bor i Uppsala kommun, efter remiss från andra vårdgivare, främst sjuksköterska inom kommunal hemsjukvård. Teamet består av läkare och sjuksköterska och arbetar kontorstid. Insatserna handlar om telefonstöd till kommunal hemsjukvård samt bedömning i hemmet, även om viss behandling och uppföljning också är möjlig. Verksamheten tillhör vårdförvaltningen Hälsa och Habilitering och finansieras i samverkan med Uppsala kommun. En eventuell utvidgning av Mobila äldreakutens verksamhet till resten av länets kommuner utreds under hösten/vintern Uppsala hemläkarjour AB Akuta hembesök erbjuds även av Uppsala husläkarjour AB (UHAB), en privat vårdgivare vars tjänster upphandlas av landstinget. Hembesöken bokas av patienterna per telefon och utförs av läkare alla dagar från sen eftermiddag fram till kvällstid. Målgruppen är i första hand äldre personer, rörelsehindrade och barnfamiljer i kommunerna Uppsala och Knivsta. Äldrevårdsenheten Äldrevårdsenheten är en läkarresurs för äldre personer i Uppsala kommun som har behov av läkarvård i hemmet. Insatserna som utförs under kontorstid kan motsvara läkarbesök på en vårdcentral, men kan också vara av en mer komplex karaktär. Personerna omlistas hos Äldrevårdsenheten efter remiss från exempelvis husläkare eller sjuksköterska från kommunal hemsjukvård. Äldrevårdsenheten tillhör likt Mobila Äldreakuten vårdförvaltningen Hälsa och Habilitering. Hembesök från primärvården i ordinarie boende I Uppsala län kan hembesök från sjuksköterska och läkare som arbetar på vårdcentral erbjudas patienter som har behov av allmän hemsjukvård under en period kortare än 14 dagar. Detta utförs i begränsad omfattning i dagsläget. Läkarinsatser på särskilda boenden Vårdcentraler i Uppsala län ansvarar för läkarinsatser på särskilda boenden. Ansvaret innebär att tillgodose läkarinsatser på primärvårdsnivå och omfattar bland annat fasta besök (ronder) på boendet och läkarundersökningar vid behov. Under kvällar samt helger ansvarar primärvårdens beredskapsjour för akuta rådgivningar och bedömningar av patienter på vårdboenden.

79 Kommunal hemsjukvård I Uppsala län har kommunen ansvar för hemsjukvård upp till och med sjuksköterskenivå och om behovet av hemsjukvård föreligger längre än 14 dagar. Kommunal hemsjukvård erbjuds dygnet runt och patienter som har biståndsbeslut om hemsjukvård väljer mellan olika godkända utförare. 3.2 Det finns stora patientgrupper vars behov av specialiserad medicinsk hemsjukvård idag inte uppfylls Figur 4 beskriver erbjudandet av specialiserad hemsjukvård med utgångspunkt i några stora patientgrupper, för de olika länsdelarna. I samtliga länsdelar erbjuds specialiserad palliativ hemsjukvård och rehabilitering av diverse hemsjukvårdsenheter. Däremot varierar möjligheten att få hemsjukvård för ickepalliativa patienter (med exempelvis hjärtsvikt, KOL eller infektioner) över länet. I Mellersta Uppland har SVT ett fokus på specialiserad palliativa hemsjukvård men tar, i begränsad utsträckning, även emot ickepalliativa patienter med nämnda diagnoser. I Södra Uppland omfattas dessa patienter av den nyligen utvidgade LAH-verksamheten medan motsvarande patienter i Norduppland i dagsläget inte erbjuds någon specialiserad hemsjukvård. Möjligheten för icke-palliativa patienter med cancer att få specialiserad hemsjukvård är i dagsläget begränsad i samtliga länsdelar.

80 Figur 4. Utbud av specialiserad hemsjukvård efter patientgrupp I intervjuerna lyfts också andra utmaningar vad gäller dagens utbud av hemsjukvård. Flera upplever det splittrade utbudet med många olika aktörer som förvirrande, både för patienter och remittenter, särskilt eftersom hemsjukvårdsaktörerna har olika namn i olika delar av länet. Många upplever också att befintliga hemsjukvårdsresurser, i viss utsträckning, är underutnyttjade. Vad gäller SAH Norduppland lyfts det begränsade patientunderlaget (inom dagens uppdrag) fram som en utmaning. Andra pekar på vikten av att öka kännedomen om hemsjukvårdsverksamheterna bland remitterande vårdgivare för att öka antalet remisser. 3.3 Aktuella förändringar av hemsjukvården i Uppsala län Ny form av lasarettansluten hemsjukvård (LAH) i Enköping Vid Lasarettet i Enköpings etableras under hösten 2015 en LAH-verksamhet som innebär att den specialiserade hemsjukvården byggs ut och Närvårdsavdelningen omvandlas till en specialiserad palliativ slutenvårdsenhet med ett fåtal vårdplatser. Den specialiserade hemsjukvården kommer att omfatta 75 hemsjukvårdsplatser och ska bredda sitt uppdrag till att omfatta svårt kroniskt sjuka patienter och patienter

81 i behov av ortogeriatrisk rehabilitering, i tillägg till patienter med behov av specialiserad palliativ hemsjukvård. Även tillgängligheten ska förbättras genom att specialiserad hemsjukvård erbjuds över hela dygnet. LAH förväntas delvis minska behovet av slutenvård och förändringen finansieras genom att 12 av Närvårdsenhetens 20 slutenvårdsplatser stängts. Heby kommuns specialiserade palliativa hemsjukvård föreslås tas över av Sjukvårdsteamet i Uppsala Diskussion pågår kring en förändrad ansvarsfördelning för specialiserad palliativ hemsjukvård för invånare i Heby kommun. I dagsläget har SAH Norduppland och LAH vid Lasarettet i Enköping ett delat ansvar för specialiserad palliativ hemsjukvård i Heby kommun. Ett förslag finns att istället tilldela en verksamhet ansvar för Heby kommun som helhet. Sjukvårdsteamet i Uppsala kommun lyfts fram som föredragen verksamhet och anses ha relativt goda förutsättningar att med rimlig restid nå invånare i kommunens alla delar. Älvkarlebys specialiserade palliativa vård tas över av SAH Norduppland Ett förslag på utökad tillgänglighet till specialiserad palliativ hemsjukvård inom SAH Norduppland är under beredning. Målsättningen är att påbörja implementering av föreslagna ändringar från och med 1 januari För att förbättra tillgänglighet till läkar- och sjuksköterskekompetens dygnet runt föreslås en utökning av både bemanning och antal hemsjukvårdsplatser. I förslaget ingår att SAH Norduppland övertar uppdraget för Älvkarleby kommun (vars avtal med SAH Gävle löper ut den 31 december 2015). Utredning av Palliativ centrum och införandet av ett Programråd för palliativ vård Under hösten 2015 genomfördes en utredning av uppdrag, organisation och styrning av Palliativt centrum. Utredningen föreslår att landstinget övertar huvudmannaskapet för Sjukvårdsteamet och att Palliativt centrum i sin helhet (Hospice, Palliativa konsultteamet och Sjukvårdsteamet) inordnas under Verksamhetsområde Blod- och tumörsjukdomar vid Akademiska sjukhuset. Tillsättandet av en permanent sammanhållande resurs för hela Palliativt centrum föreslås för att underlätta styrning av samtliga ingående verksamheter, säkerställa spridande av kunskap om de länsgemensamma resurserna PKT och Hospice i länet samt för samordning av länets tre noder för specialiserad palliativ vård [3]. Parallellt med utredningen planeras inrättandet av ett Programråd för palliativ vård som genom att erbjuda länsövergripande kunskapsstöd, ta fram mer detaljerade kliniska riktlinjer och kriterier för palliativ vård samt att följa upp följsamhet till riktlinjer kan hjälpa kommuner och landsting att säkra god kvalitet och jämlik palliativ vård.

82 3.4 Nationell utblick: flera andra landsting erbjuder specialiserad hemsjukvård För att bättre förstå hur lösningar för specialiserad hemsjukvård ser ut i övriga landet, har personer med god inblick i relevanta verksamheter i andra landsting intervjuats. Studerade verksamheter inkluderar Närsjukvårdsteamet i Skaraborg (Västra Götaland), Närvårdsteamet i Ängelholm (Region Skåne), Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) och palliativ vård i Region Skåne, ASIH i Stockholms läns landsting och LAH i Linköping i Region Östergötland. Figur 5. Kort beskrivning av specialiserad icke-palliativ hemsjukvård i ett urval av andra landsting Sättet att utforma verksamheten skiljer sig åt Samtliga studerade landsting erbjuder anslutningsbaserad specialiserad hemsjukvård till icke-palliativa patienter, även om sättet att utforma verksamheten skiljer sig åt. Vissa landsting, exempelvis Stockholms läns landsting, Region Östergötland och Region Skåne har valt att låta samma team vårda palliativa och icke-palliativa patienter. Hälsostaden i Ängelholm och Närvård Västra Skaraborg har däremot valt att ha särskilda team med fokus på endast icke-palliativ vård. Det finns också skillnader i vilka andra verksamheter som den anslutningsbaserade hemsjukvården organiseras tillsammans med. I flera landsting (Region Skåne, Region Östergötland, Stockholms läns

83 landsting och Ängelholm) organiseras anslutningsbaserad hemsjukvård tillsammans med andra typer av vård, exempelvis slutenvård eller punktinsatser. Andra (exempelvis Närvårdsteamet i Skaraborg) har valt att låta hemsjukvården vara en egen organisation. Även den organisatoriska hemvisten varierar, vilket ofta beskrivs vara en följd av lokala anpassningar utifrån befintliga strukturer och politik. Exempel finns både på att hemsjukvården ligger under primärvård, specialistvård och närsjukvård. Gemensamt för flera landsting är att eldsjälar med ett starkt intresse har varit drivande och har påverkat var hemsjukvårdsorganisationen hamnat. Figur 6. Likheter och skillnader i utformningen av specialiserad hemsjukvård Positiva resultat beskrivs samtidigt som utmaningar lyfts fram Flera positiva effekter av hemsjukvårdsverksamheterna beskrivs. I flera landsting beskrivs att slutenvården avlastats samtidigt som patienterna uppskattar de ökade möjligheterna att stanna hemma. Den specialiserade hemsjukvården är en ny vårdform i flera landsting och det saknas analyser av effekter på systemnivå, samt uppskattningar av kostnadseffekter. Några landsting har gjort utvärderingar som studerar vårdkonsumtionen hos patienter före och efter anslutning till hemsjukvården. Utvärderingarna visar att konsumtionen av övrig sjukvård för den enskilde patienten minskar kraftigt efter anslutning till hemsjukvård. Till exempel visar en utvärdering från Skaraborg, genomförd , en minskning av

84 antalet vårddagar (-92 procent) och akutbesök (-80 procent) för patienter som är eller varit anslutna i Närvårdsteamet [4]. Ett antal utmaningar lyfts fram vad gäller att: skapa kostnadseffektivitet; I vissa landsting observeras att den specialiserade hemsjukvården riskerar att lyfta patienter från lägre vårdnivåer och, i alltför stor utsträckning, utföra insatser som hör till den allmänna hemsjukvården. Personal inom den specialiserade hemsjukvården upplever att de behöver kompensera för låg kontinuitet och tillgänglighet inom lägre vårdnivåer. Som följd behöver de ansluta patienter med mer basala behov samt behålla patienter anslutna under längre tid. öka utflödet från akutsjukhusen; I ett landsting noteras att anslutningar i specialiserad hemsjukvård mycket sällan sker i direkt anslutning till en utskrivning från vårdavdelning. Det är vanligare att patienterna remitteras från öppenvårdsverksamheter. ansluta icke-palliativa patienter i vårdformen; I landsting som utvidgat befintlig palliativ verksamhet till att även inkludera icke-palliativa patienter, beskriver intervjuade personer att de, även flera år efter utvidgningen, har betydligt fler palliativa patienter anslutna än icke-palliativa. Ovan beskrivna utmaningar är en av flera utgångspunkter för den risk- och konsekvensanalys med förslag på hantering som återfinns i avsnitt 6.1 Risk- och konsekvensanalys. Därutöver lyfts god samverkan med kommunen och primärvård fram som en framgångsfaktor, och olika sätt att utöka samverkan observeras bland kartlagda landsting. Exempelvis genomför Närvårdsteamet i Skaraborg gemensamma hembesök med kommunens personal. Verksamhetens ledning inkluderar dessutom representanter från kommun, primärvård och specialistvård. Mobila teamet i Ängelholm utgår från akutmottagningen men består av personal från olika vårdnivåer läkare från sjukhuset, sjuksköterska från akutmottagningar eller primärvård, samt sjuksköterska från kommunen med möjlighet att göra akut biståndsbedömning. 3 3 Akut biståndsbedömning möjliggör omedelbara omsorgsinsatser enligt SoL. Regelrätt biståndsbedömning sker sedan inom 3-5 dagar.

85 4 Utvidgad specialiserad hemsjukvård Som beskrivits i Kapitel 3 saknas idag möjlighet för äldre att få specialiserad hemsjukvård vid vanliga sjukdomar som till exempel KOL eller hjärtsvikt, även om specialiserad hemsjukvård finns vid specifika situationer som till exempel specialiserad palliativ vård eller specialiserad hemrehabilitering efter stroke eller höftoperation. I detta kapitel beskrivs ett förslag på hur den specialiserade hemsjukvården för äldre skulle kunna utvecklas. 4.1 Syfte: Patientnytta och kostnadseffektivitet Syftet med en utvidgad specialiserad hemsjukvård bör vara tudelat; den ska syfta till att både skapa patientnytta och kostnadseffektivitet. Flera fördelar finns med att kunna få vårdinsatser i sitt eget hem istället för på en vårdavdelning. Att behöva åka in och ut på sjukhus är ofta ansträngande för äldre, och kan dessutom innebära en risk för, exempelvis, smitta, konfusion och immobilisering. Många patienter föredrar och skulle må bättre av att vårdas i hemmet. Ytterligare en fördel kan vara att uppföljning och bedömning underlättas när vårdgivaren får träffa och observera patienten i dennes hemmiljö. Även kostnadseffektivitet är ett viktigt syfte, som betonas av många av de som intervjuats i samband med utredningen. I första hand handlar det om att ersätta dyrare sjukhusvård med vård i hemmet; ett slutenvårdsdygn kostar uppskattningsvis sex-sju gånger mer än ett dygn i specialiserad hemsjukvård 4. För att vårdformen ska bli kostnadseffektiv måste alltså grovt räknat var sjätte hemsjukvårdsdygn ersätta ett slutenvårdsdygn. En förutsättning är att (företrädesvis) personer som annars hade krävt slutenvård ansluts i vårdformen. Eftersom hemsjukvård är billigare än slutenvård kan patienten vara anslutna något längre till samma kostnad. Detta kan underlätta övergången till lägre vårdnivåer. En utvidgad specialiserad hemsjukvård beskrivs kunna avlasta slutenvården på framför allt två sätt: Öka utflödet från slutenvården/korta vårdtider; Genom att erbjuda övergångsvård kan vissa patienter som vårdats i slutenvården skrivas hem något tidigare Minska inflödet till slutenvården; Genom att förebygga och fånga upp försämring som kan leda till (åter-)inskrivning kan inflödet till slutenvården minskas Även om det huvudsakliga syftet är att ersätta slutenvård, förväntas en utvidgad specialiserad hemsjukvård även kunna avlasta länets akutmottagningar. Genom att, vid behov, vårda patienter längre i 4 Kostnaden för ett slutenvårdsdygnskostnad uppskattas till ca kr [5]; Kostnaden för ett dygn i specialiserad hemsjukvård uppskattas till kr baserat på dygnsersättningen för ASIH i Stockholms läns landsting [7].

86 hemsjukvården än i slutenvården, skapas ett utrymme att hantera och förebygga eventuella akuta försämringar som annars lett till besök på akutmottagningen. Detta beskrivs vara av stort värde för patienten, även om det sannolikt är mindre viktigt ur kostnadssynpunkt. 4.2 Generella principer för utvidgning av hemsjukvården I de intervjuer som gjorts i samband med utredningen har det framkommit ett antal generella principer som kan vägleda en utvidgning av hemsjukvården. Det finns ett antal viktiga kriterier som olika förändringar bör utvärderas mot; vårdkvalitet, personcentrerad vård, jämlik tillgång till vård och kostnadseffektivitet En utbyggd hemsjukvård ska avlasta högre vårdnivåer, inte lyfta patienter från vårdnivåer som är mer kostnadseffektiva. För att resurser ska utnyttjas effektivt ska hemsjukvården ges på den nivå som är ändamålsenlig Det är önskvärt att utvidga redan existerande och välfungerande verksamheter, istället för att skapa nya verksamheter som kan bidra till ett ännu mer splittrat hemsjukvårdsutbud och skapa förvirring hos vårdgivare och patient Tydlig ansvarsfördelning, terminologi och gränsdragning är nödvändiga för att säkra kvalitet och kostnadseffektivitet. Det är viktigt att hänsyn tas till existerande vårdutbud, och tydliga riktlinjer för samverkan, ansvarsfördelning och gränsdragning mellan verksamheter behöver utvecklas. En harmonisering av terminologi och benämningar på verksamheter kan bidra till att skapa tydlighet 4.3 Målgrupp: Äldre som annars skulle behöva slutenvård Utgångspunkt i sammanlagd sjukdomsbild och behov snarare än diagnos Idag kan patienter som är i palliativt skede eller i behov av specialiserad rehabilitering (efter exempelvis en stroke eller höftoperation) behandlas i hemmet. Den utvidgade hemsjukvården riktar sig till andra patientgrupper som idag ofta vårdas på sjukhus men som skulle kunna vårdas i hemmet istället om de fick rätt stöd och insatser. Det kan röra sig om patienter på väg hem från slutenvården, eller om patienter som med denna vårdform inte skulle behöva skrivas in i slutenvården.

87 Majoriteten av patienterna förväntas vara över 80 år med en eller flera existerande kroniska sjukdomar, även om många betonar vikten av att inte ha en fast åldersgräns yngre personer kan också anslutas till vårdformen. 5 Utgångpunkten bör vara patientens behov snarare än specifika diagnoser, det vill säga det är den sammanlagda sjukdomsbilden och behoven som motiverar anslutning i vårdformen. Det avgörande är att patienten har behov av en mer intensiv sjukvårdsinsats än vad primärvård och kommunal hemsjukvård kan erbjuda. Det ska vara sannolikt att behoven annars hade föranlett ett förlängt slutenvårdstillfälle eller en (ny) inskrivning. Det huvudsakliga behovet ska vara somatiskt, även om lindriga psykiatriska behov inte behöver utgöra ett hinder för anslutning. Insatserna är i huvudsak sådana som faller utanför den allmänna hemsjukvårdens ansvarsområde och kan exempelvis vara blodtransfusion eller intravenös läkemedelsbehandling. Patienterna ska också vara i behov av uppföljande insatser över en längre tid (snarare än en enstaka punktinsats). Ett antal diagnoser bedöms ändå vara särskilt relevanta Även om anslutning till vårdformen baseras på det sammanvägda behovet snarare än diagnoskriterier, förväntas några diagnoser vara särskilt relevanta. Hjärtsvikt och KOL Patienter med hjärtsvikt och/eller KOL lyfts fram som en grupp som kan ha särskilt stor nytta av specialiserad hemsjukvård. Vårdförloppet består ofta av återkommande perioder av försämring, där hemsjukvård bedöms kunna ha goda möjligheter att förebygga eller ersätta slutenvård. Dessa patienter skrivs ofta in eller blir kvar i slutenvård för att få behandling, även när det inte finns behov av kontinuerlig övervakning eller komplicerad diagnostik som förutsätter slutenvård. Exempelvis skulle patienterna kunna få tillfälligt intensifierad vätskedrivande behandling, justerad hjärt- och blodtrycksmedicinering eller tillfällig inhalationsbehandling via nebulisator, samt daglig kontroll och uppföljning av symptom och behandling i hemmet. Infektioner Patienter som drabbats av infektioner lyfts också fram en grupp som har behov av specialiserad hemsjukvård. Patienter som, på grund av en infektion (exempelvis endokardit eller artrit), behöver intravenös behandling vårdas idag ofta i slutenvården. Många av dessa patienter kan få möjlighet att vara hemma, om motsvarande behandling kunde ges av ett hemsjukvårdsteam med rätt kompetens. Därutöver vårdas många äldre multisjuka som drabbas av infektion, exempelvis urinvägsinfektion eller 5 Utredningen har fokuserat på hemsjukvård för äldre och det beskrivna förslaget innefattar inte hemsjukvård för barn och unga.

88 lunginflammation, i slutenvården även när tillstånden inte kräver kontinuerlig övervakning eller intensiv behandling. Även många av dessa patienter skulle kunna få specialiserad hemsjukvård istället. Cancer Patienter med cancer i icke-palliativt skede skulle också kunna ha nytta av specialiserad hemsjukvård. Exempelvis skulle eftervård vid cellgiftsbehandling, särskilt vid komplikationer kunna ske i hemmet istället för på sjukhus. Även slutenvård för patienter under behandling beskrivs i vissa fall kunna ersättas med specialiserad hemsjukvård i kombination med cellgiftsbehandling i öppenvård. I tillägg finns äldre med neurologisk funktionsnedsättning, exempelvis demens, som vid somatisk sjukdom skulle må bättre av att få behandling i en trygg hemmiljö istället för på sjukhus. 4.4 Utformning: Tillfälliga insatser i anslutningsbaserad vårdform Nedan beskrivs i allmänna ordalag hur vårdförloppet och patientflödet för den specialiserade hemsjukvården skulle kunna se ut. Patienten remitteras till vårdformen För att bli ansluten till vårdformen behöver patienten remitteras via annan vårdgivare. Patienterna kan komma direkt från slutenvården (hemsjukvården ska då möjliggöra tidigare hemgång och/eller minska risken för återinskrivning), eller från ordinärt eller särskilt boende (när insatser i hemmet skulle kunna förebygga behov av slutenvård). Viktiga remittenter är specialistvården (exempelvis Internmedicin, Akutmottagningen och Geriatriken), ordinarie primärvård, Mobila äldreakuten och Äldrevårdsenheten. Personal i kommunal hemsjukvård är viktiga för att identifiera patienter där en försämring är på väg att leda till behov av slutenvård, och kan i samverkan med läkare från Mobila äldreakuten eller primärvård remittera till vårdformen. Att ge vissa remittenter rätt till direktinskrivning har lyfts fram som ett önskemål i flera intervjuer. Inför en eventuell remittering kan personal från den specialiserade hemsjukvården ge rådgivning åt primärvården och föra en gemensam diskussion kring lämpliga åtgärder. Patienten skrivs in och en vårdplan upprättas Inför eller i samband med anslutningen till hemsjukvården upprättas en vårdplan för patientens behandling och uppföljning. Blir patienten utskriven från slutenvården upprättas vårdplanen sannolikt oftast av utskrivande instans. För patienter som kommer direkt från hemmet kan hemsjukvårdsteamet upprätta en

89 vårdplan. En ytterligare möjlighet som diskuteras är en särskild anslutningsform för kroniskt sjuka patienter med förväntade återkommande behov av insatser. Dessa patienter skulle kunna ha en vilande anslutning i vårdformen med insatser som aktiveras vid behov. Patienten behandlas i sitt hem av ett multiprofessionellt team Behandling sker i hemmet av ett hemsjukvårdsteam, förslagsvis bestående av erfarna specialistläkare och specialistsjuksköterskor. I första hand ses specialiteterna geriatrik, internmedicin och allmänmedicin, samt erfarenhet och intresse av att vårda i hemmet som särskilt viktiga vid bemanning av teamet. Sjuksköterskeinsatser är möjliga dygnet runt, både per telefon och för akuta besök. Flera intervjuade personer, i Landstinget i Uppsala län och andra landsting, lyfter fram erfarenheter som talar för att en tydlig vårdplan gör att läkarinsatser i de flesta fall endast är nödvändiga kontorstid, med jourtillgänglighet övriga tider. Möjlighet till direktinskrivning vid specifika vårdavdelningar skulle säkerställa att patienten får god vård vid försämringar som nödvändiggör slutenvård. Insatserna i vårdformen ges parallellt och i samverkan med närstående och den kommunala hemsjukvården. Den kommunala hemsjukvården känner ofta patienten sedan tidigare, och det är viktigt att kontinuiteten bevaras när patienten är tillfälligt ansluten i den specialiserade hemsjukvården. Patienten skrivs ut När den specialiserade hemsjukvården inte längre behövs skrivs patienten ut och ansvaret övergår till ordinarie vårdgivare, exempelvis kommunal hemsjukvård, ordinarie primärvård eller Äldrevårdsenheten.

90 5 Möjlig organisering av hemsjukvården En utvidgning av hemsjukvården för att, i ökad utsträckning, erbjuda specialiserad hemsjukvård till ickepalliativa äldre patienter (ofta med kroniska sjukdomar) skulle kunna organiseras på flera olika sätt. Tre huvudsakliga modeller (se Figur 6) har utvecklats inom ramen för utredningen och diskuterats med nyckelpersoner från förvaltningarna: organisering under A) primärvård, B) Hälsa & habilitering respektive C) specialistvård. Figur 7. Möjliga organisatoriska hemvister för en utvidgad icke-palliativ specialiserad hemsjukvård De olika möjliga organisatoriska hemvisterna har alla för- och nackdelar. Nedan analyseras dessa utifrån framförallt tre aspekter som ses som särskilt viktiga för att valet av organisation ska främja vårdformens två syften patientnytta och kostnadseffektivitet. Tillgång till relevant specialistkompetens; organisationens tillgång till (och förutsättningar att rekrytera) personal med nödvändig specialistkompetens och erfarenhet. Gränssnitt gentemot andra delar av vårdkedjan; gränssnitt påverkar möjligheterna till tät samverkan, kring till exempel tidigarelagd utskrivning, uppföljning efter slutenvård, eller

91 identifiering i primärvården av patienter i behov av hemsjukvård. Det är ofta lättare att bygga upp kännedom, rutiner och förtroende mellan verksamheter som finns i samma organisation. Möjlighet att bygga vidare på befintlig verksamhet; organisationens möjlighet att bygga vidare på befintlig verksamhet för att dra nytta av skalfördelar och existerande erfarenheter och strukturer. Modell A: Utökat uppdrag för primärvården att erbjuda specialiserad icke-palliativ hemsjukvård Hembesök av primärvården utförs idag i begränsad utsträckning och motsvarar oftast ett besök på vårdcentralen (se Kapitel 2 för diskussion om olika typer av hemsjukvård). I Modell A skulle primärvård utföra en mer specialiserad hemsjukvård än idag och till fler (icke-palliativa) patienter. Exempelvis skulle varje enskild vårdcentral kunna få ett utökat uppdrag, utöver det allmänna uppdraget som de har idag. Ett annat alternativ skulle kunna vara att skapa en ny hemsjukvårdsorganisation med gemensam styrning och ledning under primärvården. Nedan förs ett resonemang kring möjliga för- och nackdelar med denna organisering, utifrån de tre aspekterna ovan: Tillgång till relevant specialistkompetens; Kompetenssituationen i primärvården skulle medföra både fördelar och utmaningar. Personalen på vårdcentralerna känner ofta patienten sedan tidigare vilket kan vara en fördel särskilt vad gäller att identifiera patienter där anslutning skulle kunna förhindra behov av inskrivning i slutenvård. Allmänläkarkompetensen är sannolikt också mycket relevant för patientgruppen, där många har en komplex sjukdomsbild med flera olika kroniska sjukdomar. Insatser som idag framförallt ges på sjukhus (exempelvis blodtransfusion eller intravenös antibiotika) skulle däremot kunna bli en utmaning, och konsultativt stöd och vidareutbildning kan behövas. I en separat hemsjukvårdsorganisation skulle det finnas möjlighet att komplettera med andra specialistkompetenser. Ytterligare en aspekt är primärvårdens bemanningsutmaningar. Ett utökat uppdrag skulle kunna skapa ytterligare tryck på en vårdnivå som redan idag har svårigheter med bemanning och kompetensförsörjning. Samtidigt tror flera av de intervjuade att personalen i primärvården skulle uppskatta möjligheten att i ökad utsträckning göra hembesök, och att detta skulle kunna minska personalomsättningen på längre sikt och bidra till att säkra kompetensen inom primärvården som helhet. Gränssnitt gentemot andra delar av vårdkedjan; Organisering av den specialiserade hemsjukvården i primärvårdens regi skulle kunna medföra fördelar vad gäller möjligheterna att identifiera hemmavarande patienter. Samtidigt skulle verksamhetens organisatoriska och

92 geografiska avstånd till slutenvården sannolikt minska möjligheten att underlätta tidigarelagd utskrivning samt uppföljning efter slutenvård. Möjlighet att bygga vidare på befintlig verksamhet; Vårdcentralerna befinner sig i patientens närområde, vilket underlättar vid hembesök. Samtidigt saknar primärvården idag en organisation för att erbjuda denna typ av mer intensiv dygnet-runt-hemsjukvård. Modell B: Anslutningsbaserad specialiserad hemsjukvård utifrån Hälsa och habiliterings existerande äldreverksamheter I Modell B skulle Hälsa och habiliterings existerande äldreverksamheter i Uppsala kommun, Mobila äldreakuten och Äldrevårdsenheten, få ett utökat uppdrag. Nedan förs ett resonemang kring möjliga för- och nackdelar med denna organisering, utifrån de tre aspekterna ovan: Tillgång till relevant specialistkompetens; Äldreverksamheterna har tillgång till specialistkompetens i allmänmedicin och geriatrik, samt erfarenhet av hemsjukvård där de är verksamma (Uppsala kommun) men inte i övriga delar av länet. I likhet med Modell A kan konsultativt stöd och vidareutbildning behövas vid insatser som idag framförallt ges på sjukhus. Gränssnitt gentemot andra vårdnivåer; På liknande sätt som under Modell A, kan möjligheterna att avlasta slutenvården minska när hemsjukvårdsverksamheten inte befinner sig i samma organisation som slutenvården. Samtidigt finns ett nära samarbete mellan kommunen och äldreverksamheterna, vilket skulle öka möjligheterna att fånga upp patienter innan behov av slutenvård uppstår. Möjlighet att bygga vidare på befintliga verksamhet; Äldreverksamheterna är idag fungerande mobila verksamheter i Uppsala kommun. Däremot finns verksamhet endast kontorstid, och saknas i resten av länet. En dygnet-runt-verksamhet som täcker ett större geografisk område skulle behöva byggas upp. Sannolikt vore det mest fördelaktigt att verksamheten utgick ifrån olika noder, i linje med det förslag som är under utveckling i den parallellt pågående utredningen av en utvidgning av Mobila äldreakuten.

93 Modell C: Sjukhusansluten hemsjukvård (SAH) med uppdrag att, i ökad utsträckning, erbjuda icke-palliativ specialiserad hemsjukvård Modell C innebär en sjukhusansluten hemsjukvård (SAH) där specialistvården får i uppdrag att, i ökad utsträckning, erbjuda icke-palliativa patienter specialiserad hemsjukvård. Verksamheten skulle förslagsvis utgå från tre noder, med delvis lokalt anpassade lösningar (dessa diskuteras vidare i Kapitel 6). Nedan förs ett resonemang kring möjliga för- och nackdelar med denna organisering, utifrån de tre aspekterna ovan: Tillgång till relevant specialistkompetens; Specialistvården utför i dagsläget specialiserad hemsjukvård, framförallt palliativ sådan och hemrehabilitering, och har tillgång till läkare och sjuksköterskor med erfarenhet av hemsjukvård och relevant specialistkompetens exempelvis inom geriatrik och internmedicin. Däremot skulle det kunna finnas behov av att rekrytera personal med specialistkompetens inom allmänmedicin, om detta bedöms vara en nödvändig del av den önskade blandningen av kompetenser. Gränssnitt gentemot andra delar av vårdkedjan; Genom att organisera verksamheten under specialistvården minskar barriären för tidigarelagd utskrivning och återinskrivning vid behov. Detta bedöms vara en stor fördel givet vårdformens mål av att minska inflöde och öka utflöde från slutenvården. Samtidigt skapas ett gränssnitt mot primärvården och Hälsa och Habiliterings äldreverksamheter, vilket kan minska användningen av möjligheten skriva in från hemmet. Möjlighet att bygga vidare på befintliga verksamhet; Specialistvården har idag existerande dygnet-runt-hemsjukvård för framförallt palliativa patienter, samt specialiserad hemrehabilitering under kontorstid, som skulle kunna fungera som utgångspunkt för en utvidgad hemsjukvård. Sammantaget bedöms Modell C med organisering under specialistvården vara mest ändamålsenlig. Specialistvården bedöms ha goda förutsättningar att säkra tillgång till relevant erfarenhet och specialistkompetens, samtidigt som den organisatoriska närheten till sjukhuset ökar möjligheterna att avlasta slutenvården. Dessutom finns befintlig hemsjukvårdsverksamhet inom specialistvården som den nya vårdformen kan bygga vidare på.

94 Figur 8. Sammanfattning av identifierade för- och nackdelar med olika modeller för organisering av specialiserad medicinsk hemsjukvård Utredningen har fokuserat på en viss typ av specialiserad hemsjukvård. Som beskrivs i Kapitel 2 finns flera andra typer av hemsjukvård, däribland akuta punktinsatser i hemmet och hembesök från primärvården. Det är sannolikt en stor fördel om dessa olika typer av hemsjukvård kan samexistera och komplettera varandra, och att hemsjukvård i primärvårdsregi samt Hälsa och habiliterings äldreverksamheter kan utökas i omfattning.

95 6 Diskussion kring omfattning och införande av SAH 6.1 Lokalt anpassade organisatoriska lösningar En sjukhusansluten hemsjukvård för icke-palliativa patienter skulle kunna organiseras på olika sätt. Ett antal lokalt anpassade lösningar har diskuterats med förvaltningarna i respektive länsdel och diskuteras nedan. Lösningarna utgår alla ifrån en organisering kring tre noder: Norduppland (Enköping och Håbo), Södra Uppland (Älvkarleby, Tierp och Östhammar) och Mellersta Uppland (Uppsala, Knivsta och Heby) i enlighet med förslaget från Utredningen av Palliativt centrum[3]. Även andra geografiska indelningar är dock möjliga. Norduppland och Södra Uppland: Utvidgning med utgångspunkt i existerande hemsjukvårdsteam I både Norduppland och Södra Uppland har den existerande palliativa hemsjukvården lyfts fram som den mest logiska utgångspunkten för en utvidgning av hemsjukvården. På grund av länsdelarnas begränsade och glesbefolkade upptagningsområden stödjer de flesta som intervjuats denna lösning. Den palliativa hemsjukvården i båda länsdelarna har idag mobila och multiprofessionella team med erfarenhet av att ge hemsjukvård till svårt sjuka patienter. I enlighet med förslaget i Utredningen av Palliativt centrum (2015), finns preliminära planer på att erbjuda hemsjukvård dygnet runt från och med I Norduppland skulle den existerande palliativa hemsjukvården (SAH) under Geriatriken i Tierp kunna få ett utvidgat uppdrag att ge specialiserad medicinsk hemsjukvård till icke-palliativa patienter. Öppenvårdsrehabiliteringen (också organisatoriskt under Geriatriken i Tierp) skulle behålla sin verksamhet men en eventuell sammanslagning med SAH skulle kunna övervägas för att kunna uppnå skalfördelar. I Södra Uppland planerar Lasarettet i Enköping att fortsätta den planerade förändringen av sin LAHverksamhet till att erbjuda specialiserad medicinsk hemsjukvård även till icke-palliativa patienter. På längre sikt skulle en sammanslagning av LAH, Hjärtsviktsteamet och Strokeenhetens hemrehabilitering kunna bli aktuell.

96 Mellersta Uppland: Flera möjliga alternativ För Mellersta Uppland, med Akademiska sjukhuset och ett upptagningsområde med fler invånare, har ett flertal alternativ för organisering under specialistvården diskuterats, och förespråkare finns för samtliga alternativ. Sjukvårdsteamet Ett alternativ är att låta Sjukvårdsteamet (under Palliativt centrum) få ett utvidgat uppdrag utöver palliativ hemsjukvård. Sjukvårdsteamet skulle i större utsträckning ge (medicinsk) hemsjukvård till icke-palliativa patienter, samtidigt som geriatriken skulle behålla den specialiserade hemrehabiliteringen. Detta alternativ erbjuder en möjlighet att bygga vidare på en befintlig specialiserad hemsjukvårdsorganisation med dygnetrunt-verksamhet. Däremot finns utmaningar i att Sjukvårdsteamet i dagsläget framförallt har kompetens och erfarenhet av att vårda palliativa patienter. Vård av icke-palliativa patienter förutsätter ett annorlunda förhållningssätt och välfungerande vårdövergångar för att patienter ska kunna skrivas ut när de inte längre är i behov av vårdformen. Det kan finnas behov av att befintliga team får vidareutbildning samt kompletteras med till exempel geriatriker, internmedicinare eller allmänläkare. Dessutom kan det finnas en risk för att gränsdragningen mellan palliativ och icke-palliativ vård blir otydlig gentemot patient, närstående och internt i teamet. Geriatriken Ett andra alternativ är att Geriatriken får ett utvidgat uppdrag utöver specialiserad hemrehabilitering. Palliativt centrum behåller ansvaret för specialiserad palliativ hemsjukvård. Geriatriken är en naturlig hemvist för vård av äldre patienter, och organisation under Geriatriken skulle kunna öka möjligheterna till god kontinuitet för patienterna som vårdas på Geriatriken. Samtidigt skulle detta alternativ kunna innebära en insnävning mot äldre patienter, trots att även yngre patienter kan vara i behov av denna typ av hemsjukvård. Dessutom skulle utveckling av en ny organisation krävas; geriatriken erbjuder idag endast specialiserad hemrehabilitering under kontorstid och hembesök utförs framförallt av paramedicinare. Organisationen skulle behöva förstärkas med läkare och sjuksköterskor med erfarenhet av hemsjukvård, och utvidgas till en dygnet-runt-verksamhet. Flera kliniker Ett tredje alternativ är att flera kliniker får ett utvidgat uppdrag att ge specialiserad vård i hemmet, exempelvis Geriatriken, Internmedicin, och Infektion. Fördelar med detta alternativ skulle kunna vara nyttjande av respektive kliniks specialistkompetens samt minskade gränssnitt mellan vård som ges på respektive klinik och vård som ges i hemmet. Samtidigt är det troligt att patienterna har komplexa behov, vilket skulle kräva kompetenser från flera kliniker. Flera parallella hemsjukvårdsorganisationer riskerar att

97 skapa ett splittrat vårdutbud och förvirring för patient och vårdgivare. Dessutom skulle alternativet ge minskade möjligheter att dra nytta av skalfördelar. Separat organisation möjlig på lång sikt På längre sikt skulle det kunna vara relevant att överväga möjligheten att samla samtliga specialiserade hemsjukvårdsverksamheter under en organisation, exempelvis Geriatriken eller Sjukvårdsteamet. Denna organisation kan även tänkas organiseras under en annan förvaltning, exempelvis Hälsa och Habilitering, och/eller inkludera andra hemsjukvårdsverksamheter som har landstinget som huvudman. Genom att samla fler hemsjukvårdssamheter i en separat organisation skulle ytterligare möjligheter till skalfördelar kunna skapas. Dessutom kan det finnas positiva effekter på kompetensutveckling när personer som arbetar med hemsjukvård tillhör samma organisation. Samtidigt finns en risk att en organisation med tydlig inriktning på hemsjukvård blir isolerad och förlorar kopplingen till sjukhuset och slutenvården. Figur 9. Sammanfattning av möjliga för- och nackdelar med olika möjliga alternativ för Mellersta Uppland

98 6.2 Omfattning, bemanning och kostnader Olika omfattningar av den utvidgade SAH-verksamheten kan tänkas. Sannolikt är det fördelaktigt att börja i en mindre skala och utvärdera effekter av den nya verksamheten innan en eventuell utvidgning i större skala. En möjlig utgångspunkt är omfattningen av Lasarettet i Enköpings planerade LAH-verksamhet. Som beskrivs i avsnitt 3.3. Aktuella förändringar av hemsjukvården i Uppsala län, kommer Lasarett i Enköping att bygga ut sin specialiserade hemsjukvårdsverksamhet (LAH). LAH-verksamheten kommer utöver palliativ hemsjukvård och hemrehabilitering att innefatta övergångsvård tillfällig anslutning för multisjuka ickepalliativa patienter, vilket liknar förslaget som beskrivs i denna utredning. Lasarettet i Enköping har också ett Hjärtsviktsteam som utgör specialiserad hemsjukvårdvård för icke-palliativa patienter med hjärtsvikt. I Figur 9 beskrivs uppskattningar av antal hemsjukvårdsplatser, årliga kostnader, samt bemanningsbehov per länsdel, vid motsvarande omfattning som LAH. 6 Uppskattningarna baseras på antalet invånare över 80 år, motsvarande bemanning som i Enköping, samt motsvarande ersättningen för ASIH i Stockholms läns landsting. Det lägre spannet baseras på LAH-verksamhetens planerade verksamhet (35 hemsjukvårdsplatser). Det högre spannet baseras på totala antalet hemsjukvårdsplatser för övergångsvård (70 hemsjukvårdsplatser) vid Lasarettet i Enköping, och inkluderar även Hjärtsviktsteamets verksamhet. Totalt för Landstinget i Uppsala län skulle detta innebära cirka hemsjukvårdsplatser för ickepalliativa patienter, till en årlig kostnad som uppskattas till cirka miljoner kronor. 7 Bemanningsbehovet skulle omfatta ungefär sjuksköterskor, undersköterskor och 5-10 läkare. 8 Ovanstående beräkningar ger en preliminär och översiktlig bild, och ska tolkas med försiktighet. Det är svårt för Lasarettet i Enköping att uppge exakta uppskattningar av bemanningsbehovet för verksamheten övergångsvård, då personalen delas med de övriga verksamheterna (palliativ hemsjukvård och specialiserad hemrehabilitering). Därtill är verksamheten under utveckling och uppskattningarna behöver justeras efter utvärdering av verksamheten. Eftersom antal patienter som kan vara anslutna i hemsjukvården beror på patienternas vårdtyngd, är det även svårt att uppskatta exakt antal hemsjukvårdsplatser ; Kostnadsuppskattningarna baseras ersättningen för ASIH i Stockholms läns landsting. Ersättningen inkluderar en viss vinstmarginal för vårdgivarna och är således en viss överskattning av faktiska kostnader. 6 Uppskattningarna handlar om övergångsvård, och exkluderar såväl palliativ hemsjukvård som specialiserad hemrehabilitering. 7 Kan jämföras med en liknande verksamhet i Region Östergötland (Akut-LAH) med totalt 350 platser [6] Östergötlands län har cirka 25 procent fler invånare än Uppsala län [1]. 8 Bemanningsbehovet beräknas utifrån LAH-verksamhetens bemanning och förväntas framförallt omfatta sjuksköterskor och undersköterskor.

99 Figur 10. Kostnader och omfattning baserat på utbyggnaden av LAH-verksamheten vid Lasarettet i Enköping

100 6.3 Risk- och konsekvensanalys Genom intervjuerna med nyckelpersoner från Landstinget i Uppsala län samt andra landsting, har ett antal effektrisker och genomföranderisker har identifierats, och presenteras tillsammans med förslag på hantering i Tabell 1. Tabell 1. Risk- och konsekvensanalys för införande av SAH Identifierade risker Effektrisker Risk att kvalitet och patientsäkerhet inte kan upprätthållas. Risk för ojämlik vård med skillnader över länet avseende hemsjukvårdens innehåll och tillgänglighet. Risk att SAH underutnyttjas på grund av bristande kännedom om verksamheten Risk för otydlig roll och ansvarsfördelning gentemot befintliga mobila team samt övriga delar av vårdkedjan. Risk för utmaningar att nå kostnadseffektivitet om SAH framförallt fångar upp patienter från lägre vårdnivåer snarare än patienter som hade varit behov av slutenvård. Risk att långa vårdtider i hemsjukvården ökar kostnader och minskar vårdformens kostnadseffektivitet. Risk att kommunen uppfattar förändringen som kostnadsdrivande. Möjlig hantering Utveckla gemensamma riktlinjer och säkerställ upprättande av vårdplan, kompetensförsörjning med erfaren specialistpersonal, samt möjlighet till direktinskrivning i slutenvård vid försämring. Genomför länsgemensam uppföljning efter implementering för att säkerställa god kvalitet och tillgänglighet. Utred möjlighet att ha centraliserade inskrivningskriterier och gemensam fortbildning av personal. Skapa forum för diskussion mellan berörda verksamheter och säkerställ att tydliga riktlinjer finns. Säkerställ aktiv informationsspridning kring SAHs roll och uppgift, med fokus på viktiga remittenter. Överväg att likrikta verksamheternas namn tvärs olika delar av länet. Låt SAH ha en rådgivande funktion till primärvården för att stärka samverkan och ge stöd vid eventuell remittering till SAH Verka för identifiering av de patienter som har störst nytta av vårdformen och där hemsjukvården kan minska behovet av slutenvård. Verka för att skapa tydlighet kring att insatserna är tillfälliga, exempelvis genom preliminärt utskrivningsdatum vid inskrivning, samt trygga övergångar till andra vårdnivåer. Tät dialog med kommunen kring fördelar med och utformning av vårdformen.

101 Genomföranderisker Risk att tänkt effektiveringsvinst uteblir om Förbättra samverkan med kommun och tidigarelagd utskrivning från slutenvården primärvård kring utskrivningsklara patienter förhindras av att kommun och primärvård för att möjliggöra tidig hemgång. Följ effekter inte kan erbjuda de insatser som behövs. av eventuella förändringar i betalningsansvarslagen. Risk att eventuell överflyttning av resurser Utvärdera effekterna av den utvidgade från slutenvård till hemsjukvård negativt hemsjukvården och ta dessa i beaktande vid påverkar möjligheterna att erbjuda en eventuell överföring/prioritering av resurser. högkvalitativ slutenvård till de som Ta höjd för den tid det tar att bygga upp behöver den, särskilt om överflyttning görs verksamheten. innan en fungerande hemsjukvårdsverksamhet finns på plats. Risk för svårighet att rekrytera personal, särskilt till Norduppland. Risk att implementering avstannar på grund av beslutsprocess kring exempelvis organisation, omfattning, avgränsning och finansiering. Skapa möjlighet för lokalt anpassade lösningar i form av jourbemanning och konsultstöd. Bevaka och betona vikten att genomföra förändringar för att möjliggöra god vård för svårt sjuka personer.

102 6.4 Möjliga väg framåt Parallellt med denna utredning har en eventuell utvidgning av Mobila äldreakuten utretts av Hälsa och Habilitering. Nedan beskrivs en möjlig väg framåt för att utveckla hemsjukvården i Uppsala län utifrån de två utredningarna. Ett förslag är att inledningsvis genomföra de förändringar av Mobila äldreakuten som rekommenderas. Behovet av stöd till den kommunala hemsjukvården är stort och förväntas öka när betalningsansvaret efter kortare tid övergår till kommunerna efter utskrivning från sjukhus, enligt föreslagna förändringar i utredningen av Betalningsansvarslagen (SOU 2015:20). Därutöver har Mobila äldreakutens verksamhet funnits sedan 2011 och utvärderats, vilket antas underlätta en utvidgning. Under hösten 2015 pågår arbetet med att etablera Lasarettet i Enköpings LAH-verksamhet en verksamhet som liknar förslaget för SAH som beskrivits i denna utredning. Arbetet kommer att utvecklas och utvärderas löpande under Förslagsvis beslutas och påbörjas ett införande av SAH i övriga länsdelar först efter en samlad utvärdering av LAH under hösten Detta för att dra nytta av lärdomar inför införandet i övriga länsdelar, bland annat gällande verksamhetens resultat i termer av kostnadseffektivitet och patientnytta, vilka patientgrupper som har störst nytta av vårdformen samt vilken omfattning och utformning som är mest lämplig. Baserat på utvärderingens resultat, kan SAH införas gradvis i Norduppland och Mellersta Uppland, med löpande utvärderingar och lokala anpassningar. En möjlighet kan vara att som ett första steg erbjuda SAH riktat mot hjärtsviktspatienter, för att sedan utvidga till flera patientgrupper. I Norduppland påbörjas då utvidgningen av den existerande palliativa hemsjukvården (under Geriatriken i Tierp). I Mellersta Uppsala finns flera alternativ med för- och nackdelar, och ett ställningstagande behöver göras till vilket alternativ som är mest ändamålsenligt. I samband med införande av SAH i Uppsala län behöver en gemensam process etableras för samverkan kring exempelvis kompetensutveckling, riktlinjer och anslutningskriterier. Ökad samverkan skulle kunna bidra till likvärdighet i kvalitet och utbud över länet, samt främja kunskapsutbyte mellan länsdelarna. Ett namnbyte av LAH till SAH kan också övervägas för att skapa en likriktad betäckning av verksamheterna över länet.

103 Figur 11. Möjlig väg framåt för att införa SAH i Uppsala län

104 Källförteckning Litteratur [1] Statistiska centralbyrån, [Webbsida\; Tillgänglig: [Använd 11/12/2015]. [2] P. Strang, De flesta terminalt sjuka, Läkartidningen, [3] Utredning av Palliativt centrum, 2015; [4] Närvården i Västra Skaraborg: Utvärdering och ekonomisk analys, HCM Health Care Management, [5] U; Pöder och B; Wadensten, Utvärdering av mobilt hembesöksteam, 2014; [6] G; Carlgren, LAH Linköping 50 år, Socialmedicinsk tidskrift, vol. 90, nr 1, p. 29, [7] Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Revidering av förfrågningsunderlag för vårdvalsområdet avancerad sjukvård i hemmet (ASiH), 2015; [8] Socialstyrelsens termbank, [Webbsida\; Tillgänglig: [Använd 11/12/2015]. Intervjurespondenter Samordningschef, Hälsa och habilitering Förvaltningschef, Hälsa och habilitering Chefsläkare, Hälsa och habilitering Läkare, Mobila Äldreakuten Förvaltningsdirektör, Primärvården Chefsläkare, Primärvården Verksamhetschef, Tierps vårdcentral Chefsläkare, Akademiska sjukhuset Tf verksamhetschef, Geriatriken, Akademiska sjukhuset Läkarchef, Geriatriken, Akademiska sjukhuset Tf Avdelningschef, Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset

105 Verksamhetschef, Intern- och lungmedicin, Akademiska sjukhuset Tf verksamhetschef, Akutsjukvård, Akademiska sjukhuset Överläkare, Akutsjukvård, Akademiska sjukhuset Läkare, Akutsjukvård, Akademiska sjukhuset Enhetschef, NÄVA Uppsala Verksamhetschef, Sjukvårdsteamet, Palliativt centrum Läkare, Sjukvårdsteamet, Palliativt centrum Närvårdsstrateg Väntetidssamordnare Avdelningschef, Enköpings närvårdsavdelning Centrumchef, Medicinskt centrum, Lasarettet i Enköping Avdelningschef, Geriatrik Tierp/SAH nord Avdelningschef, Äldreförvaltningen i Uppsala kommun

106 Blankett för riskbedömning och handlingsplan Hemsjukvård LOV Arbetsuppgift/ delområde Risker orsak / konsekvens Patientsäkerhet Vid möjlighet att välja tre olika utförare blir det många överrapporteringar vilket i sig är en risk att information ändras eller tappas bort. Sedan är det kanske en fjärde utförare nattetid. Patientsäkerhet /ekonomi Teamsamarbet e Patientkvalitet/ Ekonomi Patientsäkerhet /Ekonomi Vid tre möjliga utförare kan en undersköterska där företaget inte har sjuksköterska i företaget behöva ta emot delegering från flera olika sjuksköterskeorganisationer. Svårighet att genomföra ett gott avvikelsearbete/kvalitetsarbete när det är flera olika utförare som ska samverka. Detta gäller främst om tre olika utförare beslutas. Om utföraren ersätts för utförd tid hemma hos patienten och denna tid även ska bekosta sårvårdsmaterial finns risk för att det blir mer förmånligt att lägga om sår ofta med billiga förband än att lägga om mer sällan med kvalitetsförband. Detta leder till längre sårläkningstid, fler ibland smärtsamma omläggningstillfällen samt mer debiterad tid för kommunen att ersätta. Risk att det blir mer förmånligt att dela dosett hemma hos patienten än att välja det mer patientsäkra alternativet med insättning på apodos där mycket av hanteringen sker på sjuksköterskeexpeditionen. Kvalitetsarbete Risk att utbildning och kvalitetsutveckling prioriteras bort om ersättning inte finns för denna tid. Konsekvens * Sannolikhet ** Riskbedömning *** Åtgärder **** Endast tillåta utförare enligt två kategorier i avtalet. Endast tillåta utförare enligt två kategorier i avtalet. Endast tillåta utförare enligt två kategorier i avtalet. Skapa en tillräckligt bra ersättningsmodell som ersätter kringtid, material, inkontinenshjälpmedel och administration på ett bra sätt och också är möjlig för kommunen att följa upp. Skapa en tillräckligt bra ersättningsmodell som ersätter kringtid, material, inkontinenshjälpmedel och administration på ett bra sätt och också är möjlig för kommunen att följa upp. Skapa en tillräckligt bra ersättningsmodell som ersätter kringtid, material, inkontinenshjälpmedel och administration på ett bra sätt och också är möjlig för kommunen att följa upp. Ansvarig Klart när Uppföljning/ kontroll

107 Arbetsuppgift/ delområde Rekrytering Arbetsmiljö Ekonomi Kontinuitet Risker orsak / konsekvens Risk att mycket fokus läggs på att jaga tid och pengar för att få ekonomin att gå ihop. Detta kan leda till att några sjuksköterskor väljer annan arbetsgivare och det är i nuläget svårt att rekrytera nya sjuksköterskor. Stress för sjuksköterskan att hinna med all administration om denna ersätts på ett bra sätt. Svårt att hitta en bra ersättningsmodell där kommunen kan följa upp kringtid och utföraren får tillräckligt bra ersättning för administration och kvalitetsarbete. Vid eventuellt införande av samma ersättningsmodell som Östersund har där privata utförare arbetar dagtid måndag till fredag och kommunen ansvarar för all jourtid är risken att det blir sämre kontinuitet för kommunens patienter dagtid måndag till fredag då kommunens sjusköterskor måste tjänstgöra även kvällar och helger. Ju fler patienter som väljer privata utförare ju färre kommunala sjuksköterskor blir det kvar som ska dela på jourtiden vilket leder till ännu sämre kontinuitet dagtid för dessa patienter. Det kan också leda till att kommunen får svårare att rekrytera. Vissa kommuner har särskilda jourverksam-heter men hitta tillräckligt med sjuksköterskor som enbart vill arbeta jourtid kan vara mycket svårt när det nu är sjuksköterskebrist. I denna modell tappar man ju även tanken på en och samma utförare för patienten och får därmed sämre kontinuitet för alla utförares patienter. Konsekvens * Sannolikhet ** Riskbedömning *** Åtgärder **** Skapa en tillräckligt bra ersättningsmodell som ersätter kringtid, material, inkontinenshjälpmedel och administration på ett bra sätt och också är möjlig för kommunen att följa upp. Skapa en tillräckligt bra ersättningsmodell som ersätter kringtid, material, inkontinenshjälpmedel och administration på ett bra sätt och också är möjlig för kommunen att följa upp. Skapa en tillräckligt bra ersättningsmodell som ersätter kringtid, material, inkontinenshjälpmedel och administration på ett bra sätt och också är möjlig för kommunen att följa upp. Skapa en tillräckligt bra ersättningsmodell som ersätter kringtid, material, inkontinenshjälpmedel och administration på ett bra sätt och också är möjlig för kommunen att följa upp. Samt att samma villkor gäller i LOV för samtliga utförare inklusive kommunen. Ansvarig Klart när Uppföljning/ kontroll

108 Arbetsuppgift/ delområde Rekrytering Kommunens ansvar Trygghet Risker orsak / konsekvens Om många patienter väljer att byta utförare samt att inflödet av nya patienter är osäkert blir det svårt att planera bemanning. Att rekrytera en ny sjuksköterska tar ca fyra månader då det först ska annonseras och intervjuas, sedan har sjuksköterskor oftast tre månaders uppsägningstid. Vid stort inflöde på nya patienter i en liten organisation kommer det vara svårare att styra bemanning, då det till skillnad från hemtjänsten som i stor utsträckning styr bemanningen med timanställd personal som saknar utbildning måste det i en sjuksköterskeorganisation tas in legitimerad personal vid toppar. Det finns i mycket mindre utsträckning timanställda vikarier i denna yrkeskategori. Vid eventuell avveckling av privat utförare måste kommunen gå in och ta över dessa patienter kanske med kort varsel. Ju mindre varje sjuksköterskeorganisation är ju svårare är det att utföra detta på ett patientsäkert sätt. Sjuksköterskan är en trygghet och kunskapskälla för omvårdnadspersonal. Om en och samma personal ska arbeta mot flera sjuksköterskeorganisationer minskar trygghet och kunskapsöverföring då den personaliga kännedomen minskar. Konsekvens * Sannolikhet ** Riskbedömning ***?? Åtgärder **** Endast tillåta utförare enligt två kategorier i avtalet. Ansvarig Klart när Uppföljning/ kontroll Datum/ Förvaltning/ Enhet Arbetsplats Medverkande: Socialförvaltningen Hemsjukvård LOV Karin Rasouli Vårdförbundet, Ulrika Wahlstrand EC Hemsjukvården * en skala 1 5 beskriver konsekvensens allvar, där 5 =mycket allvarligt. ** en skala 1 5 beskriver sannolikheten att den tänkta händelsen ska inträffa, där 5 är mycket vanligt/ troligt. *** här skriver man in summan av siffrorna för konsekvens + sannolikhet dividerat med 2. **** 1 = låg risk försumbar - ej åtgärd; 2 = liten risk eventuellt ej åtgärd; 3 = medel viss risk; 4 = allvarlig risk åtgärdas snarast; 5 = hög risk arbetet ska inte utföras innan åtgärd vidtagits. Uppdaterad /KCs

109 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Vår beteckning VON 2016/00026 nr 1611 Socialförvaltningen Stöd till vuxna Catrin Josephson, Avdelningschef Ärende 5 Samordnad beställningscentral för länsgemensam särskild kollektivtrafik Förslag till beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden beslutar att som remissvar till Landstingsstyrelsen i Uppsala läns landsting meddela att Håbo kommun är positiva till fortsatt utredning av samordning av landstingets och berörda kommuners särskilda kollektivtrafik. 2. Vård och omsorgsnämnden beslutar att till landstingsstyrelsen meddela vikten av god framförhållning i tid när ett framtida specificerat förslag skickas ut på remiss. Detta för att kunna inhämta synpunkter från berörda målgrupper inom kommunen. Ärende Landstingets sjukresor och kommunernas färdtjänst kallas gemensamt för särskild kollektivtrafik. På initiativ av regionförbundet och landstinget i Uppsala län har en arbetsgrupp med representanter från landstinget och Heby, Håbo, Knivsta, Uppsala och Östhammars kommuner tagit fram en rapport kring möjligheten att samordna den särskilda kollektivtrafiken. Rapporten har förevisats länets kommunchefer och nu ombeds kommunerna och landstinget att avge en viljeinriktning för eventuell fortsatt utredning med specificerade förutsättningar och konsekvenser. Förvaltningen föreslår att nämnden ställer sig positiv till fortsatt utredning i frågan, eftersom den inledande analysen visar på potentiella samordningsvinster. Förvaltningen vill i det här skedet poängtera dels att ett positivt remissvar från nämnden enbart är en viljeinriktning samt att en djupare utredning och framtagande av förslag på gemensamt regelverk, finansiering och administration krävs för att kunna avgöra vad som ur ett helhetsperspektiv är bäst för Håbo kommun och dess färdtjänstresenärer. Denna tjänsteskrivelse med bilagor har sänts ut till KPR och KHR. I ett extra gemensamt arbetsutskott yttrade sig rådens arbetsutskott enhälligt att man inte önskade någon fortsatt utredning i frågan. Beslutsunderlag Remiss Dnr. LS Rapport Länsgemensam särskild kollektivtrafik Samordnad beställningscentral Beslut skickas till Landstingsstyrelsen Kommunala pensionärsrådet Kommunala handikapprådet

110 Dnr CK Landstingets ledningskontor Sven-Arne Åsman Niklas Rommel Länsgemensam särskild kollektivtrafik Samordnad beställningscentral Sammanfattning Initiativ till samordnad särskild kollektivtrafik och samordnad beställningscentral har tagits av regionförbundet och Landstinget i Uppsala län. Länets övriga kommuner har inbjudits att delta i arbetet med att utreda frågan och en arbetsgrupp bestående av representanter för både kommuner och landstinget presenterar nu förslag till hur samordningen ska ske. Två alternativa förslag har utarbetats. Huvudförslaget innebär en samordnad länsgemensam upphandlad särskild kollektivtrafik med gemensamt regelverk och en länsgemensam beställningscentral där bl.a. ansvaret för färdtjänst överförs till landstinget. Det alternativa förslaget innebär en länsgemensam upphandling och en gemensam beställningscentral men med olika regelverk. Bakgrund Regionförbundets styrelse beslutade den 29 maj 2007 att rekommendera Uppsala kommun och landstinget att göra en gemensam upphandling av teknik, beställningscentral och transportörer i syfte att åstadkomma en samordning av kommunens färdtjänst och landstingets sjukresor inkl. en samordnad taxa och ett samordnat regelsystem med start hösten Styrelsen beslutade samtidigt att ge trafik- och samhällsplaneringsberedningen i uppdrag att fortsätta hantera processen med en samordning av färdtjänst och sjukresor. Vid ägarsamrådet för Upplands Lokaltrafik den 13 september 2007 antogs ett tillägg till ägardirektivet för bolaget enligt följande. Ägarna uppdrar till Upplands Lokaltrafik AB att ansvara för en gemensam beställningscentral för färdtjänst och sjukresor till Landstinget och de kommuner som önskar detta. Underskottet av sjukresetrafiken täcks av Landstinget. Underskott för färdtjänstresor täcks av respektive kommun. I november 2007 beslutade trafik- och samhällsplaneringsberedningen att tillstyrka och översända förslagen om gemensam upphandling av beställningscentral, gemensamma regler och egenavgifter till de berörda kommunerna och landstinget för ställningstagande. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

111 2 (6) Under den process som följde inom landstinget och länets kommuner beslutade dock Uppsala kommun 18 januari 2008 att avbryta den gemensamma upphandlingen med motiveringen att det nya systemet inte bedömdes medföra besparingar och att man inte ansåg det motiverat att förändra ett fungerande system. År 2013 inledde Uppsala kommun en dialog med landstinget om övertagande av den kommunala färdtjänsten. Det skulle medföra en gemensam beställningscentral för såväl sjukresor som färdtjänstresor. En sådan gemensam beställningscentral skulle med fördel även kunna betjäna övriga kommuner i länet. Initiativ till förnyad dialog i frågan togs av sedan av Regionförbundet Uppsala län. Utredningens uppdrag och syfte I oktober 2013 föreslår regionförbundets styrelse att landstinget får i uppdrag att göra en översyn av reglerna för färdtjänst och sjukresor och att förbereda en gemensam upphandling av beställningscentral och transporter. Landstingsstyrelsen beslutade i maj 2015 att i samverkan med länets kommuner utreda möjligheterna att samordna sjukresor och färdtjänstresor i en gemensam beställningscentral, med ökad koppling till kollektivtrafiken. Syftet med samordning av beställningscentral och trafik är att få förbättrad kvalitet, miljövänligare trafik och ökad kostnadseffektivitet. I syfte att åter utreda förutsättningarna för samordning av den särskilda kollektivtrafiken inbjöds länets alla kommuner att delta i en arbetsgrupp. Heby, Håbo, Knivsta, Uppsala och Östhammars kommuner anmälde intresse och dessa kommuner har tillsammans med Landstingets ledningskontor, Prebus och Kollektivtrafikförvaltningen UL deltagit i arbetsgruppens arbete. Vilka som ingår i arbetsgruppen framgår av nedanstående. Representanter i arbetsgruppen Namn Organisation Josefine Åhrman Uppsala kommun Björn-Erik Tapper Prebus Nikodemus Kyhlén UL Ida Eklöf Östhammars kommun Anders Ågren Heby kommun Emir Subasic Knivsta kommun Catrin Josephson Håbo kommun Torbjörn Sjungare Landstinget i Uppsala län Niklas Rommel Landstinget i Uppsala län Sven-Arne Åsman Landstinget i Uppsala län Arbetsgruppen har enats om de förslag till samordning som presenteras i rapporten.

112 3 (6) Fördelar med samordning av särskild kollektivtrafik De fördelar som identifierats under utredningsasarbetet är: En väg in för medborgare och transportörer Fler fordon att välja på ger kortare väntetider Lägre kostnader genom effektivisering av både administration och reseplanering Ökad kvalitet i handläggning av ärenden och högre rättssäkerhet Mer jämlika resmöjligheter i länet med samordnat regelverk Stärker regionsamverkan Ökade möjligheter att åka färdtjänst inom hela länet ger färre riksfärdtjänstresor, vilket underlättar för resenärerna Ger förutsättningar för ökad samordning med övrig kollektivtrafik Underlättar samlad uppföljning Positiva miljöeffekter Förutsättningar för samordnad särskild kollektivtrafik Beställning Nuläge Uppsala kommun har egen beställningscentral Trafikcentralen Sjukresor administreras via egen beställningscentral - Prebus I övriga kommuner utgör upphandlad transportör beställningscentral Nära samverkan idag mellan Trafikcentralen och Prebus, bl. a. svarar Prebus för färdtjänstbeställningar nattetid Prebus och Trafikcentralen har samma reseplaneringssystem idag Planet o Uppsala kommun förbereder upphandling av nytt system Idag olika telefonväxlar Prebus och Trafikcentralen är idag lokaliserade i samma fasighet God tillgång till kompetent personal Inriktning för samordning En länsgemensam beställningscentral ska etableras och ska organisatoriskt tillhöra kollektivtrafikförvaltningen UL. Upphandling av trafik Aktuella avtalstider Sjukresor; avtal löper ut 30 september 2016, ny upphandling förbereds för tiden 1 oktober dec 2017, med förlängningsklausuler Uppsala kommun färdtjänst; nuvarande avtal löper ut 2017, möjligheter till förlängning Knivsta kommun färdtjänst; nuvarande avtal löper ut 2017, möjligheter till förlängning Heby kommun färdtjänst; nuvarande avtal löper ut 2017, möjligheter till förlängning

113 4 (6) Östhammars kommun färdtjänst; nuvarande avtal löper ut juni 2016, möjligheter till förlängning 2 år Håbo kommun; nuvarande avtal löper ut 30 september 2016, möjligheter till förlängning 1+1 år Inriktning för samordning Inriktningen ska vara att genomföra en gemensam upphandling av all anropsstyrd trafik med taxi. Härigenom kan fördelarna med en gemensam beställningscentral utnyttjas och med en effektivare trafikplanering kan kostnaderna bli lägre. En gemensam upphandling ska omfatta både sjukresor och färdtjänst, samt om möjligt skolskjutsar och omsorgsresor, det vill säga all särskild kollektivtrafik. Det förutsätter att Uppsala kommun först samordnar beslut kring egna resor; färdtjänst, skolresor och omsorgsresor. Upphandlingen ska utformas på så sätt att förutsättningarna för det samlade lokala utbudet av befintlig lokal taxitrafik i största möjliga utsträckning kvarstår. Tidsmässigt finns möjligheter att genomföra en samlad upphandling från 2018, ett omfattande arbete som ska inledas i god tid innan nuvarande avtal löper ut. Myndighetsutövning Nuläge Respektive huvudman har idag egen personal, (biståndshandläggare, färdtjänsthandläggare och motsvarande) för myndighetsutövningen. Inriktning för samordning Myndighetsutövningen ska i görligaste mån också samordnas genom en central funktion på regional nivå. Regelverk Nuläge Det är idag olika regelverk och prissättning för färdtjänst i de kommuner som deltagit i utredningsarbetet och skiljer sig också från regelverket för sjukresor. Inriktning för samordning Regelverket för färdtjänstresor och sjukresor ska samordnas och harmoniseras med avseende på kostnaden för resenären, antalet resor, ledsagare och dylikt. Ekonomi och volymer Nuläge En inventering har gjorts beträffande ekonomi och volymer på resandet. Uppgifterna grundar sig på prognos för år 2015 och redovisas i nedanstående tabell.

114 5 (6) Tabell 1 Sammanställning av kostnader och resor år 2015 Några siffror om nuläget Uppsala Knivsta Östhammar Heby Håbo Landstinget TOTALT Kostnader för resor tkr Kostnader för administration tkr Totala kostnader tkr Antal resor Av sammanställningen framgår att regionens totala kostnader för år 2015 är prognostiserade till ca. 224 mkr och att det totala antalet resor uppgår till ca. 626 tusen. Inriktning för samordning Det är arbetsgruppens mening att det finns en potential till kostnadseffektivisering inom området reseplanering. Genom att planera och samordna resandet på ett smartare sätt kan, utan att ge avkall på kvalitén, besparingar göras. En rimlig hypotes är att en kostnadsbesparing om ca. tio procent (ca. 20 mkr) är fullt möjlig. Förslag till samordning av beställningscentral och särskild kollektivtrafik Arbetsgruppen har kommit fram till två förslag till hur samordning av beställningscentral och trafik ska ske. Ett huvudförslag som gruppen förordar och ett alternativt förslag. Förslagen presenteras i det efter följande Huvudförslag En huvudman, Region Uppsala, för all särskild kollektivtrafik i berörda kommuner (inklusive myndighetsutövning) Gemensam beställningscentral, senast från 2018 Samma planeringssystem Gemensam telefonväxel Samordnat regelverk för sjukresor och färdtjänst Samordnad upphandling av transportörer från 2018 Beställningscentralen läggs under Kollektivtrafikförvaltningen UL Respektive huvudman står för sina egna kostnader för resor och administration; genom avtal eller skatteväxling Samarbetet regleras i särskilt avtal mellan regionen och berörda kommuner Öppet för fler kommuner att senare ansluta sig till avtalet Alternativt förslag Olika huvudmän för färdtjänst respektive sjukresor och annan särskild kollektivtrafik (kommunerna behåller myndighetsutövning) Gemensam beställningscentral, senast från 2018 Samma planeringssystem Gemensam telefonväxel Olika regelverk i kommuner respektive landsting, om än ökad samordning

115 6 (6) Gemensam upphandling av transportörer från 2018 Beställningscentralen läggs under Kollektivtrafikförvaltningen UL Respektive huvudman står för sina egna kostnader för resor och administration; genom avtal eller skatteväxling Samarbetet regleras i särskilt avtal mellan regionen och berörda kommuner Öppet för fler kommuner att senare ansluta sig till avtalet

116 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Vår beteckning VON 2016/00006 nr 1596 Socialförvaltningen Stöd till vuxna Katja Holmqvist, Metodstödjare Ärende 6 Ej verkställda gynnande beslut enligt SoL och LSS, kvartal 1 år 2016 Förslag till beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden beslutar att överlämna förvaltningens rapport av ej verkställda beslut enligt 9 LSS och 4 kap 1 SoL till kommunfullmäktige och kommunens revisorer för kännedom. Sammanfattning Socialnämnderna i Sverige är skyldiga att anmäla till Inspektionen för vård och omsorg om beviljade insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller enligt Socialtjänstlagen (SoL) inte har verkställts senast tre månader efter beslut. Nämnden ska också på motsvarande sätt rapportera om en insats har avbrutits och inte verkställts på nytt inom tre månader från avbrottet. Ärende Ej verkställda beslut i Håbo kommun 2016, kvartal 1. Håbo kommun har totalt 17 (sjutton) beslut, äldre än tre månader, som inte hade verkställts Enligt LSS avsåg två av besluten boende med särskild service, fem av besluten avsåg kontaktperson samt ett beslut av verkställighet av kontaktperson. Enligt SoL avsåg ett beslut verkställighet av permanent bostad och två beslut avslutade insatser med anledning av att klient avböjt förslag. Kontaktperson enligt SoL (socialpsykiatri) avsåg sex beslut kontaktperson. Socialförvaltningens kommentar Förvaltningen kan konstatera att det under perioden kvartal 1 funnits 13 (tretton) beslut enligt SoL och LSS som inte verkställts inom tre månader. Dessa beslut har rapporterats till IVO enligt gällande regelverk. För två av de som beviljats särskilt boende enligt SoL har verkställighet erbjudits, men den enskilde tackat nej, och ärendena är därmed denna rapporteringsperiod avslutats. För den tredje personen har verkställighet skett. De två som beviljats boende med särskild service enligt LSS har fortsatt meddelat att de enbart kan tänka sig boende i Bålsta och att de avvaktar att kommunens inplanerade nybyggnation av LSS-boende. Av de fem personer som beviljats kontaktperson enligt LSS har det äldsta beslutet fattats i februari Uppföljning har skett med verkställarna

117 TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Vår beteckning VON 2016/00006 nr 1596 gällande dessa beslut och rekrytering pågår. En verkställighet har rapporterats. Det finns sex personer som beviljats kontaktperson enligt SoL, socialpsykiatri, som inte har på grund av resursbrist kunnat erbjudas verkställighet. En av dessa är rapporterad med avbruten verkställighet från augusti Ekonomiska konsekvenser och finansiering Om kommunen inte verkställer gynnande biståndsbeslut inom tre månader kan inspektionen för vård och omsorg (IVO) välja att hos förvaltningsrätten föreslå att kommunen tilldöms ett vite från tio tusen kronor och upp till maximalt en miljon kronor. Uppföljning Rapportering sker kvartalsvis till dels IVO, Inspektionen för vård och omsorg och dels till kommunfullmäktige och kommunens revisorer. Beslut skickas till Kommunstyrelsen

118 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Vår beteckning VON 2015/00058 nr 1620 Socialförvaltningen Thomas Brandell, socialchef Ärende 7 Vård- och omsorgsnämndens behov av nybyggnation, perioden Förslag till beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden noterar till protokollet att man tagit del av planerade utbyggnadsbehov inom nämndens verksamhetsområde för perioden och överlämnar förvaltningens tjänsteskrivelse till kommunstyrelsen som underlag för planeringsarbetet för perioden. Sammanfattning Förvaltningen har inventerat hur stor andel av befolkningen i olika åldersklasser som idag bor på särskilt boende för äldre eller har ett beslut om ett sådant boende. Resultatet av den inventeringen framgår i utredningen behövs ca 100 fler platser i äldreboende jämfört med idag och 2030 behövs ytterligare ca 65 platser. Ärende Det är angeläget att snarast få till en tillfälligt äldreboende i avvaktan på att ett nytt boende med 50 lägenheter för permanent boende och 18 lägenheter för korttidsboende kan stå klart År 2023 beräknas det behövas ytterligare 40 lägenheter. Inom handikappomsorgen finns ett behov av 12 lägenheter i gruppbostad med färdigställande 2018 respektive Ekonomiska konsekvenser och finansiering Den ökade driftskostnaden för perioden beräknas 73 miljoner kronor samt 12 miljoner under åren för drift av ett tillfälligt äldreboende. Produktionskostnaden beräknas till 244 miljoner. Vid egen upplåning ökar det kommunens räntekostnader med knappt 10 miljoner om upplåningsräntan är 4 %. Uppföljning Löpande planering tillsammans med Bygg- och miljöförvaltningens och kommunstyrelsens tekniska avdelning. Beslutsunderlag Utredning daterad Beslut skickas till Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens tekniska avdelning Bygg- och miljöförvaltningen

119 UTREDNING 1(3) Datum Vår beteckning VON 2015/00058 nr 1279 Socialförvaltningen Thomas Brandell, socialchef Utredning, äldreomsorgens behov av nybyggnation, perioden Äldreomsorg Förvaltningen har inventerat hur stor andel av befolkningen i olika ålders-klasser som idag bor på särskilt boende för äldre eller har ett beslut om ett sådant boende. Resultatet av den inventeringen ser ut enligt följande: år 0.9 % år 2,9 % år 7,3 % år 11,7 % 90-w år 41,8 % Utöver det så finns några personer i åldergruppen år. Utifrån nuvarande behov och efterfrågan kan behovet av lägenheter i särskilt boende inom äldreomsorgen beräknas till följande för åren Beräkningarna är gjorda utifrån den senaste befolkningsprognosen från april En analys har också gjorts av den högre befolkningsprognosen med en hög utbyggnadstakt av nya bostäder, detta påverkar inte alls behovet av äldreboendeplatser de kommande tio åren. I Håbo Kommun finns idag 116 platser på särskilt boende för äldre, varav 4 platser är i dubbelrum avsedda för parboende. Tre av platserna används i nuläget som korttidsboende för personer med demenssjukdom. Det betyder att det i praktiken finns plats för 113 permanent boende. I dagsläget är det ett 15-tal personer som har beslut om särskilt boende och väntar på en plats. Ett nytt permanent äldreboende kan inte förväntas vara klart förrän, i bästa fall, slutet av Det är därför mycket angeläget att det så snart som möjligt etableras ett tillfälligt äldreboende med 20 lägenheter.

120 UTREDNING 2(3) Datum Vår beteckning VON 2015/00058 nr 1279 Socialförvaltningen När man planerar en utbyggnad inom äldreomsorgen är det att antal faktorer att ta hänsyn till när det finns en ambition att någorlunda väl möta behovet. Man kan inte ha en ständig balans då det skulle innebära att man hela tiden byggde äldreboende som är relativt små, vilket självfallet inte är ekonomiskt försvarbart. Å andra sidan kan man heller inte låta en kö växa sig för stor så det rimligaste är att bygga lite större än de omedelbara behoven. Det kan också vara så att prognosen ligger något för högt ju längre fram i tiden man kommer. Det är ju ett faktum att ju fler platser det finns desto fler platser omsätts vilket kan medföra att behoven kanske kan tillgodoses med ett något lägre platsantal. Det påverkar med stor sannolikhet inte utbyggnadsbehovet 2019 och förmodligen i ganska liten utsträckning Det är också rimligt att man vid nybyggnation planerar på ett sådant sätt att det är så enkelt som möjligt att bygga till en eller annan enhet. En rimlig avvägning av utbyggnadstakten skulle kunna se ut enligt följande där de angivna årtalen är det år då boendet beräknas vara klart att tas i bruk. Februari Tillfälligt äldreboende med 20 lägenheter. Driftskostnad ca 12 miljoner Hösten år Ett nytt boende med 50 lägenheter, ett korttidsboende för demenssjuka med 8 lägenheter och ett korttidsboende med 10 lägenheter. Driftskostnad ca 37 miljoner. Till detta boende bör också kopplas ett hjälpmedelsförråd då det nuvarande förrådet på Pomona är för litet. De 10 lägenheterna för korttidsboende kan istället användas som permanent boende beroende hur stora behov det finns av korttidsplatser 2019 och också beroende på i vilken omfattning kommunen vill erbjuda avlastningsplatser. År Ett nytt äldreboende med 40 lägenheter. Driftskostnaden kan beräknas till ca 22 miljoner. Handikappomsorg År Gruppbostad med 6 lägenheter. Driftskostnad ca 8 miljoner. År Gruppbostad med 6 lägenheter. Driftskostnad ca 6 miljoner. Summa ökade driftskostnader Äldreomsorg...59 miljoner Handikappomsorg...14 miljoner. Totalt handlar det således om en ökad driftskostnad den närmaste 10-års-perioden på ca 73 miljoner kronor. Hänsyn har då inte tagits till inflation och lönekostnadsökningar. Mellan åren finns också en driftskostnad för ett tillfälligt äldreboende om ca 12 miljoner per år. Återstår kostnaden för investeringar om nybyggnation ska ske i egen regi. Med utgångspunkt att produktionskostnaden för varje plats är ca 2 miljoner kronor skulle det för perioden innebära produktionskostnader inom äldreomsorgen om ca 220

121 UTREDNING 3(3) Datum Vår beteckning VON 2015/00058 nr 1279 Socialförvaltningen miljoner kronor och inom handikapp-omsorgen ca 24 miljoner. Vid egen upplåning så skulle det öka kommunens räntekostnader med knappt 10 miljoner om upplåningsräntan är 4 %. När det gäller handikappomsorgen så står det nog rätt klart att det förväntade behovet och driftskostnaden är som redovisats ovan. Dock kanske det kan vara möjligt att i varje fall delvis hitta andra boendelösningar än att bygga gruppbostäder. I praktiken innebär det att boendet är i ett vanligt bostadsområde och planeras in i samband med produktionen av nya lägenheter. Det är för den enskilde en mer normaliserad lösning och innebär ju en lägre investeringskostnad för kommunen. Det är dock avhängigt av hur mycket stöd den enskilde behöver. Detta bör dock tas under övervägande vid varje tillfälle som en ny gruppbostad eller ett nytt bostadsområde planeras.

122 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Vår beteckning VON 2016/00034 nr 1637 Socialförvaltningen Socialförvaltningen Thomas Brandell, Socialchef Ärende 8 Höjning av högsta avgiften för äldreomsorg Förslag till beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att fastställa den högsta avgiften för hemtjänst, dagverksamhet, hälso- och sjukvård och särskilt boende enligt hyreslagen per månad till en tolftedel av 0,5392 gånger prisbasbeloppet. 2. Vård- och omsorgsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att fastställa den högsta avgiften för bostad i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen till en tolftedel av 0,5539 gånger prisbasbeloppet. Sammanfattning Genom en lagändring i socialtjänstlagen ges möjlighet för kommunerna att höja den högsta avgiften inom äldreomsorgen från och med den 1 juli För en brukare boende på särskilt boende eller med hemtjänst om 20 timmar eller mer och med ett tillräckligt betalningsutrymme innebär det en avgiftsökning för 2016 med 218 kronor per månad. Kommunfullmäktige föreslås fatta ett beslut om att höja högsta avgiften till den nivå som är satt av lagstiftarna. Ärende Bestämmelserna om kommunernas rätt att ta ut avgifter inom äldreomsorgen finn i 8 kap. socialtjänstlagen. Kommunen får enligt 8 kap 2 ta ut skäliga avgifter enligt grunder som kommunen bestämmer för bland annat hemtjänst, dagverksamhet och särskilt boende. Kommunen får också ta ut avgift för boende som inte upplåts genom ett hyresförhållande enligt hyreslagen. För Håbo kommuns del handlar det om platser på korttidsboende. Innan kommunen tar ut avgift måste den enskilde tillförsäkras tillräckliga medel av sin inkomst för normala levnadskostnader. Detta benämns den enskildes förbehållsbelopp. När kommunen fastställer den enskildes förbehållsbelopp ska hänsyn tas till skäliga belopp för återkommande merkostnader som t ex vård- och behandlingskostnader eller kostnader för läkemedel. Från den 1 juli 2016 ändras socialtjänstlagen på så sätt att den högsta avgiften per månad som får tas ut för omvårdnad för boende på särskilt boende, hemtjänst och dagverksamhet blir en tolftedel av 0,5392 gånger prisbasbeloppet. För 2016 innebär det kronor per månad vilket är en höjning med 218 kronor. För boende som inte upplåts genom ett hyresförhållande enligt hyreslagen (dvs. plats på korttidsboendet) är den högsta avgiften från 1 juli en tolftedel av 0,5539 gånger prisbasbeloppet.

123 TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Vår beteckning VON 2016/00034 nr 1637 För 2016 innebär det kronor per månad, vilket är en ökning med 199 kronor jämfört med idag. Utöver dessa avgifter så tillkommer kostnader för boende, mat och andra levnadsomkostnader. Då prisbasbeloppet förändras är det praktiskt om fullmäktige fattar ett beslut som relaterar, precis som lagstiftningen, till andelar av prisbasbeloppet. Ekonomiska konsekvenser och finansiering En höjning av den högsta avgiften beräknas öka kommunens intäkter med ca 100 tkr per år. Beslut skickas till Kommunstyrelsen

124 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Vår beteckning VON 2016/00024 nr 1629 Socialförvaltningen Socialförvaltningen Thomas Brandell, Socialchef Ärende 9 Delårsuppföljning per 31 mars 2016 Förslag till beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden beslutar att godkänna delårsuppföljningen per mars 2016 och överlämnar denna till kommunstyrelsen. Sammanfattning Vård- och omsorgsnämndens delårsuppföljning per mars 2016 redovisar ett prognostiserat 0-resultat vid årets slut. Ärende Det största underskottet finns i verksamheten köpt hemtjänst som framför allt beror på fler timmar i befintliga ärenden. Det största överskottet finns inom området externt köp av LSS-boende. Vad gäller nämndens mål är bedömningen att samtliga mål troligtvis kommer att uppfyllas under verksamhetsåret Beslutsunderlag Delårsuppföljning mars 2016 Beslut skickas till Kommunstyrelsen

125 Delårsuppföljning mars 2016 Vård- och omsorgsnämnd

126 1 Sammanfattning Prognos för vård-och omsorgsnämnden är ett 0-resultat vid årets slut. Ett prognostiserat underskott finns främst inom köp av hemtjänst, följt av äldreboende (Attendo), färdtjänst samt köp av korttidsboende för äldre. Inom externt köp av LSS-boende prognostiseras ett stort positivt resultat, men det bör poängteras att prognosen inte medger verkställighet av något ytterligare beslut under året, samt att flera nya ansökningar inkommit under senaste månaden. Underskottet balanseras dock upp av lägre kostnader än budgeterat inom delar av utförarverksamheten. Vad gäller nämndens mål är bedömningen att målen kommer att vara uppfyllda vid årets slut. Avd för äldreomsorg och funktionsnedsättning Måluppfyllelse och verksamhet: Fortbildning har påbörjats på temat individuellt förhållningssätt. På Solängen /Dalängen har totalt ca 60 medarbetare deltagit i Jag-stödjande förhållningssätt. Trådlöst internet är på gång på samtliga enheter. Arbetet pågår fortfarande på Dalängen och Solängen. Tekniksatsning fortgår enligt plan med god hjälp av Matilda Norell som projektledare. Vi har kommit längst med kamera som alternativ till nattillsyn. Vårt mål att halvera korttidsfrånvaro är för tidigt att utvärdera. Vi har genomfört ett antal rehab-samtal med medarbetare som har flera tillfällen med korttidsfrånvaro och vi mäter månatligen kostnaden för sjuklön dag 2-14 Trygg hemgångsteamet startar verksamheten under april månad. Efterfrågan på våra platser på Dagverksamheten på Dalängen har ökat. Ekonomi Sammantaget håller avdelningen budget. Vi har åtgärdsplan för hemtjänst och vi väntar en viss effekt av projektet med att halvera korttidsfrånvaro. Äldreomsorg, hemtjänst Hemtjänst egen regi. Omfattande problem med bemanning och planering. Bristen på timvikarier har resulterat i en ökad arbetsbelastning för befintlig personal, vilket medfört ökade personalkostnader i form av sjuklön och övertidsersättning. Åtgärder som vidtagits är rekrytering av timvikarier ökat antalet tidbegränsade anställda som täcker för ordinarie personals längre frånvaro (tjänstledighet och långtidssjukskrivningar) Planerade åtgärder från och med maj månad Fortsatt rekrytering av timvikarier Omorganisering, där verksamheten fördelas i tre arbetsgrupper istället för två. Nya grundscheman att kommer att göras för att få en jämnare grundbemanning Effekten av detta förväntas vara en bättre arbetsmiljö, planering och effektivitet samt kvalité. Dessutom förväntas detta resultera i minskade transport- och personalkostnader. Förutom att omorganiseringen ska bidra ökad kvalité, i form av god och patientsäker vård, sker kontinuerligt arbete med riskbedömningar, kontaktmannaskap och Vård- och omsorgsnämnd, Delårsuppföljning mars (9)

127 avvikelsemöten. Arbetet med senior alert beräknas starta hösten Prognosen visar att budget kommer att hållas med stora avvikelser gällande intäkter och lönekostnader. Planerade åtgärder för att kompensera mot budget minskade intäkter. Halvering av sjukfrånvaro, kommungemensamt projekt Minskning av övertid för tillsvidareanställd personal Effektivisering av planering och rutoptimering för befintliga personaltimmar Införande av nyckelfri hemtjänst, effekt kan möjligtvis ses kvartal fyra Äldreomsorg, Dalängen, Solängen Verksamheten - Mars 2016 var startskottet för en ny organisation på Solängen och Dalängens äldreboende där gruppledarna får en ny roll med utökat ansvar. Äldreomsorg, Pomona Verksamheten - Korttids går över till annan enhetschef från 1 april. Utveckling och planeringsdagar för Hus 4 i januari, i syfte att arbeta med förbättringsområden som den öppna jämförelsen visade mindre bra resultat på. Pomona Hus 4 har ett samarbete med Arbetsförmedlingen som möjliggör att enheten kan anställa resurser, för att de boende extra guldkant på tillvaron. Verksamheten får dessutom ersättning för detta. Införandet av Måltidskoncept för SÄBO som syftar till att få en social smakupplevelse vid ett fint dukat bord. SÄBO har även aktivitetsombud som också bildat en festkommitté, tillsammans skapar vi dagliga aktiviteter för boende alla dagar i veckan samt att vi den 27/4 erbjuder hela Hus 4 en gemensam vårfest för anhöriga, boende och personal med 3-rättersmeny och liveband. Måluppfyllelse - vi arbetar med varje uppsatta mål för verksamheten och uppfyller målen, några mål är nyligen påbörjade. Målen har dessutom alla medarbetare fått vara med och sätta upp utifrån de låga resultatet från den öppna jämförelsen år Socialpsykiatri/ Boendestöd: Verksamheten - har åter full bemanning efter månader med vakanta tjänster. Arbetsmiljösatsningen har tagit fart och det kan skönjas en liten förändring i arbetslaget. Utmaningarna runt TES blir färre men finns fortfarande. Arbetet med att föra in kognitiva hjälpmedel till brukare som behöver det har satt fart, förhoppningen är att det vid årets slut ska vara naturligt att kommunicera hjälpmedel med alla brukare. Anhörigarbetet både tema kvällarna och det individuella anhörig stödet utvecklas vidare och fler och fler anhöriga får stöd i sin svåra situation. Verksamheten är på god väg mot målen. Det finns stor förhoppning om att målen kommer att uppnås under året. Socialpsykiatri/Arbetsstöd: Ny verksamhet sedan 1 januari i år. Genom att arbeta med individual placement and support, IPS, så kan verksamheten lotsa personer med psykisk ohälsa till att bryta isolering att finna en sysselsättning som passar eller till ett betalt lönearbete. Arbetet med kartläggning har startat och vi "marknadsför verksamheten " som bäst just nu. Det arbetas mot uppsatta mål och det finns ingenting som säger att målen inte kommer att uppnås. LSS-boende Lindegårdsvägen LSS Vård- och omsorgsnämnd, Delårsuppföljning mars (9)

128 Medarbetarna har varit med i en stegtävling och planerar en halv friskvårdsdag. Några av brukarna har börjat med "hemmadagar" för att minska stress runt hushållsarbete. En medarbetare är ansvarig för att användandet av den nya tekniken utvecklas och delar med sig av kunskapen till Dalvägen och Daglig verksamhet. De boende fortsätter studiecirkeln hälsokörkortet med gott resultat. Dalvägen LSS Det bor tio brukare på Dalvägen. De boende har tillgång till ett litet gym i de gemensamma utrymmena och har även möjlighet att gå och träna på 24/7 med personal. Personalen har varit med i en stegtävling och planerar en halv friskvårdsdag i maj för att öka frisknärvaron. Sjövägen, LSS Fortsätter med utbildning och användande av TEEACH-pedagogik samt använda Ipads som komplement inom kommunikation. Ekan korttidsboen Personalgruppen stabil. Låga sjuktal. Personalgrupp har även varit på handledning inom TEEACH-pedagogiken. LSS/Daglig verksamhet Verksamheten har påbörjat samarbete med återvinningen, Solängen och Kultur och Livsmiljö. Även samverkan med Pomonas kök planeras. Lokalerna på Kalmarvägen delas med kultur och livsmiljö som har sin fritidsverksamhet där under kvällar och helger. Intäkter från dem hjälper verksamheten att flytta ut till mindre grupper. Trådlös uppkoppling är installerat och fler I-pads är inköpta för att underlätta vardagen för deltagarna. Medarbetarna har deltagit i en stegtävling med syfte att öka frisknärvaron. En halv friskvårdsdag planeras i maj tillsammans med Lindegårdsvägen och Dalvägen. Äldreomsorg/FN, Rehab, demensteam och hemsjukvård Hemsjukvård och rehab har påbörjat utvecklingen av teamarbete. Samt börjat planera för att införa senior alert i ordinärt boende. Fotvården har stora rekryteringsproblem och går ner på en fjärdedel av bemanningen mot budgeterat från 1/4. Fortsatt rekryteringsarbete pågår, samt dialog med landstinget kring avtalet vi har med dem för diabetesfotvård. Demensteamet har fortsatt med utbildning i jagstödjande förhållningssätt. Avdelningen för stöd till vuxna Utveckling av rutiner för handläggningen är påbörjat, främst inom LSS. Fokus har dock varit på att upprätthålla verksamheten i och med flera vakanser inom enheten, däribland chefstjänsten som vakanshållits sedan januari. Genom implementering av ÄBIC/IBIC (Äldres/individens Behov I Centrum) kommer det individuella förhållningssättet att öka, liksom det förebyggande och rehabiliterande arbetssättet. Skriftlig implementeringsplan är framtagen och kommer att sätta fart efter sommaren. Riktlinjer för biståndsbedömningen och avtalsvillkor för kundvalet har anpassats utifrån nattillsyn via kamera, som tillvaratar ny teknik, samt trygg hemgång som bedöms kunna innebära utökad individanpassning av vården och omsorgen runt den enskilde efter utskrivning från slutenvård. Vård- och omsorgsnämnd, Delårsuppföljning mars (9)

129 2 Måluppfyllelse 2.1 Attraktiva Håbo Öka det individuella förhållningssättet inom all vård och omsorg Uppfylls troligen Nyckelindikatorer Måltal 2016 Utfall Mars 2016 Andel brukarna med en individuell plan inom en månad från beslut om insats. Andel brukare med individuell plan inom en månad från beslut om insats Privata utförare Andel medarbetare som deltagit i fortbildningstillfällen på temat individuellt förhållningssätt. 90 % 91,45 % 90 % 80 % 35,09 % En lyckad implementering av ÄBIC 100% 2.2 Kvalitativa och effektiva Håbo Öka vårdens och omsorgens kvalitet och effektivitet genom att tillvarata ny teknik och kompetensutveckla medarbetarna. Uppfylls troligen Senaste kommentar Trådlöst finns överallt utom Pomona hus 2, Dalängen och Solängen. Arbetet pågår och vi kommer att nå målet under 2016 Nyckelindikatorer Måltal 2016 Utfall Mars 2016 Andel verksamhetsställen med trådlös uppkoppling. 100 % 75 % Antal utvärderade tekniska lösningar för tillsyn Hållbara Håbo 2.4 Håbo en kommun med sund ekonomi Öka det förebyggande, rehabiliterande och habiliterande arbetssättet inom all vård och omsorg. Uppfylls troligen Nyckelindikatorer Måltal 2016 Utfall Mars 2016 Andelen upprättade vårdplaner för personer som har identifierade risker. 90 % Antalet fallskador på särskilt boende som leder till frakturer. Max antal. 2 Andel personer över 75 år och boende i ordinärt boende som vid första kontakten med vård och omsorg fått information om fallpreventiva åtgärder och erbjudas fallriskbedömning. 100 % Vård- och omsorgsnämnd, Delårsuppföljning mars (9)

130 3 Mått 3.1 Produktion Volym/nyckeltal Utfall Helår 2015 Budget Helår 2016 Utfall Mars 2015 Utfall Mars 2016 Progno s helår Mars 2016 Sjukfrånvaro, korttidsfrånvaro < 14 dagar minska med 2% under året 5 Antal tillbud 0 10 Nöjd medarbetarindex Skala 1-10 Antal patienter hemsjukvård, rehab och demensteam Antal behandlingar av fotvård Antal brukare i kommunens hemtjänst, egen regi Antal brukare sysselsättning 17 Antal utförda timmar inom hemtjänsten Antal brukare inom hemtjänsten, totalt Antal brukare som har trygghetslarm Antal brukare som har natt-tillsyn Antal brukare i Dalängens dagverksamhet Verksamhetsresultat Volym/nyckeltal Utfall Helår 2015 Budget Helår 2016 Utfall Mars 2015 Utfall Mars 2016 Progno s helår Mars 2016 Andelen nöjda brukare inom äldreomsorgen 85 Kontinuitet i hemtjänsten, mäts genom hur många olika personal i snitt en brukare har, som har minst 3 besök per dygn, haft under 2 15 veckors mätperiod. Håbo bör ligga under snittet för landet. Andel utförd tid av beviljad tid i hemtjänsten Andelen nöjda brukare inom LSS 80 Andelen nöjda brukare inom äldreomsorgen Mätresultatet kommer under hösten. Vård- och omsorgsnämnd, Delårsuppföljning mars (9)

131 4 Drift- och investeringsredovisning 4.1 Åtgärdsplan för ekonomi i balans Avdelningen för stöd till vuxna Prognosen för avdelningen för stöd till vuxna visar på ett underskott om minst 1,3 miljoner. Detta är trots omfördelningar som ger avdelningen interna intäkter, trots flexibilitet i verksamheter på hemmaplan för att kunna verkställa korttids- och boendebeslut utan externa köp, och trots nyframtagna byggplaner för framtida LSSboenden som senarelägger verkställighet. Förvaltningen har även genomfört ändringar inom avtalsvillkor i kundvalet och ändringar i riktlinjerna för biståndsbedömningen vars effekter medräknats i prognosen. I och med den ständigt ökande målgruppen äldre är det svårt att identifiera någon möjlighet att vidta ytterligare åtgärder som kan innebära ett nollresultat. 4.2 Driftredovisning Prognosrapport 2016 Bokslut 2015 Budget 2016 Utfall per mars 2016 Prognos Prognos avvikelse Socialnämnd Nämndsadministration Förvaltningsövergripande Anhörigstöd Vård o omsorg för äldre Personlig assistans Boende enligt LSS Övriga insatser enl LSS Färdtjänst Förebyggande vht äldre Gem vht vård o omsorg Missbrukarvård för vuxna Summa Kommentarer till driftredovisning Avdelning för äldreomsorg och funktionsnedsättning Förvaltningsövergripande +142 tkr Förvaltningen prognostiserar ett överskott tack vare ökade intäkter från staten. Vård och omsorg för äldre -989 tkr Köp av hemtjänst tkr Prognosen är inklusive förväntade positiva effekter av trygg hemgång (startar innan utgången av april), ändrad uträkning av total schablontid, samt lägre ersättningar för anhöriganställningar och sammanhängande hemtjänst. Inom verksamheten pågår ett utvecklingsarbete avseende kostnads- och kvalitetskontroll i beställaruppdraget, men i och med en växande målgrupp beräknas verksamheten att uppvisa ett underskott med drygt 1 mkr. Vård- och omsorgsnämnd, Delårsuppföljning mars (9)

132 Handläggning äldreomsorg -220 tkr Trots vakanser på såväl handläggartjänster som enhetschef förväntas verksamheten uppvisa ett underskott på grund av en inhyrd personal från bemanningsföretag. Äldreboende (Attendo) -790 tkr Underskottet beror på felbudgeterade momsintäkter och uppräkningen av priset enligt omsorgsprisindex (OPI). Eftersom slutligt OPI ännu inte fastställts kan prognosen komma att försämras. Med tidigare års index som underlag är ytterligare 150 tkr sannolik i prisökning. Kostnaderna beror dessutom på framtida vårdtyngdsmätningar som i en prognos endast kan uppskattas. Knappt 90 tkr av underskottet utgörs av en extra boende som nu utgör brukare nr 33 i ett boende avsett för 32. Köpt särskilt boende äldre -200 tkr Av den lagda prognosen utgörs 250 tkr av redan känd kostnad. Förvaltningen arbetar för att i möjligaste mån kunna verkställa samtliga boendebeslut på hemmaplan. Köpt korttidsvård äldre 510 tkr Till skillnad från föregående år finns inga nya äldreboendeplatser i kommunen att vänta under året, vilket ökat antalet äldre som måste vistas på korttidsboende i väntan på inflytt till särskilt boende. När de egna korttidsplatserna inte räcker till ökar antalet externt köpta platser. Prognosen har dock inkluderat en positiv effekt av insatsen trygg hemgång som startar senare under våren och förväntas möjliggöra att fler att vårdas i hemmet. Innan sommaren förväntas även en korttidsplats kunna frigöras inom kommunen i och med att en brukare flyttar till annan vårdplats. En intern ombokning har också kunnat göras, till fördel för utfallet på verksamheten, utifrån en av de brukare som idag vistas på korttidsplats. Boende enligt LSS tkr LSS-boende extern köp tkr Den positiva prognosen är lagd utifrån en redan uppbokad kostnad och medger inga nya verkställigheten under året. Flera brukare och anhöriga avvaktar planerad start för gruppbostäder 2017 och 2020 samt servicebostad 2018, varför dessa planer inte får skjutas på framtiden om externa köp ska kunna undvikas. Prognosen är även avhängig av flexibilitet inom verksamheterna på hemmaplan, och trots detta kan resultatet försämras framöver i och med att nya boendeansökningar inkommit under senaste månaden. Handläggning handikappomsorg +137 tkr Verksamheten uppvisar ett litet överskott på grund av vakant enhetschefstjänst och vakant handläggartjänst i början av året. Korttidsboende köp LSS +80 tkr Vuxenkorttids kommer under året att kunna verkställas på hemmaplan, därför blir det billigare, än om vi köper platsen externt. Färdtjänst 600 tkr Förvaltningen har i uppdrag att se över möjligheterna till en ändring av regelverket för att minska de allt mer ökade kostnaderna inom färdtjänst. Prognosen är därför lagd 500 tkr mer optimistisk än linjärt utifrån årets första kvartal. Vård- och omsorgsnämnd, Delårsuppföljning mars (9)

133 4.4 Investeringsredovisning Prognosrapport investeringar Bokslut 2015 Budget 2016 Utfall mars Årsprognos Prognos avvikelse Kontorsmöbler rehab Kontorsmöbler hemsjukvård Möbler Pomona Restaurang Summa Kommentarer till investeringsredovisningen Avd för äldreomsorg och funktionsnedsättning Matsalsmöbler till Pomona restaurang kommer inköpas under våren Vård- och omsorgsnämnd, Delårsuppföljning mars (9)

134 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Vår beteckning VON 2016/00008 nr 1624 Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Lena Fertig, Administrativ controller/ nämndsekreterare Ärende 10 Redovisning av delegationsbeslut, två perioder Förslag till beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden noterar till protokollet att delegationsbesluten för perioden är redovisade. Sammanfattning På vård- och omsorgsnämndens sammanträde redovisar socialförvaltningen alla beslut som fattats med stöd av delegation. Då pärm med delegationsbesluten, för perioden inte var med på föregående sammanträde redovisas dessa istället på nämndens sammanträde i maj. Således redovisas delegationsbeslut för två perioder från och med till och med Redovisningen sker också muntlig av avdelningschef för Stöd till vuxna och dels sammanställda i den pärm som finns med vid sammanträdet och som kan studeras individuellt. Beslutsunderlag Sammanställning från verksamhetssystemet Treserva (sekretess)

135 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Vår beteckning VON 2016/00025 nr 1610 Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Lena Fertig, Administrativ controller/ nämndsekreterare Ärende 11 SPF Seniorerna i Håbo ansöker om föreningsbidrag för år 2016 Förslag till beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden beslutar att betala ut kronor i föreningsbidrag till SPF Seniorerna i Håbo för år 2016, att användas till trygghetsringning. Sammanfattning Trygghetsringning är en möjlighet för äldre personer att känna trygghet, dels för de som lever ensamma och dels för de som ensam tar hand om sin närstående som har någon form av funktionsnedsättning. Trygghetsringningen är öppen för alla äldre, oavsett om man är medlem i någon pensionärsorganisation eller inte. Den som vill utnyttja servicen ska ringa varje dag till ett journummer före ett visst klockslag och uppge sitt namn och telefonnummer. För närvarande är 26 brukare anmälda till tjänsten och det är 10 jourhavande som lyssnar av telefonsvararen. Förvaltningens bedömning Förvaltningens bedömning är att trygghetsringningen fungerar väldigt bra samt ser positivt på att tjänsten möjliggör trygghet för våra äldre som väljer denna tjänst. Förvaltningen föreslår därför till vård- och omsorgsnämnden att bevilja det önskade bidraget på kronor. Beslutsunderlag Ansökan med bilagor, daterad , dok.nr VON Beslut skickas till SPF Seniorerna i Håbo Ekonomiadministratör

136 Socialnämnden HÅBO KOMMUN S""k o an d e f"" oren mg l orgamsat1on Förening/organ~sation SPF Semorerna Habo Riksorganisation SPF Utdelningsadr~,;; s Kalmarvagen 3 C/o utdelningsadress Skeppet Postnummer och ort Bålsta 6 ANSÖKAN OM FÖRE IN~~~~~~ "~ ~.)~ - Senast 11 mars ska ans kan lä*l'~as : till _;~;-.rl~ -?E~N H~bo kommun Socia!förvaltningens kansli B~lsta Organisationsnummer ( Nystartad förening/organisation OJa ~Nej Söker belopp Beloppet avser år 4000: Bankgiro/Plusgiro Webbadress E-postadress Spfhabo@bktv.nu Med ansökan bifogas följande bilagor: ~ Verksamhetsberättelse ~ Resultaträkning ~ Revisionsberättelse [i] Fastställd balansräkning Projektbeskrivning För startbidrag bifogas följande bilagor: D Aktuella stadgar D Namn på styrelsens ledamöter D Verksamhetsberättelse D Budget Sammanfatta föreningens mål och syfte, dess betydelse samt hur bidragspengarna kommer att användas. Använd bilaga eller baksida om utrymmet inte räcker till Utlägg i samband med Ttygghetsringning, mål och syfte framgår av verksamhetsberättelsen. s k o an d ens k on t a kt UPPQI "ft er Namn Inger Smedberg kassor Adress Postadress Telefon dagtid E-post Uppgiftslämnandet genom denna blankett betraktas även som ett samtycke till personuppgiftsbehandling enligt personuppgiftslagen (PuL). Personuppgifter som sänds in till kommunen behandlas i enlighet med PUL. Du medger att informationen du lämnar får lagras och bearbetas i register hos förvaltning/nämnd. Du har rätt att gratis, en gång per kalenderår, efter skriftligt undertecknad ansökan ställd till oss, få veta vilka personuppgifter vi behandlar om dig. Du har rätt att begära rättelse av felaktiga personuppgifter. Underskrift Härmed intygas att sökande förening/organisation har tagit del av och godkänner socialn~mndens regelverk för föreningsbidrag. Ortochdatum Balsta Sökandesun~ r~ -~ ---~ - POSTADRESS TELEFON VÄXEL BÄLSTA BESÖKSADRESS Centrumleden 1 TELEFAX ORG.N R Namnförtydligande Inger Smedberg HH1SIDA E-POST socialnamnden@habo.se Blanketten skapad l LF2506 l

137 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Vår beteckning VON 2016/00029 nr 1615 Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Lena Fertig, Administrativ controller/ nämndsekreterare Ärende 12 Anhörigföreningen i Håbo ansöker om föreningsbidrag för år 2016 Förslag till beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden beslutar att betala ut kronor till Anhörigföreningen i Håbo kommun för år Sammanfattning Föreningens uppgift är att: Stödja anhöriga i deras utsatta situation samt tillvarata deras intressen och därigenom bidra till att äldre, långvarigt sjuka och funktionsnedsatta får bättre livs kvalité. Påverka samhället så att anhörigas situation uppmärksammas och värderas. Genom utbildning- och informationsinsatser nå större förståelse och värdering av anhörigas arbete Ärende Förvaltningen anser att anhörigföreningen fyller en viktig funktion för anhöriga genom att ge stöd och vägledning i vardagen. Föreningen ansöker om kronor i föreningsbidrag för år Budget för år 2016 är lagd till kronor. Balansräkningen visar kronor kvar i tillgångar. Förvaltningen föreslår därför till vård- och omsorgsnämnden att fortsatt bevilja kronor i föreningsbidrag även för år Beslutsunderlag Ansökan med bilagor, daterad Beslut skickas till Anhörigföreningen i Håbo kommun Ekonomiadministratör

138 Socialnämnden HÅBO KOMMUN s k o an d e f'' oren mg l orgamsa 1on Förening/organisation Anhörigföreningen i Håbo kommun Riksorganisation AHR Anhörigas riksförbund Utdelningsadress C/o utdelningsadress Gun-Britt Renefalk, Postnummer och ort Bålsta ANSÖKAN OM FÖRENINGSBlDRAG Senast 11 mars ska ansökan lämnas till Håbo kommun socialförvaltningens kansli f) O Bålsta ()(, l.b )(.. 1 1/ flq lbctj Organisationsnummer Nystartad förening/organisation OJa ~Nej Söker belopp Beloppet avser år kronor 2016 Webbadress E-postadress Med ansökan bifogas följande bilagor: D Verksamhetsberättelse D Revisionsberättelse Pro ektbeskrivnin D Resultaträkning D Fastställd balansräkning För startbidrag bifogas följande bilagor: D Aktuella stadgar D Namn på styrelsens ledamöter D Verksamhetsberättelse D Budget Sammanfatta föreningens mål och syfte, dess betydelse samt hur bidragspengarna kommer att användas. Använd bilaga eller baksida om utrymmet inte räcker till F öreningens uppgift är att: -Stödja anhöriga i deras utsatta position samt tillvarata deras intressen och därigenom bidra till att äldre, långvarigt sjuka samt funktionsnedsatta får en bättre livskvalite. -Påverka samhället så att anhörigas situation uppmärksammas och värderas. -Genom utbildnings- och informationsinsatser stärka anhöriga samt nå större kunskap om, förståelse och värdering av anhörigas arbete. Verksamhetsplan och budget bifogas. Årsmötet hålls den10mars Vi kompletterar ansökan med årsmötesprotokollet och bilagor. sökandens kontaktuppgifter Namn Ordförande Barbro Larsson Adress Postadress Telefon dagtid ] E-post UppgiftsJämnandet genom denna blankett betraktas även som ett samtycke t ill personuppgiftsbehandling enligt personuppgiftslagen (Pul). Personuppgifter som sänds in till kommunen behandlas l enlighet med PUL. Du medger att informationen du lämnar får lagras och bearbetas l register hos förvaltning/nämnd. Du har rätt att gratis, en gång per kalenderår, efter skriftligt undertecknad ansökan ställd till oss, få veta vilka personuppgifter vi behandlar om dig. Du har rätt att begära rättelse av felaktiga personuppgifter. Underskrift Härmed intygas att sökande förening/organisation har tagit del av och godkänner socialnämndens regelverk för föreningsbidrag. Ortoch datum Bålsta 3 mars 2016 Namnförtydligande POSTADRESS BÄLSTA BESÖKSADRESS Centrumleden 1 TELEFON VÄXEL TELEFAX ORG.NR HEMSIDA IWM'.habo.se E-POST socialnär'l'lnden@habo.se

139 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Vår beteckning VON 2016/00028 nr 1613 Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Lena Fertig, Administrativ controller/ nämndsekreterare Ärende 13 Intresseföreningen Pomona ansöker om föreningsbidrag för år 2016 Förslag till beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden beslutar att betala ut kronor i föreningsbidrag till Pomonas Intresseförening för år Sammanfattning Intresseföreningen Pomona anordnar aktiviteter dels för de boende på äldreboendet Pomona och dels för de boende i närområdet. Aktiviteterna är bland annat musikunderhållning, kortare resor, utflykter, julmarknad, midsommarfirande och luciafirande. Aktiviteterna genomförs i samarbete med äldreboendets personal, Sveriges Pensionärsförbund SPF, Pensionärernas Riksorganisation PRO samt Bålsta Finska Föreningen BFF. Förvaltningens bedömning Förvaltningen ser positivt på att de boende på Pomonas äldreboende får en meningsfull tillvaro och samvaro, dels genom underhållning och dels genom olika festligheter och resor. Förvaltningen har fått bekräftat att aktiviteterna som Intresseföreningen bedriver är mycket uppskattat och välbesökt. Ärende År 2015 ansökte föreningen om kronor, vilket förvaltningen ansåg vara en för stor summa och föreslog istället till vård- och omsorgsnämnden ett bidrag på kronor. Detta ansåg arbetsutskottet vara alltför kraftig neddragning och föreslog istället till nämnden att bevilja ett bidrag på kronor, vilket nämnden biföll. I årets redovisning visar föreningen ett underskott på kronor och vid jämförelse åren 2014 och 2015 är aktiviteterna i stort detsamma till antalet. Förvaltningen föreslår därför till vård- och omsorgsnämnden att bevilja föreningen det önskade bidraget på kronor. Beslutsunderlag Ansökan med bilagor, daterad , dok.nr VON Beslut skickas till Pomonas Intresseförening Ekonomiadministratör

140 " T o HAE o~~ \~~; ;~:~; ij MuN KOM 1\!lJ~ - CI ',,.-,~: Il/. LTNINGEN Håbo kommun Socialnämnden ~ k Z ~~~Jat..~ /too~ sökande förenin ANSÖKAN OM FÖRENINGSBlDRAG Senast 11 mars ska ansökan lämnas till Socialförvaltningens kansli Bålsta g l or anisation Förening/organisation Organisationsnummer Nystartad förening/organisation Intresseförening Pornona OJa ~Nej Riksorganisation Söker belopp Beloppet avser år Utdelningsadress kr 2016 Bankgiro/Plusgiro C/o utdelningsadress Ully-Ann Strömberg Postnummer och ort Webbadress E-postadress Med ansökan bifogas följande bilagor: För startbidrag bifogas följande bilagor: ~ Verksamhetsberättelse ~ Resultaträkning O Aktuella stadgar D Verksamhetsberättelse ~ Revisionsberättelse ~ Fastställd balansräkning D Namn på styrelsens ledamöter D Budget Projektbeskrivning Sammanfatta föreningens mål och syl!e, dess betydelse samt hur bidragspengama kommer att användas. Använd bilaga eller baksida om utrymmet inte räcker till Intresseförening Pornona bedriver underhållning med kaffeservering varannan vecka i Pornonas matsal dels för de boende på Pornona och dels för boende i närområdet. Föreningen ordnar även km1are resor, samt julmarknad och midsommarfirande tillsammans med dagverksamheten. Intresseförening Pornona är även behjälplig vid Luciafirande då tillsammans med Lions. Föreningen samarbetar med PRO Håbo, SPF Seniorerna Håbo och Bålsta Finska Förening. Våra sammankomster med olika underhållare, har varit mycket uppskattade och är välbesökta. Lunchresa med buss och färdtjänst för rullstolar, gick föna våren till Biskops Amö, vilket var mycket uppskattat då det förutom mat även var musikunderhållning och tillfålle för utevistelse. Bifogar vårens inbokade program. s k o an d ens k ont a kt uppg1 'ft er Namn Ully-Ann Strömberg Adress Postadress Telefon dagtid E-post Uppgiftslämnandet genom denna blankett betraktas även som ett samtycke till personuppgiftsbehandling enligt personuppgiftslagen (Pul}. Personuppgifter som sänds in till kommunen behandlas i enlighet med PUL. Du medger att informationen du lämnar får lagras och bearbetas i register hos förvaltning/nämnd. Du har rätt att gratis, en gång per kalenderår, efter skriftligt undertecknad ansökan ställd till oss, få veta vilka personuppgifter vi behandlar om dig. Du har rätt att begära rättelse av felaktiga personuppgifter. Underskrift Härmed intygas att sökande förening/organisation har tagit del av och godkänner socialnämndens regelverk för föreningsbidrag. Ort och datum Bålsta Sö V r; POSTADRESS TELEFON VÄXEL ORG.NR BÄLSTA BESÖKSADRESS Centrumleden l TELEFAX Namnfortydligande Ully-Ann Strömberg HEMSIDA E-POST socialnamnden@habo.se Blanketten skapad l LF2506 l

141 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Vår beteckning VON 2016/00031 nr 1616 Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Lena Fertig, Administrativ controller/ nämndsekreterare Ärende 14 RSMH i Håbo ansöker om föreningsbidrag för år 2016 Förslag till beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden beslutar att betala ut kronor i föreningsbidrag till RSMH i Håbo för år Sammanfattning Föreningen RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa) har som målsättning att genom kamratstöd ge medlemmarna en ljusare tillvaro genom att hjälpa till att bryta isolering och ensamhet. Ärende Förvaltningen anser att föreningen fyller en viktig funktion genom att bland annat erbjuda en viktig mötesplats med olika aktiviteter, för att på så sätt ge möjlighet för personer med psykisk ohälsa att få en meningsfull vardag. Förvaltningen förslår till vård- och omsorgsnämnden att bevilja det önskade bidraget på kronor för år Beslutsunderlag Ansökan med bilagor, daterad , dok.nr VON Beslut skickas till RSMH i Håbo Ekonomiadministratör

142 HABQ Skickas senast den11mars till l ~ - T.., BO KQ'kflATn..T 0 ANSÖKAN OM FÖRENINGSBlDRAG KOMM.U ". ialförvaltningen/socialnämnden r :~ _/-l l V l l V l U l "fr nuppgifter som sänds in till kommunen behandlas i enlighet med l' U L. l r I fi" l Du ed ger att informationen du lämnar får lagras och bearbetas i register... ~ C i [l. orv a ttungen hos örvaltning/nämnd. Du har rätt att begära utdrag och rättelser. Med ansökan bifogas ~l)l!ndjdig-coj 2 2 f" r startbidrag bifogas följande bilagor: JX1 Verksamhetsberättelse lkl Revisionsberättelse 18] Resultaträkning Aktuella stadgar D Verksamhetsberättelse - L.--~~iWiililllill.!ll!!i!.!l~W!!lL Namn på styrelsens ledamöter D Budget Sökande förening l organisation V ~OI(;/3l il? DB Förening/organisation Organisationsnummer f Nystartad förening/organisation R s M H - Hå bo OJa (Ja Nej Utdelningsadress B' o x 259 Riksorganisation, Riksförbundet för social o mental C/o adress Bankgiro/Plusgiro hälsa Postnummer och ort BÅLSTA E-postadress Webbadress Ansöker om belo Avserår 2016 Sammanfatta föreningens mål och syfte, dess betydelse samt hur bidragspengama kommer att användas. An vand bilaga eller baksida om utrymmet inte ra eker till Föreningens målsättning är,att genom kamratstöd ge medlemmarna en 7 ljusare tillvaro.de flesta lider av psykisk ohälsa och behöver hjälp för att få dagen meningsfull.på RSMH finns möjlighet till samvaro och där finns spel,radio,tv,biljard m m.studiecirklar anordnas och där kan besökarna få en kopp kaffe. Utflykter ' och resor anordnas då och då om medel finns. Föreningen har flera stödmedlemmar.. - ~ sökandens kontaktuppgifter Namn Håkan Igelström Adress E-post Telefon hem l Telefon arbete! Postadress l Telefon mobil Ort och datum Bålsta, Sökandes underskrift Härmed intygas att sökande förening/organisation har tagit del av och godkänner socialnämndens regelverk för föreningsbidrag. Namnförtydligande Håkan Igelström POSTADRESS BÄLSTA TELEFON VÄXEL ORG.NR HEMSIDA E-POST socialnamnden@habo.se BESÖKSADRESS Centrumleden 1 TELEFAX Blanketten skaoad / LF2506

143 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Vår beteckning VON 2016/00032 nr 1617 Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Lena Fertig, Administrativ controller/ nämndsekreterare Ärende 15 Strokeföreningen i Håbo ansöker om föreningsbidrag för år 2016 Förslag till beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden beslutar att betala ut kronor i föreningsbidrag till Strokeföreningen i Håbo för år 2016, att användas till studiecirkel och merkostnaden för en specialanpassad buss. Sammanfattning År 2013 fick Strokeföreningen kronor i startbidrag. År 2014 avslogs ansökan då bidraget var tänkt användas till bussutflykt. År 2015 inkom ingen ansökan. Årets ansökan är på kronor och avser att användas till: 1. Studiecirkel för medlemmar - Språklig stimulans vid afasi. 2. Utökad kostnad för specialanpassad buss avsedd för tre personer i rullstol. Strokeföreningens målsättning är att alla medlemmar, oberoende av grad av funktionsnedsättning, ska ges möjlighet att kunna delta i föreningens sommarutflykt. Ärende Förvaltningen anser att utflykter är viktigt ur ett socialt perspektiv. Men anser inte att föreningars bussutflykter ligger inom ramen för socialtjänstens arbete. Dock i detta fall ser förvaltningen positivt på att föreningen ordnar med ett specialfordon så att tre rullstolsburna personer kan delta på sommarutflykten. Förvaltningen ser också positivt på att föreningen fortsätter med studiecirkeln under hösten Förvaltningen föreslår därför till vård- och omsorgsnämnden att bevilja det önskade bidraget på kronor.. Beslutsunderlag Ansökan med bilagor, daterad , dok.nr VON Beslut skickas till Strokeföreningen i Håbo Ekonomiadministratör

144 KO MM Socialnämnden H BO KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN MYNDIGHETSENHffiN ANSÖKAN OM FÖRENINGSBlDRAG Senast11mars ska ansökan lämnas till H~bo kommun Socialförvaltningens kansli B~lsta S""k o an d e f"" oren mg l organisatlon Förening/organisation Organisationsnummer Nystartad förening/organisation strakeföreningen Håbo OJa [g] Nej Riksorganisation Söker belopp Beloppet avser år strakeförbundet kr Utdelningsadress Bankgiro/Plusgiro C/o utdelningsadress Britt-Marie Pettersson Postnummer och ort Webbadress E-postadress Med ansökan bifogas följande bilagor: För startbidrag bifogas följande bilagor: ~ Verksamhetsberättelse ~ Resultaträkning O Aktuella stadgar O Verksamhetsberättelse ~ Revisionsberättelse ~ Faststälid balansräkning D Namn på styrelsens ledamöter D Budget Projektbeskrivning Sammanfatta föreningens mål och syfte, dess betydelse samt hur bidragspengarna kommer att användas. Anvand bilaga eller baksida om utrymmet inte rtlcker till strakeföreningen Håbo ansöker hos Vård- och omsorgsnämnden om bidrag till följande aktiviteter: l. "Språklig stimulans vid afasi "- en studiecirkel för medlemmar som har drabbats av afasi. Hösten 2014 startade strakeföreningen en studiecirkel kring Språklig stimulans vid afasi. Se bilagal Inför starten erhöll föreningen kr av Hemmets veckotidning genom Strokef6rbundet. Efter en stark önskan från deltagarna, fortsatte föreningen med verksamheten under hösten Man har även kommit i gång med en fortsättning under vårterminen Ska föreningen kunna fortsätta med verksamheten under höstterminen 2016 är det angeläget att vi erhåller medel till cirkelledare och kursmaterial. 2. Under de tre år som föreningen funnits har vi varje år anordnat en bussutflykt med en specialanpassad buss. Bussen är anpassad så att 3 personer kan sitta kvar i sina rullstolar under resan. Under 2015 var det 33 personer som deltog. Ett högt deltagarantal med hänvisning till att foreningen har 55 medlemmar. Den specialanpassade bussen innebär högre kostnader än om vi skulle välja tex Håbobuss. Vid en jämförelse, en kostnadsökning motsvarande kr. strakeföreningen målsättning är att alla medlemmar, oberoende av grad av funktionsnedsättning, skall ges möjligheter att delta i föreningens sommarutflykt. S""k o an d ens k onta k tuppg1 "f ter Namn Börje Pettersson, Ordförande strakeföreningen Håbo Adress Postadress Telefon dagtid l Telefon mobil E-post Uppgiftslämnandet genom denna blankett betraktas även som ett samtycke till personuppgiftsbehandling enligt personuppgiftslagen ( PuL). Personuppgifter som sänds in till kommunen behandlas l enlighet med PUL. Du medger att informationen du lämnar fsr lagras och bearbetas i register hos förvaltning/nämnd. Du har rätt att gratis, en g~ng per kalendersr, efter skriftligt undertecknad ansökan ställd till oss, fs veta vilka personuppgifter vi behandlar om dig. Du har rätt att begära rättelse av felaktiga personuppgifter. Underskrift Härmed intygas att sökande förening/organisation har tagit del av och godkänner socialnämndens regelverk för föreningsbidrag. Ort och datum Bålsta den 10mars 2016 POSTADRESS BÄLSTA BESÖKSADRESS Centrumleden l v TELEFON VÄXEL TELEFAX ORG.NR Namnförtydligande Bor ie HEMSIDA fej/-e'rs'lor"' E- POST socialnamnden@habo.se Blanketten skapad l LF2506 l