Nuläges- och behovsanalys inklusive prioriteringar för jämställd regional tillväxt Kalmar län

Transkript

1 Nuläges- och behovsanalys inklusive prioriteringar för jämställd regional tillväxt Kalmar län 1

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 DEL 1: Riktlinjer Inledning och bakgrund... 3 Varför en nuläges- och behovsanalys?... 3 Bakomliggande problembild... 4 Den regionala analysens koppling till nationella mål... 4 Särskilt betydelsefulla områden i nationell strategi för att nå en jämställd regional tillväxt Övergripande tidsplan Kriterier och viktning för fördelning av medel... 7 DEL 2: Nuläges- och behovsanalys Övergripande nulägesanalys av regional utveckling Fyra särskilt betydelsefulla områden i nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Främja kvinnors företagande Regionala prioriteringar Vi har valt följande två prioriteringar inom området Systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering Prioritering nr 1: Integrering av horisontella kriterier i revidering av den regionala utvecklingsstrategin samt tillkommande program Motivering och syfte Mätbara/meningsfulla mål Prioritering nr 2: Jämställdhetssäkrad process med revidering av transportplan Mätbara/meningsfulla mål Prioritering nr 3: Insatser för att bryta traditionella könsmönster vid val av utbildning och yrkesliv i Kalmar län Motivering och syfte Mätbara/meningsfulla mål Genomförandekapacitet Bilaga: Nulägesanalys för jämställd regional tillväxt i Kalmar län.19 2

3 DEL 1: Riktlinjer 1. Inledning och bakgrund Varför en nuläges- och behovsanalys? Regeringen gav i december 2015 Tillväxtverket i uppdrag att utveckla arbetet för jämställd regional tillväxt genom samordning, stöd och lärande riktat till regionalt utvecklingsansvariga aktörer. Regeringens avsikt med uppdraget är att stärka det arbete som regionalt utvecklingsansvariga bedriver för att integrera jämställdhet i verksamheter och program i det regionala tillväxtarbetet. Regeringen har beslutat att Tillväxtverket ska fördela minst 34 miljoner per år i syfte att nå målet för jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet. Syftet med regeringens satsning är att främja en jämställdhetsintegrering av det regionala tillväxtarbetet i samtliga län samt att stödja framväxten av ett antal nationella framstående exempel eller flaggskepp. Prioriteringarna förväntas leda till hållbara och synliga resultat genom att jämställdhet integreras i ordinarie verksamhet. Syftet med nuläges- och behovsanalysen är att: regionerna/länen ska beskriva det regionala nuläget, identifiera behov och välja prioriteringar för att arbeta med jämställd regional tillväxt, samt att Tillväxtverket får ett underlag för att fördela medel till regionerna/länen som stärker dem i arbetet med jämställd regional tillväxt. Målet med nuläges- och behovsanalysen är att: regionerna/länen tar fram prioriteringar som blir styrande för deras arbete med jämställd regional tillväxt, och att Tillväxtverket kan använda underlaget för att jämföra, bedöma och fördela medel till regionerna/länen i deras arbete med jämställd regional tillväxt. Nuläges- och behovsanalysen kommer att fungera som en ansökan till Tillväxtverket en ansökan om medel för att arbeta med jämställd regional tillväxt. Detta är steg nummer ett. Analysen och prioriteringarna ligger sedan till grund för den handlingsplan som regionerna/länen tar fram i nästa steg, steg nummer två. I september/oktober 2016 ska regionerna/länens prioriteringar med mål brytas ner till aktiviteter, budget, utvärdering, samarbeten med mera för att skapa handling. Dokumentet, i sin helhet, blir då en handlingsplan som får en styrande funktion och hjälper er i ert praktiska arbete. Med ett logiskt uppbyggt arbetssätt bedömer Tillväxtverket att förutsättningarna är goda för att åstadkomma förändring och nå mätbara och synliga resultat. I sin helhet ska arbetet med både nuläges- och behovsanalys (steg 1) samt handlingsplan (steg 2) resultera i ett fokuserat jämställdhetsarbete som fungerar som hävstång för regional tillväxt. Intersektionalitet är ett perspektiv som ska genomsyra samtliga steg i arbetsprocessen och som kommer att premieras vid fördelningen av medel. 3

4 Bakomliggande problembild Idag går merparten av den statliga finansieringen till branscher som domineras av män. Lika villkor och jämställdhet både privat och offentligt diskuteras men det saknas trots det bland annat könsuppdelad statistik och jämställdhetsintegrerade styrdokument och utvecklingsstrategier hos utvecklingsaktörer på regional och nationell nivå. Företagande och främjande av företag är också präglat av föreställningar och normer kring vad som anses vara kvinnligt respektive manligt. Normer kring företagandet gör att vissa grupper kan uppfattas som avvikande. Det bidrar till att bland annat kvinnor, kvinnor och män med utländsk bakgrund och unga kvinnor och män, i större utsträckning riskerar att möta hinder när de söker stöd, rådgivning eller finansiering. När statliga och regionala resurser fördelas ensidigt och når vissa grupper möter hinder i större utsträckning än andra, används inte alla människors innovationskraft och fulla potential på ett effektivt sätt. Förnyelse i organisationer, företag, näringsliv och förvaltning hämmas. Den regionala analysens koppling till nationella mål Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Målet med jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet är att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Jämställdhet är en förutsättning för hållbar regional tillväxt, bl.a. genom ett bättre resursutnyttjande, stärkt innovationsförmåga och ökad attraktivitet för regionen. Det tidigare uppdraget (regeringens beslut den 8 mars 2012, dnr N2012/01365/RT) till aktörer med regionalt utvecklingsansvar att ta fram och genomföra handlingsplaner för jämställd regional tillväxt har inneburit ett ökat fokus på jämställdhet i planering och genomförande av program och projekt inom det regionala tillväxtarbetet. Det har även tydliggjort att ansvaret för jämställdhet inom det regionala tillväxtarbetet åligger den aktör som har det regionala utvecklingsansvaret i respektive län (Regeringsbeslut , N2015/08643/RTS). Den regionala nuläges- och behovsanalysen ska vara förankrad i regeringens Nationella strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Särskilt betydelsefulla områden i nationell strategi för att nå en jämställd regional tillväxt Den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft är vägledande för det regionala utvecklingsarbetet fram till Strategin är inriktad på att skapa goda förutsättningar att bo, arbeta samt etablera företag och verksamheter i hela landet och på så sätt skapa förutsättningar för hållbar regional tillväxt och ett Sverige som håller samman. Strategin ska också bidra till regeringens tre prioriterade områden: att nå det övergripande målet om att ha lägst arbetslöshet i EU 2020, att nå de nationella miljömålen och att sluta jämställdhetsgapet. 1 Regeringen avser att fortsätta att följa upp det arbete som aktörer med regionalt utvecklingsansvar bedriver för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i samtliga verksamheter och program inom det regionala tillväxtarbetet. 1 En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Näringsdepartementet, N , kap 1 och s. 8. 4

5 Följande områden anser regeringen är särskilt betydelsefulla för att nå en jämställd regional tillväxt: Systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av budget, RUS, andra strategier och program för ex. innovation, boende, transporter, attraktivitet och kompetensförsörjning Kartläggning och synliggörande av skillnader mellan kvinnor och män kopplat till inkomst, sysselsättning, företagande, projektstöd etc. Fortsatta insatser för att främja kvinnors företagande och utrikesfödda kvinnors sysselsättning och företagande Integrera ett jämställdhetsperspektiv i planering och genomförande av projekt inom regionfondsprogrammen De nationellt särskilt utpekade områdena är styrande för regionerna/länens arbete och den regionala nuläges- och behovsanalysen. Det betyder att det regionala arbetet med jämställd regional tillväxt behöver ske inom dessa områden om regionen/länet vill beviljas medel från Tillväxtverket. Minst två av de tre prioriteringarna ska vara inom de särskilt utpekade områdena. En av prioriteringarna kan ligga utanför områdena. 5

6 Figur 1: Sammanhang, jämställd regional tillväxt steg 1 och 2 Steg 1: mars juni 2016 Steg 2: september oktober Övergripande tidsplan 2016 Figur 2: Tidsplan mars oktober 2016 jämställd regional tillväxt steg 1 och 2 Mars April April - Maj Juni September September - Oktober Startfinansiering går ut till regionerna/ länen Inlämning av tidsplan och behovsbeskrivning av metodstöd 6 april På plats besök från Sweco och löpande metodstöd Inlämning av behovs och nulägesanalyser 22 juni till Tillväxtverket Medel fördelas av Tillväxtverket Regionala handlingsplaner görs och lämnas in till Tillväxtverket 6

7 3. Kriterier och viktning för fördelning av medel Nedan beskrivs den modell av fördelningsnyckel och de kriterier som kommer att användas vid Tillväxtverket bedömning av de regionala behovs- och nulägesanalyserna. Använd er av informationen när ni skriver era avsnitt för att säkerställa att ni svarat mot kriterierna inom fördelningsnyckelns modell. Arbetet med att göra en utvärdering och viktning kommer Tillväxtverket själva stå för. Sweco kommer inte att delta i den arbetsprocessen. Sweco kommer i slutet av juni att informera Tillväxtverket hur arbetet och samarbetet har gått regionalt och vad som varit utmanande i analysfasen. När behovs- och nulägesanalysen är inlämnad kommer Tillväxtverket att tillämpa en fördelningsnyckel för att fördela medel. En basfinansiering om kr kommer att fördelas till samtliga aktörer med regionalt utvecklingsansvar. Utöver basfinansieringen finns två plusnivåer. Basnivå (alla kr) Plusnivå 1. (ca 10 stycken regioner/län) Plusnivå 2. (ca 5 stycken regioner/län) Behovs- och nulägesanalyserna kommer att bedömas och utvärderas genom poängsättning med avseende på tre kriterier. Det går att få max 3 poäng per kriterium och sammanlagt max 9 poäng. För att nå en plusnivå och konkurrera om extra medel än basfinansiering krävs minst 2 poäng per kriterium och minst 7 poäng sammanlagt. Det går inte att på förhand meddela exakt hur stora andelar av totalsumman som kommer att fördelas till de två plusnivåerna. Detta är helt beroende av hur väl behovs- och nulägesanalysernas uppfyller kriteriernas innehåll och står sig i konkurrens med andra regioner/län. Anledningen till att Tillväxtverket valt denna metod är att de regionalt utvecklingsansvariga aktörerna själva aktivt ska driva arbetet med jämställd regional tillväxt utifrån sina egna regionala behov och utmaningar. Upplägget skapar utrymme att från början integrera jämställdhet i det ordinarie systemet och inte addera ett perspektiv på redan befintliga projekt och upplägg. Att fördela medel via en fördelningsnyckel med en basfinansiering och två plusnivåer syftar till att alla regionalt utvecklingsansvariga ska kunna driva ett strukturerat treårigt arbete baserat på sina behov och förutsättningar. En erfarenhet som Tillväxtverket har sedan arbetet med jämställd regional tillväxt är att regionerna/länen behöver fokusera sina insatser mer och satsa resurser på några utvalda projekt istället för att försöka jämställdhetsintegrera all verksamhet utan rätt förutsättningar. Tillväxtverket vill därför också ge mer medel än basfinansiering till en grupp av prioriteringar för att möjliggöra skapandet av flaggskepp och lärande exempel vilket kommer alla regioner/län till godo. Fördelningsnyckeln baseras på följande tre kriterier. Punkterna beskriver vad Tillväxtverket kommer att utgå från vid bedömningen av hur väl kriteriet uppföljs. Intersektionalitet 1-3 poäng Arbetet med nuläges- och behovsanalysenen samt de regionala prioriteringarna genomsyras av en medvetenhet om behovet av ett intersektionellt perspektiv för att främja jämställd regional tillväxt. 7

8 Nuläges- och behovsanalysen beskriver arbetet med jämställd regional tillväxt kopplat till fler sociala kategorier än kön. De regionala prioriteringarna inkluderar fler sociala kategorier än kön. Behov 1-3 poäng Regionens/länets befolkningsmängd och befolkningsstruktur. Regionens/länets genomförarkapacitet. Logik och relevans, 1-3 poäng De regionala prioriteringarna utgår från, och är förankrade i, en faktabaserad nuläges- och behovsanalys. De regionala prioriteringarna är avgränsade och konkretiserade och ger förutsättningar att styra regionen/länets arbete mot de särskilt betydelsefulla områdena. Nuläges- och behovsanalysenen samt prioriteringarna ger förutsättningar för ett resultatbaserat arbete i närtid. Poängskala för Tillväxtverkets utvärdering 1 poäng: Uppfyller kriteriet i låg utsträckning 2 poäng: Uppfyller kriteriet tillfredställande 3 poäng: Uppfyller kriteriet väl 8

9 DEL 2: Nuläges- och behovsanalys Övergripande nulägesanalys av regional utveckling Se bifogad nulägesanalys. 2. Fyra särskilt betydelsefulla områden i nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av budget, RUS, andra strategier och program för ex. innovation, boende, transporter, attraktivitet, kompetensförsörjning. Under arbetade Regionförbundet i nära samverkan med bland annat Länsstyrelsen och LRF med att ta fram en regional livsmedelsstrategi för Länets livsmedelsstrategi har tagits fram i en bred dialog och omfattar all typ av mat från Kalmar län från skog, åker, äng, trädgård, sjö och hav till köksbord, matsal och restaurang. Tidshorisonten är fem till tio år. Livsmedelsbranschen består av en rad individer, företag, organisationer, myndigheter och så vidare som samverkar på olika nivåer och i olika geografier. Den anger en gemensam färdriktning för hur vi i Kalmar län ska ta tillvara branschens utvecklings- och tillväxtpotential. Livsmedelsstrategin kommer bland annat att ge underlag för prioriteringar av regionala utvecklingsmedel, strukturfondsmedel och dylikt. Strategin kan också fungera som en regional länk mellan enskilda aktörer och den nationella nivån. Arbetet ska dock inte begränsas till Kalmar län, vi ska samarbeta i de regioner och geografier som är relevanta. Strategin bygger på en bred analys samt på aktivt deltagande från företag, myndigheter, organisationer och privatpersoner. Projektgruppen har deltagit i cirka 60 möten och personligen mött nästan 900 personer (44 % kvinnor och 56 % män). Utkastet till livsmedelsstrategi har diskuterats vid två rådslag. Vi har också gjort studieresor såväl lokalt som internationellt samt samlat in synpunkter och kunskap via fördjupade underlag, workshops, enkäter med mera. Som en del av underlaget till strategin tog ett antal PM fram med olika inriktning, ex Kvinnor, män och Mat i Kalmar län. Syftet med detta PM är att - Öka kunskapen om jämställdhetsfrågor med koppling till mat - Ge underlag för att, inom arbetet med livsmedelsstrategin, kunna arbeta på ett bättre sätt med jämställdhetsfrågor Inom Livsmedelsbranschen finns förstås ett stort behov av framtida kompetens och som ett led i det fortsatta arbetet bildades Kompetensråd Mat som ska fungera som en regional mötesplats för arbetsgivare och utbildningsanordnare inom livsmedelsområdet, dvs hela kedjan från jord till bord (primärproduktion, förädling, restaurang, storkök, livsmedelshandel). Projektet ska utveckla och utvärdera en modell för hur man kan stärka 9

10 samverkan kring kompetensfrågor i en hel bransch. Samarbetet har tre huvudspår gymnasieutbildningar/collegekoncept, YH-utbildningar och fortbildning av befintlig personal. Kartläggning och synliggörande av skillnader mellan kvinnor och män kopplat till inkomst, sysselsättning, företagande, projektstöd etc. Ett grundläggande förändringararbete har genomförts internt i samband med uppdraget att arbeta med en handlingsplan för jämställd regional tillväxt för att jämställdhetsintegrera hanteringen av projekt- och företagsstöd samt öka ambitionen att denna aspekt ska finnas med på ett tydligare sätt i framtida projektutveckling och vid hantering av företagsstöd. Projektstöd Inledningsvis gjordes en analys av samtliga beslut fattade under 2012 för att få ett utgångsläge kring fördelning av medel mellan branscher, målgrupper och riktade insatser. Utifrån slutsatserna i analysen, som gjordes av Kontigo, genomfördes interna workshops för att diskutera åtgärder, forma fortsatt arbete och få ökad kunskap i gruppen. Resultatet av arbetet är utvecklade nya blanketter för ansökan och återrapportering samt handläggarstöd, både vid beredningsmöten och i form av stöddokument, och dessutom tydligare formuleringar i beslut kopplat till jämställdhet. Även information på hemsidan har förbättrats kopplat till det interna arbetet som genomförts. Företagsstöd Genomgång av blanketter och information i enlighet med ovan gjordes även för företagsstöd. Dessutom har vi genomfört extra insatser för att öka antalet externa styrelseledamöter i regionens små och medelstora företag. För att stimulera detta arrangerades styrelseseminarier med syfte att stimulera företag att ta in extern styrelseledamot. Jämställdhetsperspektivet var väl integrerat i denna insats. Deltagande var enskilda företag, Häradssparbanken, Styrelseakademin samt Mönsterås kommun. Seminariet hölls på ett industriföretag i Mönsterås. Anledningen till att färre kvinnor än män söker företagsstöd kan bero på den inriktning vi har på företagsstödet, bland annat att företagen ska agera utanför den lokala marknaden, helst nationellt och internationellt. Många företag som drivs av kvinnor är tjänsteföretag med lokal marknad. Översyn av det nationella regelverket borde göras för att se om det finns möjlighet att arbeta med stöd på lika villkor för både män och kvinnor ur ett hållbarhetsperspektiv. 10

11 Fortsatta insatser för att främja kvinnors företagande och utrikesfödda kvinnors sysselsättning och företagande Främja kvinnors företagande Under åren genomförde Tillväxtverket ett nationellt program för att främja kvinnors företagande och därmed bidra till ökad sysselsättning och en hållbar ekonomisk tillväxt. Regionförbundet i Kalmar län fick uppdraget att driva och genomföra programmet Främja kvinnors företagande i Kalmar län. Syftet med programmet var att skapa förnyelse i svenskt näringsliv genom att fler företag drivs och utvecklas av kvinnor. Under perioden har Regionförbundet i Kalmar län medfinansierat 40 stycken olika projekt och företagare deltog i olika projekt. Under perioden har Regionförbundet har finansierat 15 affärsutvecklingsprojekt i Kalmar län. Vi har försökt att få tillstånd till aktiviteter i samtliga kommuner i länet. Vi har också påverkat de projektägare som fått medel beviljade att få projektdeltagare från olika delar av länet, d.v.s. samverkan över kommungränserna. Intresset från näringslivsfrämjande aktörer att äga och driva affärsutvecklingsinsatser har varit stort men tiden för att genomföra aktiviteter i projekten har varit för korta. Detta har lett till att några projektägare beslutade sig för att inte skulle lämna in ansökan då den korta genomförande tiden skulle påverka kvalitén i projektet. Alla aktörer inom det företagsfrämjande systemet i Kalmar län har erbjudits att delta i olika kompetenshöjandeinsatser i syftet öka kunskapen om jämställdhetsintegrering så att på sikt kvinnor och män ska ta del av det företagsfrämjandesystem på lika villkor. Vi har som en del i arbetet också tagit fram en förstudie med beskrivning av: - förutsättningarna för hur människor med utländsk bakgrund kan ta del av det företagsfrämjande systemet i regionen; - en analys och förslag på hur regionen ska arbeta för att människor med utländsk bakgrund kan ta del av det företagsfrämjande systemet; - rekommendationer för hur det företagsfrämjande systemet kan utvecklas ur ett mångfaldsperspektiv och hur detta kan stärka mångfalden i näringslivet Ett pilotprojekt genomfördes under med syfte att koppla ihop olika insatser inom jämställdhetsarbetet internt hos Regionförbundet i Kalmar län, men också hos länets externa aktörer för att skapa en hållbar helhet som ger oss förutsättningar att erbjuda länets invånare ett företagsfrämjande system på lika villkor. Genom att i detta projekt knyta ihop insatserna med en mer handfast coachning och konkret metodutveckling hoppas vi uppnå ett hållbart system över tiden. Målsättningen med projektet var att metodutvecklingen ska leda fram till ett nytt arbetssätt hos regionala och kommunala aktörer och skapa en ny medvetenhet kring attityder och förhållningssätt. Projektet hade som målgrupp privata och offentliga aktörer som jobbar med näringslivsfrågor i Kalmar län. Resultatet av pilotprojektet har bidragit till att ett nytt arbetssätt har implementerats i de medverkande organisationerna och möjliggör därmed att på lång sikt skapa bättre förutsättningar för att ge kvinnor och män tillgång till det företagsfrämjande systemet på lika villkor. 11

12 Integrera ett jämställdhetsperspektiv i planering och genomförande av projekt inom regionfondsprogrammen Som en av fyra regionalt tillväxtansvariga aktörer i Nuts 2 område Småland och Öarna ansvarade Regionförbundet i Kalmar län för programskrivningsarbetet och hade därmed en stor del i arbetet med att på ett tydligare sätt integrera jämställdhet som en hävstång för tillväxt i programmet Vi hade en tydlig ambition i arbetet att belysa respektive tematiskt område utifrån denna aspekt. Det finns för vårt vidkommande en tydlig koppling mellan arbetet att jämställdhetsintegrera våra projektmedel (1:1 medel) och arbetet med regionalfondsprogrammet eftersom dessa medel ofta finns som finansiering i samma projekt. 12

13 3. Regionala prioriteringar Vi har valt följande två prioriteringar inom området Systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering. Prioritering nr 1: Integrering av horisontella kriterier processen med revidering av den regionala utvecklingsstrategin samt tillkommande program Motivering och syfte Kalmar län inleder under andra halvåret 2016 revideringen av den regionala utvecklingsstrategin. Målet är att den skall vara antagen De tillkommande planer som är under revidering är den regionala transportplanen, handlingsplan Kompetensplattform samt Biblioteksplanen. Kalmar län är en landsbygdsregion bestående av 12 kommuner. Kommunerna har delvis olika förutsättningar där främst Kalmar kommun, tillsammans med Nybro kommun, räknas som stadsområde har andra förutsättningar än övriga kommuner. Kommunerna Högsby och Hultsfred räknas som gles landsbygd. Mörbylånga har högst andel unga invånare - 14 år (17,6%) följt av Oskarshamns kommun. Borgholm har lägst andel unga (12,4%). Borgholm har även lägst andel invånare i arbetsför ålder 38,4% (15-65 år) och är därmed den kommun i länet med högst andel invånare över 65 år (33,4%). Kalmar kommun har högst andel invånare i arbetsför ålder 52,3% (15-65 år). Könsfördelningen skiljer sig en del mellan kommunerna. Torsås och Högsby har högst andel män, procent. Hultsfred, Mönsterås, Emmaboda, Nybro, Oskarshamn och Vimmerby har alla fördelningen 51 procent män 49 procent kvinnor. Borgholm har en 50/50 fördelning. Mörbylånga och Kalmar har det omvända förhållandet med 51 procent kvinnor och 49 procent män. Med undantag för vissa kommuner har länet en ogynnsam åldersstruktur för arbetskraftsförsörjningen. Befolkningen i åldrarna år är betydligt större jämfört med de årskullar som under kommande år ska söka sig in på arbetsmarknaden. Länet utmärks av en hög andel arbetsställen inom den areella näringen (34%). Omsorgen och industrin står för en stor del av sysselsättningen i länet. Industrin sysselsätter 20,8 procent av samtliga sysselsatta det kan jämföras med rikets andel på 13,5 procent. Därmed har länet en av landets högsta sysselsättningar inom industrin. På omvänt sätt är tjänstenäringarna underrepresenterade i länet och inom privata tjänster är länets andel 32,8 procent som kan jämföras med rikets andel 44,1 procent. Tjänstenäringarna är oftast mindre konjunkturkänsliga för konjunkturskiften jämfört med industrisektorn. O ver en längre period förändras näringslivet i både Kalmar och riket från industri till tjänstedominerande näringar. Det är en förändring som går långsammare i länet jämfört med landets större städer och universitetsstäder där branschspridning och diversifiering är större. I residensstaden Kalmar är förutsättningarna goda för en ökad jobbtillväxt inom olika tjänstenäringar men hela länet har inte samma möjligheter att uppnå denna förändring på motsvarande sett. Fördelningen mellan kvinnor och män inom industrin och omsorgen följer hur det ser ut i riket med en kvinnlig dominans inom omsorgen och en manlig dominans inom industrin. 13

14 Andelen arbetslösa av arbetskraften i Kalmar är påfallande lika med riksgenomsnittet även för olika grupper av arbetslösa. Det är bara inom gruppen utrikes födda som skillnaden är markant. Bland inrikes födda väntas en fortsatt sjunkande arbetslöshet både under 2016 och 2017 och i åldersgrupper från år väntas arbetslösheten variera mellan 2-4 procent. Det kan symboliskt beskrivas som full sysselsättning i just dessa åldersgrupper. Problemet med en stigande arbetslöshet bland utrikesfödda beror till stor del på den snabba tillströmningen av nyanlända. Tillströmningen av nya blir därmed större jämfört med det antal som går ut i arbete. Faktorer som påverkar gruppens lägre utflöde till arbete kan, sammanfattningsvis, beskrivas som den tid det tar att kvalificera sig till ett inträde till den svenska arbetsmarknaden. Det vill säga att bli matchningsbar mot de lediga jobben. Andelen utrikes födda skiljer sig åt mellan de 12 kommunerna. Högsby och Hultsfred sticker ut med högst procentuell andel utrikes födda (17-20%). Övriga kommuner ligger under riksgenomsnittet. Utvecklingen av antalet sysselsatta under perioden har varit sämre i Kalmar län (7%) jämfört med riket (22%). Sysselsättningsutvecklingen är en vattendelare mellan kommunerna i länet. I topp ligger Mörbylånga med en sysselsättningsutveckling på 30% procent under perioden, följt av Vimmerby och Kalmar, båda 23 procent. Dessa tre kommuner har haft en bättre utveckling än riksgenomsnittet. Borgholm, Oskarshamn och Mönsterås har också haft en ökande andel sysselsatta om än i lägre utsträckning. Västervik ligger på samma nivå som vid 1996 medan Torsås, Emmaboda, Nybro, Hultsfred och Högsby har haft en negativ sysselsättningsutveckling under perioden (5-25%). Män har en lägre utbildningsnivå jämfört med kvinnorna detta gäller såväl länet som riket. Klyftan mellan könen är något större i länet jämfört med riket. Andelen kvinnor i länet med eftergymnasial utbildning är 40 procent att jämföra med riket 46 procent, andelen män med eftergymnasial utbildning i länet är 27 procent jämfört med 35 procent i riket. I jämförelse av utbildningsnivå mellan kön och inrikes och utrikes födda framgår att skillnaden mellan könen är större än mellan inrikes och utrikes födda. Kvinnor, oavsett om de är födda inrikes eller utrikes har en högre utbildningsnivå än männen. Andelen som påbörjat eftergymnasial utbildning inom tre år efter avslutad gymnasium är nästan 7 procentenheter lägre i länet jämfört med riket. Oskarshamn och Mörbylånga kommuner har högst andel som har påbörjat högskolestudier inom tre år efter gymnasiet med drygt 40 procent. Hultsfred och Högsby har lägst andel som har påbörjat högskolestudier inom 3 år efter gymnasiet med 28-31% procent. De skillnader som finns inom länets kommuner avseende åldersstruktur, utbildningsnivå, sysselsättning, kön, utrikes/inrikes födda visar på vikten av jämställdhetsintegrering av den regionala utvecklingsstrategin och tillkommande planer. Syftet är att säkerställa att arbetet med att revidera den regionala utvecklingsstrategin samt tillkommande program sker jämställdhetsintegrerat. 14

15 Mätbara/meningsfulla mål 2018 Målet för 2017 är att ha en uppdaterad version av den regionala utvecklingsstrategin för Kalmar län klar och politiskt beslutad som i alla delar är jämställdhetsintegrerad. I den detaljerade handlingsplanen kommer mer detaljerade delmål att presenteras i höst. Prioritering nr 2: Jämställdhetssäkrad process med revidering av transportplan Den regionala transportplanen tas fram av Regionförbundet i Kalmar län på uppdrag av regeringen och berör investeringar på statliga vägar i länet (förutom E22 och riksväg 25 och 40). Åtgärder som görs i vägnätet berör alla människor i samhället och investeringar ska därför göras där det kommer mest människor till nytta och där vi kan påverka trafiken till mindre klimatpåverkan. Att ta fram en regionala transportplan är ett av Regionförbundet i Kalmar läns löpande arbeten och det blir därmed självklart att arbeta med jämställdhetsfrågor i framtagandet av materialet. Att ta hänsyn till olika människors situation, levnadsmönster och förhållanden vid planering av länets transportplan är en förutsättning för ett levande län i alla delar och för alla invånare. I arbetsgruppen sitter även representanter från länets alla kommuner, Trafikverket, Länsstyrelsen och Kalmar läns trafik vilket skapar en stor spridningseffekt av arbetsformerna och resultat. Mätbara/meningsfulla mål 2018 Målet är att processen kring framtagning av en uppdaterad transportplan ska vara jämställdhetssäkrad. Med koppling till området Kartläggning och synliggörande av skillnader mellan kvinnor och män kopplat tillsysselsättning gör vi följande prioritering. Prioritering nr 3: Insatser för att bryta traditionella könsmönster vid val av utbildning och yrkesliv i Kalmar län Motivering och syfte Kalmar län har ett stort behov av utbildad arbetskraft inom många branscher. Inom vård/omsorg och industri/teknik är läget redan nu ganska akut, då behovet är reellt nu och ökande de kommande åren. I kombination med den skeva könsfördelningen i dessa branscher ser vi att insatser för ungas val av utbildning och yrkesliv skulle gynna branscherna och leda till ökad tillväxt. I Kalmar län är industrin den dominerande näringsgrenen mätt i sysselsättning. Inom 15 år kommer 32% av de anställda inom industrisektorn gå i pension. För flera utbildningar inom teknik och tillverkning bedöms tillgången på nyutexaminerade som otillräcklig, framför allt när det gäller gymnasieutbildad arbetskraft inom industriteknik, automation och VVS. Svenskt Näringsliv rapporterar att 60 procent av företagen inom industrisektorn redan nu har ganska eller mycket svårt att rekrytera nya medarbetare på grund av brist på personer med rätt yrkeserfarenhet och med rätt utbildning. En grundläggande faktor för näringslivets fortsatta konkurrenskraft och länets tillväxt och utveckling är att industrin kan rekrytera människor av olika kön och bakgrund till sina verksamheter. Situationen är densamma inom omsorgen. I Arbetsförmedlingens senaste prognos uppger 60 procent av arbetsställena inom offentlig verksamhet att de har svårt att hitta rätt kompetens. 15

16 Kombinationen av ett stort behov av utbildad arbetskraft och den skeva könsfördelningen inom såväl omsorgen (>80% kvinnor) som industri/teknik (ca 80% män) innebär att insatser inom området är viktiga och borde kunna få god utväxling. Att länet har en generellt lägre utbildningsnivå jämfört med övriga riket spär på behovet av insatser. Det är både gymnasiala och eftergymnasiala utbildningar som behöver prioriteras. 89 procent män söker till det Industritekniska programmet, andelen utrikes födda är 12 procent och 38 procent av elevernas föräldrar har eftergymnasial utbildning. I länet har Emmaboda, Västervik och Vimmerby högst andel elever som läser programmet. Programmets totala andel är endast 1,4 procent av årskullen, vilket inte är tillräckligt för att klara efterfrågan på arbetskraft inom industrin. Teknikprogrammet har ökat något över åren och utgör ca 8 procent av eleverna per årskull. 84 procent av eleverna är män. Andelen utrikes födda är 16 procent och 67 procent av elevernas föräldrar har eftergymnasial utbildning. Oskarshamn, Mönsterås och Emmaboda är de kommuner i länet som har flest elever på Teknikprogrammet. Andelen sökande till Vård-och omsorgsprogrammet har haft en svag ökning de senaste åren och 3 procent av elevkullen går programmet. Könsfördelningen är den omvända jämfört med de tekniska programmen med 81 procent kvinnliga studenter. 32 procent har utländsk bakgrund och 31 procent av elevernas föräldrar har eftergymnasial utbildning. Hultsfred har högst andel i länet som går Vård- och omsorg (8,4 procent). Syftet med insatsen är att locka unga att utbilda sig inom omsorg och teknik samt att locka kvinnor till de mansdominerade tekniska utbildningarna och män till de kvinnodominerade vård- omsorgsutbildningarna. Insatsen kan med fördel genomföras i samarbete med Teknik college i Östra Småland och Omsorgscollege. Båda är samarbeten mellan arbetsgivare och utbildningarna att utbilda på gymnasial och eftergymnasial nivå. Mätbara/meningsfulla mål 2018 Målet är att öka tillgången på utbildad arbetskraft på kort och lång sikt samt att jämna ut den skeva könsfördelningen i respektive bransch. 16

17 4. Genomförandekapacitet Inför arbetet med att ta fram en handlingsplan för jämställd tillväxt i Kalmar län fick samtliga områden inom regionförbundets verksamhet i uppdrag att titta på verksamheten utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det var och är chefernas ansvar att integrera jämställdhetsperspektivet som en naturlig del i det ordinarie arbetet och det är de sakkunniga som kan sätta mål och planera vilka insatser som behöver genomföras för att nå resultat. Detta är viktigt inte minst ur ett hållbarhetsperspektiv. Vi anser också att det är viktigt att knyta ihop arbetet med andra pågående processer som till exempel uppföljningen av den regionala utvecklingsstrategin, arbetet inom ramen för Främja kvinnors företagande och i rutiner för handläggning och uppföljning. Det har också varit viktigt att regionförbundet i sitt uppdrag som ansvarig för regional utveckling vidtar aktiva åtgärder och tar ansvar för att vara en av flera aktörer som driver jämställdhetsarbetet framåt. Inte minst genom att sprida goda exempel. Handlingsplanen för jämställd regional tillväxt togs fram av Regionförbundet i Kalmar län i samråd med Länsstyrelsen i Kalmar län och det så kallade Länspartnerskapet 2 under Mellan åren har en rad insatser genomförts för att öka medvetenheten kring vikten av jämställdhetsarbete och många konkreta insatser har gjorts och vi kan redan se resultat av arbetet. Handlingsplanen antogs av regionförbundets styrelse den 22 februari 2013 och det politiska ägarskapet är viktigt för att lyckas i arbetet. Styrelsen har slagit fast att arbetet med jämställdhetsintegrering av vår verksamhet och av länet i stort är en prioriterad och viktig fråga vilket underlättat och påskyndat arbetet. Jämställdhetsarbetet intensifierades förstås under åren med handlingsplanen men vi har fortsatt utveckla de processer och utvecklingsarbeten som startats under denna period. Det är viktigt att jämställdhetsintegrera planer och riktlinjer som styr verksamheten och följa upp det arbete som görs samt påvisa det som behöver göras. Regionförbundet arbetar aktivt med att synliggöra jämställdhetsperspektivet i projekt och företagsstöd som genomförs/finansieras och förmedla, sprida och påpeka vikten av jämställdhetsperspektiv till samarbetspartners på alla olika nivåer. Det krävs ett fortsatt lärande om frågorna och om oss själva för att se hur vi agerar och därmed kunna påverka vårt och andras beteenden. Det gäller att inte skuldbelägga utan att stötta verksamheten och andra i att bli bättre och visa på goda exempel. Arbetet med checklistan för jämställda beslut har utvecklats ytterligare och en aktiv dialog förs ständigt med politiken kring vilka krav som kan ställas på tjänstepersonsnivå. Det är viktigt att ledningen fortsatt stöttar och ställer krav på sina medarbetare för att alla ska ta ansvar för arbetet och sprida det till fler. I arbetet med att ta fram aktuella prioriteringar har delar av ledningsgruppen deltagit aktivt. Även länsnätverket för jämställdhetssakkunniga har lämnat synpunkter på behov och prioriteringar. Utifrån de prioriteringar vi valt kommer arbetet att involvera flertalet av de anställda internt men också våra externa samarbetspartners i länet. Inom några områden kommer vi själva att leda processen medan vi ex inom kompetensförsörjningsområdet ser behov av nära 2 I länspartnerskapet ingår Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Hushållningssällskapet, Linnéuniversitetet, Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Almi och LRF. 17

18 samverkan externa aktörer som leder processen eller helt på egen hand ansöker om medel och genomför insatser i linje med uppsatt mål. Med hänsyn till att den aktuella RUS revideringen startar upp på allvar efter sommaren finns ingen klar arbetsfördelning eller organisation på plats än. Vi måste återkomma i handlingsplanen i höst med mer detaljer kring det fortsatta arbetet. 18

19 Bilaga: Nulägesanlys för jämställd regional tillväxt i Kalmar län 19

20 Nulägesanalys för jämställd regional tillväxt Kalmar län 1) Befolkningsmängd och befolkningsstruktur Vid årskiftet 2015 uppgick befolkningen i Kalmar läns 12 kommuner till personer. I länet finns inget storstadsområde. Kalmar och Nybro kommun räknas som stadsområden (varav Nybro räknas som ett blandat stadsområde). Högsby och Hultsfred räknas som gles landsbygd. Övriga kommuner dvs Vimmerby, Västervik, Oskarshamn, Mönsterås, Emmaboda, Torsby, Mörbylånga och Borgholm räknas som landsbygd. Könsfördelningen på länsnivå är jämn med 49,7% Källa: kvinnor och 50,3% män men vissa regionala skillnader finns (se nedan). Andelen utrikes födda i länet är 11,6% vilket är färre än riksgenomsnittet (17%). Länet har en högre andel äldre jämfört med riket. Antalet människor som bor i Kalmar län har minskat sedan 2007 men utvecklingen stannade av 2014 och nu ökar åter befolkningen i Kalmar län. Där inflyttning från andra länder är den främsta anledningen, en utveckling som kraftigt accelererat det senaste året. Den svenskfödda befolkningen i ålder år har minskat i Kalmar län sedan Den svenskfödda befolkningen 0-15 år minskade fram till 2011 men ökar nu. Den svenskfödda befolkningen äldre än 65 år ökar men med minskad tillväxttakt eftersom den stora puckeln av 40-talister redan har inträtt i åldersgruppen. Sammantaget medför det här att hos den svenskfödda befolkningen ökar antalet människor i de åldersgrupper som inte står till arbetsmarknadens förfogande samtidigt som den grupp som kan arbeta minskar. Det medför stora påfrestningar för samhället eftersom skatteunderlaget minskar samtidigt som behoven av utbildning, vård och omsorg ökar. Detta skulle vara scenariot om vi inte skulle ha inflyttning till länet, främst från andra länder. Den utrikes födda befolkningen började öka kraftigt i länet omkring år 2013 och tillväxttakten bedöms öka under för att sedan avta igen. Det medför att befolkningen som helhet har kunnat öka sedan 2014 i åldersgruppen år. Dock är inte tillväxttakten lika stor som i åldersgrupperna 0-15 år och äldre än 65 år. Eftersom antalet personer i åldersgruppen år minskar så minskar också utflödet från arbetskraften till pension framöver, samtidigt som tillskotten från yngre generationer och från inflyttning kommer att öka. Sammantaget bedöms befolkningen i arbetsför ålder öka med ca personer per år 2016 och 2017 för att sedan anta en lugnare tillväxttakt. Befolkningsstruktur Andelen unga (-14 år) i länet är lägre (15,8%) jämfört med riket (17,5%). Andelen i arbetsför ålder - som ska försörja unga och äldre är också lägre (60%) jämfört med riket (63%). Den största avvikelsen finns bland äldre där länet har 24,3% över 65 år att jämföra med rikets 19,8%. Andelen över 75 år är 10,8% jämfört med 8,4% i riket. Befolkningsstruktur - jämförelse mellan kommunerna Mörbylånga har högst andel unga invånare - 14 år (17,6%) följt av Oskarshamns kommun. Borgholm har lägst andel unga (12,4%). Borgholm har även lägst andel invånare i arbetsför ålder 38,4% (15-65 år). Och därmed den kommun med högst andel invånare över 65 år (33,4%). Kalmar kommun har högst andel invånare i arbetsför ålder 52,3% (15-65 år). En bidragande orsak är att Linnéuniversitetet har sin ena lokalisering i Kalmar kommun och därmed har de högst andel i åldrarna år och år. 1 av 14

21 Befolkningsstruktur - kön Könsfördelningen i olika åldrar i länet skiljer sig inte nämnvärt från riket. En skillnad kan utläsas i åldrarna år där andelen kvinnor är färre i länet jämfört med riket. Störst är skillnaden i åldern år. Länet skiljer sig 1,5 procentenheter från riket. 0,2% 3,0% 7,6% 13,5% 12,9% 13,2% 11,1% 11,1% 11,6% 10,5% 5,3% 0,2% 2,4 6,0% 11,2% 11,6% 13,3% 12,8% 13,2% 12,0% 11,5% 6,0% Mellan kommunerna skiljer sig könsfördelningen en del åt. Torsås har högst andel män (53%) följt av Högsby (52%). Hultsfred, Mönsterås, Emmaboda, Nybro, Oskarshamn och Vimmerby har alla fördelningen 51% män 49% kvinnor. Borgholm har en 50/50 fördelning och Mörbylånga och Kalmar har det omvända förhållandet med 49% kvinnor och 51% män. 2 av 14

22 Andel utrikes födda per kommun Andelen utrikes födda i länet är 11,6% vilket är lägre jämfört med övriga Sverige 17%. Fördelningen mellan utrikes födda män (11,8%) och kvinnor (11,5%) är jämn precis som för riket (män 16,8%, kvinnor 17,2%). Utrikesfödda Befolkning Högsby, som befolkningsmässigt är den minsta kommunen i länet, (5 857 invånare) har högst procentuell andel utrikes födda st (20%), följt av Hultsfred med st utrikes födda (17,4%) och en befolkning om st. Övriga kommuner ligger under riksgenomsnittet (17%). Mörbylånga har den lägsta andelen utrikes födda med 953 personer (6,5%) på en befolkning om st följt av Borgholm med 926 utrikes födda personer och en befolkning om st. Västervik (9,6%), Vimmerby (9,7%) och Torsås (9,9%) följer tätt efter. 3 av 14

23 2) Arbetsmarknad Enligt Arbetsförmedlingens prognos (juni 2016) fortsätter länets arbetsmarknad att utvecklas i positiv riktning. Sysselsättningen förväntas öka med personer till slutet av Samtidigt finns stora utmaningar, inte minst då många arbetsgivare har svårt att hitta rätt kompetens i samband med rekryteringar. Vanligtvis brukar en stigande sysselsättning medföra en sjunkande arbetslöshet. Men trots att sysselsättningen i länet beräknas öka med 800 personer under 2016 och med ytterligare 700 personer under 2017, så kommer inte arbetslösheten att minska under prognosperioden. En förklaring till detta är arbetskraftens snabba ökning genom ett stigande antal nyanlända. Antal personer som ställer sig till arbetsmarknadens förfogande växer snabbare än sysselsättningen. Utrikes födda är, och kommer att vara, viktiga för att upprätthålla en hög sysselsättning i länet, då antalet sysselsatta bland inrikes födda minskar. Under 2016 beräknas arbetslösheten minska med 200 personer, för att sedan under 2017 öka med lika många. Förväntningarna bland länets arbetsgivare vad gäller efterfrågan på varor och tjänster är större än normalt. Störst optimism finns inom den privata tjänstesektorn och industrin. Samtidigt har många arbetsgivare upplevt brist på rätt kompetens i samband med rekryteringar. Svårast att hitta personer med rätt kompetens finns inom offentlig verksamhet, där 60 procent av arbetsställena anger brist. Bristtalen har stigit stadigt sedan 2009, då mindre än 20 procent av arbetsgivarna upplevde brist. Bland arbetsgivarna inom det privata näringslivet anger 23 procent att man har haft svårt att hitta rätt personal. Arbetsmarknaden fortsätter därmed att förstärkas och nya jobb tillkommer inom både privata och offentliga tjänster. Efterfrågan på arbetskraft förstärks också av den pågående generationsväxlingen där åldersavgångarna från arbetsmarknaden skapar betydande behov att ersätta dem som går i pension. Med undantag för vissa kommuner har länet en ogynnsam åldersstruktur för arbetskraftsförsörjningen. Befolkningen i åldrarna år är betydligt större jämfört med de årskullar som under kommande år ska söka sig in på arbetsmarknaden. Migrationsflödet kan uppväga den åldrande befolkningen givet att immigranterna generellt sett är yngre än den svenskfödda befolkningen var andelen invandrare i arbetsför ålder 75% enligt OECD. Integrationen av invandrare på arbetsmarknaden och deras bidrag till tillväxten kommer att bero på förmågan hos programmen och insatserna på den lokala nivån att matcha arbetskraftsbehoven med emigranternas kompetens och egenskaper (OECD, 2014). Sysselsättning utrikes födda Under åren har antalet sysselsatta ökat med personer i länet. Bland inrikes födda minskade antalet sysselsatta med 500 personer och bland utrikes födda ökade antalet sysselsatta med personer. Det ger en tydlig bild av var potentialen för kommande års sysselsättningsutveckling finns. Bland inrikes födda väntas en fortsatt sjunkande arbetslöshet både under 2016 och 2017 och i åldersgrupper från år väntas arbetslösheten variera mellan 2-4 procent. Det kan symboliskt beskrivas som full sysselsättning i just dessa åldersgrupper. Problemet med en stigande arbetslöshet bland utrikes födda beror till stor del på den snabba tillströmningen av nyanlända. Tillströmningen av nya blir därmed större jämfört med det antal som går ut i arbete. Faktorer som påverkar gruppens lägre utflöde till arbete kan, sammanfattningsvis, beskrivas som den tid det tar att kvalificera sig till ett inträde till den svenska arbetsmarknaden. Det vill säga att bli matchningsbar mot de lediga jobben. För många nyanlända handlar det om den tid det tar att lära sig svenska, få sin utbildning och sina kunskaper validerade, få praktik i det svenska arbetslivet och komplettera sin utbildning och sina kunskaper. Under tiden är det viktigt att man kan skapa kontakter med näringslivet som för många arbetslösa ökar möjligheterna till jobb. 4 av 14

24 Antal sysselsatta per bransch Kalmar län har en varierad näringsstruktur där de mest framträdande skillnaderna jämfört med riket är att länet har en betydligt större andel sysselsatta inom industriell tillverkningssektor samt inom vård och omsorg. Andelen sysselsatta inom finansiell verksamhet och företagstjänster, handel samt information och kommunikation är också märkbart lägre än riksgenomsnittet. Vid en tillbakablick så har sysselsättningsutvecklingen i länet, sett på lite längre sikt, varit övervägande positiv. Finanskrisen 2008 slog dock hårt mot den svenska industriverksamheten, vilket gjorde att Kalmar län drabbades något hårdare än genomsnittet i och med sitt relativt stora industriberoende. Den återhämtning och tillväxt som skett sedan dess, både i riket och i länet, har i stor utsträckning drivits av en inhemsk konsumtion. Detta har i större utsträckning gynnat andra branscher än industrin vilket gjort att sysselsättningstillväxten i länet varit en av de svagare i riket under de senaste fyra åren. Förenklat kan man säga att ovan nämnda utveckling fått till följd att tillväxten och sysselsättningsutvecklingen skett i mer tätbefolkade geografier där man i regel haft en större tjänste- och servicesektor. Länets industri återhämtade sig under 2010 och 2011 men sysselsättningsmässigt har det totala antalet anställda ändå minskat med nästan personer sedan Det är istället inom länets privata tjänstesektor och då främst branschen finansiell verksamhet och företagstjänster samt inom servicesektorn (hotell och restaurang samt personliga och kulturella tjänster) det andelsmässigt skett en starkare sysselsättningstillväxt under senare tid. Det finns ju också en utmaning då de branscher som minskat har sysselsatt flest män och de branscher som ökat traditionellt har sysselsatt många kvinnor, eller hur? Branschutveckling Kalmar län, Förvärvsarb. dagbefolkning, år Bedömningen för prognosperioden är att länets sysselsättning ökar med totalt personer fram till slutet av Jobbtillväxten kommer vara störst inom länets offentliga sektor samt inom den privata tjänstenäringen. Länets tillverkningsindustri har i vårens undersökning visat på mycket positivare stämningsläge än tidigare och man har även indikerat att de senaste årens minskning av antalet anställda kan vara på väg att brytas under kommande år. För länets byggsektor fortsätter den senaste tidens goda utveckling även om den mattas av under kommande år. Det får också genomslag för sysselsättningen och antalet anställda bedöms stiga fram till slutet av Sysselsättningsutvecklingen inom byggbranschen blir dock svagare än stämningsläget indikerar. Förklaringar till detta är bland annat branschens fortsatta svårigheter till att hitta personer till nyckelpositioner i kombination med att anställningsbehoven i större utsträckning täckts upp av utländsk arbetskraft. Vad gäller antalet anställda inom jord- och skogsbruket i länet bedöms sysselsättningen att minska något. Förändring Jordbruk, skogsbruk och fiske 4,1 % Tillverkning och utvinning 4,2 % Byggindustri 2,4 % Handel 0,5 % Transport och magasinering 8,5 % Hotell och restaurang 11,0 % Information- och kommunikation 19,1 % Finansiell verksamhet o företagstjänster 16,0 % Offentlig förvalta, utbildning och försvar 3,5 % Vård och omsort samt sociala tjänster 4,3 % Personliga och kulturella tjänster 6,7 % 5 av 14