Nuläges- och behovsanalys inklusive prioriteringar för jämställd regional tillväxt Södermanlands län

Transkript

1 Nuläges- och behovsanalys inklusive prioriteringar för jämställd regional tillväxt Södermanlands län 1

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 DEL 1: Riktlinjer Inledning och bakgrund... 3 Varför en nuläges- och behovsanalys?... 3 Bakomliggande problembild... 4 Den regionala analysens koppling till nationella mål... 4 Särskilt betydelsefulla områden i nationell strategi för att nå en jämställd regional tillväxt Övergripande tidsplan Kriterier och viktning för fördelning av medel... 7 DEL Nuläges- och behovsanalys Övergripande nulägesanalys av regional utveckling Fyra särskilt betydelsefulla områden i nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Nuläge och regionala behov Nuläge och regionala behov Regionala prioriteringar Prioritering nr 1: Motivering och syfte Mätbara/meningsfulla mål Prioritering nr 2: Insatser för främjande av en mer jämställd tillgång till företagsfinansiering Motivering och syfte Mätbara/meningsfulla mål Prioritering nr 3: Motivering och syfte Mätbara/meningsfulla mål Genomförandekapacitet

3 DEL 1: Riktlinjer 1. Inledning och bakgrund Varför en nuläges- och behovsanalys? Regeringen gav i december 2015 Tillväxtverket i uppdrag att utveckla arbetet för jämställd regional tillväxt genom samordning, stöd och lärande riktat till regionalt utvecklingsansvariga aktörer. Regeringens avsikt med uppdraget är att stärka det arbete som regionalt utvecklingsansvariga bedriver för att integrera jämställdhet i verksamheter och program i det regionala tillväxtarbetet. Regeringen har beslutat att Tillväxtverket ska fördela minst 34 miljoner per år i syfte att nå målet för jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet. Syftet med regeringens satsning är att främja en jämställdhetsintegrering av det regionala tillväxtarbetet i samtliga län samt att stödja framväxten av ett antal nationella framstående exempel eller flaggskepp. Prioriteringarna förväntas leda till hållbara och synliga resultat genom att jämställdhet integreras i ordinarie verksamhet. Syftet med nuläges- och behovsanalysen är att: regionerna/länen ska beskriva det regionala nuläget, identifiera behov och välja prioriteringar för att arbeta med jämställd regional tillväxt, samt att Tillväxtverket får ett underlag för att fördela medel till regionerna/länen som stärker dem i arbetet med jämställd regional tillväxt. Målet med nuläges- och behovsanalysen är att: regionerna/länen tar fram prioriteringar som blir styrande för deras arbete med jämställd regional tillväxt, och att Tillväxtverket kan använda underlaget för att jämföra, bedöma och fördela medel till regionerna/länen i deras arbete med jämställd regional tillväxt. Nuläges- och behovsanalysen kommer att fungera som en ansökan till Tillväxtverket en ansökan om medel för att arbeta med jämställd regional tillväxt. Detta är steg nummer ett. Analysen och prioriteringarna ligger sedan till grund för den handlingsplan som regionerna/länen tar fram i nästa steg, steg nummer två. I september/oktober 2016 ska regionerna/länens prioriteringar med mål brytas ner till aktiviteter, budget, utvärdering, samarbeten med mera för att skapa handling. Dokumentet, i sin helhet, blir då en handlingsplan som får en styrande funktion och hjälper er i ert praktiska arbete. Med ett logiskt uppbyggt arbetssätt bedömer Tillväxtverket att förutsättningarna är goda för att åstadkomma förändring och nå mätbara och synliga resultat. I sin helhet ska arbetet med både nuläges- och behovsanalys (steg 1) samt handlingsplan (steg 2) resultera i ett fokuserat jämställdhetsarbete som fungerar som hävstång för regional tillväxt. 3

4 Intersektionalitet är ett perspektiv som ska genomsyra samtliga steg i arbetsprocessen och som kommer att premieras vid fördelningen av medel. Bakomliggande problembild Idag går merparten av den statliga finansieringen till branscher som domineras av män. Lika villkor och jämställdhet både privat och offentligt diskuteras men det saknas trots det bland annat könsuppdelad statistik och jämställdhetsintegrerade styrdokument och utvecklingsstrategier hos utvecklingsaktörer på regional och nationell nivå. Företagande och främjande av företag är också präglat av föreställningar och normer kring vad som anses vara kvinnligt respektive manligt. Normer kring företagandet gör att vissa grupper kan uppfattas som avvikande. Det bidrar till att bland annat kvinnor, kvinnor och män med utländsk bakgrund och unga kvinnor och män, i större utsträckning riskerar att möta hinder när de söker stöd, rådgivning eller finansiering. När statliga och regionala resurser fördelas ensidigt och når vissa grupper möter hinder i större utsträckning än andra, används inte alla människors innovationskraft och fulla potential på ett effektivt sätt. Förnyelse i organisationer, företag, näringsliv och förvaltning hämmas. Den regionala analysens koppling till nationella mål Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Målet med jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet är att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Jämställdhet är en förutsättning för hållbar regional tillväxt, bl.a. genom ett bättre resursutnyttjande, stärkt innovationsförmåga och ökad attraktivitet för regionen. Det tidigare uppdraget (regeringens beslut den 8 mars 2012, dnr N2012/01365/RT) till aktörer med regionalt utvecklingsansvar att ta fram och genomföra handlingsplaner för jämställd regional tillväxt har inneburit ett ökat fokus på jämställdhet i planering och genomförande av program och projekt inom det regionala tillväxtarbetet. Det har även tydliggjort att ansvaret för jämställdhet inom det regionala tillväxtarbetet åligger den aktör som har det regionala utvecklingsansvaret i respektive län (Regeringsbeslut , N2015/08643/RTS). Den regionala nuläges- och behovsanalysen ska vara förankrad i regeringens Nationella strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Särskilt betydelsefulla områden i nationell strategi för att nå en jämställd regional tillväxt Den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft är vägledande för det regionala utvecklingsarbetet fram till Strategin är inriktad på att skapa goda förutsättningar att bo, arbeta samt etablera företag och verksamheter i hela landet och på så sätt skapa förutsättningar för hållbar regional tillväxt och ett Sverige som håller samman. Strategin ska också bidra till regeringens tre prioriterade områden: att nå det övergripande målet om att ha lägst arbetslöshet i EU 2020, att nå de nationella miljömålen och att sluta jämställdhetsgapet. 1 Regeringen avser att fortsätta att följa upp det arbete som aktörer med regionalt utvecklingsansvar bedriver för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i samtliga verksamheter och program inom det regionala tillväxtarbetet. 1 En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Näringsdepartementet, N , kap 1 och s. 8. 4

5 Följande områden anser regeringen är särskilt betydelsefulla för att nå en jämställd regional tillväxt: Systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av budget, RUS, andra strategier och program för ex. innovation, boende, transporter, attraktivitet och kompetensförsörjning Kartläggning och synliggörande av skillnader mellan kvinnor och män kopplat till inkomst, sysselsättning, företagande, projektstöd etc. Fortsatta insatser för att främja kvinnors företagande och utrikesfödda kvinnors sysselsättning och företagande Integrera ett jämställdhetsperspektiv i planering och genomförande av projekt inom regionfondsprogrammen De nationellt särskilt utpekade områdena är styrande för regionerna/länens arbete och den regionala nuläges- och behovsanalysen. Det betyder att det regionala arbetet med jämställd regional tillväxt behöver ske inom dessa områden om regionen/länet vill beviljas medel från Tillväxtverket. Minst två av de tre prioriteringarna ska vara inom de särskilt utpekade områdena. En av prioriteringarna kan ligga utanför områdena. 5

6 Figur 1: Sammanhang, jämställd regional tillväxt steg 1 och 2 Steg 1: mars juni 2016 Steg 2: september oktober Övergripande tidsplan

7 Figur 2: Tidsplan mars oktober 2016 jämställd regional tillväxt steg 1 och 2 Mars April April - Maj Juni September September - Oktober Startfinansiering går ut till regionerna/ länen Inlämning av tidsplan och behovsbeskrivning av metodstöd 6 april På plats besök från Sweco och löpande metodstöd Inlämning av behovs och nulägesanalyser 22 juni till Tillväxtverket Medel fördelas av Tillväxtverket Regionala handlingsplaner görs och lämnas in till Tillväxtverket 3. Kriterier och viktning för fördelning av medel Nedan beskrivs den modell av fördelningsnyckel och de kriterier som kommer att användas vid Tillväxtverket bedömning av de regionala behovs- och nulägesanalyserna. Använd er av informationen när ni skriver era avsnitt för att säkerställa att ni svarat mot kriterierna inom fördelningsnyckelns modell. Arbetet med att göra en utvärdering och viktning kommer Tillväxtverket själva stå för. Sweco kommer inte att delta i den arbetsprocessen. Sweco kommer i slutet av juni att informera Tillväxtverket hur arbetet och samarbetet har gått regionalt och vad som varit utmanande i analysfasen. När behovs- och nulägesanalysen är inlämnad kommer Tillväxtverket att tillämpa en fördelningsnyckel för att fördela medel. En basfinansiering om kr kommer att fördelas till samtliga aktörer med regionalt utvecklingsansvar. Utöver basfinansieringen finns två plusnivåer. Basnivå (alla kr) Plusnivå 1. (ca 10 stycken regioner/län) Plusnivå 2. (ca 5 stycken regioner/län) Behovs- och nulägesanalyserna kommer att bedömas och utvärderas genom poängsättning med avseende på tre kriterier. Det går att få max 3 poäng per kriterium och sammanlagt max 9 poäng. För att nå en plusnivå och konkurrera om extra medel än basfinansiering krävs minst 2 poäng per kriterium och minst 7 poäng sammanlagt. Det går inte att på förhand meddela exakt hur stora andelar av totalsumman som kommer att fördelas till de två plusnivåerna. Detta är helt beroende av hur väl behovs- och nulägesanalysernas uppfyller kriteriernas innehåll och står sig i konkurrens med andra regioner/län. Anledningen till att Tillväxtverket valt denna metod är att de regionalt utvecklingsansvariga aktörerna själva aktivt ska driva arbetet med jämställd regional tillväxt utifrån sina egna regionala behov och utmaningar. Upplägget skapar utrymme att från början integrera jämställdhet i det ordinarie systemet och inte addera ett perspektiv på redan befintliga projekt och upplägg. 7

8 Att fördela medel via en fördelningsnyckel med en basfinansiering och två plusnivåer syftar till att alla regionalt utvecklingsansvariga ska kunna driva ett strukturerat treårigt arbete baserat på sina behov och förutsättningar. En erfarenhet som Tillväxtverket har sedan arbetet med jämställd regional tillväxt är att regionerna/länen behöver fokusera sina insatser mer och satsa resurser på några utvalda projekt istället för att försöka jämställdhetsintegrera all verksamhet utan rätt förutsättningar. Tillväxtverket vill därför också ge mer medel än basfinansiering till en grupp av prioriteringar för att möjliggöra skapandet av flaggskepp och lärande exempel vilket kommer alla regioner/län till godo. Fördelningsnyckeln baseras på följande tre kriterier. Punkterna beskriver vad Tillväxtverket kommer att utgå från vid bedömningen av hur väl kriteriet uppföljs. Intersektionalitet 1-3 poäng Arbetet med nuläges- och behovsanalysenen samt de regionala prioriteringarna genomsyras av en medvetenhet om behovet av ett intersektionellt perspektiv för att främja jämställd regional tillväxt. Nuläges- och behovsanalysen beskriver arbetet med jämställd regional tillväxt kopplat till fler sociala kategorier än kön. De regionala prioriteringarna inkluderar fler sociala kategorier än kön. Behov 1-3 poäng Regionens/länets befolkningsmängd och befolkningsstruktur. Regionens/länets genomförarkapacitet. Logik och relevans, 1-3 poäng De regionala prioriteringarna utgår från, och är förankrade i, en faktabaserad nuläges- och behovsanalys. De regionala prioriteringarna är avgränsade och konkretiserade och ger förutsättningar att styra regionen/länets arbete mot de särskilt betydelsefulla områdena. Nuläges- och behovsanalysenen samt prioriteringarna ger förutsättningar för ett resultatbaserat arbete i närtid. Poängskala för Tillväxtverkets utvärdering 1 poäng: Uppfyller kriteriet i låg utsträckning 2 poäng: Uppfyller kriteriet tillfredställande 3 poäng: Uppfyller kriteriet väl 8

9 DEL 2 Nuläges- och behovsanalys Övergripande nulägesanalys av regional utveckling Sammanfattning av regionens övergripande nulägesanalys. Region Sörmland är en region med dubbla ansikten. Närheten till Stockholm, som Sveriges starkaste tillväxtregion, utgör goda möjligheter i form av pendling, goda affärsmöjligheter och möjligheter till utbildning, men samtidigt är Sörmland en region som styrs av könstraditionella normer som formats i industrikommunernas kulturella tankegods. Länet är under en omvandlingsfas som gör detta arbete mycket spännande och dynamiskt. Region Sörmland ligger under riksgenomsnittet på nästan alla variabler som har med jämställdhet och regional tillväxt att göra. Här följer några exempel: - Låg nivå på företagande generellt sett - Färre kvinnor (än riksgenomsnittet) som driver företag - Kvinnor har mindre makt, sämre ekonomi och sämre hälsa. Män tar färre pappadagar och utövar mer våld. - Låg utbildningsnivå, låg övergång till högskola och könstraditionella utbildningsval. - Hög arbetslöshet, i synnerhet bland utrikesfödda Demografi Vid årsskiftet hade Sörmland invånare varav var kvinnor och var män. En jämnare könsfördelning är svår att uppnå. I tabell 1 kan utläsas att andelen utrikes födda är högre än i riket i stort. Skillnaderna inom länet är mycket stora. Eskilstuna, Flen och Oxelösund är kommuner med mycket hög andel utrikes födda medan Gnesta, Trosa och Vingåker har lägre andel. Tabell 1. Folkmängd 31 december 2015, samt utrikes födda kvinnor och män Kommun/Region Antal utrikesfödda Befolkning Andel utrikesfödda (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Eskilstuna ,5 23,2 Flen ,3 20,6 Gnesta ,1 10,3 Katrineholm ,1 16,2 Nyköping ,6 12,9 Oxelösund ,5 19,5 Strängnäs ,2 12,4 Trosa ,5 11,4 Vingåker ,6 12,1 Södermanlands län ,0 17,5 Riket ,2 16,8 Källa: SCB Länets befolkningsökning har varit snabb och ökat med 10 procent sedan En stor andel av ökningen kan förklaras med de nyanlända invandrarna. Under 2015 ökade folkmängden i alla länets kommuner. 83 procent av länets befolkning bor i tätorter, och i tätorterna bor fler kvinnor än män. 9

10 Befolkningsökningen till trots Ungdomarna stannar inte Oroväckande är att ungdomarna flyttar. Samtliga nio kommuner har ett negativt mönster där fler unga flyttar ut än som flyttar in. Se tabell2. Tabell 2. Ungdomars (18-24 år) inrikes flyttningar under 2015 efter kön Kommun/ Region Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Flyttningsnetto Kv M Kv M Kv M Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Södermanlands län Källa: Statistiska centralbyrån I Oxelösund stannar de unga männen kvar. Det beror på att det dominerande industriföretaget SSAB lockar dem med arbete. Eskilstuna är den kommun som tappar flest unga kvinnor. Det är en aning märkligt eftersom det är en högskoleort som erbjuder en rad kvinnodominerade högskoleutbildningar och det brukar leda till att kvinnorna stannar i större utsträckning. Åldrande befolkning Regionen har en åldrande befolkning som innebär demografiska utmaningar. Försörjningskvoten (dvs andelen barn och pensionärer) är den näst högsta av samtliga län i Sverige, 83,3 %. Rikssnittet ligger på 73,9 %. Glesbygdskommunerna Flen (95,8 %) och Vingåker (92,3 %) har en särskilt stor utmaning. På grund av den åldrande befolkningen beräknas regionen sakna 5000 undersköterskor fram till och med Arbetslösheten är hög och där finns en överrepresentation av män och utrikesfödda, så denna ekvation kan gå ihop ifall regionen lyckas matcha män, unga och utrikesfödda att vilja jobba i äldreomsorgen. Arbetsmarknad Länets arbetsmarknad och näringsliv ser mycket olika ut i länets olika delar. De kommuner som ligger i Stockholms närhet (Strängnäs, Gnesta, Trosa) har låga arbetslöshetssiffror, medan de västra delarna (Eskilstuna, Vingåker, Katrineholm och Flen) har höga siffror i jämförelse med riket i stort. Näringslivet i de västra delarna av länet påverkas av att de befinner sig i en strukturell omvandling från industri till ett mer differentierat näringsliv. Tillverkningsindustrin har under en lång tid präglats av tillbakagång och låg tillväxt och den finansiella krisen 2008 slog hårt mot framförallt länets fordonsindustri. Under 2000-talet har byggbranschen och företagstjänster, ökat i omfattning. Nya branscher som växer är bland annat logistik, vårdföretagande och turism. Den snabba befolkningsökningen och höga invandringen är delförklaringar till varför arbetslösheten är högre än riksgenomsnittet. Arbetslösheten för kvinnor ligger 0,7 procentenheter högre än riksgenomsnittet och för män är den 1,0 procentenhet högre. 45 procent av totalbefolkningen i Södermanlands län är förvärvsarbetande och motsvarande andel för hela riket är 47,8 procent. 10

11 Tabell 3, Öppet arbetslösa kvinnor och män Årsmedeltal Arbetslösa i åldern år jämfört med befolkningen i samma ålder Kommun/Region Kvinnor Män Antal Andel (%) Antal Andel (%) Eskilstuna , ,0 Flen 197 4, ,1 Gnesta 53 1,7 58 1,9 Katrineholm 299 3, ,8 Nyköping 407 2, ,4 Oxelösund 118 3, ,3 Strängnäs 256 2, ,1 Trosa 57 1,7 63 1,8 Vingåker 88 3,6 98 3,7 Södermanlands län , ,5 Riket , ,5 Källa: Arbetsförmedlingen De största könsskillnaderna i arbetslöshet finns i länets största städer Eskilstuna och Nyköping. Där är andelen arbetslösa män påtagligt högre. En delförklaring är att det finns för få okvalificerade jobb som inte kräver hög utbildning. Och männen har lägre utbildningsnivå. Bland de öppet arbetslösa, år i Sörmland, i mars 2016, återfanns 6800 individer. Bland dessa var 4000 utrikes födda. Ofattbara 63 % av alla arbetslösa i länet är i dagsläget utrikes födda. Sörmland är dessutom den region i Sverige som har allra störst andel långtidsarbetslösa. 44 % av de arbetslösa sitter fast i långvarig arbetslöshet. Bland dessa finns en kraftig överrepresentation av utrikes födda och lågutbildade. Och inom den gruppen finns en överrepresentation av kvinnor. Med andra ord, utrikes födda kvinnor är den grupp som står allra längst bort från arbetsmarknaden. Isoleringen i hemmen förstärks eftersom de har få svenska vänner, få nätverk och få kontaktytor där de får träna svenska. Här finns en outnyttjad potential. Den könssegregerade arbetsmarknaden När det gäller kvinnors och mäns sysselsättning i Sörmland inom olika områden, är andelen som arbetar inom vård och omsorg störst, och där jobbar kvinnorna, följt av tillverkning och verkstad där männen arbetar. Likt alla andra regioner i Sverige är arbetsmarknaden extremt könssegregerad och könsmönstren i Sörmland är mer könstraditionella jämfört med riket i stort. Inkomst Likt landet i stort är inkomstskillnaderna stora mellan kvinnor och män. Kvinnorna får ut ca 76 % av männens lön. Detta påverkar kvinnors möjligheter att ta makt över sin egen livssituation och därmed också makten att bli företagsam. 11

12 Tabell 4, Sammanräknad förvärvsinkomst 2014 för befolkningen 16 år och äldre. Tusental kronor Kommun/Region Kvinnor Män Eskilstuna 207,1 264,6 Flen 197,6 250,2 Gnesta 224,1 292,0 Katrineholm 205,6 265,6 Nyköping 224,2 300,0 Oxelösund 214,2 286,0 Strängnäs 236,6 316,8 Trosa 246,4 330,8 Vingåker 199,3 253,5 Södermanlands län 215,6 281,2 Riket 228,5 299,8 Källa: Statistiska centralbyrån Deltidstjänster Fördelningen bland alla invånare i länet som arbetar deltid är, 71 % kvinnor och 29 % män. Det är något större könsglapp än riket i stort. Samma förhållande gäller bland de som erbjuds timanställningar. Där är könsfördelningen 64 % kvinnor och 36 % män. Mönstret är tydligt att kvinnor har svagare förankring på arbetsmarknaden i Sörmland. Kvinnodominerade branscher såsom restaurang och dagligvaruhandel tenderar att tim-anställa och inom exempelvis äldreomsorg förekommer oftare deltid och delade turer. Ett sätt för kvinnor att ta makt över sin egen livssituation kan därför vara att starta företag. En fjärdedel av alla företagare i Sverige (både kvinnor och män) bedriver sitt företagande som en deltidssysselsättning. Utbildning En hög utbildningsnivå och goda skolresultat är en av de viktigaste förutsättningarna för att en region ska kunna växa och bli attraktiv. Skolresultat har blivit en allt viktigare faktor för barnfamiljer när de ska välja bostadsort och kommun. Vidare så efterfrågar arbetsgivare allt oftare högskoleutbildad personal med rätt kompetens. Tyvärr finns det uppenbara brister i regionens satsningar på skolområdet. I Lärarförbundets kartläggning Bästa skolkommun viktas 14 statistiska variabler samman som ger en någorlunda rättvis ögonblicksbild av kommunens prioriteringar på skola och utbildning. Det handlar om satsade pengar på skolan, lärartäthet, betygsresultat, betygsresultat utifrån likvärdighetsindex, övergång till högskola, behörighet mm. Som region betraktat placerar sig Sörmland sist i landet och flera av kommunerna placerar sig i absoluta bottenskiktet. Vingåker är Sveriges sämsta skolkommun (placering 290 av 290). 12

13 Tabell 5, Bästa skolkommun, län, Sörmland, Placering Kommun Poäng Förra årets plac. 155 Trosa Nyköping Eskilstuna Gnesta Strängnäs Katrineholm Oxelösund Flen Vingåker Källa: Lärarförbundet Det är av vikt för den regionala tillväxten att unga kvinnor och män med behörighet fortsätter att studera, men i Sörmland finns normer, framförallt hos pojkar som inte uppmuntrar till bra betyg och högre studier. Så kallad anti-plugg-kultur och stora könsskillnader i skolresultat är allra störst i glesbygd och i industrikommuner (se SKL:s öppna jämförelser) vilket syns i tabell 6 nedan. Tabell 6: Studerande som avslutat en linje i gymnasieskolan läsåret 2011/2012 och som påbörjat högskolestudier inom 3 år. Procent Kommun/Region Kvinnor Män Samtliga Eskilstuna 43,3 33,0 38,1 Flen 46,2 30,0 38,0 Gnesta 42,6 23,6 33,0 Katrineholm 42,2 28,2 35,8 Nyköping 36,6 27,4 32,2 Oxelösund 34,5 28,1 31,3 Strängnäs 40,9 40,4 40,7 Trosa 45,7 25,8 37,7 Vingåker 21,7 14,6 18,8 Södermanlands län 40,8 30,8 35,9 Riket 47,6 36,7 42,2 Källa: Statistiska centralbyrån 13

14 Företagande Rikssnittet för kvinnor i arbetsför ålder som driver företag är 7,6 procent av befolkningen. I Södermanland uppgår motsvarande andel till 6,4 procent. Under de senaste tio åren har företagsamheten bland kvinnorna i länet ökat med endast 1,1 procentenheter. Totalt sett är Sörmlands företagsamhet relativt låg. Länet ligger på plats 15 av 21 län och om länet kom upp till riksgenomsnittet skulle det innebära nya sysselsättningar. Det är en outnyttjad potential för kvinnor generellt sett, men även för utrikes födda, samt för unga. Tabell 7. Företagsamhet i andel av befolkningen, år 2015, per kommun Kommun Företagsamma Företagsamma Företagsamma kvinnor Företagsamma unga Gnesta ,6 % 10,7 % 6,5 % Trosa ,3 % 10,0 % 4,3 % Strängnäs ,6 % 9,1 % 5,5 % Flen ,7 % 7,5 % 3,9 % Vingåker ,2 % 6,0 % 4,0 % Nyköping ,0 % 6,9 % 4,3 % Katrineholm ,5 % 5,7 % 3,7 % Eskilstuna ,2 % 4,8 % 3,7 % Oxelösund 503 6,0 % 3,8 % 2,5 % Riket 12,3 % 7,6 % 5,6 % Källa: Svenskt Näringsliv Som synes i tabell 7 ovan så finns stora regionala skillnader i andelen företagsamma. Det finns en stark korrelation mellan de kommuner som har hög procentandel företagsamma överlag och de som har hög andel kvinnor och unga. Det talar för att vissa kommuner helt enkelt har bättre förutsättningar och bättre företagsklimat. Tillväxtverkets presenterar sin statistik lite annorlunda. Där uppges procentandelar av befolkningen som driver företag. I Sörmland är det 5,6 % av kvinnorna, vilket är något under riksgenomsnittet. Procentandelen invandrarkvinnor i länet som driver företag är 5,7 %. 72 % av alla företagarkvinnor har sitt företag inom tjänstesektorn och 94 % av männens återfinns i industrisektorn. Den könssegregerade arbetsmarknaden återspeglas med andra ord även i företagsvärlden. 14

15 2. Fyra särskilt betydelsefulla områden i nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av budget, RUS, andra strategier och program för ex. innovation, boende, transporter, attraktivitet, kompetensförsörjning. Nuläge och regionala behov Eftersom uppdraget med att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxtarbetet tidigare legat på Länsstyrelsen, och sedan flyttats över till Regionförbundet, så finns ingen historik av ett långsiktigt, strategiskt och sammanhållet arbete. Jämställdhetsarbetet kan beskrivas som ett moment 22. När staten avsatt projektmedel har regionen och kommunerna arbetat med jämställdhetsintegrering, men när de ekonomiska resurserna/projekttiden tagit slut så har också jämställdhetsarbetet avstannat. Strategin jämställdhetsintegrering som syftar till att integrera perspektiven i ordinarie styrning har på så vis misslyckats på grund av att alla satsningar hittills varit för kortsiktiga och projektorienterade. Utöver att ansvarsområdet flyttat från Länsstyrelse till Regionförbund så har båda parter dessutom haft stor personalomsättning. I normala fall är det ingen godtagbar ursäkt, men när arbetet ännu inte integrerats i ordinarie strukturer utan byggt på enskilda individers kompetens, så har regionen tappat tempo och kunskap vid dessa förändringar. Regionens strategi har varit att höja kapaciteten genom att utbilda och medvetandegöra strategiskt viktiga funktioner (chefer, politiker, handläggare mfl som ska skriva fram de regionala strategierna) för att på så vis integrera jämställdhetsperspektiven i RUS, budget och program, men när dessa personer ständigt bytts ut så har arbetet gång på gång tappat fart. Ibland beskrivs ojämlikheten i samhället som upprätthållandet av normer i miljontals små omedvetna vardagsbeslut. Vissa genusforskare kallar detta tillstånd för att vara genusblind. Det är företeelsen av att omge sig av könsmönster som har betydelse, utan att ha förmågan att upptäcka det. Jämställdhetsintegrering handlar i detta fall om att politiker och tjänstepersoner måste få syn på sina egna omedvetna förhållningssätt för att kunna integrera perspektiven i nämnda styrdokument. Vid en snabb-analys av RUS och alla andra regionala strategier kan vi konstatera att genus- och intersektionella perspektiv saknas på flera ställen trots att de har relevans. Exempelvis finns stora könsskillnader i kvinnors och mäns transportmönster men när övergripande programtext presenteras är den könsneutral och kan därför ge intrycket av att det inte finns några skillnader. Detta gäller i stort sett samtliga prioriterade områden i det regionala tillväxtarbetet. Regionförbundet Sörmland har under hösten planerat ett arbete med den regionala handlingsplanen för jämställdhet, separat från uppdraget för jämställd regional tillväxt. Detta arbete är sedan längre planerat och ska därför genomföras enligt planerna. Revideringen kommer innehålla en uppdatering av dokumentet samt en anpassning av planerade insatser till det aktuella läget, det vill säga att handlingsplanen kommer ha ett tydligt intersektionellt perspektiv. Utvärderingar av tidigare satsningar på kvinnors företagande visar att satsningarna inte lett till några långsiktiga och strukturförändrande effekter. De har förvisso stärkt individerna men de har inte gett 15

16 några önskvärda effekter i form av ökad andel kvinnoföretagare, ökad vinst i kvinnoföretag etc. Med andra ord, satsningarna har inte förändrat de övergripande strukturella problemen i näringslivet som missgynnar kvinnor, invandrare med flera Behovet ligger därför i att långsiktigt påverka normer och attityder och utmana rådande styrprocesser. I den övergripande nulägesanalysen framgår att regionen har vad forskare brukar kalla traditionella regionala genuskontrakt (Forsberg &Stenbacka, 2014) och dessa normer påverkar villkoren för jämställd tillväxt. Det kan vara mönster av antipluggkultur, normer som präglar yrkesval, syn på den lokala arbetsmarknaden som industrikommun och en manlig norm kring företagande. I befintliga handlingsplaner finns planerade åtgärder för att öka kunskaperna hos regionkontor, regionledning med flera. Behovet som analyserats handlar om att utbilda i jämställdhetsintegrering och ge processtöd. Ett annat behov som framkommer i den interna analysen är att styra verksamheten med hjälp av mål, krav och resurser. Genom att integrera perspektiven tydligare i planerings- och budgetprocess så kan regionförbundet ställa krav på jämställdhetsintegrerad budget och säkerställa att de regionala utvecklingsmedlen fördelas mer likvärdigt och bra mellan kvinnor och män, utrikes födda svenskfödda etc. Behovet består också av mer långsiktiga och uthålliga lösningar. Ett pågående exempel på detta är regionförbundets samarbete med Mälardalens högskola kring entreprenöriellt lärande. Normkritiska och innovativa arbetssätt integreras i skolornas ordinarie undervisning så att såväl flickors som pojkars motivation, upptäckarlust och kreativitet stimuleras, och normer kring företagsamhet utmanas redan i unga år. Regionförbundet har redan idag kapacitet att ta fram statistik uppdelad på kön och andra variabler (intersektionalitet), men behovet består i att ta följande steg och göra analyser samt vidta åtgärder. Regionen behöver synliggöra ojämställdheten och göra materialet mer tillgängligt. Beslutsfattare som förstår att de inte har en demokratisk, rättvis och jämlik verksamhet vill oftast göra något åt det! Kartläggning och synliggörande av skillnader mellan kvinnor och män kopplat till inkomst, sysselsättning, företagande, projektstöd etc. Nuläge och regionala behov Bakgrundsanalysen gör gällande att det råder ojämställdhet i länet i stort. Sörmland är sämre än riksgenomsnittet på samtliga punkter vad gäller kopplingar till de jämställdhetspolitiska målen: 1) Kvinnor har mindre makt att forma sina egna liv, mindre representation i politik, mindre makt över näringslivet. 2) Kvinnor har lägre inkomster, jobbar mer deltid och får lägre pensioner, kvinnor har sämre villkor som företagare och har svårare att få lån. Kvinnor och män väljer utbildningar och jobb som cementerar könsmönstren och ojämställdheten. 3) Kvinnorna tar huvudansvar för barn, får inte ihop livspusslet och är mer långtidssjuka 4) Kvinnor utsätts för mer våld i nära relationer och är mer isolerade i hemmen. Ojämställdheten i Sörmland utgör ett stort hinder för tillväxten i regionen, och behovet av samlade insatser är därför större i länet än i de flesta andra län i Sverige. Att bryta dessa mönster kräver samverkan mellan kommuner, stat, företag och civilsamhället. Ensamma har Regionförbundet inte mandat och möjlighet att lyckas. Behovet består därför i att: 16

17 A) få ett tydligare politiskt mandat att utgöra en samlad regional plattform för jämställdhetsutveckling. Idag blandas och varvas ansvar för regionalt jämställdhetsarbete (generellt sett) alltför ofta mellan Länsstyrelse, regionförbund, och samordningsförbund/kommunförbund. När ingen har ett uttalat ansvar finns risk för överlappningar och/eller att smita från ansvaret. B) Skapa långsiktigt hållbara mötesplatser och arenor där myndigheter, kommuner, näringsliv och civilsamhälle kan samordna insatser, hitta synergier och utmana samhällssystemen. Kortsiktiga jämställdhetssatsningar av karaktären konstgjord andning gör att jämställd tillväxt kan hållas vid liv med hjälp av stimulansmedel men så länge de bakomliggande problemen med hindrande strukturer (läs maskulinitets-normer) får förbli ostörda och orörda så kommer de långsiktiga effekterna att utbli. C) Skapa fler arenor för invånardialoger. Eftersom kvinnor, unga och utrikesfödda inte har fått komma till tals lika ofta så har deras behov osynliggjorts. Regionens företagsklimat är präglat av manliga normer. De flesta kommuner i länet är gamla industrikommuner där de dominerande branscherna har varit tillverkningsindustri, bilar, järn och stål. Nu sker en strukturomvandling där RUS innehåller nya och mer feminint laddade kod-ord såsom turism och rikt kulturliv. Kulturgeografen Max Jakobsson (2009) sätter ord på detta i sitt kapitel From Steel to Meal, där han beskriver hur politikerna i Hällefors kommun tvingas ompröva sin egen självbild när stålet ersätts med Carl-Jan Granqvist, Måltiden Hus, Spa, Loka Brunn, turism, och Designmuseet. Region Sörmlands normativa bild av företagsklimatet måste också utmanas. Regionens utvärderingar av tidigare satsningar på kvinnors företagande visar att kvinnor, unga och utrikesfödda missgynnas genom att: - inte få lika mycket rådgivning (framförallt i de tidiga faserna) - inte ha lika tillgång till företagsnätverk och företagskontakter - inte erbjudas lika mycket coachning, mentorskap och affärutvecklingserbjudanden - inte får vara förebilder i lika stor utsträckning - inte erbjudas lika stora finansieringsmöjligheter - osynliggöras i regionala strategidokument De identifierade behoven blir därmed omvänt; Bättre rådgivning, fler kontaktytor/nätverk, mer coachning/mentorskap, mer normkritik, bättre finansieringsmöjligheter och fler bekönade mål i regionala utvecklingsstrategier. Även om det finns statistik och kunskap om faktorerna som nämns ovan så har det inte lyckats att sprida denna kunskap i tillräcklig utsträckning för att skapa ett brett engagemang i länet. Det behöver skapas en attitydförändring i och med att synliggöra problemen och ta fram kunskap och statistik kring vad regionen går miste om i tillväxt i och med att inte brett jobba för jämställdhet. Det finns ett behov av ett brett initiativ där kunskap som saknas tas fram och resultaten samlas och synliggörs på ett tillgängligt och tydligt sätt som engagerar och skapar förändring. Fortsatta insatser för att främja kvinnors företagande och utrikesfödda kvinnors sysselsättning och företagande Nuläge och regionala behov Arbetsmarknaden är extremt könssegregerad i Sörmland som påpekades i nulägesanalysen. En könssegregerad arbetsmarknad leder till inlåsningseffekter vilka i sin tur leder till att kvinnor kan få svårare att starta företag. 47 % av länets kvinnor arbetar i offentlig sektor. Det är betydligt fler än 17

18 riksgenomsnittet som ligger på 43 %. Männen följer det nationella mönstret med att 85 % arbetar inom näringslivet. Detta faktum, att män har fler näringslivskontakter och mer erfarenheter inom näringslivet är en av orsakerna till att färre kvinnor hittar vägar ut i företagande. Vårdsektorn är en av de växande sektorerna i Sörmland där kvinnor startar företag. Regionprojektet Robotdalen arbetar bland annat med innovationssystem kring hälsoteknik och där har många kvinnor fått hjälp att förverkliga de innovationer och förbättringsidéer de tillskansat sig inom vårdyrket och därefter kunnat starta egna företag. Vårdinrättningar med hög kvalitet är en viktig fråga för att skapa en attraktiv region där kvinnor och män vill bosätta sig och bli gamla, därmed är företag inom vården avgörande för Sörmland. Som även påvisas i analysen ovan är utrikes födda en socialt utsatt grupp med hög arbetslöshet och synnerhet de utrikesfödda kvinnorna. Att de utrikes födda i länet utgör 18 % bland befolkningen och 63 % bland de arbetslösa indikerar på ett gigantiskt behov av insatser inom matchning, validering, snabbspår, kompetensutveckling etc. I nuläget är Region Sörmland projektägare för ett ESF-projekt som syftar till att öka sysselsättningen hos utrikes födda genom att matcha dem till jobb inom vården. Procentandelen kvinnor är störst i projektet men det finns ett jämställdhetsmål att bryta den könssegregerade vården genom att samtidigt dubblera nuvarande procentandel män som jobbar inom äldreomsorgen. De kartläggningar och utvärderingar som gjorts i övrigt visar att villkoren för utrikesfödda företagare (oavsett kön) påminner om villkoren för kvinnors företagande. Behoven är desamma. Se avsnittet ovan Ytterligare projekt som är igång i Sörmland är nyföretagarcentrum i Västra och Östra Sörmland som tillsammans med Almi IFS genomför utbildningar i att starta företag för invandrargrupper. Initialt var det endast för kvinnor inom ramen för främja kvinnors företagande, som Regionförbundet Sörmland var projektägare för, men som idag finansieras via Nyköpings och Katrineholms kommuner. I detta nästa steg innefattas både män och kvinnor med invandrarbakgrund. Bland de viktigaste förutsättningarna för att driva företag för dessa grupper är att utbilda inom ämnen som, semantik, kultur, regler, juridik, skatter, semantik, kultur, nätverk och finansiering. För kvinnor som driver företag är kapital en faktor som är av största betydelse för att företagen ska växa och utvecklas. Detta skiljer sig inte på något vis från männens behov, men underliggande strukturer gör att kvinnor inte får tillgång till ekonomiskt- och eller kunskapskapital i samma utsträckning som män. Exempelvis så har Regionförbundet Sörmland medfinansierat uppstarten av Sörmlandsfonden, en fond med riskkapital och investerare från Sörmland. Andelen män är dock näst intill 90% avseende både styrning och investerare. Vid uppföljningen nu fyra år senare, så visar det sig att av bolagen som fått in kapital drivs 88% av män och 12% av kvinnor. Förklaringen som ges är att de inte hittar kvinnliga investerare och kvinnliga entreprenörer. Det som ytterligare framkommit är att kvinnor till större del vill bygga företag långsiktigt och hållbart och inte är intresserade av exit efter fem år, drivkraften är en annan än kortsiktiga finansiella vinster, samt att de starkt betonar behovet av både kapital och kunskap från erfarna entreprenörer som byggt företag tidigare. Integrera ett jämställdhetsperspektiv i planering och genomförande av projekt inom regionfondsprogrammen Nuläge och regionala behov Det finns 9 regionalfondsprogram i Sverige, 8 regionala program, samt ett nationellt. Sörmlands län ingår i Regionala strukturfondsprogrammet för Östra Mellansverige (ÖMS), omfattande Uppsala, Södermanland, Västmanland, Örebro och Östergötlands. Det regionala 18

19 programmet för ERUF skrivs och förhandlas på regional nivå, vilket innebär att ÖMS har stor handlingsfrihet vid projektbeslut. Tillväxtverkets kontor för Regionalfonden ÖMS finns i Örebro. Ett projekt inom regionalfondsprogrammen passerar och påverkas av ett flertal steg och aktörer på vägen från idé/planering till genomförande och uppföljning. Detta kan vara både en svaghet och en styrka ur ett jämställdhets- och intersektionellt perspektiv. Respektive aktörer har ett separat ansvar att integrera perspektiven i sin del av processen, med det krävs samordning för att det ska ske på ett effektivt sätt. Processen riskerar att splittras utan samordnat grepp, men som alla aktörer har en gemensam målbild kan de tillsammans ta ett effektivt helhetsgrepp. I huvudsak är det tre aktörer, vilka deltar i beslutsprocessen för ERUF-projekt i ÖMS i följande ordning från idé till prioritering för beslut: 1. Regionalt utvecklingsansvariga (RUA) Regionförbundet Sörmland samt dito aktörer i övriga ÖMS-län. 2. Förvaltande myndighet Tillväxtverket (FM) i ÖMS, regionkontoret i Örebro. 3. Strukturfondspartnerskapet i ÖMS, SFP Regionförbundet Uppsala län har gjort en analys avseende samverkan kring beslutsprocessen i ÖMS, utifrån hur beslutprocessen beskrivs i dokumentet Plattform för samarbete en beskrivning av processen kring strukturfonderna i Östra Mellansverige och de erfarenheter som idag finns av samverkan i beslutprocessen. Regionförbundet Uppsala konstaterar i sin analys att processen för planering till genomförande av projekt till viss del är bristfällig när det kommer till struktur, kompetens och krav för jämställdhetsintegrering och likabehandling såsom den beskrivs i dokumentet och utifrån erfarenheter från samverkan hittills. Det som fungerar är det mest grundläggande: att de synliga jämställdhetsaspekterna redovisas i procenttal för projektens resultat. Detta är dock en ytterst liten del av vad som krävs för att skapa hållbara och synliga resultat i ordinarie verksamhet. Även om Regionförbundet Sörmland har delvis annorlunda förutsättningar så kan vi hålla med om bristerna även i vår process. Regionförbundet är inte i lika stor utsträckning involverade i vare sig utlysningar, mobiliseringsarbete eller idéstadiet. Samtidigt är det tydligt att regionförbundet inte (ännu) har utvecklat dessa stödstrukturer som kan påverka involveringen i projekt. De få gånger det finns ett samarbete eller kontakt med projekten så finns det dock ingen tydlig struktur eller process att följa, inte minst vad gäller jämställdhetsperspektiv. Så även om vi inte har någon större inblandning i regionalfondsprojekt så ser vi en brist på kunskap, inte minst i jämställdhetsperspektiv när vi blir inblandade. Vi ser ett behov av att hitta brister och förbättringsmöjligheter och lyfta vilka möjligheter det finns att förtydliga krav och ge stöd till sökande för att få jämställdhets- och likabehandlingsperspektiv integrerade i processen. Även behöver tydliggöras hur resultat och effekter av projektens arbete följs upp på dessa områden. Det behövs en samsyn kring mål och effekter som kan uppnås med stöd av jämställdhetsintegrering av regionalfondsprojekt. På grund av detta och även då vi ser ett behov att delta för att Sörmland ska vara rustade för framtiden där en möjlig regionsammanslagning väntar. 19

20 3. Regionala prioriteringar Prioritering nr 1: Synliggörande av skillnader mellan kvinnor och män med ett intersektionellt perspektiv, i syfte att höja medvetande om nödvändigheten att fortsätta jämställdhetsarbetet bland politiker och tjänstemän i regionen. Motivering och syfte I nulägesanalysen påpekas att det fortfarande finns starka drag av traditionella könskontrakt och en tydligt könsuppdelad arbetsmarknad, vilket återspeglar och reproducerar den ojämlika attityd som finns bland aktörerna i regionen. För att kunna arbeta vidare för en jämställd regional tillväxt och med projekt inom jämställdhet så behöver vi åstadkomma en attitydförändring i regionen. I första hand handlar det om att medvetandegöra och lyfta möjligheterna som ett jämställt samhälle innebär. Vi behöver säkerställa att så många beslutsfattare och utförare som möjligt är medvetna vad det är vi jobbar mot och varför. Tanken om ett jämställt samhälle måste finnas i människors medvetenhet och tankar i så stor grad som möjligt för att systemet ska bli mottagligt för vidare arbete i form av projekt och andra insatser. Vi ser denna prioritering som förutsättning för att båda andra prioriteringar inom detta uppdrag, såväl som alla insatser inom jämställdhetsområdet ska kunna vara framgångsrika. Som beskrivet i analysen ovan har Sörmland lidit av projekttänkande inom området jämställdhet, där insatser har drivits så länge medel har funnits, men en riktig förankring i verksamheterna så att projektets syfte och mål har levt vidare har man inte lyckats med. Detta projekttänkande leder vi tillbaks till attityder och inställningen att jämställdhet är något utomordentligt, något ovanligt som hör hemma i just projekt, dvs. under en begränsad tid. Denna prioritering, synliggörande av skillnader såväl som lyftandet av betydelsen av ett jämställt samhälle för tillväxten ska påverka nyckelpersonerna att ändra attityd och att tänka jämställt i alla sammanhang i sin vardag. Arbetet inom denna prioritering kommer i ett första steg innebära att ta fram ett mångsidigt och spännande material med intersektionellt perspektiv, för att få uppmärksamhet och förståelse för vikten av jämställdhetsarbete. Skillnaden mellan kvinnor och män ska tydligt lyftas för att få människor som tar del av materialet att tänka till och bli uppmärksamma på de små handlingarna i vardagen som förstärker de traditionella könskontrakten, men även lyfta grupper som människor med utrikes bakgrund, HBTQ-personer, handikappade och andra grupper och se på grupper som befinner sig i skärningspunkterna mellan grupperna. Materialet ska vara användbart i många olika sammanhang och ska vara uppbyggt i flera moduler för anpassning till respektive syfte. Materialet ska bestå av en presentation som kan användas på olika möten samt kompletteras med tjänligt sidomaterial (exempelvis broschyrer, filmklipp, podcasts ) som kommer bestämmas i samråd med kommunikationsexperter. I ett andra steg kommer det att handla om att sprida materialet i olika lämpliga sammanhang. Här kommer en prioriteringslista sammanställas med olika grupper som ska få ta del av materialet. Om vi har möjlighet att gå igenom hela listan eller enbart de översta bestäms i och med hur mycket medel vi får för prioriteringen. I toppen av listan kommer nyckelpersoner/grupper återfinnas som exempelvis regionstyrelsen, kommunchefsgruppen och liknande och sist kommer allmänheten ligga då det innebär att stora resurser behövs. I framtagandet av materialet ska personer från regionen som arbetar med jämställdhet eller har ett intresse av frågorna bjudas in att medverka och samverka med oss för att kunna göra så bra val som möjligt i arbetet. 20

21 Mätbara/meningsfulla mål 2018 Materialet har presenterats vid ett antal tillfällen för så många personer i regionen som möjligt. Presentationen har lyft betydelsen av jämställdhet för tillväxtens skull och lett till engagemang, diskussioner och att deltagarna efter presentationen har med sig jämställdhetstanken i medvetandet i sin dagliga verksamhet. Delmål: - Ett material har tagits fram som engagerar, intresserar och får människor att lyssna till diskussionen. - En plan för spridning har tagits fram i samråd med experter på effektiv kommunikation - Materialet har spridits på olika vägar (beroende på medel och resultat från punkten ovan), till nyckelpersoner i första hand och i vidare utsträckning så brett som möjligt. - Materialet är tillgängligt för allmänheten via vår hemsida - Materialet och spridningen följs kontinuerligt upp och utvärderas för att eventuellt justeras under uppdragsperioden. Prioritering nr 2: Insatser för främjande av en mer jämställd tillgång till företagsfinansiering Motivering och syfte Nuläges- och behovsanalysen visar tydligt att det företagsfrämjande systemet visar upp starka brister i fråga om jämställd tillgång till systemet. Detta gäller nackdelar både för kvinnor, unga samt för män och i synnerhet kvinnor med utländsk bakgrund (samt andra grupper) och inte minst människor som befinner sig i skärpunkterna mellan grupperna. Det systemet som finns idag riktar sig i första hand till traditionellt manliga företag och branscher och gör det svårt för kvinnor och andra att ha möjlighet att ta del av medlen. Systemet tilltalar inte kvinnor, unga, utrikesfödda och andra grupper av olika anledning. Från det att uppbyggnad av finansieringsmöjligheter och annat stöd finns i former som främst passar män enligt traditionella strukturer och på så sätt utesluter dessa grupper, till att kvinnligt (och andra gruppers) företagande har sämre chanser på finansiering eller får mindre lån om de väl söker finansieringshjälp. Kvinnor har även andra behov av hjälp som mentorskap, tillgång till kontakter och mötesplatser och likande som det företagsfrämjande systemet idag inte innefattar eller i för liten eller otillgänglig form. För kvinnor med utländsk bakgrund är systemet ännu sämre anpassat. Regionförbundet finansierade uppstarten av det företagsfrämjande systemet Sörmlandsfonden, som i utvärderingen efter uppstarten visar sig vara mycket dåligt anpassad för kvinnliga företagare. Detta ledde till att problemet uppmärksammades och i en pilot-undersökning inför nuläges- och behovsanalysen visade sig tydliga brister inte bara i system som Sörmlandsfonden. En grundlig genomlysning av hela företagsfrämjande systemet och kvinnors, personer med utländsk bakgrund, unga och andra gruppers upplevelse av systemet behöver genomföras och utvärderas. Framförallt behöver vi kunskap om huruvida statliga medel hanteras på ett jämställt och jämlikt sätt och om systemet och processer är uppbyggda på ett sätt som undermedvetet motarbetar kvinnligt (och andra gruppers) företagande då de utgår från normen manligt företagande. Vi behöver även samla och få en uppfattning om vilka behov och önskningar andra grupper och personer i skärpunkterna mellan grupperna har, för att kunna lyfta dessa och i fortsättning kunna jobba med dessa för ett jämställt företagsfrämjande system. När den saknade kunskapen har tagits fram kan den spridas till nyckelaktörer inom området. 21

22 Befintliga nätverk som har intresse för frågan kommer resultaten spridas till i första hand och dessa kommer även bjudas in att delta i ett vidare jobb för att utveckla olika vägar att skapa ett mer jämlikt företagsfrämjande system. Aktörerna kommer även bjudas in att samarbeta med regionförbundet i implementeringen av insatserna. Regionförbundet kommer ha en ledande roll i det vidare arbetet som vi i första hand ser som integrerat i vårt ordinarie arbete för företagsfrämjande och utanför regeringsuppdraget för jämställd regional tillväxt Mätbara/meningsfulla mål 2018 Det företagsfrämjande systemet har blivit mer jämställt och kvinnor har större tillgång och bättre möjligheter att ta del av systemet än idag. Systemet riktar sig inte längre enbart till traditionellt manliga branscher. Ett företagsfrämjande system har skapats där även kvinnor och utrikesfödda känner sig välkomna och har möjlighet att söka finansiering alternativt få den hjälp och det stöd de känner är nödvändigt. - I ett första steg har en kartläggning av processer och utvärdering av det företagsfrämjande systemet genomförts. Problem och utmaningar har identifierats och lyfts fram. Kvinnors och utrikesföddas (samt andra gruppers) syn på problematiken har synliggjorts. Identifieringen av problem och utmaningar samt synliggörandet av problematiken leder till ett större medvetande och möjligheten att arbeta vidare med frågorna. - I ett andra steg har resultatet av kartläggningen spridits till nyckelaktörer och offentliggjorts så att allmänheten får tillgång till den. Kunskapen om vilka variabler i systemet som kan verka uteslutande för kvinnor och utrikesfödda har spridits. I och med detta kan aktörerna börja jobba med utmaningen. Prioritering nr 3: Jämställdhetsintegrerade processer för planering och genomförande av projekt inom regionalfondsprogrammen i Östra Mellansverige, med syfte att öka möjligheterna för kvinnor och män ska ha samma förutsättningar för att nå inflytande i regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Motivering och syfte Det finns behov av att tydliggöra de processer som pågår mellan initiering av projekt till beslut, genomförande, uppföljning och utvärdering hos regionalt utvecklingsansvariga och Tillväxtverket för att hitta brister och förbättringsmöjligheter. Vilka möjligheter finns det att förtydliga krav och ge stöd till sökande för att få jämställdhets- och likabehandlingsperspektiv integrerade i processen och hur följa upp resultat och effekter av projektens arbete på dessa områden? Det krävs även en samsyn kring mål och effekter som kan uppnås med stöd av jämställdhetsintegrering av regionalfondsprojekt. Det finns även ett behov av ökad kompetens hos regionalt utvecklingsansvariga, strukturfondspartnerskapet och Tillväxtverket för att på ett bättre sätt kunna verka för jämställdhet i sina uppdrag. Det handlar dels om kunskap om och förståelse för på vilket sätt lika villkor för kvinnor och män kan tjäna som verktyg och motor för tillväxt, likaså kunskap om intersektionalitet och likabehandling och hur respektive part kan verka för detta. Dels handlar det om kunskap om relevanta skillnader mellan kvinnor och män, inrikes- som utrikesfödda, i vår region Östra Mellansverige och i de olika länen. Slutligen behövs tid för att pröva jämställdhetsintegrerade processer, samt gemensam uppföljning och justering av införda processer. 22