Region Skånes nulägesoch behovsanalys inklusive prioriteringar för jämställd regional tillväxt

Transkript

1 22 juni 16 Ansvariga: Rozalia Weisz Ulrika Melander Diarienr Region Skåne: Region Skånes nulägesoch behovsanalys inklusive prioriteringar för jämställd regional tillväxt VERSION 1.1 EXKL. BILAGOR

2 Innehållsförteckning 1. DEL 1: Riktlinjer 3 2. DEL 2: Nuläges- och behovsanalys Övergripande nulägesanalys av regional utveckling 9 Fyra särskilt betydelsefulla områden i nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av budget, RUS, andra strategier och program för ex. innovation, boende, transporter, attraktivitet, kompetensförsörjning Kartläggning och synliggörande av skillnader mellan kvinnor och män kopplat till inkomst, sysselsättning, företagande, projektstöd etc Fortsatta insatser för att främja kvinnors företagande och utrikesfödda kvinnors sysselsättning och företagande Integrera ett jämställdhetsperspektiv i planering och genomförande av projekt inom regionfondsprogrammen Region Skånes regionala prioriteringar Prioritering 1: Utveckla en kommunikationsmodell för en mer inkluderande arbetsmarknad i Skåne Prioritering 2: Tillämpa jämställdhets- och intersektionalitetsperspektiven inom innovationsområdena i Skåne Prioritering 3: Tillämpa jämställdhets- och intersektionalitetsperspektiven inom klusterinitiativen för mer inkluderande branscher i Skåne Genomförandekapacitet Bilagor Källförteckning 27

3 DEL 1: Riktlinjer 1. Inledning och bakgrund Varför en nuläges- och behovsanalys? Regeringen gav i december 2015 Tillväxtverket i uppdrag att utveckla arbetet för jämställd regional tillväxt genom samordning, stöd och lärande riktat till regionalt utvecklingsansvariga aktörer. Regeringens avsikt med uppdraget är att stärka det arbete som regionalt utvecklingsansvariga bedriver för att integrera jämställdhet i verksamheter och program i det regionala tillväxtarbetet. Regeringen har beslutat att Tillväxtverket ska fördela minst 34 miljoner per år i syfte att nå målet för jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet. Syftet med regeringens satsning är att främja en jämställdhetsintegrering av det regionala tillväxtarbetet i samtliga län samt att stödja framväxten av ett antal nationella framstående exempel eller flaggskepp. Prioriteringarna förväntas leda till hållbara och synliga resultat genom att jämställdhet integreras i ordinarie verksamhet. Syftet med nuläges- och behovsanalysen är att: regionerna/länen ska beskriva det regionala nuläget, identifiera behov och välja prioriteringar för att arbeta med jämställd regional tillväxt, samt att Tillväxtverket får ett underlag för att fördela medel till regionerna/länen som stärker dem i arbetet med jämställd regional tillväxt. Målet med nuläges- och behovsanalysen är att: regionerna/länen tar fram prioriteringar som blir styrande för deras arbete med jämställd regional tillväxt, och att Tillväxtverket kan använda underlaget för att jämföra, bedöma och fördela medel till regionerna/länen i deras arbete med jämställd regional tillväxt. Nuläges- och behovsanalysen kommer att fungera som en ansökan till Tillväxtverket en ansökan om medel för att arbeta med jämställd regional tillväxt. Detta är steg nummer ett. Analysen och prioriteringarna ligger sedan till grund för den handlingsplan som regionerna/länen tar fram i nästa steg, steg nummer två. I september/oktober 2016 ska regionerna/länens prioriteringar med mål brytas ner till aktiviteter, budget, utvärdering, samarbeten med mera för att skapa handling. Dokumentet, i sin helhet, blir då en handlingsplan som får en styrande funktion och hjälper er i ert praktiska arbete. Med ett logiskt uppbyggt arbetssätt bedömer Tillväxtverket att förutsättningarna är goda för att åstadkomma förändring och nå mätbara och synliga resultat. I sin helhet ska arbetet med både nuläges- och behovsanalys (steg 1) samt handlingsplan (steg 2) resultera i ett fokuserat jämställdhetsarbete som fungerar som hävstång för regional tillväxt. Intersektionalitet är ett perspektiv som ska genomsyra samtliga steg i arbetsprocessen och som kommer att premieras vid fördelningen av medel. Bakomliggande problembild Idag går merparten av den statliga finansieringen till branscher som domineras av män. Lika villkor och jämställdhet både privat och offentligt diskuteras men det saknas trots det bland annat könsuppdelad statistik och jämställdhetsintegrerade styrdokument och 3

4 utvecklingsstrategier hos utvecklingsaktörer på regional och nationell nivå. Företagande och främjande av företag är också präglat av föreställningar och normer kring vad som anses vara kvinnligt respektive manligt. Normer kring företagandet gör att vissa grupper kan uppfattas som avvikande. Det bidrar till att bland annat kvinnor, kvinnor och män med utländsk bakgrund och unga kvinnor och män, i större utsträckning riskerar att möta hinder när de söker stöd, rådgivning eller finansiering. När statliga och regionala resurser fördelas ensidigt och når vissa grupper möter hinder i större utsträckning än andra, används inte alla människors innovationskraft och fulla potential på ett effektivt sätt. Förnyelse i organisationer, företag, näringsliv och förvaltning hämmas. Den regionala analysens koppling till nationella mål Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Målet med jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet är att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Jämställdhet är en förutsättning för hållbar regional tillväxt, bl.a. genom ett bättre resursutnyttjande, stärkt innovationsförmåga och ökad attraktivitet för regionen. Det tidigare uppdraget (regeringens beslut den 8 mars 2012, dnr N2012/01365/RT) till aktörer med regionalt utvecklingsansvar att ta fram och genomföra handlingsplaner för jämställd regional tillväxt har inneburit ett ökat fokus på jämställdhet i planering och genomförande av program och projekt inom det regionala tillväxtarbetet. Det har även tydliggjort att ansvaret för jämställdhet inom det regionala tillväxtarbetet åligger den aktör som har det regionala utvecklingsansvaret i respektive län (Regeringsbeslut , N2015/08643/RTS). Den regionala nuläges- och behovsanalysen ska vara förankrad i regeringens Nationella strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Särskilt betydelsefulla områden i nationell strategi för att nå en jämställd regional tillväxt Den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft är vägledande för det regionala utvecklingsarbetet fram till Strategin är inriktad på att skapa goda förutsättningar att bo, arbeta samt etablera företag och verksamheter i hela landet och på så sätt skapa förutsättningar för hållbar regional tillväxt och ett Sverige som håller samman. Strategin ska också bidra till regeringens tre prioriterade områden: att nå det övergripande målet om att ha lägst arbetslöshet i EU 2020, att nå de nationella miljömålen och att sluta jämställdhetsgapet. 1 Regeringen avser att fortsätta att följa upp det arbete som aktörer med regionalt utvecklingsansvar bedriver för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i samtliga verksamheter och program inom det regionala tillväxtarbetet. Följande områden anser regeringen är särskilt betydelsefulla för att nå en jämställd regional tillväxt: 1 En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Näringsdepartementet, N , kap 1 och s. 8. 4

5 Systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av budget, RUS, andra strategier och program för ex. innovation, boende, transporter, attraktivitet och kompetensförsörjning Kartläggning och synliggörande av skillnader mellan kvinnor och män kopplat till inkomst, sysselsättning, företagande, projektstöd etc. Fortsatta insatser för att främja kvinnors företagande och utrikesfödda kvinnors sysselsättning och företagande Integrera ett jämställdhetsperspektiv i planering och genomförande av projekt inom regionfondsprogrammen De nationellt särskilt utpekade områdena är styrande för regionerna/länens arbete och den regionala nuläges- och behovsanalysen. Det betyder att det regionala arbetet med jämställd regional tillväxt behöver ske inom dessa områden om regionen/länet vill beviljas medel från Tillväxtverket. Minst två av de tre prioriteringarna ska vara inom de särskilt utpekade områdena. En av prioriteringarna kan ligga utanför områdena. 5

6 Figur 1: Sammanhang, jämställd regional tillväxt steg 1 och 2 Steg 1: mars juni 2016 Steg 2: september oktober Övergripande tidsplan

7 Figur 2: Tidsplan mars oktober 2016 jämställd regional tillväxt steg 1 och 2 Mars April April - Maj Juni September September - Oktober Startfinansiering går ut till regionerna/ länen Inlämning av tidsplan och behovsbeskrivning av metodstöd 6 april På plats besök från Sweco och löpande metodstöd Inlämning av behovs och nulägesanalyser 22 juni till Tillväxtverket Medel fördelas av Tillväxtverket Regionala handlingsplaner görs och lämnas in till Tillväxtverket 3. Kriterier och viktning för fördelning av medel Nedan beskrivs den modell av fördelningsnyckel och de kriterier som kommer att användas vid Tillväxtverket bedömning av de regionala behovs- och nulägesanalyserna. Använd er av informationen när ni skriver era avsnitt för att säkerställa att ni svarat mot kriterierna inom fördelningsnyckelns modell. Arbetet med att göra en utvärdering och viktning kommer Tillväxtverket själva stå för. Sweco kommer inte att delta i den arbetsprocessen. Sweco kommer i slutet av juni att informera Tillväxtverket hur arbetet och samarbetet har gått regionalt och vad som varit utmanande i analysfasen. När behovs- och nulägesanalysen är inlämnad kommer Tillväxtverket att tillämpa en fördelningsnyckel för att fördela medel. En basfinansiering om kr kommer att fördelas till samtliga aktörer med regionalt utvecklingsansvar. Utöver basfinansieringen finns två plusnivåer. Basnivå (alla kr) Plusnivå 1. (ca 10 stycken regioner/län) Plusnivå 2. (ca 5 stycken regioner/län) Behovs- och nulägesanalyserna kommer att bedömas och utvärderas genom poängsättning med avseende på tre kriterier. Det går att få max 3 poäng per kriterium och sammanlagt max 9 poäng. För att nå en plusnivå och konkurrera om extra medel än basfinansiering krävs minst 2 poäng per kriterium och minst 7 poäng sammanlagt. Det går inte att på förhand meddela exakt hur stora andelar av totalsumman som kommer att fördelas till de två plusnivåerna. Detta är helt beroende av hur väl behovs- och nulägesanalysernas uppfyller kriteriernas innehåll och står sig i konkurrens med andra regioner/län. Anledningen till att Tillväxtverket valt denna metod är att de regionalt utvecklingsansvariga aktörerna själva aktivt ska driva arbetet med jämställd regional tillväxt utifrån sina egna regionala behov och utmaningar. Upplägget skapar utrymme att från början integrera jämställdhet i det ordinarie systemet och inte addera ett perspektiv på redan befintliga projekt och upplägg. 7

8 Att fördela medel via en fördelningsnyckel med en basfinansiering och två plusnivåer syftar till att alla regionalt utvecklingsansvariga ska kunna driva ett strukturerat treårigt arbete baserat på sina behov och förutsättningar. En erfarenhet som Tillväxtverket har sedan arbetet med jämställd regional tillväxt är att regionerna/länen behöver fokusera sina insatser mer och satsa resurser på några utvalda projekt istället för att försöka jämställdhetsintegrera all verksamhet utan rätt förutsättningar. Tillväxtverket vill därför också ge mer medel än basfinansiering till en grupp av prioriteringar för att möjliggöra skapandet av flaggskepp och lärande exempel vilket kommer alla regioner/län till godo. Fördelningsnyckeln baseras på följande tre kriterier. Punkterna beskriver vad Tillväxtverket kommer att utgå från vid bedömningen av hur väl kriteriet uppföljs. Intersektionalitet 1-3 poäng Arbetet med nuläges- och behovsanalysenen samt de regionala prioriteringarna genomsyras av en medvetenhet om behovet av ett intersektionellt perspektiv för att främja jämställd regional tillväxt. Nuläges- och behovsanalysen beskriver arbetet med jämställd regional tillväxt kopplat till fler sociala kategorier än kön. De regionala prioriteringarna inkluderar fler sociala kategorier än kön. Behov 1-3 poäng Regionens/länets befolkningsmängd och befolkningsstruktur. Regionens/länets genomförarkapacitet. Logik och relevans, 1-3 poäng De regionala prioriteringarna utgår från, och är förankrade i, en faktabaserad nuläges- och behovsanalys. De regionala prioriteringarna är avgränsade och konkretiserade och ger förutsättningar att styra regionen/länets arbete mot de särskilt betydelsefulla områdena. Nuläges- och behovsanalysenen samt prioriteringarna ger förutsättningar för ett resultatbaserat arbete i närtid. Poängskala för Tillväxtverkets utvärdering 1 poäng: Uppfyller kriteriet i låg utsträckning 2 poäng: Uppfyller kriteriet tillfredställande 3 poäng: Uppfyller kriteriet väl 8

9 DEL 2: Nuläges- och behovsanalys för Skåne 1. Övergripande nulägesanalys av regional utveckling 1.1 Befolkningsmängd och befolkningsstruktur i Skåne Region Skånes rapport Hur har det gått i Skåne 2015? visar att Skånes befolkningsökning är den tredje i landet, efter Stockholms och Västra Götalands län. Under perioden ökade befolkningen i Skåne med personer (15,4 %), vilket innebär att Skånes befolkning består av människor. Under 2015 ökade Skånes befolkning med 1,1 procent dock är den stora mängd asylsökande som kom till Skåne under hösten 2015 inte medräknade i siffrorna. Enligt statistik är det cirka fler kvinnor än män i vår region. Utländsk bakgrund. I Skåne är 19 procent av ca 1,3 miljoner invånare födda utomlands jämfört med 16 procent i riket (av befolkningen). I Skåne uppgår personer födda i Sverige och vars båda föräldrar är födda utomlands till cirka personer eller 7 procent av befolkningen. De största grupperna är från Norden, Södra Europa och Mellanöstern. Över en tredjedel av de utrikesfödda har bott i Sverige i över 20 år och en tredjedel har bott i Sverige kortare än åtta år. År 2014 fanns det människor från totalt 188 födelseländer i Skåne, vilket visar på den stora etniska mångfalden som finns i regionen. Av skåningarna är 81 procent födda i Sverige, 7 procent är födda i övriga EU, 4 procent är födda i övriga Europa utom EU28 och Norden, 6 procent är födda i Asien och Oceanien och 2 procent är födda i övriga världen. Nyanlända. Den stora mängd asylsökande som kom till Skåne under hösten 2015 är inte medräknade i siffrorna på grund av asylsökande ännu inte är folkbokförda. Enligt Region Skånes analyser bestod ökningen under 2015 till stor del (59 procent) av en nettoinflyttning av människor som flyttat till Skåne från andra länder. Cirka 25 procent av befolkningsökningen utgjordes av en naturlig folkökning. Enligt Region Skånes befolkningsprognos förväntas regionens befolkning öka med 13 procent fram till år 2024 vilket innebär att det i Skåne 2024 skulle finnas invånare. De största befolkningsändringarna i regionen under 2015 skedde i Östra Göinge med en ökning på 1,7 procent, och Båstad med en minskning på (minus) 0,3 procent. Några jämförande exempel avseende olika ålderskategorier kopplade till härkomst finns nedan (Källa: SCB 2015): - I åldern 0-4 år har barn utländsk bakgrund i jämförelse med barn med svensk bakgrund - I åldern har unga utländsk bakgrund i jämförelse med unga med svensk bakgrund - I åldern har personer utländsk bakgrund i jämförelse med personer med svensk bakgrund - I åldern 65 + har personer utländsk bakgrund i jämförelse med personer med svensk bakgrund 1.2 Utbildning i Skåne Skåne ligger på tredjeplats i landet gällande andelen invånare med eftergymnasial utbildning, efter Stockholm och Uppsala. Trots att utbildningsnivån i Skåne är hög finns det betydande skillnader i regionen - kvinnor har i alla åldersgrupper högre utbildning än män. Andelen kvinnor i åldersgruppen år som har en högskoleutbildning ligger på 54 procent medan motsvarande andel för män ligger på 40 procent. Lund, Malmö och Lomma är de kommuner i Skåne som har högst andel invånare med eftergymnasial utbildning, medan lägst andel invånare med eftergymnasial utbildning 9

10 återfinns i kommuner i sydöstra och nordvästra Skåne. Vad gäller andel av befolkning mellan 25 och 34 år med eftergymnasialutbildning år 2014 är Lunds kommun med 73,1 % på första plats, följd av Lomma med 64 %, och Malmö med 54,5 %. På lägsta platsen ligger Bjuv med 21,7 % vid samma ålderskategori. Av kvinnorna i Skåne hade 28,4 procent minst en treårig högskoleutbildning eller en forskarutbildning. Motsvarande andel av männen var 20,3 procent. En bild över andel av befolkningen i åldern efter den högsta utbildningsnivån år 2014, se nedan. De könssegregerade utbildningsvalen var 4 av 19 utbildningsprogram jämställda på gymnasienivå i Skåne (samhällsvetenskapliga program, hotell- och restaurang, mediaprogram och natur). Lika många kvinnor och män deltar i kvalificerade yrkesutbildningar och yrkeshögskoleutbildningar. Det finns dock en stark könssegregering mellan utbildningarna. En större andel kvinnor än män har eftergymnasial utbildning och kvinnor är också i större utsträckning behöriga till högre studier, både gymnasiet och högskolan. Man konstaterar att kvinnor är mer utbildade än män, fler kvinnor än män börjar också på högskolan. 1.3 Arbetsmarknad i Skåne Region Skånes analys Näringsliv och arbetsmarknad, februari 2016, visar att Skåneregionen under de senaste decennierna präglats av en kraftig strukturomvandling av arbetsmarknaden. Kriserna under och har orsakat djupa omvälvningar av näringsliv och arbetsmarknad. Dessa har framför allt inneburit nerdragningar inom tillverkningsindustrin, vilket hade effekter på sysselsättning och BNP/ BRP. Återhämtning från dessa kriser berodde mest på utveckling av tjänstesektorn. Av stor vikt i regionen har utbyggnaden av högskolan varit, vilken bidragit till en ökad utbildningsnivå av Skånes befolkning. 10

11 Sysselsättning per bransch i Skåne. Enligt Region Skånes rapport Näringsliv och arbetsmarknad, februari 2016, har sysselsättningsutvecklingen i riket och Skåne kännetecknats av att antalet sysselsatta inom tillverkningsindustri minskar, medan antalet sysselsatta inom företagstjänster, hotelloch restaurang och handel ökar. De branscher som sysselsatte flest personer i Skåne år 2014 var "vård och omsorg; sociala tjänster" med sysselsatta, "handel" med sysselsatta och "företagstjänster", som sysselsatte personer. Den största tillväxten av antalet sysselsatta i Skåne mellan åren 2011 och 2014 skedde inom "vård och omsorg; sociala tjänster", som växte med sysselsatta (+6.9 procent), utbildning, som ökade med sysselsatta (+8 procent), "kulturella och personliga tjänster m.m.", som ökade med 2063 sysselsatta (+8.8 procent) samt "hotell- och restaurangverksamhet" där antalet sysselsatta steg med personer, (+10.8 procent). Den största minskningen av antalet sysselsatta i Skåne skedde inom "tillverkning och utvinning", som minskade med sysselsatta (-5.7 procent), "transport och magasinering", som minskade med 526 sysselsatta (-1.8 procent), "byggverksamhet", som minskade med 280 sysselsatta (-0.7 procent) samt "okänd verksamhet" där antalet sysselsatta sjönk med 250 personer, (-3.2 procent). Könssegregeringen på arbetsmarknaden i Skåne. Kvinnor och män fördelar sig olika mellan yrken på arbetsmarknaden. Yrken kopplade till vård och omsorg samt undervisning är starkt kvinnodominerade medan män är starkt överrepresenterade inom teknikyrken och bygg. Yrkesspridningen är väsentligt mindre bland kvinnor än bland män. Av fem största yrkena i Skåne är alla starkt kvinnodominerade. De fem vanligaste yrkena (av totalt 148 yrken) för kvinnor står för 37 procent av sysselsättningen för kvinnorna, medan de fem vanligaste yrkena för männen står för endast 22 procent av männens sysselsättning. Yrkesvalen styrs av traditionella könsroller och påverkas starkt av tidigare utbildningsval. De trettio vanligaste yrkena i Skåne år 2014 stod för 74 procent av kvinnornas samlade sysselsättning och 57 procent av männens. Det finns tendenser till att yngre gör något mindre traditionella yrkesval än äldre, trots detta har man identifierat att andelen kvinnor inom ITyrken minskar. Samma trend märks även hos utbildningsval hos unga kvinnor, där den redan stora mansdominansen inom IT-utbildningar tenderar att öka. Personer med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden i Skåne. Denna grupp är inte en homogen grupp, dock har det identifierats en gemensam nämnare för integrering på arbetsmarknaden, vilken är utbildning. Vistelsetid och även härkomst bidrar också till olika sysselsättningsgrader för utrikes födda skåningar. Statistik visar att sysselsättningsgraden ser olika ut beroende på när man flyttat till Sverige, 70-talet: latinamerikaner, 90-talet: Balkan, 10-talet: Syrien, Irak, Afghanistan. Statistik visar även att skillnaderna mellan män och kvinnor försvinner delvis om vi jämför personer på samma utbildningsnivå. Skåne skulle få en stor konkurrensfördel inför framtiden om Skåne hade brutit den könssegregerade arbetsmarknaden. Om detta också kopplas till insatser för ökad integration på arbetsmarknaden kan det skapas en stark dynamisk utveckling i regionen. Könssegregationen i Skåne är mångfasetterad och kräver insatser på många områden för att överbryggas. Inkomst och sysselsättningsgrad i Skåne. En definition av sysselsättningsgraden är att antalet sysselsatta vars ålder är mellan 16 och 64 år gamla dividerat med befolkningen i samma ålder. Enligt SCB uppgick kvinnornas förvärvsfrekvens i Skåne till 71,3 procent och männens till 73,4 procent, vilket kan jämföras med riksgenomsnitten på 76,0 respektive 78,5 procent. Sysselsättningens värde påverkas markant om befolkningen växer eller minskar. I Skåne har både antalet sysselsatta och befolkningen i förvärvsarbetande ålder ökat sedan år 2000 men, på grund av att befolkningen har stigit snabbare än sysselsättningen har sysselsättningsgraden minskat. 11

12 Inkomstnivåer för män och kvinnor i Skåne, år, fördelade på födelseland och inkomstslag, med minst 5 års vistelsetid i Sverige, år 2013 Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Sverige Afrika Nordamerika Sydamerika Övriga Asien Europa Irak/Syrien Okänt/ exkl. Norden/Libanon/Afgh. Uppgift saknas inkl. Sovjet /Statslös Förvärvsarbete eller näringsverksamhet Studier Arbetsmarknadspol. Åtg. Sjuk- eller Aktivitetsersättning Åldersrelaterade pensioner Föräldraledighet och vård av närstående Arbetslöshet Ekonomiskt bistånd Sjukdom/arbetsskada/rehabilitering Stads- och landsbygdsperspektivet. I enlighet med statistik framtagen av Region Skåne bodde cirka personer utanför tätorter i Skåne, medan personer bodde i tätorter år Den beskattningsbara förvärvsinkomsten är högre utanför tätorter: kr jämfört med kr. Några möjliga förklaringar till detta är bland annat högre medelålder, låg andel nyinvandrade, något högre andel män. Man har även konstaterat att det finns något högre medelålder utanför tätorter, vilken är 42,0 år i jämförelse med 40,8 år i tätorter. Vad gäller personer med utländsk bakgrund på landsbygd konstaterar man att det är färre utrikes födda som bor här än i städer, se bilden nedan. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Befolkningens födelseland 2013 Födelseland Sverige Födelseland inom OECD Utanför tätort Tätort Övriga födelseländer 1.4 Företagande i Skåne Den könssegregerade arbetsmarknaden formar företagandet. De flesta företag som drivs av kvinnor finns inom fastighetssfären, företagstjänster, samhälleliga och personliga tjänster samt handel. 12

13 Källa: Kontigo Nyföretagande i Skåne. Nyföretagandet i Skåne ligger relativt högt och är stabilt över tid hade Skåne, med 12,4 nya företag per 1000 invånare, det tredje högsta nyföretagarfrekvensen i landet efter Stockholms och Gotlands län. Enligt Tillväxtanalys - Nyföretagandet i Sverige 2014 är Skåne län rankat på andra platsen med 31,9 % kvinnor av totala företagarpopulationen, efter Stockholms län med 33,0 % kvinnor av totala företagarpopulationen, genomsnittet i landet är 30,3 %. Men Skåne är präglat av tydliga inomregionala skillnader gällande kvinnor av totala företagarpopulationen. Bland kommuner vars andel kvinnor av totala företagarpopulationen är över 34 % finns Höganäs, Vellinge, Lomma, Lund, Helsingborg. Bland kommuner vars andel kvinnor av totala företagarpopulationen är mindre än 28 % finns Burlöv, Osby, Bjuv, Svedala, Örkelljunga. Positivt är att det finns kommuner som till exempel Malmö, Burlöv, Landskrona vars andel unga företagarkvinnor finns bland de tio kommunerna i toppen i landet. Enligt statistik framtagen av Region Skåne är det nästan lika många utlandsfödda kvinnor som är företagare som bland svenskfödda (Skåne 2012), se bilden nedan. Sysselsatta av befolkning år efter kön och födelseland MÄN KVINNOR SVERIGE 80% 78% UTANFÖR NORDEN 53% 47% Företagare av sysselsatta år efter kön och födelseland MÄN KVINNOR SVERIGE 12% 6% UTANFÖR NORDEN 13% 8% Företagare av befolkningen år efter kön och födelseland MÄN KVINNOR SVERIGE 10% 5% UTANFÖR NORDEN 7% 4% Källa:SCB (RAMS) Utifrån den övergripande nulägesanalysen gällande befolkningsmängd och befolkningsstruktur konstaterar vi att det finns vissa trender som kännetecknar Skåneregionen: - Befolkningen växer men väldigt ojämnt fördelat. Storstäder växer, exempelvis Malmö. Glesbygds- och industrikommuner minskar, exempelvis Osby och Simrishamn. 13

14 - Stor inflyttning från utlandet/ migrationskris. Regionala behov. Nulägesananalysen visar att det finns tydliga behov i Skåne av att lösa den könsuppdelade arbetsmarknaden. De ungas traditionella utbildningsval sker idag på grund av kön och inte talang och kompetens. Ungas traditionella utbildningsval befäster de könsstereotypa yrkesvalen och leder vidare till könssegregering på arbetsmarknaden. Om Skåne lyckas bryta den könssegregerade arbetsmarknaden har regionen en stor konkurrensfördel inför framtiden. Om detta också kopplas till insatser för ökad integration på arbetsmarknaden kan det skapas en stark dynamisk utveckling i regionen. Nulägesanalysen visar också på att det krävs samlade åtgärder för att främja innovation och förnyelse hos en bredare bas av potentiella entreprenörer och bättre tillgång till kapital för invandrare, kvinnor och unga. För att Skånes ska utvecklas som en expansiv region behöver Skåne ligga i framkant när det gäller att skapa en öppen och inkluderande miljö som gör att allas kompetens tas tillvara och varje individ får utvecklas utifrån sin egen specifika potential. För att skapa utvecklingskraft i regionen behöver Region Skåne arbeta med jämställdhets- och intersektionalitetsperspektiven i följande områden: - Ungas utbildningsval - Bättre matchning - Invandrarkvinnors integrering på arbetsmarknaden (invandrarkvinnor är den grupp som har den lägsta sysselsättningsgraden i regionen) - Bredare bas av entreprenörer - Bättre möjligheter för finansiering i kvinnodominerade branscher 1 Systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av budget, RUS, andra strategier och program för ex. innovation, boende, transporter, attraktivitet, kompetensförsörjning. Ett mer systematiskt ledningsarbete med fokus på jämställdhet och integration tog fart i och med arbetet med handlingsplanerna Jämställd regional tillväxt och Integration för tillväxt med början 2013 inom området Näringsliv. Av stor vikt var piloten Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Region Skåne Näringsliv, vilken skapade goda förutsättningar för att utveckla vårt arbetssätt utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Resultatet med arbetet utifrån handlingsplanerna blev att verksamheten inom området Näringsliv kom att utformas utifrån tio uppdrag och två övergripande processer; Mångfald för tillväxt (innehållande de båda perspektiven jämställdhet och integration) samt Internationalisering genom ökad internationell samverkan och samhandling se Bild 1, sida 15. Arbetet med dessa processer sker på tvärs i uppdragen i ett försök att jämställdhetsintegrera respektive uppdrag. Arbetssättet är under ständig utveckling och hittills har arbetet med processerna framförallt kopplats till uppdrag 1, 4, 5 och 7. 14

15 Bild 1, Region Skåne Näringslivs Verksamhetsplan I dagsläget består Området Näringsliv av tre enheter; Kapital- och kompetensförsörjning, Innovation och entreprenörskap samt Analys och framtidsstudier. Just nu pågår dock en omorganisering av hela Avdelningen för regional utveckling, vilken kommer att leda till att Området Näringsliv försvinner. Arbetet med jämställd regional utveckling kommer att integreras på hela Avdelningen men då det finns ett tydligt tillväxtfokus i uppdraget kommer det framförallt att drivas av de två enheterna som i dagsläget kallas för Kapital- och kompetensförsörjning och Innovation och entreprenörskap. Utifrån arbetet med nulägesanalysen ser Region Skåne att det finns en god kunskap och medvetenhet om jämställdhetsperspektivet, jämställdhetsintegrering samt intersektionalitet bland både chefer och medarbetare. Organisationen ser också att det finns ett intresse och en vilja att vidareutveckla sig inom området. Organisationens jämställdhetskompetens har bidragit till att jämställdhetsperspektivet har stärkts i både framtagandet och genomförandet av viktiga strategier exempelvis RUS:en, det Regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge , den regionala handlingsplanen för socialfonden i Skåne-Blekingen och Den internationella innovationsstrategin för Skåne Återrapporteringsmodellen för det företagsfrämjande systemet är ett handfast verktyg i utövandet av ett systematiskt ledningsarbete med fokus jämställdhet liksom mallarna för aktörsfinansiering, se Bilaga Jämställdhetsintegrering av budget För att ytterligare stärka arbetet med jämställdhet och intersektionalitet kopplat till tillväxt finns en målsättning att utveckla ett arbetssätt för jämställdhetsintegrering av budgeten med början av

16 Detta innebär att kunskapshöjande insatser i genusbudgetering för både chefer och medarbetare kommer att inplaneras och genomföras under Systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av RUS Framtagandet av RUS:en har bland annat inneburit kompetensutvecklande insatser för dess sekretariat i jämställdhet och intersektionalitet kopplat till tillväxt. Därför innehåller RUS:en ett tydligt jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Visionen om Det Öppna Skåne 2030 beskriver ett Skåne där arbetsmarknaden och samhället är jämlikt, jämställt och tillgängligt. I ett av fem ställningstaganden lyfts Skåne som en globalt attraktiv region med målet att bli ett internationellt föredöme. Skåne har potential att bli världsledande inom bland annat jämställdhet, jämlikhet, öppenhet, pluralism och tolerans, antidiskriminering och god hälsa. Föreliggande nulägesanalys visar dock att det finns behov på tydligare mål för RUS:en med indikatorer för uppföljning av jämställdhet och mångfald. Läs mer på: Jämställdhet och intersektionalitet finns också med i andra skånska strategier exempelvis: Den internationella innovationsstrategin för Skåne visar på behov av en bredare syn på innovation. Det handlar om att fler områden och sektorer i samhället måste omfattas av insatser och ges lika förutsättningar att bidra till samhällets behov av förnyelsekraft och innovation. Lär mer på: I Inkubatorstrategin lyfter Region Skåne behovet av att inkubatorerna arbetar mer aktivt och inkluderande med de grupper som i dagsläget är underrepresenterade exempelvis kvinnor, utrikes födda och unga. Läs mer på: Kopplat till kompetensförsörjning finns en framtagen strategi som är under förankring och beslutsprocess. Regional kompetensförsörjning är ett centralt utvecklingsområde som kopplar samman arbetsmarknadsfrågor, utbildning och näringslivsutveckling samt även berör integrationsfrågorna. Relaterat till detta område har Skåne på regeringsuppdrag etablerat en regional kompetensplattform med syfte att stärka kunskapsuppbyggnaden och behovsanalyserna samt främja samverkan inom kompetensförsörjningsområdet. I Kompetenssamverkan Skåne, KoSS, ingår Arbetsförmedlingen, Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen Skåne, Lärosäten Syd och Region Skåne som har ordföranderollen. Inom ramen för arbetet med kompetensförsörjning har man identifierat åtta prioriterade områden som behöver främjas med insatser: ungas väg till utbildning och arbete, utlandsföddas möjligheter på arbetsmarknaden, kompetensförsörjning inom utbildning, kompetensförsörjning inom vård och omsorg, könsintegrerad arbetsmarknad, vuxenutbildningen, intresset för teknik och naturvetenskapliga utbildningar, samverkan mellan arbetslivet och utbildningssystemet. Regionala behov. Region Skåne bedömer att det är avgörande att underhålla och utveckla organisationens kompetens i jämställdhet och intersektionalitet utifrån ett tillväxtperspektiv. Det finns både engagemang och vilja hos organisationen, men man behöver stöd och förstärkning. Man behöver fortsatt sträva efter att möjliggöra och underlätta framtagandet av rutiner, arbetssätt, verktyg, metoder gällande jämställdhet och intersektionalitet, och också tillämpa dessa. För att bibehålla den kvalité i Region Skånes både interna och externa arbete med dessa perspektiv krävs resurser. Stärkandet av den interna kompetensen kommer att rusta organisationen för att arbeta med frågorna externt. 16

17 2 Kartläggning och synliggörande av skillnader mellan kvinnor och män kopplat till inkomst, sysselsättning, företagande, projektstöd etc. Region Skånes rapport Hur har det gått i Skåne 2015? visar att sysselsättningsgraden varierar i regionen starkt med födelseland och, i mindre utsträckning, kön. Bland inrikes födda mellan år var 81 procent av männen och 79 procent av kvinnorna sysselsatta. Motsvarande värde för befolkningen född utanför Europa var 49 respektive 45 procent. Bortsett från invånare födda i övriga nordiska länder så är sysselsättningsgraden för alla födelseländer lägre i Skåne än i riket. Födelseland Män Kvinnor Sverige 80% 79% Övriga Europa utom Norden 63% 58% Övriga världen 46% 40% Källa: SCB I OECD-analys av Skåne 2012, utförd på beställning av Region Skåne, påpekar man att det krävs samlade åtgärder för att främja innovationer bland en bredare bas av potentiella entreprenörer, genom utbildning och bättre tillgång till kapital för invandrare, kvinnor och unga. Detta skulle bidra till fler arbetstillfällen till regionens växande befolkning. Läs mer på: I förstudien Kvinnors företagande och utvecklingen av Skåne som innovativ region, framtagen på beställning av Region Skåne, betonas regionens generellt goda förutsättningar för innovation och tillväxt samt dess starka innovationssystem. Man lyfter också vissa förbättringsområden exempelvis: få entreprenörer och svagt entreprenörskap, nya företag förblir små, segregation och inomregionala skillnader, korta värdekedjor i regionen, tjänsteinnovationer är outnyttjat som område. Samma rapport identifierar behov gällande generella insatser för kvinnor som möter svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden och även en bättre tillgång till kapital för ett främja entreprenörskap. Skåne 2025, Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos, publicerad 2016, visar på en del bristyrken inom framförallt sjukvården, teknik och pedagogik i regionen fram till 2025: lärare flertalet kategorier (särskilt med inriktning matematik, naturorientering samt yrkeslärare), civilingenjörer (inriktning maskinteknik och kemi), gymnasieingenjörer/tekniker, läkare, specialistutbildade sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, tandsköterskor, tandläkare personal inom vård- och omsorg. Samma rapport identifierar ett tydligt behov av en bättre process för validering och kompletteringsutbildning för nyanlända med särskild fokus på sjukvården. Mer kan man läsa på Nulägesanalysen visar att kvinnor i Skåne, både födda i Sverige och utrikes födda, har lägre sysselsättningsgrad och inkomst än män trots att kvinnor generellt har högre utbildning än män. Till detta bidrar delvis branschtillhörigheten, kvinnor arbetar mest i lågavlönade branscher, och deltidsarbetar i högre utsträckning än män. Vad gäller personer med utländsk bakgrund kan man konstatera att det tar lång tid att komma in på den skånska arbetsmarknaden och att relativt stora grupper av den utlandsfödda arbetskraftsreserven besitter en efterfrågad kompetens. Regionala behov. Workshopserien och återkopplingen från Region Skånes tjänstemän och Region Skånes samarbetspartners visar på behovet av ytterligare kartläggningar, statistik och fullödiga verklighetsbeskrivningar utifrån jämställdhet, etnicitet, ålder samt även landsbygd och stad i olika områden. Exempel på sådana områden är kartläggningar och analyser kopplade till utrikes föddas 17

18 företagande, utrikes födda kvinnors sysselsättning kopplad till deras utbildning, branschindikatorer, etc. 3. Fortsatta insatser för att främja kvinnors företagande och utrikesfödda kvinnors sysselsättning och företagande Under åren har Regin Skåne arbetat aktivt med att främja kvinnors företagande och utrikesfödda kvinnors sysselsättning och företagande genom bland annat Tillväxtverkets stora satsning Främja kvinnors företagande, Ambassadörer för kvinnors företagande, etc. Särskilda insatser som nu fortsätter är bland annat följande: Mentorskapsprogram för invandrarkvinnor hos Region Skåne. Utrikes födda kvinnors utanförskap på arbetsmarknaden i Skåne har identifierats som en särskild utmaning i arbetet med handlingsplanen Jämställd regional tillväxt. Region Skåne har genom mentorskapsprogrammet utvecklat en metod som lett till att begrepp som förebild, tolerans, delaktighet och principen om allas lika värde fått en tydligare betydelse. Läs mer på Arbetet kommer att fortsätta men då genom att vidga det till att även övriga medarbetare kan vara mentorer. Mentorskapsprogram för företagsamma nyanlända kvinnor i nordöstra Skåne. Projektet syftar till att stimulera och erbjuda stöd till nyanlända utrikes födda kvinnor bosatta i nordöstra Skåne för att starta eget företag. Projektet bidrar till förbättrad integration, ökad inkluderande tillväxt samt ökad attraktivitet i nordöstra Skåne. Teknikcollege. Teknik- och industribranschen i Sverige är generellt sett manligt dominerad, både vad gäller de som är i anställning idag och hur ungdomar väljer utbildningsvägar som leder in till branschen. Utmaningarna är som störst vad gäller personal inom produktion och IT. Inom ramarna för Teknikcollege Skånes nätverk jobbar många företag aktivt med att försöka rekrytera fler kvinnor till sina verksamheter. Ur ett mångfalds- och etnicitetsperspektiv ser situationen bättre ut. Industriföretag har under lång tid jobbat med personal med annan etnisk bakgrund; detta gäller både multinationella företag såväl som små och medelstora företag. Även i utbildningssystemet syns detta. De identifierade behoven är att få ungdomar generellt och särskilt kvinnor att se teknik/industri som en bransch för dem och att få fler kvinnor att söka utbildningar som huvudsakligen syftar till anställning inom branschen. Läs mer på Ungas inträde på arbetsmarknaden. Här finns en direkt koppling mellan områdena yrkesutbildningar och unga samt deras inträde på arbetsmarknaden. Företagens behov av strategisk kompetens och nya avancerade tekniska lösningar så som applikationer, androidteknik är en bra en ingång som kan korta processen till det första jobbet för ungdomar. Kommuner inom nordöstra Skåne brottas med en betydligt högra arbetslöshet för unga än i resten av Skåne, de mest drabbade är unga män med lägre utbildning. Det företagsfrämjande systemet i Skåne. Inom detta område har Region Skåne bedrivit insatsen Jämställdhetsintegrering av det företagsfrämjande systemet. Insatsen har omfattat Region Skåne Näringsliv och 13 aktörer, kluster och andra företagsfrämjande aktörer, som under tillsammans med Region Skåne har arbetat med jämställdhetsintegrering av verksamheterna. Syftet med insatsen har varit att bidra till att skapa likvärdiga villkor för kvinnor och män som startar och utvecklar företag. De aktörer som har medverkat är följande: Livsmedelsakademin, Media Evolution, 18

19 Packbridge, Sustainable Business HUB, Resilient Regions Association, Innovation Skåne, Almi Skåne, Coompanion, Drivhuset, Venture Lab Lund, Film i Skåne, inkubatorn Think Helsingborg, Medeon. Efter ett systematiskt och processinriktat arbete med jämställdhetsintegrering av det företagsfrämjande systemet konstaterar man att kluster har ytterligare behov av att tillämpa jämställdhets- och intersektionalitetsperspektivet kopplat till deras medlemsföretag. Dessutom behöver kluster generellt sett arbeta med sin verksamhetsledning och sina styrelser för mer jämställda ledningsgrupper. De andra företagsfrämjande aktörerna behöver fortsätta processen med tillämpning av 4R-metoden för jämställdhetsintegrering av sina verksamheter. Soundingboard är ett öppet kollegialt forum för alla aktörer i stödstrukturen. Möten arrangeras trefyra gånger per år under tematiska rubriker som forumet tillsammans bestämmer. Vid två tillfällen har temat Inkluderande tillväxt varit. Läs mer på Ambassadörer för kvinnors företagande i Skåne. Ambassadörernas uppdrag är att väcka intresse för entreprenörskap och sprida kunskap om hur det är starta, driva och utveckla företag genom att berätta sin historia och dela med sig av sina erfarenheter som företagare. Läs mer på Affärsutvecklingscheckar för internationalisering. Målet med denna insats är att öka konkurrenskraften och i förlängningen göra det möjligt för företagen att nyanställa. Insatsen ska vara nivåhöjande för företaget och bidra till att företaget kan nå en ny målgrupp eller marknad. Läs mer på Förebildsarbete frukostseminarier. Ett led i att öka andelen kvinnor som startar företag är att visa på förebilder och att synliggöra kvinnors företagande. Målet med insatsen är att lyfta fram kvinnor som driver företag och få ta del av deras kunskap och erfarenheter av att starta och driva företag. Young Leaders Boot Camp är en ledarskapsutbildning för unga kvinnor som i framtiden vill ta en internationellt ledande position. Women for Sustainable Growth är projektägare och utbildningen genomförs i samarbete med MiLinstitutet och Lunds universitet. Främja kvinnors och utrikes föddas företagande inom kulturella och kreativa näringar i Skåne. Denna insats sätter ett tydligt fokus på jämställdhet, vilket innebär att jämställdhetsperspektivet finns med i satsningens alla projekt/aktiviteter. I treårsprojektet Southern Sweden Creatives genomsyras hela projektverksamheten av jämställdhet- och även mångfaldsperspektivet. Entreprenör Skåne är en satsning på att försöka lyfta och stärka entreprenörskapet i Skåne på ett nytt sätt. Idén handlar om att samla en ung entreprenör, mellan år, från varje kommun för att under ett år sätta fokus på dem och deras entreprenörskap. Läs mer på Regionala behov. Nulägesanalysen visar på behov av en mer inkluderande arbetsmarknad, bättre matchning och mer jämställda utbildningsval för ungdomar. Återkopplingen från en workshopserie med företagsfrämjande aktörer och nulägesanalysen visar att synen på tillväxt och företagande gynnar fortfarande vissa branscher och företag som drivs av män, samt att det är svårt att starta företag och skaffa finansiering för företagsutveckling inom många kvinnodominerade branscher. Det finns inomregionala skillnader gällande kvinnors företagande i Skåne. Man har identifierat att det fortsatt finns behov av så kallade säråtgärder kanske speciellt för målgruppen kvinnor med utländsk härkomst. 19

20 4 Integrera ett jämställdhetsperspektiv i planering och genomförande av projekt inom regionfondsprogrammen Jämställdhetsperspektivet i Regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge stärktes genom att arbetsgruppen för framtagandet av detta dokument kompetensutvecklades i sambandet jämställdhet och tillväxt. Inför programperioden etablerade Region Skåne Näringsliv en projektcoachningsfunktion kopplat till regional- och socialfond. Funktionen stöttar aktörerna i projektplanering och hjälper dem vad gäller samordning mellan projekt och regionala strategier. Alla projekt som genomförs inom regionalfondsprogrammen beaktar jämställdhets- och intersektionalitetsperspektiven. I den aktuella programperioden har man också ökat kraven vad gäller kriterierna för att få mer konkreta resultat. Horisontella kriterier är också något som tas upp i den så kallade regionala fondsamordningsgruppen för Skåne-Blekinge. Man har identifierat ett behov av mer stöttning och tydligare guidning i att integrera de horisontella kriterierna i planering och genomförande av projekten. Region Skånes riktlinjer för finansiering utifrån jämställdhets- och mångfaldsperspektivet. För att skapa bättre förutsättningar för kvinnor och män att starta och utveckla företag på lika villkor har Region Skåne Näringsliv ändrat reglerna för finansiering och återrapportering i det skånska entreprenörs- och innovationssystemet. Riktlinjerna återspeglas i de nya mallarna för finansiering av projekt. Läs mer på: Regionala behov som identifierats under workshop-serien inom ramen för denna nulägesanalys och i samband med implementering av de ovannämnda riktlinjerna, utifrån de finansierade aktörernas perspektiv, är coachning och stöd samt verktyg för att kunna mäta och följa upp. REGION SKÅNES REGIONALA PRIORITERINGAR För att stärka tillväxten i Skåne samt nå målet om att Skåne ska bli Europas mest innovativa region 2020 har följande områden prioriterats i arbetet med att stärka jämställdhets- och intersektionalistetsperspektiven i Region Skånes tillväxtarbete: Bättre matchning på arbetsmarknaden, Utveckling av Skånes tre innovationsområden (hållbara städer, smarta material och personlig hälsa) samt Utveckling av det företagsfrämjande systemet, se Bild 1. Prioritering 1: Utveckla en kommunikationsmodell för en mer inkluderande arbetsmarknad i Skåne Särskilt betydelsefullt område: Prioriteringen är en del av det första betydelsefulla området i nationell strategi: Systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av budget, RUS, andra strategier och program till exempel innovation, boende, transporter, attraktivitet, kompetensförsörjning. Koppling till nuläges- och behovsanalys för de fyra särskilt betydelsefulla områdena 20

21 Nuläget. En mer inkluderande arbetsmarknad är ett av Skånes högst prioriterade områden inom arbetet med kompetensförsörjning och sysselsättning. För att lyckas med en mer inkluderande arbetsmarknad måste man rikta insatser mot unga och deras utbildningsval samt utrikes födda. Statistik, kunskapsbas, strategier och andra styrdokument visar alla att ungas traditionella utbildningsval befäster de könsstereotypa yrkesvalen, vilka leder vidare till könssegregeringen på arbetsmarknaden. Samma källor som ovan visar också att vissa grupper idag är underrepresenterade på arbetsmarknaden. Man har identifierat ett tydligt behov av att arbeta med matchning och ungas väg till utbildning och arbete som är avgörande för en fungerande arbetsmarknad i regionen. Regionala behov. Skåne ska bli en hållbar tillväxtmotor, enligt RUS:en. Detta innebär att man bland annat ska arbeta för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden ur jämställdhets- och intersektionalitetsperspektiven så att flickor och pojkar, män och kvinnor, oavsett etnicitet och bosättning, landsbygd eller stad, skall kunna bidra till en mer jämställd arbetsmarknad och hållbar ekonomisk tillväxt. I Jämställdhetsstrategi för Skåne , som Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne samarbetar kring, är ett av målen att arbeta för att den könssegregerade arbetsmarknaden i Skåne ska minska. Motivering. Sysselsättningen för kvinnor och män fördelar sig i stor utsträckning på branscher enligt traditionella mönster. Männen dominerar stort inom till exempel bygg-, transport- och jordbruksindustri medan kvinnorna dominerar inom vård- och omsorgssektorn, sociala tjänster och utbildning. Till stor del är detta en följd av en starkt könsuppdelad yrkes- och branschstruktur som avspeglar sig i arbetets organisering, rekryteringar, bilden av arbetslivet etc. Det är även en följd av att kvinnor och män tidigt väljer olika utbildningsinriktningar som leder till val av yrken och branscher enligt könsstereotypa mönster. Syfte. Prioriteringen syftar till integrerade insatser kopplade till kompetensförsörjning och arbetsmarknad ur ett jämställdhets- och intersektionalitetssperspektiv. Konkret syftar prioriteringen till mer jämställda utbildningsval av ungdomar, mindre könssegregerade studie- och yrkesprogram samt mindre utanförskap för utrikes födda i regionen. På lång sikt bidrar denna prioritering även till en mer jämställd arbetsmarknad. Mätbara och meningsfulla mål 2018 Delmål 1: Det har utvecklats en modell för normkritisk kommunikation gällande insatser riktade till ungdomar och utrikes födda, kopplad till kompetensförsörjningsfrågan, som aktivt tillämpas i arbetsprocesserna. Perspektiv som landsbygd och stad har också beaktats i denna modell. Delmål 2: Det har utifrån de kartlagda behoven tagits fram kunskapsunderlag och statistik utifrån jämställdhet, etnicitet, ålder samt även landsbygd och stad. Delmål 3: Det har genomförts en kampanj för att påverka såväl ungas utbildningsval som arbetsgivares anställningsval i Skåne. 21