Kleven, Sotenäs kommun Geoteknisk utredning: PM beträffande detaljplan

Transkript

1

2 Datum: Beställare: PEAB SVERIGE AB Projektledare Konsult: Uppdragsledare Sören Mannberg, Rådhuset Arkitekter AB GF Konsult AB Box Göteborg Daniel Strandberg Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Bengt Askmar Tryck: GF Konsult AB

3 3 (17) Innehållsförteckning Uppdrag och syfte... 4 Underlag... 4 Geotekniska undersökningar... 4 Geotekniska förhållanden... 4 Topografi m m... 4 Jordlager... 5 Hydrogeologi... 6 Radon... 6 Stabilitet... 7 Sättningar Slutsats Bilagda handlingar Bilaga 1 - Situationsplan

4 4 (17) Uppdrag och syfte På uppdrag av PEAB Sverige AB genom Rådhuset Arkitekter har GF Konsult utfört en geoteknisk undersökning inom del av Klevenområdet i Smögen, Sotenäs kommun. Aktuellt område ligger på Kleven sydväst om Smögenön. Området utgör yttre delen av Smögens gamla hamn. Syftet med utredningen är att klarlägga områdets geotekniska förhållanden och förutsättningarna för exploatering. Utredningen utgör underlag för detaljplan. Underlag Geotekniska undersökningar Handlingen är baserad på nu samt tidigare utförda geotekniska undersökningar. Undersökningarna redovisas i handlingen Geotekniska undersökningar Fält- och laboratorieresultat med samma datum och uppdragsnummer. Geotekniska förhållanden Topografi m m Området utgörs av bergpartier samt där i mellan relativt plana hårdgjorda ytor. Bergspartierna är relativt kala och fria från block och sten. Nivån på de hårdgjorda ytorna, som utgörs av fyllnadsmassor, varierar mellan ca +1 och +3 i RH 00. Mot vattnet avslutas området med berghällar där berg går i eller nära idagen samt där mäktigheten på fyllnadsmassorna är större med kallmur eller stenslänt. Djup till botten varierar mellan 0 och 6 m. Djup och lutningsförhållanden framgår av bilagor och ritningar i handlingen Geotekniska undersökningar Fält- och laboratorieresultat samt under kapitel Stabilitet nedan.

5 5 (17) Jordlager Området utgörs generellt av uppstickande bergspartier samt där i mellan utfyllda områden. I bergspartierna har på ett flertal ställen bergschakt utförts vilket lämnat branta bergslänter. Fyllningen utgörs av sprängsten samt huggna block och skrotsten från stenhuggeri. Ursprungligen utgjordes området av öar och skär avskiljda av fritt vatten. Strandlinjen inmätt år 1906 redovisas på ritning G 101. Strandlinjen kan likställas med berg i dagen. Sedan 1906 har landhöjningen i Smögen varit drygt 0,3 m. Området har successivt fyllts ut med början på Holmen, den norra ön, samt Skäret, mindre ö i nordöst. På 60-talet anlades nuvarande väg ut till aktuellt område varpå utfyllnader gjordes med massor från bergschakten. Fyllningen vid skäret utvidgades och vattenytan mellan Holmen och Kleven, ön i söder, fylldes igen. Kartering och nu samt tidigare utförda sonderingar visar att fyllningen i huvudsak vilar på berg. Uppmätt mäktighet på fyllningen varierar mellan 0 och ca 6 m. Inom följande två lokaler underlagras dock fyllningen av lösare sediment. I området mellan Kleven och Holmen har utfyllnad utförts på lösare sediment. Området sträcker sig från på ritning G101 redovisat borrhål 2BG10 och i ett stråk västerut genom hela detaljplaneområdet. Bredden på stråket är ej känd men är ej bredare än inritade strandlinjer från Vid tidigare undersökningar, bh 2BG10, samt ej redovisade sonderingar vid Strannes Rökeri i västra delen av planen uppmättes fyllningens mäktighet till mellan ca 2 m och över 3 m. Fyllningen underlagras av lösare sediment med en uppmätt mäktighet mellan drygt 1 m och över 4 m. Sedimenten utgörs av sandig lera alt lerig sand med inslag av dy och gyttja. Jordlagren bedöms innehålla rikligt med silt/sand skikt. Vid kajen direkt norr om Strannes rökeri, där bh 1-4 utförts, har en tidigare vik fyllts ut med sprängsten. Borrhål 2 och 4 uppvisar att över 0,5 m lösare sediment påträffats mellan fyllningen och berg. Om de lösare sedimenten helt underlagrar fyllningen eller endast utgörs av massor som trängt upp i fyllningens hålrum vid utläggningen har ej klarlagts. Bedömd utbredning av områden med lösa sediment framgår av bilaga 1. Kajkonstruktioner och bottenförhållanden redovisas under kapitel Stabilitet.

6 6 (17) Hydrogeologi Då området utgörs av berg i dagen samt sprängstensfyllning kan grundvattnet förutsättas ligga i nivå med havsnivån. Havsvattenstånd för området kan tas från SMHI:s mätstation Smögen. Nedan presenteras resultat av mätperioden Nivåer angivna i cm i höjdsystem RH 00. HHW +122 MW -28 LLW -142 Radon Gammastrålningsmätning utfördes med scintillometer över blottlagt berg inom området. Uppmätta värden varierar mellan 0,08 och 0.25 µsv/h. Radonklassificering baseras på följande rekommenderade intervaller för uppmätta halter av gammastrålning från berg: Lågradonmark <0,08 µsv/h Normalradonmark 0,08-0,20 µsv/h Högradonmark > 0,20 µsv/h Utifrån utförda mätningar klassas berget i området som normalradonmark. I södra delen av området förekommer stråk som klassas som högradonmark. Förutom berg i dagen utgörs området av hårdgjorda ytor av friktionsjord (främst sprängsten). Ett fåtal mätningar har gjort på fyllningen vilka visar normalradonmark. Lokala variationer är troliga och högradonmark kan ej uteslutas inom dessa områden. Vid exploatering skall därför kompletterande radonmätning utföras i samband med grundläggningen för varje byggnad där människor stadigvarande kommer att vistas. Generellt skall byggnader utföras med radonskyddande utförande. Vid högradonmark krävs radonsäkert utförande.

7 7 (17) Stabilitet Totalstabilitet Nu samt tidigare utförda undersökningar visar att utfyllnader som till stor del utgörs av sten och block i huvudsak vilar direkt på berg. Totalstabiliteten är därmed att beteckna som tillfredsställande. Lokalstabilitet vid kaj Strandkanten utgörs omväxlande av berg i dagen, stenfyllning och murar. Lokalstabiliteten är beroende av murarnas kondition, vattendjup och bottenförhållanden vilka varierar utmed strandkanten. Strandkanten har sektionerats upp enligt bilaga 1 för att ge en utförligare beskrivning av varje delsträcka. För vissa delsträckor har angivits ett minsta avstånd från kajkant/släntfot vid nybyggnation. Avståndet ges för att möjliggöra framtida underhåll av kaj samt säkerställa att ytterligare last ej påförs kajkonstruktionen. Om byggnad uppförs så att last förs ned till fast botten medelst pålar eller plintar alternativt av kajkonstruktionen förstärks finns möjlighet att bygga närmare strandkant. Byggnation närmare strandkant är även möjligt där det lokalt finns bättre geotekniska förutsättningar än vad som beskrivs nedan. Det skall då påvisas i undersökning/utredning. Sträckvis beskrivning A-B Kallmur till 2-2,5 m djup, grundlagd på flack berghäll. Mur i god kondition. Säkerheten mot skred och ras är tillfredsställande. Nybyggnation förläggs minst 3 m bakom kajkant. B-C Kallmur till 1-4 m djup, grundlagd på flack berghäll. Mur i god kondition. Säkerheten mot skred och ras är tillfredsställande. Nybyggnation förläggs minst 4 m bakom kajkant.

8 8 (17) C-D Sprängsten, block, upptill 5 m djup med lutning Från mitten av sträckan till D stenmur av sprängsten till 1-2 m djup. Berghäll synlig vid mitten av sträckan. Stabiliteten är tillfredsställande. Nybyggnation förläggs minst 3 m bakom kajkant. D-E Kallmur till 0-2 m djup. Muren vilar på flack berghäll. Stabiliteten är tillfredsställande. Nybyggnation förläggs minst 3 m bakom kajkant. E-F Storblockig sprängsten ned till 4 m djup, lutning Botten i släntfot är plan och utgörs av sediment. Med ledning av att berg går i dagen vid sträcka D-E samt berg överlagras av sediment med ringa mäktighet vid sträckan F-G bedöms stabiliteten som tillfredsställande. F-G Storblockig sprängsten till 5,5 m djup, i lutning I släntkrön vilar fyllningen på berg. I släntfot är botten plan och utgörs av siltig gyttja ovan berg. Mäktigheten på sedimenten har uppmätts till 1,5 m. Då fyllningens lutning understiger materialets naturliga rasvinkel samt vilar på berg i eller nära idagen är stabiliteten tillfredsställande. G-H Stenmur av sprängsten och huggen sten till 0-1,0 m djup. Fyllningen vilar på flack berghäll strax innan berget stupar brant ned mot sedimentbotten. I anslutning till bergbranter har ställvis bergsdubb använts för att förankra blocken i fyllningen. Om dubb rostar bort kan risk för glidning av fyllningen utmed berget ej helt uteslutas. Förslagsvis ses sträckan över och kompletteras med dubb där risk för glidning föreligger. Återkommande besiktning krävs, intervall beroende av dubbens tekniska livslängd. Om åtgärder inte vidtas skall en säkerhetszon läggas in om 3 m bakom strandkant där byggnation ej får ske.

9 9 (17) H-I Stenmur av sprängsten och huggen sten till 0-0,5 m djup grundlagd på berghäll alternativt berg i dagen. Stabiliteten är tillfredsställande. I-J Stenmur av sprängsten och huggen sten till 0-1 m djup grundlagd på flack berghäll alternativt berg i dagen. Stabiliteten är tillfredsställande. J-K Fyllning av sprängsten och huggen sten till 1-3m djup. Ovan strandlinje har muren dålig kondition. Fyllningen vilar på berghäll med flack lutning. Vid eventuell nybyggnation inom 4 m från strandkant skall risken för ras i fyllningen beaktas. Placering och grundläggning skall tas fram i samråd med geotekniker. K-L Stenmur av block till ett djup av ca 3 m. Plan botten i släntfot, utgörs av sediment. Enstaka block i understa raden har glidit ut med ca 0,5 m. Bedömningsvis vilar muren i huvudsak på berg och där den underlagras av sediment har blocken satt sig och glidit ur muren. Då fyllningen utfördes under 1900-talets första hälft och muren ej rasat bedöms stabiliteten vara acceptabel under nuvarande förhållanden. Vid nybyggnation eller annan förändring krävs kompletterande geoteknisk undersökning alternativt stödfyllning. L-M Sprängsten till 1,5-2 m djup med lutning Fyllningen övergår i sediment med samma lutning. Det har ej gått att säkerställa om sedimentet underlagras av fyllning eller utgör naturlig botten. Bakom kajkonstruktionen har det ej gått att säkerställa att sprängstensfyllningen vilar på berg eller underlagras av ett drygt 0,5 m tjockt skikt av lösare sediment. På kajplanen finns kranfundament vilket visar att marken utsatts för större laster än vad som råder i dag. Lokalstabiliteten bedöms därför som acceptabel under rådande förhållanden.

10 10 (17) Ingen byggnation eller annan lastökning får ske inom ett avstånd av 10 m från kajkanten utan att en kompletterande stabilitetsutredning utförs som kan påvisa att säkerhetsfaktor för detaljerad utredning enligt Skredkommissionens rapport 3:95 uppfylls. M-N Fyllning av stenblock ovan berghäll till 0-2,0 m djup. Fyllningens mäktighet minskar mot N där berg går i dagen. Stabiliteten är tillfredsställande. O-P Sprängsten, höjd 6 m, med lutning ca Relativt plan botten vid släntfot. Sonderingar strax bakom släntkrön visar att fyllningen vilar på berg. Stabiliteten bedöms som tillfredsställande. Q-R Kallmur grundlagd på flack berghäll. Mur i god kondition. Säkerheten mot skred och ras är tillfredsställande. Nybyggnation förläggs minst 2,5 m bakom kajkant. R-S Kallmur grundlagd på flack berghäll utmed halva sträckan närmast R. Kallmur grundlagd i sediment, höjd 2,5 m, utmed halva sträckan mot S. Sondering strax bakom släntkrön visar att fyllning vilar på berg. Då muren satt sig är den troligtvis delvis grundlagd på sediment. Nybyggnation förläggs minst 3 m bakom kajkant. S-T Strandkant utgörs av berg i dagen. Inga stabilitetsproblem föreligger. T-U Kallmur, höjd ca 3 m. Muren har god kondition. Fyllningen bakom muren underlagras av lösa sediment (sandig lera/gyttja), sondering framför muren visar att botten utgörs av friktionsjord på berg med ringa mäktighet. Nybyggnation förläggs minst 4 m bakom kajkant.

11 11 (17) U-V Kallmur, höjd 3-4 m. Muren har god kondition. Fyllningen bakom muren bedöms med stöd av bh 2BG8, 2BG9 samt 6 vila på berg. Botten utanför muren skall enligt uppgift utgöras av berg vilket stöds av bh 2BG11, 2BG4 samt utanförliggande Smögenön vilken utgörs av berg i dagen. Djup till botten är ca 2,5 m vilken är relativt plan. Lokalstabiliteten är tillfredsställande. Nybyggnation förläggs minst 4 m bakom kajkant. V-X Kallmur, höjd 3-4 m, grundlagd på berg. Muren har god kondition. Stabiliteten är tillfredsställande. Nybyggnation förläggs minst 4 m bakom kajkant. X-Y Kallmur, höjd 3-4 m, grundlagd på flack berghäll. Muren har god kondition. Stabiliteten är tillfredsställande Nybyggnation förläggs minst 4 m bakom kajkant. Block och bergras Bergspartierna utgörs av kalt berg varpå risk för sten- eller blockras ej föreligger. För utredning av risk för bergras har naturliga bergslänter och befintliga bergskärningar besiktigats. Generellt medger inte sprickornas riktning och lutning att risk för bergras föreligger. Inom områden där bergschakt utförts har ställvis ett mindre överhäng skapats vid de branta skärningarna. Vid bergskärningen på Kleven, sydöstra delen av området bakom Syversen sail, medför bergets sprickriktning att risk för bergras föreligger. Berget har här förstärkts genom bultning inom del av bergbranten. Bakom industribyggnaden Strannes rökeri har inte en fullgod besiktning av bergskärningen varit möjlig då byggnaden ligger i direkt anslutning till berget. Dessa områden skall besiktigas av bergteknisk sakkunnig för beslut om förstärkning erfordras samt om tidigare förstärkning (bakom Syversen sail) kan anses tillfyllest. Områdena är markerade på bilaga 1. Planerad urgrävning av fyllnadsmassor I detaljplanen finns intentioner att åter öppna upp del av rännan längst i öster mellan Holmen och Kleven. Fyllnadsmassorna har här lagts ut ovan lösare sediment vilket beskrivs under kapitel Jordlager.

12 12 (17) Om inte kvarlämnad fyllning vilar på berg finns risk för lokala skred eller utglidning. Inför arbetes genomförande skall stabilitetsförhållandena undersökas med sonderingar eller provgropsgrävning. Om inte massorna kan påvisas ligga på berg skall schaktdjup alternativt stödfyllning utformas så att stabiliteten blir tillfredsställande. Kajkonstruktionen utformas så att risk för ras ej föreligger. Bryggor I området har utmed större delen av strandkanten träbryggor uppförts. Bryggorna är av varierande kvalitet. Då bryggorna ofta vilar på pålar och stöttor av obehandlad järnvägsräls är konditionen beroende av hur rostangripna de är. Med hänvisning till sektionsindelning enligt bilaga 1 har följande uppdelning utförts vid karteringen. Följande bryggor anses vara av god kvalitet med ringa rostangrepp Sträcka L-M, M-N (större delen, besiktning av enskilda delar krävs) O-P, U-V Följande bryggor anses vara av dålig kvalitet med helt eller delvis genomrostade stöttor och pålar. Bryggorna bör rivas. E-F (del av), F-G, S-T. Resterande bryggor har rostangripna delar och/eller enstaka lutande pålar. Översyn rekommenderas där undermåliga pålar och bryggdelar byts ut. Återkommande besiktning krävs av oskyddad räls som ej byts ut. Sättningar Då området utgörs av berg alternativt sprängstensfyllning på berg är sättningarna försumbara. Undantaget är stråket mellan Holmen och Kleven där fyllnadsmassorna vilar på lösare sediment. Kajen norr om Strannes rökeri skall försiktigtvis antas underlagras av lösare sediment. Områdena är markerade på bilaga 1. Då fyllningen legat i år kan det förutsättas att inga nämnvärda sättningar pågår i området. Sättningar är dock att vänta vid utökad last såsom uppfyllnader eller byggnader. Kompletterande utredningar krävs för att uppskatta sättningarnas storlek.

13 13 (17) Slutsats Planens intentioner kan genomföras förutsatt att nedan stående rekommendationer beaktas. Hydrogeologi Det högsta högvattenstånd (HHW) som uppmätts sedan 1910 är +1,22 i RH00. Byggnader och konstruktioner känsliga för översvämning skall grundläggas över denna nivå. Med anledning av framtida klimatförändringar är det troligt att högre nivåer kommer att uppmätas. Inför detaljplanen rekommenderas därför att lägsta tillåtna grundläggningsnivå höjs ytterligare. Radon Mätningar ger att området klassificeras som normal till högradonmark. Då lokala variationer förekommer såväl inom områden med berg som med fyllning rekommenderas att byggnader uppförs med radonsäkert utförande. Möjlighet att utföra byggnad i radonsskyddat utförande föreligger om det vid kompletterande mätning vid grundläggningsnivån kan påvisas att marken som högst utgörs av normalradonmark. Stabilitet Totalstabiliteten i området är att beteckna som tillfredsställande. För att teckna lokalstabiliteten som tillfredsställande har för delsträckor nedan angivits ett minsta avstånd från kajkant/släntfot vid nybyggnation. Avståndet ges för att möjliggöra framtida underhåll samt säkerställa att ytterligare last ej påförs kajkonstruktionen. Om byggnad uppförs så att last förs ned till fast botten medelst pålar eller plintar alternativt av kajkonstruktionen förstärks finns möjlighet att bygga närmare strandkant. Byggnation närmare strandkant är även möjligt där det lokalt finns bättre geotekniska förutsättningar. Det skall då påvisas i undersökning/utredning.

14 14 (17) Sträcka Avstånd Anmärkning A-B 3 m - B-C 4 m - C-D 3 m - D-E 3 m - E-F - - F-G - - G-H 3 m Alternativt ses bergsdubb för förankrade block i fyllningen över och kompletteras där risk för glidning föreligger. Återkommande besiktning beroende av dubbens tekniska livslängd. H-I - - I-J - - J-K 4 m Alternativt tas placering och grundläggning fram i samråd med geotekniker K-L 4 m Vid nybyggnation eller annan förändring krävs kompletterande geoteknisk undersökning alternativt stödfyllning. L-M 10 m Ingen byggnation eller annan lastökning får ske utan att en kompletterande stabilitets-utredning utförs som kan påvisa att säkerhetsfaktor för detaljerad utredning enligt Skredkommissionens rapport 3:95 uppfylls. M-N - - O-P - - Q-R 2,5 m - R-S 3 m - S-T - - T-U 4 m - U-V 4 m - V-X 4 m - X-Y 4 m -

15 15 (17) Områden markerade på bilaga 1 skall besiktigas av bergtekniskt sakkunnig för beslut om eventuella förstärkningsåtgärder. Inför planerad urgrävning av fyllning som förmodas underlagras av lösa sediment skall stabilitetsförhållandena undersökas av geotekniskt sakkunnig. Bryggor i området skall besiktigas och undermåliga bryggor skall omgående repareras eller rivas. Återkommande besiktning krävs. Sättningar Området utgörs i huvudsak av berg eller sprängstensfyllning på berg varpå eventuella sättningar är försumbara. Inom områden markerade på bilaga 1 bedöms dock fyllningen underlagras av lösare sediment. Sättningar är troliga vid utökad last såsom uppfyllnader eller byggnader. Kompletterande utredningar krävs för att uppskatta sättningarnas storlek. GF KONSULT AB Väg och Bana Geoteknik Daniel Strandberg daniel.strandberg@gfkonsult.se Bengt Askmar bengt.askmar@gfkonsult.se

16 16 (17)

17

18