Vägledning för hantering av desinformation och ryktesspridning UD KOM

Transkript

1 Vägledning för hantering av desinformation och ryktesspridning UD KOM

2 PROMEMORIA Utrikesdepartementet Kommunikationsenheten (UD KOM) Vägledning för hantering av desinformation och ryktesspridning Såväl rena felaktigheter som medveten desinformation sprids i dag snabbt i sociala medier och i olika forum framför allt på internet, men även i traditionella medier. Det kan handla om grupper av människor med liknande åsikter som samlas på digitala plattformar och bekräftar varandras världsbild, ställd mot den motsatta bilden, oftast representerad av mainstream-media och/eller den politiska eliten. På så sätt sker en viss relativisering av sanningen, men ibland kan det handla om rena missuppfattningar. Sådana är oftast lättare att bemöta. Men om inte dessa motbevisas så snabbt som möjligt kan dessa missuppfattningar i vissa fall fångas upp av, och spridas även av traditionella väletablerade medier. Det är därför viktigt att den svenska utrikesförvaltningen har kunskap om denna utveckling för att kunna stärka sin beredskap att hantera desinformation. Dels utifrån att desinformation undergräver förtroendet för staten, dels utifrån att den, när den riktas mot Sverige, kan skada bilden av vårt land. Det finns inga heltäckande recept för att motarbeta desinformation och propaganda. Långsiktigt motarbetar vi emellertid dessa problem genom att stärka förtroendet för institutionerna och journalistiken. Detta kan göras bland annat genom att stödja relevanta institutioner, det civila samhället, oberoende medier samt att verka för informationskritiskt tänkande. På medellång sikt arbetar vi med strategisk kommunikation där vi lyfter fram de värden och den policy som vi står för, snarare än att reagera på motbilder. Denna vägledning fokuserar på att höja kunskapen kring desinformation och propaganda inom utrikesförvaltningen och inte minst på utlandsmyndigheterna samt på att ge tips och råd kring hur vi kan agera i det kortsiktiga perspektivet.

3 2 För att behålla en hög kunskapsnivå är det viktigt att samla in, analysera och belysa tydliga exempel på desinformation och propaganda och dela erfarenheter med kollegor. Råd och tips för hantering av desinformation och propaganda Desinformation är ett samlingsbegrepp som omfattar flera företeelser, som kan ha olika intentioner, men i slutändan få liknande konsekvenser, dvs. spridning av osanning som bl.a. kan skada bilden av Sverige. Det förekommer dels medveten desinformation, dels ryktesspridning som får fäste. Sverige är inte nödvändigtvis alltid huvudmålet för desinformationen utan kan till exempel användas som ett slagträ i en inrikespolitisk debatt i ett annat land. Detta är viktigt att förstå och analysera för att kunna värdera och förbereda eventuellt motagerande. Det är viktigt att agera så tidigt som möjligt innan desinformatören har hunnit få ett stort informationsövertag. Om en vinkel av en händelse eller företeelse har hunnit få fäste är det svårare att påverka uppfattningen om vad som är sant. Att låta den andra sidan bemöta fakta och argument från oss i ett tidigt skede är en mer effektiv väg att få ut det egna budskapet. Allmänna råd Steg 1 är att alltid analysera situationen och händelseutvecklingen: Vem skriver/sprider desinformationen? Var kommer den ifrån? Vilken är originalkällan? Vilka kanaler sprids den i? Var och hur sprids den? När vi har större klarhet i detta är det lättare att fatta beslut om eventuella åtgärder. Om desinformationen sprids i smala, alternativa kretsar på digitala plattformar så kan det vara ett mindre problem, och vi bör vara varsamma med att agera men förstås bevaka händelseutvecklingen. Om desinformationen däremot når etablerade sociala kanaler och traditionella medier, kräver det snabbt agerande från vår sida. För att kunna analysera och hantera desinformation krävs relevant kunskap för effektiv omvärldsbevakning, via traditionella och sociala medier. Bevaka och följ debatten noga, både i traditionella och sociala samt alternativa medier.

4 3 Ta fram nödvändiga faktaunderlag för att kunna bemöta med sakliga argument och fakta från spårbara och trovärdiga källor. Där det är möjligt och lämpligt, är det därmed bra att vara offensiv för att undvika att desinformationen får fäste. UD KOM finns tillhands för rådgivning kring hanteringen och kan stödja med faktaunderlag och budskap. I sociala medier Var aktiv i sociala medier där en stor del av samhällsdebatten och opinionsbildningen sker. Var proaktiv snarare än reaktiv. Kontakta dina digitala vänner när du upptäcker någon slags falsk ryktesspridning i sociala medier. Det kan vara enskilda opinionsbildare, organisationer och andra som har samma agenda som oss/sverige. Förse dem med relevanta fakta och underlag som de kan använda i sin kommunikation. I vissa fall är det emellertid bättre att inte gå i svaromål, utan att endast bevaka händelseutvecklingen. Detta för att inte ge desinformationen onödigt uppmärksamhet. Detta gäller framför allt om källan bedöms vara oseriös. Om ni beslutar att gå i svaromål på Twitter, tänk på att hålla inläggen så korta och sakliga som möjligt. Nöj er med att svara en gång och undvik att gå in i långa Twittertrådar. Det kan också vara lämpligt att inte gå i svaromål i substans eftersom det kan stärka narrativet. Fokusera istället på det egna budskapet. En strategi kan också vara att kontakta desinformatörens målgrupp och måltavla analogt och förse dem med fakta. UD KOM finns som stöd i bedömningen om desinformationen ska bemötas eller inte. I traditionella medier Om debatten förs i traditionella medier bör man be om att erbjudas svaromål. Bemöt alltid desinformation i seriösa medier med fakta. Vi kan aldrig bestämma vad som skrivs/rapporteras men är det seriösa medier, är de ofta intresserade av att belysa olika sidor och perspektiv. Man behöver inte alltid säga något substantiellt själv. Det räcker ofta med hänvisningar/länkar till seriösa och trovärdiga källor eller officiella uttalanden från t.ex. ansvariga statsråd. Hänvisa gärna till experter, för att ge mer objektiva belägg till dina argument och fakta. Se till att ha källhänvisningar till de fakta ni lägger fram. Ex. fakta och statistik från svenska myndigheter eller trovärdiga europeiska eller internationella institutioner.

5 4 Siffror, statistik och annan hård fakta är ofta effektivt att använda i argumentationen, även om det handlar om mjukare värden, som till exempel värderingar. Att backa upp en viss värdering med fakta om vad efterlevande av värderingen leder till, har fördelen att ge ett större genomslag än att bara hänvisa till fakta eller till värderingen i sig. Några exempel på desinformation om Sverige Det händer allt oftare att Sverige som nation blir utsatt för riktade desinformationsinsatser eller drev i sociala medier. Det är viktigt att vi både uppmärksammar detta och drar lärdom av händelserna för att kunna vidta lämpliga åtgärder i varje enskild situation. Det finns olika slags desinformation som kan åtskiljas på följande sätt, vilket också framgår av de exempel på desinformation som lyfts nedan: medveten desinformation som görs för att skada Sverige (ex. propaganda från en annan stat) missuppfattningar eller tolkningar av händelser/uttalanden som får långtgående konsekvenser (se exempel 1) Sverige-bashing som används för att stärka aktörens eller desinformatörens egna, ofta inrikespolitiska, syften (se exempel 2 och 3) Exempel 1: En historia lever vidare i sociala medier Ett utländskt par som tillfälligt arbetade i Sverige blev i slutet av 2013 häktade i Stockholm misstänkta för att ha slagit sina barn. Det visade sig senare röra sig om grov misshandel och båda föräldrarna dömdes till fängelse. Barnen sattes i fosterhem redan under häktningen eftersom ingen övrig familj fanns i Sverige. I parets hemland är det emellertid lagligt att aga sina barn. Rykten på sociala medier spreds snabbt i hemlandet att det i Sverige är olagligt att utöva den religion föräldrarna bekände sig till och att barnen i familjen, som satts i kristna forsterhem, genast måste få återvända till sin familj i hemlandet. En hashtag mot Sverige skapades av en PR-byrå och blev på några timmar trendande i hemlandet. Religiösa kändisar i landet ställde sig bakom hashtagen och fördömde det påstådda faktum att det är olagligt att utöva sin religion i Sverige. Kampanjen nådde miljontals människor och bilden av Sverige i det specifika landet fick sig en törn.

6 Erfarenhet/lärdom: Det är viktigt att ha tillräcklig kompetens för att använda sociala medier för omvärldsbevakning och inte bara som kanal för egna budskap. När intresset för en fråga/nyhet dalar i de traditionella medierna, så kan det fortsätta mot nya höjder i sociala medier. Så var det i detta fall, då 1/3 av det aktuella landets befolkning nåddes av budskapet mot Sverige via hashtagen i sociala medier samtidigt som nyheten verkade klinga av i de traditionella medierna. Precis som för traditionell diplomati och rapportering är informationsinhämtning bärande. Digitaliseringen både kräver och har gett nya verktyg för detta. Händelsen har av allt att döma skadat Sverigebilden i det aktuella landet. 5 Exempel 2: Behov av motbild Partiledaren för det regerande partiet i ett europeiskt land gick ut med information om att det råder sharialagar på 54 platser i Sverige där polisen helt saknar befogenheter. Påståendet fick stor spridning inom alternativmedier runt om i Europa. Erfarenhet/lärdom: Sveriges ambassad i den aktuella huvudstaden var föredömligt snabb med att komma ut med svar i sociala medier. Det enkla svaret att det i Sverige råder svensk lag gavs stor plats i landets medier. I länder med seriösa medier efterfrågas ofta just denna motbild. Ett tecken på att man har seriösa medier är just att man vill höra andra sidan av en fråga. Det bör vi också bidra med. Exempel 3: Slutsatser genom statistik och data En ledare i ett europeiskt land har vid flera tillfällen gått ut i media och i andra sammanhang och lyft det faktum att Sverige har flest antal våldtäkter per capita i världen och i samband med uttalandena hänvisat till en FN-rapport. Enligt ledaren beror statistiken på att Sverige tar emot många muslimska flyktingar. Att Sverige har ett högt antal registrerade våldtäkter (näst högst i världen efter Lesotho) beror främst på att den svenska juridiska definitionen av våldtäkt är bredare än i de flesta andra länder. Erfarenhet/lärdom: Slutsatser kan lätt dras av statistik och data utan en ordentlig faktagenomgång. Det kan ge upphov till misstolkningar och desinformation. När det finns oberoende, tydliga och tillgängliga fakta att hänvisa till, rekommenderar vi att bemöta desinformationen med just fakta. Sådan finns ofta att inhämta via ex. svenska myndigheter. Man

7 6 behöver således inte diskutera men väl lyfta fram fakta i egna kanaler, eller i de fall desinformation förekommer i trovärdiga, etablerade mediekanaler så kan det aktuella mediet kontaktas. I de fall desinformationen sprids i sociala medier, kan etablerad nyhetsmedia kontaktas för att lyfta en alternativ röst i frågan. Exempel 4: Den digitala viskleken En av de mest omskriva internationella nyheterna om Sverige under senare år är den om att Sverige har infört sex timmars arbetsdag som standard. Detta är ett tydligt exempel på hur desinformation i det nya medielandskapet blivit ett allt större problem. Denna nyhet har sannolikt växt på grund av att digitala nyhetskanaler använder sig av så kallade clickbaits dvs. rubriker med väldigt spännande innehåll som får en användare att vilja klicka på länken och på så vis ge nyhetssidan reklamintäkter via den annonsering som sidan har. Ursprunget till denna artikel verkar vara en intervju i tidningen Chef med ett litet svenskt företag i Falun som precis infört sex timmars arbetsdag. Artikeln plockades upp av den svenska engelskspråkiga webbtidningen TheLocal.se och fick sedan internationella digitala nyhetskanalers uppmärksamhet, när de såg hur stor artikeln blivit i Sverige. Företaget i artikeln byttes först ut mot företag i Sverige då medier hittat andra mindre företag som också infört standarden. Från företag i Sverige till enbart Sverige var det inte många steg då det sistnämnda genererade betydligt fler klick. Detta kan ses som en modern, digital version av viskleken. Erfarenhet/lärdom: För Sverigebilden är det förstås ett problem att en felaktig nyhet får så pass stor spridning. Detta visar hur lätt tillkomsten eller placeringen av felaktiga nyheter plockas upp av trovärdiga medier då det generererar intäkter via digital annonsering. I detta fall uppmärksammade UD KOM att artikeln började spridas brett och för att undvika att vi själva skulle bidra till ytterligare delning, om än med en ironisk inramning, så uppmanade UD KOM utlandsmyndigheterna att inte dela denna artikel i sina kanaler. Bakgrund om desinformation Internet och sociala medier har inneburit att människor idag konsumerar mer information och information från en mängd olika källor än någonsin tidigare. Det har också inneburit en stor förändring i hur vi tar till oss nyheter och information.

8 7 Nyheter sprids i allt större utsträckning genom sociala medier och den vanligaste vägen att hitta nyheter idag är via länkar från sociala medier. Eftersom de flesta väljer att följa Twitterkonton eller att vara vän med andra på Facebook med liknande åsikter och intressen, är man mer benägen att ta till sig information som delats av de man följer eller sina Facebookvänner. Även de sociala medierna i sig fungerar som verktyg i samma riktning. De bakomliggande algoritmer (den kod som styr vilka nyheter som dyker upp i sociala medier och när vi söker på internet) som styr vårt digitala beteende på internet och sociala medier har som syfte att förse oss med mer av liknande information i enlighet med vad algoritmen tror att vi är intresserade av. Det betyder att om vi ofta visar intresse för exempelvis en viss politisk åsikt, väljer algoritmen att förse oss med mer information om just denna politiska åsikt. Algoritmerna stärker tendensen att vi grupperar oss efter vissa åsikter. Samtidigt genomgår journalistiken stora förändringar. De stora medieföretagen får allt svårare att behålla vinster och skär därför ner på sina redaktioner. Med färre journalister anställda köps mer nyheter in från nyhetsbyråer, vilket leder till att fler medier använder samma källor och samma nyheter. Alternativa medier och bloggare har under senare år fått en betydligt större roll som opinionsbildare. De är inte underställda några pressetiska regler och har inte några krav på objektivitet. En bloggare kan uttrycka praktiskt taget vilka åsikter som helst och påstå att det är sant. Gör hen det tillräckligt bra och texten blir läst och delad av tillräckligt många, kan den bli till en medial sanning. Nedan följer några exempel på detta. Den högerextrema desinformationen Alternativ media är ett begrepp som används för att beskriva de oftast högererextrema digitala nyhetstidningar via vilka desinformation ibland sprids. Det förekommer även viss desinformation/propaganda från vänsterextremister men dessa driver inte för närvarande aktivt desinformationskampanjer på samma sätt. Inte sällan har de högerextrema digitala nyhetstidningarna anonyma ägare och avsändare med ett gemensamt drag att de ofta har ett förakt mot de etablerade medierna och den journalistiska etiken. Genom att förmedla alternativa perspektiv och vinklar på nyheter via digitala och sociala medier når de väldigt många läsare. Många alternativa medier har rötter i så kallade extrema kretsar, i Sverige och internationellt.

9 8 Propaganda från utländsk stat En annan typ av desinformation som lätt får fotfäste i det nya medieoch kommunikationslandskapet är propaganda som författats av en utländsk stat. Desinformation av detta slag går att dela upp i två områden: dels en militär strategi som ofta benämns som hybridkrigföring med syfte att stärka det egna landets militära informationsagenda och att genom desinformation baktala och förminska dess fiender. Dels propaganda med målet att sprida och stärka det egna landets värderingar. Den senare är att jämföra med det som vi brukar benämna offentlig diplomati. Det som gör att den offentliga diplomatin från andra länder kan betecknas som propaganda är att den ofta tar till desinformation som metod för att stärka sitt syfte. Den utländska staten kan även ha sina egna propagandamedier som öppnar upp nyhetsidor riktade mot en internationell målgrupp ibland även på det aktuella landets språk. Så kallade troll- och trollfabriker kan även rikta in sig på att sprida sina budskap i kommentarsfält och i sociala medier i det land man önskar påverka. Den gemensamma nämnaren Både de så kallade alternativa medierna och propagandan från en utländsk stat har gemensamt att de skapar en relativisering av sanningen i de frågor som berör dem. Genom att erbjuda en alternativ sanning, även om den inte är baserad på fakta, så lägger man ansvaret på läsaren att bedöma om det är de alternativa mediernas version av sanningen som är korrekt eller om det är exempelvis de etablerade mediehusen eller public service som har rätt i en fråga. Att en mängd alternativa sanningar publiceras gör det svårt och tidskrävande att motbevisa de många gånger lättgenomskådade lögnerna, och när de väl publicerats får de lätt fäste. Det kan alltså röra sig om direkt falska påståenden men om vinkeln i artikeln stärker läsarens världsbild, är det svårare för läsaren att förhålla sig kritisk till det som står, även om det är falskt. Om läsaren läser samma fakta vid ytterligare tillfällen förstärks känslan av att det som skrivs är sant. En relativ bild av sanningen har då fått fotfäste samtidigt som läsaren av de alternativa medierna allt mer ifrågasätter det som förmedlas av de traditionella och mer etablerade medierna. Eftersom de, enligt deras alternativa medier, sprider en falsk bild av sanningen. Ett förakt mot de etablerade medierna växer sig starkare och en samhällsklyfta riskerar att växa fram. Även om de alternativa medierna inte alltid förmedlar falsk information, och de traditionella inte alltid en sann bild, räcker det ibland med en falsk

10 artikel vid enstaka tillfällen och inom valda områden, för att myter och desinformation ska få bred spridning. 9