Kallelse/föredragningslista BARN- O UTBILDNINGSNÄMNDEN

Transkript

1 Kallelse/föredragningslista BARN- O UTBILDNINGSNÄMNDEN Tid: tisdag 10 mars :00 Sluttid: Plats: Debatten, kommunhuset Ledamöter kallas Ersättare underättas Lena Gerby (M), ordförande Ledamöter Patrik Gadler (M) Marzena Waligorska (M) Ulla-Britt Lundgren (M) Camilla Wallhed (M) Britt Hellstadius (M) Göran Hellmalm (FP), vice ordförande Ove Wallin (C) Annika Wibeck (KD) Hanna Svensson (S), 2:e vice ordförande Linda Spolén (S) Ulrika Sandin (MP) Anders Gustafsson (Ö) Ersättare Gunnar Mossberg (M) Rolf Bergenstråhle (M) Magnus Danielsson (M) Michael Tranell (M) Gabriella Ahlbom (M) Andreas Sanneving (FP) Jimmy Sjölund (C) Mia Heurlin Norinder (C) Marcus Micski (KD) Johan Hammarström (S) Madeleine Mjöberg (S) Ulla Melin (MP) Anne Richloow (Ö) Övriga 1 Page 1 of 10

2 Kallelse/föredragningslista BARN- O UTBILDNINGSNÄMNDEN Page 2 of 10

3 Kallelse/föredragningslista BARN- O UTBILDNINGSNÄMNDEN Rapport Våga Visa Sånga Barnträdgård ( BUN15/47) Sammanfattning Information om verksamheten på Sånga Barnträdgård samt redovisning av Våga Visarapport. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden noterar informationen Beslutsunderlag Rapport Våga Visa Sånga Barnträdgård 2. Upphandling av vuxenutbildningen i Ekerö kommun ( BUN14/117) Sammanfattning Upphandlingsansvarig och rektor Vuxenutbildningen informerar om den pågående upphandlingen av vuxenutbildning. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden noterar informationen. 3. Resultatredovisning för förskoleklass och grundskola vårterminen 2014 ( BUN15/23) Sammanfattning Statistiken i denna redovisning visar att resultaten för elever i grundskolor i Ekerö fortsätter att vara god. Statistiken visar också att resultaten fortsätter att förbättras. Liksom tidigare år ökar resultaten när det gäller den fonologiska screeningen i förskoleklass mellan mätningen i september och i maj. Jämförelser med tidigare år visar att andelen elever i behov av fortsatta språklekar minskat sedan Andelen elever som når kravnivån i nationella prov i årskurs 3 i svenska varierar mellan 86,6 och 99,3 procent och andelen elever som når kravnivån i nationella prov i årskurs 3 i matematik varierar mellan 79,1 och 97,2 procent. Det är inte helt enkelt 3 Page 3 of 10

4 Kallelse/föredragningslista BARN- O UTBILDNINGSNÄMNDEN att tolka förändringar över tid, då provens utformning varierar mellan åren. Skolverkets statistik saknar samlade mått för årskurs 3, viket gör att resultaten är svåra att analysera och tolka på en aggregerad nivå. Det är dock viktigt att de skolor där andelen som nått kravnivån är låg analyserar sina resultat. Att ca 14 procent har problem med att skriva berättande text och ca 20 procent med mätning längd/proportionella samband bör ses som en signal. Liksom tidigare finns det skillnader mellan flickor och pojkars resultat i nationella prov i årskurs 6 och 9. Skillnaderna behöver fortsätta följas och analyseras över tid. Läsåret 2012/13 infördes betyg i årskurs 6. De två ämnen där elever i Ekerö får högst genomsnittligt betyg är samhällsorienterande ämnen och engelska, medan resultatet är lägst i fysik, teknik och biologi. Jämfört med riket ligger Ekerös betygsgenomsnitt ca en betygspoäng över i flertalet ämnen. Det sammantagna meritvärdet i årskurs 9, vårterminen 2014, för elever i Ekerös skolor är 232,6. Det är en ökning jämfört med föregående år. De flesta elever fick samma slutbetyg som de fick i det nationella provet i årskurs 9. Andelen elever som fick högre slutbetyg än provbetyg var högre i Ekerö än i riket när det gäller engelska och svenska, medan i matematik fick eleverna i genomsnitt lägre slutbetyg än provbetyg. Andelen elever i årskurs 9 som blev behöriga till gymnasieskolan har ökat jämfört med föregående år. Ökningen gäller alla gymnasieprogram utom med inriktning NO/teknik, där syns en liten minskning. När det gäller elever som är folkbokförda i Ekerö kommun noteras en ökning av andelen som fullföljer gymnasieutbildning inom tre år. Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Beslutsunderlag 3 Resultatredovisning för förskoleklass och grundskola läsåret 2013/2014 Tjänsteutlåtande Barn och Utbildningsnämnden beviljar ansökan från Sanduddens skola. PM Resultatredovisning för förskoleklass och grundskola vårterminen Barn och utbildningsnämndens verksamhetsberättelse 2014 ( BUN15/4) 4 Page 4 of 10

5 Kallelse/föredragningslista BARN- O UTBILDNINGSNÄMNDEN Sammanfattning Nämndens verksamhet bedrivs utifrån den av kommunfullmäktige antagna budgeten. För det gångna verksamhetsåret redovisas ett överskott på tkr. Överskottet utgör 1,5 procent av nämndens totala nettoomslutning på tkr. Nämndens verksamhetsområde påverkas i allt väsentligt av befolkningsutvecklingen. Sker förändringar märks de snabbt i antalet barn/elever i de olika verksamheterna och därmed i de intäkter och kostnader som nämnden har. I bilaga 1 redovisas årets utfall i förhållande till budget och i bilaga 2 redovisas verksamhetsstatistik och nyckeltal. Avvikelsen ( tkr) i förhållande till budget utgörs främst av följande: 1. Inom förskola har förändringar i utbetalningsrutiner till enheterna samt lägre kostnader för tilläggbelopp har gett ett positivt resultat. ( tkr) 2. Pedagogisk omsorg visar också ett positivt resultat (2 168 tkr). Lägre efterfrågan på platser förklarar överskottet. 3. Förskoleklass och grundskola totalt fler elever (snitt 21) än i budget samt ökat behov av tilläggsbelopp för elever i behov av särskilt stöd. ( tkr) 4. Totalt något färre elever i behov av särskilt stöd i grundsärskolan. ( tkr) 5. Totalt färre elever i gymnasiet, folkhögskola och gymnasiesärskola än plan i budget. ( tkr) 6. Vuxentutbildning visar totalt ett överskott ( tkr). 7. Syv, vägledning-uppföljning och UMJ visar ett mindre överskott (+ 510) 8. Nämndkontor och gemensamverksamhet visar ett överskott på grund av vakant tjänst under del av året. (+580 tkr) Det genomsnittliga meritvärdet för elever i åk 9 har under de senaste fem åren stadigt ökat och Ekerö kan numera räknas till de 14 kommuner i landet som har de högsta meritvärdena. Andelen behöriga till nationellt program i gymnasieskolan läsåret 2013/2014 uppgår till 93 procent. Det genomsnittliga meritvärdet vårterminen 2014 är 237,1 och 88,3 procent av eleverna i åk 9 har betyg A-E (lägst godkänt) i alla ämnen. Uppgifterna här avser elever i kommunala och fristående skolor i Ekerö kommun. Andelen som når målen i alla ämnen i åk 9 våren 2014 är 87,3 procent (86,6 procent år 2013), motsvarande siffra för riket är 77,4 procent. Det placerar Ekerö på plats 29 i riket (år 2012 plats 40) enligt SKL:s öppna jämförelser. SKL:s Öppna jämförelser avseende 2014 publicerades under våren Förslag till beslut Barn och Utbildningsnämnden godkänner verksamhetsberättelsen för 2014 och överlämnar den till Kommunstyrelsen Expedieras till Kommunstyrelsen 5 Page 5 of 10

6 Kallelse/föredragningslista BARN- O UTBILDNINGSNÄMNDEN Beslutsunderlag 1 Barn och utbildningsnämndens verksamhetsberättelse 2014 Tjänsteutlåtande Verksamhetsberättelse 2014 för Barn och utbildningsnämnden PM Verksamhetsberättelse 2014 för Barn och utbildningsnämnden rev Bil 1 Ekonomitabell_utfall_2014 Bil 2 Verksamhetsmått 2014 rev 5. Läsårsdata för 2015/16, 2016/17 och 2017/18 ( BUN15/44) Sammanfattning Nämndkontor barn och utbildning har reviderat läsårsdata för 2015/16 och 2016/17 samt tagit fram förslag på läsårsdata för 2017/18. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden antar förslag på läsårsdata för 2015/16, 2016/17 och 2017/18. Expedieras till Produktionschef förskola och skola Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Läsårsdata 2015/16, 2016/17 och 2017/18 PM Läsårsdata 2015/16, 2016/17 och 2017/18 6. Öka andelen högskoleutbildade pedagoger i förskolan ( BUN15/35) Sammanfattning Barn och utbildningsnämnden vill göra det möjligt för förskolorna i kommunen såväl kommunala som friskolor att stödja pedagoger med allmän behörighet till högskolestudier och som har arbetat i förskolan i Ekerö kommun i fem år att vidareutbilda sig till förskollärare. Fem pedagoger per år får möjlighet att påbörja sin högskoleutbildning och få stöd från nämnden under tre år. Det ekonomiska stödet uppgår till kr per år och pedagog och utbetalas till enheten. Avsikten är att stödja och finansiera enheten så att den enskilde pedagogen till en viss del kan studera på arbetstid. 6 Page 6 of 10

7 Kallelse/föredragningslista BARN- O UTBILDNINGSNÄMNDEN Förskolechefen gör en bedömning om pedagogens behörighet och lämnar in en ansökan med motivering till nämndkontoret. Skogsbäckens förskola har skickat in en ansökan gällande en pedagog som påbörjat sina studier i januari 2015 och som arbetat i kommunen ca 2,5 år. Förskolechefen har gjort bedömningen att detta är en målmedveten, uppskattad och engagerad pedagog som varit drivande i att utveckla förskolans verksamhet i enlighet med styrdokumenten. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att bevilja ansökan från skogsbäckens förskola. Expedieras till Skogsbäckens förskola Beslutsunderlag 4 Öka andelen högskoleutbildade pedagoger i förskolan Tjänsteutlåtande Öka andelen högskoleutbildade pedagoger i förskolan Ansökan om ekonomiskt stöd vid studier - Skogsbäcken 7. Öka andelen högskoleutbildade pedagoger i fritidshemmet. ( BUN15/36) Sammanfattning Sammanfattning av ärendet Barn och utbildningsnämnden vill göra det möjligt för skolorna i kommunen såväl kommunala som fristående att stödja pedagoger med allmän behörighet till högskolestudier och som har arbetat i fritidshem i Ekerö kommun i fem år att vidareutbilda sig till lärare i fritidshem. Tre pedagoger per år får möjlighet att påbörja sin högskoleutbildning och få stöd från nämnden under tre år. Det ekonomiska stödet uppgår till kr per år och pedagog och betalas ut till enheten. Avsikten är att stödja och finansiera enheten så att den enskilde pedagogen till viss del kan studera på arbetstid. Rektor gör en bedömning om pedagogens behörighet och lämnar in en ansöka med motivering till nämndkontoret. Sanduddens skola har skickat in en ansökan gällande en pedagog som påbörjat sina studier i januari 2015 och som arbetat i kommunen i ca 2,5 år. Rektor har gjort bedömningen att detta är en för skolan värdefull pedagog med vana att studera på Page 7 of 10 7

8 Kallelse/föredragningslista BARN- O UTBILDNINGSNÄMNDEN högskolenivå och är ansvarstagande och delaktig i att utveckla fritidshemmet på en enhetsövergripande nivå. Förslag till beslut Barn och Utbildningsnämnden beviljar ansökan från Sanduddens skola. Expedieras till Sanduddens skola Beslutsunderlag 5 Öka andelen högskoleutbildade pedagoger i fritidshemmet. Tjänsteutlåtande Öka andelen högskoleutbildade pedagoger i fritidshemmet Ansökan studier Sandudden 8. Åtgärder med anledning av Skolinspektionens granskning av Klöverskolan i Ekerö kommun ( BUN15/49) Sammanfattning Sammanfattning av ärendet Skolinspektionen har under hösten 2014 genomfört en s.k. regelbunden tillsyn i kommunen. Kommunens samtliga skolor och verksamheter har granskats. Klöverskolan besöktes i september I det beslut som följde på tillsynen förlade Skolinspektionen kommunen att åtgärda brister inom områdena trygghet och studiero, särskilt stöd, pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen, erbjudanden av utbildning och uppföljning av elevens närvaro samt, omfattning och resurstillgång. I sin helhetsbedömning av verksamheten påtalar Skolinspektionen att det råder osäkerhet kring Klöverskolans verksamhetsform och styrning. I Skolinspektionens kommunbeslut i november 2014 påpekades även detta. Skolinspektionen bedömde då att Ekerö kommun behövde vidta skyndsamma årgärder för att komma tillrätta med oklarheterna i organisering och rutiner. Skolinspektionen framhöll att kommunens så kallade resursskola bör rätteligen betraktas som en särskild undervisningsgrupp. Barn och utbildningsnämnden beslutade mot den bakgrunden i ett särskilt ärende, , att Klöverskolan från och med skulle upphöra som egen skolenhet och att övergå till att vara en särskild undervisningsgrupp inom Träkvista skola. Nämndkontoret kan nu notera att Träkvista skola i sin handlingsplan för den särskilda undervisningsgruppen, Klövern, har vidtagit åtgärder och/eller har handlingsplaner inom bedömningsområdena där Klöverskolans fått föreläggande. 8 Page 8 of 10

9 Kallelse/föredragningslista BARN- O UTBILDNINGSNÄMNDEN Handlingsplanen uppfyller kraven på att åtgärdena är tidsatta vad gäller genomförande och uppföljning/utvärdering. Ansvariga finns angivna. Handlingsplanen kommer att följas upp av såväl produktionsledning som Nämndkontor. Nämndkontoret bedömer att den redovisade handlingsplanen kan överlämnas till Skolinspektionen. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att överlämna redovisningen av åtgärder med anledning av Skolinspektionens tillsyn till Skolinspektionen. Expedieras till Skolinspektionen Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Åtgärder med anledning av skolinspektionens tillsyn av Klöverskolan Handlingsplan Klöverskolan Skolinspektionens rapport Klöverskolan 9. Långsiktig skolutbyggnad ( BUN15/26) Sammanfattning Ärendet redovisas på sammanträdet. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden noterar informationen. Beslutsunderlag Uppdrag från KSau om långsiktig skolutbyggnad 10. Rapportering till huvudmannen om anmälan om kränkande behandling eller trakasserier, 10 mars 2015 ( BUN15/37) 9 Page 9 of 10

10 Kallelse/föredragningslista BARN- O UTBILDNINGSNÄMNDEN Sammanfattning Enligt 6 kap. 10 skollagen ska förskolechef och rektor anmäla till huvudmannen om denne får reda på att kränkande behandling eller trakasserier förekommit vid förskolan/skolan där denne är chef. Anmälningsplikten till huvudmannen gäller alltså Ekerö kommuns förskolor och skolor. Fristående verksamhet i kommunen anmäler till sina respektive huvudmän. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner rapportering till huvudmannen om anmälan om kränkande behandling eller trakasserier. Expedieras till Produktion skola och förskola Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Rapportering till huvudmannen om anmälan om kränkande behandling, 10 mars 2015 PM Rapportering till huvudman om anmälan om kräkande behandling eller trakasserier, 10 mars 11. Ordförande informerar Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden noterar informationen. 12. Nämndkontoret informerar Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden noterar informationen. 10 Page 10 of 10

11 Rapport Våga Visa Sånga Barnträdgård 1 BUN15/47 11

12 Waldorf Sånga Barnträdgård Ekerö kommun Annelie Geilert-Jonsson, Sollentuna Pelle Laag, Nacka Vecka 45,

13 Innehållsförteckning VÅGA VISA 3 FAKTADEL 4 OBSERVATIONENS METOD 5 SAMMANFATTNING 5 Sammanfattande slutsats 5 Starka sidor 5 Förbättringsområden 6 MÅLOMRÅDEN 8 Normer och värden 8 Utveckling och lärande 10 Ansvar och inflytande för barn 14 Förskolechefens ansvar 15 JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION 19 REFERENSER (mall )

14 VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Ekerö, Nacka, Sollentuna, och Upplands Väsby. Syftet med VÅGA VISA är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola genom att utvärdera verksamheten på uppdrag av de politiska nämnderna i respektive kommun. Metoderna omfattar idag tre delar: kundenkät, pedagogers självvärdering samt kollegiala observationer, och genomförs i både kommunala och fristående förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. VÅGA VISA: baseras på läroplaner för förskola och skola utgår från ett barn- och elevperspektiv stödjer det systematiska kvalitetsarbetet jämför kommunernas förskolor och skolor sprider goda exempel och bidrar till lärande och utveckling Observationer inom Våga Visa Observationerna genomförs av erfarna pedagoger och skolledare med pedagogisk högskoleutbildning. Observatörerna bildar lag som besöker en förskola i en annan kommun. Observationerna utgår från läroplanerna och gäller följande målområden: Normer och värden Utveckling och lärande Ansvar och inflytande för barn Förskolechefens ansvar Observatörerna skriver en rapport där de beskriver och bedömer förskolans arbete och resultat inom målområden, baserat på Observationer i verksamheten Intervjuer med personal och skolledning samt samtal med barn Förskolans styrdokument Även fördjupade observationer kan genomföras, när kommunen beslutat om det. I fördjupade observationer avser observationen ett par av målområdena och eventuellt särskilda frågeställningar. Mer information finns på VÅGA VISA:s hemsida på (mall )

15 FAKTADEL Fakta om enheten Förskolan/delenhetens namn: Är verksamheten kommunal eller fristående? (Koncern) Avdelningar Tillagningskök eller catering Har förskolan någon profilering? Typ av demografiskt upptagningsområde Sånga Barnträdgård Alternativ ej kommunal Tre grupper Kök, vegetarisk mat Waldorfpedagogik Landsbygd nära storstad Statistik Antal barn: 16 Antal pedagogisk personal 3.47(inklusive kök och förskolechef) (heltidstjänster/årsarbetare) Antal barn/årsarbetare 4.6 (inklusive kök och förskolechef) Antal personal med Två med statlig-och waldorfexamen. Två med förskollärarexamen (åa) waldorfexamen (3.47) Förskolechef (åa) 25 % Övrig ledning (åa) Organisation /Ledning Ledningsgrupp, pedagoggrupp Arbetslag eller liknande kring vilka barngrupper personalen är organiserad. Fyra fast anställda pedagoger inklusive förskolechef utgör kollegiet, som är förskolans pedagogiska grupp. Huvudman, Stiftelsen Sånga barnträdgård, utgörs av två kollegierepresentanter, två föräldrarepresentanter, en utomstående waldorfpedagog samt en suppleant som idag är anställd som ekonomisk administratör. Tre barngrupper, vardera med en ansvarig pedagog (mall )

16 OBSERVATIONENS METOD Vi observerar Sånga Barnträdgård den 3-4 november Innan observationen har vi observatörer läst igenom översända dokument samt hemsidans information. Vi har intervjuat förskolechefen samt haft uppföljande samtal. Vi har haft flera kortare samtal med samtliga pedagoger på förskolan och gjort djupintervjuer med två pedagoger. Spontana samtal har förts med barn under våra dagar på förskolan. Vi har närvarat i samtliga barngrupper och medverkat vid de flesta av dagens aktiviteter och rutiner. På ett flertal ställen i texten hänvisar vi till boken En väg till frihet som är en målbeskrivning för Waldorfförskolor. Enligt förskolechefen är det ett utgående dokument, men vi använder citat ur denna för att ge en tydligare bild av Waldorfpedagogiken. SAMMANFATTNING Sammanfattande slutsats Ett grundläggande mål för arbetet i Waldorfförskolan är att varje barn ska utveckla sin särart och individualitet i ett socialt sammanhang. Waldorfpedagogen arbetar med utgångspunkt i Rudolf Steiners antroposofi 1. Pedagogen strävar efter att ur en helhetssyn på människans utveckling, ge barnet bästa möjliga jordmån för att kunna utvecklas till en fri, harmonisk och social vuxen människa. (Ur En väg till frihet) 2 Waldorfpedagogiken ger pedagogerna en gemensam och förankrad värdegrund som i hög grad präglar verksamheten på Sånga Barnträdgård. Barnen är indelade i mycket små grupper och är större delen av tiden tillsammans med en och samma vuxna person. Pedagogerna är mycket engagerade i sitt arbete med barnen och verksamheten genomsyras av pedagogernas värme och arbetsglädje. Hela verksamheten präglas av arbetsro. Barnen på förskolan ges inte möjlighet att utveckla sin förmåga att orientera sig i den komplexa verkligheten och den snabba förändringstakten. Det stora informationsflödet ses av förskolans personal som ovidkommande och störande för det lilla barnet. 1 människosyn 2 Målbeskrivning för Waldorfförskolor... Utgiven i samarbete med Waldorfskolefederationen och Riksföreningen Waldorfförskolornas samråd (mall )

17 Pedagogerna ger i hög grad barnen ansvar och inflytande i olika vardagssituationer. Vi hör hur pedagogerna ofta frågar barnen om på vilket sätt de vill göra olika saker och barnen får ofta hjälpa till i vardagssysslorna. Dokumentation av barns lärprocesser förekommer sällan och används inte för att utveckla verksamheten. Föräldrar har litet inflytande över planering och innehåll i dagens aktiviteter och föräldrar saknar till stora delar möjlighet att ta del av verksamheten genom dokumentationer. Förskolan har uppmärksammat denna brist på delaktighet och har ett pågående arbete med att förbättra detta. Pedagogernas vilja att få Waldorfpedagogiken och Förskolans läroplan (Lpfö98-10) att samverka märks i de diskussioner som förs på förskolan. Ett stöd i dessa diskussioner är de pedagoger som förutom Waldorflärarutbildning även har förskollärarutbildning från lärarhögskolan/universitetet. Starka sidor Verksamhetens alla delar har i hög grad lugn och arbetsro. Normer och värden sid 8 Pedagogerna är engagerade och är goda föredömen som skapar en positiv stämning samt har barnen i fokus. Normer och värden sid 8 Barn ges i hög grad möjlighet att ta ansvar för sina egna handlingar och miljön. Barns tankar och åsikter tas i hög grad tillvara i verksamheten. Ansvar och inflytande sid 14 Pedagogerna har en vilja att få Waldorfpedagogiken och Förskolans läroplan (Lpfö98-10) att samverka. Förskolechefens ansvar sid 15 Förbättringsområden Dokumentation av barnens utveckling och lärande och verksamhetens utvärderingar sker inte systematiskt. Utveckling och lärande sid 10 Användandet av modern teknik som ett verktyg i lärprocessen saknas helt i förskolan. Utveckling och lärande sid10 Lärandematerial kan vara mer synligt för att inspirera och ge barnen fler alternativ. Utveckling och lärande sid 10 Barn och föräldrar har litet inflytande över planering och innehåll i dagens aktiviteter. Ansvar och inflytande sid (mall )

18 Förskolechefen kan i högre grad använda sig av de möjligheter Lpfö98-10 ger för att utveckla verksamheten tillsammans med förskolans pedagoger. Förskolechefens ansvar sid (mall )

19 MÅLOMRÅDEN Normer och värden Ett grundläggande mål för arbetet i Waldorfförskolan är att varje barn ska utveckla sin särart och individualitet i ett socialt sammanhang. Waldorfpedagogiken vill utveckla hela människan, tanke-känsla-vilja. (Förskolans hemsida) Beskrivning Vi läser i En väg till frihet : För de minsta barnen är det inte socialt samspel med en stor barngrupp som är aktuellt. Det är god omsorg och omvårdnad som här är förskolans huvudsakliga uppgift. För barn under tre år är därför målbeskrivningen som gäller omsorg och omvårdnad den mest centrala. När grundtryggheten finns kan barnet ur sin nyfikenhet börja visa intresse för andra barn och vuxna och allt eftersom växa in i den stora barngruppen. Värdegrundsarbetet Sånga Barnträdgård har en Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling som utvärderats vid föregående läsårs slut. Under hösten har planen reviderats. I utvärderingen läser vi att det behövs en tydligare information till föräldrar och att det inte räcker med att visa den och tala om var den finns. Vi kan läsa att förskolechefen på ett föräldramöte berättat om förskolans likabehandlingsplan och att denna finns att låna och läsa i hallen. I förskolans Kvalitetsdokument läsåret 2013/2014 står: Att prata om likabehandlingsplanen och hur vi arbetar med konflikter har varit bra, men mer behövs. Återigen är det kommunikation som gäller! Personalen har påbörjat ett arbete med Nonviolence communication, NVC, som är en strategi för kommunikation och konflikter. Vi ser hur förskolans pedagoger finns nära barnen och förklarar och tolkar olika situationer och ger förslag på hur barnet ska handla. Vi ser två barn som båda vill ha samma docka. Pedagogen hjälper barnen att lösa problemet genom att prata med barnen oj vill ni ha samma docka och visar på att det finns en docka till. Barnen förstår och blir överens genom att pedagogen ser och bekräftar deras önskemål och känslor. Vi ser att de äldre barnen i sina lekar använder sig av det förhållningssätt och de ord pedagogerna tidigare använt. De använder sig av ord som vill du?, om du gör så här, så gör jag så här, du kan få detta istället. Vi ser att flickor och pojkar av pedagogerna behandlas på ett likvärdigt sätt. Förskolans lekmaterial är könsneutralt. Förhållningssätt mellan barn och personal Barnen möts på morgonen av välkomnande pedagoger som i lugn och ro slussar in dem till sin avdelning. Vi ser barn som är glada när de lämnas på förskolan (mall )

20 Pedagogen berättar för oss att det är av stor vikt att barnet ska uppleva att jag finns här för dig. Barnen är i små grupper och är större delen av tiden tillsammans med en och samma vuxna person. Barnen samtalar och leker med varandra och det uppstår få konflikter. När vi samtalar med pedagogerna lyfter de fram varandra och varandras kunskaper och kompetenser som en av förskolans styrkor. De berättar att de ofta frågar varandra om råd och hjälper varandra i arbetet med barnen på ett prestigelöst sätt. Arbetsklimat för barn De yngre barnens är uppdelade på två grupper med fyra barn i varje och de äldre barnens grupp består av åtta barn. Pedagogerna ger barnen gott om tid i såväl planerade som friare aktiviteter. Vi ser barn som får gott om tid att äta mat tillsammans med sina pedagoger och ljudnivån är låg. Vi ser att pedagogerna, i sin barngrupp, hela tiden för samtal med barnen i alla deras aktiviteter. Bland de yngsta barnen ser vi hur pedagogen arbetar för att skapa trygghet för de nyinskolade barnen genom att finnas i deras omedelbara närhet. Vid utomhusvistelser på förskolans gård ser vi hur barnen leker tillsammans i små eller större grupperingar. Vi ser några barn som står vid odlingslådorna och pekar, några bygger en koja i ett hörn, några bygger och leker buss som de för stunden gjort av träpallar medan andra sitter i sandlådan. Allt sker i lugn och ro. Bedömning i text Waldorfpedagogiken ger pedagogerna en gemensam och förankrad värdegrund som i hög grad präglar verksamheten. Det bedrivs i stor utsträckning ett arbete mot diskriminering och kränkande behandling och förståelsen för allas lika värde med utgångspunkt från en plan. Alla pedagoger bemöter barnen med respekt och värme med mycket uppmuntran och engagemang. Förhållningssättet mellan de som finns i verksamheten är i hög grad respektfullt. Pedagogerna är mycket engagerade i sitt arbete med barnen. Verksamheten genomsyras av pedagogernas värme och arbetsglädje. Hela verksamheten präglas av arbetsro. Bedömning enligt skala 3 Stora brister i kvalitet Mindre god kvalitet God kvalitet Mycket god kvalitet 1,0 2,0 3,0 4,0 x Stora brister i kvalitet Verksamheten har stora förbättringsbehov 2.0 Mindre god kvalitet Verksamheten bedöms sammantaget ha mindre god kvalitet och har flera förbättringsområden 3.0 God kvalitet Verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden. 4.0 Mycket god kvalitet Verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen (mall )

21 Utveckling och lärande Förskollärarens uppgift kan jämföras med en odlares som strävar efter att ge den lilla plantan den allra bästa jordmån för att den ska utveckla sin egenart och få rik blomning. Detta är en bild som är central för varje Waldorfpedagog. (Ur En väg till frihet) Beskrivning Barnens dag består av rutiner och rytmer som är återkommande och ska ingå i ett sammanhang. Det finns en växling mellan stunder då barn och den vuxne samlas för till exempel sagostund, rörelselekar, måltider. De äldre eleverna har aktiviteter som bakning eller arbete med bivax. Dessa aktiviteter återkommer på en bestämd dag varje vecka. Hur enheten arbetar för att varje barn ska utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga utifrån detta målområde i läroplanen Förskolechefen berättar att livet är indelat i sjuårsperioder. Under förskoleperioden är den fysiska kroppens utveckling mycket viktig. Under denna period ska barnet skyddas från för mycket intryck utifrån. Det intellektualiserade lärandet kommer under nästa sjuårsperiod. En pedagog säger att dagen på förskolan är uppbyggd omkring rutiner och ritualer i en dags rytm, där pedagogen fångar det som är aktuellt. Vi ser att arbetsformerna växlar under dagen. Den fria leken varvas med samlingar runt matbordet, sagoberättande, sångstund, samling i hallen vid av- och påklädning, utelek och utflykter. Alla barn har en vilostund under dagen. En samlingsplats för barnen är runt matbordet. Vi närvarar vid mellanmålen och vid barnens lunch. Hos de yngsta barnen dukas det vid lunchen fram ett stort antal skålar för att barnen ska få känna dofter, se och känna smak. Det tänds ett ljus och måltiden inleds och avslutas med en vers där man tackar sol och jord för det som serveras. Måltiden tillåts att ta lång tid. En barngrupp har bordet vid ett fönster mot vägen och utanför ser barnen en traktor under arbete. Måltiden avbryts och under cirka tio minuter diskuteras vad traktorn gör och vad som händer. Vid alla måltider ser vi hur alla barn deltar i samtal som leds av pedagogen utifrån barnens tankar. Vi uppmärksammar att pedagogerna förutom språk använder måltiderna till att tala om matematik såsom tid, storlek, siffror och antal. När barnen ska gå ut gör de samtidigt en rörelselek genom att de får krypa ut till hallen under det att en sång sjungs. Medan barnen klär på sig pratar, ramsar och sjunger de. Även påklädningen får ta tid och används till flera former av lärande. Vid utevistelsen varje dag har barnen en frihet att leka och pedagogerna finns i deras närhet. Vi ser att pedagogerna fångar upp barns tankar och funderingar i dialoger. Ett barn undrar över vad som finns i förskolans odlingslådor. Pedagogen och barnet upptäcker bland annat några tomatplantor som håller på att vissna. De hittar små gröna tomater och tomater som är ruttna. Samtalet övergår i att tala om komposten och senaste veckans besök av grävlingar. Under samtalets gång ansluter sig några barn i diskussionen (mall )

22 Vi ställer frågor om natur och teknik till pedagogen för de äldre barnen och hon visar då en bricka med små torkade lerbitar för oss. Hon berättar att barnen ute på gården har gjort dessa tegelstenar av lera för att bygga ett stall. Vid nästa försök ska de blanda i lite gräs för att armera de små tegelstenarna. tegelstenarna På gården har barnen tillsammans gjort en gungbräda av en stubbe och en bräda. En pedagog berättar att barnen har prövat hur jämvikten fungerar genom att placera sig på olika sätt på brädan. I en annan del av gården har en grupp barn byggt en buss av lastpallar. Vid brödbaket får de två äldsta barnen utmaningen att portionera ut mjöl och dela degen i sju lika delar. Barnen får hålla på till de till slut är nöjda. Gungbrädan på gården Vi får veta att barnen på sin utflyktsdag går till de närbelägna skogsområdena. I ett skogsområde går det ibland kor. Sagoberättandet och dockspel har en central roll i Waldorfpedagogiken. Vi hör i alla grupper flera sagor och många små, av pedagogen i stunden påhittade sagor. Bland annat har en pedagog en bakmus som visar sig när barnen bakar. Vi ser också sagor som illustreras med hjälp av träfigurer. Vi ser och hör dessa sagor upprepas flera gånger. Under de äldre barnens vila läser barnen böcker från en boklåda och ibland berättar pedagogen en saga. Vi hör att pedagogerna ofta samlar barnen med sånger och ramsor. Vid ett mellanmål för de yngsta barnen ser och hör vi hur pedagogen samtidigt som hon delar ett äpple sjunger en sång om äpplet, Jag har ett litet äpple. Sången handlar om hur äpplet ser ut med kärnor, kärnhus och fröbarn. När de äldre barnen delar äpple, hör vi också sång och där pratar pedagogen och barnen om halva, fjärdedelar och femtedelar. Ofta har sångerna som pedagogen sjunger egna påhittade texter och melodier. När en grupp ska städa sjunger pedagogen glatt och melodiskt städa, städa, städa och så vidare. Barnen har lätt att sjunga med samtidigt som de också städar. Vi läser i utvärderingen av verksamhetsplanen att gemensam sångsamling för förskolans alla barn har hållits en gång i månaden. En pedagog berättar att syftet har varit att träna barnen på att vara i en lite större grupp. De äldsta barnen har en planerad aktivitet varje dag. Varje vecka återkommer aktiviteter som måla vått i vått, bakning, modellering, utflyktsdag och dockspel, berättar pedagogerna. Hur modern teknik integreras i lärandeprocessen Barn ska utveckla sitt intresse för bild, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa... står det i läroplanen. Förskolechefen säger att hon inte har sett att IT/skärmtekniken kan ge barnen något och att det finns viktigare saker i de lägre åldrarna. En pedagog säger att de missar inget då de gör lärandet på annat sätt. Det finns en dator på förskolan och pedagogerna fotograferar ibland med sina mobiler. I övrigt finns det ingen modern teknik som används i lärprocessen. Hur verksamheten anpassas till barn i behov av särskilt stöd (mall )

23 Förskolan har ett inkluderande arbetssätt. Vi ser att pedagogerna möter barnen där de är och att de har genomtänkta metoder för att få alla barn att känna att de lyckas. Vid behov kan förskolan efter samtal med berörda föräldrar ansöka om stöd från kommunen för att anställa resursperson, eller få ytterligare konsultation av exempelvis talpedagog och specialpedagog. Hur verksamheten anpassas efter barn med annat modersmål än svenska Förskolan har flera barn med annat modersmål. Vi ser att barnen får använda teckenspråk, till exempel visar de tecknet för ost, när de vill ha mera ost. En pedagog försöker lära sig spanska ord för sitt nya spansktalande barn. Vi hör henne sjunga Blinka lilla stjärna på spanska. En pedagog säger att hon ser till barnets behov och den situation som är på förskolan just då. Dokumentation av barns lärande En pedagog visar oss en årsbok där pedagogerna ritat och berättat om olika händelser under året. Denna bok har legat i hallen för att i första hand föräldrarna ska kunna se vad som händer på förskolan. Just nu håller pedagogerna på att göra boken för det här läsåret. Boken tecknas och skrivs för hand och det tar därför lång tid att göra den, säger en pedagog. Dokumentationen av det enskilda barnets utveckling ser vi inte. De finns inga portfoliopärmar eller liknande och ingen pedagogisk dokumentation på väggarna. Inför utvecklingssamtalet har varje pedagog koll på sin grupp i vad som gäller utveckling och lärande, säger en pedagog. Vi upplever att pedagogerna ofta för samtal och känner sin grupp väl men vi ser inte någon gemensamt sätt att dokumentera. Miljön som stöd för lärandet Rummen på förskolan är sparsamt möblerade och har en liten mängd material tillgängligt för barnen. Vi ställer frågan till en pedagog om den lilla mängden material och får svaret allt ska kunna användas till allt som barnen behöver. Andra pedagoger säger att barnen ska skyddas från ovidkommande intryck. Lekmaterialet är inte könsbundet. Waldorfskolan strävar efter att främja kreativiteten i leken och då är färdiga leksaker av underordnad betydelse. För den fria leken inomhus finns på Sånga Barnträdgård till exempel Waldorfdockor, virkade band, djur och bilar i trä, klossar, tygdukar och barnspis. Hos de äldre barnen finns också utklädningskläder, vävramar och i ett skåp siffror och bokstäver av trä. Kritor, färger och papper finns inte synligt och lätt tillgängligt. Om ett barn vill rita kan pedagogen ta fram material till detta. Förskolan har en stor naturtomt som gård. På gården finns en sandlåda, stubbar, plankor, lastpallar, odlingslådor och en kompost. Samverkan med samhälle, arbetsliv och högre utbildning Sånga Barnträdgård ligger lantligt belägen med en närhet till naturen. Varje vecka görs utflykter i de närbelägna skogsområdena (mall )

24 Förskolans sexåringar deltar i kulturskolans verksamhet på vårterminen en gång i månaden. De åker då i en av pedagogernas bilar. När förskolan lånar böcker från biblioteket är det en förälder som ordnar med detta eftersom det är en lång resa till dit. Bedömning i text Verksamheten är i hög grad strukturerad genom att verksamheten är uppbyggd kring rutiner samt dagens och årets rytm. Barnen får pröva olika arbetssätt och arbetsformer. Språkutvecklande arbetssätt förekommer i hög grad. Arbetsformer som utvecklar barnens matematiska tänkande förekommer i relativt stor utsträckning. Arbetssätt som utvecklar förmågor inom naturvetenskap förekommer till viss del bland de äldre barnen. Pedagogerna använder ofta estetiska arbetssätt som verktyg i lärprocesser. Förskolans äldsta barn ges till viss del i olika aktiviteter möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Arbetssätt som stimulerar samarbete mellan barnen i deras lärande förekommer till viss del. Undervisningen utgår i hög grad från Waldorfpedagogikens läroplan. Enligt förskolans läroplan, Lpfö98-10 uppvisar förskolan vissa brister. Barnen på förskolan ges inte möjlighet att utveckla sin förmåga att orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Att modern teknik saknas helt är inte förenligt med Lpfö Barn ska sträva efter att varje barn utvecklar sitt intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.... multimedia och informationsteknik kan användas i såväl skapande processer som i tillämpning. Vi bedömer att ett fönster ut mot verkligheten i ett vidare perspektiv saknas. Dokumentation av barns lärprocesser förekommer sällan och används inte för att utveckla verksamheten. Föräldrar saknar till stora delar möjlighet att ta del av dokumentationer. Det finns väl fungerande strategier och metoder för arbetet med barn i behov av särskilt stöd och för barn med annat modersmål än svenska. Lärandemiljön inomhus och utomhus är delvis stimulerande och utmanande, men den är inte mångsidig. Barnens nyfikenhet att undersöka kan ges en större stimulans. Synliga siffror och bokstäver som väcker barnens intresse saknas. Samverkan med samhälle, arbetsliv och högre utbildning förekommer mycket sällan i det pedagogiska arbetet. Närområdets möjligheter tas i stora delar tillvara i verksamheten. Bedömning enligt skala Stora brister i kvalitet Mindre god kvalitet God kvalitet Mycket god kvalitet 1,0 2,0 3,0 4,0 x (mall )

25 Ansvar och inflytande för barn Beskrivning Det är av stor pedagogisk betydelse om maten kan tillredas i förskolan Barnen har då möjlighet att hjälpa till att laga mat eller duka bordet, de känner dofterna och ser hur den goda maten läggs upp vackert. (Ur En väg till frihet) Barns ansvar för det egna lärandet och över verksamheten Verksamhetens innehåll är i huvudsak styrt av rutiner och rytmer enligt Waldorfs årshjul. Enligt förskolechefen betyder det att man inspireras av och följer årstiderna i verksamheten. Under de dagar vi besöker förskolan ser vi att pedagogerna ger barnen tillfällen till ansvar och inflytande i olika vardagssituationer. Vi hör hur pedagogerna ofta frågar barnen på vilket sätt de vill göra olika saker och ser hur barnen får hjälpa till. Vid måltiderna hjälper de stora barnen till att duka och att hämta glas, bestick och tallrikar i köket och hjälper till att bära tillbaka när de ätit färdigt. De äldre barnen tar mat och brer sina smörgåsar själva. Ett av de äldsta barnen får i uppgift att servera vatten till alla de andra vid bordet. De yngre barnen får maten serverad men de får själva välja vad de vill ha ur de olika skålarna. I hallen när barnen ska gå ut eller in får de god tid att klä på och av sig själva med stöd av pedagogerna vid behov. En pedagog berättar att hon hade tänkt arbeta med bondgården och djuren på gården. När hon presenterar detta för barnen blir de inte intresserade. Pedagogen berättar att det därför inte blev något av med det arbetet. I en av grupperna med de yngre barnen ska pedagogen berätta sagan om den Lilla, lilla gumman. Hon ber barnen hämta figurer för att illustrera sagan. Vi ser hur barnen hämtar gumman, katten och kossan. Pedagogen berättar sagan och när hon är klar frågar hon om det är något av barnen som vill göra sagan. Ett barn vill och berättar sagan en gång till och ett annat barn ber pedagogen att hon ska berätta ytterligare en gång till vilket pedagogen gör. Efter den tredje omgången av sagan ber pedagogen barnen att de ska ställa tillbaka figurerna i fönstret, vilket de gör. De äldre barnen ska baka. De har gjort en deg och pedagogen ber en av sexåringarna att portionera ut mjöl till var och en. En annan sexåring får i uppgift att dela degen i sju delar så att alla barn får en degbit. Vi ser hur barnen ges tid och förtroende att lösa de uppgifter de fått. Vi ser hur de jobbar för att kamraterna ska få lagom med mjöl och att dela degen på sju lika stora delar. Pedagogen låter barnen lösa sina uppgifter på egen hand. Demokratiska arbetsformer På förskolan finns inga formella forum för ett demokratiskt arbetssätt såsom barnråd eller matråd, där barnen kan träna sig att diskutera och fatta demokratiska beslut. Vi ser hur barnen ges möjligheter till ansvar och inflytande genom pedagogernas sätt att fråga barnen om olika saker i vardagen och lyhört ta tillvara deras tankar och önskemål (mall )

26 Samverkan med föräldrar Föräldrar på Sånga Barnträdgård ges möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamheten genom föräldramöten, utvecklingssamtal samt genom att på olika sätt delta i det praktiska arbetet på förskolan. Vi läser på förskolans hemsida att föräldrar ansvarar för den praktiska skötseln av förskolan. De städar och bakar bröd varje dag, en vecka i taget enligt ett schema. Det händer även att föräldrar hjälper till att laga maten. När biblioteksböckerna behöver bytas ut är det en förälder som åker till biblioteket och lånar nya böcker. Föräldrar deltar också i utestäddagar för att göra fint på förskolans gård och är delaktiga i de olika festerna som är ett viktigt och återkommande inslag i året på förskolan. I hallen finns en loggbok där föräldrar får information om saker som hänt på förskolan. Loggboken innehåller bland annat protokoll från föräldramöten. Pedagogerna berättar att föräldrar har uttryckt önskemål om att barnen ska få arbeta med flera teman. En följd av detta är att förskolan har som mål att arbeta mer med kommunikation för att öka föräldrars förståelse för Waldorfpedagogikens innehåll. Bedömning i text Barn ges i hög grad möjlighet att ta ansvar för sina egna handlingar och miljön. Barns tankar och åsikter tas i hög grad tillvara i verksamheten. Vi bedömer att barn har möjligheter att påverka sin egen situation och verksamhetens innehåll men möjligheterna begränsas av de många fasta rutinerna. Formella forum för demokrati saknas helt. Föräldrar ges stor möjlighet till delaktighet i förskolans verksamhet men få möjligheter att påverka utvecklingen av innehållet i verksamheten. Bedömning enligt skala Stora brister i kvalitet Mindre god kvalitet God kvalitet Mycket god kvalitet 1,0 2,0 3,0 4,0 x Förskolechefens ansvar Beskrivning Hos Waldorfskolorna eftersträvas en ickehierarkisk organisation enligt mottot: De som utför arbetet ska i största möjliga utsträckning ges ansvaret härför (mall )

27 Hur förskolechef leder den pedagogiska verksamheten Sånga Barnträdgård har utsett en förskolechef som också är ansvarig för barnens mat. Pedagogerna i barngruppen har avlastats det allt mer omfattande administrativa arbetet som de tidigare delat på, berättar förskolechefen. På vår fråga hur den pedagogiska verksamheten leds svarar hon att inom Waldorf arbetar vi med platta organisationer, även om förskolechefen är ansvarig för verksamheten. Alla pedagoger ansvarar för det pedagogiska arbetet för sin barngrupp. Som en följd av att pedagogerna är ombud i kommunens olika fortbildningsgrupper har de fått uppdraget att skriva handlingsplaner för hela förskolan om Språket, Matematik och Barn i behov av särskilt stöd. Vi frågar förskolechefen vilken pedagogisk drivkraft hon har och får till svar att det är det Waldorfpedagogiska arbetssättet som inspirerar och driver mig och att hon har ett mål att öka föräldrarnas kunskap och förståelse för hur vi arbetar. Förskolechefen poängterar dock att hon tycker att det är bra att vi tvingats in i arbetet med den nya läroplanen och fortsätter att det är bra att vi genom det måste reflektera. När vi frågar förskolechefen om vad som är det bästa med verksamheten i Sånga Barnträdgård svarar hon att: Förskolan har en fantastisk miljö där barnen inte blir störda. Det är bra eftersom barnen under förskoleåren/perioden ska skyddas från för många intryck. Det är pedagogiskt bra med småbarn i små grupper. Det systematiska kvalitetsarbetet I slutet av varje verksamhetsår summeras det systematiska kvalitetsarbetet i ett kvalitetsdokument utifrån en mall som Ekerö kommun sammanställt. Förskolan ska där utifrån kundundersökningens resultat kommentera och analysera nämndens mål och likabehandlingsplanen samt föreslå förbättringar och utvecklingsförslag. En verksamhetsplan skrivs som beskriver förskolans mål utifrån Lpfö98-10, Skollagen 4 och En väg för frihet, som är Waldorfskolans kursplan. Den beskriver också hur målen ska genomföras. I årets plan beskrivs målen och hur de ska genomföras för språk, matematikteknik, barn och föräldrars inflytande, likabehandlingsplanen och dokumentationen på förskolan. Under rubriken Dokumentation läser vi att Vi ska/måste finna en väg för vad som ska dokumenteras när det gäller det enskilda barnets lärande. Varje grupp får hitta sin modell som fungerar. Vi fortsätter med bloggen på dörren och periodhäftet. Vi fortsätter att fotografera med fokus på de olika verksamheterna som vi gör på förskolan och ska försöka hitta en bra modell att visa de för föräldrarna. Detta läsår har barn och föräldrars inflytande och kommunikationen med föräldrar tagit stor plats i diskussioner som förts, berättar pedagogerna. I anteckningar från ett föräldramöte läser vi att förskolechefen har gått igenom och diskuterat kundundersökningens resultat. Hon har i enlighet med förskolans verksamhetsplan på mötet ber om likabehandlingsplanen, Skollagen och Läroplanen för förskolan. En löpande utvärdering av verksamheten sker veckovis på avdelningsplaneringen samt på de gemensamma kollegierna. Verksamheten i sin helhet, följs upp på pedagogdagar en eller två 4 SFS 2010: (mall )

28 gånger/termin. I juni görs en utvärdering av verksamhetsplanen och verksamhetsåret som varit, med den samlade dokumentationen som grund. Resultatet och analysen av denna utvärdering ligger till grund för nästa års planering. (Verksamhetsplan Sånga Barnträdgård ). Möjligheter till kompetensutveckling för personal utifrån verksamhetens behov Pedagogerna säger att de kan gå kurser om de hittar något som intresserar. Stockholms västra distrikt av Waldorfförskolor har distriktsmöten en lördag varje termin och Waldorfförskolornas samråd har samrådsmöten en helg varje termin då alla pedagoger bjuds in. Waldorflärarhögskolan bedriver utbildningar av olika slag. Pedagoger på Sånga Barnträdgård deltar i kommunens språkgrupp och i en grupp för arbetet med barn i behov av särskilt stöd där utbyte av tankar och idéer sker. Det har varit mycket bra, säger pedagoger. Pedagogerna har tid för pedagogisk planering varje vecka. En pedagog berättar att denna tid mest används till planering för den egna gruppen. Gemensamma kollegier sker 1½ timme i veckan. Samverkan och kunskapsutbyte med de andra pedagogerna sker till stor del vid samtal på gården. Samverkan och övergångar inom verksamheten och mellan skolformer Utifrån Waldorfpedagogiken är det betydelsefullt att få vara kvar i förskolegruppen som sexåring. Waldorfförskolan ansvarar för att sexåringarna får särskild verksamhet samt att de förbereds inför skolstarten. (Ur En väg till frihet) När barnen byter grupp förbereds de genom att hälsa på den nya gruppen och att dörren mellan gruppernas rum hålls öppen. Pedagogerna försöker innan övergången se till att barnet får kontakt med den andra gruppens barn i lekar på gården, berättar en pedagog. De flesta av barnen på Sånga Barnträdgård går när de är sju år till Waldorfskolan i Drottningholm. På våren gör lärare från skolan besök på förskolan. Därefter inbjuds föräldrar och barn till ett besök under en dag på skolan. Sexåringarna får en gång i månaden under vårterminen delta i KIS (Kultur i skolan) arrangemang tillsammans med sexåringarna från Drottningholms Waldorfskola. Pedagogen berättar att detta har varit mycket uppskattat. De barn som inte ska gå i Waldorfskolan lämnar förskolan som 5-åringar för att börja i förskoleklass. Detta händer inte ofta enligt en pedagog och då gäller det bara något barn och det sker då enligt mottagande skolas rutiner. Bedömning i text Förskolechefen har i hög grad kunskap om verksamhetens pedagogiska kvalitet enligt Waldorfpedagogikens mål och intentioner. Hon reflekterar över och har kännedom om Lpfö98-10, men använder inte fullt ut de möjligheter som denna ger för att utveckla verksamheten tillsammans med förskolans pedagoger (mall )

29 Förskolechefen tar ansvar för att systematiskt planera, följa upp och utvärdera verksamheten. Personalen medverkar i hög grad i detta arbete. Föräldrar medverkar i viss mån i kvalitetsarbetet. Ett arbete har inletts för att öka föräldrars delaktighet. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras i viss utsträckning. Pedagogerna erbjuds kompetensutveckling som i viss mån är kopplad till verksamhetens behov. Det finns i viss mån fungerande rutiner för samverkan och kunskapsutbyte mellan pedagogerna. Det finns en i hög grad fungerande samverkan inom verksamheten och ett väl fungerande arbete med övergångar till skolan. Bedömning enligt skala Stora brister i kvalitet Mindre god kvalitet God kvalitet Mycket god kvalitet 1,0 2,0 3,0 4,0 x (mall )

30 JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION Tidigare relevant observation finns inte för Sånga Barnträdgård. REFERENSER Dokumentationer: Bilder på avdelningarna En väg till frihet, Utgiven i samarbete med Waldorfskolefederationen och Riksföreningen Waldorfförskolornas samråd. Målbeskrivning för Waldorfförskolor Hemsida Kalendarium Kalendarium HT-14, Sånga Barnträdgård Kvalitetsdokument läsåret , Ekerö kommun Lpfö98/10, Läroplan för förskolan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling, odaterad Matematik på Sånga Barnträdgård (under arbete ) Personal - Sånga Barnträdgård 2014/15 Pilen, Kundundersökning, mars 2014 Språket i verksamheten odaterad Språkplan odaterad Språkutveckling- Sånga Barnträdgård odaterad Utvärdering av verksamhetsplan Sånga Barnträdgård Utvärdering - Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Verksamhetsplan Sånga Barnträdgård, Våga Visa, Bedömningsmatris Förskola Våga Visa, metodbok för observationer 2014 Våga Visa, frågebank vid observation på förskola (mall )

31 Resultatredovisning för förskoleklass och grundskola vårterminen BUN15/23 31

32 MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Barn- o utbildningsnämndens au Resultatredovisning för förskoleklass och grundskola läsåret 2013/2014 (BUN15/23) Sammanfattning Utvecklingsledaren informerar om det systematiska kvalitetsarbetet och beskriver det dokument som kommer att presenteras för Barn- och utbildningsnämnden den 10 mars. Beslut Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott noterar informationen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 132

33 Tjänsteutlåtande Dnr BUN15/23 Anna-Maria Svensson Utvecklingsledare/utvärderingsexpert Barn- och utbildningsnämnden Resultatredovisning för förskoleklass och grundskola vårterminen 2014 Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning av ärendet Statistiken i denna redovisning visar att resultaten för elever i grundskolor i Ekerö fortsätter att vara god. Statistiken visar också att resultaten fortsätter att förbättras. Liksom tidigare år ökar resultaten när det gäller den fonologiska screeningen i förskoleklass mellan mätningen i september och i maj. Jämförelser med tidigare år visar att andelen elever i behov av fortsatta språklekar minskat sedan Andelen elever som når kravnivån i nationella prov i årskurs 3 i svenska varierar mellan 86,6 och 99,3 procent och andelen elever som når kravnivån i nationella prov i årskurs 3 i matematik varierar mellan 79,1 och 97,2 procent. Det är inte helt enkelt att tolka förändringar över tid, då provens utformning varierar mellan åren. Skolverkets statistik saknar samlade mått för årskurs 3, viket gör att resultaten är svåra att analysera och tolka på en aggregerad nivå. Det är dock viktigt att de skolor där andelen som nått kravnivån är låg analyserar sina resultat. Att ca 14 procent har problem med att skriva berättande text och ca 20 procent med mätning längd/proportionella samband bör ses som en signal. Liksom tidigare finns det skillnader mellan flickor och pojkars resultat i nationella prov i årskurs 6 och 9. Skillnaderna behöver fortsätta följas och analyseras över tid. Läsåret 2012/13 infördes betyg i årskurs 6. De två ämnen där elever i Ekerö får högst genomsnittligt betyg är samhällsorienterande ämnen och engelska, medan resultatet är lägst i fysik, teknik och biologi. Jämfört med riket ligger Ekerös betygsgenomsnitt ca en betygspoäng över i flertalet ämnen. 33

34 Tjänsteutlåtande Dnr BUN15/23 Det sammantagna meritvärdet i årskurs 9, vårterminen 2014, för elever i Ekerös skolor är 232,6. Det är en ökning jämfört med föregående år. Andelen elever som fick högre slutbetyg än provbetyg var högre i Ekerö än i riket när det gäller engelska och svenska, medan i matematik fick eleverna i genomsnitt lägre slutbetyg än provbetyg. Andelen elever i årskurs 9 som blev behöriga till gymnasieskolan har ökat jämfört med föregående år. Ökningen gäller alla gymnasieprogram utom med inriktning NO/teknik, där syns en liten minskning. När det gäller elever som är folkbokförda i Ekerö kommun noteras en ökning av andelen som fullföljer gymnasieutbildning inom tre år. Beslutsunderlag PM Dnr BUN15/ Ärendet Denna redovisning ingår i barn- och utbildningsnämndens utvärderingsplan och visar resultat för vårterminen 2014 för elever som gick i skolor i Ekerö. Statistiken har hämtats från Skolverkets databas SIRIS. I redovisningen ingår också gymnasieelever och den statistiken omfattar alla elever som vid ett givet år är folkbokförda i Ekerö kommun, oavsett vilken skola dessa går. Uppgifterna gällande gymnasieskolan bygger på statistik från Öppna jämförelser från Sveriges kommuner och landsting (SKL) och avser vårterminen Följande resultatmått redovisas: Fonologisk screening i förskoleklass Nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 Betygsstatistik för årskurs 6 och 9 Andel fullföljt gymnasieutbildning på tre år Beslutet expedieras till Produktionsledning förskola och skola Anna-Maria Svensson 34

35 Tjänsteutlåtande Dnr BUN15/23 35

36 PM Anna-Maria Svensson Utvecklingsledare/utvärderingsexpert Resultatredovisning för förskoleklass och grundskola vårterminen 2014 Dnr BUN15/ Sammanfattning Statistiken i denna redovisning visar att resultaten för elever i grundskolor i Ekerö fortsätter att vara god. Statistiken visar också att resultaten fortsätter att förbättras. Liksom tidigare år ökar resultaten när det gäller den fonologiska screeningen i förskoleklass mellan mätningen i september och i maj. Jämförelser med tidigare år visar att andelen elever i behov av fortsatta språklekar minskat sedan Andelen elever som når kravnivån i nationella prov i årskurs 3 i svenska varierar mellan 86,6 och 99,3 procent och andelen elever som når kravnivån i nationella prov i årskurs 3 i matematik varierar mellan 79,1 och 97,2 procent. Det är inte helt enkelt att tolka förändringar över tid, då provens utformning varierar mellan åren. Skolverkets statistik saknar samlade mått för årskurs 3, viket gör att resultaten är svåra att analysera och tolka på en aggregerad nivå. Det är dock viktigt att de skolor där andelen som nått kravnivån är låg analyserar sina resultat. Att ca 14 procent har problem med att skriva berättande text och ca 20 procent med mätning längd/proportionella samband bör ses som en signal. Liksom tidigare finns det skillnader mellan flickor och pojkars resultat i nationella prov i årskurs 6 och 9. Skillnaderna behöver fortsätta följas och analyseras över tid. Läsåret 2012/13 infördes betyg i årskurs 6. De två ämnen där elever i Ekerö får högst genomsnittligt betyg är samhällsorienterande ämnen och engelska, 1 (24) 36

37 PM medan resultatet är lägst i fysik, teknik och biologi. Jämfört med riket ligger Ekerös betygsgenomsnitt ca en betygspoäng över i flertalet ämnen. Det sammantagna meritvärdet i årskurs 9, vårterminen 2014, för elever i Ekerös skolor är 232,6. Det är en ökning jämfört med föregående år. Andelen elever som fick högre slutbetyg än provbetyg var högre i Ekerö än i riket när det gäller engelska och svenska, medan i matematik fick eleverna i genomsnitt lägre slutbetyg än provbetyg. Andelen elever i årskurs 9 som blev behöriga till gymnasieskolan har ökat jämfört med föregående år. Ökningen gäller alla gymnasieprogram utom med inriktning NO/teknik, där syns en liten minskning. När det gäller elever som är folkbokförda i Ekerö kommun noteras en ökning av andelen som fullföljer gymnasieutbildning inom tre år. Fonologisk screening i förskoleklassen Elevernas språkliga medvetenhet kartläggs i förskoleklass, genom s.k. fonologisk screening. Syftet med screeningen är att kunna ge elever individualiserad stimulans och träning under förskoleklassåret och att tidigt upptäcka eventuella svårigheter för att kunna sätt in åtgärder. Screeningen av eleverna genomförs i september och följs sedan upp med ytterligare en i maj. Redovisningen av resultaten gäller fyra deltest som har fenomen i fokus (begynnelseljud, antal ljud, jämförelser av ordlängd och skriva ord). Skolorna får konkret stöd av Resursteamet i hur elever med olika fonologiska medvetenhet kan stimuleras genom träningsmaterial med språklekar och erfarenhetsutbyte. Samtliga av elever i kommunen har kartlagts, såväl från kommunal som fristående verksamhet. I screeningen som genomfördes under läsåret 2013/14 deltog 436 elever på höstterminen och lika många elever på vårterminen. Mätningen på hösten 2013, när eleverna precis börjat förskoleklassen, visar att 42 procent av eleverna har god förmåga, 27 procent har måttliga svårigheter och 30 procent har stora svårigheter. 2 (24) 37

38 PM Figur 1: Genomsnittlig poäng i fonologisk screening i förskoleklass (elever i skolor i Ekerö, endast elever som deltagit i screeningen) Liksom tidigare år ökar resultaten väsentligt mellan den första kartläggningen i september och motsvarande mätning i slutet av förskoleklassen. Uppgången är ett resultat av uppföljningsprogrammet och tidiga insatser. Mätningen på våren 2014, när eleverna är på väg att avsluta förskoleklassen, visar att 90 procent har god förmåga, 7 procent har måttliga svårigheter och 3 procent har stora svårigheter. Jämförelser med tidigare läsår visar att resultaten när det gäller elever med stora svårigheter ligger på samma nivå, 3 procent maj 2012, 2013 och Däremot har andelen elever i behov av fortsatta språklekar minskat sedan 2012 (13 procent) och ligger ungefär på samma nivå 2013 (6 procent) och 2014 (7 procent). Gruppen elever med god förmåga har ökat från 87 procent (2012) till 90 procent (2014). 3 (24) 38

39 PM Årskurs 3 Nationellt prov i årskurs 3 Så gott som samtliga elever, 99 procent, genomförde samtliga delprov i svenska och matematik. Tabell 1: Nationellt prov i årskurs 3 i svenska, vårterminen 2014 Ekerö Riket Andel (%) som Andel (%) som Åk 3, Svenska nått kravnivån nått kravnivån Delprov Antal av samtl. av samtl. elever elever elever Tala: muntlig uppgift ,2 97,9 Läsa: berättande text ,7 94,4 Läsa: faktatext ,8 91,8 Läsa: enskild högläsning ,3 94,4 Läsa: enskilt textsamtal ,3 97,5 Skriva: berättande text ,6 90,3 Skriva: stavning och interpunktion ,5 89,7 Skriva: faktatext ,0 86,2 Andelen elever som nått kravnivån i svenska varierar mellan 86,6 och 99,3 procent mellan de olika delproven våren 2014, motsvarande variation i riket var 86,2 och 97,9 procent. Delprovet där flest elever hade svårigheter med handlade om att skriva berättande text. Även stavning och interpunktion samt skrivande av faktatext hade lägre resultat. Det samma gäller för resultaten i riket. När det gäller svenska hade Ekerö högre resultat än riket i delproven läsa berättande text, läsa faktatext, läsa enskilt textsamtal och skriva faktatext, dvs. i fyra av åtta delprov. Tabell 2: Nationellt prov i årskurs 3 i matematik, vårterminen 2014 Ekerö Riket Åk 3, Matematik Delprov Antal elever Andel (%) som nått kravnivån av samtl. elever Andel (%) som nått kravnivån av samtl. elever Muntlig kommunikation ,2 93,8 Överslagsräkning, huvudräkning ,0 88,0 Mönster i talföljder, geometriska mönster ,1 94,1 Positionssystemet, enkla problem ,0 93,1 Mätning längd, proportionella samband ,1 71,6 Symmetri, skriftliga räknemetoder ,1 82,0 Huvudräkning, förståelse för räknesätten ,0 91,0 Andelen elever som nått kravnivån i matematik våren 2014 varierar mellan 79,1 och 97,2 procent mellan de olika delproven. Det prov där flest elever hade 4 (24) 39

40 PM svårigheter var mätning/längd, proportionella samband och symmetri/skriftliga räknemetoder. Samma delprov hade lägre resultat i riket. När det gäller matematik hade Ekerö högre resultat än riket på samtliga delprov. En jämförelse mellan flickor och pojkars resultat visar att flickor i högre grad klarat kravnivån i proven i svenska. Störst skillnad syns i resultaten för läsa enskild högläsning samt stavning och interpunktion. I matematik är det istället pojkarna som nått bättre resultat som grupp, men skillnaden är inte lika tydlig som när det gäller svenska. I tre delprov har pojkarna högre resultat än flickorna och i fyra delprov ungefär lika resultat. De delprov där pojkarna har högre resultat är muntlig kommunikation, positionssystemet och mätning längd/proportionella samband. Årskurs 6 Nationella prov i årskurs 6 De flesta elever, procent, deltog i samtliga delprov. Tabell 3: Nationellt prov i årskurs 6 i svenska, matematik och engelska, vårterminen 2014 Resultat på ämnesprov i åk 6, läsåret 2013/14 Andel (%) elever som deltagit av samtliga Andel (%) elever med provbetyg A-E Genomsnittlig provbetygspoäng Ämne Delprov Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Svenska Provbetyg 96,8 98,8 94,9 97, ,3 13,8 14,8 12,8 Svenska Muntlig förmåga 98,1 98,8 97,4 ~ ~100 14,6 15,4 13,7 Svenska Läsförståelse 98, ,8 97,1 ~ ,7 16,4 14,9 Svenska Skriftlig förmåga 98, ,2 91,3 96, , ,5 Matematik Provbetyg 98,1 98,8 97,5 91,4 90,7 92,2 12,8 12,8 12,9 Engelska Provbetyg 97,2 98,2 96,2 97,1 96,9 ~100 15,4 15,3 15,5 Engelska Muntlig förmåga 99, ,4 95,6 96,3 94,9 15,2 15,3 15,1 Engelska Receptiv förmåga 98,4 99,4 97,5 94,3 93,2 95,5 14,8 14,6 15,1 Engelska Skriftlig förmåga 97,2 98,2 96,2 94,9 95,6 94,1 14, ,6 Ett stort antal elever får godkänt provbetyg, dvs. lägst E, i det nationella provet i årskurs 6. Andelen varierar mellan 91,4 i matematik och 97,1 i engelska. Det är mycket få elever som fått F i provbetyg. De flesta som inte fått E eller högre betyg har inte deltagit i alla delprov och har därför inte fått något provbetyg. Andelen elever som når provbetyg A-E i de olika delproven i svenska varierar mellan 91,3 och 100 procent. Andelen med provbetyg A-E i svenska är 95,5 procent. Motsvarande siffra för riket är 96,7 procent. När det gäller svenska visar resultaten att det delprov där flest har svårigheter är skriftlig förmåga. Detsamma gäller för riket. Det delprov där många har höga provbetygspoäng är läsförståelse (motsvarande för riket är muntlig förmåga). 5 (24) 40

41 PM Andelen som når provbetyg A-E i matematik är 91,4 procent, motsvarande siffra för riket är 90,9 procent. Andelen elever som får provbetyg A-E i engelska varierar mellan 94,3 och 95,6 procent. Andelen med provbetyg A-E i engelska är 97,1 procent, motsvarande siffra för riket är 93,4. En jämförelse mellan flickor och pojkars resultat visar att flickor i högre grad klarar godkänt provbetyg i svenska. Störst skillnad syns när det gäller delprovet skriftlig förmåga. När det gäller matematik och engelska är skillnaderna mellan flickor och pojkar små. Motsvarande trender syns också i riket. I bilagan finns resultat per skola. På flertalet skolor är andelen elever som fått minst provbetyg E ca 86 procent eller högre. Spridningen är större när det gäller andelen elever som nått högre betyg i provet. Samma tendens syns avseende skillnader mellan pojkar och flickors provresultat. Nedanstående tabell visar resultaten avseende nationella prov SO- och NOämnen i årskurs 6. Skolverket som beslutar vilket prov varje skola ska genomföra. Statistiska centralbyrån har på uppdrag av Skolverket arbetat fram en modell för hur fördelningen av de olika provämnena ska gå till för att urvalet ska bli så representativt som möjligt. Ungefär en vecka innan provet ska genomföras får skolan information om vilket ämne skolan tilldelats. Skolan meddelar då eleverna vilket ämnesprov som eleven ska genomföra. Anledningen till att skolan inte får information om ämnestilldelning tidigare är att proven inte ska styra planeringen av undervisningen. 6 (24) 41

42 PM Tabell 4: Nationellt prov i årskurs 6 i SO-ämnen, vårterminen 2014 So, åk 6 Antal elever Ämne Andel med provbetyg A-E Genomsnittligt provbetyg Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Ekebyhovskolan 53 Histora ,7 16,5 14,7 Färentuna skola 30 Samhälls ,9 14,3 13,5 Tappströmskolan 97 Religion ,6 14,8 12,3 Träkvista skola 44 Geografi ~100 ~ ,5 13,8 13,1 Uppgårdskolan 56 Samhälls 89,3 ~100 ~100 11, ,1 Birkaskolan 31 Geografi ,4 12,7 14,0 Ekebyhovskolan 50 Kemi ,8 14,5 12,8 Färentuna skola 30 Kemi ,6 12,5 12,7 Tappströmskolan 97 Biologi ~100 ~100 ~100 11,5 12,1 11,0 Träkvista skola 44 Kemi ~100 ~100 ~100 10,6 11,6 9,5 Uppgårdskolan 62 Biologi 91,9 ~100 ~100 11,5 12,5 10,4 Birkaskolan 30 Biologi ~100 ~100 ~100 10,8 10,9 10,6 Om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever dubbelprickas den (..) Om antalet elever med provbetyg F är 1-4, så visas andelen med A-E som ~100 Flertalet elever får godkänt (lägst E) i de nationella proven i SO- och NOämnena. Spridningen är större när det gäller andelen elever som nått högre betyg i provet. Samma tendens syns avseende skillnader mellan pojkar och flickors provresultat. Flickor har i genomsnitt högre provbetyg är pojkarna när det gäller SO- ämnena, förutom på Birkaskolan. Även när det gäller NOämnena har flickorna högre betyg än pojkarna, även om skillnaderna här är mindre. Samma tendens syns i riket. Betyg i årskurs 6 Läsåret 2012/13 infördes betyg i årskurs 6. Tabellen nedan redovisar andel som uppnått kunskapskraven vårterminen Tabell 5: Genomsnittligt betyg i årskurs 6, andel som uppnått kunskapskraven vårterminen 2014 Betyg åk 6, andel som uppnått kunskapskraven, vt 2014 Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel (%) som ej uppnått kunskapskraven i ett ämne Andel (%) som ej uppnått kunskapskraven i flera eller alla ämnen Ekerö 86,7 8 5,3 Stockholms län 81,3 7,5 11,2 Riket 79,5 7,9 12,6 Vårterminen 2014 uppnår 86,7 procent att alla elever i årkurs 6 i Ekerö kunskapskraven i alla ämnen. Motsvarande siffra för Stockholms län är 81,3 procent och riket 79,5 procent. Andel elever som inte uppnår kunskapskraven i 7 (24) 42

43 PM flera eller alla ämnen är 5,3 procent. Ekerös resultat står sig väl vid jämförelse med andra kommuner i Stockholms län och i riket. Nedanstående tabell visar genomsnittligt betyg i årskurs 6 uppdelat per ämne och kön. Tabell 6: Genomsnittligt betyg i årskurs 6 uppdelat per ämne och kön, vårterminen 2014 Andel (%) med A-E Genomsnittlig betygspoäng Ämne Total Flickor Pojkar Total Flickor Pojkar Bild ~ ~100 14,2 15,4 12,9 Engelska 96,6 96,4 96, ,1 Hem- och konsumentkunskap ~ ~100 14,2 15,6 12,7 Idrott och hälsa 98,1 ~100 96,8 14,6 14,7 14,5 Matematik 93,5 92,1 94, ,1 Modersmål ,8.... Musik ~ ~100 14, ,8 Naturorienterande ämnen , ,2 Biologi 97,1 ~100 96,3 12,8 13,3 12,1 Fysik 97,5 ~100 ~100 12,5 12,7 12,4 Kemi ~ ~100 13,1 13,5 12,7 Samhällsorienterande ämnen ,4 15,4 15,3 Geografi ~ ~100 13,7 14,2 13,2 Historia ~ ~100 13,7 14,3 13 Religionskunskap ~ ~100 13,8 14,4 13,1 Samhällskunskap ~ ~100 13,7 14,5 12,9 Slöjd ~ ~100 13,8 14,7 12,8 Svenska 97,5 ~100 95,5 13,8 14,8 12,8 Svenska som andraspråk Teckenspråk Teknik ,6 12,4 12,7 Samhällsorienterande ämnen och engelska är de ämnen där Ekerös elever fick högst genomsnittlig betygspoäng. Lägst resultat är det i fysik, teknik och biologi. Ekerös genomsnitt ligger ungefär en betygspoäng över riket i flertalet ämnen, men i samhällsorienterande ämnen ligger Ekerös genomsnitt två betygspoäng över riket. När det gäller matematik och fysik ligger Ekerös genomsnitt precis lika som riket. Flickor har i genomsnitt ett betygspoäng högre betyg än pojkar. Störst försprång har flickor i hem- och konsumentkunskap, bild, svenska samt slöjd, medan skillnaden är minst i teknik, matematik, engelska, samhällsorienterade ämnen, idrott och hälsa samt fysik. Betygsskillnaden mellan könen i åk 6 i Ekerö är något lägre än i riket i flertalet ämnen. 8 (24) 43

44 PM Årskurs 9 Meritvärden årskurs 9 Våren 2014 var andra året som elever i årskurs 9 fick betyg i betygsskolan med A-F, där F inte är godkänt betyg. 1 Nytt för 2014 är att eleven får räkna med betyg i moderna språk som ett 17:e betyg i meritvärdet. När Skolverket redovisar den nationella statistiken beräknas fortfarande meritvärdet på de 16 bästa betygen, precis som tidigare. Det sammantagna meritvärdet för elever i åk 9 i Ekerö 2014 är 232,6 (motsvarande siffra för riket är 214,8). Det är en ökning med 4,9 meritvärdespoäng jämfört med året innan, motsvarande ökning för riket är knappt 2 betygspoäng. Tabell 7: Slutbetyg åk 9, vårterminen 2014 Slutbetyg i åk 9, läsåret 2013/13 Genom- Andel (%) Antal elever snittligt som uppnått merit- kunskapskraven i värde (16) alla ämnen Kommunala skolor Ekebyhovskolan ,9 86,4 Tappströmsskolan ,2 84,3 Träkvista skola ,4 Uppgårdskolan ,6 92,4 Fristående skolor Birkaskolan ,5 93,3 Drottningholmskolan ,8 91,7 Sundsgården skola 2... Kommunala skolor Samtliga skolor Riket (samtliga huvudmän).. redovisas ej då antalet elever är färre än 10. data saknas ,6 87, ,6 87,3 214,8 77,4 De flesta skolor har höga meritvärden och spridningen mellan skolorna måste anses som ganska liten. Meritväret varierar från 221,6 (Uppgårdskolan) till 262,5 (Birkaskolan). Andelen elever som uppnår kravnivån i alla ämnen är 87,3 procent 2014 i Ekerö, vilket är en liten ökning jämfört med tidigare år. Nedanstående figur visar meritvärdet i årskurs 9 i Ekerö jämfört med riket under åren Liksom tidigare räknas betygen samman till ett meritvärde av elevens 16 bästa ämnen där betygsteg A, B, C, D, E omvandlas till poängen 20, 17,5, 15, 12,5, 10. Ej godkänt betyg, F, är 0 poäng. 9 (24) 44

45 PM Figur 2: Meritvärde årskurs 9, Ekerö jämfört med riket åren Ekerös meritvärde i årskurs 9 går stadigt uppåt. Det syns en uppåtgående trend sedan För behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram krävs godkänt i tre ämnen: matematik, engelska och svenska eller svenska som andra språk samt godkänt i ytterligare fem ämnen. För högskoleföreberedande program behövs godkänt i nio ämnen utöver de tre angivna. Andelen som är behöriga till gymnasieskolans yrkesförberedande program i Ekerö våren 2014 är 93,8 procent, vilket är en ökning sedan föregående år (1,3 procentenheter). Ekerös andel är betydligt över riksgenomsnittet, som är 86,9 procent. Tabell 8: Ekerös skolor behörighet till gymnasiet, vårterminen 2014 Yrkesförb Estetisk Samh, ek, No, tekn. hum Ekerö 93,7 92,5 93,8 93,3 91,3 93, ,4 93,5 90,3 90,9 89,7 Riket 87,5 87,6 86,9 86,5 86,5 85, ,8 84,2 83,4 83,2 82,9 Andelen behöriga elever har framförallt ökat på två skolor (Ekebyhovskolan och Tappströmskolan), medan andelen på övriga skolor är ungefär samma eller en marginell ökning. 10 (24) 45

46 PM Meritvärdet har ökat för både flickor och pojkar sedan föregående år, ökningen är större för pojkar. Studeras trenden sedan 2005 syns att resultaten har ökat för båda grupperna. Skillnaden mellan flickor och pojkars resultat varierar mellan åren och här går det inte att utläsa någon tydlig trend. År 2011 var skillnaden som minst, men sedan har skillnaden ökat igen. Den är fortfarande mindre än 2012, då skillnaden var störst (35,8 meritvärdespoäng). Figur 3: Meritvärde för flickor, pojkar i åk 9 i Ekerö (=Urval) jämfört med Stockholms län (=Jmf) 11 (24) 46

47 PM Skillnad i resultat utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Meritvärdet har ökat både för elever med föräldrar med gymnasial utbildning (heldragen linje längst ned i bilden nedan) och för elever med föräldrar med eftergymnasialutbildning (heldragen linje längst upp i bilden nedan). Eleverna i Ekerö har i genomsnitt högre resultat än vid motsvarande jämförelser med Stockholms län. Figur 4: Meritvärde åk 9 fördelat efter föräldrars utbildningsbakgrund i Ekerö (=Urval) jämfört med Stockholms län (=Jmf) När det gäller föräldrars utbildningsbakgrund visar resultaten att det finns en skillnad i meritvärde beroende på om elevens föräldrar har gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Skillnaderna ligger i linje med Stockholms län. Det kan dock konstateras att elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning har haft lägre resultat jämfört med elever i Stockholms län. År 2014 var första året som elever från Ekerö ligger över genomsnittet i Stockholms län. Om det är ett trendbrott eller inte är för tidigt att säga. Det behöver följas över flera år. Om det totala genomsnittliga meritvärdet jämförs med Stockholms län syns att elever från Ekerö ligger över genomsnittet och har gjort det sedan år Här är trenden något tydligare, även om det också behöver följas under flera år. 12 (24) 47

48 PM Vid jämförelser med riket ligger Ekerö betydligt över genomsnittet. Den trenden började år 2006 (gymnasial utbildning) och 2007 (eftergymnasial utbildning). Betyg i årskurs 9 I slutbetygen i åk 9 är bild, engelska, moderna språk samt idrott och hälsa de fyra ämnen där Ekerö får högst genomsnittligt betyg, medan resultatet är lägst i fysik, kemi och matematik. Ekerös genomsnitt ligger ungefär en betygspoäng över riket i flertalet ämnen, men när det gäller moderna språk, teknik, geografi och bild ligger Ekerös genomsnitt nästan två betygspoäng över riket. När det gäller modersmål ligger Ekerös genomsnitt två betygspoäng under riket. Tabell 9: Genomsnittlig betygspoäng och andel (%) med betyg A-E per ämnen, för elever i åk 9, år Resultaten avser alla skolor i Ekerö. Antal elever Totalt Flickor Pojkar Ämne Total Flickor Pojkar Betygspoäng Andel (%) Betygsmed A-E poäng Andel (%) Betygsmed A-E poäng Andel (%) med A-E Bild ,8 97,9 17,3 97,6 14,6 98,1 Engelska ,8 97,2 15,9 98,4 15,8 96,3 Hem och konsumentkunskap ,7 98,3 16,2 98,4 13,4 98,1 Idrott och hälsa ,5 94,8 16,1 95, ,4 Matematik ,6 96,5 13,9 96,8 13,3 96,3 Moderna språk, elevens val Moderna språk, språkval ,8 97,2 16,8 96,1 14,8 98,1 Modersmål , Musik ,9 97,2 15,8 97,6 14,2 96,9 Biologi ,1 14,7 93,7 13,5 94,4 Fysik ,6 95,1 14,2 94,4 13,1 95,6 Kemi ,4 94,1 14,1 95,2 12,8 93,2 Geografi ,1 96,9 15,7 96,8 14,7 96,9 Historia ,6 97,2 15,3 97,6 14,1 96,9 Religionskunskap ,3 97,2 14,8 96,8 13,8 97,5 Samhällskunskap ,2 15,7 96,8 14,4 97,5 Slöjd ,3 97,9 16,1 98,4 14,6 97,5 Svenska ,4 98,2 15,6 97,6 13,5 98,7 Svenska som andraspråk Teknik ,3 96,5 15,6 96,8 15,1 96,3 Om resultatuppgifterna baseras på färre än 10 elever dubbelprickas den (..) Flickor har i genomsnitt drygt ett betygspoäng högre betyg än pojkar. Störst försprång har flickor i hem- och konsumentkunskap, bild, svenska samt moderna språk, medan skillnaden är minst i engelska, teknik och matematik. Betygsskillnaden mellan könen i åk 9 i Ekerö är ungefär lika som riket. Det 13 (24) 48

49 PM gäller även i stort sett vilka ämnen som flickorna har högre resultat. Pojkarna i riket har högre betygspoäng i idrott och hälsa samt teknik. Här är skillnaderna mellan könen mindre i Ekerö. När det gäller modersmål är det fler pojkar än flickor som läser detta ämne i Ekerö och betyget är, jämfört med riket, ca 2 betygspoäng lägre. Nationella prov i årskurs 9 De flesta elever, 91,2-93,8 procent beroende på ämne, har genomfört alla delprov och fått provbetyg. Tabell 10: Nationellt prov i årskurs 9 i Ekerö (svenska, matematik och engelska) Resultat nationellla prov i åk 9 Andel (%) elever som deltagit Andel (%) med provbetyg A-E Genomsnittlig provbetygspoäng Prov/delprov Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Svenska Sammanvägt provbetyg 91,2 91,9 90,6 ~100 ~100 ~100 14,2 15,2 13,5 Tala (delprov A) 96,1 95,2 96,9 ~ ~100 15,6 16,6 14,9 Läsa (delprov B) 94,4 95,2 93,8 94,4 95,8 93,3 14,2 15,2 13,3 Skriva (delprov C) 94, , ,1 88,6 12,5 13,7 11,5 Matematik Provbetyg 93,8 92,7 94,6 95,6 94,8 96,2 12,9 12,9 13 Engelska Sammanvägt provbetyg 93,4 94,4 92,8 ~ ~100 15, ,6 Tala (delprov A) 95, ,6 ~ ~100 15,6 15,6 15,6 Läsa och lyssna (delprov B) 94,5 94,4 94,6 ~ ~100 16,6 16,6 16,6 Skriva (delprov C) 94,5 95, ,4 ~100 96,8 14, ,7 Flertalet elever har fått godkänt betyg i det nationella provet, dvs. lägst E. Bland de elever som inte fått godkänt finns både de som fått F, och elever som inte deltagit i alla delprov och därför inte fått något provbetyg. Andelen elever som når provbetyg A-E i de olika delproven i svenska varierar mellan 91 och 100 procent. Andelen med provbetyg A-E i svenska är ungefär 100 procent. Motsvarande siffra för riket är 96,4 procent. När det gäller svenska visar resultaten att det delprov där flest har svårigheter är skriva. Detsamma gäller för riket. Det delprov där många har höga provbetygspoäng är tala (delprov A). Det samma gäller för riket. Andelen som når provbetyg A-E i matematik är 95,6 procent, motsvarande siffra för riket är 87,5 procent. Andelen elever som får provbetyg A-E i engelska varierar mellan 97,4 och ungefär 100 procent. Andelen med provbetyg A-E i engelska är ungefär 100 procent, motsvarande siffra för riket är 96,8 procent. En jämförelse mellan flickor och pojkars resultat visar att flickor i högre grad klarar godkänt provbetyg i svenska. Störst skillnad syns när det gäller delprovet 14 (24) 49

50 PM skriftlig förmåga. När det gäller matematik och engelska är skillnaderna mellan flickor och pojkar små. Motsvarande trender syns också i riket. I bilagan finns resultat per skola. På flertalet skolor är andelen elever som fått minst provbetyg E drygt 94 procent eller högre. Spridningen är större när det gäller andelen elever som nått högre betyg i provet. Samma tendens syns avseende skillnader mellan pojkar och flickors provresultat. Nedanstående tabell visar resultaten avseende nationella prov SO- och NOämnen i årskurs 9. Tabell 11: Nationellt prov i årskurs 9 i Ekerö (SO- och NO-ämnen) Flertalet elever får godkänt (lägst E) i de nationella proven i SO- och NOämnena. Spridningen är större när det gäller andelen elever som nått högre betyg i provet. Samma tendens syns avseende skillnader mellan pojkar och flickors provresultat. Flickor har i genomsnitt högre provbetyg är pojkarna när det gäller SO- ämnena. Även när det gäller NO- ämnena har flickorna högre betyg än pojkarna. Samma tendens syns i riket. 15 (24) 50

51 PM Jämförelse mellan resultat på nationella prov och slutbetyg i årskurs 9 Ungefär sju av tio elever i åk 9 fick samma slutbetyg som de fick i det nationella provet i engelska och matematik. I svenska gäller sex av tio elever. Figur 5: Andel elever som fick lägre, lika resp. högre slutbetyg än provbetyg i åk 9, vårterminen 2014 (svenska, matematik och engelska) Något färre elever i Ekerö än i riket fick högre slutbetyg än provbetyg i matematik. Det gäller alla skolor utom Birkaskolan. Något fler elever i Ekerö än i riket fick högre slutbetyg än provbetyg i svenska. Det gäller alla skolor utom Uppgårdskolan och Träkvista skola. När det gäller engelska fick något fler elever i Ekerö än i riket högre slutbetyg än provbetyg. Det gäller alla skolor utom Ekebyhovskolan (Träkvista skola ligger ungefär lika som riket). 16 (24) 51

52 PM Gymnasieskolan Statistiken i nedanstående tabell omfattar alla gymnasieelever som vid angivet år är folkbokförda i Ekerö kommun, oavsett vilken skola dessa går. Tabell 12: Andel gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom tre år* Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom tre år Efter programinriktning Studieförberedande Yrkesförberedande År Andel Andel Andel ,3 80,7 71, ,3 79,8 68, ,0 82,6 69, ,5 78,1 67, ,3 76,0 73,7 * Källa: Öppna jämförelser 2014, Sveriges kommuner och landsting (SKL). Statistiken i SKL:s Öppna jämförelser 2014 avser läsåret innan dvs. 2012/2013. Av de elever som var folkbokförda i Ekerö och som påbörjade en gymnasieutbildning hösten 2010 hade drygt 77 procent fått slutbetyg tre år senare. Här räknas även om eleven fått slutbetyg på annat program eller i annan kommun än där hon eller han började. Motsvarande siffra för riket är drygt 78 procent. Andelen elever som fullföljer har fluktuerat de senaste åren men ligger år 2013 nästan i nivå med de senaste fem årens högsta notering. Det är fler som fullföljer när det gäller de studieförberedande programinriktningarna jämfört med de yrkesföreberedande. Om jämförelsen istället görs avseende andelen elever som fullföljer gymnasiet på fyra år konstateras att andelen ökar till knappt 82 procent. Motsvarande siffra för riket är knappt 77 procent. När det gäller studieförberedande program fullföljer 87 procent sin gymnasieutbildning på fyra år, motsvarande när det gäller yrkesförberedande program är 78,4 procent. Detta är något över snittet för riket. 17 (24) 52

53 PM Bilaga Årskurs 3 Tabell 13: Nationellt prov i årskurs 3 i svenska, vårterminen 2014 Åk 3, Svenska Antal elever Andel elever som nått kravnivån i provet (%) Tala: muntlig Läsa: text berättande text Läsa: faktatext Läsa: enskild högläsning Läsa: enskilt textsamtal Skriva: berättande text Skriva: stavning och interpunktion Ekebyhovskolan 53 91,3 90,6 90,6 90,6 96,2 79,2 79,2 92,5 Färentuna skola ,3 96, ,3 Munsö skola , ,0 Närlundaskolan 53 96, , ,8 86,8 90,6 Sanduddens skola ,0 94, ,0 98,0 90,0 Skå skola ,0 100 Stenhamraskolan , , ,3 96,6 93,1 Sundby skola 27 81,5 92,6 88,9 96, ,2 77,8 70,4 Träkvista skola ,2 86,5 90, ,2 82,7 Birkaskolan ,3 83,9 87, , ,9 Drottningholmskolan 20 75,0 90,0 80,0 80,0 95,0.. 55,0 70,0 Ekerö, Totalt ,2 95,7 92,8 93,3 99,3 85,6 86,5 87,0 Riket 97,9 94,4 91,8 94,4 97,5 90,3 89,7 85,1 Om resultatuppgifterna baseras på färre än 10 elever dubbelprickas den (..) Skriva: faktatext Tabell 14: Nationellt prov i årskurs 3 i engelska, vårterminen 2014 Åk 3, Matematik Andel elever som nått kravnivån i provet (%) Mönster i Överslagsräkning, geometriska talföljder, Muntlig Antal elever kommuniktion huvudräkning mönster Positionssystemet, Mätning längd, Symmentri, Huvudräkning, enkla proportionella skriftliga förståelse för problem samband räknemetoder räknesätten Ekebyhovskolan 53 90,6 88,7 94,3 90,6 71,7 86,8 90,6 Färentuna skola , Munsö skola , ,2 95,2 85,7 100 Närlundaskolan 53 88,7 96,2 98,1 96,2 81,1 77,4 94,3 Sanduddens skola , ,0 92,0 100 Skå skola 20 95,0 95, , Stenhamraskolan ,8 98,3 98,3 89,7 98,3 94,8 Sundby skola ,3 96,3 92,6 81,5 92,6 92,6 Träkvista skola 52 96,2 88,5 98,1 90,4 53,8 73,1 92,3 Birkaskolan 31,0 90,8 96,8 96,8 93,5 83,9 74,2 83,9 Drottningholmskolan 20,0 90,0 85,0 85,0 95,0 50,0.. 70,0 Ekerö, Totalt ,2 93,0 97,1 95,0 79,1 84,1 93,0 Riket 93,8 88,0 94,1 93,1 71,6 82,0 91,0 Om resultatuppgifterna baseras på färre än 10 elever dubbelprickas den (..) 18 (24) 53

54 PM Årkurs 6 Tabell 15: Nationellt prov i årskurs 6 i svenska, per skola, vårterminen 2014 Svenska, åk 6 Antal elever Andel med provbetyg A-E Genomsnittligt provbetyg Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Ekebyhovskolan ,2 16,0 14,2 Färentuna skola ~100 13,2 13,4 12,9 Tappströmskolan 98 ~ ~100 14,0 15,3 12,7 Träkvista skola 40 ~ ~100 14,8 16,0 13,9 Uppgårdskolan 57 91, ,9 13,6 9,8 Birkaskolan ,9 13,9 13,9 Om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever dubbelprickas den (..) Om antalet elever med provbetyg F är 1-4, så visas andelen med A-E som ~100 Tabell 16: Nationellt prov i årskurs 6 i matematik, per skola, vårterminen 2014 Matematik, åk 6 Antal elever Andel med provbetyg A-E Genomsnittligt provbetyg Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Ekebyhovskolan 50 90,0 ~100 ~100 13,7 13,5 13,8 Färentuna skola 30 ~100 ~ ,2 12,6 13,8 Tappströmskolan 98 89,8 89,8 89,8 12,2 12,4 12,0 Träkvista skola 41 ~ ~100 12,7 13,2 12,4 Uppgårdskolan 64 85,9 82,4 ~100 11,9 11,7 12,2 Birkaskolan 31 ~100 ~ ,2 14,6 15,6 Om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever dubbelprickas den (..) Om antalet elever med provbetyg F är 1-4, så visas andelen med A-E som ~100 Tabell 17: Nationellt prov i årskurs 6 i engelska, per skola, vårterminen 2014 Engelska, åk 6 Antal elever Andel med provbetyg A-E Genomsnittligt provbetyg Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Ekebyhovskolan 53 ~100 ~100 ~100 16,2 15,6 17,1 Färentuna skola 30 ~100 ~100 ~100 12,9 13,2 12,5 Tappströmskolan 99 ~100 ~100 ~100 15,2 15,3 15,2 Träkvista skola ,7 15,9 15,3 Uppgårdskolan 57 ~ ~100 15,4 15,8 14,8 Birkaskolan ,7 15,5 17,6 Om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever dubbelprickas den (..) Om antalet elever med provbetyg F är 1-4, så visas andelen med A-E som ~ (24) 54

55 PM Årskurs 9 Figur 6: Meritvärden i åk 9, per skola, åren Figur 7: Andel flickor och pojkar som når kunskapskraven i alla ämnen åk 9, Ekerö jämf. med riket åren (24) 55

56 PM Figur 8: Behörighet till gymnasiet, Ekerö jämfört med riket åren Tabell 18: Slutbetyg åk 9, jämförelser flickor och pojkar Flickor Antal elever Andel (%) elever Andel (%) uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel (%) behörig yrkesprog. Genomsnittlig meritv (16) Pojkar Antal elever Andel (%) elever Andel (%) uppnått kunskapskraven i alla Andel (%) behörig ämnen yrkesprog. Genomsnittlig meritv. (16) Ekebyhovskolan Tappströmsskolan ~ , ,5 Träkvista skola , ,1 Uppgårdskolan ~ , ~ ,3 Birkaskolan ~ ,3 Drottningholmskolan Sundsgården skola Ekerö, Totalt , ,7 Ekerö, Kommunal , ,4 Ekerö, Fristående ~ , ,2 Om resultatuppgifterna baseras på färre än 10 elever dubbelprickas den (..) Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. 21 (24) 56

57 PM Tabell 19: Slutbetyg åk 9 föräldrars utbildningsbakgrund Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Antal elever Andel (%) elever Andel (%) uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel (%) behörig yrkespr ogram Genomsnittligt meritvär de (16) Antal elever Andel (%) elever Andel (%) uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel (%) behörig yrkespr ogram Genomsnittligt meritvär de (16) Ekebyhovskolan ~ ,7 Sundsgården skola Tappströmsskolan ~ , ~ ,3 Träkvista skola , Uppgårdskolan ~ , ~ ,2 Birkaskolan ~ Drottningholmskolan Ekerö, Totalt , ~ ,7 Ekerö, Kommunal , ~ ,3 Ekerö, Fristående , ~ ,9 Om resultatuppgifterna baseras på färre än 10 elever dubbelprickas den (..) Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. Figur 9: Meritvärde åk 9 fördelat efter föräldrars utbildningsbakgrund i Ekerö (=Urval) jämfört med Stockholms län (=Jmf) 22 (24) 57

58 PM Tabell 20: Nationellt prov i årskurs 9 i svenska, per skola, vårterminen 2014 Svenska, åk 9 Antal elever Andel med provbetyg A-E Genomsnittligt provbetyg Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Ekebyhovskolan 13 ~100 ~100 ~100 14,1.. 13,3 Tappströmskolan ,7 16,0 13,8 Träkvista skola 43 ~100 ~ ,2 14,0 12,4 Uppgårdskolan ,8 14,9 13,1 Birkaskolan ,0 15,0 15,0 Drottningsholmskolan ,2.. Om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever dubbelprickas den (..) Om antalet elever med provbetyg F är 1-4, så visas andelen med A-E som ~100 Tabell 21: Nationellt prov i årskurs 9 i matematik, per skola, vårterminen 2014 Matematik, åk 9 Antal elever Andel med provbetyg A-E Genomsnittligt provbetyg Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Ekebyhovskolan ,4.. 14,4 Tappströmskolan 90 94,4 ~100 ~100 12,9 13,6 12,4 Träkvista skola 43 ~100 ~ ,8 12,3 11,3 Uppgårdskolan 77 ~100 ~100 ~100 13,1 12,7 13,3 Birkaskolan 29 ~100 ~ ,1 16,1 16,2 Drottningsholmskolan ,0.... Om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever dubbelprickas den (..) Tabell 22: Nationellt prov i årskurs 9 i engelska, per skola, vårterminen 2014 Engelska, åk 9 Antal elever Andel med provbetyg A-E Genomsnittligt provbetyg Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Ekebyhovskolan ,8.. 17,5 Tappströmskolan ,3 16,2 16,4 Träkvista skola ,3 15,5 15 Uppgårdskolan 74 ~ ~100 14,7 15,6 14,2 Birkaskolan ,1 16,1 16,2 Drottningsholmskolan ,9.... Om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever dubbelprickas den (..) Om antalet elever med provbetyg F är 1-4, så visas andelen med A-E som ~ (24) 58

59 PM Tabell 23: Andel elever som fick lägre, lika resp. högre slutbetyg än provbetyg i åk 9, vårterminen 2014 (No- och So-ämnen) Resultat nat.prov åk 9, NO och SO Biologi Kemi Geografi Religion Samhällskunskap Lägre Lika Hö gre Lägre Lika Hö gre Lägre Lika Hö gre Lägre Lika Hö gre Lägre Lika Hö gre Ekebyhovskolan 10,0 80,0 10, ,0 70,0 15,0 Tappströmskolan ,4 63,3 22,2.. 74,7 25, Träkvista skola ,3 47,7.. 79,5 20, Uppgårdskolan ,6 52,8 41,7 12,9 44,3 42, Birkaskolan.. 62,1 37, ,4 27, Riket 7,2 63,1 29,7 4,8 61,4 33,8 6,6 69,2 24,2 4,7 68,0 27,3 4,5 63,7 31,0 Om data saknas visas två prickar (..). Nationella prov i NO och SO genomförs i ett urval av rikets skolor 24 (24) 59

60 Barn och utbildningsnämndens verksamhetsberättelse BUN15/4 60

61 MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Barn- o utbildningsnämndens au Barn och utbildningsnämndens verksamhetsberättelse 2014 (BUN15/4) Sammanfattning Nämndens verksamhet bedrivs utifrån den av kommunfullmäktige antagna budgeten. För det gångna verksamhetsåret redovisas ett överskott på tkr. Överskottet utgör 1,5 procent av nämndens totala nettoomslutning på tkr. Nämndens verksamhetsområde påverkas i allt väsentligt av befolkningsutvecklingen. Sker förändringar märks de snabbt i antalet barn/elever i de olika verksamheterna och därmed i de intäkter och kostnader som nämnden har. I bilaga 1 redovisas årets utfall i förhållande till budget och i bilaga 2 redovisas verksamhetsstatistik och nyckeltal. Avvikelsen ( tkr) i förhållande till budget utgörs främst av följande: 1. Inom förskola har förändringar i utbetalningsrutiner till enheterna samt lägre kostnader för tilläggbelopp har gett ett positivt resultat. ( tkr) 2. Pedagogisk omsorg visar också ett positivt resultat (2 168 tkr). Lägre efterfrågan på platser förklarar överskottet. 3. Förskoleklass och grundskola totalt fler elever (snitt 21) än i budget samt ökat behov av tilläggsbelopp för elever i behov av särskilt stöd. ( tkr) 4. Totalt något färre elever i behov av särskilt stöd i grundsärskolan. ( tkr) 5. Totalt färre elever i gymnasiet, folkhögskola och gymnasiesärskola än plan i budget. ( tkr) 6. Vuxentutbildning visar totalt ett överskott ( tkr). 7. Syv, vägledning-uppföljning och UMJ visar ett mindre överskott (+ 510) 8. Nämndkontor och gemensamverksamhet visar ett överskott på grund av vakant tjänst under del av året. (+580 tkr) Det genomsnittliga meritvärdet för elever i åk 9 har under de senaste fem åren stadigt ökat och Ekerö kan numera räknas till de 14 kommuner i landet som har de högsta meritvärdena. Andelen behöriga till nationellt program i gymnasieskolan läsåret 2013/2014 uppgår till 93 procent. Det genomsnittliga meritvärdet vårterminen 2014 är 237,1 och 88,3 procent av eleverna i åk 9 har betyg A-E (lägst godkänt) i alla ämnen. Uppgifterna här avser elever i kommunala och fristående skolor i Ekerö kommun. Andelen som når målen i alla ämnen i åk 9 våren 2014 är 87,3 procent (86,6 procent år 2013), motsvarande siffra för riket är 77,4 procent. Det placerar Ekerö på plats 29 i riket (år 2012 plats 40) enligt SKL:s öppna jämförelser. SKL:s Öppna jämförelser avseende 2014 publicerades under våren Justerandes sign Utdragsbestyrkande 161

62 MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Barn- o utbildningsnämndens au Förslag till beslut Barn och Utbildningsnämnden godkänner reviderat tjänsteutlåtande och PM för verksamhetsberättelsen för 2014 och överlämnar den till kommunstyrelsen. Beslut Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutar om fortsatt beredning av ärendet. Beslutsunderlag Verksamhetsberättelse 2014 för Barn och utbildningsnämnden Ekonomitabell_utfall_2014 Verksamhetsmatt_2014 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 262

63 Tjänsteutlåtande Dnr BUN15/4 Anders Anagrius Chef nämndkontor barn och utbildning Tel Barn- och utbildningsnämnden Verksamhetsberättelse 2014 för barn och utbildningsnämnden Förslag till beslut Barn och Utbildningsnämnden godkänner verksamhetsberättelse för 2014 och överlämnar den till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Nämndens verksamhet bedrivs utifrån den av kommunfullmäktige antagna budgeten. För det gångna verksamhetsåret redovisas ett överskott på tkr. Överskottet utgör 1,5 procent av nämndens totala nettoomslutning på tkr. Nämndens verksamhetsområde påverkas i allt väsentligt av befolkningsutvecklingen. Sker förändringar märks de snabbt i antalet barn/elever i de olika verksamheterna och därmed i de intäkter och kostnader som nämnden har. I bilaga 1 redovisas årets utfall i förhållande till budget och i bilaga 2 redovisas verksamhetsmått. Avvikelsen ( tkr) i förhållande till budget utgörs främst av följande: 1. Inom förskola har förändringar i utbetalningsrutiner till enheterna, lägre kostnader för tilläggbelopp samt högre intäkter från andra kommuner än beräknat gett ett positivt resultat. ( tkr) 2. Pedagogisk omsorg visar också ett positivt resultat ( tkr). Lägre efterfrågan på platser förklarar överskottet. 3. Ett fåtal vårdnadshavare har hört av sig angående möjligheten att ansöka om omsorg på obekväm arbetstid men ingen ansökan har inkommit vilket innebär ett överskott i budget på tkr. 4. Antalet vårdnadsbidrag har minskat och visar ett överskott på 200 tkr. 5. Förskoleklass och grundskola visar ett underskott ( tkr). Fler elever än budgeterat, ökat behov av tilläggsbelopp för elever i behov av särskilt stöd, 63

64 Tjänsteutlåtande Dnr BUN15/4 ökade kostnader för skolskjuts. I det negativa utfallet ligger även kostnaden för den särskilda satsning på matematik och IT som kommunstyrelsen beslutade om våren Totalt något färre elever i grundsärskolan. ( tkr) 7. Färre elever i gymnasiet, folkhögskola och gymnasiesärskola än plan i budget ( tkr). 8. Vuxenutbildning visar totalt ett överskott ( tkr), främst pga. färre särvuxelever och lägre kostander för SFI än budgeterat. 9. Syv, vägledning-uppföljning och UMJ visar ett mindre överskott (+ 510 tkr). 10. Nämndkontor och gemensam verksamhet visar ett överskott på grund av vakanta tjänster under del av året (+580 tkr). Det genomsnittliga meritvärdet för elever i åk 9 har under de senaste fem åren stadigt ökat och Ekerö kan numera räknas till de 14 kommuner i landet som har de högsta meritvärdena. Andelen behöriga till nationellt program i gymnasieskolan läsåret 2013/2014 uppgår till 93 procent. Det genomsnittliga meritvärdet vårterminen 2014 är 232,6. Uppgifterna här avser elever i kommunala och fristående skolor i Ekerö kommun. Andelen som når målen i alla ämnen i åk 9 våren 2014 är 87,3 procent (86,6 procent år 2013), motsvarande siffra för riket är 77,4 procent. Det placerar Ekerö på plats 29 i riket (år 2012 plats 40) enligt SKL:s öppna jämförelser. SKL:s Öppna jämförelser avseende 2014 publicerades under våren Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Dnr 15/4 PM Verksamhetsberättelse 2014 för barn och utbildningsnämnden, Beslutet expedieras till Kommunstyrlelsen Anders Anagrius Chef nämndkontor barn och utbildning 64

65 Tjänsteutlåtande Dnr BUN15/4 65

66 PM reviderat Anders Anagrius Chef nämndkontor barn och utbildning Verksamhetsberättelse 2014 för Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN15/4-043 Sammanfattning Nämndens verksamhet bedrivs utifrån den av kommunfullmäktige antagna budgeten. För det gångna verksamhetsåret redovisas ett överskott på tkr. Överskottet utgör 1,5 procent av nämndens totala nettoomslutning på tkr. Nämndens verksamhetsområde påverkas i allt väsentligt av befolkningsutvecklingen. Sker förändringar märks de snabbt i antalet barn/elever i de olika verksamheterna och därmed i de intäkter och kostnader som nämnden har. I bilaga 1 redovisas årets utfall i förhållande till budget och i bilaga 2 redovisas verksamhetsmått. TOTALT Utfall Budget Utfall Avvik tkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Förändring jämfört föregående år, tkr , proce 2,7 Förändring (+) = ökad nettokostnader, (-) minskad nettokostnad Avvikelsen ( tkr) i förhållande till budget utgörs främst av följande: 1. Inom förskola har förändringar i utbetalningsrutiner till enheterna, lägre kostnader för tilläggbelopp samt högre intäkter från andra kommuner än beräknat gett ett positivt resultat. ( tkr) 2. Pedagogisk omsorg visar också ett positivt resultat ( tkr). Lägre efterfrågan på platser förklarar överskottet. 1 (30) 66

67 PM 3. Ett fåtal vårdnadshavare har hört av sig angående möjligheten att ansöka om omsorg på obekväm arbetstid men ingen ansökan har inkommit vilket innebär ett överskott i budget på tkr. 4. Antalet vårdnadsbidrag har minskat och visar ett överskott på 200 tkr. 5. Förskoleklass och grundskola visar ett underskott ( tkr). Fler elever än budgeterat, ökat behov av tilläggsbelopp för elever i behov av särskilt stöd, ökade kostnader för skolskjuts. I det negativa utfallet ligger även kostnaden för den särskilda satsning på matematik och IT som kommunstyrelsen beslutade om våren Totalt något färre elever i grundsärskolan. ( tkr) 7. Färre elever i gymnasiet, folkhögskola och gymnasiesärskola än plan i budget ( tkr). 8. Vuxenutbildning visar totalt ett överskott ( tkr), främst pga. färre särvuxelever och lägre kostander för SFI än budgeterat. 9. Syv, vägledning-uppföljning och UMJ visar ett mindre överskott (+ 510 tkr). 10. Nämndkontor och gemensam verksamhet visar ett överskott på grund av vakanta tjänster under del av året (+580 tkr). Det genomsnittliga meritvärdet för elever i åk 9 har under de senaste fem åren stadigt ökat och Ekerö kan numera räknas till de 14 kommuner i landet som har de högsta meritvärdena. Andelen behöriga till nationellt program i gymnasieskolan läsåret 2013/2014 uppgår till 93 procent. Det genomsnittliga meritvärdet vårterminen 2014 är 232,6. Uppgifterna här avser elever i kommunala och fristående skolor i Ekerö kommun. Andelen som når målen i alla ämnen i åk 9 våren 2014 är 87,3 procent (86,6 procent år 2013), motsvarande siffra för riket är 77,4 procent. Det placerar Ekerö på plats 29 i riket (år 2012 plats 40) enligt SKL:s öppna jämförelser. SKL:s Öppna jämförelser avseende 2014 publicerades under våren Uppdrag och omfattning Barn och utbildningsnämndens ansvarsområde omfattar förskola, pedagogisk omsorg/familjedaghem, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg, gymnasieskola samt vuxenutbildning. Totalt handlar det om verksamheter för ca barn, ungdomar och vuxna som bedrivs i kommunal regi inom kommunen, som fristående verksamheter inom och utanför kommunen eller i kommunal regi utanför kommunen. Exempel på viktiga områden är verksamheternas kvalitet och resultat i förhållande till prioriterade områden som meritvärden i årskurs 9, andel godkända i samtliga ämnen m.m. 2 (30) 67

68 PM Volymer 2. Verksamhetsuppföljning Volymantagandena i budget utgår från befolkningsprognos inklusive planerad nybyggnation som görs årligen. Redan små avvikelser framförallt när det gäller inoch utflyttning påverkar nämndens resultat. I bilaga 2 redovisas antal barn/elever i de olika verksamhetsformerna. Under avsnittet verksamhetsstatistik redogörs för volymernas utfall jämfört budget. Sammantaget kan sägas att en del av det redovisade sammanlagda resultatet kan hänförs till färre barn i förskola och färre elever i gymnasieskola än budgeterat. Pedagogisk omsorg i form av familjedaghem Under 2014 har Söderläges familjedaghem avslutat sin verksamhet inom pedagogisk omsorg i form av familjedaghem. Söderläge har haft ett godkännande för 8 barn. Vårdnadsbidrag Under 2014 har i snitt ca 8 familjer i månaden fått beviljat vårdnadsbidrag. Det kan jämnföras med att i snitt 10 familjer under 2013 blev beviljade vårdnadsbidrag. Omsorg på tid då förskola och fritidshem inte erbjuds Enligt skollagen 25 kap 5 ska kommunen sträva efter att erbjuda omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds för barn vars föräldrar har behov av det och inte själva kan ordna omsorgen. Utgångspunkten för bestämmelsen är att det ska gå att kombinera föräldraskap och förvärvsarbete, trots att arbetstiden är förlagd, helt eller delvis, till kvällar, nätter eller helger (obekväm arbetstid). Det är viktigt att notera att bestämmelsen inte innebär någon rättighet för föräldrar att få omsorg på obekväm arbetstid. Föräldrarna har ansvar för att hitta lösningar på omsorgsbehovet för sina barn. Omsorg på obekväm arbetstid har under 2014 upphandlats och erbjuds i hemmet för ett eller flera barn till vårdnadshavare som regelbundet och återkommande i sitt ordinarie arbete har arbetstid förlagd på kvällar, nätter och/eller helger. Öppen fritidsverksamhet Intresset för att delta i fritidsklubbarnas verksamhet inom kommunen har stabiliserat sig och ökar inte nämnvärt längre har i snitt 657 barn befunnit sig i 3 (30) 68

69 PM verksamheten. Motsvarande siffra för 2013 var 655, barn och för barn. Matematiklyftet Ekerös kommunala skolor och Birkaskolan har deltagit i matematiklyftet som syftar till att öka elevernas måluppfyllelse i matematik genom att stärka matematikundervisningen. Fortbildningen sker genom kollegialt lärande mellan matematiklärare och med professionellt stöd av särskilt utbildade handledare. Det ingår också en utbildning för rektorer vars lärare deltar i fortbildningen. Skolorna som deltar i matematiklyftet vittnar om den positiva effekt som det kollegiala lärandet har och hur lärare utvecklar och befäster kunskap i matematikdidaktik i sin egen undervisning och vardag utifrån lokala förutsättningar och behov. Nästan alla matematikundervisande lärare i de kommunala skolorna har deltagit i matematiklyftet. Förskollärar- och lärarlegitimation Under året har en s.k. kompetensmodul köpts in. Den är en del av det större program som kommunen använder för personaladministration. I modulen kartläggs förskollärares och lärares behörigheter. Alla lärares och förskollärares legitimation och behörigheter samt i vilka ämnen och årskurser som de undervisar i anges i systemet. Kartläggningen syftar till att uppfylla lagstiftningens krav på att lärare ska har rätt behörighet för den undervisning som bedrivs. Det gäller då uppgifter om respektive lärare har en lärarexamen, om de fått sin legitimation och i vilka ämnen och med vilka årskurser som de har behörighet att arbeta med. Om läraren är obehörig redogörs i ett kommentarsfällt för vilka planer som finns för att läraren ska nå en lärarexamen för att sedan kunna ansöka om legitimation. Motsvarande skickades till de kommunala förskolorna. För de kommunala förskolornas har 80 av 82 förskollärare en lärarexamen men bara 57 har tagit ut sin lärarlegitimation vilket är 69 procent. Av de kommunalt anställda lärarna har 214 av 257 lärare en lärarexamen. Av de 43 lärare som saknar examen finns några i kompletterande utbildning och några på väg att få sin examen. Det är 183 lärare som har legitimation, vilket motsvarar 71 procent. Vid uppföljning och möten med flera av de som nu bedriver kompletterande studier ser det positivt ut att de ska hinna nå sin examen innan sommaren (30) 69

70 PM Vuxenutbildning Ekerö vuxenutbildning består av SFI (svenska för invandrare), grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, uppdragsutbildning, UMJ (unga mot jobb) samt vägledningsenheten. Ekerö vuxenutbildning har också speciella uppdrag avseende kommunens aktivitetssansvar, ungdomar år, gymnasieuppföljning och kommunens sommarpraktik för unga. SFI (svenska för invandrare) Antalet deltagare i SFI ökade från 155 st 2012 till 181 st Antalet undervisningstimmar ökade från år 2012 till , år Eftersom antalet timmar ökade så pass mycket räknades budgeten upp för SFI inför Resultatet visar att även om antalet personer har ökat med 26 stycken (ca 16 %) så har inte kostnaden ökat. Det beror på att antalet timmar som de studerande har läst under 2014 (45 043) nästan är desamma som under 2013, vilket gör att det svårt att budgetera för SFI utifrån antal elever. De studerande kan lika väl välja att läsa fler timmar och det skulle då kunna innebära att kostnaderna ökar. Gymnasial vuxenutbildning Efterfrågan på utbildning gäller i hög grad yrkesutbildningar, men även inom området allmänna ämnen har söktrycket ökat under året. Många har haft som mål med studierna att bli behöriga till högskolan. Andelen unga som inte har klarat gymnasiet ökar som ett resultat av det idag krävs avslutade gymnasiestudier för att ha någon chans på arbetsmarknaden. Den av staten initierade satsningen på Yrkesvux, gav kommunen totalt kr 2014 i statsbidrag, att jämföra med 2013, kr. Kommunen har under 2014 inte kunnat bevilja samtliga ansökningar utan har fått göra urval utifrån vuxenutbildningens förordning, SFS 2011:1108, 3 kap 8 samt förordning för yrkesvux, SFS 2009:43, 3. Kommunen har upphandlad distansutbildning via företaget InfoKomp. Under 2013 har avtalet med InfoKomp förlängts t.o.m Övriga komvuxkurser köper kommunen av andra kommuner via interkommunal ersättning. UMJ (unga mot jobb) och sommarpraktik Unga Mot Jobb startade sin verksamhet hösten Målsättningen med verksamheten är framför allt att hjälpa ungdomar år vidare mot studier och/eller arbete. UMJ bedriver individanpassade program, där bland annat studie- och yrkesvägledning, arbetsgivarkontakter, och andra jobbsökande aktiviteter utgör en central del i avdelningens verksamhetsområden. UMJ har även ett välfungerande och aktivt samarbete med arbetsförmedlingen (AF) i Solna, vilket har möjliggjort att de statliga och kommunala arbetsmarknadsinsatserna kunnat koordineras och effektiviseras. UMJ har dessutom sedan hösten 2012 upprättat ett separat avtal med 5 (30) 70

71 PM AF om att ta emot 10 stycken anvisade ungdomar. Avtalet har förnyats under Parallellt med detta samarbete har UMJ haft nära samverkan med Ekerö Socialtjänst kring gemensamma klienter. En central uppgift i UMJ s roll är att förmedla arbetslivskontakter till arbetssökande ungdomar och detta arbete har varit mycket framgångsrikt. Sedan starten 2011 har mellan ungdomar fått någon form av anställning. I de flesta fallen har anställningarna förmedlats via UMJ s arbetsgivarnätverk. Ett flertal ungdomar har haft praktik/arbetsträning hos en arbetsgivare eller återupptagit sina studier antingen på Komvux, folkhögskola, eller annan skolform. Sammanlagt har 12 personer dessutom länkats via UMJ till den funktion på arbetsförmedlingen som specifikt handlägger arbetssökande med psykiska och/eller fysiska funktionshinder för fördjupad kartläggning av arbetsförmåga. Sedan starten 2011 har UMJ lyckats hjälpa individer som anvisats från Ekerö Socialtjänst till någon form av anställning erbjöds 100 ungdomar sommarpraktik under 2 tre-veckorsperioder. Fördelningen var 56 killar och 46 tjejer. Det var också färre tjejer som sökte sommarpraktik totalt. Av dessa fick 13 st ungdomar någon form av extraarbete på praktikplatsen efteråt. Vägledningsenheten I Ekerö kommun är studie- och yrkesvägledarna organiserade i en fristående vägledningsenhet med en gemensam chef. För att säkerställa en hög kvalitet på studie- och yrkesvägledningen i kommunen anställs endast behöriga studie- och yrkesvägledare. Vägledningsenheten ansvarar för vägledning i grundskolans år 8 och 9, Individuella gymnasiet, Vuxenutbildningen samt kommunens aktivitetsansvar för ungdomar år och gymnasieuppföljning. De tre studie- och yrkesvägledarna på grundskolan arbetar på Birkaskolan, Ekebyhovskolan, Ekebyhovs grundsärskola, Tappströmskolan, Träkvista skola och Uppgårdsskolan. Studie- och yrkesvägledarnas arbete på grundskolorna inriktar sig på elever i år 8-9 med särskilt fokus på år 9 inför elevernas viktiga val av gymnasieutbildning. Den utvärdering som görs årsvis i år 9 visade att 94 % av eleverna är nöjda eller mycket nöjda med den information de har fått inför sitt gymnasieval. 97 % är nöjda eller mycket nöjda med den studie- och yrkesvägledning de har fått inför sitt gymnasieval. 98 % är nöjda eller mycket nöjda med tillgängligheten till studie- och yrkesvägledare. 6 (30) 71

72 PM Kommunens informationsansvar, ungdomar år Informationsansvaret regleras i skollagen 29 kap. 9 och säger att en hemkommun ska löpande hålla sig informerad i syfte att erbjuda lämpliga stödåtgärder för de ungdomar i kommunen som har fullgjort sin skolplikt men som inte går i gymnasiet eller har annan sysselsättning. Under 2014 har 13 ungdomar varit föremål för uppföljning, vilket kan jämföras med 18 st Gymnasieuppföljning Ungdomarna i Ekerö kommun går till mer än 95 procent i gymnasieskola utanför kommunen. För att få bättre överblick och information om hur det går för ungdomarna på gymnasiet ingår det i Vägledningsenhetens ansvar att följa upp dessa elever. Alla studievägledare i kommunen ansvarar för att följa upp eleverna på ett antal förutbestämda gymnasieskolor, totalt cirka 25 skolor. Syftet är att stödja och om möjligt komplettera gymnasieskolornas arbete med att förebygga avhopp och studiemisslyckanden. Inom ramen för gymnasieuppföljningen finns också uppdraget att handlägga förfrågningar från gymnasieskolor som rör förlängd studiegång. Andelen 20 åringar i Ekerö kommun som fullföljt gymnasial utbildning har ökat från 73 procent 2009 till 77 procent Motsvarande siffra för riket 2013 är 74 procent. Den grundläggande behörigheten till universitet och högskola bland Ekerö kommuns 20 åringar har ökat från 62 procent 2009 till 66 procent Motsvarande siffra för riket 2013 är 64 procent. År 2013 började 45 procent av Ekerös elever att läsa på högskola eller universitet efter avslutad gymnasieutbildning. Motsvarande siffra i riket är 42 procent. I dagsläget finns inga siffror för 2014 tillgängliga i Skolverkets statistik. Särskilt stöd Flera förändringar har genomförts av organisationen för det särskilda stödet till barn i förskola och elever i skolan. Nya tillämpningsregler trädde i kraft i början av året. Ansvar för beslut och uppföljning av tilläggsbelopp och placeringar på olika resursskolor m.m. har förts från resursteamet till nämndkontoret. Nämndkontoret tar ett helhetsgrepp kring den systematiska uppföljningen av arbetet med elevhälsa. Resursteamets huvuduppgift att stödja förskolechef/rektor m fl. med spetskompetens och insatser kring barn och ungdomars hälsa, lärande och utveckling har därmed förtydligats. Under hösten inleddes arbetet med att utforma en elevhälsoplan. 7 (30) 72

73 PM PRISMA PRISMA (preventivt inriktad samverkan) är beteckningen på nämndövergripande insatser där målgruppen framförallt är barn och unga i riskzon samt deras föräldrar. De övergripande målen för denna samverkan är: Föräldrar, förskola, pedagogisk omsorg, skola och fritidsverksamhet har kunskap och kompetens att främja barns positiva utveckling och förebygga att barn far illa. Barn, ungdomar och familjer med behov av stöd får adekvat hjälp i ett tidigt skede. Samverkan för långsiktigt effektiva åtgärder och bättre utnyttjande av samhällsresurser. Under 2014 har flera olika insatser gjorts. Dels handlar det om insatser som görs direkt inom de olika verksamhetsområdena som exempelvis utbildningar för att öka kompetensen kring likabehandling i förskola och grundskola, dels det 30-tal utbildningsinsatser som gjorts inom föräldrastödsprogrammet Vägledande Samspel. Likaså har insatserna som görs inom UMJ Unga Mot Jobb en tydlig koppling till samverkan med socialtjänst, arbetsförmedling och vägledning. Under 2014 har inom ramen för PRISMA en uppföljning genomförts över hur väl samverkan fungerar mellan verksamheter inom socialtjänsten, skola och fritiden. Dessa verksamheter spelar en viktig roll i stödet till barn och unga i riskzon och en fungerande samverkan dem emellan är synnerligen viktigt. Resultaten från uppföljningen redovisades för Barn- och utbildningsnämnden, Socialnämnden och Kultur- och fritidsnämnden i juni. Uppföljningen tydliggjorde några utvecklingsområden som produktionen för skola och kultur- och fritid samt socialtjänsten behöver förbättra. Ett uppdrag till produktionen kring detta gavs, vilket de ska återkomma till nämnderna för en särskild redovisning i mars BUS-avtal Under 2014 har ett lokalt BUS- avtal tecknats mellan Ekerö kommun och landstinget som utgår ifrån BUS-överenskommelsen. Verksamheter som omfattas av avtalet är från Ekerö kommun: socialtjänsten-individ och familj, förskola, skola och elevhälsa och från landstinget: BUP Brommaplan, BUMM Brommaplan och Habiliteringen Brommaplan. BUS-överenskommelsen mellan kommunerna i länet och Stockholms läns landsting anger viktiga utgångspunkter och principer i samverkan mellan landsting och kommun för att tillgodose att barn i behov av särskilt stöd ges stöd. Överenskommelsen ska preciseras i avtal mellan lokala företrädare, vilket nu gjorts. 8 (30) 73

74 PM Konferens I april hölls PRISMA-konferensen med temat barnrätt i praktisk verksamhet. Totalt deltog ca 100 personer. Inbjudna verksamheter var förskola, skola, kultur- och fritid, polis samt landstingsdriva verksamheter. Utvärderingar visar att nöjdheten var mycket hög bland deltagarna. Tjänstegarantier Ekerö kommun har antagit tjänstegarantier inom de olika verksamhetsområdena. Inom nämndens område finns fem tjänstegarantier. 1. Plats i förskolan erbjuds inom 4 månader efter det att föräldrar anmält behov Uppföljning: Garantin följs kontinuerligt upp via kommunens webbaserade självservice. Under året har alla kunnat erbjudas plats inom den garanterade tiden. 2. Förskolan ska erbjuda en god pedagogisk verksamhet som stimulerar till en positiv utveckling och ett positivt lärande Uppföljning: i kundenkät och i kvalitetsuppföljning. Kundundersökningen för 2014 visar att en mycket stor andel av föräldrar som har barn i förskolan och pedagogisk omsorg i form av familjedaghem är nöjda med den verksamhet som bedrivs där. Det finns i förskolan och i familjedaghemmen en medvetenhet om vikten av att tidigt lägga grunden för en god språkutveckling. Många förskolor och familjedaghem, oberoende av pedagogisk inriktning, ger beskrivningar om hur de tänker och stödjer barns språkutveckling och hur de gör för att stimulera vidare utveckling. Flera förskolor arbetar enligt arbetssättet pedagogisk dokumentation. Här utgår förskolorna från barnens egna idéer och där arbetet med olika projekt kan vara korta eller sträcka sig över en termin eller ett läsår. Ofta tas avstamp i barnintervjuer, barnobservationer och/eller samtal tillsammans med barngruppen. Barnen uppmuntras att reflektera över sina upplevelser och tankar och berätta om saker de gjort eller funderar över. Detta beskrivs som att pedagogerna är medforskande i barnens lärprocesser. Arbetssättet tar fasta på barnens egna tankar och intressen och fokuserar på vad barnen kan och gör inte på vad de ännu inte kan och gör. Några förskolor har börjat använda Förskoleappen, ett blogg- och informationsverktyg för pedagogisk dokumentation. 9 (30) 74

75 PM Det finns en medvetenhet om vikten av bra lärmiljöer och det är synligt i många verksamheter att man arbetar aktivt att säkerställa detta. 3. Barn/elever ska ges stora valmöjligheter vid val av skola. Alla garanteras en plats vid något av tre valda alternativ eller vid den reserverade skolan. Uppföljning: i samband med skolvalet. I skolvalet 2014 uppfylldes garantiåtagandet. 4. Alla kan läsa och skriva efter sitt tredje skolår Förutsättning: eleven deltar i lektioner och i skolarbetet Uppföljning: nationella prov i år 3 och i bedömning av måluppfyllelse enligt kursplanen för åk 3. Andelen elever i åk 3 som nått kravnivån i svenska varierar mellan 99,3 och 85,6 procent mellan de olika delproven våren 2014 (nuvarande åk 4). Det är ungefär liknande resultat som i riket. Med den kommunala produktionens Läsutvecklingsplan systematiserar skolorna arbetet kring tidig upptäckt och god läsförmåga. Detta systematiska arbete påverkar även skrivutvecklingen. 5. Undervisningen i skolan ger eleven möjlighet att uppnå godkända betyg i alla ämnen efter åk 9. Förutsättning: eleven deltar i lektioner och i skolarbetet. Uppföljning: betygsstatistik, nationella prov år 9 samt övrig kvalitetsuppföljning. För skolans del har 2014 inneburit en fortsatt förbättrad kvalitet för eleverna. Stort fokus har legat på utbildningsinsatser Genom dessa har pedagogernas medvetenhet och kunskap kring styrdokumenten och deras innehåll ökat och fördjupats. Resultaten utvecklas över tid och grunden till denna utveckling är duktiga pedagoger och chefer som praktiserar ett fungerande pedagogiskt ledarskap, parallellt med de satsningar som görs avseende utbildningsinnehållet i både förskolan och grundskolan. Våga Visa Våga Visa är ett utvärderingssamarbete mellan fem kommuner i Stockholmsområdet: Ekerö, Nacka, Sollentuna, Upplands Väsby och Danderyd. Syftet med samarbetet är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola. 10 (30) 75

76 PM Våga Visa: Baseras på läroplanerna för förskola och skola Utgår från ett barn- och elevperspektiv Stödjer det systematiska kvalitetsarbetet Jämför kommunernas förskolor och skolor Sprider goda exempel och bidrar till lärande och utveckling En del i Våga Visa är kollegiala observationer av förskolor och skolor. Observationerna styrs av en metodbok med tillhörande stödmateriel. Utifrån utvärderingen av Våga Visas metod som gjordes 2013 av Ann Öhman Sandberg på APeL Forskning & utveckling har det stödmaterial som används under observationerna reviderats under 2014 och nu tagits i bruk. Materialet kommer att justeras ytterligare efter att det använts under två terminer. Under 2014 gjordes en studieresa till London som syftade till att få inspiration till att ytterligare utveckla Våga Visa. Under resan besöktes flera olika skolor och förskolor samt skolinspektionsmyndigheten Ofsted, som nyligen reformerat sina inspektionsmetoder. Efter studiebesöken har ett arbete påbörjats i samordnargruppen med att erbjuda enheter att stödja andra alternativt bli stöttade i det fortsatta utvecklingsarbetet efter observationerna. Ett arbete som tydligare ska lyfta fram goda exempel som framkommit i observationerna har också påbörjats. Våga Visa i Ekerö kommun I Ekerö har fyra förskolor observerats under Observationerna har uppmärksammat styrkor i enheternas arbete men även pekat på viktiga förbättringsområden. De förskolor som har observerats uttrycker att rapporterna speglar deras verksamhet och den används i det fortsatta utvecklingsarbetet. Efter genomförd observation blir förskolechef/rektor inbjuden till nämnden för att berätta hur man tänker arbeta vidare. Det utvecklingsarbete som pågått kring Våga Visa i kommunen, där både kommunalaoch fristående enheter deltagit, har resulterat i en samlad syn på hur observationens olika delar bör samspela för att observationerna ska vara till så stor nytta som möjligt. Ett utvecklingsområde som kvarstår är att Ekerö behöver rekrytera fler observatörer från alla skolformer. Systematiskt kvalitetsarbete Under 2014 har BUNs kvalitetssystem fortsatt att utvecklas i syfte att systematiskt följa upp, utvärdera och återkoppla verksamheternas kvalitet och nämndens mål. Nämndens kvalitetshjul (se Verksamhetsplan 2014) har utvecklats och preciserats. Nämndkontoret har fortsatt att utveckla utvärderingsplanen där alla utvärderingsaktiviteter och indikatorer finns dokumenterade och beskrivna. 11 (30) 76

77 PM I kvalitetssystemet ingår olika komponenter: Uppföljning och utvärdering av: - måluppfyllelse och betyg - nationella prov - lästester och screeningar Kundenkäten Observationer Självvärdering (förskolans personal) Enheternas och produktionsledningens analys i förhållande till nämndmålen (skriftlig redovisning) Nämndkontorets uppföljningsdialoger Eventuella inspektioner från Skolinspektionen Under 2014 har utvecklingsarbetet fortsatt i syfte att systematiskt följa upp, utvärdera och återkoppla nämndmålen. En del av detta utvecklingsarbete har varit att förankra och vidareutveckla mallen för enheternas dokumentation av deras arbete för att uppnå nämndmålen. Fokus i denna dokumentation ligger på analys och framåtblickande. Alla enheter, såväl kommunala som fristående, har deltagit i detta arbete. Läsåret 2013/14 var det andra läsåret då alla enheter, kommunala som fristående, använde mallen för kvalitetsanalys. Enheternas dokumentation av nämndens mål har utvecklats vidare och kommer på ett tydligare sätt än tidigare att innefatta det nationella uppdraget. Indikatorerna har setts över, vässats och i några fall utökats. Detta utvecklingsarbete fortsätter under När det gäller förskolan har nämndens mål till stora delar baserats på kundundersökningen och den är givetvis viktig att förhålla sig till, men det har saknats indikatorer som speglar andra förhållanden och perspektiv i verksamheten. Tillsammans med kommunerna i utvärderingssamarbetet Våga Visa har nämndkontoret utvecklat en självvärdering för pedagoger i förskolan. Tanken är att den ska spegla kundundersökningen och på så sätt få pedagogernas syn på de spörsmål som kunderna tar ställning till. Under hösten 2014 genomförde nämndkontoret uppföljningsdialoger med alla fristående enheter i kommunen. Uppföljningsdialoger med de fristående enheterna är en del av kommunens tillsynsansvar. Dialogerna utgick ifrån kvalitetsdokumenten och intervjuer/samtalsfrågor. De kommunala enheterna fick inga uppföljningsdialoger hösten 2014 eftersom Ekerö kommun omfattades av Skolinspektionens tillsyn under samma period. Under 2014 har en rutin för anmälan till huvudman om kränkande behandling eller trakasserier utarbetats. Rutinen implementerades i början av mars 2014 och har 12 (30) 77

78 PM kontinuerligt följts upp och utvärderats. En rutin för hantering av barn- och elevombudsärenden har också utvecklats under Måluppfyllelse Ekerö kommuns verksamhetsmål Mål 1 Grundskola Ekerö ska vara en av landets 10 bästa skolkommuner. Indikator för uppföljning: Genomsnittligt meritvärden för år 9 samtliga elever enligt Skolverket, ranking i Öppna jämförelser. Det genomsnittliga meritvärdet har ökat jämfört med föregående år. I 2014 års ranking som utgår från betygsdata från vårterminen 2013 ligger Ekerö på plats 14. Mål 2 Äldre i kommunen Invånare över 65 år som använder service hemtjänst och bor i särskilt boende i kommunen ska känna nöjdhet och kvalitet i tjänsterna. Ekerö ska över tid vara en av tre bästa kommuner i länet och sträva mot att bli en av landets 10 bästa äldreomsorgskommuner. Inom detta område bedriver inte nämnden något strukturerat arbete. Mål 3 Service och bemötande Ekerö kommuns invånare, företagare och andra intressenter ska uppleva en hög servicegrad och ett gott bemötande i sina kontakter med kommunen. Skolvalet inför förskoleklass har gjorts tydligare och vid det senaste skolvalet fick mer än 90 procent sitt första handsalternativ tillgodosett. Utöver den vägledning som alla grundskolelever har rätt till erbjuds alla elever i gymnasieskolans år 1 studievägledning av SYV-enheten. Mål 4 Valfrihet Möjligheten för den enskilde att välja utförare av de kommunala tjänsterna, man har rätt till, ska öka jämfört år Tillgången på förskoleplatser i kommunen är god, särskilt i de centrala delarna. Detta innebär att föräldrars/vårdnadshavares möjlighet att välja utförare har ökat och flertalet kan få sina förstahandsval tillgodosedda. 13 (30) 78

79 PM I valet till förskola har föräldrar/vårdnadshavare möjlighet att göra upp till fem val. Föräldrar/vårdnadshavare har också möjlighet att stå kvar på samtliga sina högre rankade val vilket ökar valfriheten för föräldrar. Mål 5 Hållbar utveckling Kommunen ska verka för minskad klimatpåverkan genom effektivare energianvändning och transporter samt för att säkerställa att naturresurser, mark, vatten, natur- och kulturmiljövärden nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt. Ekerö kommun ska därför under mandatperioden minska klimatpåverkan genom effektivare energianvändning och transporter samt säkerställa att Mälaren och områden med höga natur- och rekreationsvärden nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt. I de delar som rör förskola och grundskola inom kommunen följs målet främst upp inom den kommunala produktionen och inom ramen för den tekniska nämndens ansvarsområde. Mål 6 Samhällsutveckling Ekerö kommun ska utvecklas med försiktighet och omtanke och bevara sin nuvarande karaktär. Ekerös expansion ska ske på ett sådant sätt att varken miljövärden, kulturvärden eller framtida utveckling äventyras. Bostadsbyggande ska därför präglas av småhusbebyggelse, vilket ska beaktas vid allt översikts- och detaljplanearbete. Kompletterande bebyggelse med olika upplåtelseformer ska dock medges, särskilt i våra centrumkärnor såsom Ekerö centrum, Stenhamra centrum samt Träkvista torg. Samhällsplaneringen ska gynna kollektivtrafiken och förbättra infrastrukturen. I samband med planering för bostadsbebyggelse är nämnden aktiv. Viktiga frågor för nämnden är att förskole- och skolkapaciteten följer utvecklingen med fler barn/elever i kommunen liksom att elever på ett trafiksäkert sätt ska kunna ta sig själva till och från skolan. Mål 7 Ekonomi Årets resultat ska vara positivt, nivån fastställs i samband med beslut om budget. Utgångspunkten är att årets resultat ska vara minst 1 procent och sträva mot 2 procent. Investeringsbudgeten ska årligen anpassas till utrymmet för egenfinansiering. Låneskulden till kreditinstitut per invånare ska minska och högst uppgå till genomsnittet av länets kommuner För nämndens del är målet om ett positivt resultat aktuellt och viktigt. I budget finns viss beredskap för oförutsedda kostnader under året. Det handlar främst om beredskap för att kunna möta förändringar i barn och elevantal. Något uttalat mål för nämnden om ett visst bestämt positivt resultat finns inte utan det föreligger endast på 14 (30) 79

80 PM kommunnivå och det är där som indikatorerna för uppföljning är relevanta. De övriga ekonomimålen avser den kommungemensamma nivån. Egna mål Inom barn och utbildningsnämndens områden har uppföljningsbara och mätbara mål formulerats med utgångspunkt från kommunfullmäktiges mål att Ekerö ska vara en av landets bästa skolkommuner mätt i genomsnittligt meritvärde för årskurs 9. För vart och ett av målen har indikatorer för uppföljning angetts. Nämndkontoret redovisar till nämnden vilka insatser som pågår och vilka resultat som nås. Det sker under våren huvudsakligen i form av information vid nämndens sammanträden. När det t ex gäller meritvärden, görs uppföljningen årligen, medan andra saker följs upp mer frekvent under året. Nedan redovisas målen för förskola, skola respektive vuxenutbildning med en prognos av måluppfyllelsen i en fyrgradig skala, där 1 står för att målet uppfylls, 2 inte helt uppfyllt men är på väg, 3 inte uppnått men påbörjat och 4 inte uppnått/inte startat. Allteftersom utvecklingen går framåt och fler och fördjupade resultat och bedömningar presenteras beträffande verksamheternas resultat och kvalitetsarbete, kan mer nyanserade bilder presenteras. Detta gör att bedömningen av måluppfyllelsen i vissa delar skulle t ex kunna vara 1 eller ibland 3, men helhetsbedömningen landar på 2. Förskolan a. Enheterna ska säkerställa att varje barn som lämnar förskolan har fått adekvat stöd i sin tal- och språkutveckling Måluppfyllelse: 2 Uppföljning/indikator för måluppfyllelse: Resultat av språklekar enligt Bornholmsmodellen i förskoleklass Observationer inom Våga Visa Enheternas egna analyser av målet Årlig uppföljningsdialog med nämndkontoret Kundundersökning Kommentar: Uppföljningen av språklekarna visar att det finns utrymme för utveckling mot att fler barn som börjar förskoleklass har en god språklig och fonologisk förmåga (se ärende Dnr BUN 15/23-600). 15 (30) 80

81 PM Det finns en medvetenhet om vikten av att tidigt lägga grunden för en god språkutveckling och att upparbeta en språkmedvetenhet bland pedagogerna i det dagliga arbetet. Många förskolor, oavsett pedagogisk inriktning eller regi, ger tydliga beskrivningar hur de tänker och stödjer barns språkutveckling och hur de gör för att stimulera till ytterligare utveckling. I kommunen finns ett språknätverk som leds av resursteamets talpedagog. Språkombud från både fristående och kommunala förskolorna deltar i detta nätverk. I nätverket lyfts bl.a. aktuella frågeställningar och nya språkmaterial presenteras av talpedagogen. Pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som många förskolor använder för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Det handlar om att dokumentera det som händer mellan barn, vuxna och miljön i verksamheten. I analysen av dokumentationen får man sedan syn på hur verksamheten kan utvecklas. Det finns en medvetenhet om vikten av bra lärmiljöer och det är synligt i många verksamheter att man arbetar aktivt att säkerställa detta. b. Verksamheten ska vara trygg, trivsam och säker Måluppfyllelse: 2 Uppföljning/indikator för måluppfyllelse: Kundundersökning Enheternas egna analyser av målet Årlig uppföljningsdialog med nämndkontoret Observationer inom Våga Visa Kommentar: Kundundersökningen för 2014 visar att en stor andel föräldrar som har barn i förskolan och pedagogisk omsorg i form av familjedaghem är trygga i den verksamhet som deras barn befinner sig i. 96 % av de svarande föräldrarna som har barn i förskola anser att mitt barn är tryggt i förskolan. I familjedaghemmet tycker 100 % av föräldrarna att mitt barn är tryggt. De flesta förskolor arbetar aktivt med trygghet och flera förskolor använder sig av olika modeller i arbetet för att skapa trygghet. Arbetet med likabehandlingsplanen är ett viktigt redskap i arbetet med att skapa trygghet och motverka kränkande handlingar. Arbetet med planen har kommit olika långt på förskolorna. Flera förskolor beskriver ett fördjupat arbete med likabehandlingsplanerna och arbetet med trygghet, trivsamhet och säkerhet. Samtidigt tar andra förskolor upp arbetet med likabehandlingsplanen som ett förbättringsområde. Generellt har det skett en förflyttning i resultatet sedan föregående år. 16 (30) 81

82 PM c. Barn och föräldrar ska ges stora valmöjligheter vid val av förskola Måluppfyllelse: 2 Uppföljning/indikator för måluppfyllelse: Uppföljning sker kontinuerligt av nämndkontoret Kommentar: För närvarande är tillgången på förskoleplatser god i Ekerö tätort, Munsö, Lovö och Sundby men mer begränsad på Färingsö. Detta medför att flertalet föräldrar därmed kan få sitt förstahandsalternativ tillgodosett. d. Barn ska ha rätt till inflytande över sitt lärande Måluppfyllelse: 2 Uppföljning/indikator för måluppfyllelse: Kundundersökning Enheternas egna analyser av målet Årlig uppföljningsdialog med nämndkontoret Observationer inom Våga Visa Kommentar: Barns inflytande i verksamheten varierar mycket, det gäller både förskolorna och familjedaghemmen. 82 % av föräldrarna i förskolan tycker att barnens tankar och intressen tas till vara. I familjedaghemmen tycker 93 % av föräldrarna att deras barns tankar och intressen tas till vara. Mellan enheterna är variationen större. Nämndkontorets uppföljningsdialoger, och föräldrarnas svar i kundenkäten, visar att många enheter kommit långt i arbetet med barns inflytande över sitt lärande, medan andra inte kommit lika långt. Grundskolan a. Elevernas läsförståelse i test och prov ska vara god Måluppfyllelse: 2 Uppföljning/indikator för måluppfyllelse: Resultat språklekar i förskoleklass (HLO Hur Låter Orden?) Nationella prov åk 3, 6 och 9 Betygsstatistik åk 9 På samma sätt som tidigare läsår har förskoleklasselevernas resultat kartlagts avseende språklig och fonologisk förmåga. Testet genomförs först i september och sedan i maj för att tydliggöra hur den fonologiska förmågan utvecklas under förskoleklassåret. Skolorna får konkret stöd av Resursteamet i hur elever med olika 17 (30) 82

83 PM fonologisk medvetenhet kan stimuleras genom träningsmaterial med språklekar och erfarenhetsutbyte. Samtliga elever i kommunen har kartlagts, såväl från kommunal som fristående verksamhet. I screeningen som genomfördes under läsåret 2013/14 deltog 436 elever på höstterminen och lika många elever på vårterminen. Mätningen på hösten 2013, när eleverna precis börjat förskoleklassen, visar att 42 procent av eleverna har god förmåga, 27 procent har måttliga svårigheter och 30 procent har stora svårigheter. Liksom tidigare år ökar resultaten väsentligt mellan den första kartläggningen i september och motsvarande mätning i slutet av förskoleklassen. Uppgången är ett resultat av uppföljningsprogrammet och tidiga insatser. Mätningen på våren 2014, när eleverna är på väg att avsluta förskoleklassen, visar att 90 procent har god förmåga, 7 procent har måttliga svårigheter och 3 procent har stora svårigheter. Nationella prov genomfördes vårterminen 2014 i årskurs 3, 6 och 9. Samtliga skolor ska genomföra proven som gäller svenska, matematik och engelska (åk 6 och 9). För andra året genomförs även prov i NO och SO i årskurs 6 och 9. Alla elever på en skola gör provet i ett av NO-ämnena, dvs. något av de naturorienterade ämnena biologi, fysik och kemi. Eleverna på skolan gör också prov i ett av SO-ämnena, dvs. något av de samhällsorienterade ämnena historia, geografi, samhällskunskap och religionskunskap. Tendensen är att resultaten förbättras något jämfört med föregående läsår (2012/2013). En bredare och djupare analys görs i ärende Dnr BUN15/ Det genomsnittliga meritvärdet för elever i åk 9 har under de senaste fem åren stadigt ökat och Ekerö kan numera räknas till de 14 kommuner i landet som har de högsta meritvärdena. Andelen behöriga till nationellt program i gymnasieskolan läsåret 2013/2014 uppgår till 93 procent. Det genomsnittliga meritvärdet vårterminen 2014 är 232,6. Uppgifterna här avser elever i kommunala och fristående skolor i Ekerö kommun. b. Varje elev ska ges förutsättningar att nå målen i alla ämnen Måluppfyllelse: 2 Uppföljning/indikator för måluppfyllelse: Resultat språklekar i förskoleklass (HLO Hur Låter Orden?) Nationella prov åk 3, 6 och 9 Betygsstatistik åk 9 Kommentar: Andelen som når målen i alla ämnen i åk 9 våren 2014 är 87,3 procent (86,6 procent år 2013), motsvarande siffra för riket är 77,4 procent. Det placerar Ekerö på plats 29 i riket (år 2012 plats 40) enligt SKL:s öppna jämförelser. SKL:s Öppna jämförelser avseende 2014 publicerades under våren (30) 83

84 PM En bredare och djupare analys görs i ärende Dnr BUN15/ c. Verksamheten ska vara trygg, trivsam och säker Måluppfyllelse: 2 Uppföljning/indikator för måluppfyllelse: Kundundersökning Enheternas egna analyser av målet Observationer inom Våga Visa Kommentar: Elever i förskoleklass, åk 2, 5 och 8 förefaller trygga i sina skolor, både utifrån elev- och föräldrasvaren. Resultaten skiljer sig dock åt mellan enheter, ibland syns också stora skillnader inom enheter. Även enheternas egna analyser och observationerna inom Våga Visa pekar i samma riktning, dvs. i det stora hela är eleverna trygga, men det finns skillnader mellan och inom enheter. d. Elever och föräldrar ska ges stora valmöjligheter vid val av skola och skolbarnsomsorg Måluppfyllelse: 2 Uppföljning/indikator för måluppfyllelse: Uppföljning av nämndkontoret skedde efter genomfört skolval (februari 2014). Kommentar: I skolvalet inför förskoleklass, åk 1 och åk 6 som genomfördes i början av året fick över 90 procent sitt förstahandsalternativ. e. Elever ska ha rätt till inflytande över sitt lärande Måluppfyllelse: 2 Uppföljning/indikator för måluppfyllelse: Kundundersökning Enheternas egna analyser av målet Kommentar: Generellt uppfattar eleverna i grundskolan att de inte har särskilt stort inflytande över sitt lärande. Det syns dock stora skillnader i elevernas svar i Kundenkäten. Vid någon skola instämmer många elever att de är med och planerar sitt skolarbete medan vid en annan skola anser en stor andel av eleverna att de inte är med och planerar sitt skolarbete. Enheternas egna analyser visar att flera lyfter fram elevernas delaktighet i framtagandet av de pedagogiska planeringarna. Med större insikt hos eleverna om vad som förväntas av dem kan de vara med och påverka vägen dit. 19 (30) 84

85 PM Vuxenutbildningen a. Det ska vara möjligt att inom vuxenutbildningen i Ekerö kommun studera utifrån sina egna förutsättningar Måluppfyllelse: 1 Kommentar: Genom att kommunen kan erbjuda alla vuxenstuderande såväl traditionell vuxenutbildning som distansutbildning bedöms målet ha nåtts. Måluppfyllelse BUN översikt Bedömning måluppfyllelse T Kunskap Enheterna ska säkerställa att varje barn som lämnar förskolan har fått adekvat stöd i sin tal- och språkutveckling Elevernas läsförståelse i test och prov ska vara god Varje elev ska ges förutsättningar att nå målen i alla ämnen Det ska vara möjligt att inom vuxenutbildningen i Ekerö kommun att studera utifrån sina egna förutsättningar. Varje medborgare ska erbjudas en professionell, kvalificerad och neutral studie- och yrkesvägledning Trygghet Verksamheten ska vara trygg, trivsam och säker Inflytande/ valfrihet Barn/ elever ska ha rätt till inflytande över sitt lärande Barn/ elever och vårdnadshavare ska ges stora valmöjligheter vid val av förskola, skola och skolbarnsomsorg 20 (30) 85

86 PM 4. Verksamhetsstatistik och nyckeltal I bilaga 2 redovisas verksamhetsstatistik och nyckeltal. Nedan kommenteras detta per verksamhet med jämförelser av det ekonomiska utfallet. Förskola och pedagogisk omsorg Totalt antal barn i omsorg 1-5 år Våren*) Hösten*) Snitt helår 2014 Utfall snitt Antal barn Utfall Budget Avvik Utfall Budget Avvik Utfall Budget Avvik 2013 Totalt , , , Förskolor egen regi , , , Friförsk./Fsk i an kom , , ,3 709 Ped. oms enskild regi , , ,7 61 Antalet barn inom förskola och pedagogisk omsorg stämmer väl men varierar i antal över året jämfört med budget I förhållande till budget 2014 har de fristående förskolorna i snitt under året haft 6 fler barn inskrivna. I de kommunala förskolorna har det i snitt varit 18 barn fler än i 2014 års budget. Inom pedagogisk omsorg har i snitt under året haft 25 barn färre i förhållande till 2014 års budget. Ett mindre antal föräldrar har under året valt att utnyttja möjligheten till att ansöka om vårdnadsbidrag. I genomsnitt har ca 8 vårdnadsbidrag betalts ut per månad under Ett positivt nettoresultat i förskolan på tkr kan bland annat bero på att kommunen tillämpar dag-för-dag-ersättning till enheterna. Det vill säga att kommunen betalar för de dagar som barnet är inskriven i verksamheten. I budget har det varit svårt att beräkna vilken månad samt när i en månad barnen ska börja vilket bidrar till överskottet. I utfallet finns också ett överskott jämfört budget när det gäller utbetalning av tilläggsbelopp och specialförskolor samt att intäkter för föräldraavgifter har ökat. Pedagogisk omsorg redovisar ett positivt nettoresultat för 2014 om tkr. Det är färre barn inom pedagogisk omsorg bland annat beroende på att kommunen har god tillgång på förskoleplatser samt att föräldrar i allt större utsträckning väljer förskola. Resultatet påverkas också av att en enhet har avslutat sin verksamhet. 21 (30) 86

87 PM Ett mindre antal föräldrar har under året valt att utnyttja möjligheten till att ansöka om vårdnadsbidrag. I genomsnitt ca 8 vårdnadsbidrag har betalts ut per månad under I förhållande till budget innebär det ett positivt resultat om 200 tkr. Under senare delen av 2014 upphandlades och möjliggjordes det för vårdnadshavare att ansöka om omsorg på obekväm arbetstid. Ett fåtal vårdnadshavare har hört av sig men ingen ansökan har inkommit. I förhållande till budget innebär det ett överskott tkr. Förskoleklass, antal elever Våren Hösten Helår 2014 Utfall Förskoleklass Utfall Budget Avvik Utfall Budget Avvik Utfall Budget Avvik år 2013 Totalt Skolor egen regi Friskolor i kommunen Skolor utanför kommunen Förskoleklassverksamheten redovisar ett mindre underskott på 79 tkr, vilket beror på en något fler elever i verksamheten än vad som antogs i budget. Kostnaderna för tilläggsbelopp tillkommer då dessa återfinns i grundskolans utfall. Grundskola inkl. skolbarnomsorg och grundsärskola Grundskolor År 1-9, antal elever Våren Hösten Helår 2014 Utfall Grundskolor År 1-9 Utfall Budget Avvik Utfall Budget Avvik Utfall Budget Avvik år 2013 Totalt Skolor egen regi Friskolor i kommunen Skolor utanför kommunen Särskola egen regi Särskola utanf. kommunen Antalet elever i grundskolan är något fler än budgeterat sett till det gångna helåret. Avvikelserna är dock relativt stora mellan egen regi som haft 16 elever färre än budgeterat och antalet elever i skolor utanför kommunen/fristående skolor som haft 33 elever fler än budgeterat. Det sammanlagda underskottet för området är tkr. Kostnaderna för särskilda insatser avviker också negativt i förhållande till budget. 22 (30) 87

88 PM Den negativa avvikelsen påverkas fortfarande av att det under 2012 skrevs ut elever ur särskolan som enligt nu gällande skollag inte längre hör till grundsärkolans personkrets. Det har medfört betydande ökning av kostnaderna för särskilt stöd samtidigt som kostnaderna för grundsärskolan minskat. Förändringen skedde under andra halvåret 2012 och omhändertogs inte i tillräcklig omfattning i budget för Grundsärskolan har ett positivt utfall på tkr. Under året har det varit något färre i verksamheten än budgeterat. Ersättningen till särskolan är nivåbaserad och i budget finns en marginal för att det kan tillkomma elever med en mycket hög ersättning. Det är inte huvudorsaken till den relativt stora avvikelsen utan det är förändringen som redovisats ovan. Skolbarnsomsorg/Fritidshem, antal inskrivna Våren Hösten Helår 2014 Utfall Skolbarnsoms./Fritidshem Utfall Budget Avvik Utfall Budget Avvik Utfall Budget Avvik år 2013 Totalt Skolor egen regi Friskolor i kommunen Skolor utanför kommunen Fritidsklubbar, antal anmälda Våren Hösten Helår 2014 Utfall Fritidsklubbar År 4-6 Utfall Budget Avvik Utfall Budget Avvik Utfall Budget Avvik år 2013 Totalt Skolor egen regi Friskolor inkl annan kom Antalet barn i fritidshem är fler än vad som beräknades i budget Avvikelserna är relativt små mellan egen regi och friskolor i kommunen. Den största avvikelsen jämfört med budget finns i skolor i egen regi med 57 barn fler än budgeterat. Intresset för att delta i fritidsklubbarnas verksamhet inom kommunen har stabiliserat sig och ligger i ungefär samma nivå som föregående år. Under 2014 har 657 i snitt befunnit sig i verksamheten. Motsvarande siffra för 2013 var 655 barn, barn och för barn. Trots fler barn i verksamheterna redovisas ett positivt resultat om 451 tkr främst beroende på ökade intäkter samt färre barn i särskolans fritidshem. 23 (30) 88

89 PM Gymnasieskola Gymnasieskolan Totalt antal elever Antal vårterminen höstterminen Snitt helår 2014 Snitt utfall Elever Utfall Budget Avvik Utfall Budget Avvik Utfall Budget Avvik år 2013 Totalt , , , Gy kom regi , , ,0 470 Frist Gy , , ,0 553 Folkhögsk 4 6-2, , ,0 4 Individuella gy. eg regi , , ,5 34 Gy sär , , ,0 17 I Gy kom regi ingår även landstingsskolor Gymnasieskolan inklusive gymnasiesärskola och folkhögskola visar ett överskott om tkr. För gymnasieskolan handlar överskottet främst om färre elever, 60 st. i genomsnitt under året. Andelen elever som väljer yrkesinriktade nationella program minskar vilket ger lägre kostnader för kommunen då de högskoleförberedanden programmen är billigare. Det är också färre elever som söker inackorderingstillägg. Gymnasiesärskolan har också färre elever. Kostnaden per elever kan variera stort beroende på vilket behov en enskild elev har. Några elever studerar på annan ort och är därmed berättigade till skolresor som kan uppgå till förhållandevis betydande belopp vilket visas i att kostnaderna för skolresor visar ett underskott om 178 tkr. Vuxenutbildning Behovet av vägledning på komvux har ökat under de senaste åren. Kravet på att varje sökande ska ha en individuell studieplan kräver mycket vägledningstid. Det märks även en ökning av spontana besök och elever som kommer flera gånger för information och vägledning. Utbildningsystemet och yrkeslivet blir alltmer svåröverskådligt och det är allt färre som klarar att orientera sig utan hjälp. Antalet beviljade kurser har sjunkit något från 1264 stycken år 2013 till år 2014, vilket beror på att inte samtliga sökande kunde beviljas utbildning På grund av att det är svårt att förutse hur mycket stadsbidrag kommunen får beviljat under året är vi tvungna att göra urval bland de sökande. Samtliga, som enligt lag och förordning ska få läsa på komvux, har kunna erbjudits utbildning. Det är studerande inom SFI, grundläggande vuxenutbildning samt de som behöver komplettera sina studier för att kunna läsa på universitet och yrkeshögskola. Under 2014 hade Skolverket två ansökningsomgångar för stadsbidrag vilket innebär att budgeten blir ryckig. Antalet individer är det samma år 2014 som de var 2013, 428 stycken. 24 (30) 89

90 PM Vuxenutbildningens distansutbildning i upphandlad regi har haft 606 kurser under året, varav ca 25 % aldrig har påbörjat eller avbrutit sin kurs. 77 % (75 % 2013) av de studerande har fått minst godkänt, betyg E. Effektmålet är 80 % vilket innebär att utbildningsanordnaren här har ett utvecklingsområde. Utbildningsanordnaren anger att de t.ex. ska utveckla uppföljningen av nyckeltal såsom betygsstatistik per lärare samt avbrott per lärare. Komvux kommer kontinuerligt att följa detta utvecklingsarbete. En viss förbättring har skett under Antalet deltagare i SFI ökade 2014, ca 181 stycken (155 st. 2013). Antalet undervisningstimmar har ökade från år 2012 till år Eftersom antalet timmar ökade så pass mycket räknades budgeten upp för SFI inför Resultatet visar att även om antalet personer har ökat med 26 stycken (ca 16 %) så har inte kostnaden ökat. Det beror på att antalet timmar som de studerande har läst under 2014 (45 043) nästan är desamma som under 2013, vilket gör att det svårt att budgetera för SFI utifrån antal elever. De studerande kan lika väl välja att läsa fler timmar och det skulle då kunna innebära att kostnaderna ökar. I det här fallet betyder det att SFI gör ett överskott. 5. Årets resultat TOTALT Utfall Budget Utfall Avvik tkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Förändring jämfört föregående år, tkr , proce 2,7 Förändring (+) = ökad nettokostnader, (-) minskad nettokostnad Nämndens verksamhet bedrivs utifrån den av kommunfullmäktige antagna budgeten. För det gångna verksamhetsåret redovisas ett överskott om tkr. Sett till nämndens nettobudgetomslutning på tkr är avvikelsen 1,5 procent. Nämndens verksamhetsområde påverkas i allt väsentligt av befolkningsutvecklingen. Sker förändringar märks det snabbt i antalet barn/elever i de olika verksamheterna och därmed i de intäkter och kostnader som nämnden har. I bilaga 1 redovisas årets utfall i förhållande till budget. I detta avsnitt görs jämförelser av utfallet per verksamhetsområde i förhållande till verksamhetsstatistiken med nyckeltal. 25 (30) 90

91 PM Totalt sett har nämnden en ökande andel köp av platser i fristående verksamheter, mer än vad som beräknades i budget. Det påverkar också intäktssidan då också flertalet av de fristående verksamheterna väljer att låta kommunen ta in föräldraavgifterna. Ersättningar till förtroendevalda Kostnader förtroendevalda tkr Utfall 2013 Utfall 2014 Budget 2014 Avvik Ersättningar till förtroendevalda Övriga kostnader nämnden*) Summa: *) Exkl kostnader för tjänstemannastöd, tex nämndsekreterare Ersättningarna till nämndens förtroendevalda visar ett positivt resultat i förhållande till budget. Nämnden har under året inte haft något extrasammanträde eller några andra större kostnader som det finns en viss budgetmarginal för. Förskola Förskolan visar samma antal inskrivna barn som beräknat i budget. Ett positivt nettoresultat på tkr kan bland annat tyda på att kommunen tillämpar dag-fördag-ersättning till enheterna. Det vill säga att kommunen betalar för de dagar som barnet är inskriven i verksamheten. Det är svårt att beräkna när i en månad barnen ska börja vilket bidrar till överskottet i förhållande till budget. I utfallet finns också ett överskott jämfört budget när det gäller utbetalning av tilläggsbelopp, specialförskolor och interkommunala ersättningar (IKE). Pedagogisk omsorg, vårdnadsbidrag och omsorg på obekväm arbetstid Pedagogisk omsorg redovisar ett positivt nettoresultat för 2014 om tkr. Det är färre barn inom pedagogisk omsorg bland annat beroende på att kommunen har god tillgång på förskoleplatser samt att föräldrar i allt större utsträckning väljer förskola. Resultatet påverkas också av att en enhet har valt att avsluta sin verksamhet inom pedagogisk omsorg. I genomsnitt ca 8 föräldrar/vårdnadshavare har under året valt att utnyttja möjligheten att ansöka om vårdnadsbidrag, vilket är något färre än I förhållande till budget innebär det ett positivt resultat om 200 tkr. 26 (30) 91

92 PM Ett fåtal vårdnadshavare har hört av sig angående möjligheten att ansöka om omsorg på obekväm arbetstid men inga ansökningar har inkommit. I förhållande till budget innebär det ett överskott på tkr. Skolbarnomsorg inklusive fritidsklubb Det är fler elever inskrivna i fritidshemmen än vad som var planerat i budget (i snitt 75 elever fler). Antalet anmälda barn i fritidsklubbarna har stabiliserat sig och i snitt 657 barn har varit i verksamheten. Ersättning till enheterna sker för de dagar som eleven har varit inskriven i (eller anmäld till) verksamheten. Det är svårt att beräkna när en elev ska börja eller sluta verksamheten. Överskottet beror på högre interkommunala intäkter än budgeterat. Förskoleklass Förskoleklassverksamheten redovisar ett mindre underskott på 79 tkr (exkl. lokaler egen regi) vilket beror på något fler elever i verksamheten än vad som antogs i budget. Grundskola Antalet elever i grundskolan är något fler än budgeterat sett till det gångna helåret. Avvikelserna är dock relativt stora mellan egen regi som har 16 elever färre än budgeterat och antalet elever i fristående skolor som är 33 fler än budgeterat. Det sammanlagda underskottet för området är tkr. I det negativa utfallet ligger utbetalning av den särskilda satsning på matematik och IT om tkr som kommunstyrelsen beslutade om under våren Ökade kostnader för skolskjuts om 598 tkr bidrar också till underskottet. Volymavvikelserna påverkar resultatet då kostnaderna för elever i fristående verksamheter genererar en något högre kostnad med de generella påslagen som enligt lag görs för administration m.m. Kostnaderna för särskilda insatser avviker också negativt i förhållande till budget ( tkr). Kostnaderna för särskilda insatser är fortsatt höga liksom antalet placeringar i särskilda skolformer. Antalet elever i behov av särskilt stöd har också ökat något. Grundsärskola Grundsärskolan har ett positivt utfall på tkr. Under året har det i snitt varit något färre elever i verksamheten än i budget. Ersättningen till särskolan är nivåbaserad och i budget finns en marginal för att det kan tillkomma elever med en mycket hög ersättning. 27 (30) 92

93 PM Gymnasium, gymnasiesärskola, folkhögskola Gymnasieskolan visar ett överskott om tkr. Det är färre elever innevarande läsår än 2013 och färre än vad som antogs i budget. Det är också färre elever som sökt inackorderingstillägg vilket påverkat resultatet positivt. Elever väljer i högre utsträckning högskoleförberedande program vilka har en lägre kostnad än yrkesförberedande program. Gymnasiesärskolan har också något färre elever och redovisar ett överskott om 855 tkr. SYV-vägledning-vuxenutbildningen Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning har ekonomi i balans pga. ett aktivt arbete under hösten med urval till kurser där strikta prioriteringar gjordes utifrån vuxenutbildningens regelverk. UMJ och vägledningsenheten har ekonomi i balans med ett litet överskott. SFI och särvux fick ett överskott på ca tkr pga. färre elever som startade utbildning inom särvux och lägre kostnader för SFI än budgeterat. Nämndkontor gemensam verksamhet För verksamhetsområdet redovisas ett överskott om 580 tkr. Under året har nämndkontoret haft vakanser som förklarar större delen av överskottet. Även lägre kostnader för konsulttjänster bl.a. rörande uppföljning och utvärdering påverkar utfallet. 6. Investeringar Nämnden har inga investeringar. 7. Framåtblick Erbjudande om förskola inom fyra månader I 8 kap. 14 skollagen (2010:800) anges att när vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola med offentlig huvudman ska kommunen erbjuda barnet förskola inom fyra månader. Genom bestämmelsen garanteras barnet en plats i förskola inom fyra månader om önskemålet avser en av kommunens förskolor. Det är hemkommunens ansvar att barnen får utbildning i förskola. Kommunen kan välja om man vill erbjuda plats i kommunal eller fristående förskola. 28 (30) 93

94 PM Bestämmelsen om att kommunen ska erbjuda en förskoleplats inom fyra månader gäller erbjudande om just förskola och inte annan pedagogisk verksamhet, som till exempel familjedaghem. Kommunen kan inte uppfylla skollagens krav genom att i stället erbjuda plats i annan pedagogisk verksamhet. På sikt kan detta innebära ett ökat behov av förskolelokaler. Omsorg under tid då förskola eller fritidhem inte erbjuds Enligt skollagen 25 kap 5 ska kommunen sträva efter att erbjuda omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds för barn vars föräldrar har behov av det och inte själva kan ordna omsorgen. Utgångspunkten för bestämmelsen är att det ska gå att kombinera föräldraskap och förvärvsarbete, trots att arbetstiden är förlagd, helt eller delvis, till kvällar, nätter eller helger (obekväm arbetstid). Det är viktigt att notera att bestämmelsen inte innebär någon rättighet för föräldrar att få omsorg på obekväm arbetstid. Föräldrarna har ansvar för att hitta lösningar på omsorgsbehovet för sina barn. Omsorg på obekväm arbetstid har under 2014 upphandlats och erbjuds i hemmet för ett eller flera barn till vårdnadshavare som regelbundet och återkommande i sitt ordinarie arbete har arbetstid förlagd på kvällar, nätter och/eller helger. Under 2014 hörde ett fåtal vårdnadshavare av sig om möjligheten att ansöka om omsorg på obekväm arbetstid. Under 2015 behöver tjänsten synliggöras och förtydligas för medborgarna. Lokaler I september godkände barn och utbildningsnämnden kapacitetsplanen för Planen som tar sin utgångspunkt i den byggbaserade befolkningsprognosen år 2013 anger att behovet av platser i förkoleklass och grundskola i hela kommunen kommer att öka med drygt 500 till år Det motsvarar en tvåparallellig F-9 skola. Behovet av förskoleplatser i sin helhet förväntas dock inte öka i motsvarande grad utan behovet förväntas i stor utsträckning kunna täckas av befintliga förskoleplatser samt av redan planerade nya förskolor i anslutning till nybebyggelse. På Färingsö har dock det totala antalet platser inom förskola och pedagogisk omsorg minskat vilket innebär att under vissa tider på året får inte alla barn en placering i sitt närområde. Utökningen av skolkapaciteten omhändertas dels genom att bygga ut befintliga skolor och genom att genomföra en skolorgansation som är i överenstämmelse med den nya läroplanen för grundskolan (LGR-11). 29 (30) 94

95 PM Mot slutet av tioårsperioden är det därutöver nödvändigt att ha förutsättningar klara för var minst en ny skola bör uppföras. Vuxenutbildningen Antalet beviljade kurser 2014 har sjunkit något jämfört med Orsaken till det minskade antalet beviljade kurser är att komvux har varit tvungna att göra ett urval av de sökande och inte haft möjlighet att bereda alla plats. Det har att göra med att stadsbidragen för yrkesvux har kommit stötvis under året och försvårat den löpande budgetuppföljningen. Urvalet regleras i Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning, 3 kap. 8. Under 2014 påbörjades en gemensam upphandling tillsammans med 5 andra kommuner i länet för att kunna fortsätta erbjuda Ekerös invånare ett brett utbud av utbildning med hög kvalitet. Målet är att komma igång Fortsatt fokus på resultat genom utvärdering och uppföljning Systematisk uppföljning och utvärdering kommer även fortsättningsvis att utvecklas och förstärkas. Det är en ständigt pågående process. Som ett led i denna utveckling kommer bl.a. analyser av kvalitetssystemets olika komponenter att genomföras på ett systematiskt sätt. Under 2014 bildades en arbetsgrupp med fem rektorer och nämndkontorets utvecklingsledare/utvärderingsexpert. Arbetsgruppens arbete fortsätter under Arbetsgruppen kommer att genomlysa det systematiska kvalitetsarbetet på olika nivåer och utarbeta förslag avseende mål och indikatorer för värdegrundsarbetet och kunskapsresultaten samt metoder för uppföljning och utvärdering. Arbetsgruppen kommer också att fokusera på analys och hur dessa analyser kan utvecklas på alla nivåer. Analyserna behöver bygga på genomtänkta uppföljningar och bidra till slutsatser där värdegrunds- och kunskapsresultaten kopplas samman. Dessa analyser bidrar i nästa skede till slutsatser och formuleringar av utvecklingsområden på alla nivåer. Bilagor Bilaga 1: Bilaga 2: Ekonomisk sammanställning Verksamhetsmått 30 (30) 95

96 Utfall och resultat år 2014: Barn- och Utbildningsnämnden Utfall 2013 Budget helår Utfall helår Avvikelse tkr netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto netto TOTALT Nämndsverksamhet Simskola Öppen förskola Förskola (inkl allm fsk), eg regi Friförskola o annan kommun Vårdnadsbidrag Omsorg på obekväm tid Ped.omsorg, Enskild regi Öp fh/fritidsklubb (alla) Fritidshem, Särfritids egen regi Fritidshem, Friskola/an kom Förskoleklass, egen regi Förskoleklass, Friskola/an kom Grundskola, inkl "Högre måluppf" Skolskjutsar grundskola Friskola o annan kommun Särskola, egen regi Skolskjutsar särskola Särskola - Fristående/an kom Gy gem kostn/ Ekerö IV/IM Gy.skola - Inack.bidr/skolskj Gy.skola, Fristående/an kom Gy.särskola, Frist./annan kom Gymnasiesärskola - skolskjuts Folkhögskola, inkl resor mm Nämndkontoret BoU Gemensam verksamhet BoU Vuxenutb, grund, gy, SFI, särvux Syv-vägledning-UMJ Bilaga 1

97 Verksamhetsmått Avvik (+) fler än budget (-) färre än budget Avvik Budget Förskola/Ped omsorg barn 1-5 år Antal barn fsk i egen regi Antal barn i friförskola/an. kom Antal barn i pedagogisk omsorg Skolbarnsomsorg 6-9 år Antal barn fh i egen regi Antal barn fh i friskola/an. kom Antal barn i pedagogisk omsorg Öp fh/fritidsklubb år Antal anm öp fh i egen regi Antal anm öp fh i friskola/an. kom Antal anm i pedagogisk omsorg Förskoleklass Antal elever i egen regi Antal elever i friskola/an. kom Grundskola År Antal elever i egen regi Antal elever i friskola Antal elever i annan kommun Särskola År Antal elever i egen regi Antal elever i friskola/an. kom Gymnasieskola/folkhögskola Antal elever IV/IM egen regi Antal elever i friskola Antal elever i annan kommun Antal elever i folkhögskola Gymnasie Särskola Antal elever i friskola/an. kom Vuxenutbildning - Bevilj. kurser inkl upphandl. eg regi Antal individer kurser eg regi Beviljade kurser externa köp Antal individer, kurser externa köp Antal deltagare SFI Antal elever särvux Bilaga 2

98 Läsårsdata för 2015/16, 2016/17 och 2017/18 5 BUN15/44 98

99 Tjänsteutlåtande Dnr BUN15/44 Johanna Stjernlöf Utvecklingsledare Barn- och utbildningsnämnden Läsårsdata för 2015/16, 2016/17 och 2017/18 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden antar förslag på läsårsdata för 2015/16, 2016/17 och 2017/18. Sammanfattning av ärendet Nämndkontor barn och utbildning har reviderat läsårsdata för 2015/16 och 2016/17 samt tagit fram förslag på läsårsdata för 2017/18. Beslutsunderlag PM Tjänsteutlåtande Beslutet expedieras till Produktionsledning förskola och skola Johanna Stjernlöf 99

100 Tjänsteutlåtande Dnr BUN15/44 100

101 PM Johanna Stjernlöf utvecklingsledare Läsårsdata 2015/16, 2016/17 och 2017/18 Dnr BUN15/ Höstterminen 2015 Onsdagen den 19 augusti, höstterminens första skoldag. Fredagen den 18 december, höstterminens sista skoldag. Skoldagar per månad: augusti 9 september 22 oktober 17 november 21 december 14 Totalt 83 (1 studiedag ej utlagd) Lov: Höstlov v 44, 26/10-30/10 (3 studiedagar och 2 lovdagar) Vårterminen 2016 Fredagen den 8 januari, vårterminens första skoldag (studiedag den 7 januari). Torsdagen den 9 juni, vårterminens sista skoldag. Skoldagar per månad: januari 16 februari 20 mars 14 april 20 maj 20 juni 6 Totalt 96 1 (4) 101

102 PM Lov: Sportlov v 9, 29/2 4/3 Påsklov v 13, 29/3 1/4 Lovdag 6/5 Totalt omfattar läsåret 178 skoldagar. Höstterminen 2016 Onsdagen den 17 augusti, höstterminens första skoldag. Onsdagen den 21 december, höstterminens sista skoldag. Skoldagar per månad: augusti 11 september 22 oktober 20 november 18 december 15 Totalt 86 (1 studiedag ej utlagd) Lov: Höstlov v 44, 31/10 4/11 (3 studiedagar och 2 lovdagar) Vårterminen 2017 Tisdagen den 10 januari, vårterminens första skoldag (studiedag den 9 januari). Fredagen den 9 juni, vårterminens sista skoldag. Skoldagar per månad: januari 16 februari 18 mars 20 april 14 maj 20 juni 5 Totalt 93 Lov: Sportlov v 9, 27/2 3/3 2 (4) 102

103 PM Påsklov v 15, 10/4 13/4 Lovdagar: 26/5 och 5/6 Totalt omfattar läsåret 178 skoldagar. Höstterminen 2017 Torsdagen den 17 augusti, höstterminens första skoldag. Torsdagen den 21 december, höstterminens sista skoldag. Skoldagar per månad: augusti 11 september 21 oktober 20 november 19 december 15 Totalt 86 (1 studiedag ej utlagd) Lov: Höstlov v 44, 30/10 3/11 (3 studiedagar och 2 lovdagar) Vårterminen 2018 Tisdagen den 9 januari, vårterminens första skoldag (studiedag den 8 januari). Fredagen den 8 juni, vårterminens sista skoldag. Skoldagar per månad: januari 17 februari 17 mars 19 april 15 maj 20 juni 5 Totalt 93 Lov: Sportlov v 9, 26/2 2/3 Påsklov v 14, 3/4 6/4 Lovdagar: 30/4 och 11/5 Totalt omfattar läsåret 178 skoldagar. 3 (4) 103

104 PM 4 (4) 104

105 Öka andelen högskoleutbildade pedagoger i förskolan 6 BUN15/35 105

106 MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Barn- o utbildningsnämndens au Öka andelen högskoleutbildade pedagoger i förskolan (BUN15/35) Sammanfattning Barn och utbildningsnämnden vill göra det möjligt för förskolorna i kommunen såväl kommunala som fristående att stödja pedagoger med allmän behörighet till högskolestudier och som har arbetat i förskolan i Ekerö kommun i fem år att vidareutbilda sig till förskollärare. Fem pedagoger per år får möjlighet att påbörja sin högskoleutbildning och få stöd från nämnden under tre år. Det ekonomiska stödet uppgår till kr per år och pedagog och betalas ut till enheten. Avsikten är att stödja och finansiera enheten så att den enskilde pedagogen till viss del kan studera på arbetstid. Förskolechefen gör en bedömning om pedagogens behörighet och lämnar in en ansöka med motivering till nämndkontoret. Skogsbäckens förskola har skickat in en ansökan gällande en pedagog som påbörjat sina studier i januari 2015 och som arbetat i kommunen i ca 2,5 år. Förskolechefen har gjort bedömningen att detta är en målmedveten, uppskattad och engagerad pedagog som varit drivande i att utveckla förskolans verksamhet i enlighet med styrdokumenten. Förslag till beslut Barn och Utbildningsnämnden beslutar att bevilja ansökan från Skogsbäckens förskola. Expedieras till Skogsbäckens förskola Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Öka andelen högskoleutbildade pedagoger i förskolan Ansökan om ekonomiskt stöd vid studier - Skogsbäcken Justerandes sign Utdragsbestyrkande 106

107 MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Barn- o utbildningsnämndens au Justerandes sign Utdragsbestyrkande 2107

108 Tjänsteutlåtande Dnr BUN15/35 Eva Darselius Förskoleansvarig Tel Barn- och utbildningsnämnden Öka andelen högskoleutbildade pedagoger i förskolan Förslag till beslut Barn och Utbildningsnämnden beslutar att bevilja ansökan från Skogsbäckens förskola. Sammanfattning av ärendet Barn och utbildningsnämnden vill göra det möjligt för förskolorna i kommunen såväl kommunala som fristående att stödja pedagoger med allmän behörighet till högskolestudier och som har arbetat i förskolan i Ekerö kommun i fem år att vidareutbilda sig till förskollärare. Fem pedagoger per år får möjlighet att påbörja sin högskoleutbildning och få stöd från nämnden under tre år. Det ekonomiska stödet uppgår till kr per år och pedagog och betalas ut till enheten. Avsikten är att stödja och finansiera enheten så att den enskilde pedagogen till viss del kan studera på arbetstid. Förskolechefen gör en bedömning om pedagogens behörighet och lämnar in en ansöka med motivering till nämndkontoret. Skogsbäckens förskola har skickat in en ansökan gällande en pedagog som påbörjat sina studier i januari 2015 och som arbetat i kommunen i ca 2,5 år. Förskolechefen har gjort bedömningen att detta är en målmedveten, uppskattad och engagerad pedagog som varit drivande i att utveckla förskolans verksamhet i enlighet med styrdokumenten. Beslutsunderlag Ansökan Beslutet expedieras till 108

109 Tjänsteutlåtande Dnr BUN15/35 Skogsbäckens förskola Eva Darselius Förskoleansvarig 109

110 Till Eva Darselius Förskoleansvarig Ansökan om ekonomiskt stöd för vidareutbildning till förskollärare Skogsbäckens förskola ansöker härmed om medel för att stödja vår barnskötare Hannah Nesbeth, personnummer , under hennes utbildning till förskollärare. Hannah Nesbeth är en mycket engagerad och uppskattad medarbetare på förskola. Målmedvetet och systematiskt har hon tillsammans med sitt arbetslag varit drivande i att utveckla förskolans verksamhet i enlighet med de nya styrdokumenten. Hannahs studier vid Stockholms universitet startade den 21 januari 2015, beräknad studietid är 5 år. Hannah har den 1 februari 2015 en sammanlagd anställningstid på 2 år och 5 månader på Skogsbäckens förskola. Stenhamra den 30 januari 2015 Chatarina Östlund Rektor/förskolachef Skogsbäckens förskola 110