Årsredovisning. Kompetens och. arbetslivsförvaltningen

Transkript

1 Årsredovisning Kompetens och arbetslivsförvaltningen 2014

2 1 E n ekonomi i balans och verksamheter som sammantaget visar ett gott resultat. Förvaltningen har glädjen att kunna redovisa ett positivt resultat även för Sammanfattande bedömning Sammanfattningsvis kan konstateras att förvaltningens insatser håller fortsatt hög kvalitet. De flesta mätningar visar ett bra resultat både mot tidigare år men också nationellt vilket är glädjande. I förvaltningen finns en strävan efter att ha hög kvalitet i de utbildningar och insatser som levereras till invånarna. Förvaltningen är extra stolt över att elever och deltagare upplever ett så gott bemötande. På Lärcenter upplever elever och deltagare att de trivs, har inflytande och att det är en god mötesplats. När det gäller avbrottsfrekvensen är resultaten sämre. Detta är ett område som förvaltningen är angelägen om att förbättra. I slutet av året gjorde Skolinspektionen en översyn av skolenheterna. I pressreleasen omnämndes förvaltningen med en mening Kommunen erbjuder en vuxenutbildning som i hög grad är anpassad till elevers olika behov och förutsättningar. Beslutet finns att läsa i sin helhet här: ocid= Att vara en framgångsrik förvaltning är att vara bra i alla delar Årsredovisningen är i år uppdelad på två nivåer. Dels övergripande men även på verk-samhetsnivå/skolenhetsnivå. För att markera vikten av att förvaltningens verksamheter utvecklas och bedrivs utifrån en god kvalitet beskrivs varje verksamhet/skolenhet kort och därefter redovisas resultat, analys och slutligen bedömning. sida 1

3 2 Att mäta kvalitet från fyra håll När forskare och SIQ (Institutet för kvalitetsutveckling) i en studie identifierade vilka kvalitetsutmaningar som framledes behöver beaktas för att nå förbättrad kvalitet visade resultatet på fyra områden. * Utifrån dessa fyra områden har förvaltningen anpassat sitt kvalitetsarbete så att en helhetsbild av vad som säkerställer god kvalitet över tid kan mätas. De fyra olika perspektiven är: mål & resultat, verksamhet, utveckling och målgrupp. Bilden nedan visar underlag som samlas in för att bedöma vårt arbete. Mål och resultatperspektiv Ekonomi Effektivitet & produktivitet Organisation Betygsstatistik Avbrottsstatistik 6-månadersuppföljningar Internkontroll Verksamhetsperspektiv Verksamhetsutveckling Arbetslagsutveckling Gemensam kompetensutveckling Individuell kompetensutveckling Medarbetarenkät Omvärldsbevakning och analys (nationell styrning, forskning, goda exempel, andra branschers utveckling) Innovation Samverkan och nätverk (näringsliv, andra aktörer, lokalt-regionaltnationellt) Utvecklingsperspektiv Målgruppsperspektiv Enkäter Klassråd, programråd, studeranderåd & storråd, Klagomål och synpunkter Medborgarundersökning Intervjuer Fokusgrupper Likabehandlingsplan. *( ) Mål- och resultatperspektiv Resultat utifrån mål på nationell, kommunal och nämndsnivå. Förvaltningen har till uppdrag att ge elever/studerande/deltagare möjlighet att lyckas i sina studier och/eller ge stärkande insatser mot arbete. Verksamhetsperspektiv Analys och bedömning av inre arbete. Förvaltningen beaktar hur metoder och kompetens nyttjas och utvecklas. Medarbetares kompetens ska tas tillvara och ges möjlighet att växa och utvecklas. Utvecklingsperspektiv Organisationens långsiktiga utveckling. För att nå goda resultat i ett föränderligt samhälle behöver förvaltningen ständigt bevaka omvärlden. Anpassningsförmågan ses som en framgångsfaktor för att lyckas i uppdragen. Målgruppsperspektiv Hur elever/studerande/deltagare och kunder upplever insatser. Målgruppers inflytande och synpunkter är betydelsefulla. En nöjd målgrupp är en förutsättning för god kvalitet. sida 2

4 3 Innehållsförteckning Att mäta kvalitet från fyra håll... 2 Året i bilder... 4 Om förvaltningen... 5 Ekonomiskt resultat... 6 Kommunfullmäktiges mål och Verksamhetsplanens mål... 7 Måluppfyllelse... 7 Jämförelsetal några intressanta iakttagelser... 9 Det systematiska kvalitetsarbetet Utvecklingsområde Inflytande Utvecklingsområde Omvärldsanalys IT-utveckling Utvecklingsområde Varumärkesbyggande Utvecklingsområde Värdegrund Verksamheternas beskrivningar och resultat Verksamheternas beskrivningar och resultat Grund- och gymnasiekurser inom kärnämen Verksamheternas beskrivningar och resultat Särskild utbildning för vuxna Verksamheternas beskrivningar och resultat Utbildning i svenska för invandrare Verksamheternas beskrivningar och resultat Vård- och omsorgsutbildningen Verksamheternas beskrivningar och resultat Yrkeshögskola, universitet och högskolestudier samt uppdragsutbildningar Verksamheternas beskrivningar och resultat Utbildning på entreprenad NTI Framgångsbevis Identifierade utvecklingsområden Att vara en framgångsrik förvaltning är att vara bra i alla delar. sida 3

5 4 Året i bilder Beviljade utbildningar Guldsmide & Signalteknik Examensutställning Invigning övningsområde Signalteknik Hälsoprojekt Företagarfrukost Forskarfrukost Inspelning storytelling Lars Speedmeeting FT intervjuar Info inför valet Tårta från nöjd elev Mötesplats sfi Besök av Landshövdingen sida 4 Redovisning

6 5 Om förvaltningen Den politiska organisationen sätter mål för förvaltningen. Kommunfullmäktige tar fram mål i flerårsplanen och kompetensoch arbetslivsnämnden omsätter dessa till delmål såväl på förvaltningsövergripande som på arbetslagsnivå. Förvaltningens verksamheter Utbildning av vuxna Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Samhällsorientering Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Yrkesutbildningar på gymnasial nivå (yrkesvux) Särskild utbildning för vuxna (särvux) Antagning, vägledning och validering Yrkeshögskoleutbildningar (YH) Universitets- och högskoleutbildningar på distans (UH) Uppdragsutbildningar (UDU) Förvaltningen leds av en förvaltningschef och tre rektorer som ansvarar för varsin skolenhet. Personalen är indelad i arbetslag utifrån verksamhetsområden inom respektive skolenhet. Förvaltningens organisation ska ses som föränderlig. Det systematiska kvalitetsarbetet, omvärldsförändringar och lagstyrning m.m. påverkar hur organisationen byggs. Kompetens- och arbetslivsförvaltningen har under året haft nedanstående organisationsbild. Inför 2015 infördes en tillfällig ledningsorganisation med tillförordnad förvaltningschef. Arbetsmarknad Arbetsmarknadspolitiska åtgärder Statligt subventionerade anställningar Gemensamt Administration och nämnd Under 2014 har 91 medarbetare arbetat i förvaltningen. 74 av dem är tillsvidareanställda vilket är en ökning mot tidigare år. Sfi står huvudsakligen för ökningen. Under året har förvaltningens verksamheter tillsammans haft kursdeltagare. Förra året registrerades och året där innan sida 5

7 6 Ekonomiskt resultat Kompetens- arbetslivsnämndens andel av kommunens bruttokostnader % 98% Hur fördelas pengarna? 67% Utbildning av vuxna Kompetens- och arbetslivsnämnden Bokslut 2014 Bokslut 2013 Bokslut 2012 Tkr Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse Huvudorsaken till budgetavvikelsen 2014 är högre statlig ersättning än budgeterat gällande kostnader för sfi och samhällsorientering. sida 6

8 7 Kommunfullmäktiges mål och Verksamhetsplanens mål Kommunen har en målstyrning med fem övergripande mål. Förvaltningen har under året arbetat mot de mål som står i kommunens Flerårsplan och som omsatts i Verksamhetsplan till nämndens delmål. Nämndens delmål samklangar med de nationella mål som också styr verksamheterna. Kompetens och arbetslivsnämnden analyserar och utvärderar måluppfyllelse vid årsbokslut. Utifrån analys vidtas eventuella åtgärder för utveckling. Måluppfyllelse 1. Kommunfullmäktiges mål: Ett attraktivare Falköping Nämndens delmål Indikator Resultat Tillgång till utbildning Medborgarundersökningen: Upplevelse av god tillgång till universitet/ högskoleutbildning inom rimligt avstånd ,2 6,1 6,3 Upplevelse av god tillgång till övriga utbildningar (Komvux, YH etc.). 6,6 6,5 6,7 Skala 1-10 Analys: Upplevelsen av tillgång till utbildning ligger på ungefär samma nivå över tid. I förhållande till andra kommuner ligger vi jämt med riksgenomsnittet. Sett utifrån medborgaundersökningens snitt ligger vi över. Bedömning: God måluppfyllelse 2. Kommunfullmäktiges mål: Ett näringsliv som utvecklas Nämndens delmål Indikator Resultat Lärcenter utbildar/ mäklar efterfrågad kompetens Att mäta YHutbildningar 6 månader efter avslutad utbildning. 77 % av studerande på Guldsmide och 71 % av studerande på Logistik har gått vidare till jobb eller studier Utbildningstimmar uppdragsutbildning: * *5000 timmar är direkt riktade mot näringslivet Analys: Utifrån behovsinventering har kompetensförsörjning tillgodosetts för att matcha näringslivets behov. Vår bedömning är att det allmänna konjunkturläget i vårt närområde har påverkat resultatet. Bedömning: Måluppfyllelsen är god men vi ser att vi har en något lägre andel studerande på våra YH-utbildningar som gått vidare till arbete eller studier. sida 7

9 8 3. Kommunfullmäktiges mål: Kvalitén inom verksamheten ska öka Nämndens delmål Indikator Resultat Att öka effektivitet och produktivitet Andel som sex månader efter insats/kurs/utbildning gått vidare till studier eller arbete. 97 % av VO- studerande har gått till jobb. 60 % av AMEs deltagare har gått till jobb eller studier. Andel elever som når minst godkänt/e. Andel elever YH som når minst G: ,5% 95,5% 95,7% Andel elever Vux som når minst E: ,4% 90% 90,3% Analys: Långsiktigt strategiskt utvecklingsarbete kring betyg och bedömning bidrar till stabila resultat över tid. Bedömning: God måluppfyllelse 4. Kommunfullmäktiges mål: En god folkhälsa Nämndens delmål Indikator Resultat Elever/studerande/deltagare trivs på Lärcenter. Nöjdhetsindex trivsel. Mäta måluppfyllelse i likabehandlingsplaner. Nöjdhetsindex trivsel: ,2* 81* - *Enligt SCB där resultat över 75 är mycket bra. Verksamheter har likabehandlingsplaner och kännedomen om dessa har ökat. Analys: Långsiktigt strategiskt utvecklingsarbete kring nöjda elever/studerande/deltagare bidrar till resultatet. Bedömning: God måluppfyllelse 5. Kommunfullmäktiges mål: Demokratin i Falköping ska stärkas Nämndens delmål Indikator Resultat Elever/studerande/ deltagare ska ha inflytande över sin insats/utbildning. Nöjdhetsindex inflytande. Studeranderåd/ programråd. Elevers/deltagares upplevelse av inflytande genom lärplattform. Analys: Långsiktigt strategiskt utvecklingsarbete kring inflytande för elever/studerande/deltagare bidrar till resultatet. Bedömning: God måluppfyllelse Nöjdhetsindex inflytande: ,6* 76,7* - *Enligt SCB där resultat över 75 är mycket bra. Kontinuerliga studerande/programråd och har genomförts under året. Elevers upplevelse av inflytande genom lärplattform har mätts genom nöjdhetsindex och visar 67.* Sammantaget bedömer förvaltningen att måluppfyllelse är god. Genom nämndens mål bidrar förvaltningen till att förbättra måluppfyllelsen i kommunens Flerårsplan. sida 8

10 9 Jämförelsetal några intressanta iakttagelser Utbildning i svenska för invandrare. Nationell jämförelse av andel (%) elever som godkänts Falköping Nationellt Andel (%) elever sfi med 0-6 års utbildningsbakgrund Falköping Riket Jämfört med nationell statistik visar tabellerna att förvaltningen har hög andel elever med låg utbildningsnivå samtidigt som en hög andel elever når godkänt vilket tolkas som ett positivt resultat. Diagrammen nedan visar att Falköping har en hög andel elever som gör avbrott på grundläggande nivå jämfört med vux Skaraborg/kommungruppen i övrigt. Gällande gymnasiala kurser följ genomsnittet relativt väl. Andel (%) kursdeltagare som avbrutit kurs på grundläggande nivå. Andel (%) kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som avbrutit kurs Falköping Kommungrp Falköping Kommungrp Riket Vux Skaraborg har ett samarbetsavtal kring kvalitet. Målribbor är satta för avbrott, gränsen gällande grundläggande kurser går vid 25 % och gällande gymnasiala kurser vid 15 %. Under 2014 når förvaltningen inte målribborna. I samarbetsavtalet ingår också att kurser ska kunna påbörjas minst fyra gånger per år, anordnaren ska erbjuda lärplattformsstöd och personlig handledning. Förvaltningen uppfyller samtliga kvalitetskrav. sida 9

11 10 Det systematiska kvalitetsarbetet Beskrivning: Genom ett årshjul styr nämnd och förvaltning uppdrag, säkerställer att resultat och kostnader synliggörs, redovisas, analyseras samt påverkar framtida beslut. Bilden nedan visar årsplaneringen och återkommande rutiner i kvalitetsarbetet. Den inre cirkeln är nämndens årshjul. Längst ut speglas förvaltningens uppdrag under året. För att få ett fungerande kommunikationsflöde och skapa en arena för återkommande dialog mellan ansvarsnivåerna har förvaltningen en utvecklingsgrupp. Utvecklingsgruppen består av förvaltningschef, rektorer, arbetslagsledare, enkätansvarig, kvalitetssamordnare och adjungerade deltagare. Syftet med utvecklingsgruppen är att arbeta strategiskt med utvecklingsarbete samt att sprida och förankra. I utvecklingsgruppen ges uppdrag som tas med till de olika verksamheterna/arbetslagen och genomförs. Gruppens uppgift är också att fånga upp de tankar och idéer som finns i arbetslagen (se bild nedan). Genom regelbundna möten skapas ett kommunikationsflöde mellan ledning och medarbetare som möjliggör både top down och bottom up. Utvecklingsgruppen bidrar till delaktighet och ger inflytande i hur mål ska nås. Ledning Utvecklingsgrupp Arbetslag Arbetsgrupp sida 10

12 11 Skolinspektionen Skolinspektionen beskriver i sin tillsyn att huvudmannen har en struktur för det systematiska kvalitetsarbetet och de påtalar att verksamheterna bedriver kontinuerliga utvecklingsarbeten utifrån kunskapsresultat, enkätundersökningar m.m. Skolenheterna genomför analyser och vidtar förbättringsåtgärder men utbildning på entreprenad omfattas inte av detta arbete. Vidare behöver huvudmannen säkerställa att inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet inom särskild utbildning för vuxna riktas mot de nationella målen. Bedömning Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet har under året utvecklats och idag involverar det fler medarbetare än för ett år sedan. Verksamheterna har också vidarutvecklat arbetet genom att synliggöra enkätresultaten för eleverna i Fronter och i en del verksamheter genomföra fokusgruppssamtal eller liknande för att få ett djupare underlag till enkätresultaten. Utvecklingsgruppen har fungerat som motor i kvalitetsarbetet och genom ambulerande ordförandeskap har fler givits utrymme att driva processen. Verktyg, system och rutiner som finns för dokumentation och utvärdering har under året utvecklats då en medarbetare fått ansvar för förvaltningens enkäter och undersökningar. Syftet har varit att få fram jämförande underlag över tid både vad gäller helhet och förvaltningens delar. Redan i ett initialskede har förändringen lett till förbättringar. Identifierade utvecklingsområden: Ta fram rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet på entreprenad Systematisera framtagandet av betygsstatistik Fortsätta utvecklingsarbetet inom särskild utbildning för vuxna sida 11

13 12 Utvecklingsområde Inflytande Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit fram en delaktighetstrappa som här visas i modifierad modell. För att kunna bedöma inflytande utifrån en helhetsbild har inflytandet delats upp i fem delar. Matrisen tydliggör för förvaltningen vilka delar som fungerar, behöver utvecklas osv. Inflytande/ delaktighet Beskrivning Du får Hur? Bedömning Information Envägskommunikation Veta Fronter Hemsida Mail Informationstavlor Enkäter visar att information fungerar. Enkäter Svarfrekvensen på halvårsenkäter har ökat. Konsultation Hämta in synpunkter Tycka Klagomål och synpunktshantering Studeranderåd/ programråd Antalet klagomål/synpunkter har varit så få att de inte kan analyseras. Förvaltningen hämtar in synpunkter på flera sätt. Dialog Samarbete Upprepade gånger utbyta tankar Vara med i en planeringsprocess från idé till färdigt förslag Diskutera Realisera Studeranderåd/ programråd/ företagarfrukost Arbetsgrupper Studerande är med i upprättandet av Likabehandlingsplan. Fler verksamheter kompletterar enkäter med fokusgrupper/ samtalsgrupper. I arbetet med att främja näringsliv har dialogforum som företagarfrukostar genomförts och uppskattats. Elever/deltagare är inte med på arbetsmiljöronden. Programråden är med i processen. I kurser kan elever vara delaktiga i processen och arbetet i de olika studeranderåden har stärkts under året. Medskapande Gemensamt planerande och beslutsfattande Driva igenom Rådslag YH har skapat mötesplatser mellan ledningsgrupp och elever. Ett inflytande som är medskapande. Sammantaget görs bedömningen att inflytandet stärkts under 2014 men att det finns mer att utveckla. Utvecklingsområdet kommer kvarstå under sida 12

14 13 Utvecklingsområde Omvärldsanalys Varför omvärldsbevaka? Vad kommer invånare i framtiden säga när de ser tillbaka på 2014? Kommer de beskriva att Lärcenter var före sin tid och agerade riktigt? Eller kommer de att säga att förvaltningen inte förstod vilka förändringar verksamheterna stod inför? Kommer de att tycka att förvaltningen har agerat bra? Ingen kan idag svara på dessa frågor. Förutsättningarna för att kunna lyckas i framtiden ligger i att kunna identifiera vilka utmaningar som ligger framför och sedan hantera dem. Det går inte att med säkerhet veta vad framtiden har att erbjuda men genom erfarenhet från historien och genom att följa omvärlden i nuet, går det att ta fram en helhetsbild och på så sätt skapa en beredskap, för att på bästa sätt forma framtiden i stället för att stå vid sidan om. Hur omvärldsanalysera? Omvärldsanalys bygger på att identifiera och tolka prioriterade krafter i omvärlden som påverkar en organisations arena (närvärld) och den egna organisationen (invärld). Omvärldsanalysen anger därmed vad förvaltningen bör förbereda sig på. När väl krafterna i omvärlden är identifierade och analyserade kan man bestämma sig för vad man själv ska göra. I invärlden har huvudaktören själv ofta ett stort inflytande. Närvärlden är den spelplan/arena som en aktör agerar på. Här sker förändringar som påverkar invärlden mer eller mindre direkt. De olika aktörernas agerande här påverkar förutsättningarna för Falköpings kommun. Längre bort från kommunen finns den mer perifera omvärlden där det sker förändringar inom samhälle, ekonomi, miljö, teknik osv. Dessa förändringar eller trender ändrar förutsättningarna för kommunen. En aktör har generellt sett små möjligheter att själv påverka trender i omvärlden. Detta eftersom de i allt väsentligt ligger utanför den egna organisationens kontroll, samtidigt som de kan påverka förutsättningarna för den fortsatta verksamheten. Omvärlden (det förvaltningen inte alls kan påverka själv) Vad ser förvaltningen för utmaningar? Sedan flera år tillbaka har det varit oro i världen och i världsekonomin. På såväl nationell som lokal nivå har det under året varit en snabbare befolkningstillväxt än vad som tidigare prognostiserats. För Falköping är det huvudsakligen den ökade invandringen som bidragit till befolkningsökningen. Befolkningsutvecklingen har medfört ökade utmaningar för förvaltningen i form av ett högt tryck framförallt på sfi. Under ett antal år har andelen elever som inte når godkänt på grundskola och gymnasium ökat vilket bedöms medföra ett fortsatt tryck på förvaltningens verksamheter. Vidare anses arbetsmarknadens trend med minskade produktionsarbeten och en ökande tjänstesektor ha till följd att fler behöver utbildas och behovet av matchning ökar. Förvaltningen har under året identifierat vilka utmaningar som påverkar mycket: Stor Betydelse för frågan? Liten Närvärlden (den arena förvaltningen agerar på) Från produktion till tjänst på arbetsmarknaden Värdering av trend Invärlden (den egna organisationen, det förvaltningen bestämmer själv över) Ökade flyktingströmmar Ökad andel elever som ej klarar grundskola och gymnasium. sida 13 Mycket osäkra Hur säkra stöd har vi för trenden? Mycket säkra

15 1499 Västr a Götal ands län Riket 1499 Västr a Götal ands län Riket Antal öppet arbetssökande Falköping År Statistik Arbetsförmedlingen Arbetslöshet (%) år 2014 Totalt Totalt med aktivitets- stöd Totalt Program med aktivitets- stöd Totalt Öppet arbets- lösa Falköping 2,9 3,4 2,7 3,2 3,6 3,4 Arbetslöshet (%) ungdomar år ,9 6,3 7,0 Förvaltningen arbetar nära arbetslivet genom matchning, kompetensförsörjning, utbildning, praktik o.s.v. För att insatserna ska bli verkningsfulla är en förutsättning att Lärcenter håller sig uppdaterad kring vilken kompetens som efterfrågas, hur framtidens arbetsmarknad ser ut men också hur arbetskraft kan stärkas mot jobb. Arbetsförmedlingen har gjort en analys av hur arbetskraften kan komma nära jobben, nu och i framtiden. Här är de faktorer som anses viktigast. Falköping 5,3 3,8 4,6 3,7 6,2 4,3 8,3 9,1 10,5 Prognos för 2015 AF beräknar nya jobb. Ökning av yrken främst inom offentlig sektor. Tjänstesektorn, ingenjörer och vårdpersonal ökar mest. Utbildning och erfarenhet blir allt viktigare. Bedömning av omvärldbevakningsarbetet Under året har omvärldsbevakningen utvecklats på såväl kommunal som förvaltningsövergripande nivå. Förvaltningen har en grupp som gått igenom kommunens projektrapport. Gruppen ser att verksamheternas arbete har kommit olika lång, men jämfört med omvärldsbevakning för ett år sedan finns idag bättre systematik för att fånga upp vad som sker i omvärlden. Gruppen kom vid utvärdering fram till att information och kommunikation i invärlden behöver utvecklas. Rutiner för vem som informerar på Fronter, APT och liknande bör tas fram så att alla medarbetare nås. Att systematisera arbetet med omvärldsbevakning är ett utvecklingsområde som tidigare identifierats och som behöver arbetas vidare med. sida 14

16 15 IT-utveckling Tekniken möjliggör nya arbetsmetoder som tidigare var otänkbara Tekniken möjliggör förändring och utveckling av arbetssätt Förändring Tekniken fungerar som ett ersättande verktyg med funktionella förbättringar Förbättring Tekniken fungerar som ett ersättande verktyg utan funktionell förändring Under flera år har Ruben Puenteduras matris (se ovan) använts för att synliggöra vilka effekter IT-användandet haft under året. Förvaltningen ser IT som ett redskap vid förbättringsarbete och menar att tekniken kan bidra till att förändrade arbetsmetoder utvecklas. Exempel på förändrat arbetssätt som utvecklats under året: Medarbetare har med teknikens hjälp utvecklat sitt arbetssätt genom t.ex. att med Adobe spela in lektioner som sedan läggs in i Fronter. Exempel på funktionell förbättring: Inläsningstjänst har köps in vilket medfört en förbättring för dem som behöver lässtöd eller lär sig bättre genom lässtöd. Ipad som stöd för elever som arbetar med alfabetisering har medfört funktionella förbättringar. Sammantaget bedöms att medarbetare under året har utvecklat sitt användande av IT som ett redskap för förbättringar och förändringar. sida 15

17 16 Utvecklingsområde Varumärkesbyggande Förvaltningen har under året arbetat aktivt med en plan kring varumärkesbyggande. Planen har avsiktligt strävat efter att koppla varumärket till värdegrunden. Arbetet utvecklades utifrån Förenkla helt enkelt som är en kommunövergripande insats. Varumärkesarbetet 2014 inleddes med en utbildningsinsats där representanter från de olika verksamheterna formade en plan och tog fram riktlinjer för det fortsatta arbetet. En del av planen har haft som mål att skapa en förståelse för varför sociala medier som Facebook är viktigt och vilka effekter ett varumärkesbyggande där kan få i de målgrupper som verksamheterna riktar sig mot. Vikten av att alla medarbetare ska se sig själva som varumärkesbyggare har betonats för att tydliggöra betydelsen av vilka positiva och negativa effekter det kan få när alla är bärare av ett varumärke. I varje möte, i varje samtal, i varje dokument och i sociala medier finns varumärkesbyggandet med. För att skapa en förståelse för varumärket i möten har fokus lagts på värdegrundens punkt gällande bemötande. Utifrån detta genom-fördes en utbildningsinsats för all personal kring värdskap. Trender inom marknadsföring, har också presenterats för personalen. Förvaltningen vill förknippa sig med ett varumärke som kommunicerar ärligt och mänskligt och som visar individen bakom yrkesrollen, därav förvaltningens tre storytellingfilmer. Filmer som ska beröra och kommunicera och tillsammans fylla varumärket med kultur, känslor och händelser. Utifrån de resultat som presenteras i årsredovisningen går det att utläsa att elever och deltagares upplevda bemötande förbättrats. Vårt nöjdhetsindex (se diagram nästa sida) kring värdegrund har också generellt höjts vilket tolkas som att varumärkesarbetet haft effekt. Dessutom har vi uppmärksammats genom filmerna och fått studiebesök genom insatserna i sociala medier. Det är tillsammans i alla möten som varumärket har stärks. Medarbetarna som en framgångsfaktor Personalen är förvaltningens viktigaste resurs i varumärkesbyggandet. De skapar kvalitet i mötet med elever/studerande/deltagare och samverkanspartners. Här är länken till de tre korta storytellingfilmer som lanserats eller spelats in under 2014: sida 16

18 17 Utvecklingsområde Värdegrund Falköpings kommun har under 2014 bedrivet ett övergripande arbete kring värdegrunden där fyra ord identifierats. Alla ska behandlas rättvist och lika Våra relationer kännetecknas av öppenhet, respekt och ett gott bemötande Vi uppnår goda resultat genom effektivitet och samverkan Under året har förvaltningen arbetat med bemötande. Arbetet beskrivs under varumärkesbyggandet. För att få en helhetsbild av elever och deltagares upplevelser av bemötande och andra kopplingar till värdegrunden gör samtliga verksamheter enkätundersökningar där fyra påståenden är gemensamma. Elever och deltagare besvarar påståendet på en skala 1-6 där 1 motsvarar stämmer inte alls och 6 motsvarar stämmer helt. Genom åren har vi haft återkommande högt resultat kring påståenden som rör värdegrund. Nedan redovisas ett jämförande resultat från enkäter gjorda 2013 och Resultatet visar en markant förbättring mot Samtliga verksamheter har höga resultat vad gäller bemötande och god mötesplats medan upplevelsen av inflytande skiftar mellan verksamheterna och behöver hanteras på arbetslagsnivå.. Enkätundersökningar på SFI och särvux har i flera år gett markant högre resultat. För att få ut mer av undersökningen genomför därför dessa verksamheter fokusgrupper, samtal och liknande. Svarsfrekvensen skiljer sig åt och rör sig mellan 40 % upp till 100 %. Jämförelse nöjdhetsindex 2014 och 2013 Gränsen för SCB:s index mycket bra går vid Lärcenter är en god mötesplats oavsett kulturell och etnisk bakgrund 85,4 88, Bemötande från personal 87,2 91, Upplevelse av inflytande 76,7 80, Jag trivs bra på Lärcenter 81 86,2 sida 17

19 18 Beskrivning av likabehandlingsplanerna Alla förvaltningens verksamheter har en likabehandlingsplan som ska säkerställa ett fungerande arbete mot kränkningar, diskriminering och för likabehandling. I planen beskrivs mål för året och rutiner för hur ärenden ska hanteras. När upplevelser av kränkning, diskriminering eller liknande kommer till personals kännedom ska de skyndsamt anmälas till rektor som ansvarar för att utreda och dokumentera ärendet. Utifrån nulägesanalyser/kartläggningar följs arbetet mot kränkningar rutinmässigt upp varje år (se årshjulet). Verksamheterna arbetar systematiskt med underlag som tas in i form av utvärderingar (enkäter, elevråd, fokusgrupper m.m.) och dokumentation av händelser. Underlagen analyseras och bedöms. Därefter identifieras utvecklingsområden, planen revideras och nya mål sätts. Skolinspektionen När Skolinspektionen granskade förvaltningens arbete under hösten framkom att Lärcenter utgör en trygg miljö för lärande. Studiemiljön är öppen, välkomnande och undersökningar visar att eleverna generellt trivs. Däremot behöver kommunen säkerställa att rektor skyndsamt informerar huvudmannen om händelser där elever har upplevt kränkningar. Efter inspektionen vidtogs åtgärder för hur rutinen med informationen ska hanteras och idag finns anmälningsärenden som en stående punkt på kallelse till nämndsmöte. Bedömning Åtgärder är vidtagna och förvaltningen har idag ett fungerande arbete med likabehandlingsplanerna. Länk till förvaltningens likabehandlingsplaner: lan cfaf121d36819ec html sida 18

20 19 Utvecklingsgruppen har utvärderat vad de anser karaktäriserar en framgångsrik förvaltning. Deras ord har samlats i isberget nedan. Isberget symboliserar medarbetarnas svar och visar att de underliggande värderingarna är det som anses vara viktigast. Sammantaget bedömer förvaltningen att värdegrundsarbetet gett resultat. Underlaget från den bedömningen är enkätresultat, beskrivningar från Skolinspektionen, besökande mm som visar att elever och deltagare generellt är nöjda. Utvecklingsgruppen har tillsammans kommit fram till att värdegrunden är avgörande i det systematiska kvalitetsarbetet. Sist men inte minst känner förvaltningen en stolthet över det sätt vi visat värdegrunden utåt i form av storytellingfilmerna och synliggörandet av Lärcenter på sociala medier och i vanlig media. sida 19

21 20 Verksamheternas beskrivningar och resultat Arbetsmarknadsenheten AME erbjuder på uppdrag målinriktad coachning som ökar individens möjligheter att gå vidare mot jobb, eget företagande eller studier. Under året har 889 personer deltagit i AMEs verksamheter/projekt. Resultat Enkäterna utifrån svaren i enkäterna har vi räknat fram ett nöjdhetsindex (max 100) Röster från deltagarna (citat hämtat från enkäterna): att personalen har ansträngt dig för att hjälpa och de har i åtanke vad jag vill och hur min situation ser ut för tillfället. Vet inte om det är bra eller dåligt men ni gjorde mig faktiskt kaxigare när det kommer till att skryta om min egen förmåga, inte bara i jobbsökandet utan även över lag får tacka så hemskt mycket för all hjälp..you GUYS ROCK! Blivit bemött med förståelse. Skönt Fått lite mer självförtroende och vågar lite mer än innan Styrkor Samverkan Individanpassat Systematiserad omvärldsbevakning sida 20 Utmaningar Trender på arbetsmarknaden Eventuella förändringar i vår egen organisation och våra samverkansparter utifrån ny regering/budget Koppla till forskning Matchning Rusta våra deltagare så att de närmar sig arbetsmarknaden

22 21 Verksamheternas beskrivningar och resultat Grund- och gymnasiekurser inom kärnämen Under året har vi haft 313 kursdeltagare på grundnivå och 1360 på gymnasial nivå. Som tidigare bedriver vi en flexibel utbildning i tid och rum och erbjuder mycket pedagogiskt stöd utöver lektionstid. Under 2014 har det utfärdats 492 betyg på gymnasienivå och 148 på grundkurser. Diagrammet visar den andel som nått minst E/godkänt Analys Markant ökning av andel godkända på grundnivå pga. införandet av fler delkurser och ökat fokus på nivåplacering. På gymnasienivå behöver vi ta fram betygsstatistik där närdistans och schemabundet särredovisas. Många F beror på att eleven inte förlängt kursen. Utvecklingsplan Syfte: Ökad måluppfyllelse och genomströmning i våra kurser samt genom ökad användarvänlighet vara en del i vårt varumärkesbyggande. Långsiktigt mål: Färre avbrott och fler godkända hösten 2016 i våra närdistanskurser. Skapa gemensam och tydlig struktur. Från informationscentral till lärandemiljö. Under året har vi jobbat med kollegialt lärande med fokus på struktur i Fronter samt inspelningar för återkoppling och stöd för elevernas studier. Avbrott Grundläggande nivå: 98 av 313 kursdeltagare (31,3 %) Gymnasial nivå: 455 av 1360 (33,4 %) Avbrottsfrekvensen på gymnasiala närdistanskurser är högre (38,7). Hög andel okänd anledning (46,83 %). Tänkbara orsaker: bristande språkkunskaper eller förkunskaper bristande studievana och motivation avsaknad av tydlig grupptillhörighet (närdistans) låg progression CSN Vi behöver kunna registrera fler avbrottsorsaker och följa upp den här elevgruppen bättre. Halvårsenkäten Eleverna upplever att bemötande och inflytande är bra och trivs överlag mycket bra! Följande frågor ligger något lägre: Jag har fått det pedagogiska stöd jag behöver. Medelvärde 4,69 (på en skala 1-6) Vi erbjuder mycket stöd, tar eleven del av det? Vi behöver få fler att se fördelarna med t.ex. studieverkstad och räknestuga. Likabehandlingsplanen Föregående års mål var att öka kännedomen om planen. 69 % svarade ja på frågan om de kände till planen. Jämfört med hösten 2013 är det en ökning med 5 procentenheter. Några av de insatser vi genomfört har varit tipspromenad om planen, information i samband med kursstartsdagen samt att KÄRNs studeranderåd berättat om planen i Café Blå. Jag har fått fortlöpande återkoppling på studieresultat i förhållande till mål. 4,48 Tempot är ofta högt. Tar eleven del av feedback? Fortsätta arbetet med att synliggöra lärandet. Halvtidssamtal. sida 21

23 22 Verksamheternas beskrivningar och resultat Särskild utbildning för vuxna Under året har 25 elever har varit inskrivna i verksamheten. Tre har läst på träningsnivå och tre på gymnasial nivå. I övrigt har eleverna läst på grundläggande nivå. Vanligaste kursen är svenska. 6 Jämförelse av medelvärde (skala 1-6) på enkätsvar Jag trivs bra på Lärcenter Jag upplever att jag har inflytande över min utbildning Studierna har gett mig viktiga kunskaper och färdigheter Jag har fått fortlöpande återkoppling på studieresultat i förhållande till mål Jag har fått ett gott bemötande från personalen Lärcenter är en god mötesplats för alla oavsett kulturell och etnisk bakgrund ht ,19 5,4 5,28 5,04 5,65 5,36 vt ,86 5,36 5,57 5,14 5,93 5,43 ht ,59 5,47 5,59 5,53 5,88 5,18 ht 2013 vt 2014 ht Antal elever inskrivna inom särskild utbildning för vuxna Antal satta betyg Antalet elever som läser på Särvux fortsätter att minska nationellt för sjätte året i rad. Lärcenters utveckling pekar dock på ett ökat antal de tre senaste åren. Skolinspektionen kom i sitt beslut fram till att det inte säkerställs att Särvux bedrivs utifrån det författningarna kräver. Verksamheten behöver implementera de nationella styrdokumentens syfte och mål. Utvecklingsarbetet fortsätter och ska säkerställa att verksamheten arbetar utifrån den nationella styrningen sattes 12 betyg vilket är en fördubbling mot året innan. Samtliga betyg sattes på kurser på grundläggande nivå och hälften var i kursen svenska. Likabehandlingsplanen: Målet har varit att alla elever ska trivas på Lärcenter. Har målet nåtts? Svaren från halvårsenkäten och undersökning i Fronter visar att det är så. Senaste halvårsenkätmätningen visar på medelvärdet 5,59 av totalt 6. Ingen har svarat under värdet 4 och kommentarerna är endast positiva. Undersökning i Fronter och samtal stärker att eleverna trivs. Eleverna känner sig trygga och väl bemötta. sida 22

24 23 Verksamheternas beskrivningar och resultat Utbildning i svenska för invandrare Under året har 658 kursdeltagare studerat på utbildning i svenska för invandrare i kurserna A, B, C och D. Det höga antalet elever har medfört att antalet lärare ökat från 12 till 17. Under 2014 har det utfärdats 262 godkända betyg fördelat på kurserna A-D Betygsstatistik godkända betyg kurs A-D Kurs A Kurs B Kurs C Kurs D Betyg och bedömning För att utveckla och höja kvalitén när det gäller betyg och bedömning, har vi: Haft kompetensutveckling med nationellt centrum för svenska som andraspråk. sambedömning i hela arbetslaget fört diskussioner i arbetslaget nätverksträffar med diskussioner mellan olika verksamheter i Skaraborg Kartläggning och nulägesanalys Många elever har svårt att uppnå kursmålen i skriftlig färdighet. Mål 2014 Höja måluppfyllelsen när det gäller skriftlig färdighet och därmed öka genomströmningen av elever på sfi. Strategier för att nå målet Genrearbete och mönstertexter grundat i Gibbons forskning En matris för formativ bedömning i samtliga sfi-kurser Läs- och skrivgrupper i studieväg 1 och studieväg 2 Individuell handledning utöver sfi-lektionerna av sfi-lärare i studieverkstan Specialpedagogiska insatser Måluppfyllelse och analys Andelen godkända resultat inom skriftlig färdighet på nationella prov har ökat med 5-30 % i de olika kurserna. Verksamheten ser att strategierna är framgångsrika och bör fortsätta under Hälsoprojekt I samverkan mellan sfi-lärare och lärare i vård och omsorg har eleverna fått pröva på och diskuterat kring kost och motion. Eleverna har provat på olika aktiviteter som t.ex. stavgång, tennis, simning, bowling och styrketräning. Representanter från olika idrottsföreningar har varit på Lärcenter för att presentera sin verksamhet. sida 23 Delaktighet För att stärka dialogen med elever har sfi utvecklat en organisation för sfiråd vilket är ett bra sätt att praktisera demokrati och mötesteknik samt få inflytande över utbildningen. Samhällsorientering (SO) Under 2014 har verksamheten flyttats från projektform till permanent verksamhet i samverkan mellan Skaraborgs 15 kommuner. Ett avtal är upprättat och samordnande kommun är Skövde. Falköping har under 2014 haft 122 deltagare i SO, kursen ges på modersmål.

25 24 Verksamheternas beskrivningar och resultat Vård- och omsorgsutbildningen Under året har 279 elever studerat inom vård- och omsorgsutbildning på gymnasial nivå, varav Yrkeshögskola, 28 elever genomför universitet den språkförstärkta och högskolestudier vård och omsorgs & uppdragsutbildningar utbildning. Under 2014 har det utfärdats 1484 betyg. 93,8 % når minst E. Under året har andelen avbrott varit 5,94 % vilket är avsevärt lägre än totalen på Komvux som hamnar på 20,2 %. Analys: Arbetslaget tycker sig se att möjligheten att läsa reguljärt under vissa perioder medför ett ökat stöd till eleverna. Då andelen avbrott är markant lägre än i kärnämneskurserna tolkar medarbetarna det som att vikten av under längre period ha grupptillhörighet stärker viljan att avsluta sina studier. Antal satta betyg 2012 till månadersuppföljningarna visar att 97 % av VO-studerande gått vidare till jobb Jämförelse av enkätresultat våren och hösten 2014 Jag trivs bra på Lärcenter Jag upplever att jag har inflytande över min utbildning Studierna har gett mig viktiga kunskaper och färdigheter Jag har fått fortlöpande återkoppling på studieresultat i förhållande till mål Jag har fått ett gott bemötande från personalen Lärcenter är en god mötesplats för alla oavsett kulturell och etnisk bakgrund våren 14 hösten 14 Utvecklingsområde Vårt utvecklingsområde har varit Att öka kompetensen hos vårdlärarna kring nätbaserat lärande. Detta för att öka tillgängligheten och kvaliteten för eleverna. Analys Det är för tidigt att se resultat. Denna frågeställning bör mätas genom halvårsenkät. Bedömning: Arbetslaget har stärkt sin kompetens. Målet i likabehandlingsplanen var att under 2014 synliggöra planen. Resultatet av enkäten visar att 94 % av respondenterna har kunskap om planen vilket får anses vara ett mycket bra resultat. Informationen som ges under orienteringskursen och i karaktärskurserna fungerar. I utbildningen ingår APL vid tre tillfällen. Utvärderingar visar att eleverna blir väl mottagna på arbetsplatsen och eleverna upplever att de får kunskaper och erfarenheter som de har nytta av i kommande arbetsliv. Handledarutbildningen anses vara en bidragande anledning till detta resultat. sida 24 Handledarutbildning

26 25 Verksamheternas beskrivningar och resultat Yrkeshögskola, universitet och högskolestudier samt uppdragsutbildningar Under året har tre yrkeshögskoleutbildningar bedrivits inom Logistik (LOG), Guldsmed (GD) och Signaltekniker ökade antalet elever med 30 inom yrkeshögskolan. 646 betyg har satts och det har varit färre avbrott jämfört med Resultatet visar på en minskning jämfört med I samband med att ansökan lämnades in 2013 om att få fortsätta att bedriva utbildningen så fanns det ett uttalat behov ifrån branschen. Detta bör undersökas noggrant innan en ny ansökan lämnas in. Resultatet av satsningen på guldvux kan ännu inte ses, vilket på sikt kan ge ett förbättrat resultat. Resultatet visar på en minskning jämfört med examinerades dubbelt så många elever jämfört med Man kan inte se någon skillnad mellan gruppen på plats i Falköping och distansgruppen i Karlshamn. Man kan däremot utläsa att de elever som studerat i Falköping i större utsträckning arbetar inom verksamhetsområdets relevans. Nöjdhetsindex totalt Yrkeshögskola (YH) 74 77,2 Uppdragsutbildning (UDU) 88,6 87,2 Universitet & högskola (UH) 78,5 73,4 Varumärkesbyggande Inom YH har det tillkommit många nya ledningsgrupps- och LIA-företag*. Samarbete med nya branscher har påbörjats och ansökningar om att få bedriva YHutbildning har lämnats in. Verksamheten har etablerat sig som en utbildningsaktör nationellt inom järnvägsbranschen. Ökad samverkan inom ramen för uppdragsutbildning med såväl andra förvaltningar inom kommunen som med företag i vårt närområde Arbete med omvärldsbevakning för att på längre sikt utröna kompetensbehovet inom specifika branscher *LIA- Lärande i arbete sida 25

27 26 Verksamheternas beskrivningar och resultat Utbildning på entreprenad NTI Beskrivning: För att tillgodose behovet av kurser som inte erbjuds på Lärcenter anlitas utbildning på entreprenad. Under 2014 var NTI den anordnare som anlitades. Vanligt förekommande kurser på NTI 2014 har varit inom företag och kemi följt av moderna språk och filosofi. Spridningen är dock stor och under 2014 lästes 29 olika kurser. Ökningen beror bland annat på att kurser som vanligtvis erbjuds inom förvaltningen tillfälligt lagts på entreprenad. Skolinspektionen gav kommunen kritik för att inte utbildning på entreprenad omfattades av det systematiska kvalitetsarbetet. Utvecklingsarbete är påbörjat så att utbildning på entreprenad ska bli en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Analys: En större andel elever gör avbrott och får F på NTI jämfört med förvaltningens egna kurser. För att kunna utveckla kartläggning och analys av resultat behöver underlag rutinmässigt tas fram, ansvar och uppdrag behöver tydliggöras. Frågeställningar att arbeta vidare med: Vilka kurser misslyckas eleverna i? Vilka kurser efterfrågas? Vilka återkommer årligen? Vilka trender finns? Vad är orsaken till att antalet kursdeltagare ökat? sida 26

28 27 Framgångsbevis Framgångsbevis Alla verksamheter arbetar systematiskt med kvalitetsarbete och fler är delaktiga i processen. Betygsresultaten har förbättrats under en femårsperiod och sista åren har 90 % av kursdeltagarna på Komvux nått minst G/E. 96 % av de studerande på yrkeshögskolan når minst G. 97 % av eleverna på vård- och omsorgsutbildningen har 6 mån efter avslutad utbildning arbete. 70 % av deltagarna inom AME har nått uppsatt mål. Skolinspektionen bedömer att Kommunen erbjuder en vuxenutbildning som i hög grad är anpassad till elevers olika behov och förutsättningar. Förvaltningens målgrupper är sammantaget mycket nöjda med verksamheterna. Alla verksamheter arbetar systematiskt med likabehandlingsplan. Sammantaget blir bedömningen att kompetens- och arbetslivsförvaltningen under 2014 har bedrivit verksamheter av god kvalitet och med god måluppfyllelse. sida 27

29 28 Identifierade utvecklingsområden Kommunövergripande Värdegrund Kommunfullmäktige har initierat ett värdegrundsarbete som ska bedrivas i samtliga förvaltningar. Omvärldsanalys Förvaltningarna ska arbeta systematiskt med omvärldsbevakning. Förvaltningsövergripande Kvalitetsarbete Att systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultat i förhållande till mål och utifrån det planera och utveckla verksamheten. Varumärke Att stärka varumärket internt och externt. Inflytande Utifrån inflytandematrisen behöver dialog och samarbete med elever/studerande/deltagare utvecklas. Arbetslagsnivå Utvecklingsområden som identifierats skrivs in i arbetslagens utvecklingsplan. sida 28

30 29 Lärcenter din väg mot framtiden sida 29