Arenan som är en injektion för arbetet på hemmaplan

Transkript

1 Nr Nyheter från Sirius finns också på Ny ISO-standard för socialt ansvar Nästa år lanseras en ISO-standard för socialt ansvarstagande, där hälsa och säkerhet på arbetet hör till kärnområdena. Redan nu erbjuder standardiseringsorganet SIS utbildningar för företag och organisationer om den nya standarden, ISO Det finns i dag ett stort tryck på företag och organisationer att arbeta med socialt ansvarstagande, och trycket kommer att öka. Mer om ISO på Sprid Sirius till kollegor Tipsa gärna dina kollegor om Sirius. På hemsidan ( org/sirius) kan du läsa hur du gör. Inom nätverket Sirius sker möten mellan kollegor från olika bruk. Här är det Ing-Mari Rapakko, ordförande för Pappers inom Södra Cell, Mönsterås som diskuterar med produktionschefen på pappersfabriken på SCA Ortviken, Katarina Kolar. I bakgrunden Mikael Ybert, ordförande för Pappers inom Stora Enso Skutskär och kompetensutvecklare Percy Schiöld, Södra Cell, Mönsterås. Arenan som är en injektion för arbetet på hemmaplan Sirius nätverk för förändringsledare är en arena för människor inom pappers- och massaindustrin som arbetar med utveckling av arbetsinnehåll och arbetsorganisation. Det är en mötesplats som ska ge en injektion för det lokala arbetet, som inspirerar och lär. Där kunnandet finns på de enskilda bruken och kraften skapas i det gemensamma. Här möts kollektivanställda och tjänstemän, drift och underhåll, fackliga företrädare och chefer. Läs mer på nästa uppslag.

2 En mötesplats för nya idéer När Sirius nätverk för förändringsledare möttes för första gången var det företrädare för sex olika bruk som försiktigt lärde känna varandra under ett dygn. Vi möttes utan att egentligen veta vad vi gav oss in på, säger Ing-Mari Rapakko, ordförande för Pappers avd 24 i Mönsterås. Men det blev två intressanta halvdagar med spännande erfarenhetsutbyten och många goda exempel på positiva förändringar. Det var intressant och vi fick en möjlighet att snappa upp det som gått bra på andra håll. Fånga idéer. Ing-Mari Rapakko, ordförande Pappers på Södra Cell, En första konkret effekt Mönsterås. är ett studiebesök som en grupp från Mönsterås ska göra hos sina kollegor i Ortviken och i Husum. Vi har ett pilotprojekt på torkmaskinen där vi ska förbättra introduktionen och inskolningen för att förbättra kompetens överföringen och vi vill se hur de jobbar med liknande frågor inom SCA och M-real. Lyssna till deras sätt att hantera handledarfrågor. Grundtanken bakom Sirius är att skapa en plattform och arena för människor som kan lyssna och dela med sig av egna erfarenheter av utvecklingsarbete inom områden som berör arbetsorganisation, arbetsformer och den enskildes kompetens. Med utgångspunkt från det egna bruket ska deltagarna lyssna till andras upplevelser och tankar och dela med sig av egna erfarenheter och förändringsidéer. Vi står inför en generationsväxling i Mönsterås, säger Ing-Mari Rapakko, 200 personer ska ersättas inom tio år. Vi måste vara attraktiva för att få in rätt personal för att fortsätta att vara konkurrenskraftiga. Kompetenscenter Ett led i det arbetet är ett nyinrättat Kompetenscenter i Mönsterås. Det började sin trevande verksamhet i höst med kompetensutvecklare Percy Schiöld som ansvarig. Percy, som tidigare varit ordförande för den lokala Pappersklubben, ser stora möjligheter för det nystartade Kompetenscenter: Vi kommer att bli mer systematiska och strukturerade när det gäller kompetensöverföring och vi kommer att få en mer ordnad inskolningsgång. Och vi ser möjligheter till ett utvecklat handledarskap med mentorer som stöttar nyanställda. För Percy Schiöld kommer nätverksarbetet inom Sirius helt rätt i tiden. Vi kan aldrig plagiera någon annan rakt av, det finns skillnader i kultur, bakgrund etc, men vi är öppna för idéer. Framtidens operatörsroll Han är entusiastisk för grundtankarna - att möta kollegor och förutsättningslöst diskutera arbetsorganisation och kompetensutveckling. Att diskutera framtidens operatörsroll i en grupp med människor som brinner för samma frågor. Jag upplever att frågorna legat vilande några Diskussion inom Husumgruppen, kompetenskoordinator Sune Westman, Pappersordföranden Kenneth Olsson, massabrukschef Jan Kjellsson och pappersbrukschef Olov Winblad.

3 Arkivbild Södra Cell, Mönsterås. år men kommit tillbaka i ljuset, dialogen är igång igen. Han menar att visst är tekniken viktig, men att det är samspelet mellan teknik-arbetsorganisation-kompetens som skapar skillnad. Ska en arbetsplats vara attraktiv måste människan vara i centrum. Därför är det bra att diskussionen lyfts upp och blir belyst - som vi gör genom Sirius. Partsgemensamt Han uppskattar inte minst det partsgemensamma initiativet, att alla parter finns med från början. Det är ju frågor som är viktiga för både företagen och för de anställda, säger han. Och här finns stora möjligheter för de fackliga organisationerna att jobba aktivt. Från Södra Cell Mönsterås medverkar tre personer i nätverket. Produktionschefen Johan Sjögren hoppas att den svenska pappersoch massaindustrin kan stärka sin konkurrenskraft genom ett utökat samarabete. Kompetensutvecklare Percy Vi är visserligen konkurrenter, säger han, men av Schiöld, Södra Cell, Mönsterås. tradition konkurrerar vi mer på de tekniska bitarna. Vi vill alla att våra medarbetare och uppmuntrar kreativitet och individuellt ansigt ska växa och utvecklas såväl yrkesmässvarstagande och många har en god bild av vad som personligt. Sirius kan öppna stora möjligheter som är bäst för helheten inom företaget. Det och nätverket kan bli mycket värdefullt är här vi har möjlighet att vinna matchen mot för oss. konkurrenterna. Det handlar om att ha modet Johan Sjögren jämför den svenska industrin att släppa loss kraften som finns inom våra organisationer. med konkurrentländer i andra världsdelar. Det finns mycket positivt i t.ex. den japanska produktionsfilosofin med standardiserade arbetssätt, Brinner för frågorna ordning och reda och systematik i för- Han summerar det första dygnet tillsammans bättringsarbetet och här kan vi naturligtvis lära med kollegor från fem andra bruk: en hel del. Men i den svenska industrin tillåter vi Alla som möttes brinner för de här frågorna, Produktionschef Johan Sjögren, Södra Cell Mönsterås.

4 alla är stolta över att kunna sprida och diskutera sina idéer. Om nätverket får fortleva och vi skapar relationer kan det skörda stora vinster för oss alla. Han ser alternativa sätt att arbeta - utbildningar eller möten inom den egna familjen där det finns kollegor i Mörrum, Tofta och Värö. Kanske får vi idéer via leverantörer som berättar om intressanta projekt någon annanstans. Men fram tills nu handlar det mer om slumpen. Att vi springer på intressanta ämnen. Under dagarna fick han många nya kontakter - förutom diskussionerna med SCA och M-real berättar han också om intressanta tankar om driftscentral och kompetensutveckling som pågår inom Iggesund, projekt han vill lära sig mer om. Det egna Kompetenscenter, som alltså startats nu i höst är en satsning på bredden i Mönsterås. Förr hade vi flera engagerade chefer som kom en bit med inskolning och vidareutbildning. Men det fans ingen röd tråd. Nu satsar vi resurser och tillför systematik, det blir inget luftslott och ska bli spännande och hoppfullt att följa. Inte modernast längre Han menar att svensk industri idag inte har den modernaste maskinparken längre och därför måste bli konkurrenskraftig genom kompetens och organisation. Inom hans egen organisation väntar en radikalt minskad bemanning när 200 anställda nu varslats. Arbetsorganisationen börjar i princip om på vitt papper. Att osthyvla går inte längre. Vi angriper hela strukturen, säger Olov. Vi måste skapa möjligheter för avdelningar och funktioner att samverka att använda den samlade kompetensen där den skapar mest mervärde. Det handlar om flexibla arbetsformer, mångkunnighet och ett systematiskt kompetensarbete för att utveckla personalen mot den nya verkligheten. Många kommer att få helt nya roller, fabriken får övergripande driftsledare som kompleteras med personalledare. Flexibilitet blir ett ledord och operatörerna ska ha gemensamma baskunskaper och sedan vara specialiserade inom pappersmaskin, som färdigställare, bestrykare eller rullhanterare. Operatören ska veta vilka krav som ställs. Kenneth Olsson, ordförande för Pappers avd 143 i Husum uppskattade diskussionerna på den första nätverksträffen. Men för oss hade det varit än mer värdefullt om den kommit tidigare, säger han. Jag tror att vi kan hitta egna nätverk inom nätverket. Där kan det bli värdefulla diskussioner. Våga dela med sig Katarina Kolar, produktionschef för pappersbruket på SCA Ortviken, ser det som viktigt att våga dela med sig inom nätverksgruppen. Och det fungerade väldigt bra, jag blev mycket överraskad över öppenheten, säger hon. Hon ser inte minst de branschgemensamma utbildningskraven som ett mål för diskussionerna: Där är det viktigt att ha en samsyn och bred bas när vi utvecklar kompetensbilden för framtidens processoperatörer. Här finns en bra blandning av människor inom nätverket som kan påverka från början. Om nätverket kommer att bli en framgång är för tidigt att säga, menar Katarina Kolar: Men vi har en gemensam arena och nu är det vi som har möjligheten att skapa något Katarina Kolar, produktionschef på pappersfabriken, SCA av den. Ortviken. Bortom det akuta För de fyra deltagarna från M-real Husum innebär nätverksarbetet en möjlighet att se bortom de akuta problem man just nu står inför med stora varsel och en organisation som förändras i grunden. Olov Winblad är pappersbrukschef och är nöjd med möten med kollegor som delvis möter samma problematik i sin vardag. Vi hanterar ständiga effektivitetskrav och alla experimenterar med olika modeller; organisationen, flexibla arbetsformer, kompetens etc. Nu kan vi jämföra med varandra och kanske lära av lyckade lösningar. Det är en väldigt intressant gruppkonstellation, anser han. Fackliga företrädare, ledningsfolk kryddat med de som jobbar aktivt och driver frågeställningar. Arkivbild M-real Husum.

5 Gemensamma gruppdiskussioner - här SCA Ortvikens Katarina Kolar och Korsnäs Frövis Staffan Orthin - är en del av upplägget under den första nätverksträffen. Ett nätverk som alla gynnas av Sirius ska skapa möjligheter för kontakter och kunskapsöverföring över gränserna. Vi har kommit igång väldigt bra och ligger långt framme om vi kan fortsätta att jobba så här tillsammans, tycker Lars Wåhlstedt från Pappers. Idén är helt fantastisk och gynnar egentligen alla. Det är ju viktigt för våra medlemmar att ha det så bra som möjligt på jobbet. Han menar att alla deltagare i nätverket genom Sirius kan få influenser och goda idéer. Goda lokala projekt sprids och kan utvecklas på hemmaplan. Vi ska ju inte trycka ut något centralt, poängterar han. Angreppssättet gynnar ett utbyte som ger vidgad kompetens. Och kraften i förändringsarbetet blir så mycket större om alla är med på samma linje från början. Inom Sirius möts de olika parterna på arbetsmarknaden i lokala projekt med gemensamma mål. Lars Wåhlstedt ser en möjlighet för de fackliga organisationerna att bli mindre av bevakare och mer initiativrika i arbetet. Vi inom den fackliga rörelsen behöver rent generellt jobba med med förnyelse av arbetsorganisationen, säger han. Gunilla Thor, som är organisationskonsult med en bakgrund bl a inom Skogforsk där hon arbetat med verksamhetsutveckling och förändringsarbete, är en sammanhållande länk som reser runt till de olika bruken. Jag kan vara ett bollplank, bistå med metoder och ge ett utifrån-perspektiv, säger hon. Men det är viktigt att varje bruk initierar och själva driver sina egna projekt. Arbetet måste ske lokalt och verklighetsnära om det ska bli någon utveckling. Kunskapsutbyte Hon ser nätverket inom Sirius som en möjlighet för kunskapsutbyte, värdefull kunskap utvecklas och sprids och nya kontakter skapas. Gunilla Thor har upplevt att förändrings- och förbättringsarbete ofta förknippats med nedskärningar. Här handlar det istället om att stärka konkurrenskraften, poängterar hon. Företagen kan snabbare utveckla och sprida kunskap och arbetsformer som gynnar alla. Det handlar heller inte om intern konkurrens mellan de olika bruken: Konkurrensen ligger på ett globalt plan, anser hon. Företagen kan ta kontakt med varandra för att utveckla idéer som man tagit fram lokalt. Mårten Ericsson, Skogsindustrierna, betonar det lokala initiativet: Kraften i den här typen av förändringsarbete hittar man om många jobbar tillsammans på det enskilda bruket. Där finns kunskapen. Med Sirius som plattform möts drift/underhåll, kollektivanställda/tjänstemän och man jobbar tillsammans. Han ser Sirius nätverk som den arena som kopplar ihop människor som arbetar med arbetsorganisation och att utveckla arbetets innehåll. Sirius kan ge en injektion i arbetet på hemmaplan, nätverksträffarna är toppen på isberget där vi kan lära av varandra, men vardagsarbetet finns fortfarande kvar hemma på bruket.

6 B Sverige porto betalt Riskerna till och från jobbet är också en del av säkerhetskulturen Förebyggande åtgärder och ständiga förbättringar görs för att minska olyckorna i branschen. Bättre processer och säkrare arbetsmiljö är ständigt i fokus. Men vad händer på vägen till jobbet eller när det är dags att gå hem? Olyckor som sker till och från arbetet anmäls som arbetsolycksfall även om de inte ingår i den officiella olycksfallsstatistiken. Margareta Jernelöv Vid en genomgång av år 2008 års olycksfallsstatistik framgår det att utöver de 409 arbetsolyckorna som registrerats, så inträffade 114 färdolyckor på väg till eller från arbetet nästan uteslutande under vinterhalvåret. Färdolyckorna var fler än klämskadorna (99) respektive fallolyckorna (81). En genomgång av 50 färdolyckor i PIA systemet för år 2008 visar att de flesta handlar om att man gåendes halkat på snön eller på en isfläck eller att man cyklat omkull på vintern. Några var mopedolyckor. Olyckor med bil eller krock med vilt var sällsynta. Olyckorna sker hemmavid, på väg till arbetet eller vid själva fabriksområdet. Detta gör att de kan vara svåra att förebygga på ett enkelt sätt. Vi uppmanar ändå företagen att ta upp frågan t ex på era arbetsplatsträffar. Vad kan företaget göra och vad kan individen själv göra för att förebygga halkolyckorna på vintern? Det känns som onödiga olyckor som borde gå att förebygga genom att sätta fokus på dem. Inte sällan medför halkolyckor långvariga besvär för den drabbade. Skador som sker även utanför arbetet faller inom arbetsgivarens anpassnings och rehabiliteringsskyldighet, dvs de arbetslivsinriktade åtgärderna. Att ta sig till och från jobbet på ett säkert sätt är ockå en viktig del av vår säkerhetskultur. En uppenbar åtgärd är att se till att sköta vinterunderhållet på gångvägar, cykelvägar och p-platser i anslutning till fabriksområdet. För individen kan det vara bra att fundera kring den egna färdvägen och säkerheten. Användning av reflexväst, cykelhjälm och att ha vinterdäck på cykeln ökar säkerheten om man cyklar vintertid. När man går minskar halkrisken med skor/stövlar som har grov sula och/eller att man använder broddar. Utslitna gympadojor fungerar inte så bra! Kanske kan t o m motionsstavarna komma till användning som ett stöd på väg till och från arbetet. När det är halt ute måste man också gå försiktigare ä vanligt för att inte halka, vilket medför att man måste ha extra god tid på sig. Diskutera hur ni tänker kring frågorna och hur ni kan minska olyckorna till och från arbetet. Skador till och från arbetet ska anmälas till Försäkringskassan enligt lagen om allmän skadeförsäkring, men ska inte anmälas till Arbetsmiljöverket i distriktet (enligt 2 i Arbetsmiljöförordningen). Arbetsgivarens skyldighet att utreda olycksfall och tillbud gäller endast när skadan sker i arbetet. Säkerhetskultur är också att visa att vi bryr oss om varandras säkerhet även till och från arbetet. Tidnigen Sirius ges ut av Sirius, Skogsindustrins råd för Industriell Utveckling i samverkan. Ansvarig Utgivare: Mårten Ericsson Sirius på nätet: Text: Där inget annan anges, Sven Magnusson Foto: Där inget annan anges, Mårten Ericsson eller Sven Magnusson Hur vill du ha tidningen distribuerad i fortsättningen? Som papperstidning eller via mejl? Gå in på vår hemsida och fyll i dina uppgifter: