Artskydd och vägledning. Förstudie kring tillsynsvägledning mm

Transkript

1 Artskydd och vägledning Förstudie kring tillsynsvägledning mm Juni 2013

2 Huvudmän Länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Jordbruksverket samt Havs- och vattenmyndigheten Webbplats Grupparbetsplats Projektledare Ingela Höök telefon e-post Projektledare Carina Lif telefon e-post

3 Innehållsförteckning 1. FÖRORD BAKGRUND OCH GENOMFÖRANDE... 5 Brister i arbetet med artskyddet... 5 Enkätundersökning... 5 Workshop på handläggarträff RESULTAT OCH DISKUSSION... 7 Naturvårdsverkets tillsynsvägledning... 7 Oklart ansvarsområde... 8 Jordbruksverkets vägledning... 8 Länsstyrelsernas eget ansvar... 9 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Enkätresultat med kommentarer Sammanfattning och förslag till prioriteringar Förslag till kommande projekt inom Miljösamverkan Sverige 3

4 1. Förord Miljösamverkan Sverige har inom ramen för projektet Artskydd och vägledning gjort en förstudie kring länsstyrelsernas behov av tillsynsvägledning från Naturvårdsverket när det gäller artskyddsfrågor. Vi har därutöver tagit fram förslag riktade till länsstyrelserna. Följande personer har ingått i projektgruppen: Eva Amnéus Mattisson Naturvårdsverket Britt Forsén Länsstyrelsen i Stockholms län Anna Lind Naturvårdsverket Hanna Wallén Länsstyrelsen i Jämtlands län Carina Lif Miljösamverkan Sverige (projektledare) Vi riktar ett stort tack till länsstyrelsens artskyddshandläggare som har haft en viktig roll i arbetet, dels i samband med den enkät som skickades ut hösten 2012 och dels i diskussionerna under artskyddshandläggarträffen i maj Vi vill också tacka nedanstående personer för att de deltog i enkäten: Sofia Brockmark Havs- och vattenmyndigheten Henrik Forsblad Rikspolisstyrelsen Andrea Ljung Jordbruksverket Fredrik Simonsson Kustbevakningen Johan Renquist Tullverket Rapporten kommer att överlämnas till Naturvårdsverket som en rekommendation i det fortsatta arbetet med tillsynsvägledning. Den kommer också att fungera som underlag för länsstyrelsernas artskyddsarbete. Rapporten finns att ladda ned från Miljösamverkan Sveriges hemsida på adressen 4

5 2. Bakgrund och genomförande Brister i arbetet med artskyddet Artskyddet är en omfattande och svår fråga som länsstyrelserna inte arbetar med i tillräcklig grad. Det kommer in i många ärenden som ibland bedöms olika till följd av osäkerhet om hur regelverket ska tolkas och hur tillämpningen av lagstiftningen ska ske trots att Naturvårdsverket har tagit fram en handbok. Naturvårdsverket planerar bland annat mot bakgrund av detta att utveckla sin tillsynsvägledning inom området. Miljösamverkan Sverige har genomfört detta projekt med syfte att kartlägga och tydliggöra länsstyrelsernas behov av tillsynsvägledning inom artskyddet. Under arbetet blev det uppenbart att många frågor inom området kan och bör hanteras av länsstyrelserna i samverkan. Enkätundersökning Projektet startade med att projektgruppen tog fram en omfattande lista över olika frågeställningar/ämnesområden inom artskydd där det finns behov av tillsynsvägledning. Listan innehöll fridlysning, CITES (handel och preparering), djurparker, ål samt övergripande frågor. Denna lista kommunicerades hösten 2012 som en enkät till deltagarna på sändlistan för länsstyrelsens artskyddshandläggare. Även deltagarna i den nationella operativa gruppen som Naturvårdsverket samverkar inom fick möjlighet att delta i enkätundersökningen. I enkäten bad vi handläggarna att prioritera och kommentera de olika frågeställningarna/ämnesområdena ur aspekten tillsynsvägledning. Vi ville också ha in kompletterande förslag på frågeställningar/ämnesområden. Det kom in svar från 17 länsstyrelser, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Jordbruksverket, Kustbevakningen och Havs- och vattenmyndigheten. Vi har sammanställt och bearbetat dessa resultat, se bilaga 1. I enkäten bad vi deltagarna att prioritera frågeställningarna/ämnesområdena i en skala 1-4 där 1= viktigt/bråttom och 4= mindre viktigt/inte bråttom. För att få ett tydligt resultat ur enkätsvaren poängsatte vi prioriteringarna enligt formeln PRIO = (2* antal 1:or + antal 2:or ). Då utkristalliserades en tydlig rangordning bland förslagen och det framgick vad som prioriterades högst. Vi fick också in ett antal nya frågeställningar i samband med enkäten (markerade med röd tet i bilaga 1). Eftersom alla länsstyrelser inte tagit del av dessa skickades resultatet av enkäten inklusive kommentarerna och de nytillkomna frågeställningarna åter ut via sändlistan för kännedom. 5

6 Workshop på handläggarträff maj 2013 arrangerades årets artskyddshandläggarträff. Där genomförde projektet en workshop för att ytterligare prioritera och förankra resultatet av enkäten. Ett resultat av workshopen blev dessutom att vi fick en tydligare fördelning av ansvarsområden mellan Naturvårdsverket och länsstyrelserna inklusive projektförslag till Miljösamverkan Sverige. Frågeställningarna/ämnesområdena hade inför diskussionen bedömts av Naturvårdsverket (NV) och kategoriserats inom områdena: Vägledning behövs och är prioriterad av NV Vägledning behövs men är inte prioriterad av NV Vägledning kan behövas Vägledning behövs inte Samordning mellan länsstyrelserna behövs Resultatet från denna workshop samt enkäten ligger till grund för projektgruppens slutsatser. 6

7 3. Resultat och diskussion Projektgruppen har kommit fram till ett antal slutsatser kring länsstyrelsernas behov av tillsynsvägledning utifrån genomförd enkät och workshop. Underlag för detta finns i bilaga 2, Sammanfattning och prioriteringar. De frågeställningar/ämnesområden som prioriteras högst är: 1. Grundutbildning för länsstyrelsehandläggare och personal vid andra myndigheter 2. Uppdatering av handboken 3. Samordning av tillsyn av internetförsäljning, till eempel Blocket 4. Vägledning om hur 12:6-samråd ska användas i artskyddssammanhang 5. Nationell kartläggning av aktörer, organisationer, föreningar etc. 6. Sammanställning av domar 7. Samordning med Havs- och vattenmyndighetens fiskeritillsyn samt kustbevakningen 8. Tillsynsvägledning för ål 9. Synonymlistor över CITES-artnamn görs tillgängliga 10. Listor över artbestämmare uppdateras och görs tillgängliga 11. Vägledning om hur kompensationsåtgärder kan nyttjas i fridlysningsärenden Nedan hänvisar vi till dessa numreringen i tabellen. Naturvårdsverkets tillsynsvägledning Nr 1. Enligt vår förstudie prioriterar länsstyrelserna en återkommande grundutbildning inom artskydd allra högst. Detta var också ett starkt önskemål från andra myndigheter vid ett nationellt artskyddsseminarium hösten Naturvårdsverket och Jordbruksverket håller på att ta fram en webbaserad sådan. Det tror vi kommer att bli mycket bra. Stora förväntningar finns hos länsstyrelserna på utbildningen. I bilaga 2 har vi markerat frågeställningar som vi tycker är angelägna att ta upp i samband med utbildningen. Nr 2. Ett flertal frågeställningar som fått hög prioritet i enkäten kan hanteras av Naturvårdsverket genom att uppdatera och i viss mån förtydliga handboken inom fridlysning och CITES. Handboken är länsstyrelsernas främsta vägledning och den används flitigt. Det är av stor vikt att Naturvårdsverket regelbundet gör uppdateringar. Kombinationen handbok återkommande diskussioner på handläggarträffar tror vi är en bra metod för tillsynsvägledning. Nr 11. En frågeställning som inte fanns med i enkäten men som kom in som nytt förslag och som fick stort gehör under handläggarträffens workshop är vägledning om hur kompensationsåtgärder kan nyttjas i fridlysningsärenden. Kompensationsåtgärder 7

8 används troligen mycket sparsamt alternativt med stor variation mellan olika länsstyrelser. Ytterligare angelägna områden enligt förstudien, för Naturvårdsverkets tillsynsvägledning är: Vägledning om hur 12:6 samråd ska användas i artskyddssammanhang (nr 4) Sammanställning av domar (nr 6) Samordning med Havs- och vattenmyndighetens fiskeritillsyn samt kustbevakningen. (nr 7) Tillsynsvägledning för ål (nr 8) Oklart ansvarsområde Frågor där det är oklart vem som har ansvaret bör utredas på nationell nivå. Naturvårdsverket ansvarar för nationell samordning och i det sammanhanget önskar vi att Naturvårdsverket tydliggör ansvarsfrågan. Om frågan inte utreds nationellt tvingas länen att utveckla egna rutiner vilket är ineffektivt och riskerar att leda till stora skillnader i hanteringen av frågorna. En stor risk är också att ingen myndighet tar ansvar i dessa frågor. Nr 3. Samordning av tillsyn av internetförsäljning, t e Blocket, har fått hög prioritet av länsstyrelserna. Här är det oklart vem som äger frågan. Vilka krav är rimliga att ställa på länsstyrelsen och när är det en polisiär fråga? Internetförsäljning är en stor och väande marknad som sträcker sig långt över läns- och landsgränserna. För att statliga resurser ska användas effektivt är det av stor vikt att ansvarsfrågan klaras ut omgående. Nr 5. Det finns ett behov av nationell kartläggning av föreningar/organisationer/stora aktörer (möjliga tillsynsobjekt) t e herpetologer, knivsnidare, gitarrbyggare. Detta är ett viktigt redskap för tillsynen men det finns ingen utpekad ansvarig. Vissa län har regionala listor. Svårigheten ligger i att uppdatera och hålla aktuellt. Jordbruksverket har viss kartläggning i och med att de är den administrativa CITES-myndigheten. Jordbruksverkets vägledning Tre av punkterna i enkäten tillhör Jordbruksverkets ansvarsområde. När det gäller ett formulär för uppfödarbevis B-arter pågår arbete och det kommer att finnas ett färdigt formulär inom kort. Nr 9. Synonymer för CITES-artnamn. Enligt Jordbruksverket finns detta på IUCNhemsidan. Denna information är inte lättillgänglig, det skulle underlätta om Jordbruksverket kan sprida information om länken. Nr 10, Listor över artbestämmare. Jordbruksverket har en lista över artbestämmare. Denna bör uppdateras, utökas och spridas till länsstyrelserna, polisen, tullen med flera. Det behöver också klargöras vem som betalar för medverkan av artbestämmare vid 8

9 tillsyn. Arbete pågår just nu på Jordbruksverket och en ny lista kommer att beslutas under hösten Under handläggarträffen i maj 2013 framkom att Jordbruksverket planerar att starta ett nyhetsbrev kring artskydd. Det mottogs positivt och kan säkert bli en bra kanal för information som efterfrågas av länsstyrelserna. Länsstyrelsernas eget ansvar På den workshop som hölls i samband med handläggarträffen i maj 2013 blev det tydligt att ett antal punkter på listan är länsstyrelsens eget ansvar. Det framgår i bilaga 2 vilka frågeställningar som är aktuella. I vissa fall finns behov av samordning mellan länsstyrelserna. I ett första skede bildade handläggarträffen tre arbetsgrupper som har ambitionen att arbeta med: Uppdatering av gemensam tet på etern hemsida, Syfte: Förbättra portalsidan m.m. för artskydd Mål: Att alla delar är med. Tydlig uppdelning Översyn av ansökningsblanketter och rapporteringsmallar för fridlysning och CITES, Syfte: Se över ansökningsblanketter och rapporteringsmallar för fridlysning och CITES (handel + preparering). Mål: Uppnå bättre, effektivare och mer enhetlig ärendehantering genom bra ansökningsblanketter och rapporteringsmallar (handel + preparering). Tillsyn och prövning djurparker Syfte: Förbättrad tillsyn och prövning genom samverkan och koncentration till ett fåtal länsstyrelser Mål: Likriktning, liknande villkor, liknande tillsynsprocess Ett fjärde arbetsområde, Informationsmaterial, skickas av handläggarträffen som projektförslag till Miljösamverkan Sverige inför verksamhetsplaneringen Syfte: Få fram nischat, lättillgängligt material inom: Handel med rovdjur + säl Second hand Mässor (zoo-) TAM (traditionell asiatisk medicin) Öppet öga Mål: Ökad medvetenhet hos utövare + allmänhet Flera ytterligare förslag till projekt inom Miljösamverkan Sverige kom in på handläggarträffen. De finns samlade i bilaga 3. 9

10

11 Tillsynvägledning inom artskydd för länsstyrelserna sammanställning av resultat från enkäten 28 nov: Svar från 17 st Lst, Rikspolisstyrelsen, Tullen, Jordbruksverket, Kustbevakningen, HaV Kontaktuppgifter PRIO namn på kontaktperson: Frågeställning/ämnesområde Prioritering, skala 1 4 Kommentarer, reflektioner, motiveringar nr Komplettera nedan med ämnesområden/frågeställningar som saknas. Prioritera respektive frågeställning genom att markera ett alternativ i skalan viktigt/ bråttom mindre viktigt/ inte bråttom Generella frågor inom hela artskyddet För att kunna göra en poängsättning räknar vi (2* poäng i prio 1)+(poäng prio 2). Ev poäng prio 3 och 4 bortses från. Prio 1 och prio 2: här rödmarkeras "poäng" och orangemarkeras 5 9 "poäng". Signalgul färg betyder att förslaget är nytt och kom in med enkäten. 1 Förtydligande av vad som är länsstyrelsens ansvar genom att få en kartläggning av övriga inblandade myndigheters ansvarsområden. 23 (=2*10+3) Östergötland : Hur agerar Skogsstyrelsen i artskyddsfrågor i samband med avverkningsanmälningar m.m? Undersökning vilken kompetens de som hanterar avverkningsanmälningar har. Hur hanteras artskyddsfrågor av lantbruksenheter på Lst?. Vilken kompetens finns? Handledning för hur skyddet ska tolkas i konflikt med areella näringars verksamhet (tjäderspelplatser, åkrar med kornknarrs och ängshökshäckningar etc.? Kronoberg: En bra fortsättning på arbetet med mer och bättre myndighetssamverkan efter vad som diskuterades på seminariet om artskyddsbrott på Naturhistoriska riksmuseet. Värmland: Erfarenheter från krokodilärendet visar på oklarheter gällande detta. Viktigt att ansvar och roller är klarlagt särskilt i akuta lägen. Västerbotten: Vi har arbetat med samverkan mellan myndigheterna på länsnivå så detta har vi klargjort Kustbevakningen: Viktigt att känna till inblandade myndigheters ansvarsområden för att lättare kunna samarbeta och för att inte inkräkta på varandras områden/utföra dubbelt arbete mm. Jämtland: Viktigt att veta vad som är Lst s uppgift och även andra myndigheters ansvar! HaV : Bra med kartläggning av ansvarsområden och epertkunskap/brist av kunskap. HaV har tillkommit, och SLU aqua är en ny institution med epertkunskap. 2 Förtydligande av vilken kompetensnivå som länsstyrelserna behöver för att kunna tillsyna inom artskyddet. Är det t e rimligt att varje länsstyrelse ska kunna artbestämma stenkoraller och tyda kinesiska tecken? Östergötland: Specialister behöver alltid kunna anlitas. Handlar mer om att kunna nyttja kompetens. Kronoberg: Viktigt men inte prioritet 1. Länsstyrelsen i Kronoberg behöver börja bedriva mer initierad tillsyn först för att få mer kännedom om hur svårt det är och vad som är svårt. Dalarna: Länsstyrelsen behöver ha bra förteckningar över vad som vi ska tillsyna och vem vi kan fråga för artbedömningar Värmland: Inte rimligt att alla (om ens något) län ska ha all detaljkunskap som behövs, men viktigt att veta till vem man ska vända sig för att få hjälp. SJVs ansvarar idag för att listor över artbestämmare finns. Lägg dessa på nätet så att de alltid är åtkomliga även på icke kontorstid och under semestrar mm. Västerbotten: Skulle vara bra med lista över godkända artbestämmare som vi kan använda Örebro: Samordning av sådana specialistområden som koraller och orkidéer, TAM, träslag etc är nästan nödvändigt. Nationella tillsynsmän inom svåra områden borde vara en effektivare lösning. Uppsala: Gärna någon typ av vägledning om hur man gör om man inte har någon som kan artbestämma på sin länsstyrelsen. Lista över artbestämmare och vem som bör bekosta en artbestämmare (söakanden eller lst)? Västra Götaland: Bör finnas godkända personer som man kan anlita vid behov för t.e. tyda kinesiska tecken Jämtland: Hoppas att detta kan redas ut ganska enkelt t e på nästa handläggarträff, viktigt att veta så vi inte får prestationsångest i onödan. HaV : Generell kunskap om artskydd är viktigt att länen har. För specifik artkunskap behöver vi nationella eperter, och i vissa fall även internationella. 3 Förtydligande av på vilket sätt andra myndigheter tar ansvar för det som ligger utanför länsstyrelsernas kompetenskrav Västerbotten: Vi har arbetat med samverkan mellan myndigheterna på länsnivå så detta har vi klargjort HaV : Vet inte om vi har tolkat frågan rätt?! Kompetensen bör ser olika ut mellan olika Lst, men att kunskapen ska kunna tas in vid behov från andra. Vad menar ni med krav? 4 Behov av uppdateringar av handböckerna webb och skrift Skåne : En riktigt bra uppdatering kräver dock att vi landar bättre i hur en del saker ska tolkas, t e "yrkesmässig verksamhet". Östergötland: Specialister behöver alltid kunna anlitas. Handlar mer om att kunna nyttja kompetens. Stockholm : Behöver uppdateras varje år Kronoberg : Vet inte om de är inaktuella. Om de är det så är det prio 1 att uppdatera dem. Handböckerna är ett bra stöd. Värmland: Önskvärt med fördjupning inom områdena handel, preparering, förevisning. Västmanland: Handböckerna är ganska ok, dock behövs mer detaljerad vägledning inom vissa områden. Jämtland: Vet inte riktigt hur bra de nuvarande handböckerna är, men förstås viktigt att de är aktuella.

12 5 Nya gemensamma mallar för ansökan om fridlysningsdispens och verksamhetstillstånd, beslut återrapportering CITES Kronoberg: Gemensamma mallar är bra. Det finns gemensam e tjänst för ansökan om tillstånd för preparering av eller handel med vilda djur och väter. Halland: Mallar kan varbra men de får inte innebära mer jobb eller att vi är tvingade att använda dem. De ska inte ligga i platina. Värmland: För vår det rör det sig om enstaka ärenden per år men just därför är det etra viktigt med mallar som säkrar att allt som behövs finns på plats. Orimligt mycket tid går år per ärende annars. Västerbotten: Mallar kan vara bra att utgå från Västmanland: iom att lst gått in i platina och P4 är det viktigt att det som tas fram är kompatibelt med platina. Beslutsmallar och blanketter BÖR förankras med artskyddshandläggarna HaV: Behöver ses över. 6 Sammanställningar och tolkningar av domar Kronoberg Det skulle vara bra om Naturvårdsverket eller Jordbruksverket skickar ut de domar som kommer inom artskydd samt även skriver en kommentar. Västerbotten: Fungerar relativt bra redan idag via maillistor, kan skärpas upp Västmanland: alltid intressant HaV : En jätteuppgift, men en databas skulle vara värdefullt/underlätta/likställa. 7 Återkoppling från Naturvårdsverket på länsstyrelsernas tagna beslut Östergötland : Bör göras inför handläggarträff/artskyddsmöte 2013 Kronoberg: Det skulle vara bra med återkoppling i vanligt förekommande ärenden för att veta om vi gör rätt. Vid mer "ovanliga" ärenden har kanske ofta länsstyrelserna kontakt med Naturvårdsverket eller Jordbruksverket vid handläggningen. Bra om myndigheterna är lätta att nå vid frågor. Jordbruksverket: Mycket bra förslag. (Finns risk för myndighetsstyre?) Värmland: Kan vara svårt då vägledande myndigheter inte ska ha åsikter i enskilda ärdenden. Jämtland: Särskilt i de fall då något är otydligt eller felaktigt så vi kan bli bättre HaV : Viktigt här bör en dialog ske. 8 Samordnade rutiner för tillsynsavgifter Kronoberg: Bra om alla gör lika. Det finns avgifter i andra ärenden som varierar mellan Länsstyrelserna och det leder till återkommande diskussioner och en osäkerhet om hanteringen. Värmland: Viktigt för vårt län där vi faktiskt kommit ut på tillsyn i god omfattning. Västerbotten: Känns ffa. Viktigt med bra tillsyn(har för lite tid för tillsyn idag), detta kommer i andra hand 9 Nationell tipscentral för myndigheterna 2 1 Stockholm: Ej för allmänheten utan för olika myndigheter, typ Rovobs, men förenklad, för tips som ligger utanför det egna geografiska området. Bra vid t e Reptilepo. 10 Gemensam hemisdesinfo för länsstyrelserna 1 1 Gävleborg: Utforma gemensam information om artskydd och CITES på länsstyrelsernas hemsidor 11 Regional miljöbrottssamverkan 2 1 Gävleborg: Utforma metoder som ökar och effektiviserar den operativa tillsynen genom att t e främja samverkan med andra myndigheter i enlighet med 1 kap 17 miljötillsynsförordningen. Länsstyrelsen ska enligt 26 kap 1 miljöbalken även på eget initiativ bedriva tillsyn över artskyddsförordningen. Den egeninitierade tillsynen är lågt prioriterad trots att det visat sig att mycket små tillsynsinsatser har uppdagat stora artskyddsbrott. Synen på den egeninitierade tillsynen av artskydd behöver därför förändras. 12 Utred nationell tillsynsgrupp för stora/svåra ärenden 2 1 Gävleborg: Utreda om det går att bilda en nationell tillsynsgrupp som kan sättas in vid större händelser som berör artskydd och CITES, t e Parken Zoo, fågelärendet i Hudiksvall etc. 13 Tvärsektoriell samverkan inom länsstyrelsen 2 1 Gävleborg: Identifiera metoder som gör att frågor som rör artskydd och CITES integreras i det tvärsektoriella arbetet på länsstyrelserna Fridlysning 14 Klargöra hur dispenser för vanliga men fridlysta arter ska hanteras, t e blåsippor eller vanlig groda. (Ärenden där stora resurser kan tas i anspråk men till liten naturvårdsnytta). 15 Klargöra hur fridlysta arter i pågående markanvändning ska hanteras, t e vanliga orkidéer i vägkant eller kornknarr i åkern. 16 Klargöra hur fridlysta arter inom tomt ska hanteras, t e salamander eller blåsippa. Halland: Vid samtliga punkter om fridlysning skulle vägledning om bedömningen av syftet med artskyddet behövas Östergötland: Uppdtera handbok. Hur hanterar vi åkergroda som är mycket vanlig men EU:art? Kronoberg: Det skulle vara till stor hjälp och på sikt göra hanteringen av dessa frågor mer resurseffektiv. Västerbotten: Här behövs medvetandegöra den lagstiftning som finns om vi menar allvar med den!vi borde få in många fler ärenden! Västmanland: eftersatt vägledningsområde, den vägledning vi har fått är EU arterna, vi behöver även vägledning om de nationellt fridlysta arterna HaV: Mallar för sådana beslut bör finnas tidsbesparing och lika bedömning Östergötland: jfr. punkt 1, areella näringar Kronoberg: Det skulle vara till stor hjälp. Det är en ständigt återkommande fråga hos oss. Vilka möjligheter har vi att skydda eller ta hänsyn till en art när det gäller pågående markanvändning. Värmland: Naturvårdsverket borde verka för en lagändring av artskyddsförordningen. 4 är fullkomligt omöjlig att tillämpa i den mening lagstiftaren har uttryckt sig. Allt jord och skogsbruk i Sverige är illegalt om man ska ta hänsyn till artskyddsförordningen. Sluta vägleda Länsstyrelserna i hur de ska kringgå lagen och rätta till felen istället! Västerbotten: Här behövs medvetandegöra den lagstiftning som finns om vi menar allvar med den!vi borde få in många fler ärenden! Hur omfattande krav ska vi ställa på inventering? Uppsala: Även pågående markanvändning i skog, ev bombmurkla. Västmanland: eftersatt vägledningsområde, den vägledning vi har fått är EU arterna, vi behöver även vägledning om de nationellt fridlysta arterna HaV: Mallar för sådana beslut bör finnas tidsbesparing och lika bedömning Östergötland: Kanske inte att utveckla mer ingående nu när ändring av lagstiftningsändring är på gång? Kronoberg: Ett sådant klargörande skulle kunna bidra till att länsstyrelserna kan ge snabbare svar till allmänheten eller andra som har frågor. Västerbotten: Här behövs medvetandegöra den lagstiftning som finns om vi menar allvar med den!vi borde få in många fler ärenden! Västmanland: eftersatt vägledningsområde, den vägledning vi har fått är EU arterna, vi behöver även vägledning om de nationellt fridlysta arterna

13 17 Klargöra hur fridlysta arter ska hanteras i planeringen (detaljplan, översiktsplan, vägplan). 18 Vägledning om hur begreppen gynnsam bevarandestatus och kontinuerlig ekologisk funktion ska användas vid dispenser. 19 Vägledning om hur och när samråd 12:6 ska användas i artskyddssammanhang. 20 Klargörande om hur jaktlagen förhåller sig till artskyddsförordningen. Gäller särskilt fåglar som skyddsjagas t e mås, råka, kanadagås. 21 Kompensationsåtgärder Hur kan vi nyttja dessa? Östergötland: Klargöra att Artskyddet inte är underordnat PBL m.m. utan lagstiftning som verkar paralellt. Viktigt att detta når ut till samhällsbyggare och att artskyddet måste upp tidigt (inventering om det bör kunna finns fridlysta arter). Det ska vara en själklarhet att fridlysta arter inventeras i större infrastrukturprojekt. Infosatsning riktad till samhällsbyggare (efter revision lagstiftning klar) Västerbotten: Här behövs medvetandegöra den lagstiftning som finns om vi menar allvar med den!vi borde få in många fler ärenden! Uppsala: Viktigt att även belysa hur rödlistade arter ska hanteras. Man kan komma i situtationen att en plan berör en akut starkt hotad art men som inte är fridlyst. Hur ska detta hanteras? Det kan ju handla om arter med etremt få lokaler. Västmanland: tydliggör även vad som menas med ändamålsenlig markanvänding och hur vi ska agera utifrån detta Jämtland: Vanliga fridlysta arter riskerar att ta mycket tid och det skulle underlätta om processen kunde förenklas i samband med t e planer, utan att syftet med lagstiftningen motverkas. I Jämtland t e mkt orkidéer Kronoberg: Bra. Men brukar kunna lösas med hjälp av artkunniga kollegor. Västerbotten: Hur stora krav ska vi ställa på inventering för att kunna avgöra hur stor del av populationen som påverkas? HaV: Komplicerat här är vägledning ett av många viktiga instrument Kronoberg Skulle vara bra. Underlättar att länsstyrelserna gör mer lika. Västerbotten: I så fall gräsdragningen mellan men det framgår ju av bilagorna vilka arterna är. Problemet är vilka krav på inventering vi ska ställa där vi inte har information. HaV: Kolla upp! Var går gränserna idag mellan NV och HaV Norrbotten: Och inte minst de stora rovdjuren! Stockholm: Syftet med åtgärden är avgörande för vilken lagstiftning som ska användas, detta är redan klargjort i handboken. Det är dock ganska svårt, finns behov av utbildning. Kronoberg: Skulle vara bra. Frågan kommer upp regelbundet. Varje gång behövs genomgång med lagteter och diskussion med kollegor om vad som gäller. Ett klargörande skulle underlätta arbetet. Västerbotten: (Tjäder är också en i vissa samband klurig art, björn en annan) HaV : Viktigt med klargörande vad gäller gränsdragningar mellan artskyddsförordningen och jaktlagen. Hur och när bör vi nyttja kompensationsåtgärder vid beslut? Vid större infrastrukturprojekt t.e. bör vi kunna ställa höga krav både när det gäller artskydd och biotopskydd. CITES 22 Nationellt beslutat formulär för uppfödarbevis B arter. 23 Återkommande grundutbildning för länsstyrelsehandläggare och andra myndigheter. 24 Kontaktvägar och kontaktpersoner inom polis/tull/kustbevakning listas för länen. 25 Behov av nationell kartläggning av föreningar/organisationer/stora aktörer (möjliga tillsynsobjekt) t e herpetologer, knivsnidare, gitarrbyggare 26 Nationell utveckling och samordning av tillsynen av internetförsäljningssajter t e Blocket, Tradera. 27 Samordning av tillsynskampanjer planering, utbildning, genomförande, uppföljning. 28 Nationellt ansvar för ajourhållning av nu framtagna broschyrer om handel/förevisning Jordbruksverket: Nästan klart om inga fler synpunkter kommer kommer SJV och NV tillhandahalla ett eempel. Västmanland: Formuläret måste gå ut till alla organisatorer och med besked huruvida alla b listade arter måste ha uppfödarbevis eller inte. Även vägledning till lst om hur långt vi måste spåra föräldradjur bakåt för att klargöra lagligt åtkommen HaV: Inte lika viktigt/relevent för akvatiska arter Stockholm: Bör ske löpande + uppdateringar vid årliga handläggarträffar, "nytt sen sist" Kronoberg: Bra sätt att öka kunskapen. Värmland: Vet inte riktigt vad som menas med grundutbildning. De utbildningar som NV har behövs! Västerbotten: Bör även ingå i grundutbildning av tull och polis HaV: Bra med grundutbildning. Även årliga träffar med kunskapsutbyte/utbildningar "rådgivande grupp" RPS : Bör finnas påresp. Länsstyrelse/kommun Stockholm: Främst en fråga för varje länsstyrelse Kronoberg: Skulle underlätta arbetet! Halland: Bör vara enkelt att ordna av JV eller NV Värmland: Detta har vi utabetat på länsnivå och det är väl rimligt att vi kan ta på oss. Västerbotten: Detta har vi redan ordnat på länsnivå Västra Götaland : Bör kunna göras inom länen. Kustbevakningen: Viktigt att kunna agera snabbt om något påträffas. Kan vara avgörande för att kunna komma till fällande dom att snabbt komma i kontakt med rätt person för hjälp osv. HaV: Viktigt! Underlättar och förbättrar arbetet Stockholm: Vem bör ha ansvaret? Naturvårdsverket eller Jordbruksverket? Kronoberg: Bra men inte prioriterat. Halland: Listan kan ju snabbt bli inaktuell och någon måste hålla i uppdatering tidskrävande. En lista över vilka typer av verksamheter som kan vara mer användbar. Värmland: Bra med nationell samordning av register generellt. (Jfr DSK=jordbruksverkets, primärprod=lsts inte bra!) HaV : En del jobb, men underlättar arbetet och mycket information finns redan hos myndigheterna RPS : Effektivare brottsupptäckt genom tillsyn är grundläggande för att få en större efterlevnad av artskyddsrelgerna. Viktig punkt av det skälet. Risken är att saluförande på internet inte åtgärdas, eftersom ingen myndighet känner ansvar för tillsyn, att leta överträdelser (eftersom brottsforum kan vara utanför länet etc..). Vore bra om det kunde skapas överenskommelse om var, vilket/vilka län som ska ha nationellt ansvar för att hitta internetbaserade artskyddsbrott. Stockholm: Mycket viktigt! Omfattande handel idag, kommer troligtvis att öka framöver. Kronoberg: Som det är nu så får vi in en del anmälningar från allmänheten. Om myndigheterna ska "leta" ärenden måste vi veta att vi har resurser till hanteringen av dessa. Jordbruksverket: Jordburksverket jobbar med kontakten att inga olagliga annonser läggs ut. Bra om tillsynen samordnas även med andra områden (djurskydd och smittskydd) Värmland: Lite oklart vad som avses. Vägledning om hur man hanterar och gräver i denna typ av ärenden. Frågan är hur mycket tid det finns till detta på länen sen. Västerbotten: Värt att prova kan ge effektivare övervakning, men på vilken myndighet skulle detta ligga? Västmanland: även viktigt att klargöra vad som är lst:s uppgift och vad som är polisens Jämtland: På mindre länsstyrelser har vi lite resurser för egen tillsyn inom detta område HaV : Viktigt! Underlättar och förbättrar arbetet RPS : Samordning är viktigt, även med brottsbekämpande myndigheterna. Kronoberg: Viktigt med info om arbetets betydelse till miljövårdsdirektörer m.m. i tidigt skede. Det är alltid en resursfråga. Men samordning av tillsynskampanjer är effektivare och enklare än om var och en gör sin egen. Halland: Kan vara enda möjliga sättet att få höjt nivån på tillsynen, där resurserna för artskyddstillsynen är begränsad Värmland: Bra! HaV : Viktigt Kronoberg: Mest effektivt. Värmland: Ajourhållen info viktigt men broschyrer känns lite mossigt. Bättre med webbaserat material. Västmanland: även ta fram nytt informationsmaterial

14 29 Vägledning om definitioner, t e 26 artskyddsförordningen: vad som är yrkesmässig verksamhet. 30 Synonymer för CITES artnamn listas på nationell hemsida (handelsnamn, latin, kinesiska ). 31 Vägledning om förverkande i samband med tullbeslag. 32 Vägledning kring rapporteringsskyldigheten för verksamhetsutövare med tillstånd, till eempel miljösanktionsavgifter. HaV: Viktigt Stockholm: Skatteverkets regler? Skriv in ett klargörande i handboken. Västerbotten: Ibland svårt att tillsyna om det är handel, kan vara bra med nationell samordning av trender te Tullen: Verkar alltför resurskrävande. Stockholm: Omöjligt att bedriva tillsyn utan detta! E Saussurea costus och Dahlbergia nigra Jordbruksverket: finns redan på IUCN hemsida och service från andra hemsidor. Om det behövs hjälp kan LST få det via NV eller SJV. HaV: Bra kan underlätta vid ommärkning av produkter såsom kaviar Tullen: Vad är problemet idag? Stockholm: Rörigt idag, enkel förklaring kan lätt åtgärda problemet. Kanske främst en fråga för storstadslänen. Värmland: Förstås jättebra att ha men prio 3 om man sätter det i relation till annat. Värmland: Om det är så att LST har en roll i detta behövs vägledning (=vi tror inte att vi har det) HaV: I dagsläget ingen insyn i arbetet RPS: Viktigt, eftersom frånvaro av rapporter kan utgöra brott. Östergötland: Goda eempel. Stockholm: Länsstyrelserna saknar tid för uppföljning av årsrapporterna. Västmanland: även mer om vad som rapporteringen ska innehålla, glöm inte konservatorerna 33 Artbestämmare; för fler artgrupper (korall, 8 4 Jönköping: Artbestämmarlista har inte skickats ut till länen på flera. Saknas artbestämmare för flera artgruper. trä, orkidé) uppdaterad utskickad lista 34 Info om uppstoppade fåglar 2 1 Framtagande av information om hur ärenden om gamla monterade fåglar ska hanteras och vilka regler som gäller. Skriftlig info samt info på berörda myndigheters hemsidor. Förslag från Lst Kronoberg. Frågan uppkommer relativt ofta och det är ofta oklart varifrån fåglarna kommer och vilket vetenskapligt namn de har. Allmänheten har svårt att förstå att man inte får sälja dessa. Information som går att hänvisa till vore bra. 35 Kontaktlista för alla myndigheter och hela landet 36 Gemensamt info material för mässor; både utställare ochbesökare Ål 37 Ta fram gemensamt informationsmaterial för handlare och konsumenter. 38 Tillsynsvägledning om tillsyn av fiskare och handlare. 39 Behov av samordning med Havs och Vattenmyndighetens fiskeritillsyn samt kustbevakningen. 2 1 Gävleborg: Det vore önskvärt att ett "internt" myndighetsnätverk av telefonlistor och mailgrupper uppdaterades/skapades för artskydd och CITES frågor Stockholm: Viktigt att ta fram inför kampanj 2013 HaV: Viktigt med tanke på kompleiteten i ålfrågan Östergötland : Går det att tillsyna? Stockholm: Viktigt att ta fram inför kampanj 2013 Värmland: Som vi ser det räcker det med en generell vägledning som inte behöver vara artspecifik. Västmanland: Tveksamt om det är relevant med operativ tillsyn av fiskare. Handlare däremot bör kontrolleras Kustbevakningen: (En tanke är att det väl är HaV som ansvarar för vägledningen inom fisketillsynen?) HaV: Osäker på om tillsynsvägledning är rätt instrument? Stockholm: Viktigt att ta fram inför kampanj 2013 Värmland: Samordning, men även klarlägga ansvarsområde och rollfördelning. Kustbevakningen: Arbetet med att skydda ålen prioriterar Kustbevakningen ganska hårt nu och denna punkt (som varit föremål för diskussion under en tid nu mellan de tre myndigheterna), är viktig. Inte bra om samma fiskare/redskap kontrolleras samma dag av mer än en myndighet, t e. HaV: Viktigt att vi får en sammanhållen syn på verksamheter/myndigheter knutna till ålen. Ålfrågan är prioriterad för HaV. Djurparker 40 Behov av gemensam mall för egenkontrollprogram för djurparker Stockholm: Finns redan krav på egenkontroll, behövs en gemensam mall? Värmland: Säkert bra eftersom det troligen indirekt underlättar tillsynen. HaV: Aktuellt för marina däggdjur och broskfisk? Sörmland: Efter Parken Zoo insåg man verkligen vilka brister som kan finnas 41 Tillsynsvägledning älgparker och dylikt Stockholm: Vad skiljer älgparker från andra djurparker? 45 Behov av samordning med djurskydd Värmland: Det borde LST kunna ta ansvar för själva. Västmanland: är upp till varje Lst Västra Götaland: Bör utfärdas av varje län. respektive hägntillstånd Jagktförordningen + NV+ djurparker 2 1 Sörmland: Tydlig info bör spridas till Lst om vad som gäller Övriga kommentarer: Koncentrera viss tillsyn inom området (Örebro). Övriga kommentarer: Har inte haft anledning komentera frågor utöver de få under CITES. I huvudsak berör frågorna inte Polisens ansvarsområde mer än indirekt. Tillsynsverksamheten är ju avgörande för brottsupptäckt och för att förebygga brott. (Henrik Forssblad, Rikspolisstyrelsen) Halland: Länsstyrelsens ansvar för information till kommunerna om artskydd? Örebro: Samordning, möjligen koncentration av flera av dessa områden ni nämnt skulle spara många skatterkornor och göra allt rättssäkrare. Gävleborg: Länsstyrelserna och Naturvårdsverket bör bli bättre på att efterlysa uppdateringar i regelringsbrevet från miljödepartementet för att få lite "snurr" på artskyddsarbetet i Sverige. Artskyddsarbetet skulle därtill må än bättre av nationell långsiktighet hos den nationella tillsynsvägledaren. Av den information som nått länsstyrelsen är samordningstjänsten hos naturvårdsverket tidsbestämd. Artskydd mår bra av kontinuitet varför det vore önskvärt om detta löstes så snart det går. Västmanland: Viktigt inom detta område är att NV är aktiv och engagerad. Artskyddshandläggaren är i regel ensam på som lst och behöver stöd från handläggarnätverket och från SJV och NV. Viktigt att NV återkopplar till lst efter den årliga rapporteringen av föregående års tillsynsarbete, detta behövs om artskyddstillsyn ska kunna prioriteras. NV bör även utbilda högre chefer och ledning i vad artskyddsarbetet innebär och vad som krävs från lst:erna.

15 Bilaga 2 Sammanfattning och förslag till prioriteringar Nr Nr Nr Nr Generella frågor inom hela artskyddet Prioritet enl enkät Återkommande grundutbildning för 33 länsstyrelsehandläggare och andra myndigheter Klargöra hur fridlysta arter ska hanteras i 32 planeringen (detaljplan, översiktsplan, vägplan) Samordning av tillsynskampanjer planering, 30 utbildning, genomförande, uppföljning Klargöra hur fridlysta arter i pågående 29 markanvändning ska hanteras, t e vanliga orkidéer i vägkant eller kornknarr i åkern Klargöra hur dispenser för vanliga men 28 fridlysta arter ska hanteras, t e blåsippor eller vanlig groda. (Ärenden där stora resurser kan tas i anspråk men till liten naturvårdsnytta) Vägledning om hur begreppen gynnsam bevarandestatus och kontinuerlig ekologisk funktion ska användas vid dispenser Förtydligande av vad som är länsstyrelsens ansvar genom att få en kartläggning av övriga inblandade myndigheters ansvarsområden Nationell utveckling och samordning av tillsynen av internetförsäljningssajter t e Blocket, Tradera Klargöra hur fridlysta arter inom tomt ska hanteras, t e salamander eller blåsippa Vägledning om hur och när samråd 12:6 ska användas i artskyddssammanhang Nationellt beslutat formulär för uppfödarbevis B arter Kontaktvägar och kontaktpersoner inom polis/tull/kustbevakning listas för länen Behov av nationell kartläggning av föreningar/organisationer/stora aktörer (möjliga tillsynsobjekt) t e herpetologer, knivsnidare, gitarrbyggare Klargörande om hur jaktlagen förhåller sig till artskyddsförordningen. Gäller särskilt fåglar som skyddsjagas t e mås, råka, kanadagås Sammanställningar och tolkningar av domar Naturvårdsverket Allmänt Naturvårdsverket Handbok fridlysning Naturvårdsverket Handbok CITES Ansvarig aktör, prioritet Naturvårdsverket Utbildning Jordbruksverket Länsstyrelserna Miljösamverkan Sverige (MSS) Oklart ansvar

16 Nya gemensamma mallar för ansökan om fridlysningsdispens och verksamhetstillstånd, beslut återrapportering CITES Förtydligande av på vilket sätt andra myndigheter tar ansvar för det som ligger utanför länsstyrelsernas kompetenskrav Behov av uppdateringar av handböckerna webb och skrift Nationellt ansvar för ajourhållning av nu framtagna broschyrer om handel/förevisning Vägledning om definitioner, t e 26 artskyddsförordningen: vad som är yrkesmässig verksamhet Vägledning kring rapporteringsskyldigheten för verksamhetsutövare med tillstånd, till eempel miljösanktionsavgifter. HaV: Viktigt Behov av samordning med Havs och Vattenmyndighetens fiskeritillsyn samt kustbevakningen Förtydligande av vilken kompetensnivå som länsstyrelserna behöver för att kunna tillsyna inom artskyddet. Är det t e rimligt att varje länsstyrelse ska kunna artbestämma stenkoraller och tyda kinesiska tecken? Ta fram gemensamt informationsmaterial om ål för handlare och konsumenter Tillsynsvägledning för ål om tillsyn av fiskare 13 och handlare Synonymer för CITES artnamn listas på 12 nationell hemsida (handelsnamn, latin, kinesiska, etc) Vägledning om förverkande i samband med 11 tullbeslag Återkoppling från Naturvårdsverket på 9 länsstyrelsernas tagna beslut Artbestämmare; för fler artgrupper (korall, trä, 8 orkidé) uppdaterad utskickad lista Samordnade rutiner för tillsynsavgifter Nationell tipscentral för myndigheterna Regional miljöbrottssamverkan Utred nationell tillsynsgrupp för stora/svåra 2 ärenden Tvärsektoriell samverkan inom länsstyrelsen pågår

17 Info om uppstoppade fåglar Kontaktlista för alla myndigheter och hela 2 landet Gemensamt info material för mässor; både 2 utställare ochbesökare Gemensam information på hemsidor för 1 länsstyrelserna Kompensationsåtgärder i fridlysnings ärenden Hur kan vi nyttja dessa? Behov av samordning med djurskydd 8 respektive hägntillstånd Jaktförordningen + NV+ djurparker 2 pågår

18 Nr Behov av åtgärd, ansvarig utförare Naturvårdsverket Ny Artskyddet lyfts fram i regleringsbrevet Ny Återkoppling Prioritet Naturvårdsverket allmänt Projektets slutsatser Länsstyrelserna och Naturvårdsverket bör bli bättre på att efterlysa uppdateringar i regleringsbrevet från miljödepartementet. Viktigt att NV återkopplar till lst efter den årliga rapporteringen av föregående års tillsynsarbete, detta behövs om artskyddstillsyn ska kunna prioriteras. Länsstyrelserna och Naturvårdsverket bör bli bättre på att efterlysa uppdateringar i regelringsbrevet från miljödepartementet. 6 Sammanställningar och tolkningar av domar. Det är angeläget att NV gör detta. Domarna är ett värdefullt underlag som komplement till handboken. Förslagsvis görs ett utskick i halvåret. En lättillgänglig sammanställning hos NV skulle vara värdefullt. Fridlysning 19 Vägledning om hur och när samråd 12:6 ska Tillsynsvägledning från NV behövs. Samverkan med användas i artskyddssammanhang. Skogsstyrelsen och HaV är lämpligt. 20 Klargörande om hur jaktlagen förhåller sig till artskyddsförordningen. Gäller särskilt fåglar som skyddsjagas t e mås, råka, kanadagås. Tillsynsvägledning från NV behövs. Vägledning behövs även för jakthandläggare/viltförvaltare. Detta behöver ingå i grundutbildning. Ett stycke finns i handboken. 21 Kompensationsåtgärder Hur kan vi nyttja dessa? CITES 26 Nationell utveckling och samordning av tillsynen av internetförsäljningssajter t e Blocket, Tradera. 27 Samordning av tillsynskampanjer planering, utbildning, genomförande, uppföljning. Viktigt med vägledning från NV. Det finns stor osäkerhet och stora skillnader mellan länen. Förslagsvis kan det vara ett tema för kommande handläggarträff. Detta är en brottsförebyggande uppgift. Vem har ansvaret att ha en dialog med polis Blocket Tradera, som är nationellt verksamma? Polisen agerar när ett brott har begåtts. Lst ska arbeta förebyggande och utöva tillsyn för att upptäcka brott. Vem kan klargöra var respektive ansvarsområde går? Samordning behövs. Naturvårdsverket bör samordna nationella tillsynskampanjer. Viktigt att NV står bakom en tillsynskampanj, då får den större tyngd. I nuläget samordnar handläggarträffen till viss del detta. Vissa kampanjer kan vara lämpliga att samordnas av MSS. 34 Info om uppstoppade fåglar På gång: Naturvårdsverket kommer inom kort att sprida information om detta. Webbvägledning kommer. Ål 38 Tillsynsvägledning om tillsyn av fiskare och Tillsynsvägledning från NV behövs. Samordning med HaV? handlare. Denna fråga är inte aktuell i alla län. 39 Behov av samordning med Havs och Vattenmyndighetens fiskeritillsyn samt kustbevakningen. Djurparker 40 Samordning av tillsyn och prövning via en länsstyrelsegrupp En nationell tillsynskampanj om ål är angeläget. Frågan föll bort på årets handläggarträff. Lämpligt att NV samordnar. Eventuellt kan kampanjen göras som ett projekt inom MSS grovplan är inlämnad. Projektet anser att det är viktigt att "djurparksgrupen" har en dialog med NV och att gruppens arbete resulterar i konkret vägledning.

19 Nr Behov av åtgärd, ansvarig utförare Naturvårdsverket: Handbok 1 Fridlysning Prioritet Naturvårdsverket Handbok 1 Projektets slutsatser Generella frågor inom hela artskyddet 1 Förtydligande av vad som är länsstyrelsens ansvar genom att få en kartläggning av övriga inblandade myndigheters ansvarsområden. 3 Förtydligande av på vilket sätt andra myndigheter tar ansvar för det som ligger utanför länsstyrelsernas kompetenskrav. 4 Behov av uppdateringar av handböckerna webb och skrift. Fridlysning 14 Klargöra hur dispenser för vanliga men fridlysta arter ska hanteras, t e blåsippor eller vanlig groda. (Ärenden där stora resurser kan tas i anspråk men till liten naturvårdsnytta). 15 Klargöra hur fridlysta arter i pågående markanvändning ska hanteras, t e vanliga orkidéer i vägkant eller kornknarr i åkern. 16 Klargöra hur fridlysta arter inom tomt ska hanteras, t e salamander eller blåsippa. 17 Klargöra hur fridlysta arter ska hanteras i planeringen (detaljplan, översiktsplan, vägplan). Enligt miljötillsynsförordningen Lst ansvar; viktigt att det inte skiljer sig för mycket mellan länen. Finns till viss del i handboken men behöver förtydligas. Bör ingå i den planerade webbutbildningen. Hör ihop med punkt 1. Enligt miljötillsynsförordningen Lstansvar; viktigt att det inte skiljer sig för mycket mellan länen Bra om det framgår i handboken och i den planerade webbutbildningen. Viktigt! Handböckerna är länsstyrelsernas främsta vägledning. De används flitigt. Viktigt att de uppdateras regelbundet. Om detta sker så behövs mindre muntlig 1 vägledning från NV. Frågan är diskuterad på handläggarträff Detta är vanligt förekommande ärenden. Vägledning finns i handboken men den behöver förtydligas utifrån aktuell diskussion. Frågeställningen bör ingå i grundutbildningen. Frågan är diskuterad på handläggarträff Detta är vanligt förekommande ärenden. Vägledning finns i handboken men den behöver förtydligas utifrån aktuell diskussion. Frågeställningen bör ingå i grundutbildningen. Frågan är diskuterad på handläggarträff Detta är vanligt förekommande ärenden. Vägledning finns i handboken men den behöver förtydligas utifrån aktuell diskussion. Frågeställningen bör ingå i grundutbildningen. Frågan är diskuterad på handläggarträff Detta är vanligt förekommande ärenden. Mycket kortfattad vägledning finns i handboken men den behöver förtydligas och utvecklas utifrån aktuell diskussion. Frågeställningen bör ingå i grundutbildningen.

20 Nr Behov av åtgärd, ansvarig utförare Naturvårdsverket: Handbok 2 CITES Generella frågor inom hela artskyddet 1 Förtydligande av vad som är länsstyrelsens ansvar genom att få en kartläggning av övriga inblandade myndigheters ansvarsområden. 3 Förtydligande av på vilket sätt andra myndigheter tar ansvar för det som ligger utanför länsstyrelsernas kompetenskrav. Prioritet Naturvårdsverket Handbok 2 Projektets slutsatser Enligt miljötillsynsförordningen Lst ansvar; viktigt att det inte skiljer sig för mycket mellan länen. Finns till viss del i handboken men behöver förtydligas. Bör ingå i den planerade webbutbildningen. Hör ihop med punkt 1. Enligt miljötillsynsförordningen Lst ansvar; viktigt att det inte skiljer sig för mycket mellan länen. Bra om det framgår i handboken och i den planerade webbutbildningen. 4 Behov av uppdateringar av handböckerna webb och skrift. CITES 29 Vägledning om definitioner, t e 26 artskyddsförordningen: vad som är yrkesmässig verksamhet. 31 Vägledning om förverkande i samband med tullbeslag. 1 Viktigt! Handböckerna är länsstyrelsernas främsta vägledning. De används flitigt. Viktigt att de uppdateras regelbundet. Om detta sker så behövs mindre muntlig vägledning från NV. Det finns definierat i handboken men kan utvecklas. Del II, kap 6.1. Ska ingå i grundutbildning. Rutiner för Lst handläggning i samband med tullbeslag behövs,. Detta bör ingå i handboken.