Äldrecentrum Österbotten

Transkript

1 Äldrecentrum Österbotten individen i centrum- Slutrapport Jessica Fagerström, projektledare Harriet Harf, projektarbetare Ann-Sofi Snellman, projektarbetare

2 Sammandrag Under tiden förverkligades projektet Äldrecentrum Österbotten som ett av de sex delprojekt som var en del av Mellanfinlands Äldre-kaste II projekt. Som ansvarskommun för Äldrecentrum Österbotten fungerade Korsholm, och i projektet deltog elva kommuner med en befolkning på sammanlagt omkring invånare. De för hela Mellanfinlands Äldre-kaste II gemensamma målsättningarna var (1) Servicekoncept som utgår från individperspektivet och (2) Tjänster som främjar äldres välfärd och hälsa. De lokala utvecklingsprocesserna inom Äldrecentrum Österbotten strävade till att förankrade i de gemensamma målsättningarna förverkliga kommunernas lokala behov. Under åren arbetade man med sju (7) utvecklingsprocesser: (1) Vardagsrehabilitering, (2) Kvarboende, (3) Anhörigstrategi, (4) Äldres psykiska hälsa, (5) RAI-ledarskap, (6) Information och rådgivning samt (7) Välfärdsfrämjande hembesök. Under projekttiden utvecklades flera verksamhetsmodeller och processbeskrivningar. Flera typer av skolnings- och diskussionstillfällen för personal på fältet ordnades, och dessa var i många fall uppskattade. Som resultat kan nämnas att rådgivningstjänster för äldre utvecklades, att enstegsmodellen i dygnetruntvården stärktes, att samarbete med anhöriga förtydligades och att vårdplanering systematiserades genom utveckling av egenvårdarsystemet. Rådgivningstjänsterna utvecklades i hela K5-området, i övrigt var utvecklingsarbetet koncentrerat till givna enheter. Utvärderingen visade att man i de lokala utvecklingsprocesserna nådde projektets målsättningar, medan resultaten av det kommunöverskridande arbetet blev mera anspråkslösa. Färre och tydligare målsättningar samt ett mera uttalat engagemang på ledarnivå hade varit en fördel. Projektet har dock utgjort ett gemensamt forum för utveckling i regionen och stött kommunerna i förverkligandet av nationella riktlinjer. 1

3 Innehåll 1. Inledning Organisation Ledningsgrupp Personal Case-grupper Samarbete Målsättningar Projektets förverkligande, resultat och utvärdering Vardagsrehabilitering Kvarboende Arbetsverkstäder: Anhörigstrategi, RAI-ledarskap, Äldres psykiska hälsa Information och rådgivning Arbetsverkstad: Välfärdsfrämjande hembesök Annan verksamhet Diskussion Källor Bilagor

4 1. Inledning Mellanfinlands Äldre-kaste ( ) baserade sig på de i social- och hälsovårdsministeriets Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (Kaste) fastslagna målsättningarna. Under perioden fortsatte man på Mellanfinlands område att utveckla service och tjänster för äldre inom ramen för Äldre-kaste II projektet. Kaste-programmets riktlinjer och de målsättningar för servicestrukturen, vilka fastslagits i social- och hälsovårdsministeriets och Kommunförbundets Kvalitetsrekommendationer om tjänster för äldre (2008) utgjorde även under den aktuella projekttiden grund för utvecklingsarbetet. Nationella mål för år 2012 för personer som fyllt 75 år: procent bor hemma självständigt eller med hjälp av ändamålsenliga vårdoch omsorgstjänster procent får regelbunden hemvård 5 6 procent får stöd för närståendevård 5 6 procent bor på effektiverat serviceboende 3 procent bor på ålderdomshem eller vårdas på hälsocentralernas långvårdsavdelningar Källa: Kvalitetsrekommendationer om tjänster för äldre (2008) Utöver de kvantitativa målsättningarna för servicestrukturen förväntas tjänsterna även vara av hög kvalitet, vilket bl. a. innebär att kunden ges möjlighet till delaktighet, att servicen baserar sig på en omfattande bedömning av servicebehovet, att den är målinriktad och utvärderas, att den stödjer funktionsförmågan och att den är verkningsfull. Andelen äldre invånare ökar stadigt i Finland. Andelen över 75 år fyllda utgjorde 8,2 procent av befolkningen år 2011 (tabell 1), och andelen kommer att öka allt snabbare i framtiden. Ökningen förutspås vara speciellt stor bland över 85 år fyllda: dagens två procent förutspås år 2060 vara 7 procent. I antal invånare utgör detta på nationell nivå en ökning från dryga till över invånare som är över 85 år fyllda (Statistikcentralen, 2009). Den demografiska utvecklingen i kombination med de 3

5 nationella målsättningarna gällande tjänster och service för äldre ställer stora krav på kommunerna, vilka bär huvudansvaret för att finansiera och organisera social- och hälsovårdstjänsterna. Äldrecentrum Österbotten var ett av de sex delprojekten i Äldre-kaste II projektet. Äldrecentrum Österbotten etablerades år 2007 efter ett förberedelsearbete i kommunerna inom det s.k. regionutvecklingsprojektet och under Äldrecentrum Österbottens första finansieringsperiod lades grunden för fungerande samverkansformer i nätverk. Under perioden sammanfogades Kasteprogrammets målsättningar med de regionala erfarenheterna och Äldrecentrum fungerade som ett delprojekt inom ramen för Mellanfinlands Äldre-kaste projekt, vilket under fortsatte som Äldre-kaste II. I Äldrecentrum Österbotten deltog kommunerna Kronoby, Larsmo, Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby, Vörå, Korsholm, Malax, Korsnäs, Närpes och Kristenstad. Tabell 1. Andel av befolkningen över 75 år, Österbotten och hela landet Andel av befolkningen över 75 år (%) 1990 (%) 2011 (%) 1990 (N) 2011 (N) Hela landet 5,7 8, Jakobstad 6,4 10, Korsholm 5,8 8, Korsnäs 8,6 13, Kristinestad 8,1 13, Kronoby 8,4 11, Larsmo 4,4 5, Malax 9,5 12, Nykarleby 8,9 10, Närpes 10,5 14, Pedersöre 5,5 6, Vörå 10,2 12, Källa: Statistik- och indikatorbanken SOTKAnet 4

6 I Österbotten kännetecknas många kommuner av en andel äldre som är högre än i landet i medeltal (tabell 1). En stor del av området utgörs även av glesbygd, vilket också ställer krav på planering och organisering av välfungerande service för äldre. Vad gäller servicestrukturen såg den i de österbottniska kommunerna ut på följande sätt år 2010: Tabell 2. Servicestrukturen på tjänster för äldre i Österbotten Personer som fyllt 75 år (%) som: Jakobstad 86,7 7,6 3,5 10,0 2,0 Korsholm 89,4 10,2 4,6 3,5 7,1 Korsnäs 96,7 12,0 5,0 2,0 - Kristinestad 91,1 7,7 2,2 3,7 5,2 Kronoby 88,0 9,3 7,0 2,8 9,2 Larsmo 85,3 9,8 2,6 8,6 4,1 Malax 86,8 12,4 4,8 5,1 8,1 Nykarleby 86,1 10,1 3,5 5,2 8,7 Närpes 90,7 17,6 5,5 4,8 4,4 Pedersöre 86,5 10,4 3,7 8,5 4,3 Vörå 87,7 9,9 4,2 7,9 4,3 Hela landet 89,5 11,9 4,2 5,6 4,7 Målsättning Källa: Statistik- och indikatorbanken SOTKAnet bor får får stöd för bor på hemma regelbunden närståendevård effektiverat hemvård serviceboende bor på ålderdomshem/ vårdas på långvårdsavdelning Sammantaget kan sägas att det fanns ett fortsatt behov av en förändring av servicestrukturen i många av deltagarkommunerna i Äldrecentrum Österbotten : andelen äldre som bodde hemma nådde i de flesta fall inte de nationella målsättningarna och antalet institutionsplatser var i många kommuner stort. Liksom på nationell nivå fanns ett behov av mera förebyggande tjänster för att stöda tryggt hemmaboende längre, utbyggd hemvård, mera omsorg av anhöriga samt färre institutionsplatser. 5

7 2. Organisation Äldre-kaste II administrerades av Tammerfors stad och ledning och koordinering av projektet förverkligades av kompetenscentret på det sociala området Pikassos Oy. Projektet bestod av fem regionala och ett riksomfattande delprojekt, och i det deltog sammanlagt 47 kommuner och tre regionala samkommuner för social- och hälsovård. Projektets helhetsbudget var cirka 1,93 miljoner euro, varav 1,44 miljoner euro var statsunderstöd. Äldrecentrum Österbotten var ett av de fem regionala delprojekten i Äldrekaste II. Korsholms kommun fungerade som ansvarskommun, och projektet hade en budget på euro (tabell 3), varav euro (75 %) var statsunderstöd. Kommunernas andel var 25 %, dvs euro. 6

8 Tabell 3. Budgeterade medel och förverkligande kostnader för Äldrecentrum Österbotten Budgeterade medel Förverkligade kostnader Henkilöstömenot, joista Projektiin palkattava henkilöstö Työpanoksen siirto kunnalta* Palvelujen ostot yhteensä, josta Toimisto-, pankki- ja asiantuntijapalvelut Sis. projektityöntekijät ostopalveluna ( ) Painatukset ja ilmoitukset Majoitus- ja ravitsemuspalvelut Matkustus- ja kuljetuspalvelut Koulutus- ja kulttuuripalvelut Muut palvelujen ostot Aineet, tarvikkeet ja tavarat Vuokrat Investointimenot yhteensä, josta 0 0 Aineettomat hyödykkeet Koneet ja kalusto Muut investointimenot Muut menot Menot yhteensä = Kokonaiskustannukset Valtionavustukseen oikeuttamattomat kustannukset Tulorahoitus - Muu kuin julkinen rahoitus Valtionavustukseen oikeuttavat kustannukset Kunnan/kuntayhtymän oma rahoitusosuus Muu julkinen rahoitus Haettava valtionavustus Sammanlagt deltog elva (11) kommuner: Kronoby, Larsmo, Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby, Vörå, Korsholm, Malax, Korsnäs, Närpes och Kristinestad. Bland deltagarkommunerna fungerade ett antal samarbetsformer kring social- och/eller hälsovården (tabell 4): social- och hälsovården i Kronoby handhas av Karleby stad på 7

9 basen av ett värdkommunavtal, social- och hälsovården i Larsmo, Jakobstad, Pedersöre och Nykarleby (K4-området) tillhandahålls av Social- och hälsovårdsverket i Jakobstad, Vörå och Korsholm (K2-området) har samarbete kring hälsovården (ej social omsorg) och Kristinestad, Närpes, Korsnäs och Malax (K5-området) ingår i Kust-Österbottens samkommun för social- och primärvård enligt beställar-utförar modellen. Tabell 4. Samarbetsområden inom social- och hälsovården i Österbotten Kommun Invånarantal (2011) Samarbetsområde Kronoby 6681 Karleby värdkommun för social- och hälsovården Befolkning 6681 Larsmo Jakobstad Social- och hälsovårdsverket i Jakobstad (K4) Pedersöre Nykarleby Vörå 6743 Hälsovårdssamarbete (K2) Korsholm Malax 5614 Kust-Österbottens samkommun för Korsnäs 2249 social- och primärvård (K5) Närpes 9412 Kristinestad Sammanlagt Källa: Österbottens Förbund: Österbotten i siffror Ledningsgrupp Äldrecentrum Österbotten leddes av en ledningsgrupp bestående av representanter från äldreomsorgen eller socialvården från alla deltagarkommuner. Till ledningsgruppens uppgifter hörde att ansvara för att projektets verksamhet följde 8

10 uppgjorda planer inom ramen för uppgjord budget, att utgöra ett diskussionsforum för att dela erfarenheter av utvecklingsverksamhet i regionen, att kommunicera utvecklingsidéer från kommunerna till projektet och fungera som projektets talesperson i den egna organisationen och kommunen samt att fungera som projektets beslutandeorgan. Ledningsgruppens medlemmar Maija Juola, servicedirektör för äldreomsorg Marice Sjöberg-Nuri, avdelningschef för boende Britt-Marie Herrgård, avdelningschef för öppen vård Teija Svenfeldt, överskötare (11/ /2012) Alice Backström(ordförande), socialdirektör Gunilla Bertell, chef för äldreomsorg Annika Kvist-Östman, äldreomsorgsledare Yvonne Holming, socialdirektör Johanna Björkman, vik. socialchef (11/ /2012) Alfred Streng, vik. socialchef (02/ /2013) Johanna Björkman, äldreomsorgsledare (04 10/2013) Pirjo Wadén(viceordförande), 11/ /2013 äldreomsorgschef 02/ /2013 Primärvårdsenheten Paula Sihto, t.f. chef för vårdarbetet (11/ /2012) Riitta Palmberg, t.f. chef för vårdarbetet (01 10/2013) Kommun/Samarbetsområde Kronoby (Kokkola) Social- och hälsovårdsverket i Jakobstad Social- och hälsovårdsverket i Jakobstad Social- och hälsovårdsverket i Jakobstad Korsholm Korsholm Vörå Malax Korsnäs Närpes Vasa sjukvårdsdistrikt Kristinestad Ledningsgruppen för Äldrecentrum Österbotten hade regelbundet möten ungefär varannan månad, sammanlagt hölls 12 möten under projekttiden. Som sekreterare för mötena fungerade projektledaren. 2011: : 9.2, 12.4, 14.6, 16.8, 8.11(mellanutvärdering) 2013: 10.1, 21.2, 25.4, 13.6, 26.8, 5.9 (utvärdering), Personal Äldrecentrum Österbotten hade beviljats medel för en projektledare på heltid och för en projektarbetare på deltid (80 %). För att uppnå optimal regional 9

11 spridning valde man att fördela projektarbetartjänsten på två projektarbetare, en i K5- området och en i K4-området. Som projektledare fungerade 11/ /2012 pedagogie magister Ann-Sofie Smeds- Nylund. Under tiden 01/ /2013 sköttes arbetet som projektledare av politices magister Jessica Fagerström. Projektledaren var placerad i Korsholm och ansvarade för utvecklingsprocesser på K2-området samt för utvecklingsarbete gemensamt för alla kommuner. I K5-området fungerade hälsovårdare Harriet Harf som projektarbetare enligt följande: 01 05/2012 med arbetstiden 20 %, 06 07/2012 med arbetstiden 40 % och 08/ /2013 med arbetstiden 50 %. Placering var i Närpes, men projektarbetaren tjänade alla de kommuner från K5-området som deltog i projektet. I K4-området fungerade sjukskötare Kerstin Wallis som projektarbetare under tiden 04/ /2013 och sjukskötare Ann-Sofi Snellman under tiden 05 09/2013 med arbetstiden 50 %. Projektarbetaren var placerad på Björkbacka servicecenter i Jakobstad, dit utvecklingsarbetet koncentrerades. Båda projektarbetarna fungerade som köptjänst, dvs. på basen av avtal om köp av projektarbetartjänster mellan Korsholm och Social- och hälsovårdsverket i Jakobstad (K4) och Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård (K5) respektive. En fördel med den fysiska organiseringen av projektpersonalen var den regionala spridningen, vilken gjorde fördelningen av arbetsinsatser jämn. En nackdel var dock att projektpersonalen inte hade möjlighet att träffas särskilt ofta, vilket gjorde att utbyte av idéer och stöd i arbetet uteblev. Att projektarbetarna togs som köptjänst fungerade tillfredsställande vad gällde projektets ekonomiska administration, vilket var grundsyftet med arrangemanget. Vad gäller projektarbetarnas roll och arbetsuppgifter i förhållande till projektet respektive kommunerna orsakade arrangemanget dock en viss otydlighet. 2.3 Case-grupper För att stöda för de lokala utvecklingsprocesserna (K2-området, K4-området, K5- området), utsågs s.k. case-grupper. Syftet med case-grupperna var att stöda projektpersonalen samt att lokalt besluta om målsättningar för respektive 10

12 utvecklingsarbete. Därtill följde case-grupperna med hur arbetet med respektive process framskred. Case-grupp K2 Korsholm Gunilla Bertell Avdelningschef Mikaela Ahlbäck-Strand Barbro Staffans Jessica Fagerström (fram till 1/2012 Ann-Sofie Smeds- Nylund) Föreståndare t.f. föreståndare Projektledare Case-grupp K4 Case-grupp K5 Marice Sjöberg-Nuri Avdelningschef för boende Pirjo Wadén Äldreomsorgschef, Närpes Jutta Eklöf Läkare Kerstin Sjöstrand/ Johanna Björkman Äldreomsorgsledare, Korsnäs (4/13 ->) Ann-Sofie Larsson Placeringskoordinator Monika Björk Äldreomsorgsledare, Malax Ebba Finnäs Föreståndare Riitta Palmberg Avdelningsskötare Kristinestad Annette Lindqvist Biträdande föreståndare Rita Udd Adm.avd.skötare Malax Teija Svenfelt Överskötare Benita Vestergren Ledande skötare Malax Kerstin Wallis/Ann- Projektarbetare Harriet Harf Projektarbetare Sofi Snellman Jessica Fagerström Projektledare Jessica Fagerström Projektledare 2.4 Samarbete I utvecklingsarbetets förverkligande samarbetade projektet med ett antal olika aktörer. Äldre-kaste II projektet har inte bara utgjort administrativa och koordinerande ramar, utan även tjänat som ett viktigt nätverk vad gäller nationella aktörer och riktlinjer (t.ex. SHM, THL) och aktuell kunskapsutveckling samt varit ett forum för utbyte av erfarenheter. Ab Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området (FSKC) har varit ett viktigt finlandssvenskt nätverk, som bidragit med kunskap och aktuella frågor på området. Andra aktörer som genom kunskap och samarbete bidragit till utvecklingsarbetets förverkligande har varit YH Novia, THL, Samfundet Folkhälsan och Folkhälsans lokalföreningar, Österbottens Minneslots, Martha-föreningar, församlingar, Välittäjä-projektet, LÄRUM, Martin Wegeliusinstitutet, RAIsoft, 11

13 psykosociala enheten i K5 och Vasa sjukvårdsdistrikt. Därtill har ett antal sakkunniga anlitats som köptjänst (se nedan för beskrivning av verksamheten). 3. Målsättningar De för Mellanfinlands Äldre-kaste II projektet gemensamma målsättningarna baserades på nationella rekommendationer och utredningar som berörde inte bara äldreomsorgen, utan även tog andra förändringsprocesser i beaktande. De viktigaste styrmedlen som utgjorde grunden för Äldre-kaste II projektet var Kvalitetsrekommendationer om tjänster för äldre (2008), det av statsrådet fastställda Kaste-programmet samt kommun och servicestrukturreformen och tillhörande Parasramlagen (2007). Vad gäller utveckling av äldreomsorgen var på nationell nivå (se även t.ex. Ikähorisontti, 2009; STM, 2010:28) två trender framstående: 1) behovet av mera förebyggande och välfärdsfrämjande tjänster och minimering av risker och 2) behovet av en förändring i strukturen av dygnetruntvården mot mera serviceboende och mindre vård på långvårdsavdelningar Sammantaget kan sägas att man strävade efter att äldre under trygga förutsättningar - skall kunna bo hemma så länge som möjligt och att då den äldre är i behov av omsorg dygnet runt skall denna erbjudas i hemlika miljöer. Vård utan medicinsk grund ersätts av mera ändamålsenlig omsorg och institutionsplatser fokuserar på akutvård och rehabilitering. 12

14 Mot denna bakgrund formulerades två gemensamma teman för Äldre-kaste II: Tema I: Servicekoncept som utgår från individperspektivet med målsättningarna att stöda kommunerna i förändringen av strukturen av dygnetruntvården ta äldres egna och deras närståendes resurser tillvara vid serviceplanering stärka tjänster som stöder hemmaboende stärka kunskap, professionalism och arbetsetik Förväntade effekter: Förbättrad tillgänglighet på äldres tjänster Ökad färdighet i projektets pilotkommuner till att övergå till dygnetruntvård enligt enstegsmodellen Nya servicehelheter i förebyggande tjänster, hemvård och boendeservice har pilottestats Tema 2: Tjänster som främjar äldres välfärd och hälsa med målsättningarna att utveckla mångsidig rådgivning och handledning utveckla innehållet i och dokumenteringen av välfärdsfrämjande hembesök skapa nya uppsökande arbetsmetoder för att kartlägga riskgruppers specialbehov stöda en förebyggande verksamhetskultur i verksamhets- och arbetssätt och i servicehelheten Förväntade effekter: Nya verktyg för servicerådgivning- och styrning har tagits i bruk Äldres egna och deras närståendes synpunkter tas i beaktande i högre utsträckning Enhetliga arbetssätt har tagits i bruk i förverkligandet av välfärdsfrämjande hembesök Enhetliga arbetssätt har tagits i bruk i bedömning och dokumentering av servicebehov Man griper in tidigt vid risksituationer samt erbjuder samt rehabiliterande och funktionsuppehållande verksamhet 13

15 I det utvecklingsarbete som gjordes inom Äldrecentrum Österbotten strävade man till att lokalt förverkliga de för hela Mellanfinlands Äldre-kaste II gemensamma målsättningarna i projektets deltagarkommuner. Under projektperioden arbetade man med sju (7) olika processer, vilka föll under de för Äldre-kaste II gemensamma temana. Tema I: Servicekoncept som utgår från individperspektivet Vardagsrehabilitering (K2-området) med målsättning att skapa stödmodeller för hemlikt boende med aktiverande arbetssätt och kringservice för äldre Kvarboende (K4-området) med målsättning att äldre personer på serviceboende om möjligt inte behöver flytta då deras behov av service förändras Arbetsverkstad: Anhörigstrategi (alla deltagarkommuner) med målsättning att öka samarbete mellan personal och anhöriga som ett medel att erbjuda mera individuell och rätt riktad vård och omsorg Arbetsverkstad: Ledarskap med RAI som grund (alla deltagarkommuner) med målsättning att implementera ledarskapsmodeller baserade på RAI (Resident Assessment Instrument) i deltagarkommunerna Arbetsverkstad: Äldres psykiska hälsa (alla deltagarkommuner) med målsättning att skapa ökad beredskap att känna igen och bemöta individuella särdrag samt ökad beredskap till modeller för tidiga ingripanden (tangerar även Tema 2) Tema 2: Tjänster som främjar äldres välfärd och hälsa Information och rådgivning (K5-området) med målsättning att underlätta och effektivera rådgivning till äldre Arbetsverkstad: Välfärdsfrämjande hembesök (alla deltagarkommuner) med målsättning att planera, genomföra och utvärdera enhetliga välfärdsfrämjande hembesök åt äldre i deltagarkommunerna 14

16 Som stödprocesser till de två temaområdena formulerades Gerotekonologi som stöder äldres hemmaboende vilket förverkligas genom att aktivt följa med och informera om utvecklingen på området Permanent struktur för utvecklingen inom äldreomsorgen i Mellanfinland utreds och formuleras i samverkan med andra aktörer på det sociala området Därtill formulerades av deltagarkommunerna i Äldrecentrum Österbotten ett antal ledande principer för utvecklingsarbetet : Strukturomvandlingen skall stödas Kundnyttan skall vara i fokus Tvärsektoriellt samarbete är viktigt Geroteknologi skall implementeras i verksamheten 4. Projektets förverkligande, resultat och utvärdering Nedan beskrivs utvecklingsarbetet kring de sju ovan nämnda målsättningarna och vilka resultat de gett upphov till. Därtill diskuteras förväntade effekter samt hur man har för avsikt att fortsätta med utvecklingsarbetet och att ge det bredare spridning. Allt material som producerats inom projektet finns tillgängligt i databanken på Äldre-kaste II projektets hemsida Vardagsrehabilitering Korsholm Bakgrund och målsättningar. Under tiden september 2011 maj 2012 utförde man utvecklingsarbete på serviceboendet Solgård i Korsholm. Solgård är ett effektiverat serviceboende med 6 avdelningar, varav två är demensavdelningar och en är intervallvårdsavdelning. Alla avdelningar har tio (10) platser. I utvecklingsarbetet deltog alla avdelningar utom intervallvårdsavdelningen, dvs. sammanlagt fem avdelningar omfattande sammanlagt 50 boende. Bakgrunden till utvecklingsarbetet var att Solgård 15

17 under den aktuella perioden (fr.o.m ) ändrades till effektiverat serviceboende från att tidigare ha varit ålderdomshem, dvs. institution. Inledningsvis preciserades och konkretiserades målen för utvecklingsarbetet (se bilaga 1) av äldreomsorgschefen. Den övergripande målsättningen var att övergången till serviceboende skulle medföra även en verksamhetsförändring mot mera hemlikt boende med individuell omsorg karaktäriserad av rehabiliterande och aktiverande arbetsmetoder med fokus på klienternas delaktighet. Förverkligande. Utvecklingsarbetet förverkligades i form av 1) studiecirkel med personalen (5 avdelningar) och 2) samarbete med personalen. Studiecirkeln drogs av projektledaren för Äldrecentrum Österbotten (sept dec 2011: Ann-Sofie Smeds- Nylund, jan maj 2012: Jessica Fagerström) och Lisa Kamis-Nyfors (PM, utbildare, arbetshandledare). Som bas för studiecirkeln användes fortbildningsmaterialet Att få leva tills jag dör om ett rehabiliterande synsätt av Lisa Andersson (sjukgymnast, personalutbildare). Träffar hölls varannan vecka, sammanlagt 18 per grupp, och i dessa deltog den (ordinarie) personal som var på jobb. Avdelningarna indelades i tre grupper, med varierande deltagare mellan träffarna. Varje träff hade ett tema som berörde de målsättningar som satts upp för arbetet. Föreståndaren för Solgård deltog också i studiecirkelträffarna. Samarbetet med personalen bestod av att projektledaren bekantade sig med den löpande verksamheten i form av att vara med på alla avdelningar och att ta del av annan verksamhet (sysselsättnings- och fysioterapi). Möten hölls även med föreståndaren och med avdelningarnas sjukskötare. Som stöd för arbetet fungerade case-gruppen, vilken träffades vid behov. På hösten 2012 ordnades även ett skolningstillfälle med Lisa Andersson kring rehabiliterande arbetssätt. Resultat och verkan. Resultaten av utvecklingsarbetet presenterades av avdelningarna i maj 2012 och finns beskrivna i bilaga 1. Sammantaget kan sägas att vissa förändringar i rutinerna och dokumenteringen genomfördes, medan andra målsättningar inte nåddes. Utvärderingen bland personalen visade att temana för utvecklingsarbetet sågs som aktuella och viktiga, medan nyttan av det skattades lägre. Vad gällde de specifika målsättningarna som utgjorde teman för träffarna i studiecirkeln kunde man se en 16

18 genomgående trend: i de flesta fall ansågs temana vara viktiga ämnen medan nyttan skattades något lägre och graden av förändring i det egna arbetssättet lägst. Man kan även dra slutsatsen att det fortfarande finns utrymme att utveckla personalens syn på aktiverande och rehabiliterande arbetsmetoder och deras betydelse för klientens livskvalitet. Införandet av nya arbetsmetoder tycks förutsätta attitydförändringar, och detta kräver möjligen längre tid än man inom projektet hade. Därtill är det möjligt att det hade varit en fördel med en dragare med praktisk erfarenhet av rehabilitering (t.ex. fysioterapeut/ergoterapeut). Dock bör nämnas att attityden till och samarbetet med projektledaren var positivt under hela arbetet. På basis av samarbetet med personalen, deltagandet i arbetsrutinerna på avdelningarna och diskussionerna under studiecirkelträffarna utarbetade projektledaren en processbeskrivning för verksamheten på Solgård. Syftet med processbeskrivningen var dels att tjäna som servicebeskrivning åt kunderna och dels att tjäna som ett styrmedel för verksamhetens interna kvalitetskontroll. Process-beskrivningen baserar sig på RAIbedömningar, vilka görs två gånger per år. Som en del av utvecklingsarbetet gjordes även en brukarundersökning bland boende (n=9) och anhöriga (n=12), i vilken man frågade om brukarnas grad av tillfredsställelse med följande dimensioner av vårdens kvalitet: 1) bemötande och vårdens utförande, 2) inflytande och delaktighet, 3) trygghet, 4) information, 5) aktiviteter och samvaro och 6) maten. Resultaten bekräftade behovet av fortsatt utveckling av delaktighet och aktiviteter, och de användes av kommunen som bas för fortsatt utveckling på Solgård. Sammanfattningsvis kan konstateras att resultaten av utvecklingsarbetet var blandade. En del av målsättningarna uppfylldes, medan det mot andra rådde ett stort motstånd. En bidragande orsak till att det var svårt att motivera personalen till utvecklingsarbetet var att strukturen för processen inte var särskilt lyckad. I studiecirkeln deltog de som råkade vara på jobb, och bristen på regelbundenhet i deltagandet gjorde det svårt att arbeta mera långsiktigt och målmedvetet. Därtill förekom personalbytet: såväl föreståndaren för boendet som projektledaren byttes under arbetets gång. De fortsatta utvecklingsbehoven bekräftades av klientenkäterna. Utvecklingsarbetet och dess resultat finns mera utförligt beskriva i separat rapport i projektets databank 17

19 ( vardagsrehabilitering/469-solgard-slutrapport). Plan för implementering. Efter att studiecireln avslutats (maj 2012) fortsatte man aktivt med utvecklingsarbetet på Solgård i termer av omorganisering av personal samt en halvtidstjänst avsatt för verksamhetsutveckling. Processbeskrivningen togs även i bruk och användningen av instrumentet RAI utvecklades och systematiserades. För att stöda den fortsatta utvecklingen ordnades av projektet en mindre uppföljning för personalen. På demensavdelningarna ordnades i maj 2013 en dags handledning kring bemötande och aktiviteter bland demenssjuka personer med Rita Schwarz (arbetsterapeut, Validationslärare). I augusti hölls två halvdagstillfällen för de övriga avdelningarna kring aktiverande arbetsmetoder med Helena Ahlers (vårdutvecklare, Folkhälsan). Även om utvecklingsarbetet inte nådde alla målsättningar tycks det ändå ha haft verkan på längre sikt. Implementeringen av processbeskrivningen fortsatte i verksamheten, och bidrar på sikt till mera delaktighet och individanpassad omsorg. Även arbetsmetoderna och aktivitetsutbudet på avdelningarna har utvecklats efter att projektets insats avslutades. Vörå Bakgrund och målsättningar. Under tiden september 2012 maj 2013 utförde man utvecklingsarbete på Tallmo vårdcenter i Vörå. På Tallmo finns fyra avdelningar med sammanlagt 68 platser. Alla avdelningar deltog i arbetet. Syftet med utvecklingsarbetet var dels att följa upp och bygga vidare på det arbete med vårdcentrets värdegrund som gjorts under föregående projektperiod ( ) och dels att utveckla mera rehabiliterande och individcentrerade arbetssätt. Förverkligande. Utvecklingsarbetet förverkligades i form av en studiecirkel på alla avdelningar på basen av samma material som ovan, vilket även på ett lämpligt sätt tangerade många av temana i den under föregående projektperiod utarbetade värdegrunden. Studiecirkeln drogs av projektledaren. Varje avdelning utgjorde en egen grupp. Inledningsvis hölls träffar varannan vecka per avdelning och i dessa deltog den (ordinarie) personal som var på jobb. Arbetet på Tallmo är organiserat så att alla 18

20 avdelningar har en ansvarig sjukskötare, vilkas arbete leds av äldreomsorgsledaren (dvs. det finns ingen föreståndare). De ansvariga sjukskötarna deltog i studiecirkelträffarna om de var i arbete då träffarna hölls. Utvecklingsarbetet hade inte någon case-grupp, men projektledaren deltog vid några tillfällen i möten med avdelningsansvariga och äldreomsorgsledaren. Projektledaren bekantade sig också med den löpande verksamheten i form av att vara med på alla avdelningar. Temana planerades på förhand av projektledaren, men avdelningarnas olika behov bidrog till att man på de olika avdelningarna valde att fokusera på olika frågor i utvecklingsarbetet. Två av avdelningarna valde att arbeta internt under våren 2013, medan två avdelningar fortsatte med gruppträffarna till maj Antal träffar med respektive avdelning var mellan 8 och 12, dvs. sammanlagt hölls cirka 40 träffar. På hösten 2012 ordnades ett skolningstillfälle med Lisa Andersson (sjukgymnast, personalutbildare) kring rehabiliterande arbetssätt. Utvecklingsarbetet stöddes även med halvdagsintroduktioner i Validationsmetoden med Rita Schwarz (arbetsterapeut, Validationslärare) i maj Introduktionen presenterade att förhållningssätt och en metod för kommunikation med och bemötande av äldre personer som är desorienterade/demenssjuka (vilka finns på alla avdelningar på Tallmo) och lyfte fram vikten av meningsskapande och betydelsen av aktiviteter även för äldre med omfattande funktionshinder. Samtliga i personalen deltog. Resultat och verkan. Resultaten av utvecklingsarbetet presenterades av avdelningarna i maj Av dessa kunde följande resultat av utvecklingsarbetet konstateras: uppdaterat egenvårdarsystem med förtydligade ansvarsområden, informationsbroschyrer utarbetade för två avdelningar, förändrade rutiner samt mera aktiviteter för boende (se bilaga 1). Som en del av utvecklingsarbetet gjordes även ovan nämnda brukarundersök-ning bland anhöriga (n=29) till boende på Tallmo, dvs. anhörigas grad av tillfredsställelse med följande dimensioner av vårdens kvalitet 1) bemötande och vårdens utförande, 2) inflytande och delaktighet, 3) trygghet, 4) information och 5) aktiviteter och samvaro kartlades. Resultaten från enkäten presenterades av projektledaren för personalen och äldreomsorgschefen som underlag för eventuell fortsatt verksamhetsutveckling. 19

21 Utvärderingen gjordes i form av en diskussion med personalen, äldreomsorgs-ledaren och projektledaren (september 2013). Utvärderingen visade att arbetssättet inte varit så lyckat med tanke på kontinuiteten, men att möjligheten för personalen att diskutera och reflektera kring givna teman varit bra. Resultaten från anhörigenkäten visade även att man lagt fokus på adekvata områden för utveckling (egenvårdarsystemet, vilket främjer delaktighet och aktivering samt underlättar informationsgången). Plan för implementering. Eftersom egenvårdarens roll visat sig vara väsentlig för förverkligandet av aktiviteter, delaktighet, systematisk vårdplanering och uppföljning och för samarbete med anhöriga definierades den fortsatta implementeringen till att omfatta dels fortsatt utveckling och uppföljning av egenvårdarsystemet samt uppföljning av aktiverande arbetsmetoder. 4.2 Kvarboende Bakgrund och målsättningar. Under tiden april 2012 september 2013 förverkligades ett utvecklingsarbete i K4-området kring temat kvarboende, dvs. dygnetruntvård enligt enstegsmodellen. Antalet äldre i regionen ökar markant, och i enlighet med nationella riktlinjer och för att upprätthålla en hållbar kostnadsutveckling är det väsentligt att utnyttja befintliga resurser ändamålsenligt och styra vårdinsatserna till rätt nivå. Målsättningen med kvarboende är att äldre personer inte behöver flytta trots förändringar i funktionsförmåga och servicebehov. Hemlikt boende med rehabiliterande arbetsmetoder skall om möjligt erbjudas till livets slut, och eventuella förflyttningar skall vara medicinskt motiverade. Förverkligande. Under ovan nämnda tid var en projektarbetare anställd på deltid (50 %) för att förverkliga utvecklingsarbetet. Projektarbetaren var stationerad på Björkbacka servicecenter i Jakobstad. Servicecentret består av det effektiverade serviceboendet Björkbacka (fyra avdelningar med 47 vårdplatser) och serviceboendet för dementa Solbacken (tre avdelningar med 27 vårdplatser). Hela servicecentret deltog i utvecklingsarbetet, dock med betoning på Björkbacka, eftersom demensvårdsplatser inte nödvändigtvis är ändamålsenliga för terminalvård. 20

22 Som stöd för projektarbetets förverkligande fungerade en s.k. case-grupp (se s. 11), som drog upp riktlinjer för och kontinuerligt följde upp arbetet. Gruppen höll möten enligt följande: 2012: 2.4, 11.5, 10.9, 29.10, : 25.1, 8.3, 12.4, 28.5, 19.8 Arbetet inleddes med utvecklandet av en värdegrund, och för detta ändamål gjordes intervjuer med personalen gällande frågor kring kvarboende, vårdkvalitet och brukarnas delaktighet. Intervjuer gjordes även med boende (n=16) och en enkätförfrågan bland anhöriga (n=36) gällande vårdens kvalitet genomfördes. Värdegrunden preciserades under utvecklingsdagar för hela personalen (6.11, och ). En arbetsgrupp bestående av personal på enheten utsågs också för att bearbeta innehållet. Skolning för personalen som stöd för förverkligandet av värdegrunden ordnades med Hillervo Pohjavirta (TunteVa -lärare) och Rita Schwarz (arbetsterapeut, Validationslärare) på våren En mellanutvärdering med personalen gjordes även under våren 2013, för att ge riktlinjer för det fortsatta arbetet. Modeller för kvarboende utarbetades i termer av en utredning av sjukskötarens roll, och ett pilotförsök med kanslidagar för sjukskötare genomfördes. P.g.a. brist på resurser blev pilotförsöket dock för kort för en egentlig utvärdering. Gemensamma träffar för sjukskötare från olika boendeenheter och chefsläkaren i geriatri ordnades under våren 2013 för att stöda regionalt enhetliga linjer i förverkligandet av kvarboende. Olika typer av riktlinjer och rutinbeskrivningar för vårdens förverkligande utarbetades också av projektarbetaren. Därtill gjordes på hösten 2013 en sammanställning av alla klientförflyttningar gjorda under året, vilken tjänar som grund för fortsatt utveckling och diskussion på enheten. Resultat och verkan. Som ett resultat av utvecklingsarbetet bygger verksamheten på en gemensam värdegrund, vilken skall stöda förverkligandet av kvarboendeprincipen. Därtill finns tydliga riktlinjer och rutinbeskrivningar att tillgå som stöd för dygnetruntvård enligt enstegsmodellen. Egenvårdarens roll och uppgifter har förtydligats, vilket stöder hemlikt boende och mera rehabiliterande arbetssätt. Utöver att arbetet har bidragit med tydlig information och redskap gällande verksamhetens riktlinjer och rutiner har det även medfört en större förståelse för kvarboende bland 21

23 personalen. Utvärderingen med case-gruppen visade att arbetet har bidragit med ramar och material för implementering och att arbetet kommer att vara till nytta för hela regionen. Projektet har även för personal och tjänstemän inom äldreomsorgen förtydligat att arbetet med enstegmodellen är i linje med nationella riktlinjer. Dock upplevdes projekttiden som för kort för att kunna utvärdera verkan på längre sikt. T.ex. finns inte utrymme att inom projekttiden utvärdera eventuella förändringar i antalet förflyttningar av klienter. Plan för implementering. För den fortsatta implementeringen planeras årliga utvecklingsdagar kring värdegrunden och kvarboende med enhetens personal. Regelbundna möten bland enhetens personal (avdelningstimmar, personalmöten) skall stöda den fortsatta interna utvecklingen, medan gemensamma träffar för sjukskötare från regionens samtliga boendeenheter är planerade för att trygga den regionala implementeringen av utvecklingsarbetet och regionalt enhetliga riktlinjer. Viktigt att lyfta fram i sammanhanget är att tillgång till kontinuerlig läkarvård är avgörande för förverkligandet av kvarboendeprincipen, och för lyckad fortsatt implementering bör den aspekten tas i beaktande. Projektmaterialet skall även skrivas in i enhetens introduktionsmaterial för anställda samt i social- och hälsovårdsverkets portal. Därtill fortsätter projektarbetaren att på deltid (25 %) arbeta med utveckling av kvarboendet även efter projektets slut. 4.3 Arbetsverkstäder: Anhörigstrategi, RAI-ledarskap, Äldres psykiska hälsa Bakgrund och målsättningar. Under föregående projektperiod ( ) hade man inom Äldrecentrum Österbotten skapat olika professionsbundna samarbetsnätverk. Under denna projektperiod hade man som syfte att istället skapa mångprofessionella nätverk med olika teman kring servicekoncept som utgår från individperspektivet. Som teman definierades 1) Anhörigstrategi, 2) RAI-ledarskap och 3) Äldres psykiska hälsa. Den övergripande målsättningen med de mångprofessionella arbetsverkstäderna var att individperspektivet blir centralt i hela vård- och servicekedjan. De mera specificerade målsättningarna för de respektive verkstäderna finns presenterade på s

24 Förverkligande. Utvecklingsarbetet förverkligades i form av kontinuerliga arbetsverkstadsträffar under projektets tid. Verkstäderna var avsedda för alla deltagarkommuner, och deltagarna utsågs av ledningsgruppen. Innehållet planerades och förverkligades av projektledaren i samarbete med ledningsgruppen. Tidpunkt, innehåll, syfte och antal deltagare för respektive arbetsverkstad finns presenterade nedan. Alla deltagare inbjöds även till Äldrecentrum Österbottens slutseminarium , där utvecklingsarbetet presenterades av projektledaren. ANHÖRIGSTRATEGI Tidpunkt Innehåll Syfte Antal Träff Introduktion: syfte, målsättningar, deltagarnas egna erfarenheter och behov Kartlägga personalens syn på sin roll i samarbetet med anhöriga 8 Träff Vilka forum för samarbete har vi idag? Förändringar och kriser. Att bemöta anhöriga (Rose-Maj Friman, sjukhuspräst) Kartlägga enhetens/organisationens roll i samarbetet med anhöriga 9 Träff Kommunicera mera! Kommunikation med anhöriga, att hantera konflikter (Lisa Kamis-Nyfors, PM, arbetshandledare) Definiera och ta i bruk nya samarbetsformer 9 Träff Anhörigas roll för klientens välmående och livskvalitet Handlingsplaner för alla deltagare (Pia Nabb, Folkhälsans förbund) Skapa förståelse för anhörigas roll Definiera anhörigas roll i omsorgen Konkretisera målsättningarna i handlingsplaner 9 Träff Att leda förändringar (Minna Björkman, psykolog, arbetshandledare) Stöd för implementering av och kontinuitet i deltagarnas handlingsplaner 6 Träff Uppföljning och utvärdering Utvärdering och sammanfattning av verkstadsarbetet Sprida god praxis 6 Träff Slutseminarium: Resursförstärkande förhållningssätt inom äldreomsorgen (i samarbete med Ikälain pilotointiprojektet) Presentation av delprojektens verksamhet Presentation av den nya äldreomsorgslagen 23

25 RAI-LEDARSKAP Tidpunkt Innehåll Syfte Antal Träff Seminarium Vårda människor istället för organisationer (i samarbete med THL) Ge en introduktion av RAI som verktyg för a) klientorienterad och effektiv omsorg och b) ledarskap Ca 90 Träff Ledarskapsmodeller inom öppna vården (RAI HC) (Eva-Maria Emet, sjukskötare, HVM, utbildare) Presentera strategier för ledarskap, framgångsfaktorer, RAI:s användningsområden, ledarens uppgifter i förhållande till RAI 26 Träff Ledarskapsmodeller inom öppna vården (RAI HC) (Eva-Maria Emet, sjukskötare, HVM, utbildare) Redogöra för och diskutera vård- och serviceprocessen i hemvården, centrala mätare och nyckeltal i hemvården, nyckeltal för kvalitetsindikatorer och för vård- och serviceplanering 25 Träff Ledarskapsmodeller inom öppna vården (RAI LTC) (Eva-Maria Emet, sjukskötare, HVM, utbildare) Presentera strategier för ledarskap, framgångsfaktorer, RAI:s användningsområden, ledarens uppgifter i förhållande till RAI 30 Träff Ledarskapsmodeller inom öppna vården (RAI LTC) (Eva-Maria Emet, sjukskötare, HVM, utbildare) Redogöra för och diskutera vård- och serviceprocessen i dygnetruntvården, centrala mätare och nyckeltal i vården, nyckeltal för kvalitetsindikatorer och för vård- och serviceplanering 22 Träff Uppföljning och utvärdering Utvärdering av verkstadsarbetet Kartläggning av behovet av fortsatt RAInätverk 23 Träff Slutseminarium: Resursförstärkande förhållningssätt inom äldreomsorgen (i samarbete med Ikälain pilotointiprojektet) Presentation av delprojektens verksamhet Presentation av den nya äldreomsorgslagen 24

26 ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA Tidpunkt Innehåll Syfte Antal Träff Introduktion: Vad är psykisk hälsa? Hur kan man stöda äldres psykiska hälsa? Riskfaktorer. (Anna Forsman, forskare, THL) Kartlägga deltagarnas erfarenheter av äldres psykiska hälsa och utmaningar i det egna arbetet. Definiera möjligheter till främjande av psykisk hälsa i olika (vård)miljöer 9 Träff Servicestig för mentalvård och mentalvårdsstrategier. Nätverk för att stöda äldres psykiska hälsa. Vad kan vi utveckla? Hur? (Eva Åstrand, Välittäjä projektet) Kartlägga servicestig för mentalvård och rehabilitering i kommunerna, samt förebyggande och stödverksamhet för äldres psykiska hälsa. 6 Träff Psykogeriatrik. Bemötande av äldre med avvikande beteende. I samarbete med Novia. (Thomas Källund, lektor, sjukskötare och Helena Ahlers, vårdutvecklare, Folkhälsans förbund) Ökad kunskap om och beredskap att bemöta äldre med demenssjukdomar och avvikande beteende 9 Träff Stödåtgärder för förebyggande av psykisk och social hälsa; modeller och metoder för psykosocialt stöd; att arbeta med individens resurser (Taina Stenberg, Ikäinstituutti) Kunskap om och reflektion kring hur man kan stöda äldres psykiska och sociala behov och resurser 7 Träff 5 Uppföljning och utvärdering Utvärdering och sammanfattning av verkstadsarbetet 6 Träff Slutseminarium: Resursförstärkande förhållningssätt inom äldreomsorgen (i samarbete med Ikälain pilotointiprojektet) Presentation av delprojektens verksamhet Presentation av den nya äldreomsorgslagen Mellanutvärderingen iledningsgruppen ( ) visade att arbetsverkstäderna inte var ett lyckat redskap i relation till de uppställda målsättningarna. De deltagare som utsetts till verkstäderna var inte rätt målgrupp, målsättningarna hade förblivit något otydliga och verkstadsarbetet hade inte ägt rum på ledarnivå. Vad gäller verkstaden kring RAI-ledarskap fördröjdes arbetet (till hösten 2012 våren 2013) på grund av svårigheter att hitta en kompetent utbildare. I samband med mellanutvärderingen efterlystes från projektkonsortiets håll mera uttalad pilotverksamhet. Som en följd av detta gjordes en aktiv insats inom ramen för arbetsverkstaden Anhörigstrategi, där en av deltagarna förband sig till att omsätta den i verkstaden utarbetade handlingsplanen på den enhet hon representerade (Marielund, Vörå). Målsättningen i Marielunds handlingsplan var att utveckla egenvårdarsystemet 25

27 och att göra anhöriga mera delaktiga i vården och vårdplaneringen. Åtgärderna definierades till att i samarbete med personalen precisera egenvårdarens uppdrag, anhörigsamtalets innehåll samt anhörigas roll i vården. För att förverkliga målsättningen träffades hela personalen sammanlagt sex (6) gånger indelad i tre grupper under handledning av projektledaren kring följande teman: Grupp 1: Informationsmapp och anhörigsamtalet ( , ) Grupp 2: Egenvårdarens uppgifter ( , ) Grupp 3: Anhörigas roll ( , ) Resultaten av de mindre gruppernas arbete presenterades för hela personalen på ett personalmöte Arbetet stöddes även med en halvdags föreläsning med Lisa Andersson (sjukgymnast, personalutbildare) med temat En anhörigkompetent organisation. I den deltog utöver Marielunds personal även deltagarna från arbetsverkstaden. Resultat och verkan. I och med att arbetsverkstäderna inte omfattade ledarnivån var det svårt att inom ramen för dessa arbeta med strategiska förändringsprocesser. Ingen tydligt definierad pilotverksamhet var heller knuten till de tillhörande målsättningarna. Verkstadsarbetet kan istället beskrivas som skolningsinsatser och diskussionstillfällen för personal kring de respektive temana. Utvärderingen bland deltagarna i de respektive verkstäderna visade på en del blandade resultat (bilaga 1). Generellt kan sägas att möjligheterna till diskussion och utbyte av erfarenheter med andra var uppskattade, men att tydligare målsättningar och engagemang på flera nivåer i organisationen hade krävts för ett mera strategiskt utvecklingsarbete. Utvärderingen med ledningsgruppen ( ) visade även att tydligare målsättningar och ett större engagemang på ledarnivå hade krävts för att förverkliga ett framgångsrikt förändringsarbete över kommungränserna. För projektpersonalen var arbetet med verkstäderna utmanande, eftersom det inte fanns tydligt definierade förväntningar på vare sig innehåll eller resultat, trots att förverkligandet av verkstäderna tog en ansenlig del av arbetstiden i anspråk. Insatsen som gjordes på Marielund inom ramen för arbetsverkstaden Anhörigstrategi resulterade dock i att hela personalen med stöd av verksamhetsansvariga och under 26

28 handledning av projektledaren utarbetade material som stöd för anhörigsamtal (informationsmapp för personalen) och tydligt definierade syftet med egenvårdarsystem samt vilka uppgifter egenvårdaren har. Därtill utarbetades informationsmaterial åt anhöriga. På basen av arbetet i verkstaden och insatsen på Marielund utarbetades en checklista för anhörigsamtal, material om egenvårdarens uppgifter och syfte samt en processbeskrivning av egenvårdarsystemet, vilken baserar sig på systematisk vårdplanering och uppföljning som inkluderar anhöriga. Arbetet på Marielund och resultaten av det visar också på vikten av vissa väsentliga villkor för framgångsrikt utvecklingsarbete: klart formulerade målsättningar, aktörer som tydligt förbinder sig att aktivt göra en insats, vikten av att involvera hela enheter och ledarens avgörande roll. Dessvärre gjordes insatsen så sent i projektet att uppföljning och utvärdering inte var möjlig att förverkliga. Den fortsatta implementeringen är dock definierad till att omfatta att egenvårdare utses åt alla klienter inom år 2013 och att utvecklingen av samarbetet med anhöriga aktivt fortsätter på enheten. 4.4 Information och rådgivning Bakgrund och målsättningar. Under föregående projektperiod ( ) utarbetades en modell för seniorrådgivning inom K5-området. Syftet med seniorrådgivning är att skapa en förebyggande lågtröskeltjänst, som skall verka som ett stöd efter pensioneringen. Genom tjänsten vill man öka seniorernas delaktighet samt främja välfärd och hälsa och tidiga ingripanden och därigenom stöda de äldres förmåga till självständighet så länge som möjligt. Målsättningen med utvecklingsarbetet inom Äldrecentrum Österbotten var att implementera den tidigare utarbetade modellen på K5-området. Förverkligande. Under tiden var en projektarbetare anställd på deltid (20 50 %) för att förverkliga utvecklingsarbetet. Projektarbetaren var stationerad i Närpes, men tjänade alla deltagarkommuner i K5. I projektet deltog Malax, Närpes, Korsnäs och Kristinestad (inte Kaskö). Som stöd för utvecklingsarbetet utsågs en s.k. case-grupp, bestående av ledande tjänstemän i kommunerna (se s. 11). Gruppen följde upp projektarbetet samt gjorde beslut om riktlinjer för tjänsterna. Därtill ansvarade den för förverkligandet av 27

29 rådgivningstjänsterna i de respektive kommunerna (utrymmen, resurser osv.). Gruppen höll möten enligt följande: 2012: 26.1, : 12.2, 28.8 Arbetet inleddes med en kartläggning av befintliga lågtröskeltjänster för äldre i deltagarnkommunerna, och på basen av denna sammanställdes en modell för seniorrådgivningstjänsterna. Modellen innehåller 1) hälsoträffar för 70-åringar och för närståendevårdare över 65 år, 2) välfärdsfrämjande hembesök för 75-åringar, 3) individuell mottagning, 4) serviceguide för seniorer och 5) handledning till rekreationsverksamhet för äldre. Serviceguider för äldre i elektronisk form utarbetades för varje kommun av projektarbetaren. Därtill utarbetades ett för kommunerna gemensamt informationsmaterial om tjänsten. Man har även inom ramen för projektet sammanställt en mera allmän guide om seniorrådgivning. Ett samarbetsnätverk för personalen som arbetat med seniorrådgivningen i de olika kommunerna har etablerats och letts av projektarbetaren. Arbetsgruppen har utarbetat gemensamt arbetsmaterial och enhetliga arbetssätt. Gruppen har träffats enligt följande: 2012: : 13.2, 24.4, 29.8 För att öka kännedomen om seniorrådgivningen har man aktivt informerat såväl seniorer som andra aktörer som arbetar med äldre om rådgivningen och vad den kan erbjuda kommunernas medborgare som är 65 år eller äldre. En studieresa ordnades även för personal inom seniorrådgivningen hösten 2013, under vilken den fick möjlighet att bekanta sig med liknande lågtröskeltjänster i andra kommuner i Österbotten. Resultat och verkan. De olika delarna av modellen för seniorrådgivning har förverkligats i olika utsträckning i deltagarkommunerna, beroende på resurser och behov. Sammanlagt tolv (12) rådgivningspunkter har under projektets tid inlett sin verksamhet. Hälsoträffar åt 70-åringar har förverkligats i två kommuner åt sammanlagt 28