LCC-lantbruk. -Energieffektiv upphandling. Ekonomisk hållbar upphandling. Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyresen i Skåne

Transkript

1 LCC-lantbruk -Energieffektiv upphandling Ekonomisk hållbar upphandling Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyresen i Skåne Nils Helmersson Borgeby, 2011

2 Denna rapport är framtagen av HIR Malmöhus i samarbete med Hushållningssällskapet Kristiansstad och Rådgivarna i Sjuhärad. Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne HIR Malmöhus Postadress Telefon E-post Hemsida Borgeby, Slottsväg info-m@hushallningssallskapet.se Bjärred 2

3 Innehållsförteckning Inledning... 4 Drivkraft till LCC-lantbruk... 4 Vilka kan använda verktyget och till vad... 4 Arbetsgången i LCC-lantbruk... 4 Utrednings- och planeringsskedet... 5 Anbudsskedet... 5 Anbudsvärdering... 5 Provning/Besiktning... 6 Exempel... 7 Belysning i kostall... 7 Ventilation slaktsvinstall... 9 Referenser Bilagor

4 Inledning Denna skrift är en handledning för verktyget LCC-lantbruk. Handledningen visar hur verktyget är uppbyggt och hur metoden kan ge underlag till energieffektiva och ekonomiskt hållbara investeringar. Drivkraft till LCC-lantbruk Vid ny-, om- och tillbyggnad av lantbrukets ekonomibyggnader finns möjlighet att för lång tid framöver påverka byggnadens energianvändning. Vid planering och projektering av byggprojekt skall hänsyn tas både till investerings- och driftskostnader. En betydande del av driftskostnaderna för byggnader och den utrustning som där monteras utgörs av energikostnader. Det här verktyget skall ge lantbrukare och rådgivare kunskap för bedömning av dessa kostnader sett över byggnadens hela livscykel. I LCC-lantbruk tittar vi både på kostnaden för grundinvesteringen och för driftskostnaden. Det är den totala kostnaden för att använda utrustningen under hela dess livslängd som är intressant. För till exempel motorer eller belysning som har mycket drfttid/brinntid kan energikostnaden utgöra upp till 80 procent av totalkostnaden. Då blir den tid som läggs på att välja rätt produkt oftast en god investering. Upphandling med krav på LCC är på frammarsch i världen. EU-kommissionen ser LCC som ett betydelsefullt instrument för att förbättra miljön och stärka EU-ländernas konkurrenskraft. Vilka kan använda verktyget och till vad LCC-lantbruk är i första hand tänkt ska användas av lantbrukets bygg- och energirådgivare. LCClantbruk kan dock användas av alla parter i den kedja som ingår i själva upphandlingsprocessen. Verktyget kan användas både i behovsanalysen och i anbudsvärderingen. Det kan användas till att göra ett överslag på vad ett dyrt men energieffektivt alternativ kommer att kosta i jämförelse med en konventionell produkt kanske leder det inte till en fördyring utan istället till en besparing! Om verktyget ska användas i anbudsutvärderingen är det viktigt att verktyget används på rätt sätt. Att man tydligt definierar vilka parametrar som kommer att användas samt vad entreprenören ska inkomma med för information. Verktyget är uppdelat i två delar (filer i Excel). Den ena delen/filen (bilaga 3 (K)) är ett kalkylverktyg som kan användas för att göra överslag men också ett verktyg för att värdera inkomna anbud. Den andra delen/filen är ett dokumentsystem (bilaga 1 (D)) som tillsammans med tekniska riktlinjer (bilaga 2 (TR)) är hjälpmedlet för det praktiska arbetet med upphandling. Arbetsgången i LCC-lantbruk För att beskriva hur verktyget LCC-lantbruk ska tillämpas följer här en beskrivning av arbetssättet steg för steg från utredningsskedet till besiktning. Utrednings- och projekteringsskedet Anbudsskedet Anbudsvärdering Provning/besiktning 4

5 Utrednings- och planeringsskedet Stora investeringar kräver omsorgsfull planering och projektering. Det är ofta i det här skedet som byggnadsrådgivaren ofta kommer in. Den ansträngning och de kostnader som läggs i detta skede är ofta en god investering i ett livscykelperspektiv. I tidiga skeden kan litteraturstudier, erfarenhet och relativt enkla överslag ge en indikation om vilka systemalternativ som är lämpliga att arbeta vidare med ur ett livscykelkostnadsperspektiv. Nedan under rubriken exempel kan man se ett exempel på en överslagsberäkning med tre olika belysningsalternativ i ett kostall. Om man använder LCC-lantbruk i upphandlingen kan man följa upp energianvändningen på de aktuella komponenterna vilket är en intressant möjlighet i LCC-lantbruk. En förutsättning för metoden är att man kan mäta och att det kan göras med tillräcklig noggrannhet. Därför ska man redan i planeringsskedet ta hänsyn till de mätningar som behöver göras vid leveransen. Eventuella tillkommande mätpunkter ska inarbetas i såväl ritningsunderlag som i tekniska beskrivningar. För viss utrustning kanske man väljer att arbeta med bonus och vite men inte för en annan. Anbudsskedet I det här skedet färdigställer man sitt förfrågningsunderlag. Beställaren fastställer vilka komponenter som ska handlas upp enligt LCC-lantbruk, utrustningens användningsområde och riktvärden på prestanda. En offertförfrågan förutsätter att en detaljerad kravspecifikation är framtagen. För att kunna räkna ut livscykelenergikostnaden, LCC E ska ett specifikt nuvärde för en kwh per år räknas fram. Det specifika nuvärdet som betecknas p 0, beräknas fram på dokument D1. Dokument D1 ska inte skickas med förfrågningsunderlaget. I detta verktyg beräknar beställaren själv fram ett specifikt nuvärde per kwh vilket gör det möjligt för entreprenören att beräkna livscykelkostnaden för utrustningen, (se formel nedan) utan att beställaren behöver uppge sin kalkylränta och sitt energipris. LCC E = p 0 *årligt energibehov för utrustningen. Det är viktigt att ange villkoren för hur leverantören ska redovisa livscykelenergikostnaden. Detta framgår i dokument D2 Leverantörsanvisning LCC E beräkningar, och det dokumentet ska alltid bifogas förfrågningsunderlaget. Innan förfrågan skickas är det viktigt att alla nödvändiga uppgifter är med. Det är en förutsättning för att anbudslämnaren ska kunna räkna utifrån samma villkor, vilket i sin tur är en förutsättning vid en upphandling med LCC-lantbruk. Leverantören ska ange prestanda för sin produkt på avsedd plats i dokumenten. Med hjälp av dokumenten kan leverantören värdera olika lösningars konsekvenser på livscykelkostnaden. En kort vägledning till hjälp för leverantören arbete finns på dokument D2. I det här skedet kan beställaren också ange om han vill arbeta med bonus och vite, och i så fall vilka förutsättningar som ska gälla för detta. Anbudsvärdering Första steget vid en anbudsvärdering är att kontrollera att de aktuella anbuden uppfyller de krav som specificeras i förfrågningsunderlaget. 5

6 Kontrollera att leverantören korrekt fyllt i de uppgifter som behövs för beräkningen av livscykelenergikostnaden. Bedöm om beräkningarna är rimliga. Som hjälpmedel vid utvärderingen kan man använda kalkylverktyget (bilaga 3 (K)). I kalkylverktyget fyller man i uppgifterna om investeringen (I) och livscykelenergikostnaden (LCC E.) Livscykelunderhållskostnaden (LCC UH ) uppskattas eller lämnas utanför beräkningarna. Det är den totala livscykelkostnaden (LCC TOT )som ska användas vid den ekonomiska utvärderingen av inkomna anbud, se formel nedan. Total livscykelkostnad (LCC TOT )= Investering (I) + Livscykelenergikostnad (LCC E ) + Livscykelunderhållskostnad (LCC UH ) När utvärderingen är gjord kan man upphandla den leverantör som har lägst total livscykelkostnad (LCC TOT ). De färdiga dokumenten kommer att utgöra en viktig del av kontraktshandlingarna. Provning/Besiktning Uppföljningen och kontrollen av de livscykelkostnader som angetts i anbudet innebär en intressant möjlighet i LCC-lantbruk. I samband med fältmätning vid slutbesiktning eller övertagandeprov ska besiktningsman (BES) se till att krav har uppfyllts. Det är viktigt att följa det mätförfarande som tidigare angivits i förfrågningsunderlaget. Alla parter beställaren (B), besiktningsmannen (BES), entreprenören (E) m.fl. måste vara överens om mätprinciperna. De uppgifter som leverantören grundar sin livscykelenergikostnad på ska kontrollmätas först efter att anläggningen är justerad och i drift. Om inget annat överenskommits så svarar beställaren för mätningarnas genomförande. Besiktningsmannen ska efter nödvändiga korrigeringar beräkna vilken konsekvens en eventuell avvikelse mellan uppmätta och garanterade data får på livscykelenergikostnaden. Denna beräkning ska redovisas på samma dokument som leverantören har gjort sin beräkning på. En vid slutbesiktning konstaterad avvikelse av beräknad LCC E ska hanteras som vilken annan besiktningsanmärkning som helst förutom i de fall beställaren valt att arbeta med prestationsbonus och prestationsvite. I sådana fall utgör resultatet från BES beräkningar också grunden för beräkning av eventuellt bonus eller vite. 6

7 Exempel I denna beskrivning av verktyget finns två beräkningsexempel med. Det ena behandlar en belysning i ett nytt kostall och det andra ventilationen i ett slaktsvinstall. Belysning i kostall Detta beräkningsexempel utgår från att det ska byggas en ny stallbyggnad för mjölkkor. Frågan är vilken typ av belysning som är bäst ur ett livscykelkostnadsperspektiv. Beräkningsexemplet redovisas såsom det ser ut i kalkylverktyget i bilaga 3. I bilaga 5 visas ifyllda dokument för en påhittad upphandling av belysning till ett kostall. Tabell 1. Förutsättningar innan upphandling eller kontakt med entreprenör. Area: 30*46 m (b*l), dvs m 2 med en höjd på 4 m Dagbelysning: Minst 200 lux mellan kl 6-22 Nattbelysning: Max 5 lux mellan kl 22-6 Dagen elpris (e p ): 0,7 kr/kwh Förväntad elprishöjning (e pö ): 5% Real kalkylränta (r k ): 3% Brukstid (n): 20 år Beräkning av det specifika nuvärdet (p 0 ) beräknas automatiskt om man lägger in ovanstående värden i verktygets dokument, D1. Det specifika nuvärdet beräknas fram på nedanstående vis. p 0 =f s (r k -e pö,n)*e p = 19,9 kr/kwh I detta läge kan man med ovanstående uppgifter som bas ta en diskussion med en eller flera entreprenörer för att göra en överslagsberäkning för några olika belysningsalternativ. Man kan också göra en regelrätt upphandling. Oavsett vilket har vi i detta exempel fått fram följande uppgifter efter kontakt med tre entreprenörer. Alternativ 1: 400 W Metallhalogen (Mh) Dagbelysning med 8 st 405 W Metallhalogen inkl. drivdon, ljuskällans livslängd h, beräknad drifttid 2920 h, belysning i medeltal 307 lux. Nattbelysning med 8 st 16 W lågenergilampor inkl drivdon, ljuskällans livslängd h, beräknad drifttid 2920 h, belysning i medeltal 3,4 lux. 450 kr/400 W lampa, 95 kr/11 W lampa.. Alternativ 2: 250 W Metallhalogen (Mh) Dagbelysning med 24 st 255 W Metallhalogen inkl. drivdon, ljuskällans livslängd h, beräknad drifttid 2920 h, belysning i medeltal 346 lux. Nattbelysning med 4 st 255 W metallhalogen (samma som ovan) inkl drivdon, ljuskällans livslängd h, beräknad drifttid 2920 h, belysning i medeltal 58 lux. 343 kr/250 W lampa Alternativ 3: 58 W lysrör Dagbelysning med 80 st armaturer med 2 st 87 W (58+29) T8-lysrör inkl. drivdon, ljuskällans livslängd h, beräknad drifttid 2920 h, belysning i medeltal 458 lux. Nattbelysning med 9 st armaturer med 2 st 87 W T8-lysrör (samma som ovan) inkl drivdon, ljuskällans livslängd h, beräknad drifttid 2920 h, belysning i medeltal 52 lux. 30 kr/58 W lysrör. Uppgifterna som man fått fram genom diskussioner med entreprenörer eller genom en regelrätt upphandling kan man fylla i kalkylverktyget (bilaga 3 (K)). I bilaga 5 visas ifyllda dokument för en påhittad upphandling av belysning till ett kostall. 7

8 Tabell 2. Livscykelkostnadsberäkning på belysning med LCC-lantbruk. 400W Mh 250 W Mh 58 W Lysrör Investering (I) kr kr kr Periodisk investering (lampbyten) kr kr kr Total investering (I) kr kr kr Livscykelunderhållskostnader (LCC UH ) - kr - kr - kr Livscykelenergikostnader (LCC E ) kr kr kr Total livscykelkostnad (LCC TOT ) kr kr kr Annuitet kr kr kr I tabell 2 och figur 1 kan man utläsa att det billigaste alternativet är alternativ 3, 2 och sist 1 om man utgår från investeringskostnaden(i). Detta oavsett om man har räknat in lampbyten som en periodisk investering eller inte. Fördelning LCC Energiko stnader Driftsko stnader Investering Figur W Mh 250 W Mh 58 W Lysrör Livscykelkostnadsberäkning på belysning med LCC-lantbruk. Om man utgår från den totala livscykelkostnaden (LCC TOT ) är alternativ 1 med 400 W metallhalogen det bästa alternativet. 8

9 Ventilation slaktsvinstall Detta beräkningsexempel redovisas såsom det presenteras i LCC-lantbruk i bilaga 4. I bilaga 6 visas ifyllda dokument för en påhittad upphandling av en ventilationsanläggning till ett slaktsvinstall. Detta exempel utgår från att det ska byggas ett slaktsvinstall med 5 avdelningar á 400 platser, vilket ger totalt platser. Slaktsvinstallet ska placeras i Skåne. Det räknas med en årsproduktion på grisar/år. Vi har ett ventilationsbehov på 0,8-11 m3/s ( m3/h). Tabell 3. Förutsättningar innan upphandling eller kontakt med entreprenör. Ventilationsbehov 0,8-11 m3/s ( m3/h) Dagen elpris (e p ): 0,7 kr/kwh Förväntad elprishöjning (e pö ): 5% Real kalkylränta (r k ): 3% Brukstid (n): 20 år Beräkning av det specifika nuvärdet (p 0 ) beräknas automatiskt om man lägger in ovanstående värden i verktygets dokument, D1. Det specifika nuvärdet beräknas fram på nedanstående vis. p 0 =f s (r k -e pö,n)*e p = 19,9 kr/kwh I detta läge kan man med ovanstående uppgifter som bas ta en diskussion med en eller flera entreprenörer för att göra en överslagsberäkning för några olika belysningsalternativ. Man kan också göra en regelrätt upphandling. Oavsett vilket har vi i detta exempel fått fram följande uppgifter efter kontakt med två entreprenörer. Alternativ 1: Två större fläktar som styrs så att de går parallelt, varvtalsreglerat och med motorspjäll. ACmotorer, frekvensstyrda. Alternativ 2 Kombination av varvtalsfläkt och stegfläktar. Totalt 4 fläktar per avd. Av dessa går två stycken parallellt, varvtalsreglerat med motorspjäll som regleras från nästan helt stängt till helt öppet. När dessa två fläktar går på full kapacitet och ventilationsstyrningen kallar på mer ventilation så startar fläkt tre och dess spjäll öppnar till helt öppet. Samtidigt sänks kapaciteten på fläkt ett och två för att få en jämn reglering. När sedan fläkt ett, två och tre går på full kapacitet och ventilationsstyrningen kallar på mer ventilation så startar fläkt fyra och dess spjäll öppnar till helt öppet. EC-motorer. Uppgifterna som man fått fram genom diskussioner med entreprenörer eller genom en regelrätt upphandling kan man fylla i kalkylverktyget (bilaga 3 (K)). I bilaga 6 visas ifyllda dokument för en påhittad upphandling av en ventilationsanläggning till ett slaktsvinstall. 9

10 Tabell 4. Livscykelkostnadsberäkning på variabel ventilation med LCClantbruk 1 2 Investering (I) kr kr Periodisk investering - kr - kr Total investering (I) kr kr Livscykelunderhållskostnader (LCC UH ) kr kr Livscykelenergikostnader (LCC E ) kr kr Total livscykelkostnad (LCC TOT ) kr kr Annuitet kr kr I tabell 4 och figur 2 kan man utläsa att det billigaste alternativet är alternativ ett om man utgår från investeringskostnaden(i). Underhållskostnaden är schablonmässigt beräknat med 1 procent. Fördelning LCC kr Livscykelenergikostnader (LCCE) kr kr kr kr Livscykelunderhållskostnader (LCCUH) Periodisk investering kr kr - kr Investering (I) Figur 2. Livscykelkostnadsberäkning på ventilation med LCC-lantbruk Om man utgår från den totala livscykelkostnaden (LCC TOT ) är alternativ 2 med EC-motorer det bästa alternativet. 10

11 Referenser Kindberg, Leif Energi-Efficient Lighting for the farm. National Sustainable Agriculture Information Service ( Svensk standard, SS Statens jordbruksverk föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m.m. (SJFS 2010:15, saknr L 100). Lantbrukets Brandskyddskommites riktlinjer 11

12 Bilagor Bilagaförteckning 1 D-1 Beräkning av specifikt nuvärde 1 D-2 Leverantörsanvisning LCC E beräkningar 1 D-3 Sammanställning av livscykelenergikostnad (LCC E ) 1 T1 Belysningsanläggning Stallbyggnad 1 T2 Ventilationsanläggning variabelt flöde 2 TR1 Tekniska Riktlinjer för Belysningsanläggning Stallbyggnad 2 TR2 Tekniska riktlinjer för Ventilationsanläggningar, Stallbyggnad 3 K Kalkylverktyg/Anbudsvärdering med känslighetsanalys Exempel på beräkning på tre belysningsalternativ i kostall. 4 K Kalkylverktyg/Anbudsvärdering med känslighetsanalys Exempel på beräkning på två alternativa ventilationer i slaktsvinstall. 5 Exempel på ifyllda dokument för upphandling av belysning till kostall. 6 Exempel på ifyllda dokument för upphandling av ventilation till slaktsvinstall. 12