Samhällslära

Transkript

1 Samhällslära Förklara på vilket sätt man försöker förverkliga Finlands grundlag i praktiken: a) Denpersonliga integriteten får inte kränkas och ingen får berövas sin frihet godtyckligt eller utan laglig grund. b) Var och en har religions-och samvetsfrihet. c) Finlands nationalspråk är finska och svenska. a) En person kan häktas under en viss tid. Det krävs domstolsbeslut för att häkta någon. En person måste åtalas för ett brott eller släppas fri inom den tid som domstolen stipulerat för häktningen. Frihetsstraff kan utdömas för de brott som står skrivna i lagen. Den fysiska integriteten får endast kränkas inom de gränser som lagen föreskriver. b) Medborgare väljer fritt om han eller hon vill höra till ett religiöst samfund. Ingen ska tvingas till religionsutövning mot sin vilja. Samvetsfriheten ger människor rätt att inte göra värnplikt (Jehovas vittnen). c) Finsk- och svenskspråkiga har rätt att få undervisning på sitt modersmål. Vid kontakt med myndigheter ska också medborgarna ha rätt att få service på sitt modersmål, endera finska eller svenska. 2. I många yrken har den procentuella skillnaden mellan kvinnor och män jämnats ut under de senaste årtiondena, men i vissa branscher är skillnaderna fortfarande stora. Andelen kvinnor av de nya studerandena inom vissa studieområden i yrkesläroanstalter 2007 (förutom yrkeshögskolorna) framgår av tabellen (Se bifogat prov). Vilka faktorer kan förklara skillnaderna i tabellen, varför anses dessa skillnader problematiska, och hur försöker man jämna ut skillnaderna? 3-4 poäng De fyra första utbildningarna har traditionellt varit kvinnodominerade (social- och hälsovård, skönhetsbranschen, utbildning och städning), medan de övriga har varit mansdominerade (teknik, fiske och skogsbruk). Kvinnodominerade yrken har ofta varit lågavlönade eller uppfattats som ett kall när löneförhandlingar inletts, t.ex. vårdarna hade svårt att få igenom kraven på löneförhöjningar trots att lönen släpat efter under många år. Förväntningarna på flickor och pojkar kan vara olika och vissa yrken upplevs som omanliga eller okvinnliga, vilket gör det svårare att söka till den inriktningen. T.ex. kan en flicka undvika att söka sig till maskintekniska studier trots att hon är duktig på det. En pojke kan välja bort studier inom hälsovård trots att han egentligen helst skulle studera det. Via studiehandledning försöker man uppmuntra flickor och pojkar att söka till mera mansdominerade alternativt kvinnodominerade utbildningar så att könsskillnaderna inom branschen skulle jämnas ut. De

2 kvinnodominerade branscherna ska bli mera attraktiva genom t.ex. lönelyft. 3. Behandla styrkor och svagheter hos följande planeringsobjekt ur den finländske småspararens synvinkel: a) aktier i ett finländskt skogsindustriföretag b) visstidsdeposition på bank c) andel i en investeringsfond som köper statsobligationer från medlemsländer i Europeiska unionen a) Aktieägande kan innebära dividender vid goda år och en vinst vid försäljningen av aktierna. Ifall bolaget går i konkurs mister aktieägaren det han/hon betalade för aktierna när de köptes. Risken med aktier kan vara stora vid dåliga tider eller om ett bolags ekonomi är dålig. Det är enklare att följa med ett inhemskt bolag, även om skogsindustrin genomgår stora förändringar för tillfället och branschen är känslig för konjunktursvängningar och svårigheter som t.ex. arbetsmarknadskonflikter (t.ex. strejker och lönetvister). b) Ett tidsbundet sparkonto har en fast ränta och låga risker. Avkastningen är liten. Pengarna kan inte lyftas innan tiden för kontot gått ut. Insättningsgarantin från staten utgör en trygghet för spararen. Inflationen kan vara högre än räntan. c) Riskerna sprids ut i en investeringsfond vilket minskar riskerna, men fondbolag tar alltid avgifter för sina tjänster vilket minskar avkastningens värde något. Jämfört med att spara på ett bankkonto innebär fonden en högre avkastning, men jämfört med aktiesparande ger fonder lägre avkastning. Statliga masslån kan innebära en stor risk om statens ekonomi är svag, men ett säkert alternativ om statens ekonomi är stark. T.ex. Greklands masskuldebrev uppfattas inte som ett säkert sparalternativ. 4. Behandla förutsättningarna för företagsverksamhet ur småföretagets synvinkel. Ett litet företag behöver en bra affärsidé, kapital för investeringar (eget kapital, investerare, lån från banken) och för att betala kostnaderna i företaget (anställdas löner och eventuella fortbildningar och vidareutbildningar), samt förmågan att göra vinst och hantera företagets ekonomi. En företagare måste brinna för sitt företag och ha den kunskap som krävs för att producera varan eller tjänsten. Grå ekonomi och dess inverkan på företaget och de anställda, beskattning, arbetstider, semester. En diskussion kan också föras kring olika bolagsformers fördelar och nackdelar jämfört med de faktorer som skribenten tagit upp. 5 6 poäng Riskerna och fördelarna med ett litet företag analyseras noggrant. Ett litet företag kan lättare följa med marknadens utveckling och förändra sin produktion, men har svårare att göra stora nyinvesteringar (t.ex. dyra maskiner). Ett litet företag kan vara känsligare för konjunktursvängningar än ett stort företag. 5. Hur skiljer sig handläggningen i domstol av ett brottmål från handläggningen av ett civilmål (tvistemål)? Skillnaderna mellan tvistemål och brottmål redogörs för. Förlikning är alltid möjlig när som helst under ett tvistemål, medan förlikning är möjlig endast vid lindrigare brott. Processerna i domstolen vid ett tvistemål och ett brottmål är mycket lika.

3 Vid ett brottmål är målsägande ofta en allmän åklagare och före ett brottmål går vidare till tingsrätten har oftast polisen gjort en stor förundersökning (vittnen och svarande förhörs, åklagaren avgör om åtal väcks). Begrepp används rätt och förklaras vid behov. Kärande och svarande, målsägande och svarande (senare gärningsman). Skillnaderna mellan ett tvistemåls dom och ett brottmåls dom. 6. Tony och Maja har bott var för sig i studentbostad, men nu planerar de att bli sambor och flytta in i ett gemensamt hem. Tony vill hyra bostad, medan maja hellre vill köpa bostad. a) Jämför för- och nackdelar med hyresbostad och egen bostad utifrån Tonys och Majas situation. b) Vilka rättshandlingar är förenade med att skaffa å ena sidan hyresbostad och å andra sidan egen bostad? c) Vilka andra boendeformer finns det för Tony och Maja och hur skiljer de sig från de ovannämnda boendeformerna? a) Det är lätt att säga upp ett hyresavtal om paret vill flytta någon annanstans p.g.a t.ex. arbete. Om de av olika orsaker vill byta till en större eller mindre lägenhet är det enklare att säga upp en hyreslägenheten än att sälja en ägobostad. Hyresavtal kan sägas upp av hyresvärden vilket uppfattas som en otrygghet jämfört med att äga sin bostad. Det finns olika förmåner för dem som köper sin bostad för första gången och vid en eventuell försäljning kan paret göra en liten vinst om bostadspriserna där de säljer bostaden gått upp. Tyvärr kan de också göra en förlust om bostadspriserna istället har sjunkit. Ägobostäder i vissa delar av Finland är dyra och de kan vara svåra att sälja. b) Hyresavtalet innehåller viktig information om hyrans storlek och betalningsdag, samt garantisumma och huruvida hyresavtalet är i kraft tills vidare eller ett år åt gången. Ägobostäder i höghus är för det mesta aktiebostäder vilka är en del av ett bostadsaktiebolag. I köpebrevet ska följande faktorer framgå: köparen, säljaren, försäljningspriset, när bostaden blir ledig och vem som betalar överlåtelseskatten, samt hur många aktier som hör ihop med bostaden och viktig information om bostadsaktiebolaget. Om paret istället köper en fastighet så ska en lagfart sökas från lantmäteriverket. c) Andra boendeformer för paret kan vara en bostadsrättsbostad eller delägarbostad. Bostadsrätt innebär att paret betalar 15 % av bostadens pris när de köper bostadsrätten och sedan betalar de varje månad en avgift, bruksvederlag. Delägarboende innebär att en hyra betalas under 5-12 år eller så länge tills bostaden är inlöst. Tjänstebostad eller underhyresgäst är alternativ om paret inte vill köpa bostaden. En tjänstebostad hyrs av arbetsgivaren och är knuten till arbetsavtalet. En underhyresgäst hyr av en annan person som hyr lägenheten. 7. Vad är Europeiska unionens utrikespolitik, och hur agerar Europeiska unionen i världspolitiken? EU:s utrikespolitik innebär EU:s relationer till andra stater, t.ex. USA och Ryssland. Alla EU:s medlemsländer ansvarar för sin egen utrikespolitik. Via Lissabonfördraget har en gemensam utrikespolitik förstärkts och EU samarbetar kring diplomatiska och humanitära frågor, krishantering

4 och yttre hot, samt motarbetande av terrorism sköts allt mer gemensamt av EU-länderna. Snabbinsatsstyrkorna har blivit en viktig del av EU:s krishantering. Nya institutioner inom EU förenklar samarbetet mellan medlemsländerna och med andra länder: den höga representanten för utrikesfrågor och Europeiska rådets ordförande. Förutom utrikes- och säkerhetspolitiken kan handelspolitiken tas upp i svaret där avtal med andra länder, utvecklingssamarbete och krishantering i närliggande områden diskuteras. Medlemsländerna har olika utgångsläge eftersom vissa är neutrala (Finland, Sverige) medan andra är med i NATO (Estland, Tyskland, Frankrike, Polen m.fl.). 8. Behandla Helsingfors planerade förbud mot tiggeri i ljuset av EU-lagstiftning. Vilka rättigheter för ett EU-medlemskap med sig? (Se bifogat prov). EU:s principer innefattar mänskliga rättigheter och fri rörlighet för människor, samt rätt att bo, studera och arbeta i andra EU-länder. Alla medborgare i EU-länderna är medborgare i EU. Rumänernas ställning i många EU-länder har varit på tapeten. Rumänien har kritiserat behandlingen av rumäner inom EU och Frankrike har genomfört regelrätta förvisningar av stora grupper av rumäner. EU-medborgarskapet ger också rätt till socialskydd i andra EU-länder, men detta förutsätter ett arbete eller studier i EU-landet. Socialskyddet varierar mellan olika EU-länder. Medborgarskapet ger rösträtt i Europaparlamentsval och i lokala val, dessutom har medborgarna rätt att ställa upp som kandidater i valen. EU-ombudsmannen tar emot frågor och besvär gällande EU-medborgarskapet. Diplomatisk hjälp fås av andra EU-länders ambassader om inte det egna landet är representerat. +9. Tabellen visar resultatet i kommunalvalet 2008 för vissa partiers del. Fullmäktigeledamöterna är i tabellen grupperade efter socioekonomisk ställning. a) I vilka två partier är andelen arbetare i fullmäktige störst och i vilka två åartier är den minst? b) Vilka skillnader i angängargrupper mellan partierna kan vi sluta oss till att det finns, utifrån tabellen? c) Diskutera hur sammansättningen av partiernas angängargrupper har påverkat partiernas verksamhet i 2000-talets Finland. a) Arbetarunderstödet är störst hos Vänsterförbundet (30,6%) och hos SDP (23,7%) medan det är minst hos Samlingspartiet (4,7%) och Gröna (5,6%). b) 3 poäng Centern är ett jord- och skogsbruksparti. Samlingspartiet och Gröna tilltalar högre tjänstemän. VF och SDP har stöd hos arbetare, SDP har också stort stöd hos lägre tjänstemän. Samlingspartiet har stort stöd hos företagare. Företagare har också röstat på Sannfinländarna. Pensionärer röstar främst på VF och SF. SF har ett jämnt stöd i alla grupper. Gröna har ett stort stöd hos studerande. c) 4 poäng Områden där partiernas åsikter avviker väldigt mycket kan vara EU, synen på välfärdsstaten, regionalpolitiken och invandringspolitiken. Centern har fört fram jordbruket och regional jämlikhet.

5 Samlingspartiet har stött näringslivet och företagens rättigheter. Vänsterförbundet har betonat arbetslivet, arbetarnas rättigheter och arbetslöshetsskydd. SDP har stött medelklassens skattepolitiska intressen. Gröna har satsat på gröna värderingar, hållbar utveckling och är t.ex. emot kärnkraft som energikälla. I koalitionsregeringarna de senaste åren har partierna ofta tvingats gå emot sina egna värderingar för att regeringssamarbetet skulle fungera (Se bifogat prov) a) Utgå från figuren och jämför USA, Japan och EMU-området med avseende på utvecklingen av industriproduktionens volym åren b) Vilka faktorer förklarar den utveckling som kurvorna visar? c) Diskutera vilka följder den ekonomiska utvecklingen i å ena sidan USA och å andra sidan EMU-området har för samhällsekonomin i Finland. d) 2 3 poäng Industriproduktionen har ökat kraftigast i USA och minst i Japan. Speciellt stor har ökningen varit i USA mellan åren EMU12 har ökat sedan 1990-talet. På 2000-talet har produktionen i de olika områdena följt varandra och 2008 sjönk den kraftigt, mest sjönk produktionen i Japan. e) 2 3 poäng Japans ekonomi har haft svårigheter i 20 års tid. Produktionen har hindrats av en hög levnadsstandard och hög deflation, en befolkningsstruktur som är skev med kraftig betoning på service och tjänster. USA har förlitat sig på sin egen stora marknad och på den globala marknaden som kraftigt växt sedan 1990-talet. Teknologin som företagen har kunnat utveckla och använda har stärkt produktiviteten i landet. Arbetsmarknaden i USA är mycket flexibel. EMU12 har utvecklat och förstorat sin inre marknad. Tack vare EU:s utvidgning så har konsumenternas antal ökat och efterfrågan, utbud och levnadsstandarden har också ökat. Dessutom har de nya EU-länderna bidragit med en billig arbetskraft. Finanskrisen 2008 som fick sin början i USA syns i statistiken, och den drabbade först USA för att sedan sprida sig vidare till EMU12 och Japan. f) 2-3 poäng Största delen av Finlands handel förs med EU-länder. EMU12 är en viktig marknad för Finland, speciellt Tyskland. Efterfrågan i USA är delvis viktig för företagen, men snarast indirekt eftersom andra EU-länders handel med USA är större och när deras inkomster minskar så påverkar det finländska företag. En lägre ekonomisk aktivitet i EMU12-området inverkar på staternas ekonomier, eurons värde och räntenivåerna. En stark eller svag euro påverkar de finländska företagen och utrikeshandeln för Finlands del. Räntorna inverkar på lånekostnaderna och avkastningen från investeringar. EMU12:s skuldproblem påverkar Finland eftersom Finland tvingas delta i stödpaket till länder som inte klarar av att betala tillbaka sina skulder.