Utvärderingsrapport. Sommarsatsning integration Utvecklingsledare folkhälsa och SAS/Utvecklingsledare

Transkript

1 Utvärderingsrapport Sommarsatsning integration Utvecklingsledare folkhälsa och SAS/Utvecklingsledare

2 Innehållsförteckning Begreppsförklaring... 3 Satsningen i korthet... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Åtgärd: feriearbeten med fokus på integration... 4 Innehåll... 4 Ersättning... 5 Utvärdering och återkoppling... 5 Utvärdering grupp 1 (v 28-30)... 5 Utvärdering grupp 2 (vecka 31-33)... 5 Återkoppling från verksamheter... 6 Fritidsgården KV16 sammanfattning av sommaren Polisen... 7 Fältsekreterarna -tankar och funderingar kring sommaren Reflektioner efter att ha besökt projektet en dag när det var matlagning på schemat... 7 Skolan, återkoppling från personal på elevhälsan... 7 Analys och erfarenheter... 7 Oväntat stort intresse... 7 Intervjua ungdomarna... 8 Vilka var det som sökte?... 8 Att få en ersättning för att feriearbeta med integration... 8 Moment Gemensam syn på integration... 8 Språkstödjare... 9 Erfarenheter av media... 9 Manual... 9 Slutsats och sammanfattning (9)

3 Begreppsförklaring Inledningsvis följer en förklaring av begrepp som återkommer i utvärderingen. Begreppsförklaringen är hämtad från migrationsverkets hemsida. AT, Arbetstillstånd Det tillstånd personer som är medborgare i länder som inte tillhör EU/EES-området vanligtvis måste ha för att få arbeta i Sverige. AT-UND, Undantag från kravet att ha arbetstillstånd Om en asylsökande fått ett beslut om att han eller hon är undantagen från kravet att ha arbetstillstånd har denne rätt att arbeta i Sverige. Asylsökande En utländsk medborgare som tagit sig till Sverige och begärt skydd, men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Ensamkommande barn Ett barn, under 18 år, som kommer till Sverige utan båda sina föräldrar eller någon annan vuxen person som har trätt i föräldrarnas ställe. Det gäller även barn som efter ankomsten till Sverige står utan sådan ställföreträdare. Permanent uppehållstillstånd, PUT En utländsk medborgare som beviljats ett permanent uppehållstillstånd har tillstånd att bo och arbeta i Sverige under obegränsad tid. Tillståndet gäller så länge personen är bosatt i Sverige. Satsningen i korthet Uppdraget initierades , iscensattes och avslutades Kartläggning av sommaraktiviteter för olika målgrupper och åldrar genomfördes. Sommarbroschyr för barn och unga i kommunen sammanställdes. Kontakt med Migrationsverket angående arbetstillstånd. Kommunstyrelsen beslutade om integrationssatsning för ungdomar Grundstruktur för upplägg och innehåll arbetades fram. Två sommarkoordinatorer anställdes för att handleda ungdomarna och svara för genomförande. Språkstödjare anmälde sitt intresse för att delta. Integrationssatsningen innebar 50 ferieplatser för ungdomar i åldrarna år. 25 platser till svenska ungdomar och 25 platser till nyanlända ungdomar. 104 sökande varav 40 procent var svenska och 60 procent nyanlända. Utlottning av platserna. Av de 25 nyanlända hade 8 permanent uppehållstillstånd (PUT) och resten var asylsökande. Ungdomarna delades in i två grupper: grupp 1 vecka (24 ungdomar), grupp 2 vecka (26 ungdomar). Ersättning om 50 kr/h utbetaldes till ungdomar med permanent uppehållstillstånd eller svenskt medborgarskap (totalt 33 personer). Eftersom de asylsökande ungdomarna inte beviljades AT-UND, vilket var projektets förhoppning, kunde inte lön utbetalas till 17 personer. De erbjöds istället ett Lisebergsbesök som ersättning. Kostnad för sommarsatsningen: Beräknad kostnad var kronor, faktisk kostnad blev kronor. Utav Statsbidraget på 27 miljoner kronor användes 1,3 procent till integrationssatsningen. 3 (9)

4 Bakgrund Kommunledningsgruppen gav i maj 2015 ett uppdrag avseende samordnad integration. Uppdraget var att ta fram en gemensam lägesbild som kunde ge en bra samlad information till politiken. Utifrån det uppdraget gjordes en kommunövergripande riskanalys där bland annat behovet av att förstärkning behövdes i integrationsarbetet på grund av den ökade tillströmningen av nyanlända hösten 2015 identifierades. I april 2016 uppmärksammade kommunledningsgruppen även ett ökat behov av att arbeta med integration och att ungdomar kommer i sysselsättning under sommaren Ett uppdrag gavs då till tjänstemän och en kartläggning över sommarens aktiviteteter och feriejobb gjordes. Där framkom att det fanns ett särskilt behov av att arrangera aktiviteter mellan veckorna för åldersgruppen år. Utvalda tjänstemän arbetade fram ett förslag om feriearbeten för ungdomar med uppdrag att integrera och integreras. Syfte Syftet med satsningen var att erbjuda ungdomar i Svenljunga kommun i åldrarna år sysselsättning över sommaren. Syftet var också att ungdomar från olika länder skulle få möjlighet att lära känna varandra. Åtgärd: feriearbeten med fokus på integration Feriearbetet fick ett upplägg som påminner om studiecirklar. Samtliga kommunplacerade ungdomar i ålder år hade möjlighet att söka till feriearbetet. Totalt fanns 50 platser varav 25 avsattes till etablerade svenskar och 25 till nyanlända/ensamkommande/ asylsökande ungdomar. Innehåll Upplägget var att erbjuda ungdomarna feriearbete under 3 veckor fördelat på 5 timmar per dag, 3 dagar i veckan. För att få en lagom stor ungdomsgrupp delades sommaren in i två perioder, 24 ungdomar under period 1 och 26 ungdomar under period 2. Ledorden i arbetet, som konstruerades som en studiecirkel, var jämställdhet, demokrati och välfärd, allemansrätten samt hälsa. Denna kunskap är byggstenar i samhället som kan ge nycklar som bidrar till integration. Ungdomarna arbetade med ämnena både teoretiskt och praktiskt. Det ingick studiebesök, möten med myndigheter och föreningsliv samt provapå aktiviteter i schemat. Det fanns ingen färdig arbetsmetodik för studiecirklarna men inspiration togs av ett material som heter Hitta rätt och Framstegen ett kursmaterial med inriktning på målfokuserat förändringsarbetet i grupp med teori och praktik för bättre hälsa. För uppdraget anställdes två sommarkoordinatorer/ungdomshandledare som svarade för genomförandet av sommarsatsningen. Tjänstemän fanns i bakgrunden som stöd. Vid behov följde personal från HVB-hemmen med samt andra aktörer inom kommunen som bidrog till innehållet i feriearbetet. Även språkstödjare deltog i sommarsatsningen. Upplägget gick i linje med kommunfullmäktiges målområden 1, God vård, skola och omsorg, och 3, Möjlighet till sysselsättning och ett attraktivt boende. 4 (9)

5 Ersättning Ersättning om 50 kr/h till ungdomar med permanent uppehållstillstånd eller svenskt medborgarskap (totalt 33 personer). Vid full närvaro blev den totala ersättningen 2250kr. De asylsökande ungdomarna (17 personer) fick ett Lisebergsbesök inklusive resa och mat som ersättning. Utvärdering och återkoppling Ungdomarna fick fylla i en utvärdering sista dagen på feriearbetet. Utvärderingen gjordes digitalt och anonymt. Utvärdering grupp 1 (v 28-30) 22 ungdomar var närvarande när utvärderingen skulle fyllas i, 19 svar kom in. Alla hann inte skriva klart utvärderingen på grund av att språkstödet inte räckte till. 1. Hur har du upplevt sommarsatsningen som helhet? På en skala från (Uselt Förträffligt) upplevde denna grupp satsningen som 74 i medeltal. 2. Vad har du lärt dig dessa veckor? 90 procent av ungdomarna har lärt känna nya människor och drygt hälften har lärt sig saker om andra kulturer samt att ta ansvar. 21 procent uppger att de lärt sig nya ord på annat språk än modersmålet. 3. Vad var bra med schemat? Att schemat innehöll varierade aktiviteter och att arbetstiden var rimlig. 4. Vad skulle du vilja förändra med schemat? De flesta ville inte förändra något med schemat, men ett förslag var att ungdomarna ska ha mer ansvar och möjlighet att påverka. 5. Hur har samarbetet med personal fungerat? Ungdomarna ansåg att samarbetet med personal har varit delat. Vissa tyckte att allt har fungerat bra, medan andra påpekade viss bristande kommunikation ledare och ungdomar emellan. 6. Tycker du att fler projekt som integrationssatsningen ska göras? 95 procent av ungdomarna svarade ja. 7. Övriga tankar: Jag lära mig många många saker jag förstår vad är polisen vad gör de och när kan jag ta hjälp från polisen. Och jag lära mig svenska också. Det var barnsligt Det gick jättebra jag lärt nya människor, nya kulturer, nya språket och jag har lärt många nya saker. Utvärdering grupp 2 (vecka 31-33) 24 ungdomar var närvarande när utvärderingen skulle fyllas i, 24 svar kom in. Mer språkstöd fanns på plats vid detta tillfälle jämfört med när grupp 1 fyllde i utvärderingen. Fråga 3 och 4 har omformulerats något. 1. Hur har du upplevt sommarsatsningen som helhet? På en skala från (Uselt Förträffligt) upplevde denna grupp satsningen som 88 i medeltal. 2. Vad har du lärt dig dessa veckor? 100 procent av ungdomarna har lärt känna nya människor. 75 procent har lärt sig saker om andra kulturer och 75 procent har lärt sig fler ord på annat språk än modersmålet. Drygt hälften har lärt sig att ta ansvar. 5 (9)

6 3. Vilka ämnen och aktiviteter har varit bra på schemat? Matlagning, paddling, ridning, Allemansrätten, Scoutdagen, medhavd lunch, fotboll, räddningstjänsten, polisens besök, tårttävling, eller Typ alla??, som en av ungdomarna skrev. 4. Vilka ämnen och aktiviteter skulle du vilja förändra i schemat? De flesta skulle inte förändra något, dock var det en som ansåg att Demokratidagen kunde förändras. Det hade varit bra med praktiska inslag och inte bara teori inomhus. 5. Hur har samarbetet med personal fungerat? Alla ansåg att samarbetet med personal har fungerat bra. Något som kan förändras tyckte de var att språkstödjarna ska användas i mindre utsträckning för att ge chansen till ungdomarna att försöka förstå och prata. 6. Tycker du att fler projekt som integrationssatsningen ska göras? 92 procent svarade ja. 7. Övriga tankar: Det var väldigt kul och jag är glad att jag fick va med på detta, och jag hoppas på att det är nästa år också Jag tycker att denna program ska vara nästa år också Det var roligt att baka tårta och bestämma helt själva i grupper vad man skulle göra Inte vara inne en hel dag och språkstödjarna skulle inte översätta så mycket Att man skulle ha gjort detta under längre tid och fler gånger Jag har inte lika mycket fördomar Återkoppling från verksamheter Efter avslutat projekt fick några av kommunens verksamheter samt polisen återkoppla hur de upplevt sommaren och om de kunnat se några effekter av integrationssatsningen. Fritidsgården KV16 sammanfattning av sommaren 2016 Vi startade med att öppna upp KV 16 alla veckans dagar precis innan sommarlovet. Tids/personalbrist gjorde att vi inte hann marknadsföra det ordentligt på mellan/högstadiet. Högstadiet upp till 18 år Vi har åkt på 4 badresor under den varma perioden mitten av juli och då har det varit runt 5-8 personer varje gång. Vi har ju haft öppet alla veckans dagar för denna målgrupp och de har varit välbesökta personer nästan varje kväll. Något intressant hände vecka 30. Då blev det en explosion av besökare. Plötsligt var det inte bara nyanlända killar. Svenska tjejer 8-9 st kom varje kväll, och så har det sett ut sedan dess. Efter vecka 30 så är det ungdomar inne varje kväll, vardag som helg. Sommaren som vi upplevt det, är att det varit otroligt lugnt runt KV 16. Fritidsgårdens återkoppling gällande integrationssatsningen Vi har ju direkt sett att svenska tjejer fångas in i de utländska killarnas gäng. Om det blir en fortsättning nästa år, kan man ju lägga in dagar då man besöker KV 16 tillsammans, för det hade kunnat vara långt mer svenskar som besökte oss från projektet. 6 (9)

7 Polisen Vi tycker att sommaren varit bra i Svenljunga över lag. Vi från polisen tror mycket på den här satsningen för både integration och sysselsättning. Vill nämna att vår polisområdeschef är väldigt nöjd och valt att sprida informationen om satsningen till andra berörda polischefer som arbetar med kommuner. Vi är med på tåget inför nästa sommar! Fältsekreterarna -tankar och funderingar kring sommaren 2016 Generellt har det varit en lugn sommar. Innan skolan slutade var det många ungdomar som rörde sig ute och det fanns ett stort behov av oss fältsekreterare. Skolavslutningen fältades tillsammans med Tranemo och i båda kommunerna upplevdes avslutningen som mycket lugn. Sommaren har sett olika ut vecka för vecka, juni juli, mindre ungdomar ute, augusti ökade det och det har varit betydligt fler ungdomar på KV 16 och fältsekreterare kontor den senaste perioden. Fältsekreterare återkoppling gällande integrationssatsningen Citat från en tjej som deltog: Hade det inte varit för integrationsprojektet hade vi inte varit på KV 16 och lärt känna de nyanlända killarna. Överlag har det varit en positiv respons från ungdomarna. Vi har reflekterat över att integrationen med främst svenska tjejer och nyanlända killar har ökat. Det är fler tjejer som besökt KV 16 där många av de nyanlända regelbundet har besökt ungdomsgården tidigare. Under Texasdagarna var vi ute och fältade och det vi uppmärksammade var samma fenomen som vi nämnt ovan. De nyanlända står inte ensamma i grupp längre, det är blandade grupper med främst svenska tjejer. Reflektioner efter att ha besökt projektet en dag när det var matlagning på schemat Deltagarnas positiva kommunikation i grupperna och engagemang för att alla i grupperna deltog. Vi såg ett gott samarbete. Vi upplevde att tolkarna hade tendens att ta över en del av uppgiften. Det kan vara lättare att göra saker själv än att förklara hur det ska utföras. Svårighetsgraden på matlagningen var hög för några av ungdomarna och de behövde stöd. Skolan, återkoppling från personal på elevhälsan Vad jag kan se i korridorerna så tycker jag nog att det har blivit bättre umgänge och jag har ännu inte hört något negativt angående satsningen. Eleverna jag har pratat med säger att de nog kommer söka nästa år igen om det blir. Analys och erfarenheter Eftersom det var första gången som integrationssatsningen genomfördes har vi fått pröva oss fram och dra lärdom av de erfarenheter som projektet lett fram till. Oväntat stort intresse Det var svårt att veta om projektet skulle intressera många ungdomar eller inte. När antalet platser bestämdes till 50 var det med tron om att vi hade tagit i. Men intresset för integrationssatsningen var stort, 104 personer ansökte om en plats. Flera av de sökande hade dock annan ålder än år. Önskemål har framkommit om att utöka åldersspannet om satsningen ska genomföras igen. 7 (9)

8 Intervjua ungdomarna Det hade varit bra att kalla ungdomarna till intervjuer så snart de lottats ut och fått en plats i satsningen. Det hade gett förkunskaper om språkkompetens (hur mycket språkstöd som skulle behövas). Det hade också möjliggjort för ungdomshandledarna att sätta ihop grupper där det blivit en bra mix av olika personligheter (utåtriktade, blyga osv). Vilka var det som sökte? Bland de nyanlända var det övervägande pojkar som sökte till satsningen. Det var väntat eftersom det är fler nyanlända pojkar än flickor som kommit till kommunen. Att det däremot var betydligt fler flickor än pojkar bland de svenska ungdomarna som sökte var något överraskande. Om projektet görs om kanske det är värt att marknadsföra det bättre för den målgruppen. Att få en ersättning för att feriearbeta med integration En fråga som uppstått under sommaren är varför kommunen valde att ge ungdomarna ersättning för deltagande i satsningen? Svaret på den frågan är att vi anser att allt feriearbete som kommunen anordnar, oavsett vad arbetsuppgifterna handlar om, ska ge ersättning. I satsningen ställde vi krav på att ungdomarna skulle passa tider, ta med egen lunch och ta eget ansvar. Ungdomarna fick ersättning utifrån närvaro hela dagar. När ungdomar avsätter 9 dagar av sitt sommarlov för att arbeta med integration är det skäligt att ge ersättning. Det var också av pedagogiska skäl, att om vi ska tala om hur välfärd skapas så ska vi föregå med gott exempel arbete ger lön. Att vi betalar skatt på lönen för att skapa en välfärd för alla. Moment 22 En annan fråga som ställts under sommaren är varför ungdomarna fick olika ersättning? Ingången i projektet var att erbjuda samtliga ungdomar 50 kr/h. Men det visade sig tyvärr vara svårare än väntat att ge lön till asylsökande ungdomar. För att få tjäna pengar under tiden som man är asylsökande krävs ett undantag från kravet att ha arbetstillstånd, så kallat AT-UND. För att få det behövs godtagbar id-handling. Den asylsökande måste också ansöka om preliminär A-skatt via Skatteverket och för att få det krävs ett samordningsnummer. Samordningsnumret är en identitetsbeteckning för personer som inte är folkbokförda i Sverige. Det är lång handläggningstid och det krävs bland annat ett undertecknat anställningsavtal för att få samordningsnumret. Summan av detta blir vad som ofta kallas för moment 22. Den ersättning som kommunen kunde erbjuda de asylsökande ungdomarna var en gemensam upplevelse/aktivitet. Allt annat, såsom presentkort och checkar ställde krav om giltig id-handling och samordningsnummer. Det gick inte heller att erbjuda rekvisition för till exempel kläder från kommunen, eftersom det kräver en biståndsbedömning. Det har inte asylsökande rätt att göra då man redan uppbär ersättning från migrationsverket. Ovanstående svarar på frågan varför ungdomarna fick olika ersättning. Om projektet ska göras om kan man gott diskutera ifall ersättningen bör vara ett Lisebergsbesök för samtliga. Eller om projektet främst ska rikta sig till ungdomar med permanent uppehållstillstånd, som vi vet kommer kunna stanna i landet. Gemensam syn på integration Någon definition av att integrera och integreras togs inte fram i förväg. Det hade varit en fördel om det hade gjorts vid inledningen av projektet. Då hade det varit tydligare från början vad vi ville uppnå samt vad som förväntades av alla inblandade i projektet. 8 (9)

9 Språkstödjare Flera språkstödjare stod utan uppdrag under sommaren, eftersom skolans verksamheter tar paus då (förutom de veckor då lovskolan pågick). Det blev en win-winsituation att de deltog i integrationssatsningen. Erfarenheter av media En erfarenhet efter projektet är att integration berör och väcker intresse. Kommunens satsning har uppmärksammats i tidningar, radio, TV och i sociala medier. Det hade varit bra om kommunen tagit fram en kommunikationsplan inför projektet, men på grund av tidsbrist hanns inte det med. De reaktioner som kommunen har fått i samband med satsningen har varit övervägande positiva, men även kritiska röster har hörts. Kritiken har uteslutande kretsat kring ersättningen. Vidare har andra kommuner hört av sig och visat intresse för projektet, då det ses som nytänkande. Manual De erfarenheter som vi har fått under sommaren när det gäller arbetsmetodik, har sammanställts i en manual. Den som är intresserad av att genomföra en liknande satsning får gärna kontakta oss och ta del av manualen. Slutsats och sammanfattning Det syns ett ökat umgänge mellan svenska och nyanlända ungdomar, de har brutit isen och kommer själva att sköta integrationen i fortsättningen. Det har varit en lugn sommar i kommunen. Det går inte att säga vilka åtgärder som påverkat, men det är bra för alla att det varit en lugn sommar. Det har inte kommit in några synpunkter eller klagomål på bristande aktiviteter, inte några avvikelser eller lex Sarah-rapporter. De kronor som projektet kostade är välinvesterade pengar sett till utfallet; sysselsättning för 50 ungdomar och en gemensam upplevelse i sommar. Ökad kunskap om varandras kulturer och nya vänskapsband har knutits. Det har överlag varit en lugn sommar i Svenljunga, något som sommarsatsningen kanske varit med och bidragit till. I utvärderingen svara 93 procent av ungdomarna att de tycker att fler projekt som integrationssatsningen ska genomföras det är väl värt att lyssna på. I slutet av sommaren fick projektet kännedom om ett koncept som Medborgarskolan erbjuder och som liknar Svenljungas integrationscirklar. Det bekräftar projektets form, dess syfte och innehåll. Medborgarskolans koncept kallas istället asylcirklar och innehåller bland annat; landet Sverige, grundlagar och regler, familj och boende, individ och jämställdhet/jämlikhet, vett och etikett, fester och traditioner, trafiksäkerhet, SOS, åldersgränser, skola och utbildning, Försäkringskassa och Arbetsförmedling. 9 (9)