RAPPORT DNR: Bästa sommaren ever! Sommarprogram för unga 2016

Transkript

1 RAPPORT DNR: 2016 Bästa sommaren ever! Sommarprogram för unga 2016

2 2 (8) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning och bakgrund... 2 Genomförande... 4 Eftermiddagsaktiviteter... 4 Språksommar... 6 Logistik och lokaler... 7 Ekonomisk redovisning... 7 Erfarenheter från sommaren och fortsatt arbete... 7

3 3 (8) Inledning och bakgrund Antalet ensamkommande flyktingbarn ökade mycket kraftigt i Laholms kommun under Totalt finns i verksamheten nu ca 120 ungdomar varav ett 90 tall på HVB eller i utsluss. 13 ungdomar finns i svenska familjehem och 13 i familjehem med anknytning. Gruppen ensamkommande barn och unga tillsammans med utrikesfödda ungdomar som under de senaste åren kommit till Laholms kommun utgör nu en stor andel av ungdomarna, 2014 var antalet ungdomar år 1050 vilket innebär att endast de ensamkommande som kommit 2015/2016 utgör ca 11 % av befolkningen. Enligt senaste statistiken från migrationsverket finns ytterligare 24 asylsökande ungdomar i åldern år i kommunen och till dessa tillkommer de ungdomar som kommit med sina familjer och som har uppehållstillstånd. Socialnämnden tog över verksamheten från kultur- och utvecklingsnämnden 1 oktober 2015, just när inflödet var som störst och under hösten 2015 tvingades verksamheten att fokusera på att ta fram tillräckligt med bostäder. Verksamheten har nu börjat arbeta framåtriktat och ser stora behov av att öka insatserna för målgruppen för att säkerställa att kommunens inriktningsmål kring barn och unga nås. Laholm ska bli en av Sveriges bästa kommuner för barn och unga att växa upp i och leva i. Vi ska ge förutsättningar för en sund livsstil, en varierande och stimulerande fritid samt ett rikt föreningsliv. Barn och unga ska ges förutsättningar för en bra start i livet med tidiga insatser och stöd till föräldrar utifrån individuella behov och barnens bästa ska genomsyra all planering. Verksamheten ser att det är mycket angeläget att insatser och aktiviteter genomförs för att säkra kvalitén för de ensamkommande ungdomarna men också att sociala verksamheten aktivt arbetar med integrationsverksamhet för att det inte ska uppstå friktion i samhället som blir negativ för både kommuninvånarna och de ensamkommande ungdomarna. Genom att säkerställa ett brett utbud av aktiviteter under sommaren minskar risken för sysslolöshet och tristess för de ensamkommande ungdomarna. Genom att presentera både riktade aktiviteter till de ensamkommande ungdomarna samt aktiviteter som riktar sig till samtliga ungdomar i kommunen ökar möjligheten till integration. Målgruppen i denna satsning är ungdomar i åldrarna 13/14 till 19 år (exakt ålder får beslutas av styrgrupp) Förslaget till aktiviteter består av 3 delar: 1) Feriearbete för ungdomar födda 1998 eller 1999 eller som går 1:a eller 2:a året på gymnasiet, arrangeras av kultur- och utvecklingsnämnden med samfinansiering från socialnämnden. 2) Sommarskola, både barn- och ungdomsnämnden och kultur- och utvecklingsnämnden planerar att driva sommarskola riktat mot specifika ämnen. Denna sommarskola kompletteras med insatser via nedanstående projekt för att totalt kunna erbjuda skolgång upp till 8-9 veckor av sommarlovet för de ungdomar som så önskar. 3) Aktiviteter, dels via projektet och dels via fritidsledarnas ordinarie sommarprogram. Planering av samtliga aktiviteter sker i samverkan. Projektet etablerades med utvecklingsgruppen för allmänt förebyggande arbete (TAFA) som styrgrupp. Socialnämnden är processägaren och anställer projektledare. Respektive berörda

4 4 (8) nämnder har medverkat och samverkat i planering och genomförande. Utöver kommunens egna aktiviteter och verksamheter har samverkan skett med föreningsliv, förbund, folkbildning, entreprenörer inom aktivitet och event m fl. Kulturentreprenörerna Dramalogen, medverkade genomgående i både planeringsfasen och genomförandet. Trygghet och säkerhetstänkande har präglat hela processen. TAFA utsåg tre arbetsgrupper med syfte att leda och koordinera respektive område, varje huvudområde leds av särskilt förordnad processledare. Genomförande Eftermiddagsaktiviteter Gruppen som planerade aktiviteter för unga under eftermiddagarna hade kort om tid på sig, men lyckades ändå få till 135 aktiviteter. Ungdomar var med i processen inledningsvis och kom med förslag till aktiviteter, men inför nästa år bör de vara mer involverade i hela arbetet. Arbetsgruppen bestod av representanter från HVB-hemmen, ungdomsarbetarna, fritidsledare och föreningskonsulent. Projektledare var ungdomssamordnaren. Ett skriftligt program sattes ihop med hjälp av avlönade ungdomar på Osbecksgymnasiet. Detta program gick ut till kommunens samtliga högstadieskolor och Osbecksgymnasiet ca en vecka innan skolavslutningen. Våxtorpsskolan delade av någon anledning inte ut programmen. Programmet lades även ut på och spreds via sociala medier och presenterades på en presskonferens.

5 5 (8) Aktiviteterna startade veckan efter skolavslutningen. Målgruppen vara alla unga mellan år i kommunen. Finansiering söktes externt från MUCF, kr. Följande aktiviteter genomfördes: Hjörneredsläger för högstadiet (3 dagar) Odling med Peter Bengtsson (4 dagar) Fotbolls-EM på Citygården (ca 10 kvällar) Grillkvällar på Citygården (ca 10 kvällar) Ska vi gå och bada? Simning och lek på Folkhälsocentrum (4 dagar) Skaparverkstad på Teckningsmuseet (4 dagar) Sy-LAN (ett dygn) Boxning (4 dagar) Prova på fiske (4 dagar) LAN (ett dygn) Friluftsdagar (3 dagar) Mellbystrandskalaset organiserad bussresa dit Workshops med dans och musik (4 veckor, 5 dagar i veckan) Ungdomar vs Blåljus fotbollsturnering Hawk Hills Cykeltrial (4 dagar) Spoken word (2 dagar) Matlagning (2 veckor, tre dagar i veckan) Deltagande på Stadsfesten Utomhusbio Nattlopp Självförsvar (4 dagar) Skateskola (4 dagar) Cricket (3 dagar) Prova på sport (8 dagar) Basket (8 dagar) Avslutning utflykt på Hallands Väderö Förutom detta var Citygården (fritidsgården i centrum) öppen under minst tre dagar i veckan. En del av aktiviteterna genomfördes där, andra på Folkhälsocentrum, ute på området och i Tingshuset. Totalt deltog ca 300 ungdomar i aktiviteterna, de flesta killar mellan år. De flesta som deltog var nyanlända. De mest populära aktiviteterna var Sy-LAN:et, det vanliga LAN:et, matlagning, dans och självförsvar. Nattloppet var en succé med över 100 deltagare, och en blandad grupp. Den aktiviteten var öppen för alla åldrar, liksom utomhusbion, som drog ca 450 besökare. Ramadan pågick mellan den 6 juni och den 6 juli, vilket påverkade aktiviteterna med ett lägre deltagande.

6 6 (8) De bäst integrerade aktiviteterna var sy-lan:et, LAN:et, Nattloppet, utomhusbion och självförsvaret. Språksommar Språksommar började lite trevande veckan innan midsommar med relativt få ungdomar men deltagarantalet växte ganska fort. Deltagarantalet har i snitt varit 18,6 ungdomar per dag och allra bäst var deltagandet under juli månad då runt 30 ungdomar var på plats dagligen. Huvuddelen av de deltagande ungdomarna var pojkar. 2-3 flickor har deltagit dagligen. De två sista veckorna i augusti, innan skolan började igen, minskade det dagliga deltagandet till mellan 5 och 15 ungdomar per dag. Vi har haft hög täthet av pedagoger, studiehandledare och ungdomsspråkstödjare i klassrummen, vilket har varit uppskattat av deltagande ungdomar. Vi har i första hand ägnat oss åt att träna det svenska språket. Det har gjorts bland annat genom läs-, tal- och skrivövningar, sångövningar, samhällsdiskussioner och filminspelning med tillhörande avslutningsgala. Vi har även haft hjälp från kommunens Ungdomsteam som höll utbildning i vett- etikett på Internet och Lars-Göran Persson som höll mycket uppskattade filosofi- och religionssamtal med ungdomarna. En utvärdering som skulle genomföras med ungdomarna blev endast ifylld av några få då deltagarantalet var väldigt lågt den sista veckan. De ungdomar som svarat menar att de är mycket nöjda med att det fått träna mycket svenska. En åsikt är att nästa sommar vore det bäst att få arbeta, men om det inte går så vill man kunna ha skola under sommaren.

7 7 (8) Logistik och lokaler I huvudsak anordnades aktiviteterna i sommarprogrammet i skolans lokaler (Lagaholmsskolan), Folkhälsocentrum och Kulturskolan. Det har fungerat bra, men vid några kvällsaktiviteter har inte nyckelbrickor fungerat vilket har orsakat en del strul. Men överlag var det ändamålsenliga lokaler. Ekonomisk redovisning Kostnader Verksamheter Media/Info Löner Dramalogen Mat Transport Städ lokaler Totalt Intänkter MUCF Summa I denna redovisning finns inte alla lönekostnader med och heller inte alla lokalkostnader. Från HVB-hemmen arbetade ett 10-tal personer direkt i sommarprogrammet och på fritidsgården arbetade 4 fritidsledare och en ungdomssamordnare med sommarprogrammet. Föreningskonsulenten var också aktiv stora delar av sommaren. Erfarenheter från sommaren och fortsatt arbete Nu ska materialet skickas till samtliga berörda nämnder, MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor) och därefter behöver politiken ta ställning till om det blir någon fortsättning nästa år. Om det ska göras ett sommarprogram för unga även nästa år behöver arbetet komma igång tidigare, och det behövs en projektledare som ansvarar för att hålla ihop arbetet. I år var det ungdomssamordnaren som hade det ansvaret, men eftersom denne har ett heltidsjobb med en tyngdvikt på aktiviteter på våren, blev det inte så bra som det hade kunnat bli. Informationen till unga behöver ut tidigare och det behövs mer planeringstid innan. Det som var bra i år var att

8 8 (8) unga själva var med från början i planeringen, mycket tack vare att ungdomssamordnaren har det i sitt arbete att främja ungas inflytande. Vi behöver också se vad som kan göras för att fler unga med svensk bakgrund ska vara delaktiga i sommaraktiviteterna. En möjlighet är att anställa unga sommarjobbare som arbetar med marknadsföringen och aktiviteterna. Vi behöver också se över hur unga utanför Laholm ska kunna ta sig till aktiviteterna. I år var det flera ungdomar som ville vara med men inte kunde komma in till aktiviteterna. Samverkan har fungerat otroligt bra detta år. Aktörer från olika verksamheter och externa föreningar och företag har på ett framgångsrikt sätt arbetat sida vid sida.