Bulletin nr 5 Nr. 5, maj 2005
|
|
- Emilia Persson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bulletin nr 5 Nr. 5, maj 2005 Bulletinen för det europeiska nätverket för genetisk dövhet: patogena mekanismer, klinisk och molekylär diagnos, sociala följder. Publicerad med hjälp av Europeiska kommissionen, femte ramprogrammet, Quality of Life and Management of Living Resources programme. REDAKTIONSSTYRELSE: Patrizia Ceccarani (Lega del Filo d Oro ONLUS, Osimo) - I Giancarlo Cianfrone, (AIRS Associazione Italiana per la Ricerca sulla Sordità) - I Christina Fasser (RETINA International, Zürich) - CH Vibeke Leth (Danska förbundet för barn med cochleaimplantat, Skaevinge) - DK Anders Lindgren, SE Manuela Mazzoli (U.O.A. Otochirurgia, Padova) - I Vanessa Migliosi (Internationella föreningen för ungdomar med nedsatt hörsel, Trento) - I Milon Potmesil (The Palacky University, fakulteten för pedagogik, institutionen för specialutbildning, Olomuc) CZ Innehåll: Avsnitt 1 -FORSKARHÖRNAN: Gjb2 (connexin 26)-mutationer är inte största anledningen till dövhet hos den indonesiska populationen (Snoeckx R.L., Djelantik B., Van Laer L., Van de Heyning P., Van Camp G., Department of Medical Genetics, University of Antwerp, Universiteitsplein, Antwerp, Belgium) Avsnitt 2 - SENASTE NYTT: Guidelines för tidig upptäckt av dövblindhet (Sense and The National Deaf Children Society) Avsnitt 3 - FÖRENINGSHÖRNAN: Den populäraste kommunikationsstrategin i dövskolor i tjeckien (M. Potmesil, WP 7) Avsnitt 4 - BLANDAT: Livskvalitet och the cochleaimplantat (M. Potmesil, WP 7) Avsnitt 5 - INSÄNDARE (från föräldrar/familjer) Avsnitt 6 - MÖTEN OCH EVENEMANG
2 AVSNITT 1 - FORSKARHÖRNAN GJB2 (CONNEXIN 26)-MUTATIONER ÄR INTE STÖRSTA ANLEDNINGEN TILL DÖVHET HOS DEN INDONESISKA BEFOLKNINGEN Snoeckx R.L., Djelantik B., Van Laer L., Van de Heyning P., Van Camp G. Department of Medical Genetics, University of Antwerp, Universiteitsplein, Antwerp, Belgium. Fastän ärftlig dövhet är en mycket heterogen skada, ansvarar en variant av denna gen, GJB2 (connexin 26) för upp till 50% av autosomal recessive nonsyndromatisk sensorineural hörselnedsättning i de flesta populationer. Denna studie undersöker bidraget av GJB2 till autosomal recessiv nonsyndromatisk hörselnedsättning hos den indonesiska befolkningen. Vi utförde DNA sekvenseringsanalys hos 120 patienter med grav tidig nonsyndromatisk hörselnedsättningen (i barndomen) och hos 100 kontrollindivider och identifierade tre nya varianter som resulterade i amino acid substitut (p.gly4asp, p.thr5ala, och p.gly160arg ) Fastän vi bevisade att p.gly4asp inte orsakade sjukdom, kunde den patologiska naturen hos p.thr5ala and p.gly160arg inte bestämmas. Ingen återkommande sjukdomsorsakande mutation kunde spåras hos den indonesiska populationen. Dessa resultat står i motsats till de resultat som kommit fram hos andra populationer där GJB2 är mycket stor orsak till kongenital recessiv hörselnedsättning. AVSNITT 2 - SENASTE NYTT GUIDELINES FÖR TIDIG UPPTÄCKT AV DÖVBLINDHET: Vision care for deaf children and young people ( Dessa guidelines är resultatet av ett arbete gjort av en stor grupp olika professionella. Dessa guidelines har gjorts för att hjälpa olika professionella att tidigt kunna identifiera dövblindhet. Guidelines för tidig upptäckt av dövhet har tagits över från the Neonatal hearing screening (NHS) consensus report 2002 (Grandini, Hayes). Guidlines som rör balans har tagits fram av Vestibulargruppen i EU-projektet HEAR. Slutligen, guidelines som berör synen har tagits fram av SENSE och NDCS med deras tillåtelse har har de länkats till denna hemsida. Det är GENDEAFs förhoppning att dessa guidelines skall vara ett användbart verktyg. 2
3 AVSNITT 3 - FÖRENINGSHÖRNAN DEN POPULÄRASTE KOMMUNIKATIONSSTRATEGIN I DÖVSKOLOR I TJECKIEN M. Potmesil Ett av viktigaste ämnen som fortfarande diskuteras inom dövutbildning är fokuserad på kommunikationsstrategi och dess effektivitet. Under åtminstone ett hundra år har utbildningen för döva barn varit polariserat i två huvudgrupper, den tektila (som föredrar teckenspråk) och den orala (för dem som använder tal och läppavläsning i kommunikationen). Totalkommunikation ses idag mer som en utbildningsfilosofi än en kommunikationsmetod. Totalkommunikation definieras bäst som det mest liberala och vidsynta system, vilket också lånar tekniker från en mängd olika metoder. Undervisningen kan använda sig av en kombination av tecken, skrift, mim, tal, bilder eller vilken annan kommunikationsmetod som fungerar. Kommunikationsmetoden avvägas efter studenternas behov och situation. I praktiken använder de flesta totalkommunikationsprogram någon form av simultankommunikation. Studenterna uppmuntras att arbeta med tal- och hörförmågan. Döva barn uppmuntras att utveckla färdigheter inom alla områden (teckenspråk, tal och hörsel), fastän de då kan koncentrera sig på det kommunikationssätt som är bäst för dem. Den största fördelen med totalkommunikation är att den har ett säkerhetsnät för barn som har svårigheter med att följa orala metoder vid användande av ett talat språk (tjeckiska) som stöttas med tecken. Det ger också barnet ett slags utrycksfull kommunikation. En av de största nackdelarna med totalkommunikation är att den tenderar att begränsa ett barns språkvana. Vi kan inte på djupet studera något av de två språken i dess komplexitet och lingvistiska oberoende. Förenklandet av båda språken förhindrar barnen med hörselnedsättningar att bli flytande i något språk med hela dess lingvistiska fullständighet. Utvecklingen av en kommunikationsstrategi vad gäller utbildning av döva i Tjeckien, och innan dess i det forna Tjeckoslavakien, är i mycket lik utvecklingen i Europa. Under de senaste femton åren har den allmänna demokratiseringen i det tjeckiska samhället också påverkat utbildningen av döva såtillvida att det har betytt liberalisering av kommunikationstekniker vid specialskolor. Som en konsekvens av detta kan man se officiella uttalande av rektorer som visat att, i de flesta fall är Totalkommunikation den mest frekventa kommunikationstekniken som används i specialskolor (14 skolor av 23). Så att vi kan finna fler och fler lärare som kan teckna därför att de har deltagit i teckenspråkskurser. Det har gått för kort tid för att se dem som goda teckenspråksanvändare, men de har i de flesta fall nödvändig teckenvokabulär så att de kan stödja sitt talade språk med enkla tecken. Vi hoppas att nyckeltecken kan förklara innehållet i meddelandet. Totalkommunikation verkar vara en mycket användbar teknik för familjen runt omkring ett barn med hörselnedsättning. Hörande föräldrar behöver inte lära sig rent teckenspråk under den tid barnet diagnostiserats som döv. Så Totalkommunikation är, i sådana fall en möjlighet för påbörjandet av effektiv kommunikation, vilket naturligtvis är bättre än ingen kommunkation alls. 3
4 AVSNITT 4 - BLANDAT M. Potmesil LIVSKVALITET OCH THE COCHLEAIMPLANTAT Under de senast åren har antalet personer som använder cochleaimplantat ökat därför att en ny grupp av användare med ett flertal olika nedsättningar har ökat. Det första fallet med ett cochleaimplantat på ett barn med multihandikapp startade diskussioner inom många specialiserade områden.med det första fallet fick specialpedagogik en impuls att ta med i beräkningen, möjligheten att erbjuda dessa implantat också till de barn, vars handikapp är så allvarligt att det är omöjligt att förvänta sig resultat som kan påverka skolutbildningen på ett positivt sätt eller nivån på den utbildning som barnet kan nå. I sådana fall bör man ta hänsyn till utsträckning och metoder för pedagogiskt arbete fore och efter implantatet. Vi har då i åtanke de barn vars nedsättningar gör att traditionell utbildning verkar omöjlig, emellertid, om vi talar om livskvalitet, måste vi poängtera att deras liv och erfarenheter kan komma att nå betydligt högre kvalitativa nivåer. Å andra sidan är vi säkra på att post-implantates mål att bygga funktionellt tal som ett sätt av gemensam kommunikation inte kommer att gälla alla dessa barn. Det är önskvärt att bestämma och ta till sig en något annorlunda kriteria vad gäller valet av implantatkandidater, och samtidigt, att sänka nedre bottengränsen för engagemang i programmet. Det är nödvändigt att reflekter över det faktum att inte alla dessa barn har en fullt funktionabel eller hel familj. Just nu startar vi ett projekt vars mål är att nå de barn med olika typer av funktionsnedsättningar som har vuxit upp/blivit omhändertagna i en omgivning som inte varit den egna familjen.. 1 Vi har här att göra med barn i åldersgruppen upp till 15. Inte desto mindre, vi antar att där kan finnas ett relativt stort antal äldre personer med kombinerade nedsättningar och att några av dessa personer kan komma att tillgodogöra sig ett cochleaimplantat. Vi kan föreställa oss en individs livskvalitetsnivå som det område representerat av en triangel vars hörn är följande: barnet, föräldern och samhällets generella standard på livskvalitet. När vi då talar om barnet under dessa omständigheter, menar vi barnet med en kombinerad nedsättning, barnet vars speciella utbildningsbehov på ett radikalt sätt skiljer sig från den normala tolkningen av barnet med speciella utbildningsbehov. Denna avvikelse är så markant att i de flesta fall refererar den till barn som knappt har fått något intryck av utbildning eller inlärning tidigare och som fått en stämpel som omöjlig vad gäller inlärning eller uppfostran. 2 Vi anser att det är viktigt att utöka listan på de villkor för livskvalitet genom att inkludera alla villkor, med början med de av en bredare karaktär till de med en smalare personlig omfattning. Nuförtiden är en av de många viktiga parametrar för att beskriva livskvalitet skolundervisning och dess tillgänglighet. I Tjeckien kan man få skolundervisning i alla dess former som föreskrives av lagen. Basen är lagen om fundamentala mänskliga rättigher, fastställd av det tjeckiska nationalrådet 16 december 1992 och av den konstitutionella lagen Nr 162/1998 av 12 june 1998 där artikel nr 33 lyder: Alla har rätt till utbildning. Närvaro i skolan är obligatorisk under en period som bestäms av lagen. 1 1 Vi har i åtanke barn som har varit placerade hos olika institutioner pga a domstolsbeslut. Vi tror att det är ett ganska stort antal barn personer som måste tas med i beräkningen, barn placerade på vårdhem, barnhem, institut för spädbarn och andra liknande institutioner. Ett av villkoren som är nödvändigt för hälso- och försäkringsbolagen när de skall bestämma om implantat är en hel och väl fungerande familj. Barn utan egna familjer, som är placerade på diverse institutioner är klart diskvalificerade. Enligt vår erfarenhet kan vi intyga att dessa barn i allmänhet har både mer professionell specialpedagogisk vård och hälsovård på högre nivå än barn med en familj. 2 Inte alla tidigare använda begrepp försvann utan ett spår i historien. En del läkare har fortfarande inte helt övergett sin omoderna postition i relation till barn med multipla handikapp. Sålunda, nuförtiden kan vi fortfarande träffa på uttryck som barnhusbarn, alltför dyrt att undersöka, noll framtid, sängliggande patient, sängvärmare och liknande. 4
5 Livskvalitet bara i relation till ekonomi? Vid fastställandet av livskvalitet kan man inte bortse från den ekonomiska sedan. Om vi skall tala om livskvalitet, kan vi inte bara beakta barn med olika typer av nedsättningar i perspektivet specialpedagogik utan vi måste också inkludera barn som lider av en långvarig åkomma och barn med nedsatt hälsa. Endast när hela gruppen är beskriven på detta breda sätt kan vi fastställa livskvaliteten i de individuella fallstudierna. Om vi använder logiskt matematiskt språk, kan vi beteckna fallstudierna med 1 eller 0. Helt klar så kan vi förvänta oss en skillnad när man jämför, t ex två barns individuella, subjektiva tillstånd som fastställts och uttryckts med 1 eller 0: ett dövt barn vid en konsert antingen får eller får inte en hörapparat, det andra barnet spenderar sin tid liggandes hos IVA efter en allvarlig bilolycka. Om man ser det från det logiska perspektivet, kan till och med det andra barnet få antingen 1 eller 0, men, gränsvärdena kommer att förstås på olika sätt, subjektivt från de i det första fallet. Det finns inte många andra möjlighetr. Dessutom, i ett tillstånd av kris, när t ex livet står på spel, är det en tid när den ekonomiska faktorn kan mänskligt bli bortglömd ett tag för att och detta är bara ett av flera liknande fall få sin chans att komma med vid senare tillfälle! Om vi tar en ny funderare på gruppen multi-handikappade barn, måste vi medge att nyttan av ett cochleaimplantat hos dem, knappast kan jämföras med den förväntade nyttan hos barn med ett enkelt handikapp, dvs hörselhandikapp, allmänt talat dövhet. Det betyder att den förväntade talkvalitetsfaktorn eller faktorn väl talad kommunikation eller faktorn skolans stöd inte kan användas som kriteria för att mäta framgång. Vad som är uppenbart är att nyttan av ett cochleaimplantat för att förbättra livkvaliteten hos ett dövblindt barn är odisputabelt. Vidare, det föreslagna fastställandet men hjälp av 1 och 0 kommer att uppfattas olika i detta fall än i fallet med ett barn med enkelt diagnostiserat handikapp. Det är inte bara ekonomiska kostnader som vi borde beakta. Det är viktigt att ta med i beräkningen de slag av input som är omätbara och ovärderliga. Och ändå vet vi intuitivt att de är oändliga. Vi tänker på de gömda kostnader som är oförnimbara, trots detta är de förväntade av föräldrar och barn. 3 De är del av att vara annorlunda. Så vitt vi vet har ingen stor undersökning gjorts, bara några isolerade fall har beskrivits, på graden av social integrering av barn med cochleaimplantat gjorda under tonåren och senare i vuxen ålder. Det finns några individuella kunskapsbitar om inberäkning av dessa implantatanvändare. Deras ställning i samhället är ganska komplicerad, de är inte accepterade vare sig som döva personer eller som hörande personer.det är en ganska komplicerad situatio för deras potentiella funktion i samhället. Ett annat ämne som kan tolkas som gömd kostnad eller en speciell avgift är föräldrars eller deras representanters förpliktelse. Vad gäller föräldrar verkar det som att deras position är svårare eftersom de tar med sig sina känslor i beslutsprocessen, vilken redan är ganska komplicerad. Vi förväntar oss inte stora emotionella bidrag till beslutstagarprocessen vad gäller den professionella delen, vi kan kanske förvänta oss en något klarare bild av ett sådant åtagande kan betyda. Känslan av osäkerhet representerar en viktig del av förpliktelse som beskrivs här; först känner föräldern detta och senare känner det uppväxande barnet med hörselnedsättning detta. Vi kontrasterar här denna känsla med en relativt högre säkerhetsgrad som barnen med hörselnedsättningar kännt som gått i specialskolor och som startade sin skolgång i ett system som har testats gradvis och förbättrats under mer än hundra år. Å andra sidan, cochleaimplantat, dess applikation och arbete med implantatanvändaren, baseras på betydligt mindre erfarenhet jämfört med traditionella pedagogiska tillvägagångssätt. Speciellt när 3 Det är viktigt att betona att i de beskrivna fallen har vi också att göra med barn som inte har några egna familjer. Förutom termen en förälder, tänker vi automatiskt på en substitutperson. Ju mer institutionella och andra typer av icke-familjevård tilltar desto oftare måste vi uppmärksamma dessa barn och bestämma startvillkoren för dessa implantatkandidater utan en vanlig familj. 5
6 tonårsperioden och också villkoren för skola och livslång integration är inbegripna och också möjligheterna till fortsatt skolgång inklusive möjliga framtida anställningsmöjligheter. Cochleaimplantat är fortfarande bara en teknisk pryl ; re-implantat är fortfarande ett ämne som ofta ifrågasätts. Även den mängd av erfarenhet som man fått när man arbetat med implantatanvändare från deras barndom till vuxen ålder är ojämförbar med traditionella begrepp och erfarenhet medicinskt, speciellt inom pedagogik och psykologi. Föräldrar och lärare genomgår bara vad som verkar vara en lätt beslutsfattningsprocess i fallet med ett flerhandikappat barn. I detta fall borde också den kirurgiska medicinska komplexiteten tas med i beräkningen eftersom mycket ofta svåra skador kan vara direkt ogynsamma för kirurgi. För att stödja fortsatt arbete anser vi att följande villkor är nödvändiga: - att ta fram en livskvalitetsdefinition som respekterar personer med svåra kombinerade nedsättningar - att karaktärisera och beskriva målgruppen på det mest möjliga detaljerade sätt, baserat på nationell forskning inte bara inom familjer utan också inom olika vårdgivande institutioner - att ta fram ett frågeformulär för patienter med målet att ta reda på deras krav på god livskvalietet och välmående - att ta fram ett frågeformulär och ta reda på dagens syn på livskvalitet från olika intressegrupper (föräldrar, utbildare/socialarbetareärare, medicinsk personal, försäkringsbolag) BIBLIOGRAFI: /1/ O Neill,C.: Economic evalution in health care. Proceedings of a Conference on Health Technology Assessment, Queen_ Medical Centre, Nottingham, UK, 2001 /2/ Schulze-Gattermann, H. et al.: Cost benefit analysis of pediatric cochlear implantation- the experience of the Medical University of Hannover. Proceedings of a Conference on Health Technology Assessment, Queen_ Medical Centre, Nottingham, UK, 2001 /3/ Bertram,B;Lenarz, Th; Lesinski,A; Cochlear Implant For Multi-handicapped Children- Pedagogic Demands and Expectations. Cochlear Implant centrum Wilhem Hirte Hannover,
7 AVSNITT 5 - BREV Modern till en av Lega del Filo d Oro s patienter, har skickat detta brev till P. Ceccarani Kära Patrizia, Jag skriver detta brev åt mina föräldrar som ber mig tacka dig för att du skickade dem alla de nummer av Gendeaf News-bulletinen som publicerats hittills. Tack vare bulletinen har vi de senast två åren haft möjlighet att hålla oss uppdaterade på områden av stort intresse som Usher syndrom, psykosociala aspekter på hörselnedsättningar och ny forskning, för att inte nämna Gendeafprojektets hemsida. Det har givit oss ett fönster att se ut och in i genetik- och dövvärlden. Nu när projektet närmar sig sitt slut ville vi bara låta er veta hur värdefullt det har varit för oss Tack ännu en gång. Grazia U. Kära Grazia, Jag blev mycket glad att höra om intresset som våra användare och deras familjer har visat vårt viktiga projekt. En del vänner som jag mötte nyligen från Deafblind Committee of the Lega del Filo d Oro in Osimo som har Usher syndrom berättade också hur mycket de har uppskattat den publicerade informationen i de nummer av bulletinen som handlat om deras syndrom. De tre åre som detta project har pågått har varit mycket lärorikt och jag kan nu bekräfta att målen för publikationen som sattes vid starten nu har uppnåtts. Bulletinen har faktiskt lyckats ge ökad förståelse hos många olika personer med olika typer av ärftlig dövhet och syndrome som är associerade med det. Från både personlig och professionell synpunkt hoppas jag att det samarbets- och kontaktnät som vi etablerat kan fortlöpa i framtiden, låt vara i en annan form. Patrizia Ceccarani Rehabilitation Centre Director Bästa läsare Jag ber er att inte tveka att kontakta mig om ni vill ha ytterligare information och/eller förklaringar vad gäller ämnen i bulletinen eller någonting annat som är intressant för er gällande genetik och dövhet i allmänhet. Ni kan kontakta mig på: ceccarani.p@legadelfiloro.it ; cd@legadelfilodoro.it Tel: /72451 (Lega del Filo d Oro switchboard) / (Diagnostic Centre) Fax: 071/
8 AVSNITT 6 MÖTEN OCH EVENEMANG SAMMANTRÄDEN OCH HÄNDELSER 7 th European Federation of Audiology Societies, Kongress i Göteborg, Sverige, Juni th International Congress on the education of the Deaf, ICED2005, Maastricht, Nederländerna Juli th DbI European Conference on Deafblindness, Presov, Slovakien, 2-augusti 2005 The ICEVI European Conference 2005, Chemnitz, Tyskland augusti 2005 Rubella Course, NUD, Nordic Staff Training Centre for Deaf Bind Service, Donninglund (Danmark), ( XXX National Congress of the Italian Society of Audiology and Speech Problems "The Current Situation and Synergism" (Collaboration). Rom december The 1 International Educational Conference on Batten Disease, hosted by Resource Centre Vision, Örebro, Sverige, 3 6 maj 2006 NHS 2006 Beyond Newborn Hearing Screening: Infant and Childhood Hearing in Science and Clinical Practice, Villa Erba Congress Center, Cernobbio (Como lake), Italien, 31 maj 3 juni 2006 Författaren ansvarar själv och helt för sin publication Den representerar inte Gemenskapens åsikt. Gemenskapen är inte ansvarig för något användande som görs av någon data som kan finnas däri. 8
Bulletinen för det europeiska nätverket för genetisk dövhet (GENetic DEAFness): patogena mekanismer, klinisk och molekylär diagnos, sociala följder
Nummer 0, januari 2003 Bulletinen för det europeiska nätverket för genetisk dövhet (GENetic DEAFness): patogena mekanismer, klinisk molekylär diagnos, sociala följder REDAKTIONSSTYRELSE: Chefredaktör:
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merBulletinen för det europeiska nätverket för genetisk dövhet: patogena mekanismer, klinisk och molekylär diagnos, sociala följder
Nummer 1, mars 2003 Bulletinen för det europeiska nätverket för genetisk dövhet: patogena mekanismer, klinisk och molekylär diagnos, sociala följder REDAKTIONSSTYRELSE : Chefredaktör: Christina Fasser
Läs merenspr k h tec Barn oc
Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar
Läs merHjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström
Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd Doktorand: Huvudhandledare: Handledare: Katarina Baudin Christine Gustafsson Maria Mullersdorf Angelina Sundström Doktorandprojektet Övergripande syftet är att
Läs mer2013-09-03. En likvärdig utbildning för alla. Vi är en samarbetspartner. Alla har rätt att lära på egna villkor. tillsammans gör vi det möjligt
En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning.
Läs merBulletinen för det europeiska nätverket för genetisk dövhet: patogena mekanismer, klinisk och molekylär diagnos, sociala följder
Nummer 2, juli 2003 Bulletinen för det europeiska nätverket för genetisk dövhet: patogena mekanismer, klinisk och molekylär diagnos, sociala följder REDAKTIONSSTYRELSE: Chefredaktör: Christina Fasser (RETINA
Läs merwww.gendeaf.org Bulletin n 6 Utgåva nr.6. Juni 2005
www.gendeaf.org Bulletin n 6 Utgåva nr.6. Juni 2005 Bulletin från det europeiska nätverket om genetisk dövhet (GENetic DEAFness): patogeniska mekanismer, klinisk och molekylär diagnos, social inverkan.
Läs merTI-Nspire internationell forskning: Pilotprojekt 2007-2008
TI-Nspire internationell forskning: Pilotprojekt 2007-2008 Roberto Ricci 1 INVALSI 2 Inledning. Denna avhandling sammanfattar resultaten från en studie av TI- Nspire CAS pilotanvändning avseende undervisning
Läs merHörsel utifrån barnets perspektiv YLVA DAHLIN REDFORS
Hörsel tifrån barnets perspektiv YLVA DAHLIN REDFORS ÖVERLÄKARE ÖNH-KLINIKEN, SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Att höra Språk och kommnikation Grnd för tveckling av talat språk och kommnikation Våra olika
Läs merBulletinen för det europeiska nätverket för genetisk dövhet: patogena mekanismer, klinisk och molekylär diagnos, sociala följder
Nummer 3, november 2003 Bulletinen för det europeiska nätverket för genetisk dövhet: patogena mekanismer, klinisk och molekylär diagnos, sociala följder REDAKTIONSSTYRELSE Patrizia Ceccarani (Lega del
Läs merStudiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadseffekt-analys Markov-modeller
Studiedesign Crash-course i hälso-ekonomi Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadseffekt-analys Markov-modeller Bakgrund Ständigt ökade behov och växande efterfrågan på hälso- och sjukvård kombinerat med
Läs mer1. Arbetsgruppen för folkhälsa har diskuterat och enats om bifogade utkast till rådets slutsatser.
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 17 november 2011 (23.11) (OR. en) 16709/11 SAN 239 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet RÅDETS MÖTE
Läs merHar ni CODA i er verksamhet?
Har ni CODA i er verksamhet? CODA = Children Of Deaf Adults CODA-barn som bokstaverar C-O-D-A på teckenspråk. Bildarkiv: Project Coda orebro.se Har ni CODA i er verksamhet? CODA är en förkortning av det
Läs mer8 tecken på att du har en osund relation till kärlek
! Tisdag 28 mars 2017 Av Alexandra Andersson 8 tecken på att du har en osund relation till kärlek Hamnar du alltid i destruktiva förhållanden? Känner du att du alltid förändrar dig själv för att accepteras
Läs merHelhetsperspektiv vid kombinerad syn- och hörselnedsättning. Program
Helhetsperspektiv vid kombinerad syn- och hörselnedsättning Program Innehåll Kursen innehåller sex olika teman, som alla hör ihop med varandra och skapar ett helhetsperspektiv. Under dagarna berör föreläsarna
Läs merREHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
REKOMMENDATION FÖR REHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING Bakgrund En grav hörselnedsättning försvårar möjligheterna att delta i auditiv kommunikation. För en vuxen person med grav hörselnedsättning
Läs mer2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser
2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i
Läs merGrav hörselnedsättning hos vuxna. Per-Inge Carlsson Överläkare, med dr
Grav hörselnedsättning hos vuxna Per-Inge Carlsson Överläkare, med dr Definition Tonmedelvärde 70 db eller sämre på bästa örat (D Stephens) (70-95) (WHO 61-80 db) Maximal taluppfattning sämre än 50% (30%).
Läs merTalstörningar hos barn - att kontrollera joller och tidig artikulation möjliggör tidig identifiering av barn med risk för senare svårigheter
! Jubileumssymposium 14 juni 2014 Talstörningar hos barn - att kontrollera joller och tidig artikulation möjliggör tidig identifiering av barn med risk för senare svårigheter Anette Lohmander Erik G Svensson
Läs merDiagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola
Diagnostiska metoder Några reflektioner Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola DIAGNOS» dia = genom» gnosis = kunskap Genom kunskap konstatera att en sjukdom föreligger samt fastställa
Läs merKursplanen är fastställd av Programnämnden för rehabilitering att gälla från och med , höstterminen 2017.
Medicinska fakulteten AUDN75, Audiologisk fördjupning inom hörselprevention och barnaudiologi, 12 högskolepoäng Advanced course in Audiology - Preventive Audiology and Pediatric Audiology, 12 credits Avancerad
Läs merOm AKK och modersmål. Kommunikation och språk
Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska
Läs merTips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada
Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada Tvåspråkighet en väg till fullständig kommunikation Barn med hörselskada som går integrerat i hemskolan erbjuds vanligtvis inte att lära sig
Läs merStockholm den 19 oktober 2015
R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard
Läs merBARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014
8 Svensk välfärd: Hörsel på båda öronen, men bara om du inte behöver CI! Habilitering med cochleaimplantat för döva/gravt hörselskadade är en riktig framgångssaga, som har överträffat till och med läkares
Läs merCochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende
Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende Elina Mäki-Torkko överläkare, docent Öron-, näs- och halskliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Hörselnedsättning - konsekvenser Minskad autonomi
Läs merRemissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30).
Göteborg den 8 juli 2011 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30). Sammanfattning Utredningen Med rätt att välja flexibel utbildning
Läs merVad är CHARGE. syndrom?
Vad är CHARGE syndrom? 1 Vad är Charge syndrom? Charge är ett sällsynt syndrom som påverkar flera av kroppens organ. Symtomen varierar kraftigt från person till person, men är ofta mycket komplexa och
Läs merStudiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadsnytto-analys Markov-modeller
Studiedesign Crash-course i hälso-ekonomi Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadsnytto-analys Markov-modeller Sverker Svensjö Kirurgkliniken, Falu Lasarett Den etiska plattformen: 1 Människovärdesprincipen
Läs merFSDB:s verksamhetsplan för åren 2014-2015
Fastställd av FSDB:s kongress 2013 FSDB:s verksamhetsplan för åren 2014-2015 Inledning och bakgrund Förbundets kongress 2011 fattade beslut om en ny form av verksamhetsplan. Tidigare prioriterade vi vissa
Läs merVart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma
Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.
Läs merTecken som stöd för tal, TSS
Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0361/1. Ändringsförslag. Julia Reda för Verts/ALE-gruppen
13.1.2016 A8-0361/1 1 Skäl E E. Under 2014 avslutades 1 887 framställningar, av vilka 1 070 framställningar var otillåtliga. Detta motsvarar en ökning med nästan 10 procent jämfört med siffran för 2013,
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merVarje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser.
Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Denna deklaration ligger i linje med den europeiska visionen
Läs merEn likvärdig utbildning för alla. En rättighet vi främjar genom kunskap, stöd och utveckling
En likvärdig utbildning för alla En rättighet vi främjar genom kunskap, stöd och utveckling Rådgivare Jenny Hübinette Rådgivare Catharina Månsson Syfte: Att få kännedom om vår myndighet samt att få kännedom
Läs merBarn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård
Barn som närstående i palliativ vård Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Email: malin.lovgren@esh.se Upplägg Vad säger lagen om barn som närstående? När barn blir/är närstående
Läs merBarnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Läs merRemissvar på Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)
2014-03- 21 Ert diarienummer: 2013/6517/GV Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Vårt diarienummer: 0049/2014 Ansvarig handläggare: Jenny Ek, jenny.ek@sdr.org Remissvar på Svenska för invandrare valfrihet,
Läs mer8MEA07. Medicinsk genetik, 7,5 hp. Medical Genetics. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2017 HT PRELIMINÄR. Kursplan
8MEA07 Medicinsk genetik, 7,5 hp Medical Genetics Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2017 HT PRELIMINÄR Kursplan Fastställd av Grundutbildningsnämnden Fastställandedatum 2012-12-07 Reviderad
Läs merArbete och hälsa USHER syndrom
Arbete och hälsa USHER syndrom Mattias Ehn (mattias.ehn@sll.se) Habilitering & Hälsa, Stockholms Läns Landsting Audiologiskt Forskningscentrum, Universitetssjukhuset, Örebro Institutet för Handikappvetenskap,
Läs merInledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19
Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde
Läs merFrågor för reflektion och diskussion
Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller
Läs merBarn med avvikande tal- och språkutveckling
Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt
Läs merPatientSafe. Coverage. Information om. FöR BRöSTIMPLANTAT MED SILIKONGEL
Information om PatientSafe Begränsad garanti Coverage FöR BRöSTIMPLANTAT MED SILIKONGEL För säkerhets skull. För din skönhet. För din säkerhet. Försäkra dig om att det bröstimplantat som ska bli en del
Läs merFörslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos
Högre utbildning av god och jämn kvalitet? Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos tankar till produktion av bilar enligt taylorismens principer. Debatten har
Läs merUppföljning efter kurativt syftande kirurgi för magsäcks- och matstrupscancer: Ska vi leta efter recidiv? Magnus Nilsson NREV-dagen 2016
Uppföljning efter kurativt syftande kirurgi för magsäcks- och matstrupscancer: Ska vi leta efter recidiv? Magnus Nilsson NREV-dagen 2016 Tänkbara syften med uppföljning Hjälp med biverkningar av kirurgin
Läs merAUDN71 Audiologisk fördjupning inom hörselprevention och barnaudiologi
Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU KURSPLAN Dnr 1(6) AUDN71 Audiologisk fördjupning inom hörselprevention och barnaudiologi Advanced course in Audiology Preventive Audiology and Pediatric Audiology
Läs merDet Europeiska Hjärthälsofördraget
Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall
Läs merUniversity of Nottingham ett internationellt campus med många inriktningar
Reusable Learning Objects (RLOs) som stöd i undervisningen Susanne Partanen 2008-10-15 University of Nottingham ett internationellt campus med många inriktningar 1 Fakulteten för Medicine and Health Sciences
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merEvidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Läs merNikolaos TSIAMIS Europa Direkt-nätverkssamordnare. Europa Direkt-nätverk EU på lokal och regional nivå
Nikolaos TSIAMIS Europa Direkt-nätverkssamordnare Europa Direkt-nätverk EU på lokal och regional nivå Europa Direkt-nätverk För att informera lokalt ute i landet har EU-kommissionen byggt upp i alla 28
Läs merLäroplan. Baskunskaps & kommunikationsträning med integrerade sportaktiviteter
Läroplan Golden Goal Baskunskaps & kommunikationsträning med integrerade sportaktiviteter 1 Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från SOCRATES-GRUNDTVIG av Europeiska kommissionen. För uppgifterna i
Läs merKommittédirektiv. Flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. Dir. 2010:47. Beslut vid regeringssammanträde den 22 april 2010
Kommittédirektiv Flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp Dir. 2010:47 Beslut vid regeringssammanträde den 22 april 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska, med utgångspunkt
Läs merIdrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna
Idrott och hälsa för alla - hur vi hittar vägarna En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel # of Questions: 15 Question #: 1 I denna uppgift ska du läsa en vetenskaplig artikel (CHCHD2 mutations in autosomal dominant late-onset Parkinson s disease: a genome-wide
Läs merAtt möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården
Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Ett utbildningspaket för barnhälsovården Utbildningspaketet innehåller ett kunskapsstöd två filmer två scenarier en broschyr till föräldrar en studiehandledning
Läs merTIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER
TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd
Läs merFör att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande.
Ebba Petterssons Privatskola Vad är det som gör att man väljer en skola egentligen? Läget, pedagogiken, lärarna eller kompisarna? Och vad är det som gör att man väljer Ebba Petterssons Privatskola? För
Läs merFunktionshinder Aktivitet Delaktighet
Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Kan man mäta delaktighet hos personer med psykiska funktionshinder? Rolf Dalin och David Rosenberg FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland Delaktighet i
Läs merVälkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum
Välkommen till TAKK för Språket hösten 2014 MiM Kunskapscentrum Ett flerspråkigt perspektiv på AKK Samarbetet mellan skolan och hemmet Luz Solano, 2014 Varför AKK på modersmålet? Modersmålet är viktigt
Läs merwww.gendeaf.org Bulletin nr 4 Nummer 4, mars 2005
Nummer 4, mars 2005 Bulletinen för det europeiska nätverket för genetisk dövhet: patogena mekanismer, klinisk och molekylär diagnos, sociala följder. Publicerad med hjälp av Europeiska kommissionen, femte
Läs merAUDN71 Audiologisk fördjupning inom hörselprevention och barnaudiologi
KURSPLAN Dnr 1(6) Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU AUDN71 Audiologisk fördjupning inom hörselprevention och barnaudiologi Advanced course in Audiology Preventive Audiology and Pediatric Audiology
Läs merVad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss?
Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss? Carin Roos Docent vid Institutionen för pedagogiska studier Karlstads Universitet Carin.Roos@kau.se Tre delar 1. Grunden för språklärande 2. Grunden
Läs merBehovsplanering saknas inom CI-vården Tunnelseende hos ansvariga inom sjukvården
Foto: Karim Hatoum ORDFÖRANDEN HAR ORDET Behovsplanering saknas inom CI-vården Tunnelseende hos ansvariga inom sjukvården Vi är mitt uppe i ett skeende en utveckling utan slut. Sent 1980-tal CI-behandlades
Läs merNordisk konferens. Barn med cochleaimplantat/hörselnedsättning Är vi redo för nya perspektiv och insikter?
Nordisk konferens Barn med cochleaimplantat/hörselnedsättning Är vi redo för nya perspektiv och insikter? Wallenbergs Konferenscentrum Göteborg, 4 5 oktober 2010 Internationella föreläsare: Ann Geers Ann
Läs merHörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör
Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Johan Adler, läkare Hörsel- och Balanskliniken, B58 Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merBilaga. Sammanfattning
Bilaga Sammanfattning Ungefär 500 barn och ungdomar är inskrivna som elever i den statliga specialskolan. Enligt skollagen är specialskolan avsedd för elever som på grund av vissa angivna funktionshinder
Läs merBarn iakttar och tar efter det vi gör. Att fungera som familj, skoja och tillbringa tid tillsammans ger glädje och förstärker gemenskapskänslan.
INNEHÅLL Omsorg är kärlek Hushållsarbete Att växa in i sitt ansvar "Att göra något tillsammans" Vad gör vi som familj? Barnets färdigheter Viktiga frågor Gemensam tid Forskningsresultat Att handla är att
Läs merSynliggöra det osynliga: En undersökning av döva och hörselskadade elever i vanliga skolor
Synliggöra det osynliga: En undersökning av döva och hörselskadade elever i vanliga skolor Ingela Holmström Institutionen för lingvistik Sverige Från segregerad till integrerad skolgång En lång tradition
Läs merAdult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview
Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview World Health Organization 2004 All rights reserved. Based on the Composite International
Läs merHare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.
Huvudsyftet med delen: att beskriva uppdelningen i två nivåer för moraliskt tänkande, den kritiska och den intuitiva. Först dock lite bakgrund. H:s metaetik är en form av non-kognitivism som han själv
Läs merGrupparbeten i fria och fasta ramar. En jämförelse av förutsättningar, arbetsförlopp och lärarroll
Grupparbeten i fria och fasta ramar En jämförelse av förutsättningar, arbetsförlopp och lärarroll Av Norbert Häubner Johan Lindell 2008 Utgångspunkt Ett vanligt förekommande studiemoment i universitetskurser
Läs merVad är repetitionslängd?
Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Ny analys visar att den korta CAG-längden inte spelar roll Storleken är inte allt: forskning tyder
Läs merRemissvar på allmänna råd med kommentarer till arbetet med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd
2012-12-13 Ert diarienummer: 62-2012:160 Skolverket 106 20 Stockholm Vårt diarienummer: 1379/2012 Ansvarig handläggare: Jenny Ek, jenny.ek@sdr.org Remissvar på allmänna råd med kommentarer till arbetet
Läs merLäkarutbildningen måste
Läkarutbildningen måste Den här artikeln kan också läsas på Nylegitimerad svensk läkare får numera inte arbeta självständigt i Finland Det kommer att ske genomgripande förändringar av den svenska läkarutbildningen.
Läs merEuropeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE
Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,
Läs merHemoglobinopatier övergångsproblematik barnklinik vuxenklinik
Hemoglobinopatier övergångsproblematik barnklinik vuxenklinik Ulf Tedgård, Barnmedicinska kliniken, Skånes Universitetssjukhus Idag kan de flesta barn med hemoglobinopatier förväntas leva upp i vuxen ålder
Läs merAUDN71 Audiologisk fördjupning inom hörselprevention och barnaudiologi
KURSPLAN Dnr 1(6) Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU AUDN71 Audiologisk fördjupning inom hörselprevention och barnaudiologi Advanced course in Audiology Preventive Audiology and Pediatric Audiology
Läs merAtt beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register
Information 2017-12-14 Art nr 2017-12-37 1(7) Statistik och jämförelser Erik Wahlström erik.wahlstrom@socialstyrelsen.se Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens
Läs merHörselnedsättning hos skolbarn
Hörselnedsättning hos skolbarn Inger Uhlén Patientflöde öron, hörsel och balans barn Karolinska Universitetssjukhuset Hörselnedsättning upptäcks 25 20 15 10 5 0 under hela uppväxten 1991 1992 1993 1994
Läs merFöredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se
Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number
Läs merSOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merProgram. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 26 juli 31 juli 2009
Program Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 26 juli 31 juli 2009 Söndag den 26 juli 16.00 21.00 Måndag den 27 juli 09.00 10.00 10.30 11.30 11.30 12.00 12.00 13.30 13.30 15.00 15.00 15.30 15.30 16.30
Läs merTHE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON
Läs merAUDA36, Barnets utveckling, 7,5 högskolepoäng Child Development, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle
Medicinska fakulteten AUDA36, Barnets utveckling, 7,5 högskolepoäng Child Development, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Programnämnden för rehabilitering 2016-05-31
Läs merParadigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
Läs merKan tillit och tilltro påverkas politiskt?
Kan tillit och tilltro påverkas politiskt? Margareta Kristenson, Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Linköpings
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:36 LS 0910-0865 1 (3) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:29 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med
Läs merHörapparatbrukare och kommunikation. Goda råd som bidrar till god kommunikation
Hörapparatbrukare och kommunikation 5 Goda råd som bidrar till god kommunikation Detta är broschyr nummer 5 i en serie från Widex om hörsel och hörselrelaterade ämnen. Kommunikation När man har problem
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people
Läs mer5. Nytta av hörapparat
5. Nytta av hörapparat Sammanfattning Den systematiska litteraturöversikt som genomförts visar att man i de flesta studierna jämfört två eller tre hörapparater avsedda för personer med lätt till svår hörselnedsättning
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Läs merUtbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop?
Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop? Borås 12 oktober 2018 Göran Henriksson Enheten för samhällsanalys, Västra Götalandsregionen Hur relationer mellan befolkningsgrupper utvecklas + +
Läs merSocial Impact Report 2014
Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...
Läs merUtbildningsdepartementet 103 33 Stockholm
Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Föräldraföreningen Talknutens yttrande till betänkandet Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning,
Läs merMultidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter
Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Kontaktsjuksköterskans roll vid MDK linn.rosell@skane.se Disposition: Genomförda delprojekt Kontaktsjuksköterskans roll Pågående
Läs merteckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.
Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.
Läs mer