Bilagor Kartläggning av samverkansöverenskommelse

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2014/1039-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Kartläggning av individ- och familjenämndens samverkansöverenskommelser Förslag till beslut Individ- och familjenämnden tar del av rapporten och beslutar att lägga den till handlingarna samt ger förvaltningen i uppdrag att använda materialet för att säkerställa att viktiga överenskommelser uppdateras eller tillskapas under 2015 samt att hantering av synpunkter och klagomål om den egna verksamheten arbetas in i dokumentet. Ärendebeskrivning Individ- och familjenämnden har önskat att få en uppföljning av den samverkan som finns idag mellan nämndens verksamheter och andra myndigheter och organisationer genomfördes en enkätundersökning av samverkande aktörers syn på frågor om bemötande, tillgänglighet, kompetens samt hur samverkan fungerar. Under 2014 har Konsult och service följt upp de formaliserade samverkansöverenskommelser som finns idag samt vilka områden där samverkan kan behöva utvecklas.kartläggningen ska fungera som underlag för en eventuell förnyad undersökning av samverkansparternas åsikter om samverkan med nämndens verksamheter samt utgöra ett underlag för fortsatt utveckling av skriftliga samverkansöverenskommelser. Sociala nämndernas förvaltning har skrivelse lagt fram förslag till beslut. Bilagor Kartläggning av samverkansöverenskommelse Skickad av: Teresia Kjellgren - aq339

2 Utredningar & rapporter Västerås stad, Konsult och Service 7 U 2014:7 Kartläggning av Individ och familjenämndens samverkansöverenskommelser Konsult och Service, Västerås , Anna Eriksson, Utredningar och rapporter produceras av Konsult och Service på uppdrag av Västerås stads förvaltningar och bolag.

3 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Avgränsning... 3 Metod... 3 Resultat... 4 Vad säger lagar och föreskrifter om samverkan... 4 Framgångfaktorer för samverkan... 4 Samverkan i kvalitetsledningssystem... 5 Samverkan i Öppna jämförelser... 6 Kvalitetsområdet helhetssyn och samordning... 6 Viktiga samverkanspartners enligt Öppna jämförelser... 7 Individ och familjenämndens skriftliga samverkansdokument... 9 Vilken extern samverkan finns och vilken saknas enligt Öppna jämförelser? Vilken intern samordning finns och vilken saknas enligt Öppna jämförelser? Sammanfattande diskussion Källor

4 Bakgrund År 2012 genomfördes en enkätundersökning riktad till aktörer som samverkar med Individ och familjenämndens verksamheter. I enkäten ställdes det frågor om bemötande, tillgänglighet och kompetens samt om hur samarbetet fungerar. Enkäten skickades till personer på central nivå för 16 utvalda samverkanspartners (Polisen, Landstinget, proaros skolverksamheter, proaros barnomsorg, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Åklagarmyndigheten, Bostad Västerås, Tingsrätten och Kronofogden). Individ och familjenämnden har önskemål om en mer utförlig undersökning kring den samverkan som finns idag och vad som kan förbättras i denna samverkan. Som utgångpunkt för en sådan undersökning önskar Sociala nämndernas förvaltning en tydligare bild av den samverkan som sker idag och inom vilka områden som samverkan saknas. Sociala nämndernas förvaltning har därför uppdragit åt Konsult och Service att genomföra en kartläggning av den samverkan som sker idag och som är formerad i skriftliga överenskommelser. Syfte Syftet med kartläggningen är att få en tydligare bild av den samverkan som sker mellan verksamheter inom Individ och familjenämnden och aktörer utanför Sociala nämndernas förvaltning och som dessutom regleras i skriftliga överenskommelser. Vilka samverkansöverenskommelser och andra samverkansdokument finns upprättade? Inom vilka områden saknas det aktuella samverkansöverenskommelser? Kartläggningen ska kunna fungera som underlag vid en eventuell undersökning av samverkanspartners åsikter kring samverkan. Den ska dessutom användas i arbetet med att ta fram nya och följa upp befintliga samverkansöverenskommelser. Avgränsning Kartläggningen omfattar enbart den samverkan som är reglerad i skriftliga överenskommelser, handlingsplaner eller andra samverkansdokument. Det vill säga samverkan ska vara reglerad i skriftliga samverkansdokument som beskriver vilken samverkan som parterna förbinder sig till eller har som mål att arbeta mot. Kartläggningens huvudfokus är samverkan med verksamheter/aktörer utanför Sociala nämndernas förvaltning. Metod Samverkansöverenskommelserna och de övriga samverkansdokumenten har tagits fram av Sociala nämndernas förvaltning utifrån avtalsdatabasen och diariet. Sociala nämndernas förvaltning har även kontaktat enhetscheferna för myndighetskontoren och proaros öppenvård för att samla in eventuella ytterligare skriftliga överenskommelser kring samverkan. För att se inom vilka områden aktuella samverkansöverenskommelser saknas har Öppna jämförelser använts. I öppna jämförelser ställs frågor om samverkan inom olika verksamhetsområden varav flera av rör socialtjänsten och Individ och familjenämndens ansvarsområde. 3

5 Resultat Vad säger lagar och föreskrifter om samverkan I Socialtjänstlagen (SoL) står det uttryckligen att Socialnämndens insatser vid behov ska genomföras och utformas i samverkan: Socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. (3 kap. 5 Socialtjänstlagen 2012:776) Samverkan har sedan länge varit reglerat i lagen. I och med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, som kom ut år 2011, har kravet på samverkan betonats ytterligare: Den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska identifiera de processer enligt 2 1 där samverkan behövs för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten. Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra organisationer. (4 kap. 5 SOFS 2011:9) I januari 2010 infördes en lagstadgad skyldighet som innebär att kommun och landsting tillsammans ska upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser från både kommun och landsting. Detta för att säkerställa att den enskildas samlade behov av hälso- och sjukvård samt socialtjänst tillgodoses. (HSL 3 f och SoL 2 kap. 7 ) Sedan januari 2010 är landsting och kommuner skyldiga att ingå överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning (8 a i hälso- och sjukvårdslagen och 5 kap 8 a socialtjänstlagen SoL). Sedan juli 2013 är kommuner och landsting även skyldiga att ingå överenskommelse kring personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopingsmedel. För gruppen barn och unga finns det särskilda bestämmer i 5 kap. Socialtjänstlagen. Här står det bland annat att socialnämnden, tillsammans med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs, ska uppmärksamma och verka för att barn och ungdom inte vistas i miljöer som är skadliga för dem. (SoL 5 kap 1 ). Socialnämnden ska även samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs i frågor som rör barn som far eller riskerar att fara illa. (SoL 5 kap 1 ) Framgångfaktorer för samverkan Det finns flera vägledningar, policymaterial och liknande kring samverkan rörande olika målgrupper och lagstiftning. Socialstyrelsens Strategi för samverkan barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa är tänkt som ett stöd för samverkan kring barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. I denna strategi tas även generell kunskap om framgångsfaktorer och hinder vid samverkan upp. 1 2 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet (SOFS 2011:9, 4 kap 2 ) 4

6 Enligt strategin visar forskning att en genomtänkt strategi och struktur för samverkansarbetet som involverar alla ledningsnivåer behövs för en framgångsrik samverkan. De samverkande verksamheterna behöver verktyg för styrning och struktur men också en grundläggande samsyn. De flesta forskare är överens om att samverkan är en viktig ledningsuppgift. Många forskare påpekar också att ett tydligt syfte med samverkan samt gemensamma och tydliga mål och ansvarsområden är av stor betydelse. Ytterligare en framgångsfaktor som tas upp är samsyn och gemensam problemförståelse. Framförallt hänger detta ihop med hantering av kulturella hinder i form av olika värderingar, språkbruk samt kunskaps- och förklaringsmodeller. Forskningen nämner även faktorer som motivation, ett upplevt behov av samverkan, lyhördhet, god kommunikation, intresse, engagemang och ömsesidigt förtroende. 2 För att kunna vidareutveckla sin samverkan behöver verksamheterna följa upp och utvärdera arbetet. Detta förutsätter i sin tur att verksamheterna systematiskt dokumenterar sin samverkan. 3 Rent allmänt konstaterar man att samverkan kräver stora investeringar i tid och energi, både för att etablera samverkan och för att hålla den vid liv. 4 I Socialstyrelsens Samverka för barns bästa en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer finns det ett särskilt kapitel kring avtal och överenskommelser. Här framkommer det att det ofta är ett komplicerat och tålamodskrävande arbete att utarbeta, implementera och följa upp gemensamma skriftliga överenskommelser/avtal. Enligt vägledningen är det därför viktigt att de verksamhetsansvariga överväger för vilka målgrupper eller situationer som skriftliga avtal/överenskommelser är ett lämpligt stöd. 5 Samverkan i kvalitetsledningssystem 6 Sociala nämndernas förvaltning arbetar för tillfället med att bygga upp ett kvalitetsledningssystem på Insidan (Västerås stads intranät). Strateg på Sociala nämndernas förvaltning bygger upp strukturen i systemet och därefter fyller verksamheterna själva på med information om processbeskrivningar, rutiner och checklistor. Detta så personalen har tillgång till uppdaterade processer och rutiner för att kunna utföra sitt arbete på ett kvalitetssäkrat sätt. Länkar till lagstiftning och vägledande dokument inom området kommer också att läggas in i kvalitetsledningssystemet. När alla verksamheter byggt upp sina processer i systemet är nästa steg att identifiera eventuella samordningsbrister mellan verksamheterna och att bygga interna samverkansprocesser. Efter detta kommer arbetet med att bygga externa samverkansprocesser att sättas igång, vilket behöver ske i samverkan med externa samverkansparter. De överenskommelser, rutiner och checklistor med mera som finns kring extern samverkan kommer således att med tiden finnas i kvalitetsledningssystemet. Eftersom det i dagsläget inte finns någon samlad bild kring den samverkan som sker har emellertid Sociala nämndernas förvaltning svårt att säga hur stor denna del kommer att bli. 2 Socialstyrelsen: Strategi för samverkan kring barn som far illa, s Socialstyrelsen: Strategi för samverkan kring barn som far illa, s 20 4 Ibid. s 7 5 Socialstyrelsen: Samverka för barns bästa en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer, s Enligt samtal med strateg på Sociala nämndernas förvaltning som arbetar med kvalitetsledningssystemet, februari

7 Enligt den strateg på Sociala nämndernas förvaltning som arbetar med kvalitetsledningssystemet är beskrivningen av verksamheternas processer en förutsättning för att man ska kunna förstå andras verksamheter och arbete. Ett ledningssystem med tydliga beskrivningar av de olika verksamheternas arbete och en ökad förståelse för varandras verksamheter utgör i sig incitament för ökad samverkan. Samverkan i Öppna jämförelser På uppdrag av regeringen samlar Socialstyrelsen i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) in information om olika aspekter av kvalitet, resultat och effektivitet inom områden som kommuner, landsting och regioner ansvarar för. Uppgifterna redovisas som indikatorer i så kallade öppna jämförelser (ÖJ). Öppna jämförelser är avsedda att användas som verktyg för analys, uppföljning och utveckling inom bland annat socialtjänstens samt hälso- och sjukvårdens verksamheter. Syftet är att förbättra kvaliteten och främja en god vård och omsorg för den enskilde. Öppna jämförelser görs för följande områden inom Individ- och familjenämndens verksamhetsområde: Stöd till brottsoffer Sociala barn- och ungdomsvården Ekonomiskt bistånd Missbruks- och beroendevård Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Kvalitetsområdet helhetssyn och samordning Indikatorerna i öppna jämförelser tas fram med utgångpunkt i fem kvalitetsområden. Ett kvalitetsområde är helhetssyn och samordning. Detta kvalitetsområde utgår från den enskildes samlade livssituation och att det vid behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter/utförare/professioner ska finnas en samordning med tydlig ansvarsfördelning. Här ingår både indikatorer som rör rutiner för intern samordning och rutiner för extern samverkan. Indikatorerna utgår från 3 kap 5 socialtjänstlagen (2012:76) och 4 kap. 5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) 7 Indikatorerna om intern samordning och extern samverkan baseras på uppgifter som samlats in via enkäter till kommunerna. Indikatorerna speglar således de svar som kommunerna själva har lämnat. Följande indikatorer om intern samordning och extern samverkan ingår i öppna jämförelser: Rutiner för samordning i enskilda ärenden I enkäterna till kommunerna ställs frågor om det finns skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur samordning i enskilda ärenden ska ske med ett antal specificerade verksamheter inom Socialtjänsten. Enligt Socialstyrelsen är en formaliserad och strukturerad intern samordning, i form av gemensamma skriftliga rutiner för hur samordningen ska genomföras, ett medel för att stärka stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet i samarbetet. Rutinerna kan utgöra ett stöd för handläggarna och därmed vara till nytta för den enskilde. 7 Se sida 4. 6

8 Överenskommelse för extern samverkan i enskilda ärenden I enkäterna till kommunerna ställs även frågor om huruvida det finns skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske med ett antal externa aktörer. (Med extern aktör avses här aktörer som finns utanför den egna kommunens socialtjänst.) Enligt Socialstyrelsen kan en formaliserad samverkan i form av en skriftlig överenskommelse minska risken för godtycke i samverkan. Rutiner som beskriver ansvarsfördelningen och ett bestämt tillvägagångssätt utgör ett stöd för handläggarna och kan öka förutsättningarna för en gemensam planering och enigt agerande. Aktuella rutiner/överenskommelser Socialstyrelsen betonar även vikten av att följa upp att rutinerna och överenskommelserna verkligen stödjer insatserna till den enskilde. I öppna jämförelser ställs därför frågor om huruvida rutinerna och överenskommelserna har följts upp, och vid behov reviderats, under det senaste året/de senaste två åren. (I öppna jämförelser om stöd till brottsoffer räknas rutiner/överenskommelser som följts upp under de senaste två åren som aktuella. I övriga öppna jämförelser inom Socialtjänstens område räknas rutiner/överenskommelser som aktuella om de följts upp under det senaste året.) Exakta definitionen av indikatorerna varierar något mellan de olika områden som öppna jämförelser görs inom. Även hur indikatorerna presenteras varierar. Enligt Socialstyrelsen är ett utvecklingsområde som de har framför sig att få en bättre helhetssyn mellan områdena. Viktiga samverkanspartners enligt Öppna jämförelser Nedan redovisas de verksamheter och aktörer som det i de senaste 8 publicerade öppna jämförelserna frågas om det finns rutiner/överenskommelser om samordning/samverkan med. Det vill säga det är aktörer som Socialstyrelsen anser samordning/samverkan bör ske med. Socialstyrelsen påpekar emellertid att det inte utesluter att samverkan behövs med andra organisationer eller myndigheter än de uppräknade. Vilka parter som i öppna jämförelser tas upp som viktiga att samverka med kan också variera något mellan åren varför verksamheter och aktörer kan tillkomma medan andra kan komma att tas bort. För stöd till brottsoffer är det olika verksamheter/aktörer som tas upp som viktiga samverkanspartners beroende på om den våldsutsatta/den som upplevt våldet är ett barn eller en vuxen. 8 Avser de senaste öppna jämförelserna som fanns publicerade i juni

9 Figur 1 Interna verksamheter och externa aktörer som det i öppna jämförelser frågas om verksamhetsområdet har skriftliga rutiner/överenskommelser om samordning/samverkan i enskilda ärenden med Verksamhetsområde Interna verksamheter Externa aktörer Stöd till brottsoffer 1) Barn Ekonomiskt bistånd Familjerätten Missbruks- och beroendeverksamheten Socialpsykiatrin LSS-verksamheten Vuxna Ekonomiskt bistånd Barn- och ungdomsvården Familjerätten Missbruks- och beroendeverksamheten Socialpsykiatrin LSS-verksamheten Äldreomsorgen Barn Polis BUP Skola Förskola Vuxna Polis Vuxenpsykiatri Primärvården Ungdomsmottagning Kvinnojour Sociala barn- och ungdomsvården 1) Missbruks- och beroendevård 1) Ekonomiskt bistånd 2) Ekonomiskt bistånd Missbruk Socialpsykiatrin Våld i nära relationer LSS/barn LSS/vuxna Familjerätt Ekonomiskt bistånd Barn och unga Personer med funktionsnedsättning Hemlöshet Socialpsykiatri Våld mot närstående Äldreomsorg Barn- och ungdomsvården Vuxenvården Arbetsmarknadsverksamhet för biståndsmottagare Tandvård Mödravård Barnhälsovård Primärvård Barn- och ungdomspsykiatrin Barn- och ungdomsmedicin Barn- och ungdomshabilitering Förskola Skola Polis Landstinget Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Primärvården Öppenpsykiatrin Kronofogdemyndigheten 4) Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 3) - Bostadsföretag/hyresvärdar 5) Frivilligorganisationer (organisationer som erbjuder insatser till hemlösa eller personer utestängda från den ordinarie bostadsmarknaden) 1) Avser öppna jämförelser ) Avser öppna jämförelser ) Avser öppna jämförelser 2012 (genomförs vartannat år) 4) I 2014 års Öppna Jämförelse om Ekonomiskt bistånd kommer Kronofogdemyndigheten att tas bort från listan över externa aktörer som man tillfrågas om man har skriftlig samverkansöverenskommelse med. 5) I öppna jämförelser om hemlöshet frågas det inte bara om extern samverkan i enskilda ärenden utan även om samverkan på övergripande nivå. 8

10 Individ och familjenämndens skriftliga samverkansdokument Nedan redovisas de skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser, handlingsplaner och övriga dokument kring samverkan som enligt Sociala nämndernas förvaltning finns upprättade mellan Individ och familjenämnden och externa aktörer (verksamheter utanför Sociala nämndernas förvaltning). Även dokument som är upprättade på annan nivå i Västerås stad eller regionalt och som berör Individ och familjenämndens verksamhetsområde redovisas. För överenskommelserna/avtalen som rör sjukvård för hemlösa (3), samverkansprojekt för ungdomar (8) och Kramis verksamhet (9) har tiden för överenskommelsen gått ut. Här kommer nya överenskommelser/avtal att tas fram. Lokala handlingsplanen för riskbruk, missbruk och beroendevård (16) samt regionalt styrdokument för missbruks- och beroendevården i (18) avser år 2013 respektive åren och saknas således för år Dessa dokument ska göras om men först efter att nationella riktlinjer har tagits i länet, vilket kommer att ske under hösten Figur 2 Förteckning över de skriftliga samverkansöverenskommelser/-avtal, handlingsplaner och övriga samverkansdokument som finns upprättade inom, Individ och familjenämnden eller berör nämndens verksamheter Överenskommelser/avtal Överenskommelse/avtal Samverkande parter Vad överenskommelsen avser Giltighetstid Övrigt 1 Överenskommelse i s län om samverkan vid brottsoffer- och personsäkerhetsarbete Socialtjänsten s kommuner - Polismyndigheten Hur parterna på ett strukturerat sätt kan samverka kring brottsoffer som polisanmält hot, våld eller trakasserier. Avtalet upprättat Avtal fastighetsägare - Individ och familjenämnden - Fastighetsägare i Västerås Samarbetsavtal med fastighetsägare i Västerås kring tilldelning av lägenheter för kommunala flykting-mottagandet och övriga bostadssociala behov. Gäller från undertecknandet tills vidare. Ett avtal tecknas per fastighetsägare. 3 Avtal om sjukvård för hemlösa - Individ och familjenämnden - Landstinget Avtal om den verksamhet som Västerås stad och landstinget bedriver för att ge hälso- och sjukvård åt hemlösa utan kontakt med sjukvården. Avser 1 januari 2008 till 31 december 2010 med förlängning om två år. Avtalet är utgånget, nytt avtal kommer att tas fram av SNF. 4 Samverkansavtal gällande Barnahus i - Socialtjänsten i s kommuner - Polismyndigheten i - Åklagarkammaren i Västerås - Barn- och ungdomspsykiatrin - Barn och ungdomskliniken Avtalet reglerar åtaganden som gäller Barnahus. Barnahus målgrupp är barn och ungdomar som misstänks vara utsatta för våld främst i nära relation, sexualbrott samt barn som bevittnat våld. Gäller från Om ingen part säger upp avtalet förlängs det med ett år i taget tills vidare. 9

11 5 Samarbetsavtal mellan länets kommuner för gemensam verksamhet, Barnahus i - s läns kommuner Avtal utifrån ovanstående samverkansavtal som reglerar värdkommunen (Västerås stad) och övriga kommuners ansvar kring Barnahus Gäller tillsvidare från Förlängs med ett år i taget om ingen säger upp avtalet. 6 Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandare i Västerås - Socialtjänst (Individ och familjenämnden) genom Integrationsenheten och Socialkontor Ekonomi - Vuxenutbildningscentrum -Arbetsförmedlingen - Migrationsverket Insatser för vissa nyanlända invandrare. Överenskommelsen syftar till att bidra till en gemensam behovsbild och målsättning. Gäller till Asyl- och integrationshälsan Samarbetsavtal om verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning i kombination med missbruksproblematik Överenskommelse om samverkansprojekt mellan Landstinget och Individ och familjenämnden om mottagning för ungdomar som använder droger Samarbetsavtal avseende Kramiverksamhet i Västerås Avtal om drift 2014 av den kommunala delen av ungdomsmottagningen - Västerås stad, Individ och familjenämnden - Landstinget (Division Närsjukvård Psykiatri) - Socialtjänst (Individ och familjenämnden) - Landstinget - Västerås stad, Sociala nämndernas förvaltning - Kriminalvården i Västerås - Arbetsförmedlingen Västerås - Västerås stad, individ och familjenämnden - Landstinget Samordnade insatser genom verksamheten Spindelns utredning och behandling samt gruppbostäderna Markörgatan och Skillsta Samverka och driva gemensam mottagning (MiniMaria) för ungdomar som missbrukar alkohol eller andra droger. Samverka om insatser för arbetslösa, kriminellt belastade ungdomar och vuxna genom verksamheten Krami Avtal kring psykosociala delen av ungdomsmottagningen som drivs av Landstinget på uppdrag av Västerås stad. Gäller till Om ingen part sagt upp avtalet förlängs det med två år. 1 mars 2009 till 28 februari 2011 Avtalet gäller till Avser till Överenskommel sen är utgången. Ny överenskommelse ska tas fram av SNF och Bup. Avtalet är utgånget. Frivården ska uppdatera och återkomma till SNF med förslag Överenskommelse om samverkan kring barn med psykisk funktionsnedsättning och/ eller sammansatt social och psykiatrisk problematik Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och Västerås stad avseende vuxna personer med psykisk sjukdom/ funktionsnedsättning - Västerås stad, Sociala nämndernas förvaltning - Landstinget - Landstinget - Västerås stad, Sociala nämndernas förvaltning Samverkan kring barn med psykisk funktionsnedsättning och/eller sammansatt social och psykiatrisk problematik Överenskommelse om samverkan för att tillgodose behovet av samordnade insatser som vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning har. 14 juni oktober juni oktober 2015 En lokal handlingsplan har upprättats som konkretisering av denna överenskommel se (se nedan). 10

12 13 14 Överenskommelse om Idéburet Offentligt partnerskap Samverkanöverenskommelse 1 och 2 (Överenskommelser kring brottsförebyggande arbete) - Västerås stad, Individ och familjenämnden Västerås Stadsmission Västerås stad Polismyndigheten i s län Partnerskap om verksamhet för personer med missbuks- och/eller psykiatrisk problematik, vissa i kombination med hemlöshet. Verksamheter: Mötesplats för hemlösa, Drogfri mötesplats/ Motivationscentrum, Kontaktmannaskap och samtalsstöd. Ök kring att gemensamt arbeta för att förebygga brott och öka tryggheten i Västerås. Del 2 innehåller fokusområden som samverkan ska fokusera på: 1) Bostadsrelaterade brott, 2)Skadegörelse, 3) Tidiga insatser för unga narkotikamissbrukare, 4) Våld i offentlig miljö samt 5) Samverkan kring lokal problembild Överenskommel sen gäller 1 mars februari Enligt avtalet ska uppföljningsmöte ske 3 gånger/år Ök 1 gäller tills vidare Ök 2 gäller till Handlingsplaner Handlingsplan Handlingsplan om lokal samverkan i Västerås kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd inklusive barn med psykisk funktionsnedsättning och/eller sammansatt social psykiatrisk problematik Lokal handlingsplan för riskbruk, missbruk och beroendevård 2013 Samverkande parter - Individ och familjenämnden samt nämnden för funktionshindrade - Landstinget (Primärvård, Handikappcentrum, Barn och ungdomspsykiatrin) -Barn- och ungdomsnämnden samt Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden - Västerås stad, Sociala nämndernas förvaltning - Landstinget (Primärvården, psykiatri /beroendemottagning, psykiatri/ ångestmottagning, psykiatri/affektiv mottagning) - Kriminalvården Vad handlingsplanen avser Syftar till att säkerställa att mål för barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa, inklusive barn/ungdomar med funktionsnedsättning och/eller sammansatt social och psykiatrisk problematik, uppnås. Beskriver lokala arbetet i Västerås med missbruksoch beroendevård samt identifierar gemensamma utvecklingsområden. Detta utifrån regionalt styrdokument kring hur kommunerna och övriga professioner arbetar med riskbruk, missbruk och beroende. Giltighetstid Handlingsplanen är giltig Den är reviderad och ska revideras 1 gång/år Handlingsplanen avser år Övrigt I bilagan till handlingsplanen finns en förteckning över operativ samverkan inom området. Handlingsplanen ska göras om men först efter att nationella riktlinjer har tagits i länet under hösten

13 Övriga samverkansdokument Samverkansdokument Mäns våld mot kvinnor, Strategi Regionalt styrdokument för missbruks- och beroendevården i Trafiknykterhetspolicy för s län, Samverkan mot alkohol och droger i trafiken SMADIT Samverkande parter Länsstyrelsen, s län Landstinget Polismyndigheten i s län Åklagarmyndigheten Kriminalvården s kommuner s Kommuner och Landsting (VKL) Kriminalvården Landstinget s kommuner Statens Institutionsstyrelse Landstinget Polismyndigheten i s län Vägverket Kriminalvården s kommuner och landsting (VKL) Länsstyrelsen Innehåll Tid Övrigt Syftet med strategin är att länets kommuner, landsting, och berörda myndigheter, samverkar och samordnar sitt arbete för att utveckla stödet till våldutsatta i nära relationer -kvinnor, barn, män-samt att förebygga och avskaffa våldet. Även ideella föreningar med verksamhet inom området ska ingå. Styrdokument som ska ge stöd åt kommunerna, landstinget, Kriminalvården, Statens Institutionsstyrelse och övriga professionellas arbete med att implementera Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Samverkansmodell för att minska alkohol och drograttfylleriet i s län. Detta genom en arbetsmetod för att snabbt erbjuda behandling till personer som kört motorfordon i alkohol- eller drogpåverkat tillstånd. Strategin avser åren Styrdokumentet avser åren Den 2 juni 2008 startade arbetet med SMADIT i. Policyn är undertecknad april 2009 Utifrån denna strategi har Sociala nämnderna utarbetat en handlingsplan. Styrdokumentet ska göras om men först efter att nationella riktlinjer har tagits i länet under hösten VKL ansvarar för revideringar. Vilken extern samverkan finns och vilken saknas enligt Öppna jämförelser? Nedan följer en redogörelse utifrån Öppna jämförelser kring vilka externa aktörer som Individ och familjenämndens verksamheter har skriftliga överenskommelser om samverkan i enskilda ärenden med. För sociala barn- och ungdomsvården, stöd till brottsoffer samt missbruks- och beroendevården baseras uppgifterna på de svar som lämnats i 2014 års öppna jämförelser. För ekonomiskt bistånd och hemlöshet baseras uppgifterna på de svar som lämnats i 2013 respektive 2012 års öppna jämförelser. 9 Med överenskommelse för extern samverkan avses i öppna jämförelser en skriftlig och på ledningsnivå beslutad överenskommelse för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske med respektive aktör. Med aktuell menas att överenskommelsen är upprättad alternativt uppföljd och vid behov reviderad under det senaste året/de senaste två åren 10. Hur resultaten (indikatorerna) redovisas skiljer sig något mellan de olika områden som öppna jämförelser görs inom. För vissa områden redovisas två indikatorer; en indikator som anger om kommunen har en överenskommelse och en annan som anger om överenskommelsen är aktuell. För andra områden redovisas endast en indikator som anger om kommunen har en års öppna jämförelser av hemlöshet och ekonomiskt bistånd kommer att publiceras i september 2014 respektive oktober I öppna jämförelser om stöd till brottsoffer räknas överenskommelser som aktuella om de upprättats eller följts upp under de senaste två åren. I övriga öppna jämförelser inom socialtjänsten räknas överenskommelser som aktuella om de upprättats eller följts upp under det senaste året. 12

14 aktuell överenskommelse eller inte. Enligt Socialstyrelsen går man emellertid mot att endast redovisa en indikator. Det vill säga att det inom alla områden enbart kommer att framgå om kommunen har aktuell samverkansöverenskommelse eller inte. Stöd till brottsoffer I 2014 års öppna jämförelser av kommunernas stöd till brottsoffer har Socialstyrelsen avgränsat jämförelsen till att omfatta nedanstående tre grupper av brottsoffer. (Kommunernas stöd till andra grupper av brottsoffer omfattas därmed inte av öppna jämförelser.): Vuxna utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående (våldsutsatta vuxna) Barn utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående (våldsutsatta barn) Barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående (barn som bevittnat våld). Enligt öppna jämförelser hade i januari 2014 omkring en tredjedel av kommunerna aktuella överenskommelser för extern samverkan med andra aktörer kring stöd till brottsoffer. Individ och familjenämnden i Västerås hade aktuella skriftliga överenskommelser med alla de nämnda aktörerna gällande samverkan kring våldsutsatta vuxna. När det kommer till samverkan kring våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld fanns det samverkansöverenskommelser med barn- och ungdomspsykiatrin, förskola och skola. Däremot saknades det aktuell samverkansöverenskommelse med polis. Det finns emellertid ett samverkansavtal gällande Barnahus i där bland annat Västerås stad, Polismyndigheten i samt Barn- och ungdomskliniken är avtalsparter. Detta avtal undertecknades år Figur 3 Externa aktörer med vilka det enligt öppna jämförelser 2014 fanns aktuell överenskommelse om samverkan i enskilda ärenden kring stöd till brottsoffer Stöd till brottsoffer Våldsutsatta vuxna Västerås aktuell överenskommelse? Andel (%) kommuner med aktuell överenskommelse Polis JA 33% Vuxenpsykiatri JA 24% Primärvården JA 24% Ungdomsmottagning JA 18% Kvinnojour JA 34% Våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld Polisen NEJ 51% Barn- och ungdomspsykiatrin JA 69% Förskola JA 56% Skola JA 61% Uppgifterna baseras på enkät till kommunerna avseende 15 januari Med aktuell menas att överenskommelsen är upprättad eller uppföljd under de senaste två åren 13

15 Sociala barn- och ungdomsvården I Västerås finns det skriftliga överenskommelser om samverkan i enskilda ärenden med de flesta av de externa aktörer som tas upp i öppna jämförelser kring sociala barn- och ungdomsvården. Skriftliga samverkansöverenskommelser saknas med tandvård och mödravård. Samverkansöverenskommelse med polis finns men hade vid tidpunkten för öppna jämförelser (november 2013) inte följts upp under de senaste 12 månaderna. Enligt öppna jämförelser är sociala barn- och ungdomsvården det verksamhetsområde inom Socialtjänsten där störst andel kommuner har skriftliga samverkansöverenskommelser med externa aktörer. Figur 4 Externa aktörer som sociala barn och ungdomsvården hade aktuell överenskommelse om samverkan i enskilda ärenden med, enligt öppna jämförelser 2014 Sociala barn och ungdomsvården Västerås aktuell överenskommelse? Andel (%) kommuner med aktuell överenskommelse Tandvård NEJ 15% Mödravård NEJ 40% Barnhälsovård JA 50% Primärvård JA 45% Barn- och ungdomspsykiatrin JA 69% Barn- och ungdomsmedicin JA 44% Barn- och ungdomshabilitering JA 47% Förskola JA 56% Skola JA 61% Polis ÖK finns men ej aktuell 51% Uppgifterna baseras på en enkät till kommunerna avseende 1 november Med aktuell menas att överenskommelsen är upprättad eller uppföljd under det senaste året Missbruks- och beroendevård För att säkerställa enskildas behov av missbruksvård finns det sedan juli 2013 en bestämmelse om att kommuner och landsting ska ingå en överenskommelse kring missbruksvård (HSL 8b och 5 kap 9 a SoL). Exakt vad överenskommelsen ska innehålla är inte specificerat i lagen. I öppna jämförelser frågar Socialstyrelsen om kommunerna har en överenskommelse med landstinget som innehåller följande: Gemensamma mål med överenskommelsen Resurs- och ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting Rutiner för samarbete mellan socialtjänstens och landstingets personal kring enskilda personer som missbrukar beroendeframkallande medel Enligt svaren som lämnades i december 2013 har 40 procent av kommunerna en sådan överenskommelse som också var upprättad eller uppföljd under det senaste året. Västerås hade inte någon sådan överenskommelse. I finns det emellertid ett regionalt styrdokument som ska ge stöd i bland annat länets kommuners och landstingets arbete med att implementera Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Det finns även en gemensam lokal handlingsplan som ska fungera som ett hjälpmedel för alla som arbetar med missbruk- riskbruk och beroendevård i Västerås. 14

16 Figur 5 Externa aktörer med vilka det enligt öppna jämförelser 2014 fanns aktuell överenskommelse om samverkan i enskilda ärenden inom missbruks- och beroendevård Missbruks- och beroendevård Västerås aktuell överenskommelse? Andel (%) kommuner med aktuell överenskommelse Landstinget NEJ 40% Uppgifterna baseras på enkät till kommunerna avseende 1 december Med aktuell menas att överenskommelsen är upprättad eller uppföljd under det senaste året Ekonomiskt bistånd Många av dem som har ekonomiskt bistånd kan inte försörja sig på grund av arbetslöshet eller sjukdom. Därför ställs det, i öppna jämförelser-ekonomiskt bistånd, frågor om samverkan i enskilda ärenden mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt hälso- och sjukvården. Enligt Socialstyrelsen visar öppna jämförelser att en formaliserad extern samverkan kring ekonomiskt bistånd förekommer i relativt liten utsträckning. Resultaten från öppna jämförelser, avseende april 2013, visar att Västerås hade skriftlig överenskommelse om samverkan kring ekonomiskt bistånd med primärvården och öppenpsykiatrin. Överenskommelser om samverkan saknades däremot med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. I Västerås finns det emellertid ett politiskt och finansiellt samordningsförbund inom rehabiliteringsområdet där Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samt Västerås stad och Landstinget är medlemmar. Figur 6 Externa aktörer med vilka det enligt öppna jämförelser 2013 fanns aktuell överenskommelse om samverkan i enskilda ärenden kring ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd Västerås aktuell överenskommelse? Andel (%) kommuner med aktuell överenskommelse Arbetsförmedlingen NEJ 34% Försäkringskassan NEJ 20% Primärvården JA 27% Öppenpsykiatrin JA 32% Uppgifterna baseras på enkät till kommunerna avseende 1 april Med aktuell menas att överenskommelsen är upprättad eller uppföljd under det senaste året Hemlöshet Den senaste öppna jämförelsen om hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden genomfördes i början av år Då hade 37 procent av kommunerna aktuella överenskommelser/rutiner kring hemlöshet med bostadsföretag/hyresvärdar, både vad gäller övergripande nivå och enskilda ärenden. Vid besvarandet av enkäten fanns det i Västerås aktuell överenskommelse med frivilligorganisationer medan aktuella överenskommelser (upprättade eller uppföljda under det senaste året) saknades med bostadsföretag/hyresvärdar. Västerås har emellertid genom Individ och familjenämnden samarbetsavtal med fastighetsägare i Västerås kring tilldelning av lägenheter för det kommunala flyktingmottagandet och övriga bostadssociala behov. Det skrivs separata avtal med varje fastighetsägare. 15

17 Figur 7 Externa aktörer med vilka det enligt öppna jämförelser 2012 fanns aktuell överenskommelse om samverkan kring hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Bostadsföretag/hyresvärdar (samverkan övergripande nivå) Bostadsföretag/hyresvärdar (samverkan enskilda ärenden) Västerås aktuell överenskommelse? Andel (%) kommuner med aktuell överenskommelse NEJ 37% NEJ 37% Frivilligorganisationer JA 15% Öppna jämförelser om hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden utkommer vartannat år. Ovanstående uppgifter baseras på enkät till kommunerna februari-mars Med aktuell avses att överenskommelsen är upprättad eller uppföljd under det senaste året Vilken intern samordning finns och vilken saknas enligt Öppna jämförelser? Den här kartläggningen fokuserar på skriftliga överenskommelser kring extern samverkan. Motsvarande sammanställning som för externa samverkan har därmed inte gjorts kring intern samordning. För att ändå nämna denna samverkan i rapporten följer här en redovisning av de uppgifter kring intern samordning som lämnats i senast publicerade öppna jämförelse. Uppgifterna baseras på de svar som lämnats i 2014 års öppna jämförelser för sociala barnoch ungdomsvården, stöd till brottsoffer samt missbruks- och beroendevården. För ekonomiskt bistånd baseras uppgifterna på de svar som lämnats i 2013 års öppna jämförelse. 11 Med rutin för samordning i enskilda ärenden avses i öppna jämförelser en skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för hur samordning i enskilda ärenden ska ske med respektive verksamhet. Med aktuell menas att rutinen är upprättad eller uppföljd under det senaste året/de senaste två åren 12. I öppna jämförelser ingår kommuner där verksamheterna är helt integrerade (bedrivs av samma personal och ansvarig chef) i andelen med aktuell rutin års öppna jämförelse om ekonomiskt bistånd kommer att publiceras i oktober I öppna jämförelser om stöd till brottsoffer räknas rutiner som upprättats eller följts upp under de senaste två åren som aktuella. I övriga öppna jämförelser inom socialtjänsten räknas rutiner som aktuella om de upprättats eller följts upp under det senaste året. 16

18 Figur 8 Interna verksamheter med vilka det enligt senast publicerade öppna jämförelse finns aktuell rutin om samordning i enskilda ärenden Område/Verksamhet Stöd till brottsoffer 1) - Våldsutsatta vuxna Västerås aktuell rutin? Andel (%) kommuner med aktuell rutin Ekonomiskt bistånd JA 72% Barn- och ungdomsvården JA 69% Familjerätten JA 57% Missbruks- och beroendeverksamheten JA 71% Socialpsykiatrin NEJ 46% LSS-verksamheten NEJ 32% Äldreomsorgen NEJ 28% Stöd till brottsoffer 1) - Våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld Ekonomiskt bistånd JA 49% Familjerätten JA 46% Missbruks- och beroendeverksamheten JA 49% Socialpsykiatrin NEJ 33% LSS-verksamheten NEJ 26% Ekonomsikt bistånd 2) Barn och ungdomsvården JA 46% Vuxenvården JA 57% Arbetsmarknadsverksamhet för biståndsmottagare Social barn och ungdomsvård 1) JA 63% Ekonomiskt bistånd NEJ 56% Missbruk NEJ 56% Socialpsykiatrin NEJ 38% Våld i nära relationer NEJ 71% LSS/barn NEJ 38% LSS/vuxna NEJ 31% Familjerätt NEJ 62% Missbruks- och beroendevård 1) Ekonomiskt bistånd JA 67% Barn och unga JA 60% Personer med funktionsnedsättning NEJ 37% Hemlöshet JA 62% Socialpsykiatri NEJ 53% Våld mot närstående JA 75% Äldreomsorg NEJ 28% 1) Baseras på svar lämnade i 2014 års öppna jämförelse 2) Baseras på svar lämnade i 2013 års öppna jämförelse 17

19 Sammanfattande diskussion Syftet med kartläggningen har varit att få en bild av den externa samverkan som sker inom Individ och familjenämndens verksamhetsområde och som regleras i skriftliga överenskommelser. Kartläggningen syftar till att fungera som underlag vid en eventuell framtida undersökning av samverkanspartners syn på nuvarande och framtida samverkan. Den ska även kunna användas i arbetet med att ta fram nya överenskommelser samt följa upp och uppdatera befintliga överenskommelser. En del av underlaget kan även användas i det kvalitetsledningssystem som håller på att utarbetas vid Sociala nämndernas förvaltning. Samverkan har sedan länge varit reglerat i lagen men kraven på samverkan har förstärkts under de senaste åren. För att minska risken för godtycke och öka förutsättningarna för samverkan lyfter bland annat Socialstyrelsen fram vikten av skriftliga överenskommelser. I öppna jämförelser till kommuner ställs därför frågor om det finns skriftliga samverkansöverenskommelser mellan socialtjänsten och olika interna verksamheter respektive externa aktörer. Att regelbundet följa upp att rutinerna och överenskommelserna verkligen stödjer insatserna till den enskilde är också något som betonas i dessa sammanhang. Det är således viktigt att de överenskommelser/rutiner som upprättas även följs upp och vid behov revideras. De flesta öppna jämförelser som görs inom Socialtjänstens område redovisar också enbart information om huruvida kommunen har en aktuell överenskommelse/rutin eller inte. För att räknas som aktuell måste överenskommelsen vara upprättad eller uppföljd under det senaste året (i något fall de senaste två åren). Det har tidigare saknats en samlad bild av den samverkan som sker mellan verksamheterna inom individ och familjenämnden och externa aktörer. Den här kartläggningen visar emellertid att det finns många samverkansavtal/överenskommelser och andra samverkansdokument upprättade med externa aktörer. Det pågår också ett arbete för att följa upp och revidera befintliga överenskommelser/avtal. I Socialstyrelsens vägledning Samverka för barns bästa en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer framkommer att det ofta är ett komplicerat och tålamodskrävande arbete att ta fram, implementera och följa upp gemensamma skriftliga överenskommelser/avtal. Av denna anledning framhålls också vikten av att noggrant överväga för vilka målgrupper eller situationer som skriftliga avtal/överenskommelser är ett lämpligt stöd. Detta är säkerligen inget som bara gäller samverkan kring barn och unga utan gäller samverkan i stort. Vid senast publicerade öppna jämförelser hade Västerås aktuella samverkansöverenskommelser med många av de externa aktörer som tas upp i öppna jämförelser inom socialtjänsten. Inom samtliga av de öppna jämförelser som görs inom socialtjänsten finns det emellertid externa aktörer (verksamheter utanför Sociala nämndernas förvaltning) där Västerås saknar aktuella samverkansöverenskommelser. Vad gäller skriftliga rutiner för samordning med interna verksamheter är det oavsett verksamhetsområde främst med socialpsykiatrin, LSS-verksamheten, äldreomsorgen och verksamheter för personer med funktionsnedsättning som skriftliga rutiner saknas enligt senast publicerade öppna jämförelsen. För sociala barn- och ungdomsvården visar emellertid öppna jämförelser att Västerås saknar aktuella skriftliga rutiner med alla de interna verksamheter som tas upp i öppna jämförelser. 18

20 Källor Socialstyrelsen (2011) SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, Socialstyrelsens författningssamling Socialstyrelsen (2012), Metodbilaga Öppna jämförelser, Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 Socialstyrelsen (2013), Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2013-Resultat och metoder Socialstyrelsen (2013), Samverka för barns bästa en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer Socialstyrelsen (2014), Metod och resultat, Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevården 2014 Socialstyrelsen (2014), Metod och resultat, Öppna jämförelser 2014-stöd till brottsoffer Socialstyrelsen (2014), Metodbeskrivning Öppna jämförelser, Social barn. och ungdomsvård 2014 Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen (2007), Strategi för samverkan-kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa Sveriges Riksdag, Socialtjänstlag (2001:453), Stockholm, Svensk författningssamling SKL:s webbplats: Socialstyrelsens webbplats: 19