Sammanträde i kommunstyrelsen

Transkript

1 Kommunstyrelsen KALLELSE KUNGÖRELSE Sammanträde i kommunstyrelsen Tid och plats för sammanträde Tisdagen den 7 juni 2016, kl Frösjön/Lockvattnet, Västra Storgatan 15, Gnesta Gruppmöten Majoriteten (S, M); kl Lokal, Frösjön/Lockvattnet, Elektron. Oppositionen (C, L, V); kl Lokal, Björken, Elektron. Oppositionen (MP); kl Lokal, Misteln, Elektron. Förslag till justerare Ordinarie: Sven Anderson (M) Ersättare: Håkan Ekstrand (C) Tid och plats för justering Onsdagen den 8 juni 2016, kl Kommunledningskontoret, Västra Storgatan 15, Gnesta Allmänheten Allmänheten är välkommen att närvara vid sammanträdet. Beslutsunderlag till ärendena i kallelsen finns på samt för läsning digitalt i kommunens reception och på medborgarkontoret. Frågor om kallelse och ärendena besvaras av sekreteraren, tel: Dagordning Sammanträdets öppnande samt upprop Val av justerare och tid för justering Godkännande av dagordning Allmänhetens frågestund Information Offentliga 1-31, Ej offentliga 32 Nr. Diarienummer Ärendemening 1 KS Remiss - Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandrad 2 BOUN Förändrad skolorganisation i Gnesta kommun (kompletteras efter BoU-sammanträde) 3 KS Reglemente för kommunstyrelsen

2 Kommunstyrelsen KALLELSE KUNGÖRELSE 4 KS Reglemente för vuxen- och omsorgsnämnden 5 KS Delegationsordning kommunstyrelsen 6 KS Biblioteksplan KS Årsredovisning 2015 Sociala stiftelsen 8 KS Årsredovisning 2015 Stipendiestiftelsen 9 KS Årsredovisning för Kommunalförbundet Sörmlands Kolletivtrafikmyndighet KS Årsredovisning för Samordningsförbundet RAR KS Fastställande av 2017 års budget för Samordningsförbundet RAR 12 KS Extra statsbidrag KS Sörmlandstaxan 14 KS Remiss - Revidering av förbundsordningen för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 15 KS Plan för infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder (Revidering av kommunala treårsplaner) 16 KS Ny dokumenthanteringsplan för överförmyndaren 17 KS Revidering av arkivreglemente 18 KS Flytt av kommunstyrelsens sammanträde i september 19 KS Arbetsmiljöpolicy 20 KS Motion - Allaktivitetshus 21 KS Motion - Ge skolan möjlighet att införa tvålärarsystemet 22 KS Motion - Öppna upp förbindelsen mellan Kyrksjön och Storsjön 23 KS Motion - Lägg motionssvaren på Hemsidan 24 KS Medborgarförslag - Säkrare/fungerande mottagningsrutin vad gäller brev/förslag 25 KS Förslag till revidering av nämnden för socialtjänst och vårds reglemente

3 Kommunstyrelsen KALLELSE KUNGÖRELSE 26 KS Ianspråktagande av kommunstyrelsens investeringar 2016 (kompletteras senare) 27 KS Ekonomiska uppföljningar 2016 kommunen totalt efter april (kompletteras senare) 28 KS Ekonomiska uppföljningar för kommunstyrelseförvaltningen 2016 (kompletteras senare) 29 KS Ekonomiska uppföljningar för kommungemensamma poster 2016 (kompletteras senare) 30 KS Redovisning delegationsbeslut kommunstyrelsen 31 KS Anmälningsärenden kommunstyrelsen 32 KS Kommunchefen informerar Johan Rocklind Ordförande Jenny Johansson Sekreterare

4 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: KS Kommunstyrelsen Yttrande - Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Förslag till beslut i kommunstyrelsen 1. Godkänna förslag till yttrande till Trafikverket 2. Ärendet justeras omedelbart Sammanfattning Trafikverket har tagit fram ett förslag till nya hastighetsgränser på det statliga vägnätet som ska införas under perioden fram till Gnesta kommun är främst berörd av föreslagna förändringar av hastighetgränserna på väg 57, dels för förbifarten vid Gnesta tätort och dels sträckan Gnesta E4. På förbifarten föreslås att högsta tillåtna hastighet sänks från nuvarande 90 km/h till 80 km/h. För sträckan Gnesta E4 föreslås en höjning från nuvarande 70 km/h till 80 km/h i samband med att vägen byggs om. Förbifarten på väg 57 förbi Gnesta har inte byggts med mötesseparering och klassas därmed enligt Trafikverkets riktlinjer som en väg som ska ha högsta tillåtna hastighet 80 km/h. Dock har vägen i övrigt en modern och hög standard och Gnesta kommun anser därför att 90 km/h ska behållas. Förbifarten saknar dessutom utfarter och korsningar på hela sträckan. Ett ytterligare argument för att behålla 90 km/h är att trafikanter som inte har sin målpunkt i centrala Gnesta väljer förbifarten i högre utsträckning om den upplevs som snabbare och smidigare än att köra genom tätorten. Väg 57 från Gnesta till E4 är av mycket stor betydelse för Gnestas utveckling. Att korta restiderna på sträckan är en högt prioriterad fråga för Gnesta kommun. Den föreslagna ombyggnaden av väg 57 mellan Gnesta och E4 innebär att hela sträckan får 80 km/h förutom genom tätorterna. På sträckan Gnesta - Mölnbo är kommunen därmed positiv till att den högsta tillåtna hastigheten höjs från 70 till 80 km/h. Den föreslagna ombyggnaden har dock inte löst frågan om hur hastigheten skall vara genom Järna tätort. Både Södertälje kommun och Gnesta kommun är inte nöjda med den föreslagna utformningen. På sikt behövs en förbifart i Järna för att både minska restiderna och skapa en bättre trafikmiljö för Järnaborna.

5 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 2(3) Ärendebeskrivning Trafikverket har tagit fram ett förslag till nya hastighetsgränser på det statliga vägnätet. Det är en fortsättning på tidigare arbete med nya hastighetsgränser. Ur Trafikverkets remissunderlag: Det som talar för inriktningen för anpassning av hastighetsgränser till vägarnas säkerhetsstandard under planperioden är följande: Ej mötesfria vägar med måttlig och betydande trafik ska ha max 80 km/tim. Med måttlig och betydande trafik avses i detta sammanhang vägar med 2000 fordon per dygn eller mer år Ev. höjda hastighetsgränser ska i första hand ske inom funktionellt prioriterat vägnät. Justering av hastighetsgränserna bör om möjligt inte medföra ökade CO2-utsläpp totalt på nationell nivå och får inte leda till överskridande av miljökvalitetsnormen för luftkvalitet eller riktvärden för buller. Anpassningen av hastighetsgränserna ska leda till en minskad plottrighet för skyltade hastigheter. Genomförandet av förslag till justerade hastighetsgränser sker i huvudsak vid tre tillfällen under planperioden: 2016, 2019 samt Gnesta kommun är främst berörd av föreslagna förändringar av hastighetgränserna på väg 57, dels för förbifarten vid Gnesta tätort och dels sträckan Gnesta E4. På förbifarten föreslås att högsta tillåtna hastighet sänks från nuvarande 90 km/h till 80 km/h. Vägavsnittet bedöms att det kommer att ha ett trafikflöde år 2025 på 2700 fordon per dygn och hastighetsändringen planeras till För sträckan Gnesta E4 föreslås en höjning från nuvarande högsta hastighet 70 km/h till 80 km/h i samband med att vägen byggs om under perioden Förvaltningens synpunkter Synpunkter på omskyltning av befintliga vägsträckor i länsrapport för Södermanlands län Förbifarten på väg 57 förbi Gnesta tätort byggdes på 1990-talet och är ca 3 km lång. Vägen har inte byggts med mötesseparering och klassas därmed enligt Trafikverkets riktlinjer som en väg som ska ha högsta tillåtna hastighet 80 km/h. Dock har vägen i övrigt en modern och hög standard och Gnesta kommun anser därför att 90 km/h ska behållas. Förbifarten saknar dessutom utfarter och korsningar på hela sträckan. Ett ytterligare argument för att behålla 90 km/h är att trafikanter som inte har sin målpunkt i centrala Gnesta väljer förbifarten i högre utsträckning om den upplevs som snabbare och smidigare än att köra genom tätorten.

6 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 3(3) Synpunkter på omskyltning av befintliga vägsträckor i länsrapport för Stockholms län Väg 57 från Gnesta till E4 är av mycket stor betydelse för Gnestas utveckling som attraktiv kommun för boende, företagande och som besöksmål. Att korta restiderna på sträckan är en högt prioriterad fråga för Gnesta kommun. Den föreslagna ombyggnaden av väg 57 mellan Gnesta och E4 innebär att hela sträckan får 80 km/tim förutom genom tätorterna. På sträckan Gnesta - Mölnbo är kommunen därmed positiv till att den högsta tillåtna hastigheten höjs från 70 till 80 km/h. Den föreslagna ombyggnaden har dock inte löst frågan om hur hastigheten skall vara genom Järna tätort. Både Södertälje kommun och Gnesta kommun är inte nöjda med den föreslagna utformningen. På sikt behövs en förbifart i Järna för att både minska restiderna och skapa en bättre trafikmiljö för Järnaborna. Ekonomiska konsekvenser Inga ekonomiska konsekvenser. Checklista för jämställdhet Inte tillämpligt i ärendet. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse Beslutet ska skickas till: Hastighetsanpassning@trafikverket.se Samhällsbyggnadschef Christina Hedberg Kommunchef Patrik Nissen Samhällsbyggnadschef

7 Kommunledningskontoret Trafikverket per e-post Upprättad: Diarienummer: KS Yttrande över remiss - Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Synpunkter på omskyltning av befintliga vägsträckor i länsrapport för Södermanlands län Förbifarten på väg 57 förbi Gnesta tätort byggdes på 1990-talet och är ca 3 km lång. Vägen har inte byggts med mötesseparering och klassas därmed enligt Trafikverkets riktlinjer som en väg som ska ha högsta tillåtna hastighet 80 km/h. Dock har vägen i övrigt en modern och hög standard och Gnesta kommun anser därför att 90 km/h ska behållas. Förbifarten saknar dessutom utfarter och korsningar på hela sträckan. Ett ytterligare argument för att behålla 90 km/h är att trafikanter som inte har sin målpunkt i centrala Gnesta väljer förbifarten i högre utsträckning om den upplevs som snabbare och smidigare än att köra genom tätorten. Synpunkter på omskyltning av befintliga vägsträckor i länsrapport för Stockholms län Väg 57 från Gnesta till E4 är av mycket stor betydelse för Gnestas utveckling som attraktiv kommun för boende, företagande och som besöksmål. Att korta restiderna på sträckan är en högt prioriterad fråga för Gnesta kommun. Den föreslagna ombyggnaden av väg 57 mellan Gnesta och E4 innebär att hela sträckan får 80 km/tim förutom genom tätorterna. På sträckan Gnesta - Mölnbo är kommunen därmed positiv till att den högsta tillåtna hastigheten höjs från 70 till 80 km/h. Den föreslagna ombyggnaden har dock inte löst frågan om hur hastigheten skall vara genom Järna tätort.

8 Kommunledningskontoret 22(2) Både Södertälje kommun och Gnesta kommun är inte nöjda med den föreslagna utformningen. På sikt behövs en förbifart i Järna för att både minska restiderna och skapa en bättre trafikmiljö för Järnaborna. Patrik Nissen Samhällsbyggnadschef Kontakt Telefon: E-post: patrik.nissen@gnesta.se Sändlista 1. Hastighetsanpassning@trafikverket.se 2. Samhällsbyggnadschefen

9 Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2016/ Ert ärendenummer Sidor [Motpartens ärendeld NY] 1(4) (d5 TRAFIKVERKET Enligt sändlista Kopia till: Gnesta kommun Ink: Remiss Dnr: För handläggning. Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard TMALL 0422 Brev v. 1.0' Denna remiss omfattar ett förslag till åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard för den nuvarande planperioden Trafikverket har ett uppdrag att fortsätta arbetet med att anpassa hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Regeringen angav i direktivet för Åtgärdsplaneringen i december 2012: "Det är viktigt att systematiskt fortsätta anpassa hastighetsgränserna till vägarnas standard för att uppnå ett effektivt och säkert transportsystem. Det är även fortsättningsvis angeläget att försöka motverka de negativa effekterna som kan uppkomma i form av försämrad tillgänglighet och ökade restider. Därför är det för närvarande inte aktuellt att genomföra ytterligare långtgående reformer av hastighetssystemet. Det fortsatta arbetet bör ske inom ramen för det befintliga hastighetssystemet, med hänsyn till trafiksäkerhet, miljö och tillgänglighet." I Budgetpropositionen för 2016 angav regeringen: "... Regeringen kommer att intensifiera arbetet för ökad säkerhet och trygghet på vägarna. Det finns en rad områden där Sverige har varit framgångsrikt, exempelvis genom mittseparering av vägsträckor, användning av trafiksäkerhetskameror och justerade hastighetsgränser. Detta arbete kommer att fortsätta..." Utifrån regeringens skrivningar och det generella uppdrag som Trafikverket har att vidta åtgärder i syfte att nå de transportpolitiska målen är fokus för arbetet med anpassade hastighetsgränser att öka trafiksäkerheten samtidigt som bibehållna eller minskade restider eftersträvas. Trafikverket vill ge förutsättningar för det säkra mötet utmed landsvägar. Ur trafiksäkerhetssynpunkt finns det två sätt att skapa säkra möten för biltrafiken. Det bästa sättet är att förhindra kollisioner genom mittseparering. Om så görs kan hastigheten normalt sättas till 100 km/h och restiderna sänkas. Om detta inte kan göras av olika skäl så kan det säkra mötet skapas genom att hastigheten sänks till max 80 km/h, vilken är den maximala hastighetsnivå där två personbilar av högsta säkerhetsstandard kan klara en kollision utan alltför allvarliga konsekvenser. Ett förslag till anpassning av hastighetsgränser har tagits fram av Trafikverket. Länsplaneupprättarna har informerats om arbetet. Hur detta gått till varierar mellan länen. I remissen redovisas dels genomförda och planerade investeringar för höjda hastighetsgränser i fastställda planer nationell plan och länsplanerna - för innevarande planperiod , dels förslag till hastighetsgräns-förändringar utan ombyggnad, Trafikverket Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 Texttelefon: Telefon: trafikverket@trafikverket.se Thomas Eriksson Nationell Planering Direkt: thomas.eriksson@trafikverket.se

10 Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2016/ Ert ärendenummer Sidor [Motpartens ärendeld NY] 2(4) ain TRAFIKVERKET omskyltningar, av befintliga vägsträckor. Förslagen har effektberäknats översiktligt avseende restid, trafiksäkerhet och koldioxid. Effekterna redovisas i remissunderlaget på nationell nivå och på länsnivå. Beräkningarna avser år Genomförandet av förslag till justerade hastighetsgränser genom omskyltning av befintliga vägsträckor föreslås i huvudsak ske vid tre tillfallen; 2016,2019 och Vissa av de jugteringar som föreslås för år 2016 kommer i praktiken att genomföras under Justeringar av hastighetsgränser till följd av investeringar sker i samband med öppnandet för trafik (ÖFT) för respektive åtgärd vilket sker oberoende av huvudsakliga årtal för föreslagna omskyltningar av befintliga vägsträckor. De förslag som remitteras utgörs endast av de justeringar av hastighetsgränser som föreslås ske genom omskyltning av befintliga vägsträckor. Redovisningen av investeringar för höjda hastighetsgränser ska endast ses som information för att ge en helhetsbild av förändrade hastighetsgränser och effekterna av dessa. Remissprocess i två steg Remissen av åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard sker i två steg. Denna remiss är det första steget där remissinstanserna har möjlighet att lämna synpunkter på inriktning och enskilda förslag. Remisstiden för detta första steg sträcker sig fram till den i juni Det andra steget består av förslag till författningsändringar för omskyltning av enskilda vägsträckor. Vägsträckor som Trafikverket efter remissbehandlingen i steg i avser att skylta om under hösten 2016 kommer att skickas ut på remiss senast den 1 augusti Sluttiden för denna remiss kommer att sättas till den 15 september. Remissmaterial Remissmaterialet består av en nationell rapport och 21 länsrapporter. Nationell rapport ined en Samlad beskrivning av de föreslagna åtgärderna och dess effekter på trafiksäkerheten, tillgängligheten och utsläppen av klimatgaser på nationell nivå. Länsvisa rapporter som ingående beskriver förslag till anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard i varje län och förväntade effekter på trafiksäkerheten, tillgängligheten och utsläppen av klimatgaser av förslagen. Kartor som illustrerar förslagen kommer att presenteras inom en snar framtid och läggas på trafikverket.se och webb-sidan för remissen. Remissmaterialet finns på Trafikverkets webbplats, TMALL 0422 Brev v. 1.0 Remissmottagare Remissen riktar sig till en bred grupp mottagare. Remissmottagare som uppmanas att svara på remissen: Länsplaneupprättate och Länsstyrelser Remissmottagare som ges möjlighet att svara på remissen: alla kommuner, Polisen (nationellt och regionalt), Regionala kollektivtrafikmyndigheterna, NTF, Riksförbundet Enskilda Vägar, Sveriges Bussföretag, Sveriges Motorcyklister, Sveriges Åkeriföretag, Svensk Kollektivtrafik, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenska Taxiförbundet samt SKL. Trafikverket Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 Texttelefon: Telefon: trafikverket@trafikverket.se Thomas Eriksson Nationell Planering Direkt: thomas.eriksson@trafikverket.se

11 Ärendenummer Dokumentdatum TRY 2016/ Ert ärendenummer Sidor [Motpartens ärendeld NY) 3(4) dib eri TRAFIKVERKET Remissvar Trafikverket önskar framför allt att få synpunkter på prioriteringen av förslag till justerade hastighetsgränser som sker genom omskyltning av befintliga vägsträckor och som påverkar när i tiden olika omskyltningar bör ske. Redovisningen av investeringar är egentligen inte föremål för remissynpunkter utan ska endast ses som en information för att ge en helhetsbild av förändrade hastighetsgränser och effekterna av dessa. Skicka remissvar till denna e-postadress: hastighetsanpassningptrafikverket.se Strukturera remissvaren på följande sätt: 1. Generella övergripande synpunkter på renlissen. 2. Synpunkter på förslag till omskyltning av befintliga vägsträckor i den nationella rapporten 3. Synpunkter på förslag till omskyltning av befintliga vägsträckor i länsrapport för Yoe län. 4. Synpunkter på förslag till omskyltning av befintliga vägsträckor länsrapport för yylän,o sv 5. Övriga synpunkter Remissvaren skickas till Trafikverket senast den i jtmi 2o16. Hantering av remissynpunkter Remissynpunkterna kommer att vara ett viktigt underlag för Trafikverkets fortsatta beredning av hastighetsärenden inom det statliga vägnät som remissen avser. Med vänliglälsning Lennart Källander Avdelningschef nationell planering, Trafikverket Trafikverket Borlähge.Besöksadress: Röda vägen 1 Texttelefon: Telefon: trafikverket@trafikverket.se Thomas Eriksson Nationell Planering Direkt thomas.triksson@trafikverketse

12 Ärendenummer Dokumentdatum ) TRV 2016/ Ert ärendenummer Sidor [Motpartens ärendeld NY] 4(4) TRAFIKVERKET Kontaktpersoner Åsa Viklund, Region Nord Christer Karlsson, Region Mitt Lars "Wogel, Region Stockholm Mikael Klingstedt, Region Öst Jimmy Janske, Region Väst Kristina Johansson, Region Syd Thomas Eriksson, projektledare Johan Lindberg, bitr projektledare asaxiklundotrafikverket.se christer.karlssonotrafikverket.se lars.wogel(@trafikverket.se mikaelldingstedt(@trafikverket.se jimrnyjanskeptrafikverket.se kristina.ajohansson@trafikverket.se thomas.eriksson(@trafikverket.se johan.lindberg_@träfikverket.se Trafikverket Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 Texttelefon: : 97 Telefon: 'trafikverket@trafikverket.se wv.trafikverket.se Thomas Eriksson Nationell Planering Direkt: thomas.eriksson@trafikverket.se

13 Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: BOUN Barn- och utbildningsnämnden Förändrad skolorganisation i Gnesta kommun Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Anta förslag till förändrad skolorganisation inför hösten 2016: -Frejaskolan F-6 -Dansutskolan F-6 -Welandersborgs skola F-6 -Kvarnbackaskolan F-6 -Laxne skola avvecklas med start i juni Upphäva beslut Låta elever i år 5 från Kvarnbackaskolan och Laxne skola ha två basskolor så att de även är garanterade en plats på Frejaskolan om de så önskar se kommunfullmäktiges beslut , dnr BoUN (se bilaga 2) 3. Förvaltningen ges i uppdrag att verkställa organisationsförändringar som följer med anledning av beslut. Laxne skola Sammanfattning Laxne skola har under de senaste åren haft ett vikande elevunderlag. För närvarande finns totalt 30 elever fördelade på åldersblandade klasser från förskoleklass t o m årskurs 5, varav F-1 har 9 elever, 2-3 har 11 elever och 4-5 har 10 elever. Inför höstterminen 2016 har 1 elev av de 10 som tillhör upptagningsområde Laxne, sökt placering i förskoleklass på Laxne skola. Under våren 2016 genomfördes en utvärdering och utredning av Gnesta grundskolas pedagogiska verksamhet. Utifrån denna rapport, och det förslag rörande omorganisation som där föreslås, har förvaltningen ytterligare undersökt

14 Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2(13) organisation av årskurs 6 och avveckling av Laxne skola. Syftet med denna skrivelse är att säkerställa en resurseffektiv användning av lokaler och personal. Ärendebeskrivning Befolkningsutveckling Laxne tätort och landsbygd När det gäller förändringar i befolkningen totalt sett i Laxne tätort och landsbygd finns statistik i kommunen för en längre period, från 2003 till Under dessa 12 år minskade befolkningen på Laxnes landsbygd från 1045 personer till 916 personer. I tätorten ökade befolkningen från 131 personer till 165 personer under samma period. Sammantaget innebär det att det skedde en befolkningsminskning med 8 procent under tolvårsperioden för Laxne tätort och landsbygd. En prognos för framtida befolkningsutveckling har levererats från SCB våren Enligt prognosen förväntas befolkningen i Laxne minska på landsbygden från 916 personer år 2015 till 855 personer år För tätorten bedömdes att det kommer att ske en ökning från 165 personer till 180 personer under samma period. Befolkningsutvecklingen för samtliga ytterområden framgår av bilaga 3. Statistik för befolkningsutvecklingen uppdelade på ålderklasserna 6-12 år finns tillgängliga årsvis för perioden 2006 till 2015 för kommunens nyckelkodområden. Underlaget visar att antalet barn i åldrarna 6-12 år i Laxne tätort ökade från 12 barn år 2006, till 13 barn år På Laxne landsbygd har antalet barn i detta åldersspann ökat från 56 barn år 2006 till 62 barn För Laxne tätort och landsbygd sammantaget skedde en mindre ökning i antalet barn, från 68 barn till 75 barn. Elevunderlag Laxne skola Laxne skola byggdes 2003 och eleverna från tidigare Skeppsta skola flyttades till skolan inför höstterminen Skolan har plats för drygt 100 elever. Laxne skola har, generellt sett, haft ett vikande elevunderlag ända sedan skolan byggdes För närvarande finns totalt 30 elever fördelade på åldersblandade klasser från förskoleklass t o m årskurs 5, varav F-1 har 9 elever, 2-3 har 11 elever och 4-5 har 10 elever. Inför höstterminen 2016 har 1 av de 10 elever som tillhör upptagningsområde Laxne tätort och Laxne landsbygd, aktivt ansökt om förskoleklassplacering på Laxne skola. De senaste årens sammantaget vikande och låga elevunderlag på Laxne skola visar på att vårdnadshavare till barn som är folkbokförda i Laxne väljer att placera sina barn på andra skolor. Grafen på nästa sida visar antalet elever på Laxne skola

15 Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 3(13) I grafen kan utläsas att antalet elever på skolan i Laxne successivt har minskat sedan , med undantag för åren 2008 och 2009 då en viss uppgång kunde uppmätas. Antalet elever har minskat från 92 stycken år 2003 till dagens 30 elever. Trots att antal folkbokförda barn i åldrarna 6-12 år har ökat något i Laxne tätort och landsbygd under perioden , minskade antalet elever på Laxne skola med 20 elever (från 50 till 30 elever) under samma period. Fördelning på andra skolor Som nämns ovan finns flera av de barn i åldrarna 6-11 år som är folkbokförda i Laxne, placerade på andra skolor, både inom och utanför kommunen. För närvarande finns drygt 37 procent av eleverna som är folkbokförda i Laxne tätort och på Laxne landsbygd, placerade på andra skolor. Fördelningen per skola ser ut som följer: Dansutskolan, Gnesta Frejaskolan (F-5), Gnesta Gnesta Waldorfskola Gripsholmsskolan, Mariefred 5 elever 4 elever 4 elever 5 elever Kostnader Laxne skola Den totala kostnaden (i vilken det ingår bl a personal, lokal, lokaltillbehör, inventarier, undervisningsmaterial, transporter och utbildning) för Laxne skola uppgick år 2015 till kr i klass F-5. Denna kostnad är i linje med de kostnader som presenterades de två föregående åren: 1 Laxne skola stod klar 2004.

16 Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 4(13) 2014: kr 2013: kr Hyreskostnaden för skolans lokaler är densamma för alla tre år (liksom innevarande år) och uppgår till kr. I takt med att antal elever minskar i Laxne ökar kostnaden per elev. Kostnaden per elev på Laxne skola, beräknat på de 31 eleverna i klass F-5, var år 2015: kr. Kostnaderna för Laxne och övriga skolor i kommunen för föregående år (2015) redovisas i tabell nedan. I kostnaderna ingår utgifter för förskoleklass och årskurs 1-5. Elevantalen som anges nedan är ett genomsnitt av antalet elever under Skola Elevantal i åk F-5 Totala kostnader /elev Hyra/el ev Kostnad hyra totalt Kostnad /elev exkl. hyra Antal elever/max elevantal 2 Laxne skola / 100 Dansutskolan / 270 Welandersborgs skola Kvarnbacka skola / /90 Frejaskolan F /300. Skolans budget styrs av den elevpeng som varje elev för med sig 3. Det betyder att skolan får elevpeng multiplicerat med antalet elever som skolan har. Grundbeloppet för elevpengen i årskurs 1-5 är kr per elev och månad. För att kompensera de mindre skolorna i ytterområdena har elevpengen utökats med ett förhöjt belopp. För dessa skolor utgår en elevpeng på kr per elev till skolor med färre än 50 elever. I Gnesta kommun utgår beloppet endast till eleverna på Laxne skola. För förskoleklassen utgår samma belopp till alla skolor. 2 Bedömning avseende maximalt antal elever per skola har gjorts av respektive skolas rektor. 3 Följande ingår i elevpeng: personal, utrustning/läromedel, skolbibliotek, elevvård (kurator psykolog, studie- och yrkesvägledare samt administration.

17 Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 5(13) Personal och organisation Laxne skola Idag finns 2,8 pedagogtjänster på Laxne skola varav alla är tillsatta med legitimerade lärare. Därutöver finns en 0,5 tjänst i form av en barnskötare som hjälper elever med särskilda behov. Elevhälsan finns på plats under några timmar per vecka, men skolan har ingen egen speciallärare/specialpedagog anställd, utan kan avropa stöd från Elevhälsan. I dagsläget är samtlig pedagogisk personal på Laxne skola behörig. Detta innebär dock inte att dessa pedagoger har behörighet i samtliga ämnen. Genom åren har det funnits svårigheter med att rekrytera behörig personal till skolan. Utifrån landsbygdsskolornas geografiska läge är det dessutom svårt att rekrytera vikarier. Denna problematik belyses i forskning på området som påvisar att små skolor verkar ha svårare att locka till sig, och behålla lärare, jämfört med andra skolor (Adolfsson, 2014). En liten skola delar oftast rektor, chef och ledare med flera andra skolor i sin kommun. Så är också fallet i Laxne då rektorn för Laxne skola också är rektor på Dansutskolan i Gnesta tätort. Pedagogik Forskningsresultat gällande skolstorlekens betydelse för kvaliteten på undervisningen i skolan pekar i olika riktningar. Den samlade forskningen kan inte ge ett entydigt svar på huruvida det faktum att en skola är liten, skulle vara positivt eller negativt ur undervisningshänseende (Adolfsson, 2004). Pedagoger i alla skolor blir bättre pedagoger om de kan utvecklas och lära av och med varandra i ett kollegialt lärande. Vid samtal med rektor och medarbetare på Laxne skola framkommer att samarbetet mellan lärarna på skolan mest stannar vid organisatoriska lösningar, det vill säga att man täcker upp för varandra vid pauser, sjukdom el dylikt. Ett gott exempel på kollegialt lärande är dock Mattelyftet som genomförts med lärare på Welandersborgs skola läsåret 2015/16. I rapporten Skolstorlekens påverkan på elevers skolprestationer och sociala situation i skolan skriver författaren, efter att ha gått igenom aktuell forskning på området, att det inte entydigt går att slå fast att skolstorleken har betydelse för elevers skolprestationer. Forskning visar dock att en alltför liten grupp lärare har svårt att skapa den dynamiska och kritiska massa som krävs för att utmana och utveckla den praktik man arbetar i. Forskning kring framgångsfaktorer bakom skolutveckling idag betonar starkt det kollegiala samtalet där lärare tar del av, diskuterar och utvecklar sin och andras undervisningspraktiker (Adolfsson, 2014). Som tidigare nämnts delar Laxne skola rektor med Dansutskolan, vilket betyder att rektor är på plats en dag i veckan. Forskning visar på att pedagoger som undervisar på en liten skola på landsbygden upplever avsaknaden av ett närvarande chefs- och ledarskap, som både stimulerande men också tyngande. Rektors styrning och ledning har stor påverkan på skolans kvalitet, framgång och elevernas resultat. Forskning pekar på betydelsen av att rektor leder det dagliga

18 Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 6(13) arbetet i skolan, och dess kärnprocesser undervisning och lärande. (Rapporten Landsbygdsskolor i Strängnäs kommun, 2014). Den nya skollagen från 2011, betonar rektors roll och ansvar för elevernas resultat, skolans måluppfyllelse samt för lärarnas kompetensutveckling. Rektor har idag en delvis ny roll att leda lärarnas lärande. För detta krävs närvaro i stor utsträckning, både i klassrummet och genom pedagogiska möten (Skolverkets rapport: Forskning för skola Tema Rektor, 2016). Åldersblandade klasser På Laxne skola går eleverna i åldersblandade klasser. Med åldersblandade klasser menas att två eller tre årskurser får undervisning tillsammans av en lärare. Undervisningen är vanlig på landsbygdsskolor där det kan vara ont om elever. I en undersökning berörs effekterna av åldersblandad undervisning (FoU-rapport 2002:7). I undersökningen följs en större grupp elever från årskurs 2 till årskurs 5 där en del av eleverna har gått i åldersblandade klasser och andra inte. Analyser av förändringen från årskurs 2 till årskurs 5 visar att eleverna som hela tiden gått i åldersblandat i genomsnitt hade sämre räkneförmåga, var mer blyga samt hade sämre ledaregenskaper än elever som hela tiden gått i åldersindelat. Undersökningen i sin helhet pekar mot att åldersblandade klasser i huvudsak är negativt för eleverna. Forskningen på området är dock inte entydig. Fritidshem Idag finns 24 barn inskrivna på fritidshemmet i Laxne skola. Det finns för närvarande två barnskötare anställda som båda jobbar drygt 50 procent. Fritids kommer i första hand erbjudas på den skola som barnen placeras i. För de barn som så önskar kommer det att erbjudas en fritidslösning ihop med förskolan Gläntan. Detta för att underlätta logistiken till och från skola/fritids för vårdnadshavare. Ett alternativ som är under fortsatt utredning är huruvida skolskjutsriktlinjerna, vilka idag inte innefattar transport till och från fritids, kan utvecklas. Förvaltningens synpunkter Inför hösten 2016 kommer elevantalet på Laxne skola att uppgå till 33 elever. Till höstterminen tillkommer enligt detta förslag årskurs 6, vilket innebär pedagogiska och ekonomiska svårigheter att organisera klasserna på skolan. Nuvarande organisation med tre grupper är, ur ett ekonomiskt och pedagogiskt hänseende, inte möjligt. Ur ett pedagogiskt perspektiv innebär det att undervisningen organiseras i två grupper med F-3 i den ena och 4-6 i den andra. Vid samtal med pedagoger och rektor framkommer att detta inte är en lämplig lösning för eleverna. Detta tillsammans med ett vikande elevunderlag är grunden för att förvaltningen föreslår en avveckling av Laxne skola.

19 Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 7(13) Under beredningen av ärendet har förvaltningen tagit del av forskning på området. Nedan redogörs för konsekvenser av det framskrivna förslaget utifrån olika aspekter. Följder av nedläggning I en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Educational Planning (2012) redovisas hur flyttmönstren påverkas av en skolnedläggning på landsbygden, både bland människor i allmänhet, liksom i gruppen barnfamiljer, såväl som inom promenadavstånd från skolan, som i ett större upptagningsområde. Resultaten från studien visar att inga mätbara effekter kan påvisas i något fall, vare sig i direkt samband med nedläggningen eller inom en tvåårsperiod. I studien påtalas således att en nedlagd skola varken påverkar ineller utflyttning från ett visst område. Trots detta kan en nedläggning av Laxne skola medföra att familjer väljer att lämna Laxne. Det kan också vara så att familjer väljer att inte bosätta sig i Laxne då en skola inte finns på orten. En nedläggning av Laxne skola innebär att förvaltningen erbjuder samtliga elever plats Welandersborgs skola i Björnlunda. Skolan har ett relativt sett lågt antal elever vilket medför att skolan har goda möjligheter att ta emot samtliga barn som idag finns placerade på Laxne skola. Detta tillsammans med det faktum att eleverna på Laxne skola är få, medför att Laxne-eleverna kan placeras i redan befintliga klasser på Welandersborgs skola. Detta gör också att frågan om lokaler är löst. Då befintliga lokaler på Welandersborgs skola inte behöver byggas om vid en eventuell tillkomst av nya elever, medför att inga nya lokalkostnader uppkommer på skolan. Att flytta eleverna från Laxne skola till Welandersborgs skola innebär också att verksamheten där kan frångå lösningen med åldersblandade klasser och därmed få åldershomogena klasser. Antal elever på Laxne och Welandersborgs skolor hösten 2016 redovisas nedan. Nedan fördelning är under förutsättning att samtliga elever från Laxne skola väljer Welandersborgs skola. Årskurs Welandersborgs skola Laxne skola Totalt F Vårdnadshavare kan också ansöka om plats på annan skola än Welandersborg skola. I enlighet med skollagen är det vårdnadshavares önskemål som i första hand styr en elevs skolplacering. I det fall det inte finns plats på den önskade

20 Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 8(13) skolan placeras eleverna i enlighet med skollagen och den relativa närhetsprincipen. Förvaltningen kommer, så långt det är möjligt, att försöka tillgodose vårdandshavares önskemål. Den personal som finns anställd på Laxne skola kommer vid en avveckling av skolan erbjudas att följa med till Welandersborgs skola om eleverna väljer att gå där. Skolskjuts Idag får 20, av Laxne skolas 30 elever, skolskjuts genom buss- och/eller taxiresor Vid avveckling av Laxne skola kommer samtliga elever att erbjudas skolskjuts i någon form. Avståndet till skolan för eleverna kommer att öka, beroende på var eleven bor, med uppskattningsvis 1,6 km 13 km. Mot bakgrund av detta kommer också kostnaderna för skolskjuts att öka. Kostnaderna uppgår idag till ca kr för eleverna på Laxne skola. Ekonomiska konsekvenser vid avveckling av Laxne skola Minskade kostnader: Personalkostnader (löner) Laxne skola: kr Övriga kostnader (läromedel, kompetensutveckling m m) kr Tillägg för skolor > än 50 elever (ht 2016) kr Minskad hyresersättning fristående enheter kr Bussresor till Welandersborgs skola för slöjd kr Personal kostenheten Laxne kr Sammantagna minskade kostnader uppgår till kr Till detta tillkommer en minskad kostnad för lokaler. Som tidigare nämnts i denna utredning uppgår hyreskostnaden för lokalerna på Laxne skola till nästan 3,5 miljoner kr. Hyreskostnaden kommer att finnas kvar i barn- och utbildningsnämnens budget tills dess att annan hyresgäst tar över lokalerna. Ökade kostnader: Utökad personal Welandersborgs skola kr 4 Utökad kostnad skolskjuts (komplettering sker) Elevernas synpunkter Rektor Torsten Grimbe har pratat med barnen i två omgångar, den 10 och 16 maj, och utöver detta har de suttit i sina klasser tillsammans med pedagogerna. 4 Denna samlade kostnad utgår till Welandersborgs skola förutsatt att samtliga 33 Laxne-elever väljer Welandersborgs skola. Kostnaden utgörs av elevpeng för dessa 33 elever.

21 Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 9(13) Vid dessa tillfällen har förts samtal om nedläggning och flytt till ny skola. Sammanlagt har barnen hunnit samtala länge och de har fått prata till punkt. De vuxna har lyssnat, förklarat och antecknat. Nedan följer en kort sammanfattning av barnens tankar: Känslorna hos eleverna var blandade, en del tyckte det var tråkigt men andra var nyfikna på en ny skola. Avgörande för den ena eller andra skolan var om man kände någon i den skolan man ville till. Flera elever kunde också förstå att en skola inte kunde vara hur liten som helst. Alla ville ha fler kompisar än vad som finns idag. De ska bli roligt att få nya och fler kompisar. Sammantaget trivs eleverna på Laxne, de har gått här sedan de var små, alla känner alla och de tycker det är tråkigt om skolan läggs ner. Yngre barn känner en viss oro för att åka buss till ny skola. Man känner ingen på den nya skolan och undrar om de vill att vi kommer dit. Det finns en viss oro över att bli retad på nya skolan. Barnen undrar om alla från Laxne kommer till samma skola och om alla barn i samma årskurs hamnar i samma klass på nya skolan. Föräldrarnas synpunkter Föräldrar, som har sina barn på Laxne skola, har reagerat kraftigt på att Laxne skola kan komma att läggas ner i augusti Det har skapats en hemsida med samlad information, namninsamlingar både på nätet och fysiska, och en skrivelse har författats och skickats till kommunen. Nedan följer föräldrarnas synpunkter från föräldramöte i Laxne den 18 maj: - Rapporten från Sweco är ofullständig och visar på att fler utredningar behövs, samt att konsekvens- och riskanalys saknas. - Många ekonomiska frågor kring besparingarna; hur blir de ekonomiska effekterna, hur blir det för Laxne utan en skola, vad ska lokalerna användas till? Hur kan besparingen genom att lägga ner Laxne skola gynna barnen i Laxne och andra barn i kommunen? - Varför har föräldrarna inte fått vara delaktiga, komma med synpunkter osv dvs varför kommer beskedet om hotet mot skolan som en blixt från klar himmel. Varför måste beslutet fattas så snabbt och varför ska skolan läggas ner så snabbt. Kan skolan vara kvar fram till jul, så familjerna hinner anpassa sig och förbereda barnen? - Hur blir det på Welandersborg, med lokaler, personal, bemötande, stora klasser osv. Får förskolans barn plats på förskolan Ängen? Hur blir det med fritids? Får barnen plats i Gnesta tätorts skolor? - Många pedagogiska synpunkter har också kommit som t ex är det verkligen lägre kvalitet på Laxne skola, finns lägre studieresultat, är det mer mobbing på en mindre skola, är det mindre trivsel och tryggt? - Hur blir det för familjerna, rent praktiskt, skjutsa mer och längre, hur ska det fungera med de jobb och de arbetstider man har, resekostnader för flera familjer ökar markant.

22 Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 10(13) Facklig samverkan Fortlöpande informationsinsatser har genomförs i enlighet med MBL 19, 27/4 och 12/5. En riskinventering av ovanstående organisationsförändring har också gjorts i ett förebyggande tänk med rektorer och förskolechefer den 12 maj och i samverkansgruppen den 12 maj. Riskinventering och dialog ansvarar rektorer och förskolechefer för, på varje berörd enhet. Den 26 maj skickas underlaget ut till samtliga fackliga organisationer för genomläsning och förankring bland medlemmarna. En ny information enligt MBL 19 samt förhandling enligt 11, genomförs den 26 maj. Då går man också igenom samtliga enheters riskinventering utifrån denna skrivelse. Juridiska konsekvenser Förvaltningens bedömning är att en avveckling av Laxne skola inte får några juridiska konsekvenser. Checklista för jämställdhet Checklista för jämställdhet är inte tillämplig i detta fall. Följderna av en eventuell nedläggning av Laxne skola påverkar elever, oavsett kön, på samma sätt. Överensstämmelse med kommunens styrdokument Framtaget förslag går i linje med gällande planer och styrdokument för barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Årskurs 6 Sammanfattning Den nuvarande organisationen för årskurs 6 innebär att elever från alla kommunens skolor blandas i nya klasser i årskurs 6. Organisatoriskt tillhör klasserna Frejaskolan 6-9, men undervisas av en klasslärare. I årskurs 7-9 får eleverna undervisning av ämneslärare och organisatoriskt tillhör de ett arbetslag på Frejaskolan 7-9. Enligt framtaget förslag till förändrad organisation görs kommunens F-5-skolor om till F-6-skolor, vilket innebär att eleverna i årskurs 5 stannar kvar på sin skola ytterligare ett år. Med anledning av framtaget förslag att kommunens F-5 skolor omorganiseras till F-6-skolor upphävs beslut: Låta elever i år 5 från Kvarnbackaskolan och Laxne skola ha två basskolor så att de även är garanterade en plats på Frejaskolan om de så önskar (Kommunfullmäktiges beslut , dnr BoUN )

23 Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 11(13) Ärendebeskrivning årskurs 6 Enligt framtaget förslag till förändrad organisation från F-5 till F-6 skolor höstterminen 2016, får verksamheterna följande organisation: - Dansutskolan F-6, ytterligare 2 klasser - Frejaskolan F-6, ytterligare 2 klasser - Kvarnbackaskolan F-6, ytterligare 1 klass/grupp - Welandersborgs skola F-6, ytterligare 1 klass/grupp Genom ovan organisering av verksamheterna får Frejaskolan 7-9 en organisation med 13 klasser. I praktiken innebär det att årkurs 6 får följande organisation till läsåret 16/17: De 4 eleverna i årskurs 6 från Laxne skola erbjuds plats på Welandersborgs skola och bildar klass tillsammans med tidigare 16 elever på skolan De två klasserna på Dansutskolan om vardera 24 och 21 elever blir kvar på Dansutskolan De två klasserna i årskurs 6 Frejaskolan om vardera 23 elever blir kvar på Frejaskolan De 12 eleverna från Kvarnbackaskolan årskurs 6 blir kvar på Kvarnbackaskolan. Förändringar lokaler Nedanstående lokalförändringar krävs för att tillgodose att årskurs 6 organiseras i anslutning till F-6: På Dansutskolan skapas utrymme genom att en förskoleavdelning på Björkbacken avvecklas. Inga av de befintliga barngrupperna kommer att beröras av detta. På Dansutskolan skapas också mera utrymme då särskolans grupp Hjärnkontoret flyttar ut till Sambavägen 4. På Frejaskolan frigörs genom denna organisation, fyra klassrum för Frejaskolan som helhet. Två av dessa kommer disponeras av F-6 för två klasser skolår 6. Åk 6 kommer att få sina undervisningslokaler i anslutning till övrig verksamhet på Freja F-6. Kvarnbackaskolan bygger om och utökar sin ventilation och därmed möjliggörs ett större elevantal på skolan. Verksamheten kan genom att anpassa fritidshemmets och förskoleklassens lokaler få ett separat undervisningsutrymme för fler elevgrupperingar.

24 Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 12(13) På Welandersborgs skola anpassas lokalerna genom att man flyttar syslöjden till fritids Galaxens lokaler. Genom detta kan den nuvarande syslöjdsalen frigöras för inflytt av årskurs 6-elever. Detta medför inga ytterligare kostnader. Förvaltningens synpunkter årskurs 6 I gällande läroplan, Lgr 11, är det centrala innehållet och kunskapskraven uppdelade i årskurs 1-3, 4-6 och 7-9. Detta innebär att nuvarande organisation inte överensstämmer med läroplanens tänkta kunskapsprogression. Eleverna får även sitt första betyg i årskurs 6, vilket lämpligen bedöms och beslutas av en lärare som känner elevens lärande och utveckling väl. Mot bakgrund av dessa faktorer behöver organisationen för årskurs 6 snarast anpassas till läroplanens upplägg, d.v.s. att eleverna organisatoriskt tillhör samma enhet i årskurs Ekonomiska konsekvenser årskurs 6 Förvaltningen ser inga betydliga ekonomiska konsekvenser. Facklig samverkan Fortlöpande informationsinsatser har genomförs i enlighet med MBL 19, 27/4 och 12/5. En riskinventering av ovanstående organisationsförändring har också gjorts i ett förebyggande tänk med rektorer och förskolechefer den 12 maj och i samverkansgruppen den 12 maj. Riskinventering och dialog ansvarar rektorer och förskolechefer för, på varje berörd enhet. Den 26 maj skickas underlaget ut till samtliga fackliga organisationer för genomläsning och förankring bland medlemmarna. En ny information enligt MBL 19 samt förhandling enligt 11genomförs den 26 maj. Då går verksamheten också igenom samtliga enheters riskinventering utifrån denna skrivelse. Juridiska konsekvenser årskurs 6 Enligt skollagens 2 kap. 8 ansvarar huvudmannen för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen och bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. Läroplanen tillhör dessa författningar. Kommunens organisation av skolan bör därmed överensstämma med läroplanens konstruktion. Övriga konsekvenser årskurs 6 Timplanen för samtliga skolor ses över och ändras. Detta medför att språkval flyttas till årskurs 7 fr o m höstterminen Checklista för jämställdhet årskurs 6 En jämställdhetsanalys har inte gjorts då ärendet handlar om att säkerställa alla elevers rätt till utbildning enligt skolans författningar, oavsett kön. Överensstämmelse med kommunens styrdokument årskurs 6

25 Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 13(13) Framtaget förslag går i linje med gällande planer och styrdokument för barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse Beslut om organisation av grundskolan i Gnesta kommun med anledning av dom i förvaltningsrätten (BOUN se beslut i KF ) 3. Befolkningsutveckling för kommunens tre ytterområden. Beslutet ska skickas till: Kommunfullmäktige Christina Thunberg Förvaltningschef Elin Lindelöw Utvecklingssekreterare

26 Kommunfullmäktige PROTOKOLL 1(3) Sammanträdesdatum: KF 68 Diarienummer: BOUN Beslut om organisation av grundskolan i Gnesta kommun med anledning av dom i förvaltningsrätten Kommunfullmäktige beslutar 1. Ändra organisationen så att samtliga skolor för de yngre eleverna blir F-5 skolor (dvs. även Welandersborgs skola i Björnlunda, Kvarnbackaskolan i Stjärnhov och Laxne skola i Laxne) fr o m höstterminens start Låta elever i år 5 från Kvarnbackaskolan och Laxne skola ha två basskolor så att de även är garanterade en plats på Frejaskolan om de så önskar 3. Låta organisationen med år 6 på Frejaskolan kvarstå som idag 4. Öka elevpengen för år 1-5 på skolor som inte har fler än totalt 50 elever från kr per elev till kr per elev på kommunala skolor och från kr per elev till kr per elev på fristående skolor (900 tkr). Sammanfattning av ärendet Nedanstående ärende beslutades i barn- och utbildningsnämnden Ärendet överklagades till förvaltningsrätten utifrån att beslutet tagits endast i nämnden och inte gått vidare till kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Förvaltningsrätten har bifallit överklagandet och upphäver därmed beslutet från den 18 april 2011, BoU 14, punkterna 1-4, om organisation av grundskolan i Gnesta kommun. Med anledning av detta tas ärendet upp på nytt och vidarebefordras till kommunstyrelse och kommunfullmäktige enligt följande: Det finns en klart uttalad vilja hos majoriteten att ha kvar en skola i varje tätort. Även om vissa skolor är små så kan de samordnas med förskolan för att få ett större arbetslag, en kreativare miljö och bättre förutsättningar för att klara sig på barn- och elevpengen med samverkan sinsemellan. När nu skolorna ses över efter ett och ett halvt år har politiken och förvaltningschef tagit in synpunkter från både föräldrar och personal, redovisning i konsekvensanalysen. Björnlunda har ett ökande elevantal och kommer de närmaste åren att ha nästintill fullstora åldershomogena klasser. Blivande år 5 har 13 elever och blivande år 4 är den åldersgrupp har så få som 9 elever, sedan ökar antalet elever till runt och minskar inte nämnvärt de kommande åren. Man har framöver ingen direkt problematik med åldersblandade klasser över flera åldersgrupper eftersom elevantalet är så pass stort. Denna höst är dock elevantalet i år 4 och 5 inte högre än att de tillsammans bildar en klass på 22 elever (två åldersgrupper tillsammans). På de mindre skolorna i Stjärnhov och Laxne är antalet elever i blivande skolår 5 fortfarande litet i flera år framöver. Det innebär att de Ordförandens signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande

27 Kommunfullmäktige PROTOKOLL 2(3) Sammanträdesdatum: nuvarandepersonalbemanning kan komma att undervisa elever i tre olika åldersgrupper i samma klass om även de blir F-5 skolor. För att lösa problematiken med fler än två åldersgrupper i samma klass föreslås elevpengen för år 1-5 öka på skolor som inte har fler än 50 elever. Under förutsättning att skolan har en budget i balans och att eleverna stannar kvar på skolan motsvarar detta ca en tjänst per skola. På skolorna i centrala Gnesta är elevunderlaget så stort att flera möjliga lösningar finns att tillgå, även om elevunderlaget på främst Frejaskolan minskar i år 5. Förändringen är planerad att genomföras till höstterminens start Beslutsunderlag ~ Tjänsteskrivelse den 27 mars ~ BoU 20 Beslut om organisation av grundskolan i Gnesta kommun med anledning av dom i förvaltningsrätten. ~ Reservation inlämnad 16 april ~ Utdrag ur ojusterat KS-protokoll den 4 juni Tjänsteförslag 1. Ändra organisationen så att samtliga skolor för de yngre eleverna blir F-5 skolor (dvs. även Welandersborgs skola i Björnlunda, Kvarnbackaskolan i Stjärnhov och Laxne skola i Laxne) fr o m höstterminens start Låta elever i år 5 från Kvarnbackaskolan och Laxne skola ha två basskolor så att de även är garanterade en plats på Frejaskolan om de så önskar 3. Låta organisationen med år 6 på Frejaskolan kvarstå som idag 4. Öka elevpengen för år 1-5 på skolor som inte har fler än totalt 50 elever från kr per elev till kr per elev på kommunala skolor och från kr per elev till kr per elev på fristående skolor (900 tkr). Förslag till beslut på sammanträdet Kukkamariia Valtola Sjöberg (MP), Kerstin Landin (MP), Michael Schirén (V) och Ann-Christin Alderbrant (S) yrkar bifall till framskrivet förslag. Ingrid Jerneborg Glimne (M), Håkan Ekstrand (C), Bo Wingård (KD) och Ann-Sofie Lifvenhage ( M) yrkar bifall till reservationen som lämnades in under kommunstyrelsen den 4 juni 2012, dvs bifall till punkt 1 och 3, avslag till punkt 4 samt tilläggsyrkande till punkt 2, med lydelsen "Björnlundabarnen ska kunna välja på två basskolor". Beslutsgång Ordföranden frågar om kommunfullmäktige kan bifalla punkt 1 och 3 i det framskrivna förslaget och finner att så är fallet. Ordförandens signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande