Förändrad skolorganisation i Gnesta kommun

Transkript

1 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: BOUN Kommunstyrelsen Förändrad skolorganisation i Gnesta kommun Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Anta förslag till förändrad skolorganisation inför hösten 2016: - Frejaskolan F-6 - Dansutskolan F-6 - Welandersborgs skola F-6 - Kvarnbackaskolan F-6 - Laxne skola avvecklas med start i juni Upphäva beslut "Låta elever i år 5 från Kvarnbackaskolan och Laxne skola ha två basskolor så att de även är garanterade en plats på Frejaskolan om de så önskar" se kommunfullmäktiges beslut , dnr BoUN (se bilaga Förvaltningen ges i uppdrag att verkställa organisationsförändringar som följer med anledning av beslut 4. Omedelbar justering Sammanfattning Omorganisation F-6 Förslaget blir att alla F-5 grundskolor i kommunal regi blir F-6 grundskolor. Förändringen träder i kraft från och med augusti 2016, vilket betyder att årets 5:or får vara kvar på sina skolor och flyttar in till Freja först till årskurs 7. Detta stämmer överens med läroplan, Lgr11, med det centrala innehållet och kunskapskraven i de olika årskurserna. Dessutom blir det läraren som haft eleverna i år 4 och 5 som sätter betyg i år 6. En förändrad organisation kommer att bättre stödja elevens lärande. Laxne skola I ärendet finns också förslaget att avveckla Laxne skola. Idag finns 30 elever på skolan. Elevantalet har sjunkit sedan skolan öppnades 2004, från ca 70 till dagens 30 elever. Befolkningen i Laxne med omnejd har sjunkit under samma period med 8 %. Samtidigt väljer föräldrar i Laxne att placera sina barn i andra skolor. Prognosen för befolkningsutvecklingen visar inte på en ökning. Kostnaden att driva Laxne skola är mycket hög, cirka 6 miljoner varav hyran är ungefar hälften. Undervisningskostnaden är cirka 60% högre än i Gnesta tätorts skolor. I takt med Gnesta kommun Gnesta i vxl: i gnesta.kommun gnesta.se

2 41b 1 KOMMUN -X Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 2(6) att antalet elever minskar på Laxne skola ökar kostnaden per elev. Samtidigt finns pedagogiska utmaningar på en liten skola. De 30 eleverna kommer att erbjudas plats på Welandersborgs skola i Björnlunda. De föräldrar som önskar kan genom det fria skolvalet söka sig till andra skolor. Ärendebeskrivning Bakgrund Gnesta kommuns skolresultat behöver höjas. Kommunens skolor har under många år legat lågt i nationella jämförelser. Samtidigt har Sverige som nation haft sjunkande skolresultat. Genom det fria skolvalet väljer familjer i allt högre utsträckning de skolor de tror blir bäst för sina barn. Gnesta kommun har höga ambitioner avseende befolkningstillväxt. Under 2015 ökade befolkningen med 1,3 procent, den största ökningen sedan Målet är att kommunen ska växa med 200 invånare per år. Stockholms bostadsbrist och höga bostadspriser gör att kommuner i Stockholms ytterkanter kan bli stora vinnare med rätt förutsättningar. Goda kommunikationer, attraktiva prisvärda bostäder och bra skolor och barnomsorg väger tungt för potentiella inflyttare. Om Gnesta kommun ska kunna locka till sig inflyttande familjer behöver skolresultaten höjas och alla skolor i Gnesta kommun behöver blir mer likvärdiga. Fokusering, prioritering och effektivisering är centrala begrepp för kommande satsningar inom skolan i syfte att fler ska klara kunskapskraven och lämna grundskolan med högre betyg. Elevernas meritvärden i kommunens skolor hamnar lågt trots att kommunen satsat betydligt mer pengar på skolan än i jämförbara kommuner. Både Swecos och PwC:s undersökningar (på uppdrag av Gnesta kommun 2016) visar att största skälet till det höga kostnadsläget är våra byskolor, där Laxne sticker ut med mycket höga kostnader pga det låga elevunderlaget och den dyra skolbyggnaden. Satsningen att bygga Laxne skola i början av 2000-talet hängde ihop med förhoppningen att området skulle expandera. Elevunderlaget har minskat i princip varje år sedan starten 2004, från 70-talet elever till dagens 30 elever (90 elever var i Skeppsta skola Inför höstterminen 2016 är det bara en elev (av 10 möjliga i åldersgruppen) som sökt förskoleklass i Laxne. Detta i kombination med att det är den nyaste och dyraste skolan gör att lokalkostnaden per elev är extremt hög. Gnesta kommun är en pendlarkommun där mer än hälften av befolkningen som arbetar pendlar till andra kommuner. Detta har bidragit till att många familjer även tar hänsyn till praktiska och logistiska kriterier när de väljer skola. Under 2016 har trycket på skolorna i Gnesta tätort varit större än någonsin. Närmare hälften av familjerna i Laxne skolas möjliga upptagningsområde har valt andra skolor än Laxne. Dessa elever finns i Gnesta tätort, Mariefred och Björnlunda. Urbaniseringen i världen är påtaglig och Sverige är ett av de länder där urbaniseringen är störst. Allt fler människor väljer att flytta från landsbygden till städerna. I Laxne inklusive dess landsbygd har befolkningen minskat med 8,0 procent från samtidigt som Gnesta kommun i sin helhet ökat med 6,5 procent under samma period och därav en ökning i Gnesta tätort med 12,9 procent. De nationella prognoserna framåt visar att stora tätorter med bra Gnesta kommun BO Gnesta 1 vxl: gnesta.kommunognesta.se

3 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 3(6) kommunikationer fortsätter att växa, medan landsbygden tappar eller stannar i befolkningsutveckling. Prognoserna för Gnesta kommun är inget undantag. Förvaltningens synpunkter I barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse beskrivs skälen för förslaget att alla F-5 grundskolor i kommunal regi blir F-6 grundskolor. Vidare beskrivs att de främsta skälen till att avveckla Laxne skola är demografin och kostnaderna. De stora resurser som läggs på Laxne skola kan användas mer effektivt för att förbättra undervisningen för samtliga elever i kommunen. I barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse beskrivs också konsekvenser vid avveckling och flytt av eleverna till Welandersborgsskolan. Avsikten med denna tjänsteskrivelse från kommunstyrelsens förvaltning är dels att summera en del av konsekvenserna av en avveckling av Laxne skola och dels redovisa möjliga konsekvenser som inte ligger inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde. Konsekvensbeskrivning Ekonomi Att fortsätta driva en skola med 30 elever i Laxne kan ifrågasättas om det är ekonomiskt försvarbart, då elevunderlaget successivt minskat och befolkningsprognosen tyder på fortsatt nedgång i antal elever. Både undervisningskostnader och lokalkostnader är betydligt högre per elev i Laxne än i övriga skolor. Dessa höga kostnader, ca 6 miljoner kronor, för ett 30-tal elever i Laxne påverkar resurstilldelningen till samtliga elever i kommunen. De minskade kostnader som uppnås vid avveckling av Laxne skola summeras till ca 3,6 miljoner. Beräknade ökade kostnader för personal vid Welandersborgs skola (ca 1,4 milj) och tillkommande skolskjutsar till Welandersborgs skola (ca kr) uppgår till knappt 1,6 miljoner. Detta ger en total besparing på ca 2 miljoner på barn- och utbildningsförvaltningen på kort sikt. En utredning kommer att göras tillsammans med fastighetsägaren Gnesta Förvaltnings AB för att se över alternativ användning av skollokalerna. Målet är på sikt minskade kostnader för kommunen som helhet. Organisation i Welandersborgs skola Ur arbetsmiljö- och lärandeperspektiv får lärarna bättre förutsättningar på större skolor som har mer personal. Sårbarheten minskar och flexibiliteten ökar samtidigt som det kollegiala lrandet ökar. Det är generellt lättare att rekrytera behörig personal till större skolor än till byskolor med åldersblandade klasser. På sikt är det viktigt att alla skolor i Gnesta kommun uppfattas som attraktiva att arbeta i eftersom Sverige står inför en stor lärarbrist som även kan bli kännbar i Gnesta kommun. Om alla Laxneelever flyttar till Welandersborgs skola kommer klasstorlekarna att variera mellan 12 och 25 elever från höstterminen Efter flyttning av elever uppgår totala antalet till 130 elever inklusive år 6 och skolan har kapacitet för cirka 200 elever. Gnesta kommun Gnesta I vxl: gnesta.komrnun@gnesta.se 1 besöksadress: Västra Storgatan 15 j organisationsnummer:

4 KOMMUN Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 4(6) Det blir dessutom möjligt med åldershomogena klasser, dvs en klass per årskurs. Det är positivt för eleverna enligt en undersökning av åldersblandad undervisning (FoU-rapport 2002:7, se även barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse). En konsekvens av avveckling av Laxne skola blir att eleverna kommer att få längre restid till skolan. Av de 30 elever som idag går på skolan har flertalet skolskjuts redan idag. Att åka ungefär minuter längre i bil eller buss bör inte utgöra någon avgörande försämring för eleverna. I många kommuner i Sveriges glesbygd reser eleverna betydligt längre än vad som nu blir fallet i Gnesta kommun. Demografi Befolkningen i Laxne med landsbygd har mellan minskat med 95 personer. I åldern 6-12 år ökade befolkningen med 5 barn. Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer befolkningsökningen att ytterligare minska med 46 personer till 2030, varav en minskning med 9 barn i åldern 6-12 år. Den prognosen ger inte ett demografiskt underlag att driva skola. Dessutom påverkar det fria skolvalet det faktiska elevunderlaget. Av totalt 57 barn i åldergruppen 6-11 år i Laxne tätort och landsbygd vårterminen 2016 går 30 barn i Laxne skola, dvs 47 procent väljer annan skola. Byggnation av bostäder Det har byggts få hus i Laxne med omnejd den senaste femtonårsperioden, trots att det har funnits attraktiva tomter till salu med sjöutsikt och utvecklad infrastruktur. Marknadssituationen visar att det är svårt att få ihop nybyggnadskalkylerna i yttertätorterna på grund av de relativt fördelaktiga priserna på befintliga småhus. Detaljplanen för Spårbacken med byggrätt för 25 villor har funnits i cirka 10 år. Gator och VA har byggts ut, men efterfrågan från bostadsköpare har varit för svag för de privata aktörerna att genomföra planen. Om en nybyggnation ändå skulle ta fart i Spårbacken illustreras här ett räkneexempel. Om 20 hus byggs är en rimlig bedömning att den genomsnittliga hushållsstorleken är 3 personer per hushåll, vilket innebär 60 personer totalt. En uppskattning av sammansättningen skulle kunna vara att hälften är personer utan barn och hälften 2-barnsfamiljer. Av cirka 20 barn är sannolikt max hälften i åldern 6-12 år, fördelade på 1-2 barn i varje årskull F-6. Hur många av dessa 10- talet barn som skulle välja Laxne skola är osäkert med hänsyn till det fria skolvalet. Om alla tio skulle välja Laxne skola är tillskottet ändå så litet att det totala elevantalet bara blir elever och det är inte tillräckligt för en ekonomiskt hållbar F-6 skola i en geografiskt till ytan relativt liten kommun. Konsekvenser för förskolan En avveckling av skolan får konsekvenser för förskolan i samma lokaler. Gemensamma utrymmen med skolan är tillagningskök, matsal och idrottshall. Här kommer en närmare utredning att göras för att undersöka olika möjligheter till lösningar. Fritidsverksamhet kan komma att samordnas med förskolan beroende på familjernas önskemål framöver. Gnesta kommun Gnesta vxl: gnesta.kommun@gnesta.se 1 besöksadress: Västra Storgatan 15 i organisationsnummer:

5 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 5(6) Samhället Laxne I samband med avveckling av skolor diskuteras många gånger att orten kommer att påverkas negativt. Det är svårt att uttala sig om konsekvenser för Laxnes del men en forskningsstudie som gjorts visar inga mätbara effekter på in- och utflyttning pga skolnedläggning (se även barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse). Trots detta är det inte omöjligt att avveckling av Laxne skola medför att familjer väljer att lämna Laxne eller att inte bosätta sig i Laxne. Men samtidigt kan konstateras att inflyttningen stadigt minskat trots att skolan funnits i tolv år. Inriktning för ett framtida Gnesta kommer att utmejslas i samband med ett pågående arbete med en översiktsplan (ÖP) för Gnesta kommun. Detta arbete omfattar såväl kommunen i sin helhet som olika delområden. ÖP avser perioden och arbetet med planen är beräknat att vara färdigt i december Förvaltningens synpunkter Utifrån redovisningen i barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse och den sammanfattande konsekvensbeskrivningen föreslår förvaltningen att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med barn- och utbildningsnämndens beslut. Ekonomiska konsekvenser Se barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse för en mer utförlig redovisning av ekonomiska konsekvenser. Juridiska konsekvenser Omorganisation F-6: Enligt skollagens 2 kap. 8 5 ansvarar huvudmannen för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen och bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. Läroplanen tillhör dessa författningar. Kommunens organisation av skolan bör därmed överensstämma med läroplanens konstruktion. Laxne skolan: Förvaltningens bedömning är att en avveckling av Laxne skola inte får några juridiska konsekvenser. Checklista för jämställdhet Omorganisation F-6: En jämställdhetsanalys har inte gjorts då ärendet handlar om att säkerställa alla elevers rätt till utbildning enligt skolans författningar, oavsett kön. Laxne skola: Checklista för jämställdhet är inte tillämplig i detta fall. Följderna av en eventuell avveckling av Laxne skola påverkar elever, oavsett kön, på samma sätt. Överensstämmelse med kommunens styrdokument Framtaget förslag går i linje med gällande planer och styrdokument. Gnesto kommun Gnesta I vxl: gnesta.kommun@gnesta.se I besöksadress: Västra Storgatan 15 1 organisationsnummer:

6 KOMMUN7g Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 6(6) Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse Protokoll från barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Beslutet ska skickas till: Kommunfullmäktige Christina Hedberg Kommunchef Bengt Klintbo Kom m unstrateg Gnesta kommun Gnesta 1 vxl: i gnesta.kommun@gnesta.se

7 KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden PROTOKOLL 31 Sammanträdesdatum: Ärendenummer: BOUN Förändrad skolorganisation i Gnesta kommun Beslut 1. Anta förslag till förändrad skolorganisation inför hösten 2016: -Frejaskolan F-6 -Dansutskolan F-6 -Welandersborgs skola F-6 -Kvarnbackaskolan F-6 -Laxne skola avvecklas med start i juni Upphäva beslut "Låta elever i år 5 från Kvarnbackaskolan och Laxne skola ha två basskolor så att de även är garanterade en plats på Frejaskolan om de så önskar" se kommunfullmäktiges beslut , dnr BoUN Förvaltningen ges i uppdrag att verkställa organisations förändringar som följer med anledning av beslut. Laxne skola Sammanfattning av ärendet Laxne skola har under de senaste åren haft ett vikande elevunderlag. För närvarande finns totalt 30 elever fördelade på åldersblandade klasser från förskoleklass t o m årskurs 5, varav F-1 har 9 elever, 2-3 har 11 elever och 4-5 har 10 elever. Inför höstterminen 2016 har 1 elev av de 10 som tillhör upptagningsområde Laxne, sökt placering i förskoleklass på Laxne skola. Under våren 2016 genomfördes en utvärdering och utredning av Gnesta grundskolas pedagogiska verksamhet. Utifrån denna rapport, och det förslag rörande omorganisation som där föreslås, har förvaltningen ytterligare undersökt organisation av årskurs 6 och avveckling av Laxne skola. Syftet med denna skrivelse är att säkerställa en resurseffektiv användning av lokaler och personal. Årskurs 6 Sammanfattning av ärendet Den nuvarande organisationen för årskurs 6 innebär att elever från alla kommunens skolor blandas i nya klasser i årskurs 6. Organisatoriskt tillhör klasserna Frejaskolan 6-9, men undervisas av en klasslärare. I årskurs 7-9 får eleverna undervisning av ämneslärare och organisatoriskt tillhör de ett Ordförandes signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

8 KOMMUN -X Barn- och utbildningsnämnden PROTOKOLL arbetslag på Frejaskolan 7-9. Enligt framtaget förslag till förändrad organisation görs kommunens F-5- skolor om till F-6-skolor, vilket innebär att eleverna i årskurs 5 stannar kvar på sin skola ytterliiare ett år. Med anledning av framtaget förslag att kommunens F-5 skolor omorganiseras till F-6-skolor upphävs beslut: "Låta elever i år 5 från Kvarnbackaskolan och Laxne skola ha två basskolor så att de även är garanterade en plats på Frejaskolan om de så önskar" (Kommunfullmäktiges beslut , dnr BoUN ) Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse den 20 maj Beslut om organisation av grundskolan i Gnesta kommun med anledning av dom i förvaltningsrätten (BOUN se beslut i KF ) 3. Befolkningsutveckling för kommunens tre ytterområden. Tjänsteförslag 1. Anta förslag till förändrad skolorganisation inför hösten 2016: -Frejaskolan F-6 -Dansutskolan F-6 -Welandersborgs skola F-6 -Kvarnbackaskolan F-6 -Laxne skola avvecklas med start i juni Upphäva beslut "Låta elever i år 5 från Kvarnbackaskolan och Laxne skola ha två basskolor så att de även är garanterade en plats på Frejaskolan om de så önskar" se kommunfullmäktiges beslut , dnr BoUN Förvaltningen ges i uppdrag att verkställa organisationsförändringar som följer med anledning av beslut. Förslag till beslut på sammanträdet Ingalill Fredriksson, (C), Ewa Fagerström (V) och Anja Held (MP) lämnar följande ändringsförslag 1. Anta förslag till förändrad skolorganisation inför hösten 2016: -Frejaskolan F-6 -Dansutskolan F-6 med ändringen att Hjärnkontoret går kvar i Dansutskolans lokaler och en av de äldre klasserna flyttas till Sambavägen. -Welandersborgs skola F-6 -Kvarnbackaskolan F-6 -Laxne skola F-6 Ordförandes signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

9 KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden PROTOKOLL 2. Upphäva beslut "Låta elever i år 5 från Kvarnbackaskolan och Laxne skola ha två basskolor så att de även är garanterade en plats på Frejaskolan om de så önskar" se kommunfullmäktiges beslut , dnr BoUN (se bilaga 2) 3. Förvaltningen får i uppdrag att till Barn- och Utbildningsnämndens nästa möte: - Ta fram underlag för en profilering av Laxne skola - Redovisa goda exempel på hur små skolor med vikande elevantal brutit trenden - Genomföra en enkät bland vårdnadshavare i Laxne skolas upptagningsområde som inte har sina barn på skolan och undersöka varför eleverna inte går på Laxne skola och vad som kan göra att eleverna skulle börja i Laxne skola. 4. Alla elever i F-6 i hela Gnesta kommun erbjuds möjligheten att börja i Laxne skola från hösten 2016 och få busskort utan kostnad. Riktlinjer för skolskjuts ska också anpassas enligt detta. 5. Förvaltningen ges i uppdrag att verkställa organisationsförändringar som följer med anledning av beslut. Beslutsgång Ordförande frågar om nämnden beslutar enligt framskrivet förslag eller enligt Ingalill Fredriksson, (C), Ewa Fagerström (V) och Anja Held (MP) ändringsförslag och finner att nämnden beslutar enligt framskrivet förslag. Omröstning Omröstning begärs och ska genomföras. Den som röstar för framskrivet förslag röstar Ja och den som röstar för Ingalill Fredriksson, (C), Ewa Fagerström (V) och Anja Held (MP) förslag röstar Nej. Omröstningen utföll med 6 Ja röster och 3 Nej röster. Orförande finner att nämnden beslutar enligt framskrivet förslag. Reservationer Ingalill Fredriksson (C), Ewa Fagerström (V) och Anja Held (MP) lämnar skriftlig reservation. Beslutet ska skickas till: Kommunfullmäktige Ordförandes signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

10 RESERVATION Undertecknade, ledamöter i Barn- och utbildningsnämnden vill härmed reservera oss mot dagens beslut om nedläggning av Laxne skola, till förmån för vårt gemensamma förslag i nämnden, enligt nedan. Barn- och utbildningsnämnden den 1 juni 2016 Ärende: Förändrad skolorganisation i Gnesta kommun Oppositionens förslag till beslut: 1. Anta förslag till förändrad skolorganisation inför hösten 2016: -Frej askolan F-6 -Dansutskolan F-6 med ändringen att Hjärnkontoret går kvar i Dansutskolans lokaler och en av de äldre klasserna flyttas till Sambavägen. -Welandersborgs skola F-6 -Kvambackaskolan P-6 -Laxne skola F-6 2. Upphäva beslut "Låta elever i år 5 från Kvambackaskolan och Laxne skola ha två basskolor så att de även är garanterade en plats på Frej askolan om de så önskar" se kommunfullmäktiges beslut , dnr BoUN (se bilaga 2) 3. Förvaltningen får i uppdrag att till Barn- och Utbildningsnämndens nästa möte: - Ta fram underlag för en profilering av Laxne skola - Redovisa goda exempel på hur små skolor med vikande elevantal brutit trenden - Genomföra en enkät bland vårdnadshavare i Laxne skolas upptagningsområde som inte har sina barn på skolan och undersöka varför eleverna inte går på Laxne skola och vad som kan göra att eleverna skulle börja i Laxne skola. 4. Alla elever i F-6 i hela Cmesta kommun erbjuds möjligheten att börja i Laxne skola från hösten 2016 och få busskort utan kostnad. Riktlinjer för skolskjuts ska också anpassas enligt detta. 5. Förvaltningen ges i uppdrag att verkställa organisationsförändringar som följer med anledning av beslut Ing ill Fredriksson (C) Anja Held (MP) s, Ewa F is: Ah""nöm (V) Elin Agnsjö (L)

11 KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: BOUN Barn- och utbildningsnämnden Förändrad skolorganisation i Gnesta kommun Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Anta förslag till förändrad skolorganisation inför hösten 2016: -Frejaskolan F-6 -Dansutskolan F-6 -Welandersborgs skola F-6 -Kvarnbackaskolan F-6 -Laxne skola avvecklas med start i juni Upphäva beslut "Låta elever i år 5 från Kvarnbackaskolan och Laxne skola ha två basskolor så att de även är garanterade en plats på Frejaskolan om de så önskar" se kommunfullmäktiges beslut , dnr BoUN (se bilaga 2) 3. Förvaltningen ges i uppdrag att verkställa organisationsförändringar som följer med anledning av beslut. Laxne skola Sammanfattning Laxne skola har under de senaste åren haft ett vikande elevunderlag. För närvarande finns totalt 30 elever fördelade på åldersblandade klasser från förskoleklass t o m årskurs 5, varav F-1 har 9 elever, 2-3 har 11 elever och 4-5 har 10 elever. Inför höstterminen 2016 har 1 elev av de 10 som tillhör upptagningsområde Laxne, sökt placering i förskoleklass på Laxne skola. Under våren 2016 genomfördes en utvärdering och utredning av Gnesta grundskolas pedagogiska verksamhet. Utifrån denna rapport, och det förslag rörande omorganisation som där föreslås, har förvaltningen ytterligare undersökt Gnesta kommun Gnesta I vxl: gnesta.kommun@gnesta.se

12 KOMMUN 7.V Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2(14) organisation av årskurs 6 och avveckling av Laxne skola. Syftet med denna skrivelse är att säkerställa en resurseffektiv användning av lokaler och personal. Ärendebeskrivning Befolkningsutveckling Laxne tätort och landsbygd När det gäller förändringar i befolkningen totalt sett i Laxne tätort och landsbygd finns statistik i kommunen för en längre period, från 2003 till Under dessa 12 år minskade befolkningen på Laxnes landsbygd från 1045 personer till 916 personer. I tätorten ökade befolkningen från 131 personer till 165 personer under samma period. Sammantaget innebär det att det skedde en befolkningsminskning med 8 procent under tolvårsperioden för Laxne tätort och landsbygd. En prognos för framtida befolkningsutveckling har levererats från SCB våren Enligt prognosen förväntas befolkningen i Laxne minska på landsbygden från 916 personer år 2015 till 855 personer år För tätorten bedömdes att det kommer att ske en ökning från 165 personer till 180 personer under samma period. Befolkningsutvecklingen för samtliga ytterområden framgår av bilaga 3. Statistik för befolkningsutvecklingen uppdelade på ålderldasserna 6-12 år finns tillgängliga årsvis för perioden 2006 till 2015 för kommunens nyckelkodområden. Underlaget visar att antalet barn i åldrarna 6-12 år i Laxne tätort ökade från 12 barn år 2006, till 13 barn år På Laxne landsbygd har antalet barn i detta åldersspann ökat från 56 barn år 2006 till 62 barn För Laxne tätort och landsbygd sammantaget skedde en mindre ökning i antalet barn, från 68 barn till 75 barn. Elevunderlag Laxne skola Laxne skola byggdes 2003 och eleverna från tidigare Skeppsta skola flyttades till skolan inför höstterminen Skolan har plats för drygt 100 elever. Laxne skola har, generellt sett, haft ett vikande elevunderlag ända sedan skolan byggdes För närvarande finns totalt 30 elever fördelade på åldersblandade klasser från förskoleklass t o m årskurs 5, varav F-1 har 9 elever, 2-3 har 11 elever och 4-5 har 10 elever. Inför höstterminen 2016 har 1 av de 10 elever som tillhör upptagningsområde Laxne tätort och Laxne landsbygd, aktivt ansökt om förskoleldassplacering på Laxne skola. De senaste årens sammantaget vikande och låga elevunderlag på Laxne skola visar på att vårdnadshavare till barn som är folkbokförda i Laxne väljer att placera sina barn på andra skolor. Grafen på nästa sida visar antalet elever på Laxne skola Gnesta kommun Gnesta 1 vxl: gnesta.kommun@gnesta.se

13 KOMMUNr Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 3(14) 100 Antal elever i Laxne skola (2003 avser Skeppsta skola) I grafen kan utläsas att antalet elever på skolan i Laxne successivt har minskat sedan , med undantag för åren 2008 och 2009 då en viss uppgång kunde uppmätas. Antalet elever har minskat från 92 stycken år 2003 till dagens 30 elever. Trots att antal folkbokförda barn i åldrarna 6-12 år har ökat något i Laxne tätort och landsbygd under perioden , minskade antalet elever på Laxne skola med 20 elever (från 50 till 30 elever) under samma period. Befolkningsstatistiken som presenteras på föregående sida (sid 2) ger ett samlat utfall för samtliga åldersgrupper för barn i åldrarna 6-12 år vilket medför att det inte är möjligt att urskilja barn i åldersgruppen 12 år från övrig statistik. Detta ger följden att en direkt jämförelse mellan antal folkbokförda barn (6-12 år) och antal elever i årskurserna förskoleklass till och med årskurs 5 (6-11 år), som redogörs för i ovan stycke, inte kan göras Fördelning på andra skolor Som nämns ovan finns flera av de barn i åldrarna 6-11 år som är folkbokförda i Laxne, placerade på andra skolor, både inom och utanför kommunen. För närvarande finns 27 elever eller drygt 47 procent av eleverna som är folkbokförda i Laxne tätort och på Laxne landsbygd, placerade på andra skolor. 2 Fördelningen per skola ser ut som följer: D ansuts kolan, Gnes ta Frejaskolan (F-5), Gnesta Gnesta Waldorfskola Gripsholms skolan, Mariefred 6 elever 4 elever 9 elever 6 elever 1 Laxne skola stod klar Folkbokföringen bygger på en definition av nyckelkodsområden (NYKO) som kommunen använder i sin planering. NYKO möjliggör en fördelning av statistik inom delområden i en kommun. Gnesta kommun Gnesta 1 vxl: gnesta.kommun@gnesta.se

14 KOMMUN :te' Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 4(14) Övriga fristående skolor 2 elever Jämförelse mellan befolkningsstatistik och elevstatistik Enligt SCB:s befolkningsstatistik fanns totalt 63 barn i åldrarna 6-11 år i Laxne tätort och Laxne landsbygd den 31 december Detta kan jämföras med elevstatistiken som visar att det under vårterminen 2016 går 30 elever i Laxne skola och 27 elever i annan skola (annan kommunal skola i Gnesta kommun eller fristående skola i och utanför kommunen). Mellanskillnaden med sex barn beror på felkodade NYKO i SCB:s befolkningsstatistik och barn som flyttat sedan årsskiftet. Kostnader Laxne skola Den totala kostnaden (i vilken det ingår bl a personal, lokal, lokaltillbehör, inventarier, undervisningsmaterial, transporter och utbildning) för Laxne skola uppgick år 2015 till kr i klass F-5. Denna kostnad är i linje med de kostnader som presenterades de två föregående åren: 2014: kr 2013: kr Hyreskostnaden för skolans lokaler är densamma för alla tre år (liksom innevarande år) och uppgår till kr. I takt med att antal elever minskar i Laxne ökar kostnaden per elev. Kostnaden per elev på Laxne skola, beräknat på de 31 eleverna i klass F-5, var år 2015: kr. Kostnaderna för Laxne och övriga skolor i kommunen för föregående år (2015) redovisas i tabell nedan. I kostnaderna ingår utgifter för förskoleklass och årskurs 1-5. Elevantalen som anges nedan är ett genomsnitt av antalet elever under Skola Elevantal i åk F-5 Totala kostnader /elev Hyra/el ev Kostnad hyra totalt Kostnad /elev exkl, hyra Antal elever/max elevantap Laxne skola / 100 Dansutskolan / 270 Welandersborgs skola / Bedömning avseende maximalt antal elever per skola har gjorts av respektive skolas rektor. Gnesta kommun I Gnesta i vxl: i gnesta.kornmun@gnesta.se

15 KOMMUN"X Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 5(14) Kvambacka skola /90 Frejaskolan F /300 Skolans budget styrs av den elevpeng som varje elev för med sig 4. Det betyder att skolan får elev -peng multiplicerat med antalet elever som skolan har. Grundbeloppet för elevpengen i årskurs 1-5 är kr per elev och månad. För att kompensera de mindre skolorna i ytterområdena har elevpengen utökats med ett förhöjt belopp. För dessa skolor utgår en elevpeng på kr per elev till skolor med färre än 50 elever. I Gnesta kommun utgår beloppet endast till eleverna på Laxne skola. För förskoleklassen utgår samma belopp till alla skolor. Personal och organisation Laxne skola Idag finns 2,8 pedagogtjänster på Laxne skola varav alla är tillsatta med legitimerade lärare. Därutöver finns en 0,5 tjänst i form av en barnskötare som hjälper elever med särskilda behov. Elev -hälsan finns på plats under några timmar per vecka, men skolan har ingen egen speciallärare/specialpedagog anställd, utan kan avropa stöd från Elev -hälsan. I dagsläget är samtlig pedagogisk personal på Laxne skola behörig. Detta innebär dock inte att dessa pedagoger har behörighet i samtliga ämnen. Genom åren har det funnits svårigheter med att rekrytera behörig personal till skolan. Utifrån landsbygdsskolornas geografiska läge är det dessutom svårt att rekrytera vikarier. Denna problematik belyses i forskning på området som påvisar att små skolor verkar ha svårare att locka till sig, och behålla lärare, jämfört med andra skolor (Adolfsson, 2014). En liten skola delar oftast rektor, chef och ledare med flera andra skolor i sin kommun. Så är också fallet i Laxne då rektorn för Laxne skola också är rektor på Dansutskolan i Gnesta tätort. Pedagogik Forskningsresultat gällande skolstorlekens betydelse för kvaliteten på undervisningen i skolan pekar i olika riktningar. Den samlade forskningen kan inte ge ett entydigt svar på huruvida det faktum att en skola är liten, skulle vara positivt eller negativt ur undervisningshänseende (Adolfsson, 2004). Pedagoger i alla skolor blir bättre pedagoger om de kan utvecklas och lära av och med varandra i ett kollegialt lärande. Vid samtal med rektor och medarbetare på 4 Följande ingår i elevpeng: personal, utrustning/läromedel, skolbibliotek, elevvård (kurator psykolog, studie- och yrkesvägledare samt administration. Gnesta kommun Gnesta 1 vxl: I gnesta.kommun@gnesta.se

16 Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 6(14) Laxne skola framkommer att samarbetet mellan lärarna på skolan mest stannar vid organisatoriska lösningar, det vill säga att man "täcker upp" för varandra vid pauser, sjukdom el dylikt. Ett gott exempel på kollegialt lärande är dock Mattelyftet som genomförts med lärare på Welandersborgs skola läsåret 2015/16. I rapporten "Skolstorlekens påverkan på elevers skolprestationer och sociala situation i skolan" skriver författaren, efter att ha gått igenom aktuell forskning på området, att det inte entydigt går att slå fast att skolstorleken har betydelse för elevers skolprestationer. Forskning visar dock att en alltför liten grupp lärare har svårt att skapa den dynamiska och "kritiska massa" som krävs för att utmana och utveckla den praktik man arbetar i. Forskning kring framgångsfaktorer bakom skolutveckling idag betonar starkt det kollegiala samtalet där lärare tar del av, diskuterar och utvecklar sin och andras undervisningspraktiker (Adolfsson, 2014). Som tidigare nämnts delar Laxne skola rektor med Dansutskolan, vilket betyder att rektor är på plats en dag i veckan. Forskning visar på att pedagoger som undervisar på en liten skola på landsbygden upplever avsaknaden av ett närvarande chefs- och ledarskap, som både stimulerande men också tyngande. Rektors styrning och ledning har stor påverkan på skolans kvalitet, framgång och elevernas resultat. Forskning pekar på betydelsen av att rektor leder det dagliga arbetet i skolan, och dess kärnprocesser undervisning och lärande. (Rapporten Landsbygdsskolor i Strängnäs kommun, 2014). Den nya skollagen från 2011, betonar rektors roll och ansvar för elevernas resultat, skolans måluppfyllelse samt för lärarnas kompetensutveckling. Rektor har idag en delvis ny roll att leda lärarnas lärande. För detta krävs närvaro i stor utsträckning, både i klassrummet och genom pedagogiska möten (Skolverkets rapport: Forskning för skola Tema Rektor, 2016). Åldersblandade klasser På Laxne skola går eleverna i åldersblandade klasser. Med åldersblandade klasser menas att två eller tre årskurser får undervisning tillsammans av en lärare. Undervisningen är vanlig på landsbygdsskolor där det kan vara ont om elever. I en undersökning berörs effekterna av åldersblandad undervisning (FoU-rapport 2002:7). I undersökningen följs en större grupp elever från årskurs 2 till årskurs 5 där en del av eleverna har gått i åldersblandade klasser och andra inte. Analyser av förändringen från årskurs 2 till årskurs 5 visar att eleverna som hela tiden gått i åldersblandat i genomsnitt hade sämre räkneförmåga, var mer blyga samt hade sämre ledaregenskaper än elever som hela tiden gått i åldersindelat. Undersökningen i sin helhet pekar mot att åldersblandade klasser i huvudsak är negativt för eleverna. Forskningen på området är dock inte entydig. Fritidshem Idag finns 24 barn inskrivna på fritidshemmet i Laxne skola. Det finns för närvarande två barnskötare anställda som båda jobbar drygt 50 procent. Fritids kommer i första hand erbjudas på den skola som barnen placeras i. För de barn som så önskar kommer det att erbjudas en fritidslösning ihop med förskolan Gnesta kommun Gnesta 1 vxl: gnesta.kommun@gnesta.se

17 Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 7(14) Gläntan. Detta för att underlätta logistiken till och från skola/fritids för vårdnadshavare. Ett alternativ som är under fortsatt utredning är huruvida skolskjutsfiktlinjerna, vilka idag inte innefattar transport till och från fritids, kan utvecklas. Förvaltningens synpunkter Inför hösten 2016 kommer elevantalet på Laxne skola att uppgå till 33 elever. Till höstterminen tillkommer enligt detta förslag årskurs 6, vilket innebär pedagogiska och ekonomiska svårigheter att organisera klasserna på skolan. Nuvarande organisation med tre grupper är, ur ett ekonomiskt och pedagogiskt hänseende, inte möjligt. Ur ett pedagogiskt perspektiv innebär det att undervisningen organiseras i två grupper med F-3 i den ena och 4-6 i den andra. Vid samtal med pedagoger och rektor framkommer att detta inte är en lämplig lösning för eleverna. Detta tillsammans med ett vikande elevunderlag är grunden för att förvaltningen föreslår en avveckling av Laxne skola. Under beredningen av ärendet har förvaltningen tagit del av forskning på området. Nedan redogörs för konsekvenser av det framskrivna förslaget utifrån olika aspekter. Följder av nedläggning I en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Educational Planning (2012) redovisas hur flyttmönstren påverkas av en skolnedläggning på landsbygden, både bland människor i allmänhet, liksom i gruppen barnfamiljer, såväl som inom promenadavstånd från skolan, som i ett större upptagningsområde. Resultaten från studien visar att inga mätbara effekter kan påvisas i något fall, vare sig i direkt samband med nedläggningen eller inom en tvåårsperiod. I studien påtalas således att en nedlagd skola varken påverkar ineller utflyttning från ett visst område. Trots detta kan en nedläggning av Laxne skola medföra att familjer väljer att lämna Laxne. Det kan också vara så att familjer väljer att inte bosätta sig i Laxne då en skola inte finns på orten. En nedläggning av Laxne skola innebär att förvaltningen erbjuder samtliga elever plats Welandersborgs skola i Björnlunda. Skolan har ett relativt sett lågt antal elever vilket medför att skolan har goda möjligheter att ta emot samtliga barn som idag finns placerade på Laxne skola. Detta tillsammans med det faktum att eleverna på Laxne skola är få, medför att Laxne-eleverna kan placeras i redan befintliga klasser på Welandersborgs skola. Detta gör också att frågan om lokaler är löst. Då befintliga lokaler på Welandersborgs skola inte behöver byggas om vid en eventuell tillkomst av nya elever, medför att inga nya lokalkostnader uppkommer på skolan. Att flytta eleverna från Laxne skola till Welandersborgs skola innebär också att verksamheten där kan frångå lösningen med åldersblandade klasser och därmed få åldershomogena klasser. Gnesta kommun I Gnesta vxl: gnesta.kommun@gnesta.se

18 Kommunr Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 8(14) Antal elever på Laxne och Welandersborgs skolor hösten 2016 redovisas nedan. Nedan fördelning är under förutsättning att samtliga elever från Laxne skola väljer Welandersborgs skola. Årskurs Welandersborgs skola Laxne skola Totalt F Vårdnadshavare kan också ansöka om plats på annan skola än Welandersborg skola. I enlighet med skollagen är det vårdnadshavares önskemål som i första hand styr en elevs skolplacering. I det fall det inte finns plats på den önskade skolan placeras eleverna i enlighet med skollagen och den relativa närhetsprincipen. Förvaltningen kommer, så långt det är möjligt, att försöka tillgodose vårdandshavares önskemål. Den personal som finns anställd på Laxne skola kommer vid en avveckling av skolan erbjudas att följa med till Welandersborgs skola om eleverna väljer att gå där. Skolskjuts Idag får 20, av Laxne skolas 30 elever, skolskjuts genom buss- och/eller taxiresor Vid avveckling av Laxne skola kommer samtliga elever att erbjudas skolskjuts i någon form. Avståndet till skolan för eleverna kommer att öka, beroende på var eleven bor, med uppskattningsvis 1,6 km 13 km. Mot bakgrund av detta kommer också kostnaderna för skolskjuts att öka. Kostnaderna uppgår idag till ca kr för eleverna på Laxne skola. Ekonomiska konsekvenser vid avveckling av Laxne skola per år Minskade kostnader: Personalkostnader (löner) Laxne skola: kr Övriga kostnader (läromedel, kompetensutveckling m m) kr Tillägg för skolor > än 50 elever (ht 2016) kr Minskad hyresersättning fristående enheter kr Bussresor till Welandersborgs skola för slöjd kr Personal kostenheten Laxne kr Gnesta kommun Gnesta 1 vxl: gnesta.kommun@gnesta.se

19 Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 9(14) Sammantagna minskade kostnader uppgår till kr Till detta tillkommer en minskad kostnad för lokaler. Som tidigare nämnts i denna utredning uppgår hyreskostnaden för lokalerna på Laxne skola till nästan 3,5 miljoner kr. Hyreskostnaden kommer att finnas kvar i barn- och utbildningsnämnens budget tills dess att annan hyresgäst tar över lokalerna. Ökade kostnader: Utökad personal Welandersborgs skola Utökad kostnad skolskjuts kr tkr Jämförelse mellan kostnader för skolskjuts till Welandersborgs skola respektive Laxne skola baseras på en körning i datasystem hos kommunens nuvarande leverantör av skolskjutsar. Jämförelsen visar att om eleverna som går i Laxne skola vårterminen 2016 i stället skulle gått i Welandersborg skola, skulle merkostnaden vara 165 dir. Detta är utfallet för vårterminen Det faktiska behovet höstterminen 2016 beror av den slutliga placeringen av eleverna som idag går på Laxne skola. Ovanstående redogörelse över kostnader är inte fullständig och kommer kompletteras när samtliga skolplaceringar är gjorda. Elevernas synpunkter Rektor Torsten Grimbe har pratat med barnen i två omgångar, den 10 och 16 maj, och utöver detta har de suttit i sina klasser tillsammans med pedagogerna. Vid dessa tillfällen har förts samtal om nedläggning och flytt till ny skola. Sammanlagt har barnen hunnit samtala länge och de har fått prata till punkt. De vuxna har lyssnat, förklarat och antecknat. Nedan följer en kort sammanfattning av barnens tankar: Känslorna hos eleverna var blandade, en del tyckte det var tråkigt men andra var nyfikna på en ny skola. Avgörande för den ena eller andra skolan var om man kände någon i den skolan man ville till. Flera elever kunde också förstå att en skola inte kunde vara hur liten som helst. Alla ville ha fler kompisar än vad som finns idag. De ska bli roligt att få nya och fler kompisar. Sammantaget trivs eleverna på Laxne, de har gått här sedan de var små, alla känner alla och de tycker det är tråkigt om skolan läggs ner. Yngre barn känner en viss oro för att åka buss till ny skola. Man känner ingen på den nya skolan och undrar om de vill att vi kommer dit. Det finns en viss oro över att bli retad på iya skolan. Barnen undrar om alla från Laxne kommer till samma skola och om alla barn i samma årskurs hamnar i samma klass på nya skolan. 5 Denna samlade kostnad utgår till Welandersborgs skola förutsatt att samtliga 33 Laxne-elever väljer Welandersborgs skola. Kostnaden utgörs av elevpeng för dessa 33 elever. Gnesta kommun I Gnesta 1 vxl: gnesta.kommunognesta.se

20 Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 10(14) Föräldrarnas synpunkter Föräldrar, som har sina barn på Laxne skola, har reagerat kraftigt på att Laxne skola kan komma att läggas ner i augusti Det har skapats en hemsida med samlad information, namninsamlingar både på nätet och fysiska, och en skrivelse har författats och skickats till kommunen. Nedan följer föräldrarnas synpunkter från föräldramöte i Laxne den 18 maj: - Rapporten från Sweco är ofullständig och visar på att fler utredningar behövs, samt att konsekvens- och riskanalys saknas. - Många ekonomiska frågor kling besparingarna; hur blir de ekonomiska effekterna, hur blir det för Laxne utan en skola, vad ska lokalerna användas till? Hur kan be.spatingen genom att lägga ner Laxne skola gynna barnen i Laxne och andra barn i kommunen? - Vad'ör har föräldrarna inte fått vara delaktiga, komma med gnpunkter osv dvs vaor kommer beskedet om hotet mot skolan som en blixt från klar himmel. VaOr måste beslutet fattas så snabbt och vaor ska skolan läggas ner så snabbt. Kan skolan vara kvar fram tilljul, så familjerna hinner anpassa sig och förbereda barnen? - Hur blir det på Welandersborg, med lokaler, personal, bemötande, stora klasser osv. Får förskolans barn plats påförskolan Ängen? Hur blir det med fritids? Får barnen plats i Gnesta tätorts skolor? - Många pedagogiska synpunkter har också kommit som t ex är det verkligen lägre kvalitet på Laxne skola, finns lägre studieresultat, är det mer mobbingpå en mindre skola, är det mindre trivsel och tgggt? - Hur blir det för familjerna, rent praktiskt, skjutsa mer och längre, hur ska det fungera med ck jobb och de arbetstider man har, resekostnader förffira familjer ökar markant. Facklig samverkan Fortlöpande informationsinsatser har genomförs i enlighet med MBL 519, 27/4 och 12/5. En riskinventering av ovanstående organisationsförändring har också gjorts i ett förebyggande tänk med rektorer och förskolechefer den 12 maj och i samverkansgruppen den 12 maj. Riskinventering och dialog ansvarar rektorer och förskolechefer för, på varje berörd enhet. Den 26 maj skickas underlaget ut till samtliga fackliga organisationer för genomläsning och förankring bland medlemmarna En ny information enligt MBL 519 samt förhandling enligt 11, genomförs den 26 maj. Då går man också igenom samtliga enheters riskinventering utifrån denna skrivelse. Juridiska konsekvenser Förvaltningens bedömning är att en avveckling av Laxne skola inte får några juridiska konsekvenser. Gnesta kommun i Gnesta 1 vxl: gnesta.kommun@gnesta.se

21 KOMMUNr Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 11(14) Checklista för jämställdhet Checklista för jämställdhet är inte tillämplig i detta fall. Följderna av en eventuell nedläggning av Laxne skola påverkar elever, oavsett kön, på samma sätt. Överensstämmelse med kommunens styrdokument Framtaget förslag går i linje med gällande planer och styrdokument för barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Årskurs 6 Sammanfattning Den nuvarande organisationen för årskurs 6 innebär att elever från alla kommunens skolor blandas i nya klasser i årskurs 6. Organisatoriskt tillhör klasserna Frejaskolan 6-9, men undervisas av en klasslärare. I årskurs 7-9 får eleverna undervisning av ämneslärare och organisatoriskt tillhör de ett arbetslag på Frejaskolan 7-9. Enligt framtaget förslag till förändrad organisation görs kommunens F-5-skolor om till F-6-skolor, vilket innebär att eleverna i årskurs 5 stannar kvar på sin skola ytterligare ett år. Med anledning av framtaget förslag att kommunens F-5 skolor omorganiseras till F-6-skolor upphävs beslut: "Låta elever i år 5 från Kvarnbackaskolan och Laxne skola ha två basskolor så att de även är garanterade en plats på Frejaskolan om de så önskar" (Kommunfullmäktiges beslut , dnr BoUN ) Ärendebeskrivning årskurs 6 Enligt framtaget förslag till förändrad organisation från F-5 till F-6 skolor höstterminen 2016, får verksamheterna följande organisation: - Dansutskolan F-6, ytterligare 2 klasser - Frejaskolan F-6, ytterligare 2 klasser - Kvarnbackaskolan F-6, ytterligare 1 klass/grupp - Welandersborgs skola F-6, ytterligare 1 klass/grupp Genom ovan organisering av verksamheterna får Frejaskolan 7-9 en organisation med 13 klasser. I praktiken innebär det att årkurs 6 får följande organisation till läsåret 16/17: Gnesta kommun Gnesta vxl: gnesta.kommun@gnesta.se 1 besöksadress: Västra Storgatan 15 organisationsnummer:

22 KOMMUN:te_ Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 12(14) De 4 eleverna i årskurs 6 från Laxne skola erbjuds plats på Welandersborgs skola och bildar klass tillsammans med tidigare 16 elever på skolan De två klasserna på Dansutskolan om vardera 24 och 21 elever blir kvar på Dansutskolan De två klasserna i årskurs 6 Frejaskolan om vardera 23 elever blir kvar på Frej as kolan De 12 eleverna från Kvarnbackaskolan årskurs 6 blir kvar på Kvarnbackaskolan. Förändringar lokaler Nedanstående lokalförändringar krävs för att tillgodose att årskurs 6 organiseras i anslutning till F-6: På Dansutskolan skapas utrymme genom att en förskoleavdelning på Björkbacken avvecklas. Inga av de befintliga barngrupperna kommer att beröras av detta. På Dansutskolan skapas också mera utrymme då särskolans grupp Hjärnkontoret flyttar ut till Sambavägen 4. På Frejaskolan frigörs genom denna organisation, fyra klassrum för Frejaskolan som helhet. Två av dessa kommer disponeras av F-6 för två klasser skolår 6. Åk 6 kommer att få sina undervisningslokaler i anslutning till övrig verksamhet på Freja F-6. Kvarnbackaskolan bygger om och utökar sin ventilation och därmed möjliggörs ett större elevantal på skolan. Verksamheten kan genom att anpassa fritidshemmets och förskoleklassens lokaler få ett separat undervisningsutrymme för fler elevgrupperingar. På Welandersborgs skola anpassas lokalerna genom att man flyttar syslöjden till fritids Galaxens lokaler. Genom detta kan den nuvarande syslöjdsalen frigöras för inflytt av årskurs 6-elever. Detta medför inga ytterligare kostnader. Förvaltningens synpunkter årskurs 6 I gällande läroplan, Lgr 11, är det centrala innehållet och kunskapskraven uppdelade i årskurs 1-3, 4-6 och 7-9. Detta innebär att nuvarande organisation inte överensstämmer med läroplanens tänkta kunskapsprogression. Eleverna får även sitt första betyg i årskurs 6, vilket lämpligen bedöms och beslutas av en lärare som känner elevens lärande och utveckling väl. Mot bakgrund av dessa faktorer behöver organisationen för årskurs 6 snarast anpassas till läroplanens upplägg, d.v.s. att eleverna organisatoriskt tillhör samma enhet i årskurs Ekonomiska konsekvenser årskurs 6 Förvaltningen ser inga betydliga ekonomiska konsekvenser. Gnesta kommun j Gnesta j vxl: j gnesta,kommun@ignesta.se

23 Or. KOMMUN 7.tlr' Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 13(14) Facklig samverkan Fortlöpande informationsinsatser har genomförs i enlighet med MBL 519, 27/4 och 12/5. En riskinventering av ovanstående organisationsförändring har också gjorts i ett förebyggande tänk med rektorer och förskolechefer den 12 maj och i samverkansgruppen den 12 maj. Riskinventering och dialog ansvarar rektorer och förskolechefer för, på varje berörd enhet. Den 26 maj skickas underlaget ut till samtliga fackliga organisationer för genomläsning och förankring bland medlemmarna En ny information enligt MBL 19 samt förhandling enligt 11genomförs den 26 maj. Då går verksamheten också igenom samtliga enheters riskinventering utifrån denna skrivelse. Juridiska konsekvenser årskurs 6 Enligt skollagens 2 kap. 8 ansvarar huvudmannen för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen och bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. Läroplanen tillhör dessa författningar. Kommunens organisation av skolan bör därmed överensstämma med läroplanens konstruktion. Övriga konsekvenser årskurs 6 Timplanen för samtliga skolor ses över och ändras. Detta medför att språkval flyttas till årskurs 7 fr o m höstterminen Checklista för jämställdhet årskurs 6 En jämställdhetsanalys har inte gjorts då ärendet handlar om att säkerställa alla elevers rätt till utbildning enligt skolans författningar, oavsett kön. Överensstämmelse med kommunens styrdokument årskurs 6 Framtaget förslag går i linje med gällande planer och styrdokument för barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Gnesta kommun Gnesta 1 vxl: gnesta.komrnun@gnesta.se

24 KOMMUN -X Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 14(14) Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse Beslut om organisation av grundskolan i Gnesta kommun med anledning av dom i förvaltningsrätten (BOUN se beslut i KF ) 3. Befolkningsutveckling för kommunens tre ytterområden. Beslutet ska skickas till: Kommunfullmäktige Christina Thunberg Förvaltningschef Elin Lindelöw Utvecklingssekreterare Gnesta kommun Gnesta 1 vxl: gnesta.kommun@gnesta.se

25 Befolkningsprognos för 0-5 år e 20 Laxne tätort Laxne landsbygd Björnlunda tätort Björnlunda landsbygd Stjärnhov tätort Stjärnhov landsbygd År Befolkningsprognos för 6 år Laxne tätort Laxne landsbygd Björnlunda tätort Björnlunda landsbygd Stjärnhov tätort Stjärnhov landsbygd År Befolkningsprognos för 7-12 år al 50 C cz Laxne tätort Laxne landsbygd Björn lunda tätort Björnlunda landsbygd Stjärnhov tätort Stjärnhov landsbygd År *

26 KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLL 1(3) Sammanträdesdatum: KF 5 68 Diarienummer: BOUN Beslut om organisation av grundskolan i Gnesta kommun med anledning av dom i förvaltningsrätten Kommunfullmäktige beslutar 1. Ändra organisationen så att samtliga skolor för de yngre eleverna blir F-5 skolor (dvs. även Welandersborgs skola i Björnlunda, Kvarnbackaskolan i Stjärnhov och Laxne skola i Laxne) fr o m höstterminens start Låta elever i år 5 från Kvarnbackaskolan och Laxne skola ha två basskolor så att de även är garanterade en plats på Frejaskolan om de så önskar 3. Låta organisationen med år 6 på Frejaskolan kvarstå som idag 4. Öka elevpengen för år 1-5 på skolor som inte har fler än totalt 50 elever från kr per elev till kr per elev på kommunala skolor och från kr per elev till kr per elev på fristående skolor (900 tkr). Sammanfattning av ärendet Nedanstående ärende beslutades i barn- och utbildningsnämnden Ärendet överklagades till förvaltningsrätten utifrån att beslutet tagits endast i nämnden och inte gått vidare till kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Förvaltningsrätten har bifallit överklagandet och upphäver därmed beslutet från den 18 april 2011, BoU 514, punkterna 1-4, om organisation av grundskolan i Gnesta kommun. Med anledning av detta tas ärendet upp på nytt och vidarebefordras till kommunstyrelse och kommunfullmäktige enligt följande: Det finns en klart uttalad vilja hos majoriteten att ha kvar en skola i varje tätort. Även om vissa skolor är små så kan de samordnas med förskolan för att få ett större arbetslag, en kreativare miljö och bättre förutsättningar för att klara sig på barn- och elevpengen med samverkan sinsemellan. När nu skolorna ses över efter ett och ett halvt år har politiken och förvaltningschef tagit in synpunkter från både föräldrar och personal, redovisning i konsekvensanalysen. Björnlunda har ett ökande elevantal och kommer de närmaste åren att ha nästintill fullstora åldershomogena klasser. Blivande år 5 har 13 elever och blivande år 4 är den åldersgrupp har så få som 9 elever, sedan ökar antalet elever till runt och minskar inte nämnvärt de kommande åren. Man har framöver ingen direkt problematik med åldersblandade klasser över flera åldersgrupper eftersom elevantalet är så pass stort. Denna höst är dock elevantalet i år 4 och 5 inte högre än att de tillsammans bildar en klass på 22 elever (två åldersgrupper tillsammans). På de mindre skolorna i Stjärnhov och Laxne är antalet elever i blivande skolår 5 fortfarande litet i flera år framöver. Det innebär att de Ordförandens signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande

27 KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLL 2(3) Sammanträdesdatum: nuvarandepersonalbemanning kan komma att undervisa elever i tre olika åldersgrupper i samma klass om även de blir F-5 skolor. För att lösa problematiken med fler än två åldersgrupper i samma klass föreslås elevpengen för år 1-5 öka på skolor som inte har fler än 50 elever. Under förutsättning att skolan har en budget i balans och att eleverna stannar kvar på skolan motsvarar detta ca en tjänst per skola. På skolorna i centrala Gnesta är elevunderlaget så stort att flera möjliga lösningar finns att tillgå, även om elevunderlaget på främst Frejaskolan minskar i år 5. Förändringen är planerad att genomföras till höstterminens start Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse den 27 mars BoU 20 Beslut om organisation av grundskolan i Gnesta kommun med anledning av dom i förvaltningsrätten. Reservation inlämnad 16 april Utdrag ur ojusterat KS-protokoll den 4 juni Tjänsteförslag 1. Ändra organisationen så att samtliga skolor för de yngre eleverna blir F-5 skolor (dvs. även Welandersborgs skola i Björnlunda, Kvarnbackaskolan i Stjärnhov och Laxne skola i Laxne) fr o m höstterminens start Låta elever i år 5 från Kvarnbackaskolan och Laxne skola ha två basskolor så att de även är garanterade en plats på Frejaskolan om de så önskar 3. Låta organisationen med år 6 på Frejaskolan kvarstå som idag 4. Öka elevpengen för år 1-5 på skolor som inte har fler än totalt 50, elever från kr per elev till kr per elev på kommunala skolor och från kr per elev till kr per elev på fristående skolor (900 tkr). Förslag till beslut på sammanträdet Kukkamariia Valtola Sjöberg (Ml?), Kerstin Landin (MP), Michael Schiren (V) och Ann-Christin Alderbrant (S) yrkar bifall till framskrivet förslag. Ingrid Jerneborg Glimne (M), Håkan Ekstrand (C), Bo Wingård (KD) och Ann-Sofie Lifvenhage ( M) yrkar bifall till reservationen som lämnades in under kommunstyrelsen den 4 juni 2012, dvs bifall till punkt 1 och 3, avslag till punkt 4 samt tilläggsyrkande till punkt 2, med lydelsen "Björnlundabamen ska kunna välja på två basskolor". Beslutsgång Ordföranden frågar om kommunfullmäktige kan bifalla punkt 1 och 3 i det framskrivna förslaget och finner att så är fallet. Ordförandens signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande

28 KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLL 3(3) Sammanträdesdatum: Ordföranden frågar om kommunfullmäktige på punkt 2 kan bifalla det framskrivna förslaget eller det &omskrivna förslaget med tilläggsyrkandet. Ordförnanden finner att kommunfullmäkdge beslutar enligt &omskrivet förslag. Ordföranden frågar om kommunfullmäktige under punkt 4 beslutar enligt det framskrivna förslaget eller avslag till förslaget. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar enligt framskrivet förslag. Reservationer Alliansen lämnar in en skriftlig reservation Ordförandens signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande

29 Kommunledningskontoret UPPFÖDNING Upprättad: Diarienummer: KS Kommunstyrelsen Investeringsuppföljning efter april, kommunstyrelsen Förslag till beslut i kommunstyrelsen 1. Godkänna investeringsuppföljning efter april. Sammanfattning Kommunstyrelsens investeringar för skattekollektivet uppgår till 23,7 mkr Fram tom april har 6 mkr upparbetats. Den största investeringen har varit Thuleparken med en budget på 5,4 mkr, men där utgiften är 5,9 mkr, vilket bl a beror på att gångvägens belysning kopplades ihop med aktivitetsplatsen och måste justeras. Avgiftskollektivens investeringsbeslut uppgår till 50,4 mkr varav VA-enhetens investeringsbeslut uppgår till 49,3 mkr och den upparbetade utgiften är 8,2 mkr. För renhållningsenheten är investeringsbesluten 1,1 mkr och ingenting är ännu upparbetat. Den största investeringen beslutsmässigt är avloppsledning Gnesta- Laxne på 19 mkr. Därefter upprustning av Gnesta reningsverk 5,4 mkr och kommunens ledningsnät på 5 mkr. Renhållningsenhetens investeringar gäller inköp av fordon till Återvinningsgården på totalt 1,1 mkr. Bilagor 1. Investeringsuppföljning skattekollektivet 2. Investeringsuppföljning avgiftskollektivet Christina Hedberg Kommunchef Susanne Gustafsson Ekonomichef Gnesta kommun Gnesta 1 vxl: gnesta kommun@gnesta.se

30 Pågående investeringar 2016 Kommunstyrelsen Beslut Upparbetat Prognos Avslutas Kommentar KS: Infartsskyltar (Stjärnhov/Björnlunda/Laxne) x Om bygglov går igenom KS Uppgradering av ekonomisystem Fortsätter 2017 KS Hjälpmedel för funktionsnedsatta biblioteket x Pågår KS upprustning av publika lokaler, möbler x Pågår KS upprustning av publika lokaler, datorer x Pågår KS Hemsidan e-tjänster x Samarbete med IT KS Thuleparken x Pågår KS Allmän upprustning bad, idrott o fri lufsomr., köksmaskiner x Pågår K5 Allmän upprustning bad, idrott o fri lufsomr., park o badutrustning x Pågår KS Allmän upprustning bad, idrott o fri lufsomr., livräddningsutrustning x Pågår KS Bokningssytem FRI x Pågår KS Inventarier badhus efter renovering x Pågår KS Gym (upprustning och komplettering) Används ev. inte K5 Upprustning Strömmen x Pågår KS Läsplattor x Pågår KS Utbyte av kvicksilverlampor i elljusspår x Pågår KS Kartor (inklusive tillstånd) x Pågår Inventarier kommunhus x Pågår Utbyggnad av förvaltningsnät x Pågår MSB-projekt kommunal ledningsplats Fortsätter 2017 Grön IT-plan x Pågår Servrar och kommunikationsutrustning x Pågår Generella IT-investeringar (nätverk och övervakning) x Pågår Förnyelse datorpark (1/3 av administrativa PC-arbetsplatser) x Pågår Upprustning publika lokaler - plan Fortsätter 2017 Teknisk utrustning: fast projektor i A-salen, bättre lösning för högtalare Fortsätter 2017 Läsplattor x Ej framskriven Infartsskyltar (Stjärnhov/Bjärnlunda/Laxne) Kommer ej att användas Framtagande av turist/webbplats (3år) Ej framskriven Nya sporthallen (inventarier o utrustning) Ej framskriven Allmän upprustning badplatser,idrottsplatser och fri luftsområden x Pågår Upprustning Skillingavallen x Pågår Gym (upprustning och komplettering) Ej framskriven Elektroniska infartsskyltar Ej framskriven Kartor (inklusive tillstånd) Ej framskriven Totalt beslutat

31 Pågående investeringar 2016 Beslut Upparbetat Prognos Kommunstyrelsen Ny budget tom Avslutas Kommentarer VA-enheten KS Avloppsledning till Himmerfjärdsverket Förprojektering KS Avloppsledning Gnesta -Laxne Projektering inför upphandling KS Gnesta vattenverk (utredning, åtgärder mm), Vattentäkt Projektering KS Div reinv VA-verk, pumpar mm, Kompressorer Reinvesteringar KS Div reinv VA-verk, pumpar mm, övervakningssystem Reinvesteringar KS Div reinv VA-verk, pumpar mm, pumpar x Reinvesteringar KS (Ledningsnät ventiler och brunnslock), VA-ledning x Reinvesteringar/underhåll KS Vatten o avloppsledning x Reinvesteringar/underhåll KS Pumpar x KS Pumpstationer Renovering och uppgradering KS Övervakningssystem x Nyinvestering KS Vatten o avloppsledning x Reinvesteringar/underhåll KS Elektriska motorer x Nyinvestering KS Gnesta reningsverk upprustning, pumpar x Reinvesteringar/underhåll KS Gnesta reningsverk upprustning, avloppsledningsverk Ombyggnation KS Björnlunda reningsverk sandfilter, pumpar Reinvesteringar/underhåll KS datautrustning x Nyinvestering KS reservkraft, pumpar x Nyinvestering KS reservkraft, va-byggnader x Nyinvestering Ombyggnation Björnlunda avloppsredningsverk x Låssystem x (Div.reinv. VA-verk pumpar och automatik) Investeringar i el x Nyinvestering Ledningsnät Reinvesteringar/underhåll Vattenverk. Pumpar, ventiler och elektronik x Reinvesteringar/underhåll Ventiler, brunnar, pumpstationer x Reinvesteringar/underhåll Styr- o övervakningssystem x Nyinvestering VA saneringsplan x Förprojektering/utredning Utrustning VA x Nyinvestering Gnesta reningsverk upprustning x Reinvesteringar/underhåll Gnesta ARV ökat underhåll x Totalt VA ' Renhållning, Reinvesteringar/underhåll KS Fordon Återvinningsgården, traktor o truckar Nyinvestering Fordon Återvinningsgården x Nyinvestering Totalt RH _,