Välkommen till delkursen Den berättande och läsande människan inom S3 GALT höstterminen 2011 vid Karlstads universitet.

Transkript

1 Välkommen till delkursen Den berättande och läsande människan inom S3 GALT höstterminen 2011 vid Karlstads universitet. S3 GALT består av två delkurser om vardera 15 hp. Det häfte som du nu håller i är en beskrivning av den första delkursen Den berättande och läsande människan. Här framgår vad som förväntas av dig som kursdeltagare, vilken kurslitteratur du kommer att läsa och hur undervisning och examination kommer att gå till, samt vilka kriterier som kommer att användas för bedömning av examinationsuppgifterna. Det framgår också vad du ska ha läst inför första kurstillfället och vilka uppgifter du ska förbereda till dess. Tider och salar framgår av schemat. Jag som håller i kursen heter Margaretha Ullström. Jag är adjunkt vid avdelningen för Humaniora och Genus och arbetar inom ämnet Litteraturvetenskap. Min profilering handlar om barn- och ungdomslitteratur och litteraturdidaktik. Jag ser fram mot att få arbeta tillsammans med dig under höstterminen. Margaretha Ullström E-post: margaretha.ullstrom@kau.se Telefon: Mottagning på Karlstads universitet efter överenskommelse. 1

2 Delkursens syfte och innehåll I kursplanen anges att utgångspunkten för delkursen är berättandets och läsandets olika innebörder och funktioner för människan i dag. Berättandet är ett av människans sätt att förhålla sig till sig själv och sin omvärld. Kursen utgår från de grundläggande frågorna "Varför berättar vi?", "Varför läser vi?", "Vad är en berättelse?". Genom en introduktion i några centrala narratologiska begrepp tillägnar sig den studerande redskap för att analysera och tolka dagens berättelser och myter. I kursen studeras ett brett urval litterära texter från olika tider som representerar vad som har betecknats eller nu betecknas som barnlitteratur. Begreppet barnlitteratur liksom olika genrekarakteristika problematiseras samtidigt som texterna relateras till olika allmänlitterära och sociokulturella sammanhang. Vidare diskuteras barn som läsare under olika tider ur ett socialt perspektiv, ett genusperspektiv och med avseende på varierande etnicitet. Texter, läsare och läsning relateras till olika yttre produktions- och marknadsvillkor. Med hjälp av ett brett textbegrepp diskuteras skönlitteratur under jämförelse med andra texter vilka konstrueras via media som film, television och olika former av IT-media. Det muntliga berättandets historiska och aktuella funktioner belyses, och principer för muntligt framförande, memorering och alternativa gestaltningsformer aktualiseras. Frågan väcks om varför skönlitteratur ska behandlas som stoff i det lärande rummet och i så fall på vilket eller vilka sätt. Detta innebär att två huvudteman poängteras i delkursen; dels att du som blivande lärare själv ska utvecklas som läsare för att kunna bedriva ett medvetet litteraturpedagogiskt arbete i klassrummet och dels att du ska erövra kunskap om olika barnlitterära texter och deras betydelse i samhället, i skolan och för läsarna. I förhållande till det första temat erbjuder kursen introduktion till olika perspektiv och aspekter på barnlitteratur. I förhållande till det andra temat syftar delkursen till att ge dig som student förståelse för vad litterära texter kan betyda i ett läsutvecklingsperspektiv 2

3 och hur läsning kan utvecklas. Här fokuseras några olika litteraturdidaktiska perspektiv på lärande och läsning. Avslutningsvis syftar kursen till att integrera dessa två huvudteman, och de ska fungera som en vidare bakgrund till några självständiga arbeten där förståelsen för texturval och tematiska arbetssätt poängteras. Genom att diskutera barnlitterära analyser i ett undervisningssammanhang syftar kursen till att öka studentens litteraturdidaktiska förståelse. Konkreta exempel på barnlitterära aspekter som studeras är frågor om genus, etnicitet, sociala förhållande och hållbar utveckling. Under hela kursen görs tydliga kopplingar till skola och utbildning. Delkursens mål: I kursplanen kan du läsa att: Efter genomgången kurs skall studenten: - kunna redogöra för hur begreppet barnlitteratur uppfattats i historisk tid och nutid - kunna redogöra för olika litteraturpedagogiska modellers utgångspunkter - kunna redogöra för den barnlitterära marknadens villkor i Sverige - kunna exemplifiera med utgångspunkt från skilda skönlitterära verk hur begreppet barnlitteratur uppfattats. - kunna använda några centrala narratologiska begrepp i analys av litterära texter, medietexter och muntligt berättande - kunna jämföra hur ett tema gestaltas i medier som litteratur, film och dataspel - visa förmåga att reflektera över skönlitterära texters gestaltningar av genus, etnicitet och sociala villkor - kunna argumentera för och emot varför berättelser har betydelse i samhälle - kunna göra medvetna urval av skönlitteratur eller medietexter för ett litteraturpedagogiskt arbete i klassrummet. Undervisning Undervisningen ges i form av olika typer av undervisning som föreläsningar, seminarier och arbetsverkstäder, t.ex. berättarverkstad. Dessutom tillkommer arbete i grupp, med och utan lärare, samt en hög grad av självständigt kunskapsinhämtande. Kursen bygger i stor utsträckning på aktivt deltagande i övningar och seminarier. Närvaron i samband 3

4 med verkstäder, seminarier och redovisningslektioner är obligatorisk. Du förväntas vara väl inläst på den litteratur som ska diskuteras vid varje tillfälle. Du förväntas också aktivt delta i grupparbeten inför lektionstillfällena. I kursen ingår 10 stycken korta föreläsningspass om två timmar, samt ett författarbesök. Dessa genomförs som regel måndag och onsdag förmiddag mellan och behandlar barnlitteraturens historiska utveckling, barnlitterära genrer och barnboksmarknaden. Verkstäder En del i kursen handlar om att pröva på t.ex. boksamtal och reflektera över genomförandet. I kursen ingår sex verkstäder : Berättarverkstad, lyrikverkstad, boksamtal och tre analysverkstäder. Verkstäderna är obligatoriska undervisningstillfällen. Studiegruppsarbete Varje vecka finns tid för studiegruppsarbete inplanerat. Arbetsuppgifter för studiegrupperna återfinns i detta dokument vid respektive tillfälle. Instruktioner för arbetsuppgifterna återfinns på It s learning i respektive veckomapp. Skriftlig examination I denna kurs ingår följande examinerande skriftliga uppgifter, en längre studiegruppsgemensam bilderboksanalys, en enskild utförd hemtentamen och en obligatorisk enskild läslogg. Hemtentamen kommer att bestå av tre frågeställningar. Svaren ska vara på ca 5-6 sidor och vara skrivet på ett akademiskt skrivsätt, d.v.s. referenser till kurslitteraturen ska finnas. Muntlig examination I kursen ingår följande muntliga examinerande redovisningar; dels en större barndeckaruppgift, och dels en tematisk arbetsuppgift. De muntliga redovisningarna är gruppredovisningar. Tänk på:följande: 4

5 Lämna aldrig original ta kopior på allt du lämnar in Samtliga uppgifter ska vara försedda med namn och personnummer överst om inte annat anges. Krav för att få godkänt på kursen Den berättande och läsande människan (15 hp) Kursen examineras genom aktivt deltagande i föreskrivna moment, närvaro vid praktiskt examinerande övningar och olika seminarier, samt genom skriftliga och muntliga uppgifter. Kursens olika moment innebär att du ska: 1. Delta och vara aktiv i grupparbeten i studiegrupperna. 2. Delta på kursens obligatoriska tillfällen som bland annat innebär gruppredovisningar. 3. Skriva läslogg om alla kursens obligatoriska skönlitterära verk. 4. Få betyget Godkänt på kursens avslutande hemtenta. Om du är frånvarande vid något av de obligatoriska lektions- och redovisningstillfällena kommer du att få en kompletterande uppgift. OBSERVERA! Om du inte kan närvara vid något av verkstadstillfällena så får du genomföra verkstadsarbetet vid nästkommande kurstillfälle, dvs. vt 12. Betygskriterier För Godkänd krävs att efterfrågade uppgifter är inlämnade och godkända. Alla skrivuppgifter ska vara tydligt disponerade och språkligt väl utformade. Vidare krävs ett aktivt deltagande vid kursens obligatoriska lektioner, samt aktivt ansvarstagande och deltagande i studiegruppens, diskussioner, planering, redovisning och uppföljning. För Väl godkänd krävs att kriterierna för godkänd uppfyllts samt att man visar på en djupare bearbetning av kursens innehåll, där studenten problematiserar, knyter an till sin pedagogroll, ger och förklarar exempel samt använder kurslitteratur på ett mer djuplodande sätt. Detta kan till exempel innebära att studenten går bakom det mer 5

6 uppenbara och självklara och visar ett analyserande förhållningssätt som är både fördjupat och förankrat i ett vidare perspektiv. Väl godkänd som slutbetyg på hela kursen S3GALT kräver Väl godkänd på båda delkurserna. Kompendium finns att köpa i Studerandecentrum. 6

7 Undervisningsplanering Vecka 35 Läsa bör man? Tisdag 30 augusti Heldag Obligatorisk 1.Kursintroduktion Syftet med kursintroduktionen är att introducera kursens lärandemål, presentera kursupplägg och kurslitteratur. Nyckelord: lärandemål, kurslitteratur, undervisningsplanering examination Tisdag 30 augusti kl Lektionens upplägg Presentation av S3GALT delkurs 1. Den berättande och läsande människan Genomgång av höstens kurs. Mål, planering, uppgifter och examination etc. Presentationsrunda Gruppindelning sker Fotografering för ITS LEARNING Arbetsuppgifter delas ut Presentation av litteraturen och bredvidläsningslitteratur. Kort om nästa seminarium. 2. Att analysera och tolka barnlitteratur Syftet med undervisningstillfället är att introducera några centrala narratologiska begrepp i analys av litterära texter, medietexter och muntligt berättande Nyckelord: analys, tolkning, narratologi, berättaren, diegesen, fiktion Tisdag 30 augusti Enskilda förberedelser inför lektionen: Läs in Det osynliga barnet. Bekanta dig med Maria Nikolajevas bok Berättelsens byggklossar. Det är inte en bok man läser från pärm till pärm utan en handbok att arbeta med hjälp av. Lektionens upplägg: Att läsa en text Läsares läsning av text Att analysera text 7

8 Viktiga begrepp Gruppövning: Analys av Det osynliga barnet Återkoppling och reflektion med utgångspunkt från analyserna Litteratur: Det osynliga barnet av Tove Jansson. 3.. Studiegruppsarbete Onsdag den 31 augusti 9-12 Bestäm själva. Förslag: Boka grupprum på biblioteket. Enskild uppgift inför studiegruppsarbetet Ta med en bild som du tycker föreställer eller problematiserar barn, böcker och läsning i relation till vad kunskap är till lektionen (exempelvis ur dagspress, veckopress, reklam, eller ett eget foto som du skrivit ut). Presentera din bild i studiegruppen. Hur tänkte du när du valde den här bilden? Diskutera i gruppen vilka likheter/skillnader som finns mellan de olika bilderna. - Vilken syn på barn, böcker, läsning och kunskap finns representerad bland bilderna? - Är det en positiv och optimistisk syn? - Hur är förhållandet mellan teori och praktik i bilderna? - Hur stort inflytande har individen över lärandeprocessen? - Vilken plats/funktion har eleven/studenten respektive läraren i dessa bilder? Redovisning sker i samband med seminariet den 3 september. Välj en bild att utgå ifrån när gruppen presenterar sitt perspektiv på barn, böcker, läsning och kunskap. 4.. Seminarium: Varför läsa skönlitteratur Syftet med seminariet är att studenten diskuterar argument för och emot varför berättelser har betydelse i samhälle. 8

9 Nyckelord: kunskap, meningsskapande, estetisk läsning Under seminariet redovisas studiegruppsdiskussionen utifrån bilder om barn och läsning med utgångspunkt från Langers Litterära föreställningsvärldar. Torsdag 1 september Grupp Grupp 2 Fredag 2 september Grupp Grupp 1 LITTERATUR: Langer, Judith A. Litterära föreställningsvärldar Stensson, Britta, Mellan raderna Skolverket: Kursplan i svenska för grundskolan ( 11 &id=3890&extraid=2087) 5. Studiegruppsarbete Använd den tid då ni inte har seminarium till att arbeta med frågan om att skapa en berättaroch läsmiljö. Lyft fram tre punkter som Ni i gruppen argumenterar för är viktiga för klassrummets berättar- och läsmiljö och som Ni som färdiga lärare vill förverkliga i Ert klassrum. Förklara med utgångspunkt från didaktikens tre grundfrågor vad, varför och hur Ni vill arbeta. Torsdag 1 september Fredag 2 september Nyckelord: Lässtrategier, Läsmiljö, Läsutveckling 9

10 Diskussionsuppgift med gemensam inlämning senast fredag kväll. Tema: berättar- och läsmiljö i skolan. Lämna in gruppvis i ITS, 1 3 A4-sida/or, som ni arbetat fram tillsammans. Fri. Boka gärna grupprum på biblioteket v. 36 Att läsa och berätta 6. Föreläsning: Myt, fabel och saga Syftet med föreläsningen är att bidra till studentens förståelse av hur begreppet barnlitteratur uppfattats i historisk tid och nutid. Nyckelord: barnlitteraturbegreppet, myt, fabel, didaktisk litteratur, saga, folksaga Mån 5 september kl LITTERATUR: Min skattkammare. I Myternas värld, s Aisophos fabler (kompendium) Phaedrus (kompendium) La Fontaine, "Syrsan och myran" och "Korpen och räven" i Fabler (kompendium) Grimm: Rödluvan och vargen "Prins hatt under jorden". I: (Svenska folksagor). Boglind/Nordenstam: Från fabler till manga 7. Berättarverkstad Tisdag 6 september Grupp 1 Grupp Torsdag 8 september Grupp 3 Grupp 4 10

11 8. Föreläsning: H.C.Andersen Syftet med föreläsningen är att introducera studenten till några olika litteraturteoretiska perspektiv på en text och därigenom synliggöra möjligheten att jämföra hur ett tema gestaltas i medier som litteratur, film och dataspel. Nyckelord: saga, Onsdag 7 september Kl Litteratur: Andersen, H.C., Den lilla sjöjungfrun samt artiklar i kompendiet om Den lilla sjöjungfrun Giroux i Persson, M: Populärkulturen i skolan, s. Att animera de unga barnkulturens disneyfiering s Disneys filmatisering av Den lilla sjöjungfrun 9. Studiegruppsarbete Fredag 9 september Syftet med arbetsuppgiften är att praktisera analys och tolkning på en given text ur olika perspektiv. Fritt val. Förslag: Biblioteket Studiegrupperna får delvis olika perspektiv att utforska som tolkningsredskap. Analysuppgiften lämnas in fredag kväll och en kort muntlig redovisning sker i samband med analysverkstad II. Se uppgiftsinstruktion på Its för vecka 36. v. 37 Berättelsens byggstenar 10. Svensk barnlitteraturs guldålder I Syftet med föreläsningen är att synliggöra hur barnlitteratur uppfattats i svensk historisk tid och nutid 11

12 Nyckelord: sommarlov, didaktisk litteratur, Måndag den 12 september kl LITTERATUR: Beskow, Puttes äventyr i blåbärsskogen, Tomtebobarnen Lagerlöf, Selma, Nils Holgerssons underbara resa (kap 1, 2, 48, 54, 55) Ytterligare kopierat material kan tillkomma 11. Att analysera skönlitteratur II OBLIGATORISK Syftet med analysverkstaden är att den studerande ska ges möjlighet att under vägledning använda några centrala narratologiska begrepp i analys av litterära texter. Nyckelord: analys, tolkning, personbeskrivning, rund, platt, dynamisk, statisk, intertextualitet, Tisdag den 13 september Vi kommer att fortsätta att arbeta med hur man gör en berättarteknisk analys. Läs Nikolajevas bok ta med er frågor till verkstadstillfället. Grupp Grupp LITTERATUR: L.M. Montgomery. Anne på Grönkulla Stevenson. Skattkammarön, Nikolajeva, Barnbokens byggklossar, Kap Svensk guldålder II efter Andra Världskriget Syftet med föreläsningen är att synliggöra hur barnlitteratur uppfattats i svensk nutid och visa på det sambandet mellan texter från olika historiska perioder och den kontext litteraturen skapas inom. 12

13 Nyckelord: intertextualitet, pedagogisk förnyelse, emancipatorisk Onsdag den 14 september kl LITTERATUR: Lindgren, Astrid: Pippi Långstrump Bergström. En valfri Alfons-bok Dahle, Gro. Snäll (2008) Lindenbaum. Gittan och gråvargarna, Siv sover vilse Lindgren/Eriksson. Mamman och den vilda bebin. Nordqvist. Pannkakstårtan Rey. Pricken, Sendak. Till vildingarnas land, Sandberg. Lilla spöket Laban. Tidolm, Anna-Clara & Thomas. Resan till Ugri-La-Brek Österlund, Mia, Kavat men känslosam (kompendiet) Nikolajeva, Maria. Bilderbokens pusselbitar: Inledning s ; Kap. 1: s ; Kap. 4: s ; Kap 5: ; Slutord s Boglind/Nordenstam: Från fabler till manga 13. Studiegruppsarbete Torsdag 15 september Fredag 16 september Syftet med arbetsuppgiften är att tillsammans genomföra en berättarteknisk analys av ett barnlitterärt verk. Denna analys kommer senare att ligga som grund för tolkningar och litteraturdidaktiska resonemang. Nyckelord: analys, bearbetning, tolkning Litteratur Arbeta i studiegruppen med berättarteknisk analys utav någon av följande titlar 13

14 Paterson, Gilly Hopkins hittar hem eller Foley, Douglas, Meningen med livet eller Lewis, C. S., Häxan och lejonet (1954) eller Rowling, J. K., Harry Potter och De vises sten (1997) Inlämning av gemensam analys senast kl Se uppgift på Its. V.38 Bilderböcker och Bilderboksanalys OBS: Veckans studiegruppsuppgift ligger på ITS. Välj gemensam bilderbok redan på måndagen och börja diskutera. Under tisdagens seminarium får ni tillfälle att fråga om begrepp i Nikolajevas bok. 14. Bildanalysverkstad (Barbro Rothelius) Syfte: att du som student ska erövra kunskap om bildens betydelse i bilderboken Nyckelord: bildanalys Mån 19 september Grupp 4 Grupp Tisdag 20 2 sept. Grupp 2 Grupp LITTERATUR: Lööf, Sagan om det röda äpplet 14

15 Sendak, Till vildingarnas land Dahle, Gro. Snäll (2008), Den arge (2009). Catharina Elsner, "Bilden som innehåll" (Kompendiet) Nikolajeva, Bilderbokens pusselbitar (Börja orientera er i denna bok). 15. Föreläsning: Modernismen i barnkammaren Onsdag 21 september Syfte: att studenten ges inblick barnlitteraturens förändringar i historisk tid och nutid Nyckelord: modernism, nonsenvers, pedagogisk förnyelse, barnsyn, Litteratur: Milne, A. A., Nalle Puh Lindgren, Astrid, Pippi Långstrump (1945) Lindgren, Astrid, Mio, min Mio Hellsing, Bananbok, Sjörövarbok Tove Jansson: Det osynliga barnet 16. Studiegruppsarbete: : Bilderboksanalys Torsdag 22 och o Fredag 23 september. Inlämning av en studiegruppsgemensam bilderboksanalys Lindströms I skogen eller Bengtssons Det kittlar när löven kommer utifrån olika perspektiv. Se vidare instruktioner i veckomappen på Its. 15

16 Nyckelord v talets barnlitteratur & lyrik 17.. Pojk- och flickbokens historia Måndag 26 september kl Litteratur: 18. Lyrikverkstad Tisdag 27 sep Grupp 1 +2 Grupp LITTERATUR: Wolf. Till dig en blå tussilago Barnens versbok, red. Siv Widerberg 19,, Introduktion till tematiskt arbete med perspektiv på genus klass & etnicitet Onsdag 28 september kl Nyckelord: tematisk undervisning, helhetssyn, Kl Litteratur: Nilsson, Jan: Tematisk undervisning Foley, Douglas, Meningen med livet Lewis, C. S., Häxan och lejonet (1954) eller Paterson, Gilly Hopkins hittar hem, 16

17 Rowling, J. K., Harry Potter och De vises sten (1997) 20. Studiegruppsarbete: En genrestudie Barndeckaruppgiften. Se instruktioner i Its för vecka 39. Redovisas muntligt. Kan efter redovisningen publiceras på Its i därför avsedd mapp. Syftet med arbetsuppgiften är att du som student ska visa att du kan göra medvetna urval av skönlitteratur eller medietexter för ett litteraturpedagogiskt arbete. Torsdag 29 september Fredag 30 september Fritt val V. 40 Populärkulturen i skolan 21. Föreläsning: I häxornas och trollkarlarnas värld Måndag 3 okt kl LITTERATUR: Lewis, C. S., Häxan och lejonet (1954) Rowling, J. K., Harry Potter och De vises sten (1997) FILM: Harry Potter och de vises sten (Regi: Chris Columbus, 2001) 17

18 22. Muntliga gruppredovisningar Redovisningar barndeckaruppgiften (OBLIGATORISK) Tisdag 4 okt Grupp 1 Grupp Torsdag 6 okt Grupp 3 Grupp Författarbesök: Douglas Foley Onsdag 5 okt Kl LITTERATUR: Foley: Habib och meningen med livet. 24,, Studiegruppsarbete: : Tematiskt arbete Fredag 7 oktober Fritt val För instruktioner se It s veckomapp för vecka 40 V. 41 Litteraturdidaktiska spår 25.. Föreläsning Maria Gripe Måndag 10 oktober 18

19 Kl: LITT: Maria Gripe, Agnes Cecila FILM: Agnes Cecilia en sällsam historia, (Regi: Anders Grönros, 1991) 26. Verkstad: Boksamtal Tisdag 11 oktober Boksamtal Kl: Grupp 1 och 2 Kl: 13, Grupp 3 och 4 LITTERATUR: Chambers. Böcker inom oss Ullström, Margaretha, Samtal om skönlitteratur (kompendiet) Maria Gripe, Agnes Cecila 27.. Barnlitteraturmarknaden Syftet med föreläsningen är att studenten ska erövra kunskap om den barnlitterära marknadens villkor i Sverige. Nyckelord: barnlitteraturmarknaden, populärkultur, massmarknadslitteratur, litterära kretslopp Onsdag den 121 oktober Kl

20 Persson, Populärkulturen och skolan, s Ta med en valfri Bamsetidning. + en valfri Mangaserie Knutsson/ Jansson, "En serie om serier (kompendiet) 28. Litteratur i skolan Redovisningar av studiegruppsarbetet om tematisk undervisning Måndag 10 oktober Grupp 3 Grupp Torsdag 13 oktober Grupp 1 Grupp V. 42 och 43 Hemtentamen Måndag den 17 oktober publiceras hemtentamen kl Senaste inlämningsdag är fredag den 28 oktober kl

21 v. 44 Avslutning Onsdag den 2 november Kursråd KL: Torsdag den 3 november Läslogg i skolan OBLIGATORISK Läsloggsanalys: samtal och grupparbete OBS: Medtag läsloggen (handskriven eller i utskriftsversion). Vid detta tillfälle inlämnas läsloggen till läraren. Grupp 1 +3 Grupp Jag hoppas att genomgången av undervisningsplaneringen ovan ska hjälpa dig som student att organisera dina studier. Dock OBSERVERA att denna planering är preliminär och smärre förändringar kan ske! Väl Mött! Margaretha 21

22 22

23 23