54 Tämnaråns avrinningsområde

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "54 Tämnaråns avrinningsområde"

Transkript

1 54 Tämnaråns avrinningsområde Sammanfattning Tämnarån rinner till ora delar genom ett flackt jordbrukslandskap. Den är det nordligae exemplet på ett vattendrag av typen lerslättå. Över hälften av 52

2 avrinningsområdets yta täcks av skogsmark. En fjärdedel av avrinningsområdet utgörs av jordbruksmark. Knappt 5 % av länets befolkning är bosatt i Tämnaråns avrinningsområde. Tämnaren och Sörsjön är fina fågelsjöar och utsedda till riksintresse för naturvården och till Natura 2000-områden. Drygt hälften av Tämnaråns vattenförekomer, tretton vattendragsräckor och två sjöar, uppnår inte god atus. Det är främ den biologiska kvalitetsfaktorn fisk som har måttlig eller sämre atus. Orsaken är sannolikt begränsade vandringsmöjligheter och biotopföröring, kopplat till dammar och andra vandringshinder samt till olika typer av vattenverksamhet. Drygt hälften av vattenförekomerna, däribland sjön tämnaren och hela Tämnaråns huvudfåra, riskerar att inte uppnå god atus Tämnarens värde som fågelsjö hotas av nuvarande vattendom. Tämnaråns avrinningsområde Tämnarån räcker sig över kommunerna Älvkarleby, Öhammar, Uppsala och Heby. Ån, som är 95 km lång och har en medelvattenföring på 10m 3 /s, rinner till ora delar genom ett flackt jordbrukslandskap innan den mynnar ut vid Karlholmsbruk i Lövaviken. Avrinningsområdet har en yta på 1210 km 2 där 65 % beår av skogsmark, 7 % våtmark, 24 % åker och ängsmark och 4 % sjö personer är bosatta i området varav drygt hälften av dem är bosatta i tätorterna Karlholmsbruk, Tierp och Månkarbo. I Tämnaråns avrinningsområde finns 30 rapporteringsförekomer för ytvatten; 25 vattendragsräckor och 5 sjöar. Avrinningsområdet omfattas av nitratdirektivet och baddirektivet eftersom 5 kommunbad finns faällda som rekreationsvatten enligt baddirektivet. I nordolig riktning från Tämnaren finns ett område som räknas som nitratkänsligt. Tämnarån är Sveriges nordliga belägna lerslättså. Ån har mycket god buffertkapacitet mot försurning och syrgaillåndet klassas som syrerikt. Tämnarån fungerar som reservvattentäkt för Uppsala kommun vid lågvatten i Fyrisån och vattnet ur ån används även till att säkerälla grundvattenförsörjningen i Karlholmsbruk och Skärplinge. Länets nä öra sjö, Tämnaren (37km 2 ), har ett högt naturvärde bl.a. som fågelsjö och skyddas av Natura 2000 fågeldirektivet. Tämnaren är även ett omtyckt utflyktsmål med möjlighet till skridskoåkning, fiske och paddling. 53

3 Statiik för Tämnaråns avrinningsområde. I avrinningsområdet ingår kommunerna Älvkarleby, Öhammar, Uppsala och Heby. Allmän beskrivning Avrinningsområdets orlek 1258 km 2 Befolkning inom tätort utanför tätort 6250 Markanvändning -bebyggd mark 0,8 % -skogsmark 67,3 % -jordbruksmark 19,9 % -vatten 3,3 % Medelvattenföring 9,5 m 3 /s Normal högvattenföring 46 m 3 /s Normal lågvattenföring Antal vattenförekomer -varav vattendragsräckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagiftning -Natura dricksvattenförekomer-ytvatten - -dricksvattenförekomer-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet - -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp - Förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar ds % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 3 3? J/N J J J 54

4 Statiik för Tämnaråns avrinningsområde. I avrinningsområdet ingår kommunerna Älvkarleby, Öhammar, Uppsala och Heby (forts.) Vattentjäner-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -laat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Skyddade områden Tämnaren och den söder om liggande Sörsjön är en av landets finae fågelsjöar och är utsett till riksintresse för naturvården. Sjöarna är uppdelade på två Natura områden; Tämnaren ö i Uppsala län och Tämnaren Vä (SE ) i Vämanland län. I området finns 4 naturreservat. Aspnäs och Kalvnäs på vämanlandssidan och Iggelbo och Långnäset på uppsalasidan. Reservaten på uppsalasidan utgör dock enda en mindre del av Natura 2000-området. Större delen av sjöarnas areal är oskyddad i Uppsala län. Tämnaren och Sörsjön är utpekade som nationellt värdefulla vatten i miljömålsarbetet. Ekologisk atus nuläge Ekologisk atus -hög -god 14 -måttlig 13 -otillfredsällande 2 -dålig 0 Antal vattenförekomer 55

5 Två av sjöarna i Tämnaråns avrinningsområde uppnår enda måttlig atus. Den ena är Tämnaren, där både den randlevande bottenfaunans och fiskens atus klassas som måttlig. Tämnaren är sänkt och sannolikt påverkar låga syrgasförhållanden vintertid de biologiska kvalitetsfaktorerna negativt. Sörsjön, som ligger i anslutning till Tämnaren, atusklassas i en expertbedömning även den som måttlig. Övriga tre sjöar i avrinningsområdet, Råksjön, Skärsjön och Toften, bedöms uppnå god atus. Av vattendragsräckorna i ån uppnår knappt hälften god eller hög atus. Det är räckor som ligger högt uppe i avrinningsområdet och som rinner genom lågintensiv jordbruksmark eller skogsmark. Tämnaråns huvudfåra samt en del av tillflödena uppnår måttlig eller otillfredsällande atus. Fisk Den utslagsgivande biologiska kvalitetsfaktorn i Tämnarån är fisk. Den indikerar att Tämnaråns vandringsmöjligheter för de vattenlevande organismerna är begränsad vilket får allvarliga ekologiska konsekvenser. Många vattenlevande organismer är beroende av att kunna vandra i vattendragen för att nå till exempel lekområden. Begränsas denna möjlighet försvinner arter och faunan utarmas. Bottenfauna De bottenlevande djuren indikerar både närsaltpåverkan och biotopföröring. Bottenfaunan i två av de provtagna vattendragen hade måttlig eller sämre atus. Fysikalisk-kemiska faktorer Närsaltbelaningen på Tämnarån är lokalt hög. Både jordbruk och enskilda avlopp bidrar till övergödningen. Hydromorfologiska faktorer Både kontinuitet alltså vandringsmöjligheterna för vattenlevande organismer och morfologiska förhållanden, det vill säga rätning, rensning med mera av vattendrag, klassas i ora delar av Tämnarån i måttlig eller sämre atus. Påverkan och miljöproblem De viktigae påverkanskällorna i Tämnaråns avrinningsområde är jordbruket, enskilda avlopp och hydromorfologisk påverkan i form av dammar, rätning, rensning, och dikning i eller i anslutning till vattendraget. Enligt modellberäknade fosforhalter i Tämnaråns mynning är den nuvarande fosforhalten drygt dubbelt så hög som den beräknade bakgrundsnivån. Det innebär att ån inte uppnår god atus vad avser fosforbelaning. Den hydromorfogiska påverkan på både ån och Tämnaren är or. Dammar, dikningar, rensningar och rätningar påverkar vattenmiljön negativt och leder till att god atus ekologisk atus inte uppnås. Dammarna i Tämnarån begränsar vandringsmöjligheterna för de vattenlevande organismerna och utplånar de biotoper som många fiskarter föredrar att leka i. Dikningar och andra avvattningsföretag förår biotoper för fisklek och bottenlevande 56

6 djur men är också en av orsakerna till att fosforhalterna ökar i vattendraget. Tämnarens sänkning medför att sjöns djup och vattenvolym har minskat. Detta leder till ökad risk för syrgasbri och partiell fiskdöd vintertid. Vattentjäner samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Sjön Tämnaren har ett ort värde både för naturvården och för rekreation. Tämnaren utgör också reservvattentäkt för Uppsala kommun, som pumpar över vatten från Tämnaren tillffyrisån i genomsnitt två somrar av tre. Riskbedömning - når vi god vattenatus 2015? För att uppnå god atus i Tämnarån krävs att vandringsmöjligheterna i ån förbättras samt att närsalttillförseln minskar. Utan åtgärder är det osannolikt att god atus kan uppnås i påverkade vattenförekomer. Riskklassning* Antal vattenförekomer Ej i risk 14 I risk 15 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomen ska ha försämrad atus 2015 och/eller att vattenförekomen ej ska ha uppnått god atus

7 54/55 Avrinningsområdet mellan Tämnarån och Forsmarksån Sammanfattning Avrinningsområdet har fyra vattenförekomer varav Strömarån är den öra. Sjön Strömaren är enda sjön i avrinningsområdet som utgör vattenförekom. 58

8 Avrinningsområdet har delvis ora naturvärden men begränsade vandringsmöjligheter för vattenlevande organismer, sjösänkningar och lokalt hög närsaltbelaning orsakar att atusen för fisk och påväxtalger klassas som måttlig eller sämre. Avrinningsområdet mellan Tämnarån och Forsmarksån Avrinningsområdet omfattar vattendragen Sladaån, Böleån, Väla Kanal och Strömarån. Kunskapsläget är ör i Strömarån medan övriga vattendrag är brifälligt undersökta. Sjön Strömaren är enda sjön i avrinningsområdet. Huvuddelen av avrinningsområdet ligger i tierps kommun medan en mindre del ligger i Öhammars kommun. En punktkälla till närsalter är avloppsreningsverket i Skärplinge. Tillförsel av närsalter sker också från jord- och skogsbruk, framför allt i delavrinningsområdena till Väta Kanal, samt från enskilda avlopp. Sjön Strömaren är sänkt. Åarna är påverkade av dikningar, rensningar och uträtningar. Flera dammar finns i Strömarån, varav flertalet utgör definitiva vandringshinder. Strömaråns huvudfåra, liksom sjön Strömaren, har trots påverkan både av närsalter och hydromorfologiska ingrepp - ora potentiella limniska värden. Statiik för avrinningsområde 54/55. Avrinningsområdet ligger i Tierps och Öhammars kommun. Allmän beskrivning Avrinningsområdets orlek -km 2 Befolkning - -inom tätort - -utanför tätort - Markanvändning -bebyggd mark % -skogsmark % -jordbruksmark % -vatten % Medelvattenföring m 3 /s Normal högvattenföring m 3 /s Normal lågvattenföring m 3 /s Antal vattenförekomer -varav vattendragsräckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagiftning -Natura dricksvattenförekomer-ytvatten - -dricksvattenförekomer-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet - -nitratkänsliga områden - -avloppsvattenkänsliga områden % av avrinningsområdet 59

9 Statiik för avrinningsområde 54/55. Avrinningsområdet ligger i Tierps och Öhammars kommun. (Forts.) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp - Förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjäner-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -laat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * 2 2? * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer J/N j j j

10 Skyddade områden Avrinningsområdets vattendrag mynnar i en del av upplandskuen som hyser ora naturvärden. Landhöjningen skapar övergödningskänsliga små vattensamlingar som utgör gölgrodans leklokaler. Strömarån hyser fortfarande ett beånd av den svenska flodkräftan. Ekologisk atus nuläge Ekologisk atus -hög -god -måttlig 2 -otillfredsällande 1 -dålig Antal vattenförekomer Den hydromorfologiska påverkan på Sladaån och Strömarån, de två atusklassade vattenförekomerna i avrinningsområdet, är or. I bägge vattendragen klassas fiskens atus som måttlig eller sämre. Begränsad eller ingen vandringsmöjlighet, för vattenlevande organismer samt rätning, dikning och markanvändning i närmiljön är faktorer som påverkar vattendragen negativt och omintetgör en normal fiskfauna i vattendragen. Statusen i sjön Strömaren, som är sänkt, klassas också som måttlig med den biologiska kvalitetsfaktorn fisk som grund. Fisk Fiskens atus klassas som måttlig i Sladaån och otillfredsällande i Strömarån. I sjön Strömaren klassas fiskens atus som måttlig. Påväxtalger Påväxtalgernas atus klassas måttlig i Strömaråns nedre del, som god i den övre. Fysikalisk-kemiska faktorer Den uppmätta fosforbelaningen i avrinningsområdet är inte mer än dubbelt så hög som beräknat bakgrundsvärde. Hydromorfologiska faktorer Både atusen för kontinuitet, det vill säga faktorer som begränsar vandringsmöjligheterna i vattendragen, och morfologin, som beskriver rätningsgrad, rensningar och markanvändning i närmiljön, klassas i säma klassen, dålig. Påverkan och miljöproblem Den öra påverkanskällan i avrinningsområden är den hydromorfologiska. Vandringsmöjligheterna för vattenlevande organismer är begränsade eller obefintliga. Strömaråns nedre del är påverkad av närsaltbelaning från jordbruk, enskilda avlopp och reningsverk. Fiskbeånden i vattendragen är arkt påverkade av de begränsade vandringsmöjligheterna. Strömaråns nedre del påverkas av närsaltbelaning från 61

11 jordbruk, reningsverk och enskilda avlopp vilket sänker påväxtalgernas atus till måttlig. Sjön Strömarens sänkning kan vara orsaken till att fisken atus i sjön klassas som måttlig. Vattentjäner samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Delar av avrinningsområdet har or betydelse för fiske och friluftsliv. Kuräckan har många värdefulla fågelraningslokaler. Lokalt arrangeras bygdeutvecklande aktiviteter med fågelskådning med mera som tema. Strömarån utgör recipient för ett reningsverk. Riskbedömning - når vi god vattenatus 2015? Riskklassning* Antal vattenförekomer Ej i risk 0 I risk 3 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomen ska ha försämrad atus 2015 och/eller att vattenförekomen ej ska ha uppnått god atus

12 55 Forsmarksåns avrinningsområde Sammanfattning Forsmarksåns avrinningsområde har ora naturvärden. Påverkan från jordbruksmark är liten. I avrinningsområdet bor 840 personer, alla utanför tätort. Forsmarksån är uppdelad på 20 vattenförekomer, 12 vattendragsräckor och 8 sjöar. I anslutning till ån finns några Natura 2000-områden och ån mynnar i Kallrigafjärden, ett värdefullt lekområde för fisk. Statusen i knappt en tredjedel av vattenförekomerna klassas som 63

13 god. I övriga är atusen måttlig eller sämre. Den biologiska kvalitetsfaktorn som fäller avgörandet är fisk och den sannolika orsaken till detta är begränsade vandringsmöjligheter för vattenlevande organismer samt periodvis syrgsbri i sjöarna. Den biologiska kvalitetsfaktorn som beskriver övergödningspåverkan klassar Forsmarksån i hög atus. Forsmarksåns avrinningsområde Forsmarksån ligger i Uppsala län och räcker sig över Tierps och Öhammars kommuner. I avrinningsområdet bor 840 personer, enda 0,25 % av länets befolkning, samtliga utanför tätort. Vattnet är måttligt näringsrikt och arkt färgat. Forsmarksån innehåller en unik kedja av relativt ora sjöar vilka, räknat från Vikasjön till utloppet i havet, upptar en näan lika lång räcka som själva åräckan. Dessa sjöar har, under tiden då Forsmarks bruk och Lövabruk drevs, varit arkt reglerade, men efter det att regleringarna upphört i flertalet av dem är dessa närma att betrakta som naturliga syem. Forsmarksån avvattnar för Uppsala län ovanligt ora myrmarker. Den del av avrinningsområdet som är beläget uppröms Lövabruk är det åtminone relativt sett våtmarksrikae någorlunda ora avrinningsområdet i hela öra Svealands och Götalands låghumida klimatområde. De nedre delarna av Forsmarksån, inkl vissa av biflödena, är reproduktionslokaler för sötvattensfiskar från Öersjön (t ex vimma). Betydelsen av Forsmarksån och andra åar längs kuen för dessa arter är i ort sett okänd och behöver utredas. Även havsvandrande öring finns i åns nedre del. Avrinningsområdet är 375 km2 ort. 69% utgörs av skogsmark, 17% av våtmark, 9% av åker och ängsmark samt 5% sjöar. Forsmarksån är uppdelad på 22 rapporteringsförekomer, 12 vattendragsräckor och 8 sjöar. Statiik för Forsmarksåns avrinningsområde. Forsmarksån rinner genom Tierps och Öhammars kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets orlek 375,4 km 2 Befolkning 840 -inom tätort 0 -utanför tätort 840 Markanvändning -bebyggd mark 0,0 % -skogsmark 73,0% -jordbruksmark 6,6 % -vatten 4,9 % Medelvattenföring 2,8 m 3 /s Normal högvattenföring 14 m 3 /s Normal lågvattenföring Antal vattenförekomer -varav vattendragsräckor -varav sjöar ds

14 Statiik för Forsmarksåns avrinningsområde. Forsmarksån rinner genom Tierps och Öhammars kommuner. (Forts.) Skyddade områden enligt EU-lagiftning -Natura dricksvattenförekomer-ytvatten - -dricksvattenförekomer-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet - -nitratkänsliga områden - -avloppsvattenkänsliga områden Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp - Förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjäner-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -laat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv % av avrinningsområdet 0 0? J/N j j 65

15 Statiik för Forsmarksåns avrinningsområde. Forsmarksån rinner genom Tierps och Öhammars kommuner. (Forts.) Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Skyddade områden I avrinningsområdet ligger tre Natura 2000-områden. De har anknytning till våtmarker och rikkärr. Kallrigafjärden, som forsmarksån mynnar i, utgör en värdefull lek- och uppväxtlokal för fisk. Ekologisk atus nuläge Ekologisk atus -hög -god 7 -måttlig 10 -otillfredsällande 2 -dålig Antal vattenförekomer Statusen i fyra av vattendragsräckorna och tre av sjöarna är god. Fem sjöar och fem vattendragsräckor har måttlig atus och två vattendragsräckor har otillfredsällande atus. Fisk Fisken är den utslagsgivande biologiska kvalitetsfaktorn i Forsmarksån. Särskilt den nedera delen av ån är utsatt och fiskens atus i den delen klassas som otillfredsällande. I åns övre delar klassas fiskens atus som god. Påväxtalger Påväxtalgernas atus i Forsmarksån klassas som hög, vilket indikerar att närsaltpåverkan påfforsmarksån är liten. Fysikalisk-kemiska faktorer Inga mätningar tyder på att närsaltbelaningen på Forsmarksån är mer än marginellt förhöjd. Hydromorfologiska faktorer I delar av Forsmarksån råder begränsad eller obefintlig vandringsmöjlighet för vattenlevande organismer. Flera av sjöarna i syemet är sänkta och reglerade. 66

16 Påverkan och miljöproblem I delar av Forsmarksån är vandringsmöjligheterna för vattenlevande organismer begränsad eller obefintlig. Redan i de nedera delarna av Forsmarksån finns vandringshinder som förhindrar fiskens vandring upp i Forsmarksån. Längre upp i syemet finns räckor med goda vandringsmöjligheter. Sjöarnas måttliga atus kan sannolikt förklaras med att det kan råda anrängda syrgasnivåer vintertid. Vattentjäner samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Forsmarksån har ora naturvärden och nyttjas bland annat som kanotled. Forsmarks Kärnkraftverk har vid vissa tillfällen utnyttjat ån som recipient för spillvatten vid sina provborrningar. Riskbedömning - når vi god vattenatus 2015? Forsmarksån har ora möjligheter att uppnå god atus 2015 om vandringsmöjligheterna i vattendraget förbättras. Riskklassning* Antal vattenförekomer Ej i risk 7 I risk 12 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomen ska ha försämrad atus 2015 och/eller att vattenförekomen ej ska ha uppnått god atus

17 56 Olandsåns avrinningsområde Sammanfattning Olandsån rinner genom Uppsala och Öhammars kommuner. I avrinningsområdet bor cirka 4 % av länets befolkning. Olandsån är ett av jordbruk arkt påverkat vattendrag. Graden av rensning, kanalisering och dikning är hög och sjöarna som ingår i vattensyemet är alla sänkningsskadade. 68

18 Den ekologiska atusen i Olandsåns sjöar och vattendragsräckor är övervägande måttlig, sannolikt beroende på att sjöarna har sänkts och att vattendragsräckorna i or uträckning påverkas av dikningar, uträtningar, rensningar och annan kulturrelaterad markanvändning. Olandsåns avrinningsområde Olandsån rinner genom Uppsala och Öhammars kommuner. Ån har näringsrikt, betydligt färgat vatten med mycket god buffertkapacitet mot försurning. Till det ursprungliga avrinningsområdet hörde även sjön Raen jämte Hammardammen och Sågmyran, vilka emellertid avlänkats till Fyrisån med ett dämme öer om Hammardammen. Olandsåns avrinningsområde är mycket heterogent och till örre delen arkt dikningspåverkat. Samtliga sjöar är sänkta och de flea arkt skadade, förutom att flera tidigare sjöar helt har försvunnit. Söder-Giningen, som kan sägas utgöra hjärtat i syemet, är den öra och av de sänkningsskadade sjöarna bä bevarade sjön. Den är troligen mycket viktig för fiskbeåndens överlevnad i de övriga sjöarna, eftersom fiskarna kan vandra fritt i ån och undvika dåliga syrgasförhållanden. Assjösjön och Hosjön är klassade som riksobjekt med höga naturvärde (klass I) i Naturvårdsprogrammet för Uppsala län, den förra på grund av kransalgsförekom och den senare som värdefull våtmark och fågellokal. Avrinningsområdets yta är 886 km2, varav 67% skogsmark, 4% våtmark, 27% åker och ängsmark samt 2% sjöar. Olandsån är uppdelad på 17 vattendragsräckor och 5 sjöar. De vattendragsräckor som inte klassats är korta räckor mellan sjöar vilket gör att den övervägande delen rinnräcka i ån är klassad. Statiik för Olandsåns avrinningsområde. I avrinningsområdet ingår Öhammars och Uppsala kommun. Allmän beskrivning Avrinningsområdets orlek 880,6 km 2 Befolkning inom tätort utanför tätort 6819 Markanvändning -bebyggd mark 0,8 % -skogsmark 63,5 % -jordbruksmark 26,5 % -vatten 1,7 % Medelvattenföring 6,6 m 3 /s Normal högvattenföring 34 m 3 /s Normal lågvattenföring Antal vattenförekomer -varav vattendragsräckor -varav sjöar ds

19 Statiik för Olandsåns avrinningsområde. I avrinningsområdet ingår Öhammars och Uppsala kommun. (Forts.) Skyddade områden enligt EU-lagiftning -Natura dricksvattenförekomer-ytvatten - -dricksvattenförekomer-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet - -nitratkänsliga områden - -avloppsvattenkänsliga områden Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp - Förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjäner-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -laat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv % av avrinningsområdet 2 2? J/N j j j 70

20 Statiik för Olandsåns avrinningsområde. I avrinningsområdet ingår Öhammars och Uppsala kommun. (Forts.) Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Skyddade områden Inga skyddade områden med vattenanknytning ligger i Olandsåns avrinningsområde. Ekologisk atus nuläge Ekologisk atus -hög -god 6 -måttlig 11 -otillfredsällande 1 -dålig Antal vattenförekomer Underlag för bedömning av ekologisk atus är brifällig i Olandsån. Det finns få biologiska mätningar gjorda i ån. Närsalthalterna i åns nedre delar syns på påväxtalgernas atusbedömning, som blir måttlig. Längre upp i ån är atusen för påväxtalger god. Sammantaget har den hydromorfologiska påverkan på ån or betydelse, då rätning, kanalisering och markanvändning i åns närområde huvudsakligen klassas som otillfredsällande eller dålig. Fisk Några av sjöarna i Olandsån är provfiskade. Provfiskena utfördes 1991 och är egentligen för gamla för att kunna utgöra ett relevant underlag för atusbedömning idag. Enligt den biologiska kvalitetsfaktorn fisk har gimo Damm och Teen god atus medan övriga sjöar har måttlig eller sämre atus. Påväxtalger Två prover har analyserats i Olandsån. Den nedre provpunkten hade måttlig atus, den uppröms liggande hade god atus. Skillnaden var dock i praktiken liten eftersom bägge atusklassningarna låg nära gränsen mellan god och måttlig. Fysikalisk-kemiska faktorer Modellberäknade normalvärden för fosfor i avrinningsområdet är ungefär dubbelt så höga som beräknad bakgrundshalt. Statusen för fosfor i olandsån är på gränsen mellan god och måttlig. Inte heller sjöarna i olandsån har anmärkningsvärt höga fosforhalter utan de uppmåtta värdena i de fall mätningar finns är i paritet med beräknade bakgrundsvärden. Hydromorfologiska faktorer Den hydromorfologiska påverkan på Olandsån är or. Vattendraget är uträtat, kanaliserat och dikat. Sjöarna är genomgående kraftigt sänkta. 71

21 Påverkan och miljöproblem Fosforhalterna i ån är enda måttligt förhöjda, trots omfattande jordbruk längs med ån. Ån är igenvuxen med övervattensvegetation långa räckor vilken kan binda ora mängder fosfor. Den omfattande kanaliseringen, uträtningen och dikningen av ån bidrar till biotopföröring som minskar förutsättningarna för att uppnå god ekologisk atus i Olandsån. Vattentjäner samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Olandsån utgör recipient för två reningsverk. Riskbedömning - når vi god vattenatus 2015? Sänkningen av sjöar och biotopföröringen i Olandsån minskar förutsättningarna att uppnå god atus Riskklassning* Antal vattenförekomer Ej i risk 6 I risk 12 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomen ska ha försämrad atus 2015 och/eller att vattenförekomen ej ska ha uppnått god atus

22 56/57 Avrinningsområdet mellan Olandsån och Skeboån Sammanfattning Avrinningsområdets yta är 334 km 2, varav 76% utgörs av skogsmark, 5% av våtmark, 16% av åker och ängsmark samt 3% av övrig mark. Avrinningsområdet är i sin helhet synnerligen heterogent. 73

23 Avrinningsområdet omfattar två vattenförekomer, Gullspångsån och Gråskaån. Bägge har otillfredsällande atus. De huvudsakliga orsakerna till den otillfredsällande atusen torde vara övergödning och hydromorfologisk påverkan. Gråskaån är tämligen välundersökt med hela tre biologiska kvalitetsfaktorer klassade. Samtliga klassar vattendragets atus som måttlig eller sämre. Avrinningsområdet mellan Olandsån och Skeboån Avrinningsområdets yta är 334 km 2, varav 76% utgörs av skogsmark, 5% av våtmark, 16% av åker och ängsmark samt 3% av övrig mark. Avrinningsområdet är i sin helhet synnerligen heterogent. Gullrömsån och Gråskaån är rapporteringsförekomer i avrinningsområdet. Den övre delen av Gullrömsån är arkt påverkad av dikningar och den enda kvarvarande sjön, Löhammarssjön, håller på att övergå till våtmark. Områdets nedre, öra del omgärdar Hargs gods. Det är arkt omformat av mänskliga aktiviteter. Genom att Sågdammens dämme utgör ett vandringshinder nära mynningen torde ån ha liten betydelse som reproduktionslokal för vandringsfisk från Öersjön. Sågdammen bör nu främ ses som en viktig del av Hargs gamla bruksmiljö. Statiik för Gullrömsåns och Gråskaåns avrinningsområde. Ange i tabelltexten vilka kommuner/län som ingår (helt eller delvis) i avrinningsområdet. Allmän beskrivning Avrinningsområdets orlek 334,4 km 2 Befolkning inom tätort utanför tätort 1731 Markanvändning -bebyggd mark 3,0 % -skogsmark 73,0 % -jordbruksmark 14,1 % -vatten 0,6 % Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomer -varav vattendragsräckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagiftning -Natura dricksvattenförekomer-ytvatten - -dricksvattenförekomer-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga ds ds ds % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet

24 Statiik för Gullrömsåns och Gråskaåns avrinningsområde. Ange i tabelltexten vilka kommuner/län som ingår (helt eller delvis) i avrinningsområdet. (Forts.) Enskilda avlopp - Förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjäner-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -laat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer? J/N j j j

25 Ekologisk atus nuläge Ekologisk atus -hög -god -måttlig 2 -otillfredsällande -dålig Antal vattenförekomer Gråskaåns atus bedöms som otillfredsällande. Både biologiska kvalitetsfaktorer som reagerar på övergödning och på hydromorfologisk påverkan har måttlig eller sämre atus. Även Gullrömsåns atus klassas som otillfredsällande. Bägge vattendragen är hydromorfologiskt påverkade. Fisk Elfisken i Gråskaån klassar vattendragets atus som otillfredsällande. Bottenfauna Bottenfaunans DJ-index klassar både Gråskaån och Gullrömsåns atus som måttlig eller sämre. Påväxtalger Påväxtalger i Gråskaån klassar vattendragets utus som måttlig. Hydromorfologiska faktorer I bägge vattendragen klassas både kontinuitet, det vill säga vandringsmöjligheterna för vattenlevande organismer, och morfologin, ddet vill säga påverkan av rätning, rensning och markanvändning i närmiljön, som måttlig eller sämre. Påverkan och miljöproblem Bägge vattenförekomerna i avrinningsområdet är påverkade av övergödning. Den hydromorfologiska påverkan är också or. Riskbedömning - når vi god vattenatus 2015? Riskklassning* Antal vattenförekomer Ej i risk I risk 2 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomen ska ha försämrad atus 2015 och/eller att vattenförekomen ej ska ha uppnått god atus

26 57 Skeboåns avrinningsområde Sammanfattning Skeboåns avrinningsområde i norra Roslagen ligger inom Öhammars, Uppsala och Norrtälje kommuner i Uppsala och Stockholms län. Skeboåns avrinningsområde är 483 km 2 och inom avrinningsområdet bor ca personer. Det finns totalt 17 vattenförekomer, varav nio vattendragsräckor och sju sjöar. 77

27 En vattenförekom har hög atus, en vattenförekom har god atus, åtta vattenförekomer har måttlig atus och en vattenförekom har dålig ekologisk atus. Två vattenförekomer är i riskklassen ingen risk och nio vattenförekomer är i risk. Skeboåns avrinningsområde Skeboåns avrinningsområde i norra Roslagen ligger inom Öhammars, Uppsala och Norrtälje kommuner i Uppsala och Stockholms län och mynnar i södra Bottenhavet, i Edeboviken vid Hallavik. Vid Skebobruk sammanrålar sjösyemets två örre grenar; den nordvära grenen (Harbroholmsån) med vattenförekomerna Norrsjön, Vällen, Gisslaren samt Aspdalssjön och den sydöra grenen med sjöarna Sottern och Närdingen. Skeboåns avrinningsområde är 483 km 2 och domineras av skog (ca 80 %) och jordbruksmark (9 %). Inom avrinningsområdet bor ca personer, varav personer i tätort. Det innebär en befolkningäthet på ca 14 personer/km 2. I de nedre delarna av sjösyemet återfinns tätorter som Edsbro, Skebobruk, Häverödal och Hallavik. Vattenflödet genom sjösyemet regleras med flera dammar av Holmen Paper AB i Hallavik. Ett ort antal enskilda avlopp, näringsbelaningen från odlad mark, briande vattentillgång och vattenkvalitet är angelägna vattenfrågor i området. Inom Skeboåns avrinningsområde finns 35 sjöar. Det finns totalt 16 vattenförekomer, varav nio vattendragsräckor och sju sjöar. Statiik för Skeboåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Uppsala och Stockholms län och berör Öhammar, Uppsala och Norrtälje kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets orlek 482,8 km 2 Befolkning inom tätort utanför tätort 1732 Markanvändning -bebyggd mark 1,4 % -skogsmark 79,8 % -jordbruksmark 8,6 % -vatten 5,6 % Medelvattenföring 3,5 m 3 /s Normal högvattenföring 14,5 m 3 /s Normal lågvattenföring Antal vattenförekomer -varav vattendragsräckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagiftning -Natura fågeldirektivet -habitatdirektivet -dricksvattenförekomer-ytvatten -dricksvattenförekomer-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) ds % av avrinningsområdet 55 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 78

28 Statiik för Skeboåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Uppsala och Stockholms län och berör Öhammar, Uppsala och Norrtälje kommuner. (Forts.) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Klassade förorenade områden med vattenpåverkan (klass 1+2) Oklassade misänkta förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjäner-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -laat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer J/N J N J J 79

29 Skyddade områden Preliminär kartläggning och analys i Norra Öersjöns vattendirikt Natura 2000-områden inom sjösyemet är t ex Pansarudden, Måssjön och Aspdalssjön. Ekologisk atus nuläge Ekologisk atus -hög 1 -god 1 -måttlig 8 -otillfredsällande 0 -dålig 1 Antal vattenförekomer Vattentjäner samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Inom sjösyemet finns en kommunal badplats vid Vällen. Inom Fyrväpplingens sportfiskeområde finns fem sjöar med inplanterad fisk för s k put-and-take-fiske. Dessa sjöar är rotenonbehandlade. Kolarmoraån är en populär paddlingsled. Riskbedömning - når vi god vattenatus 2015? Skeboån uppnår inte god atus till år 2015 Riskklassning* Antal vattenförekomer Ej i risk 2 I risk 9 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomen ska ha försämrad atus 2015 och/eller att vattenförekomen ej ska ha uppnått god atus

30 57/58 Avrinningsområdet mellan Skeboån och Brorömmen Sammanfattning Mellan Skeboån och Brorömmen finns en rad mindre vattendrag från Herräng i norr till Norrtäljeviken i söder och området inkluderar ora öar med. Hela 81

31 avrinningsområdet är inom Norrtälje kommun. Avrinningsområdena är förhållandevis glesbefolkade och domineras av skogsmark (ca 70 %). Inom avrinningsområdet finns 44 sjöar. Det finns totalt nio vattenförekomer, varav sex vattendragsräckor och tre sjöar. Inom avrinningsområdet finns 34 områden som skyddas av habitatdirektivet. En vattenförekom har hög atus och en har god atus. Tre vattenförekomer har måttlig atus och en vattenförekom vardera som har måttlig respektive dålig ekologisk atus. Avrinningsområdet mellan Skeboån och Brorömmen Mellan Skeboån och Brorömmen finns en rad mindre vattendrag från Herräng i norr till Norrtäljeviken i söder och området inkluderar ora öar med landförbindelse som Väddö och Björkö-Arholma. Hela avrinningsområdet är inom Norrtälje kommun. Avrinningsområdena är förhållandevis glesbefolkade, dock med mycket fritidshusbebyggelse, och domineras av skogsmark (ca 70 %). Övrig markanvändning utgörs främ av åkermark. Områdets yta är totalt 473 km 2. I området ingår t ex Tulkarömmen, Hålldammsån, Bodaån, Ösmarensyemet och Gränholmsrömmen. Ett ort antal enskilda avlopp, näringsbelaningen från odlad mark, briande vattentillgång och vattenkvalitet är angelägna vattenfrågor i området. Inom avrinningsområdet finns 44 sjöar. Det finns totalt nio vattenförekomer, varav sex vattendragsräckor och tre sjöar. Statiik för avrinningsområdet mellan Skeboån och Brorömmen. Avrinningsområdet ligger i Stockholms län och Norrtälje kommun. Allmän beskrivning Avrinningsområdets orlek 473,4 km 2 Befolkning inom tätort utanför tätort 4397 Markanvändning -bebyggd mark 3,6 % -skogsmark 70,2 % -jordbruksmark 15,7 % -vatten 2,8 % Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomer -varav vattendragsräckor -varav sjöar ds ds ds

32 Statiik för avrinningsområdet mellan Skeboån och Brorömmen. Avrinningsområdet ligger i Stockholms län och Norrtälje kommun. (Forts.) Skyddade områden enligt EU-lagiftning -Natura fågeldirektivet -habitatdirektivet -dricksvattenförekomer-ytvatten -dricksvattenförekomer-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden (kväve) -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Klassade förorenade områden med vattenpåverkan (klass 1+2) Oklassade misänkta förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjäner-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -laat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar % av avrinningsområdet 92 % av avrinningsområdet 1 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet J/N 83

33 Statiik för avrinningsområdet mellan Skeboån och Brorömmen. Avrinningsområdet ligger i Stockholms län och Norrtälje kommun. (Forts.) Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Skyddade områden Inom avrinningsområdet finns 34 områden som skyddas av habitatdirektivet. Ekologisk atus nuläge Ekologisk atus -hög 1 -god 1 -måttlig 3 -otillfredsällande 1 -dålig 1 Antal vattenförekomer Riskbedömning - når vi god vattenatus 2015? Avrinningsområdet uppnår inte god atus till år 2015 Riskklassning* Antal vattenförekomer Ej i risk 2 I risk 5 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomen ska ha försämrad atus 2015 och/eller att vattenförekomen ej ska ha uppnått god atus

34 58 Brorömmens avrinningsområde Sammanfattning Brorömmens avrinningsområde ligger inom Norrtälje kommun. Avrinningsområdet är förhållandevis glesbefolkat, knappt personer, och domineras i de övre delarna av skogsmark (56 %). Områdets yta är totalt 227 km 2. Tillgången på sjöar är god. 85

35 Enskilda avlopp, näringsbelaningen från odlad mark, briande vattentillgång och vattenkvalitet är angelägna vattenfrågor i området. Inom Brorömmens avrinningsområde finns 20 sjöar. Det finns totalt sju vattenförekomer, varav fyra vattendragsräckor och tre sjöar. Inom Brorömmen finns 17 områden som skyddas av habitatdirektivet, fem dricksvattenförekomer och en badplats enligt badvatendirektivet. En vattenförekom har hög atus, tre vattenförekomer har måttlig atus, en vattenförekom har måttlig atus och en vattenförekom har dålig ekologisk atus. Brorömmens avrinningsområde Brorömmens avrinningsområde ligger inom Norrtälje kommun. Avrinningsområdet är förhållandevis glesbefolkat, knappt personer, och domineras i de övre delarna av skogsmark (56 %). Övrig markanvändning utgörs av åkermark (22 %), sjöytor (13 %) och tätort (1 %). Områdets yta är totalt 227 km 2. Tillgången på sjöar är god. Enskilda avlopp, näringsbelaningen från odlad mark, briande vattentillgång och vattenkvalitet är angelägna vattenfrågor i området. Inom Brorömmens avrinningsområde finns 20 sjöar. Det finns totalt sju vattenförekomer, varav fyra vattendragsräckor och tre sjöar. Statiik för Brorömmens avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Uppsala och Stockholms län och berör Öhammar, Uppsala och Norrtälje kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets orlek 226,6 km 2 Befolkning inom tätort utanför tätort 1863 Markanvändning -bebyggd mark 0,8 % -skogsmark 56,5 % -jordbruksmark 22,5 % -vatten 12,8 % Medelvattenföring 1,45 m 3 /s Normal högvattenföring 5,8 m 3 /s Normal lågvattenföring Antal vattenförekomer -varav vattendragsräckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagiftning -Natura fågeldirektivet -habitatdirektivet -dricksvattenförekomer-ytvatten -dricksvattenförekomer-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) ds % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 86

36 Statiik för Brorömmens avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Uppsala och Stockholms län och berör Öhammar, Uppsala och Norrtälje kommuner. (Forts.) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Klassade förorenade områden med vattenpåverkan (klass 1+2) Oklassade misänkta förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjäner-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -laat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer J/N 87

37 Ekologisk atus nuläge Ekologisk atus -hög 1 -god 0 -måttlig 3 -otillfredsällande 1 -dålig 1 Antal vattenförekomer Riskbedömning - når vi god vattenatus 2015? Riskklassning* Antal vattenförekomer Ej i risk 1 I risk 5 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomen ska ha försämrad atus 2015 och/eller att vattenförekomen ej ska ha uppnått god atus

38 59 Norrtäljeåns avrinningsområde Sammanfattning Norrtäljeåns avrinningsområde ligger i Norrtälje, Vallentuna och Uppsala kommuner i Stockholms och Uppsala län. Området domineras av skog (54 %) och åkermark (28 %). Tillgången på sjöar är god, ca 7 % av avrinningsområdet är sjöyta. Ett ort antal enskilda avlopp, näringsbelaningen från odlad mark, briande vattentillgång och 89

39 vattenkvalitet är angelägna vattenfrågor i området. Det finns totalt 16 vattenförekomer, varav 10 vattendragsräckor, sex sjöar. Två vattenförekom har god atus, åtta vattenförekomer har måttlig atus och en vattenförekom har dålig ekologisk atus. Norrtäljeåns avrinningsområde Norrtäljeåns avrinningsområde domineras av skog (54 %) och åkermark (28 %). Tillgången på sjöar är god, ca 7 % av avrinningsområdet är sjöyta. Ett ort antal enskilda avlopp, näringsbelaningen från odlad mark, briande vattentillgång och vattenkvalitet är angelägna vattenfrågor i området. Statiik för Norrtäljeåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Stockholms län och berör Norrtälje, Uppsala och Norrtälje kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets orlek 351,8 km 2 Befolkning inom tätort utanför tätort 5164 Markanvändning -bebyggd mark 2,0 % -skogsmark 53,5 % -jordbruksmark 28,2 % -vatten 6,9 % Medelvattenföring 2,6 m 3 /s Normal högvattenföring 10 m 3 /s Normal lågvattenföring Antal vattenförekomer -varav vattendragsräckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagiftning -Natura fågeldirektivet -habitatdirektivet -dricksvattenförekomer-ytvatten -dricksvattenförekomer-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) ds % av avrinningsområdet 97 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Klassade förorenade områden med vattenpåverkan (klass 1+2) Oklassade misänkta förorenade områden med vattenpåverkan

40 Statiik för Norrtäljeåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Stockholms län och berör Norrtälje, Uppsala och Norrtälje kommuner. (Forts.) Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjäner-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -laat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer J/N Ekologisk atus nuläge Ekologisk atus -hög 0 -god 2 -måttlig 8 -otillfredsällande 0 -dålig 1 Antal vattenförekomer 91

41 Riskbedömning - når vi god vattenatus 2015? Brorömmen uppnår inte god atus till år 2015 Riskklassning* Antal vattenförekomer Ej i risk 2 I risk 9 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomen ska ha försämrad atus 2015 och/eller att vattenförekomen ej ska ha uppnått god atus

42 59/60 Avrinningsområdet mellan Norrtäljeån och Åkerrömmen Sammanfattning Avrinningsområdena för åarna inom detta kuomåde ligger i Norrtälje, Vallentuna och Öeråker kommuner. Den totala ytan för de olika avrinningsområdena är

43 km 2. Såväl Loåns, Penningbyåns och Bergshamraåns avrinningsområden domineras av naturmark. Den samlade markanvändningen domineras av skog (69 %). Vattendragen i detta område har höga naturvärden. Inom avrinningsområdet finns 94 sjöar. Det finns totalt 16 vattenförekomer, varav nio vattendragsräckor och sju sjöar. Två vattenförekom har god atus, en vattenförekom har god atus, sex vattenförekomer har måttlig atus, tre har otillfredsällande och en vattenförekom har dålig ekologisk atus Avrinningsområdet mellan Norrtäljeån och Åkerrömmen Avrinningsområdena för åarna inom detta kuomåde ligger i Norrtälje, Vallentuna och Öeråker kommuner och mynnar i Öersjön. Den totala ytan för de olika avrinningsområdena är 582 km 2. Såväl Loåns, Penningbyåns och Bergshamraåns avrinningsområden domineras av naturmark. Den samlade markanvändningen domineras av skog (69 %) och jordbruksmark (13 %). Anlagda ytor utgör 7 %. Loån och Penningbyån hör till länets sjörikae avrinningsområden. Enskilda avlopp, näringsbelaningen från odlad mark, briande vattentillgång och vattenkvalitet är angelägna vattenfrågor i området. Vattendragen i detta område har även höga naturvärden. Inom avrinningsområdet finns 94 sjöar. Det finns totalt 16 vattenförekomer, varav nio vattendragsräckor och sju sjöar. Statiik för avrinningsområdet mellan Norrtäljeån och Åkerrömmens avrinningsområden. Avrinningsområdet ligger i Stockholms län och Norrtälje, Vallentuna och Öeråker kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets orlek 582,5 km 2 Befolkning inom tätort utanför tätort 9172 Markanvändning -bebyggd mark 6,9 % -skogsmark 69,2 % -jordbruksmark 13,2 % -vatten 5,3 % Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomer -varav vattendragsräckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagiftning -Natura fågeldirektivet -habitatdirektivet -dricksvattenförekomer-ytvatten -dricksvattenförekomer-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) ds ds ds % av avrinningsområdet 92 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 94

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Ytvattenområden inom Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt, som sträcker sig från Tämnarån i norr till Kilaån i söder, mynnar till både

Läs mer

Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008

Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 61 Norrröm Mälaren Sammanfattning Mälaren är Sveriges tredje öra sjö och har sitt utlopp till Öersjön via Norrröm som har en medelvattenföring på drygt 160 m 3 /s. Mälarens avrinningsområde är 22 600 km

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse

Läs mer

62 Tyresåns avrinningsområde

62 Tyresåns avrinningsområde 62 Tyresåns avrinningsområde Sammanfattning Tyresåns avrinningsområde på norra Södertörn i Stockholms län har en areal på ca 251 km 2 och omfattar delar av sex kommuner; Stockholm, Huddinge, Haninge, Tyresö,

Läs mer

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen

Läs mer

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Projekt Kullån, Burån och Hovaån Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.

Läs mer

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk Sjöar och vattendrag i Bottenvikens vattendistrikt status, miljöproblem och förslag till åtgärder Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 18. Ickåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-28 2 18. Ickåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Erfarenheter från statusklassning i Sverige

Erfarenheter från statusklassning i Sverige Erfarenheter från statusklassning i Sverige Gunilla Lindgren Samordnare av vattenförvaltningen Länsstyrelsen i Uppsala län +46 18 19 50 15 Gunilla.lindgren@c.lst.se Statusklassning i praktiken En guidad

Läs mer

Referensgruppsmöte JordSkog

Referensgruppsmöte JordSkog Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO

Läs mer

Åtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken

Åtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken Åtgärdsplan Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden 2012 Foto våtmark i Snärjebäcken Innehåll 1 Beskrivning av Nävraåns avrinningsområde... 2 2 Beskrivning av Snärjebäckens

Läs mer

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F Hornån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem

Läs mer

Hökesån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Hökesån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F Hökesån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda ) Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 28. Sjöråsån, Mariedalsån och Öredalsån

Sammanställning för åtgärdsområde 28. Sjöråsån, Mariedalsån och Öredalsån Sammanställning för åtgärdsområde 28. Sjöråsån, Mariedalsån och Öredalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som

Läs mer

Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag Piteälven, Lill-Piteälven, Rokån och Jävreån Potentiella vattenförekomster 517 vattendrag (flödesordning >3) 247 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden

Läs mer

Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag Potentiella vattenförekomster 490 vattendrag (flödesordning >3) 209 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden eller hotspots, ex belastning från punktkällor

Läs mer

Södra Bottenhavet - Upplands inre kustvatten

Södra Bottenhavet - Upplands inre kustvatten Södra Bottenhavet - Upplands inre kustvatten Sammanfattning Upplands inre kustvatten ligger inom Tierps, Östhammars och Norrtälje kommuner, i Uppsala och Stockholms län och omfattar en kuststräcka som

Läs mer

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt.

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Vatten Mål och riktlinjer Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Strandområden av betydelse för bad och rekreation ska långsiktigt skyddas från

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Vattenplan 2013 2021 Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Målet är att diskutera mål, möjliga åtgärder och förslag till utformning av den reviderade planen. I Eskilstuna vill vi ha ett

Läs mer

Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag Alterälven, Aleån och Rosån Potentiella vattenförekomster 50 vattendrag (flödesordning >3) 30 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden eller hotspots,

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda ) Rydjan St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Lejondalssjön Upplands-Bro kommun Kalmarviken Björkfjärden Namn Rydjan EU_CD (VISS) NW661098-159871 SjöID 661122-159863

Läs mer

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Lilla Å (Mynningen-Musån) 20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Områdesbeskrivning Avrinningsområdet ligger i Enköpings, Heby, Sala och Västerås kommuner och mynnar via Mälaren i Östersjön. Sagåns vattensystem har sina källor

Läs mer

PM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN

PM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN 8 1 Syfte Denna PM avser att beskriva den planerade verksamheten vid Lövstas eventuella påverkan på de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna enligt vattendirektivet. 2 Planerad verksamhet I Mälaren planeras

Läs mer

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,

Läs mer

Blåplan och Vattenplan

Blåplan och Vattenplan Blåplan och Vattenplan Vattenplan Blåplan Definition. planering för hushållning, utnyttjande och skydd av våra vattenresurser Rapport: Vägledning för kommunal VA planering Vattenplan Blåplan Kommentar

Läs mer

Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun

Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten är bestämmelser om kvaliteten på miljön, eller status, i en vattenförekomst. Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Vad innebär vattendirektivet?

Vad innebär vattendirektivet? Vad innebär vattendirektivet? Hur står det till med vattenkvaliten i Marielundsbäcken i Suseåns avrinningsområde 2013-05-13 Jonas Svensson Samordnare för vattenförvaltningen i Hallands län Vattendirektivet

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Håtunabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Lejondalssjön Kalmarviken Upplands-Bro kommun Björkfjärden Säbyholmsviken Brofjärden Örnässjön Lillsjön Tibbleviken

Läs mer

Västerås stad- mot god vattenkvalitet

Västerås stad- mot god vattenkvalitet Västerås stad- mot god vattenkvalitet Vattenplanering för kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt 7 december 2017 Staffan Jansson, kommunalråd Västerås stad Susanna Hansen, vattensamordnare Västerås

Läs mer

FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE

FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-20 Handläggare: Cecilia Rivard Telefon: 08-508 18 048 Till Farsta stadsdelsnämnd 2009-06-11

Läs mer

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren 2017-04-20 Vattendagen Kristianstad Södra Östersjön Miljökvalitetsnormer Anger den kvalitet vattnen ska ha och vid vilken tidpunkt normen ska vara

Läs mer

7.6 Fysiska förändringar

7.6 Fysiska förändringar 7.6 Fysiska förändringar En stor del av våra sjöar och vattendrag har utsatts för fysiska förändringar genom till exempel damm- och kraftverksbyggen, rätning och fördjupning för ökad markavvattning samt

Läs mer

Boxholm, Kinda Medeldjup (m): 17

Boxholm, Kinda Medeldjup (m): 17 Områdesbeskrivning är en insjö belägen på gränsen mellan Östergötland och Småland. Större delen av sjön ligger i Östergötland. Arean är 132 km², vilket gör till Sveriges sjuttonde största sjö. Största

Läs mer

ÖVERSIKT AV VÄSENTLIGA FRÅGOR FÖR FÖRVALTNINGSPLAN I NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT

ÖVERSIKT AV VÄSENTLIGA FRÅGOR FÖR FÖRVALTNINGSPLAN I NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2008-04-15\dagordning\tjänsteutlåtande\15 Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i norra Östersjöns vattendistrikt.doc

Läs mer

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag Principer för miljökvalitetsnormer och undantag 2016-2021 Ekologisk Vad är god status vattenstatus? Bedöms enligt HaV:s föreskrifter 2013:19 Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Olika kvalitetsfaktorer

Läs mer

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma

Läs mer

Åtgärdsprogram för Tämnaråns åtgärdsområde

Åtgärdsprogram för Tämnaråns åtgärdsområde Åtgärdsprogram för Tämnaråns åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 1(40) Utgiven av: Ansvarigt distrikt:

Läs mer

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Övertorneå kommun - översiktsplan BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Sammanställd av Mia Sundström, MAF arktiktkontor AB, 2013 Miljökvalitetsnormer Det svenska genomförandet

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag

Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag Jakob Walve och Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Från vilka mänskliga verksamheter kommer näringen i Svealandskustens

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

Översiktlig miljöbedömning Landsbygd och orter

Översiktlig miljöbedömning Landsbygd och orter Översiktlig miljöbedömning Landsbygd och orter 2018-12-10 L A N D S B Y G D O C H O R T E R Översiktlig miljöbedömning Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

Samverkan inom vattenförvaltningen i Sverige - delaktighet och engagemang

Samverkan inom vattenförvaltningen i Sverige - delaktighet och engagemang Samverkan inom vattenförvaltningen i Sverige - delaktighet och engagemang Vattenförvaltningen i Sverige ska utvecklas i samverkan med dem som berörs. Att sprida information och att involvera berörda organisationer

Läs mer

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Piteälvens vattenrådsområde VRO 6 Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring - Hållbart utnyttjande - Framtida generationer ska få uppleva

Läs mer

Delområde Norra Ångermanlands skogsvattendrag... 7

Delområde Norra Ångermanlands skogsvattendrag... 7 Bilaga 1. Åtgärder per huvudavrinningsområde Innehållsförteckning Delområde Norra Ångermanlands skogsvattendrag... 7 1.1 Vattenförekomsternas status och miljökvalitetsnorm... 8 1.2 Kustavrinningsområde

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen Ekologisk status 2015 Kemisk status 2015 God Ej god Hur ser statusklassningen ut

Läs mer

Så jobbar vi med Tämnaren! Kiell Tofters

Så jobbar vi med Tämnaren! Kiell Tofters Så jobbar vi med Tämnaren! Kiell Tofters TÄMNAREN TÄMNAREN TÄMNARENS AVRINNINGS OMRÅDE TIERPS KOMMUN HEBY KOMMUN UPPSALA KOMMUN Tämnaren finns i Heby, Tierps och Uppsala kommuner Tämnarens sjöyta 33 kvm

Läs mer

Fyrkantens vattensrådsområde

Fyrkantens vattensrådsområde Fyrkantens vattensrådsområde VRO 5 Klöverträsk 2009-03-24 Maria Widmark Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring -Hållbartutnyttjande - Framtida generationer ska få

Läs mer

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Arvika kommun Glafsfjorden Karta 11-20 Glafsfjorden är en stor och långsträckt sjö som omfattar flera större vikar och ett antal öar. Sjön är relativt

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september

Läs mer

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också. Björnån Björnån avvattnar Stora Granesjön m.fl. sjöar och rinner till Hjortesjön och Virserumssjön. Härifrån rinner sedan Virserumsån som via Gårdvedaån mynnar i Emån söder om Målilla. Åns längd inklusive

Läs mer

Salems kommun 2014-01-31

Salems kommun 2014-01-31 Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...

Läs mer

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån 28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån 28/29 - Ume älv/hörnån Grad av episodförsurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha)

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra)

Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra) Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra) Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS

Läs mer

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för

Läs mer

Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder

Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder Sjöar och vattendrag Peter Landergren Kustvatten Andreas Pettersson Grundvatten Frida Eklund Ny klassning av Gotlands vatten vattendrag/sjöar Ekologisk

Läs mer

Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015

Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015 Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015 ÅTGÄRDSPROGRAM Beskriver vad som ska göras för att miljökvalitetsnormen ska följas visar på vad som behöver uppnås och definierar vem som är

Läs mer

Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun

Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten är bestämmelser om kvaliteten på miljön, eller status, i en vattenförekomst. Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015 Sjöar och vattendrag i åns avrinningsområde 2015 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens

Läs mer

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker 15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 23. Görälvens avrinningsområde Version 1.0 2015-05-08 2 23. Görälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och

Läs mer

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)

Läs mer

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten. Bjärkeån Bjärkeån är ett biflöde till Virån och tillhör dess nordliga gren. Ån sträcker sig från sjön Nerbjärkens utlopp till inloppet i Versjön. Nerbjärken är sedan gammalt reglerad vid mynningen med

Läs mer

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 004 Västerån Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf

Läs mer

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Författare: Ulf Lindqvist tisdag 13 augusti 2013 Rapport 2013:30 Naturvatten i Roslagen

Läs mer

Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar

Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar Martin Larsson vattensamordnare Vattenmyndigheten Norra Östersjön Seminarie: Rent vatten och biologisk mångfald Odling i balans

Läs mer

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Blåplan Vaxholms stad

Blåplan Vaxholms stad Blåplan Vaxholms stad ett helhetsgrepp på kust- och vattenmiljö Mia Sklenar, Tyréns AB Ammi Wohlin, Vaxholms 2017-10-16 Agenda Introduktion Process Blåplan Framtid Vaxholms stad Vaxholms stad Innerskärgård

Läs mer

Åtgärdsförslag för Kalmarsunds norra kustområden

Åtgärdsförslag för Kalmarsunds norra kustområden Åtgärdsförslag för Kalmarsunds norra kustområden Sammanfattning I Kalmarsunds norra kustområden finns problem med miljögifter, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda

Läs mer

Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg

Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg 1(5) Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg Inledande kommentar Göteborg har pekats ut som en av de orter med betydande översvämningsrisk

Läs mer

Ätrans recipientkontroll 2012

Ätrans recipientkontroll 2012 Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

SE696375-160695 - SE696375-160695

SE696375-160695 - SE696375-160695 SE696375-160695 - SE696375-160695 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Vattendrag Vattenförekomst 2. Bottenhavet (nationell del) - SE2 Kustområde - SE38039 Län Västernorrland - 22 Kommun Härnösand

Läs mer

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Kalkning och försurning i Jönköpings län Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten

Läs mer

Bäveån - mynningen i havet till Nordmanneröd

Bäveån - mynningen i havet till Nordmanneröd 20120801 Vattenförekomst Bäveån mynningen i havet till Nordmanneröd EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE647599127716 Vattendrag

Läs mer

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30 Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Tillsynsplan enskilda avlopp

Tillsynsplan enskilda avlopp Tillsynsplan enskilda avlopp 2014-2016 Tillsynsplanen avser tillsyn som myndighetsverksamheten bedriver till följd av resultaten från inventering av enskilda ar. Utvecklingsbehov och behov av åtgärder

Läs mer