54 Tämnaråns avrinningsområde

Transkript

1 54 Tämnaråns avrinningsområde Sammanfattning Tämnarån rinner till ora delar genom ett flackt jordbrukslandskap. Den är det nordligae exemplet på ett vattendrag av typen lerslättå. Över hälften av 52

2 avrinningsområdets yta täcks av skogsmark. En fjärdedel av avrinningsområdet utgörs av jordbruksmark. Knappt 5 % av länets befolkning är bosatt i Tämnaråns avrinningsområde. Tämnaren och Sörsjön är fina fågelsjöar och utsedda till riksintresse för naturvården och till Natura 2000-områden. Drygt hälften av Tämnaråns vattenförekomer, tretton vattendragsräckor och två sjöar, uppnår inte god atus. Det är främ den biologiska kvalitetsfaktorn fisk som har måttlig eller sämre atus. Orsaken är sannolikt begränsade vandringsmöjligheter och biotopföröring, kopplat till dammar och andra vandringshinder samt till olika typer av vattenverksamhet. Drygt hälften av vattenförekomerna, däribland sjön tämnaren och hela Tämnaråns huvudfåra, riskerar att inte uppnå god atus Tämnarens värde som fågelsjö hotas av nuvarande vattendom. Tämnaråns avrinningsområde Tämnarån räcker sig över kommunerna Älvkarleby, Öhammar, Uppsala och Heby. Ån, som är 95 km lång och har en medelvattenföring på 10m 3 /s, rinner till ora delar genom ett flackt jordbrukslandskap innan den mynnar ut vid Karlholmsbruk i Lövaviken. Avrinningsområdet har en yta på 1210 km 2 där 65 % beår av skogsmark, 7 % våtmark, 24 % åker och ängsmark och 4 % sjö personer är bosatta i området varav drygt hälften av dem är bosatta i tätorterna Karlholmsbruk, Tierp och Månkarbo. I Tämnaråns avrinningsområde finns 30 rapporteringsförekomer för ytvatten; 25 vattendragsräckor och 5 sjöar. Avrinningsområdet omfattas av nitratdirektivet och baddirektivet eftersom 5 kommunbad finns faällda som rekreationsvatten enligt baddirektivet. I nordolig riktning från Tämnaren finns ett område som räknas som nitratkänsligt. Tämnarån är Sveriges nordliga belägna lerslättså. Ån har mycket god buffertkapacitet mot försurning och syrgaillåndet klassas som syrerikt. Tämnarån fungerar som reservvattentäkt för Uppsala kommun vid lågvatten i Fyrisån och vattnet ur ån används även till att säkerälla grundvattenförsörjningen i Karlholmsbruk och Skärplinge. Länets nä öra sjö, Tämnaren (37km 2 ), har ett högt naturvärde bl.a. som fågelsjö och skyddas av Natura 2000 fågeldirektivet. Tämnaren är även ett omtyckt utflyktsmål med möjlighet till skridskoåkning, fiske och paddling. 53

3 Statiik för Tämnaråns avrinningsområde. I avrinningsområdet ingår kommunerna Älvkarleby, Öhammar, Uppsala och Heby. Allmän beskrivning Avrinningsområdets orlek 1258 km 2 Befolkning inom tätort utanför tätort 6250 Markanvändning -bebyggd mark 0,8 % -skogsmark 67,3 % -jordbruksmark 19,9 % -vatten 3,3 % Medelvattenföring 9,5 m 3 /s Normal högvattenföring 46 m 3 /s Normal lågvattenföring Antal vattenförekomer -varav vattendragsräckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagiftning -Natura dricksvattenförekomer-ytvatten - -dricksvattenförekomer-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet - -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp - Förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar ds % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 3 3? J/N J J J 54

4 Statiik för Tämnaråns avrinningsområde. I avrinningsområdet ingår kommunerna Älvkarleby, Öhammar, Uppsala och Heby (forts.) Vattentjäner-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -laat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Skyddade områden Tämnaren och den söder om liggande Sörsjön är en av landets finae fågelsjöar och är utsett till riksintresse för naturvården. Sjöarna är uppdelade på två Natura områden; Tämnaren ö i Uppsala län och Tämnaren Vä (SE ) i Vämanland län. I området finns 4 naturreservat. Aspnäs och Kalvnäs på vämanlandssidan och Iggelbo och Långnäset på uppsalasidan. Reservaten på uppsalasidan utgör dock enda en mindre del av Natura 2000-området. Större delen av sjöarnas areal är oskyddad i Uppsala län. Tämnaren och Sörsjön är utpekade som nationellt värdefulla vatten i miljömålsarbetet. Ekologisk atus nuläge Ekologisk atus -hög -god 14 -måttlig 13 -otillfredsällande 2 -dålig 0 Antal vattenförekomer 55

5 Två av sjöarna i Tämnaråns avrinningsområde uppnår enda måttlig atus. Den ena är Tämnaren, där både den randlevande bottenfaunans och fiskens atus klassas som måttlig. Tämnaren är sänkt och sannolikt påverkar låga syrgasförhållanden vintertid de biologiska kvalitetsfaktorerna negativt. Sörsjön, som ligger i anslutning till Tämnaren, atusklassas i en expertbedömning även den som måttlig. Övriga tre sjöar i avrinningsområdet, Råksjön, Skärsjön och Toften, bedöms uppnå god atus. Av vattendragsräckorna i ån uppnår knappt hälften god eller hög atus. Det är räckor som ligger högt uppe i avrinningsområdet och som rinner genom lågintensiv jordbruksmark eller skogsmark. Tämnaråns huvudfåra samt en del av tillflödena uppnår måttlig eller otillfredsällande atus. Fisk Den utslagsgivande biologiska kvalitetsfaktorn i Tämnarån är fisk. Den indikerar att Tämnaråns vandringsmöjligheter för de vattenlevande organismerna är begränsad vilket får allvarliga ekologiska konsekvenser. Många vattenlevande organismer är beroende av att kunna vandra i vattendragen för att nå till exempel lekområden. Begränsas denna möjlighet försvinner arter och faunan utarmas. Bottenfauna De bottenlevande djuren indikerar både närsaltpåverkan och biotopföröring. Bottenfaunan i två av de provtagna vattendragen hade måttlig eller sämre atus. Fysikalisk-kemiska faktorer Närsaltbelaningen på Tämnarån är lokalt hög. Både jordbruk och enskilda avlopp bidrar till övergödningen. Hydromorfologiska faktorer Både kontinuitet alltså vandringsmöjligheterna för vattenlevande organismer och morfologiska förhållanden, det vill säga rätning, rensning med mera av vattendrag, klassas i ora delar av Tämnarån i måttlig eller sämre atus. Påverkan och miljöproblem De viktigae påverkanskällorna i Tämnaråns avrinningsområde är jordbruket, enskilda avlopp och hydromorfologisk påverkan i form av dammar, rätning, rensning, och dikning i eller i anslutning till vattendraget. Enligt modellberäknade fosforhalter i Tämnaråns mynning är den nuvarande fosforhalten drygt dubbelt så hög som den beräknade bakgrundsnivån. Det innebär att ån inte uppnår god atus vad avser fosforbelaning. Den hydromorfogiska påverkan på både ån och Tämnaren är or. Dammar, dikningar, rensningar och rätningar påverkar vattenmiljön negativt och leder till att god atus ekologisk atus inte uppnås. Dammarna i Tämnarån begränsar vandringsmöjligheterna för de vattenlevande organismerna och utplånar de biotoper som många fiskarter föredrar att leka i. Dikningar och andra avvattningsföretag förår biotoper för fisklek och bottenlevande 56

6 djur men är också en av orsakerna till att fosforhalterna ökar i vattendraget. Tämnarens sänkning medför att sjöns djup och vattenvolym har minskat. Detta leder till ökad risk för syrgasbri och partiell fiskdöd vintertid. Vattentjäner samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Sjön Tämnaren har ett ort värde både för naturvården och för rekreation. Tämnaren utgör också reservvattentäkt för Uppsala kommun, som pumpar över vatten från Tämnaren tillffyrisån i genomsnitt två somrar av tre. Riskbedömning - når vi god vattenatus 2015? För att uppnå god atus i Tämnarån krävs att vandringsmöjligheterna i ån förbättras samt att närsalttillförseln minskar. Utan åtgärder är det osannolikt att god atus kan uppnås i påverkade vattenförekomer. Riskklassning* Antal vattenförekomer Ej i risk 14 I risk 15 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomen ska ha försämrad atus 2015 och/eller att vattenförekomen ej ska ha uppnått god atus

7 54/55 Avrinningsområdet mellan Tämnarån och Forsmarksån Sammanfattning Avrinningsområdet har fyra vattenförekomer varav Strömarån är den öra. Sjön Strömaren är enda sjön i avrinningsområdet som utgör vattenförekom. 58

8 Avrinningsområdet har delvis ora naturvärden men begränsade vandringsmöjligheter för vattenlevande organismer, sjösänkningar och lokalt hög närsaltbelaning orsakar att atusen för fisk och påväxtalger klassas som måttlig eller sämre. Avrinningsområdet mellan Tämnarån och Forsmarksån Avrinningsområdet omfattar vattendragen Sladaån, Böleån, Väla Kanal och Strömarån. Kunskapsläget är ör i Strömarån medan övriga vattendrag är brifälligt undersökta. Sjön Strömaren är enda sjön i avrinningsområdet. Huvuddelen av avrinningsområdet ligger i tierps kommun medan en mindre del ligger i Öhammars kommun. En punktkälla till närsalter är avloppsreningsverket i Skärplinge. Tillförsel av närsalter sker också från jord- och skogsbruk, framför allt i delavrinningsområdena till Väta Kanal, samt från enskilda avlopp. Sjön Strömaren är sänkt. Åarna är påverkade av dikningar, rensningar och uträtningar. Flera dammar finns i Strömarån, varav flertalet utgör definitiva vandringshinder. Strömaråns huvudfåra, liksom sjön Strömaren, har trots påverkan både av närsalter och hydromorfologiska ingrepp - ora potentiella limniska värden. Statiik för avrinningsområde 54/55. Avrinningsområdet ligger i Tierps och Öhammars kommun. Allmän beskrivning Avrinningsområdets orlek -km 2 Befolkning - -inom tätort - -utanför tätort - Markanvändning -bebyggd mark % -skogsmark % -jordbruksmark % -vatten % Medelvattenföring m 3 /s Normal högvattenföring m 3 /s Normal lågvattenföring m 3 /s Antal vattenförekomer -varav vattendragsräckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagiftning -Natura dricksvattenförekomer-ytvatten - -dricksvattenförekomer-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet - -nitratkänsliga områden - -avloppsvattenkänsliga områden % av avrinningsområdet 59

9 Statiik för avrinningsområde 54/55. Avrinningsområdet ligger i Tierps och Öhammars kommun. (Forts.) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp - Förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjäner-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -laat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * 2 2? * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer J/N j j j

10 Skyddade områden Avrinningsområdets vattendrag mynnar i en del av upplandskuen som hyser ora naturvärden. Landhöjningen skapar övergödningskänsliga små vattensamlingar som utgör gölgrodans leklokaler. Strömarån hyser fortfarande ett beånd av den svenska flodkräftan. Ekologisk atus nuläge Ekologisk atus -hög -god -måttlig 2 -otillfredsällande 1 -dålig Antal vattenförekomer Den hydromorfologiska påverkan på Sladaån och Strömarån, de två atusklassade vattenförekomerna i avrinningsområdet, är or. I bägge vattendragen klassas fiskens atus som måttlig eller sämre. Begränsad eller ingen vandringsmöjlighet, för vattenlevande organismer samt rätning, dikning och markanvändning i närmiljön är faktorer som påverkar vattendragen negativt och omintetgör en normal fiskfauna i vattendragen. Statusen i sjön Strömaren, som är sänkt, klassas också som måttlig med den biologiska kvalitetsfaktorn fisk som grund. Fisk Fiskens atus klassas som måttlig i Sladaån och otillfredsällande i Strömarån. I sjön Strömaren klassas fiskens atus som måttlig. Påväxtalger Påväxtalgernas atus klassas måttlig i Strömaråns nedre del, som god i den övre. Fysikalisk-kemiska faktorer Den uppmätta fosforbelaningen i avrinningsområdet är inte mer än dubbelt så hög som beräknat bakgrundsvärde. Hydromorfologiska faktorer Både atusen för kontinuitet, det vill säga faktorer som begränsar vandringsmöjligheterna i vattendragen, och morfologin, som beskriver rätningsgrad, rensningar och markanvändning i närmiljön, klassas i säma klassen, dålig. Påverkan och miljöproblem Den öra påverkanskällan i avrinningsområden är den hydromorfologiska. Vandringsmöjligheterna för vattenlevande organismer är begränsade eller obefintliga. Strömaråns nedre del är påverkad av närsaltbelaning från jordbruk, enskilda avlopp och reningsverk. Fiskbeånden i vattendragen är arkt påverkade av de begränsade vandringsmöjligheterna. Strömaråns nedre del påverkas av närsaltbelaning från 61

11 jordbruk, reningsverk och enskilda avlopp vilket sänker påväxtalgernas atus till måttlig. Sjön Strömarens sänkning kan vara orsaken till att fisken atus i sjön klassas som måttlig. Vattentjäner samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Delar av avrinningsområdet har or betydelse för fiske och friluftsliv. Kuräckan har många värdefulla fågelraningslokaler. Lokalt arrangeras bygdeutvecklande aktiviteter med fågelskådning med mera som tema. Strömarån utgör recipient för ett reningsverk. Riskbedömning - når vi god vattenatus 2015? Riskklassning* Antal vattenförekomer Ej i risk 0 I risk 3 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomen ska ha försämrad atus 2015 och/eller att vattenförekomen ej ska ha uppnått god atus

12 55 Forsmarksåns avrinningsområde Sammanfattning Forsmarksåns avrinningsområde har ora naturvärden. Påverkan från jordbruksmark är liten. I avrinningsområdet bor 840 personer, alla utanför tätort. Forsmarksån är uppdelad på 20 vattenförekomer, 12 vattendragsräckor och 8 sjöar. I anslutning till ån finns några Natura 2000-områden och ån mynnar i Kallrigafjärden, ett värdefullt lekområde för fisk. Statusen i knappt en tredjedel av vattenförekomerna klassas som 63

13 god. I övriga är atusen måttlig eller sämre. Den biologiska kvalitetsfaktorn som fäller avgörandet är fisk och den sannolika orsaken till detta är begränsade vandringsmöjligheter för vattenlevande organismer samt periodvis syrgsbri i sjöarna. Den biologiska kvalitetsfaktorn som beskriver övergödningspåverkan klassar Forsmarksån i hög atus. Forsmarksåns avrinningsområde Forsmarksån ligger i Uppsala län och räcker sig över Tierps och Öhammars kommuner. I avrinningsområdet bor 840 personer, enda 0,25 % av länets befolkning, samtliga utanför tätort. Vattnet är måttligt näringsrikt och arkt färgat. Forsmarksån innehåller en unik kedja av relativt ora sjöar vilka, räknat från Vikasjön till utloppet i havet, upptar en näan lika lång räcka som själva åräckan. Dessa sjöar har, under tiden då Forsmarks bruk och Lövabruk drevs, varit arkt reglerade, men efter det att regleringarna upphört i flertalet av dem är dessa närma att betrakta som naturliga syem. Forsmarksån avvattnar för Uppsala län ovanligt ora myrmarker. Den del av avrinningsområdet som är beläget uppröms Lövabruk är det åtminone relativt sett våtmarksrikae någorlunda ora avrinningsområdet i hela öra Svealands och Götalands låghumida klimatområde. De nedre delarna av Forsmarksån, inkl vissa av biflödena, är reproduktionslokaler för sötvattensfiskar från Öersjön (t ex vimma). Betydelsen av Forsmarksån och andra åar längs kuen för dessa arter är i ort sett okänd och behöver utredas. Även havsvandrande öring finns i åns nedre del. Avrinningsområdet är 375 km2 ort. 69% utgörs av skogsmark, 17% av våtmark, 9% av åker och ängsmark samt 5% sjöar. Forsmarksån är uppdelad på 22 rapporteringsförekomer, 12 vattendragsräckor och 8 sjöar. Statiik för Forsmarksåns avrinningsområde. Forsmarksån rinner genom Tierps och Öhammars kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets orlek 375,4 km 2 Befolkning 840 -inom tätort 0 -utanför tätort 840 Markanvändning -bebyggd mark 0,0 % -skogsmark 73,0% -jordbruksmark 6,6 % -vatten 4,9 % Medelvattenföring 2,8 m 3 /s Normal högvattenföring 14 m 3 /s Normal lågvattenföring Antal vattenförekomer -varav vattendragsräckor -varav sjöar ds

14 Statiik för Forsmarksåns avrinningsområde. Forsmarksån rinner genom Tierps och Öhammars kommuner. (Forts.) Skyddade områden enligt EU-lagiftning -Natura dricksvattenförekomer-ytvatten - -dricksvattenförekomer-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet - -nitratkänsliga områden - -avloppsvattenkänsliga områden Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp - Förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjäner-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -laat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv % av avrinningsområdet 0 0? J/N j j 65

15 Statiik för Forsmarksåns avrinningsområde. Forsmarksån rinner genom Tierps och Öhammars kommuner. (Forts.) Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Skyddade områden I avrinningsområdet ligger tre Natura 2000-områden. De har anknytning till våtmarker och rikkärr. Kallrigafjärden, som forsmarksån mynnar i, utgör en värdefull lek- och uppväxtlokal för fisk. Ekologisk atus nuläge Ekologisk atus -hög -god 7 -måttlig 10 -otillfredsällande 2 -dålig Antal vattenförekomer Statusen i fyra av vattendragsräckorna och tre av sjöarna är god. Fem sjöar och fem vattendragsräckor har måttlig atus och två vattendragsräckor har otillfredsällande atus. Fisk Fisken är den utslagsgivande biologiska kvalitetsfaktorn i Forsmarksån. Särskilt den nedera delen av ån är utsatt och fiskens atus i den delen klassas som otillfredsällande. I åns övre delar klassas fiskens atus som god. Påväxtalger Påväxtalgernas atus i Forsmarksån klassas som hög, vilket indikerar att närsaltpåverkan påfforsmarksån är liten. Fysikalisk-kemiska faktorer Inga mätningar tyder på att närsaltbelaningen på Forsmarksån är mer än marginellt förhöjd. Hydromorfologiska faktorer I delar av Forsmarksån råder begränsad eller obefintlig vandringsmöjlighet för vattenlevande organismer. Flera av sjöarna i syemet är sänkta och reglerade. 66

16 Påverkan och miljöproblem I delar av Forsmarksån är vandringsmöjligheterna för vattenlevande organismer begränsad eller obefintlig. Redan i de nedera delarna av Forsmarksån finns vandringshinder som förhindrar fiskens vandring upp i Forsmarksån. Längre upp i syemet finns räckor med goda vandringsmöjligheter. Sjöarnas måttliga atus kan sannolikt förklaras med att det kan råda anrängda syrgasnivåer vintertid. Vattentjäner samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Forsmarksån har ora naturvärden och nyttjas bland annat som kanotled. Forsmarks Kärnkraftverk har vid vissa tillfällen utnyttjat ån som recipient för spillvatten vid sina provborrningar. Riskbedömning - når vi god vattenatus 2015? Forsmarksån har ora möjligheter att uppnå god atus 2015 om vandringsmöjligheterna i vattendraget förbättras. Riskklassning* Antal vattenförekomer Ej i risk 7 I risk 12 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomen ska ha försämrad atus 2015 och/eller att vattenförekomen ej ska ha uppnått god atus

17 56 Olandsåns avrinningsområde Sammanfattning Olandsån rinner genom Uppsala och Öhammars kommuner. I avrinningsområdet bor cirka 4 % av länets befolkning. Olandsån är ett av jordbruk arkt påverkat vattendrag. Graden av rensning, kanalisering och dikning är hög och sjöarna som ingår i vattensyemet är alla sänkningsskadade. 68

18 Den ekologiska atusen i Olandsåns sjöar och vattendragsräckor är övervägande måttlig, sannolikt beroende på att sjöarna har sänkts och att vattendragsräckorna i or uträckning påverkas av dikningar, uträtningar, rensningar och annan kulturrelaterad markanvändning. Olandsåns avrinningsområde Olandsån rinner genom Uppsala och Öhammars kommuner. Ån har näringsrikt, betydligt färgat vatten med mycket god buffertkapacitet mot försurning. Till det ursprungliga avrinningsområdet hörde även sjön Raen jämte Hammardammen och Sågmyran, vilka emellertid avlänkats till Fyrisån med ett dämme öer om Hammardammen. Olandsåns avrinningsområde är mycket heterogent och till örre delen arkt dikningspåverkat. Samtliga sjöar är sänkta och de flea arkt skadade, förutom att flera tidigare sjöar helt har försvunnit. Söder-Giningen, som kan sägas utgöra hjärtat i syemet, är den öra och av de sänkningsskadade sjöarna bä bevarade sjön. Den är troligen mycket viktig för fiskbeåndens överlevnad i de övriga sjöarna, eftersom fiskarna kan vandra fritt i ån och undvika dåliga syrgasförhållanden. Assjösjön och Hosjön är klassade som riksobjekt med höga naturvärde (klass I) i Naturvårdsprogrammet för Uppsala län, den förra på grund av kransalgsförekom och den senare som värdefull våtmark och fågellokal. Avrinningsområdets yta är 886 km2, varav 67% skogsmark, 4% våtmark, 27% åker och ängsmark samt 2% sjöar. Olandsån är uppdelad på 17 vattendragsräckor och 5 sjöar. De vattendragsräckor som inte klassats är korta räckor mellan sjöar vilket gör att den övervägande delen rinnräcka i ån är klassad. Statiik för Olandsåns avrinningsområde. I avrinningsområdet ingår Öhammars och Uppsala kommun. Allmän beskrivning Avrinningsområdets orlek 880,6 km 2 Befolkning inom tätort utanför tätort 6819 Markanvändning -bebyggd mark 0,8 % -skogsmark 63,5 % -jordbruksmark 26,5 % -vatten 1,7 % Medelvattenföring 6,6 m 3 /s Normal högvattenföring 34 m 3 /s Normal lågvattenföring Antal vattenförekomer -varav vattendragsräckor -varav sjöar ds

19 Statiik för Olandsåns avrinningsområde. I avrinningsområdet ingår Öhammars och Uppsala kommun. (Forts.) Skyddade områden enligt EU-lagiftning -Natura dricksvattenförekomer-ytvatten - -dricksvattenförekomer-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet - -nitratkänsliga områden - -avloppsvattenkänsliga områden Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp - Förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjäner-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -laat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv % av avrinningsområdet 2 2? J/N j j j 70

20 Statiik för Olandsåns avrinningsområde. I avrinningsområdet ingår Öhammars och Uppsala kommun. (Forts.) Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Skyddade områden Inga skyddade områden med vattenanknytning ligger i Olandsåns avrinningsområde. Ekologisk atus nuläge Ekologisk atus -hög -god 6 -måttlig 11 -otillfredsällande 1 -dålig Antal vattenförekomer Underlag för bedömning av ekologisk atus är brifällig i Olandsån. Det finns få biologiska mätningar gjorda i ån. Närsalthalterna i åns nedre delar syns på påväxtalgernas atusbedömning, som blir måttlig. Längre upp i ån är atusen för påväxtalger god. Sammantaget har den hydromorfologiska påverkan på ån or betydelse, då rätning, kanalisering och markanvändning i åns närområde huvudsakligen klassas som otillfredsällande eller dålig. Fisk Några av sjöarna i Olandsån är provfiskade. Provfiskena utfördes 1991 och är egentligen för gamla för att kunna utgöra ett relevant underlag för atusbedömning idag. Enligt den biologiska kvalitetsfaktorn fisk har gimo Damm och Teen god atus medan övriga sjöar har måttlig eller sämre atus. Påväxtalger Två prover har analyserats i Olandsån. Den nedre provpunkten hade måttlig atus, den uppröms liggande hade god atus. Skillnaden var dock i praktiken liten eftersom bägge atusklassningarna låg nära gränsen mellan god och måttlig. Fysikalisk-kemiska faktorer Modellberäknade normalvärden för fosfor i avrinningsområdet är ungefär dubbelt så höga som beräknad bakgrundshalt. Statusen för fosfor i olandsån är på gränsen mellan god och måttlig. Inte heller sjöarna i olandsån har anmärkningsvärt höga fosforhalter utan de uppmåtta värdena i de fall mätningar finns är i paritet med beräknade bakgrundsvärden. Hydromorfologiska faktorer Den hydromorfologiska påverkan på Olandsån är or. Vattendraget är uträtat, kanaliserat och dikat. Sjöarna är genomgående kraftigt sänkta. 71

21 Påverkan och miljöproblem Fosforhalterna i ån är enda måttligt förhöjda, trots omfattande jordbruk längs med ån. Ån är igenvuxen med övervattensvegetation långa räckor vilken kan binda ora mängder fosfor. Den omfattande kanaliseringen, uträtningen och dikningen av ån bidrar till biotopföröring som minskar förutsättningarna för att uppnå god ekologisk atus i Olandsån. Vattentjäner samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Olandsån utgör recipient för två reningsverk. Riskbedömning - når vi god vattenatus 2015? Sänkningen av sjöar och biotopföröringen i Olandsån minskar förutsättningarna att uppnå god atus Riskklassning* Antal vattenförekomer Ej i risk 6 I risk 12 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomen ska ha försämrad atus 2015 och/eller att vattenförekomen ej ska ha uppnått god atus

22 56/57 Avrinningsområdet mellan Olandsån och Skeboån Sammanfattning Avrinningsområdets yta är 334 km 2, varav 76% utgörs av skogsmark, 5% av våtmark, 16% av åker och ängsmark samt 3% av övrig mark. Avrinningsområdet är i sin helhet synnerligen heterogent. 73

23 Avrinningsområdet omfattar två vattenförekomer, Gullspångsån och Gråskaån. Bägge har otillfredsällande atus. De huvudsakliga orsakerna till den otillfredsällande atusen torde vara övergödning och hydromorfologisk påverkan. Gråskaån är tämligen välundersökt med hela tre biologiska kvalitetsfaktorer klassade. Samtliga klassar vattendragets atus som måttlig eller sämre. Avrinningsområdet mellan Olandsån och Skeboån Avrinningsområdets yta är 334 km 2, varav 76% utgörs av skogsmark, 5% av våtmark, 16% av åker och ängsmark samt 3% av övrig mark. Avrinningsområdet är i sin helhet synnerligen heterogent. Gullrömsån och Gråskaån är rapporteringsförekomer i avrinningsområdet. Den övre delen av Gullrömsån är arkt påverkad av dikningar och den enda kvarvarande sjön, Löhammarssjön, håller på att övergå till våtmark. Områdets nedre, öra del omgärdar Hargs gods. Det är arkt omformat av mänskliga aktiviteter. Genom att Sågdammens dämme utgör ett vandringshinder nära mynningen torde ån ha liten betydelse som reproduktionslokal för vandringsfisk från Öersjön. Sågdammen bör nu främ ses som en viktig del av Hargs gamla bruksmiljö. Statiik för Gullrömsåns och Gråskaåns avrinningsområde. Ange i tabelltexten vilka kommuner/län som ingår (helt eller delvis) i avrinningsområdet. Allmän beskrivning Avrinningsområdets orlek 334,4 km 2 Befolkning inom tätort utanför tätort 1731 Markanvändning -bebyggd mark 3,0 % -skogsmark 73,0 % -jordbruksmark 14,1 % -vatten 0,6 % Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomer -varav vattendragsräckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagiftning -Natura dricksvattenförekomer-ytvatten - -dricksvattenförekomer-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga ds ds ds % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet

24 Statiik för Gullrömsåns och Gråskaåns avrinningsområde. Ange i tabelltexten vilka kommuner/län som ingår (helt eller delvis) i avrinningsområdet. (Forts.) Enskilda avlopp - Förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjäner-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -laat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer? J/N j j j

25 Ekologisk atus nuläge Ekologisk atus -hög -god -måttlig 2 -otillfredsällande -dålig Antal vattenförekomer Gråskaåns atus bedöms som otillfredsällande. Både biologiska kvalitetsfaktorer som reagerar på övergödning och på hydromorfologisk påverkan har måttlig eller sämre atus. Även Gullrömsåns atus klassas som otillfredsällande. Bägge vattendragen är hydromorfologiskt påverkade. Fisk Elfisken i Gråskaån klassar vattendragets atus som otillfredsällande. Bottenfauna Bottenfaunans DJ-index klassar både Gråskaån och Gullrömsåns atus som måttlig eller sämre. Påväxtalger Påväxtalger i Gråskaån klassar vattendragets utus som måttlig. Hydromorfologiska faktorer I bägge vattendragen klassas både kontinuitet, det vill säga vandringsmöjligheterna för vattenlevande organismer, och morfologin, ddet vill säga påverkan av rätning, rensning och markanvändning i närmiljön, som måttlig eller sämre. Påverkan och miljöproblem Bägge vattenförekomerna i avrinningsområdet är påverkade av övergödning. Den hydromorfologiska påverkan är också or. Riskbedömning - når vi god vattenatus 2015? Riskklassning* Antal vattenförekomer Ej i risk I risk 2 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomen ska ha försämrad atus 2015 och/eller att vattenförekomen ej ska ha uppnått god atus

26 57 Skeboåns avrinningsområde Sammanfattning Skeboåns avrinningsområde i norra Roslagen ligger inom Öhammars, Uppsala och Norrtälje kommuner i Uppsala och Stockholms län. Skeboåns avrinningsområde är 483 km 2 och inom avrinningsområdet bor ca personer. Det finns totalt 17 vattenförekomer, varav nio vattendragsräckor och sju sjöar. 77

27 En vattenförekom har hög atus, en vattenförekom har god atus, åtta vattenförekomer har måttlig atus och en vattenförekom har dålig ekologisk atus. Två vattenförekomer är i riskklassen ingen risk och nio vattenförekomer är i risk. Skeboåns avrinningsområde Skeboåns avrinningsområde i norra Roslagen ligger inom Öhammars, Uppsala och Norrtälje kommuner i Uppsala och Stockholms län och mynnar i södra Bottenhavet, i Edeboviken vid Hallavik. Vid Skebobruk sammanrålar sjösyemets två örre grenar; den nordvära grenen (Harbroholmsån) med vattenförekomerna Norrsjön, Vällen, Gisslaren samt Aspdalssjön och den sydöra grenen med sjöarna Sottern och Närdingen. Skeboåns avrinningsområde är 483 km 2 och domineras av skog (ca 80 %) och jordbruksmark (9 %). Inom avrinningsområdet bor ca personer, varav personer i tätort. Det innebär en befolkningäthet på ca 14 personer/km 2. I de nedre delarna av sjösyemet återfinns tätorter som Edsbro, Skebobruk, Häverödal och Hallavik. Vattenflödet genom sjösyemet regleras med flera dammar av Holmen Paper AB i Hallavik. Ett ort antal enskilda avlopp, näringsbelaningen från odlad mark, briande vattentillgång och vattenkvalitet är angelägna vattenfrågor i området. Inom Skeboåns avrinningsområde finns 35 sjöar. Det finns totalt 16 vattenförekomer, varav nio vattendragsräckor och sju sjöar. Statiik för Skeboåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Uppsala och Stockholms län och berör Öhammar, Uppsala och Norrtälje kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets orlek 482,8 km 2 Befolkning inom tätort utanför tätort 1732 Markanvändning -bebyggd mark 1,4 % -skogsmark 79,8 % -jordbruksmark 8,6 % -vatten 5,6 % Medelvattenföring 3,5 m 3 /s Normal högvattenföring 14,5 m 3 /s Normal lågvattenföring Antal vattenförekomer -varav vattendragsräckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagiftning -Natura fågeldirektivet -habitatdirektivet -dricksvattenförekomer-ytvatten -dricksvattenförekomer-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) ds % av avrinningsområdet 55 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 78

28 Statiik för Skeboåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Uppsala och Stockholms län och berör Öhammar, Uppsala och Norrtälje kommuner. (Forts.) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Klassade förorenade områden med vattenpåverkan (klass 1+2) Oklassade misänkta förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjäner-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -laat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer J/N J N J J 79

29 Skyddade områden Preliminär kartläggning och analys i Norra Öersjöns vattendirikt Natura 2000-områden inom sjösyemet är t ex Pansarudden, Måssjön och Aspdalssjön. Ekologisk atus nuläge Ekologisk atus -hög 1 -god 1 -måttlig 8 -otillfredsällande 0 -dålig 1 Antal vattenförekomer Vattentjäner samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Inom sjösyemet finns en kommunal badplats vid Vällen. Inom Fyrväpplingens sportfiskeområde finns fem sjöar med inplanterad fisk för s k put-and-take-fiske. Dessa sjöar är rotenonbehandlade. Kolarmoraån är en populär paddlingsled. Riskbedömning - når vi god vattenatus 2015? Skeboån uppnår inte god atus till år 2015 Riskklassning* Antal vattenförekomer Ej i risk 2 I risk 9 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomen ska ha försämrad atus 2015 och/eller att vattenförekomen ej ska ha uppnått god atus

30 57/58 Avrinningsområdet mellan Skeboån och Brorömmen Sammanfattning Mellan Skeboån och Brorömmen finns en rad mindre vattendrag från Herräng i norr till Norrtäljeviken i söder och området inkluderar ora öar med. Hela 81

31 avrinningsområdet är inom Norrtälje kommun. Avrinningsområdena är förhållandevis glesbefolkade och domineras av skogsmark (ca 70 %). Inom avrinningsområdet finns 44 sjöar. Det finns totalt nio vattenförekomer, varav sex vattendragsräckor och tre sjöar. Inom avrinningsområdet finns 34 områden som skyddas av habitatdirektivet. En vattenförekom har hög atus och en har god atus. Tre vattenförekomer har måttlig atus och en vattenförekom vardera som har måttlig respektive dålig ekologisk atus. Avrinningsområdet mellan Skeboån och Brorömmen Mellan Skeboån och Brorömmen finns en rad mindre vattendrag från Herräng i norr till Norrtäljeviken i söder och området inkluderar ora öar med landförbindelse som Väddö och Björkö-Arholma. Hela avrinningsområdet är inom Norrtälje kommun. Avrinningsområdena är förhållandevis glesbefolkade, dock med mycket fritidshusbebyggelse, och domineras av skogsmark (ca 70 %). Övrig markanvändning utgörs främ av åkermark. Områdets yta är totalt 473 km 2. I området ingår t ex Tulkarömmen, Hålldammsån, Bodaån, Ösmarensyemet och Gränholmsrömmen. Ett ort antal enskilda avlopp, näringsbelaningen från odlad mark, briande vattentillgång och vattenkvalitet är angelägna vattenfrågor i området. Inom avrinningsområdet finns 44 sjöar. Det finns totalt nio vattenförekomer, varav sex vattendragsräckor och tre sjöar. Statiik för avrinningsområdet mellan Skeboån och Brorömmen. Avrinningsområdet ligger i Stockholms län och Norrtälje kommun. Allmän beskrivning Avrinningsområdets orlek 473,4 km 2 Befolkning inom tätort utanför tätort 4397 Markanvändning -bebyggd mark 3,6 % -skogsmark 70,2 % -jordbruksmark 15,7 % -vatten 2,8 % Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomer -varav vattendragsräckor -varav sjöar ds ds ds

32 Statiik för avrinningsområdet mellan Skeboån och Brorömmen. Avrinningsområdet ligger i Stockholms län och Norrtälje kommun. (Forts.) Skyddade områden enligt EU-lagiftning -Natura fågeldirektivet -habitatdirektivet -dricksvattenförekomer-ytvatten -dricksvattenförekomer-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden (kväve) -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Klassade förorenade områden med vattenpåverkan (klass 1+2) Oklassade misänkta förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjäner-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -laat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar % av avrinningsområdet 92 % av avrinningsområdet 1 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet J/N 83

33 Statiik för avrinningsområdet mellan Skeboån och Brorömmen. Avrinningsområdet ligger i Stockholms län och Norrtälje kommun. (Forts.) Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Skyddade områden Inom avrinningsområdet finns 34 områden som skyddas av habitatdirektivet. Ekologisk atus nuläge Ekologisk atus -hög 1 -god 1 -måttlig 3 -otillfredsällande 1 -dålig 1 Antal vattenförekomer Riskbedömning - når vi god vattenatus 2015? Avrinningsområdet uppnår inte god atus till år 2015 Riskklassning* Antal vattenförekomer Ej i risk 2 I risk 5 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomen ska ha försämrad atus 2015 och/eller att vattenförekomen ej ska ha uppnått god atus

34 58 Brorömmens avrinningsområde Sammanfattning Brorömmens avrinningsområde ligger inom Norrtälje kommun. Avrinningsområdet är förhållandevis glesbefolkat, knappt personer, och domineras i de övre delarna av skogsmark (56 %). Områdets yta är totalt 227 km 2. Tillgången på sjöar är god. 85

35 Enskilda avlopp, näringsbelaningen från odlad mark, briande vattentillgång och vattenkvalitet är angelägna vattenfrågor i området. Inom Brorömmens avrinningsområde finns 20 sjöar. Det finns totalt sju vattenförekomer, varav fyra vattendragsräckor och tre sjöar. Inom Brorömmen finns 17 områden som skyddas av habitatdirektivet, fem dricksvattenförekomer och en badplats enligt badvatendirektivet. En vattenförekom har hög atus, tre vattenförekomer har måttlig atus, en vattenförekom har måttlig atus och en vattenförekom har dålig ekologisk atus. Brorömmens avrinningsområde Brorömmens avrinningsområde ligger inom Norrtälje kommun. Avrinningsområdet är förhållandevis glesbefolkat, knappt personer, och domineras i de övre delarna av skogsmark (56 %). Övrig markanvändning utgörs av åkermark (22 %), sjöytor (13 %) och tätort (1 %). Områdets yta är totalt 227 km 2. Tillgången på sjöar är god. Enskilda avlopp, näringsbelaningen från odlad mark, briande vattentillgång och vattenkvalitet är angelägna vattenfrågor i området. Inom Brorömmens avrinningsområde finns 20 sjöar. Det finns totalt sju vattenförekomer, varav fyra vattendragsräckor och tre sjöar. Statiik för Brorömmens avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Uppsala och Stockholms län och berör Öhammar, Uppsala och Norrtälje kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets orlek 226,6 km 2 Befolkning inom tätort utanför tätort 1863 Markanvändning -bebyggd mark 0,8 % -skogsmark 56,5 % -jordbruksmark 22,5 % -vatten 12,8 % Medelvattenföring 1,45 m 3 /s Normal högvattenföring 5,8 m 3 /s Normal lågvattenföring Antal vattenförekomer -varav vattendragsräckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagiftning -Natura fågeldirektivet -habitatdirektivet -dricksvattenförekomer-ytvatten -dricksvattenförekomer-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) ds % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 86

36 Statiik för Brorömmens avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Uppsala och Stockholms län och berör Öhammar, Uppsala och Norrtälje kommuner. (Forts.) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Klassade förorenade områden med vattenpåverkan (klass 1+2) Oklassade misänkta förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjäner-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -laat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer J/N 87

37 Ekologisk atus nuläge Ekologisk atus -hög 1 -god 0 -måttlig 3 -otillfredsällande 1 -dålig 1 Antal vattenförekomer Riskbedömning - når vi god vattenatus 2015? Riskklassning* Antal vattenförekomer Ej i risk 1 I risk 5 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomen ska ha försämrad atus 2015 och/eller att vattenförekomen ej ska ha uppnått god atus

38 59 Norrtäljeåns avrinningsområde Sammanfattning Norrtäljeåns avrinningsområde ligger i Norrtälje, Vallentuna och Uppsala kommuner i Stockholms och Uppsala län. Området domineras av skog (54 %) och åkermark (28 %). Tillgången på sjöar är god, ca 7 % av avrinningsområdet är sjöyta. Ett ort antal enskilda avlopp, näringsbelaningen från odlad mark, briande vattentillgång och 89

39 vattenkvalitet är angelägna vattenfrågor i området. Det finns totalt 16 vattenförekomer, varav 10 vattendragsräckor, sex sjöar. Två vattenförekom har god atus, åtta vattenförekomer har måttlig atus och en vattenförekom har dålig ekologisk atus. Norrtäljeåns avrinningsområde Norrtäljeåns avrinningsområde domineras av skog (54 %) och åkermark (28 %). Tillgången på sjöar är god, ca 7 % av avrinningsområdet är sjöyta. Ett ort antal enskilda avlopp, näringsbelaningen från odlad mark, briande vattentillgång och vattenkvalitet är angelägna vattenfrågor i området. Statiik för Norrtäljeåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Stockholms län och berör Norrtälje, Uppsala och Norrtälje kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets orlek 351,8 km 2 Befolkning inom tätort utanför tätort 5164 Markanvändning -bebyggd mark 2,0 % -skogsmark 53,5 % -jordbruksmark 28,2 % -vatten 6,9 % Medelvattenföring 2,6 m 3 /s Normal högvattenföring 10 m 3 /s Normal lågvattenföring Antal vattenförekomer -varav vattendragsräckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagiftning -Natura fågeldirektivet -habitatdirektivet -dricksvattenförekomer-ytvatten -dricksvattenförekomer-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) ds % av avrinningsområdet 97 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Klassade förorenade områden med vattenpåverkan (klass 1+2) Oklassade misänkta förorenade områden med vattenpåverkan

40 Statiik för Norrtäljeåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Stockholms län och berör Norrtälje, Uppsala och Norrtälje kommuner. (Forts.) Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjäner-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -laat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer J/N Ekologisk atus nuläge Ekologisk atus -hög 0 -god 2 -måttlig 8 -otillfredsällande 0 -dålig 1 Antal vattenförekomer 91

41 Riskbedömning - når vi god vattenatus 2015? Brorömmen uppnår inte god atus till år 2015 Riskklassning* Antal vattenförekomer Ej i risk 2 I risk 9 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomen ska ha försämrad atus 2015 och/eller att vattenförekomen ej ska ha uppnått god atus

42 59/60 Avrinningsområdet mellan Norrtäljeån och Åkerrömmen Sammanfattning Avrinningsområdena för åarna inom detta kuomåde ligger i Norrtälje, Vallentuna och Öeråker kommuner. Den totala ytan för de olika avrinningsområdena är

43 km 2. Såväl Loåns, Penningbyåns och Bergshamraåns avrinningsområden domineras av naturmark. Den samlade markanvändningen domineras av skog (69 %). Vattendragen i detta område har höga naturvärden. Inom avrinningsområdet finns 94 sjöar. Det finns totalt 16 vattenförekomer, varav nio vattendragsräckor och sju sjöar. Två vattenförekom har god atus, en vattenförekom har god atus, sex vattenförekomer har måttlig atus, tre har otillfredsällande och en vattenförekom har dålig ekologisk atus Avrinningsområdet mellan Norrtäljeån och Åkerrömmen Avrinningsområdena för åarna inom detta kuomåde ligger i Norrtälje, Vallentuna och Öeråker kommuner och mynnar i Öersjön. Den totala ytan för de olika avrinningsområdena är 582 km 2. Såväl Loåns, Penningbyåns och Bergshamraåns avrinningsområden domineras av naturmark. Den samlade markanvändningen domineras av skog (69 %) och jordbruksmark (13 %). Anlagda ytor utgör 7 %. Loån och Penningbyån hör till länets sjörikae avrinningsområden. Enskilda avlopp, näringsbelaningen från odlad mark, briande vattentillgång och vattenkvalitet är angelägna vattenfrågor i området. Vattendragen i detta område har även höga naturvärden. Inom avrinningsområdet finns 94 sjöar. Det finns totalt 16 vattenförekomer, varav nio vattendragsräckor och sju sjöar. Statiik för avrinningsområdet mellan Norrtäljeån och Åkerrömmens avrinningsområden. Avrinningsområdet ligger i Stockholms län och Norrtälje, Vallentuna och Öeråker kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets orlek 582,5 km 2 Befolkning inom tätort utanför tätort 9172 Markanvändning -bebyggd mark 6,9 % -skogsmark 69,2 % -jordbruksmark 13,2 % -vatten 5,3 % Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomer -varav vattendragsräckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagiftning -Natura fågeldirektivet -habitatdirektivet -dricksvattenförekomer-ytvatten -dricksvattenförekomer-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) ds ds ds % av avrinningsområdet 92 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 94