Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008

Transkript

1 61 Norrröm Mälaren Sammanfattning Mälaren är Sveriges tredje öra sjö och har sitt utlopp till Öersjön via Norrröm som har en medelvattenföring på drygt 160 m 3 /s. Mälarens avrinningsområde är km 2. Avrinningsområdet domineras av skogsmark, men en betydande andel (ca 20 %) utgörs av åkermark. Flera av de örre avrinningsområdena som mynnar i 100

2 Mälaren beskrivs i separata avsnitt i den här rapporten. Sex län och ett 60-tal kommuner ligger mer eller mindre inom Mälarens avrinningsområde och i direkt anslutning till sjön ligger fyra län och 23 kommuner. Mälarens avrinningsområde har en befolkning på över en och en halv miljon människor. I Mälarens avrinningsområde finns totalt 576 vattenförekomer, varav 386 vattendrag och 190 sjöar. Mälaren är indelad i sex vattenförekomer som utgörs av sjöns bassänger Galten, Blacken-Granfjärden, Björkfjärden, Görväln, Ekoln-Skarven och Mälaren. I och i anslutning till Mälaren finns 20 vattenrelaterade Natura 2000-områden. Mälaren utgör dricksvattentäkt för mer än 2 miljoner människor. 22 EU-badplatser finns och Mälaren är i sin helhet utpekad genom fisk- nitrat- och avloppsdirektivet. Av Mälarens sex vattenförekomer har tre god ( Mälaren, Björkfjärden och Görväln), två måttlig (Galten och Blacken- Granfjärden) och en otillfredsällande (Ekoln- Skarven) ekologisk atus. De inre, vära och norra delarna har generellt sämre atus än de öra. Mälaren är recipient för olika typer av utsläpp från både pågående och hioriska verksamheter och är för svenska förhållanden intensivt utnyttjad som recipient. När det gäller växtnäringsämnen kommer den öra delen från jordbruksmark, men de kommunala reningsverken svarar för en förhållandevis or andel av näringsämnen till Mälaren. Även enskilda avlopp bidrar med betydande mängder fosfor. Tillförsel av bland annat partikulärt material försvårar dricksvattenproduktionen. Tillförseln av tungmetaller och organiska miljögifter till Mälaren är betydande från olika verksamheter, till exempel avgaserna från motorbåtar, kemiska ogräs-, svampoch insektsmedel inom jordbruk, induri och hus kan utgöra hot mot vattenkvaliteten. En hel del metaller, kemikalier med mera kommer via dagvattensyemet. Mälaren har reglerats i olika etapper, lågvattenånden har höjts och vattenåndsvariationerna utjämnats och rändernas värde för natur- och kulturupplevelser samt bad och friluftsliv hotas bland annat av igenväxning, algblomning, exploatering av ränder för bebyggelse samt privatisering av randzonen. Den biologiska mångfalden missgynnas sannolikt av Mälarens låga regleringsamplitud. I Mälaren förekommer flera kända främmande arter som sjögull, vattenpe, vandrarmussla och signalkräfta. Mälaren utgör dricksvattentäkt för mer än 2 miljoner människor och används även intensivt som recipient. Mälaren är ovärderlig för den biologiska mångfalden, fisket och friluftslivet samt som vattentäkt. Flera områden i Mälaren är utpekade som värdefulla med avseende på naturvärden och kulturvärden och hela Mälaren är utpekad som en nationellt särskilt värdefull vattenmiljö med avseende på fisk- /fiskevärden genom miljömålet Levande sjöar och vattendrag. 101

3 I Mälaren bedrivs yrkes- och sportfiske. Hela Mälaren är avsatt som riksintresse för yrkesfisket och ett 60-tal personer bedriver yrkesmässigt fiske. Mälaren utgör även en viktig transportled genom den så kallade Mälarleden som räcker sig från Södertälje till hamnarna i Väerås och Köping. Av Mälarens sex vattenförekomer har tre sämre än god atus och riskerar därmed att inte uppnå god atus Genomgående har de index som indikerar övergödning gett ör utslag och enligt de mätningar som hittills gjorts är det framför allt övergödning som är ett problem i Mälaren. För de tre vattenförekomerna som i dagsläget har god atus görs bedömningen att de kommer att bibehålla den till Bedömningarna av den ekologiska atusen har gjorts genom analys av framför allt biologiska kvalitetsfaktorer, men även resultat av fysikalisk-kemiska mätningar har använts som öd vid bedömningarna av den ekologiska atusen. Mälarens tillånd har undersökts årligen sedan Mälaren var då arkt övergödd. Efter den ora avlaningen på främ 1970-talet då de kommunala avloppsreningsverken byggdes ut uppvisar de vattenkemiska förhållandena inga tydliga trender över tiden. Idag yrs näringsnivån i Mälarens bassänger näan helt av tillförseln från tillrinningsområdet och detta speglas även i den ekologiska atusen i de olika bassängerna. För de vattenförekomer som har sämre än god atus bedöms atusen möjligen kunna förbättras till 2015 genom att minska tillförseln av framför allt fosfor, men till viss del motverkas en möjlig förbättring med avseende på övergödningen av att fosfor kan frigöras från tidigare överlaade bottensediment. Tillförsel av partikulärt material och lö organiskt material, tillsammans med en på senare år tilltagande humushalt i vattnet, försvårar även dricksvattenproduktionen. Tillförseln av tungmetaller och organiska miljögifter till Mälaren är betydande från olika verksamheter och innebär en risk för att inte uppnå en god ekologisk atus. En hel del metaller, kemikalier med mera kommer via dagvattensyemet. Undersökningar visar dock låga eller mycket låga halter av metaller och abila organiska ämnen (DDT och PCB) i abborre, gös och gädda, samt dioxiner i ål. Sådana undersökningar har dock inte genomförts i särskilt or uträckning och bedömningsgrunder saknas för att dra slutsatser om den ekologiska atusen utifrån sådana resultat. Mälaren har reglerats i olika etapper, lågvattenånden har höjts och vattenåndsvariationerna utjämnats och rändernas värde för natur- och kulturupplevelser samt bad och friluftsliv hotas bland annat av igenväxning, algblomning, exploatering av ränder för bebyggelse samt privatisering av randzonen. Den biologiska mångfalden missgynnas sannolikt av Mälarens låga regleringsamplitud, men exakt på vilket sätt är svårt att säga och har inte utretts specifikt. Den biologiska mångfalden i sjön hotas även av förekom av främmande arter, som medför att vissa inhemska arter konkurreras ut eller påverkas på annat sätt. Vilka effekter detta har på den ekologiska atusen är inte heller utrett, men kan sannolikt ha negativ effekt. 102

4 Mälaren Mälaren är med sin yta på 1120 km 2 Sveriges tredje öra sjö och har sitt utlopp till Öersjön vid Norrröm som har en medelvattenföring på drygt 160 m 3 /s. Mälarens avrinningsområde är km 2. Fyra av de ora åarna, Arbogaån, Hedrömmen, Köpingsån och Kolbäcksån mynnar i Mälarens vära del och svarar för 46 % av tillrinningen och ytterligare 24 % av den totala tillrinningen tillförs vära Mälaren med Eskilunaån, Svartån och Sagån. I norr svarar Örsundaån och Fyrisån för 11 % av tillrinningen och reen, 19 %, kommer med små tillflöden från närområdet runt sjön. De örre avrinningsområdenas vattendrag som mynnar i Mälaren beskrivs i separata avsnitt i den här rapporten. Sex län och ett 60-tal kommuner ligger mer eller mindre inom Mälarens avrinningsområde och i direkt anslutning till sjön ligger fyra län och 23 kommuner. Mälarens avrinningsområde har en befolkning på över en och en halv miljon människor. I Mälarens avrinningsområde finns totalt 576 vattenförekomer, varav 386 vattendrag och 190 sjöar. Mälaren är indelad i sex vattenförekomer som utgörs av sjöns bassänger Galten, Blacken-Granfjärden, Björkfjärden, Görväln, Ekoln-Skarven och Mälaren. Statiik för Mälarens avrinningsområde. I Mälarens avrinningsområde ingår helt eller delvis kommunerna Heby, Sala, Norberg, Fagera, Uppsala, Skinnskatteberg, Surahammar, Väerås, Köping, Hallahammar, Arboga, Kungsör, Vansbro, Borlänge, Gagnef, Säter, Hedemora, Ludvika, Avea, Smedjebacken, Strängnäs, Eskiluna, Katrineholm, Flen, Gnea, Vingåker, Ljusnarsberg, Hällefors, Lindesberg, Nora, Karlskoga, Örebro, Kumla, Hallsberg, Laxå, Askersund, Tierp, Öhammar, Enköping, Kniva, Håbo, Norrtälje, Sigtuna, Vallentuna, Upplands-bro, Upplands-Väsby, Täby, Järfälla, Sollentuna, Ekerö, Danderyd, Stockholm, Solna, Sundbyberg, Nacka, Södertälje, Salem, Huddinge, Botkyrka och Nykvarn. Allmän beskrivning (Mälarens avrinningsområde) Avrinningsområdets orlek km 2 Befolkning inom tätort utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark 3,6 % -skogsmark 56,5 % -jordbruksmark 20,2 % -vatten 10,9 % Medelvattenföring 170 m 3 /s Normal högvattenföring 525 m 3 /s Normal lågvattenföring 8 m 3 /s Antal vattenförekomer 576 (varav Mälaren 6 ) -varav vattendragsräckor 386 -varav sjöar 19 (varav Mälaren 6 ) Skyddade områden enligt EU-lagiftning (i och i direkt anslutning till Mälaren) -Natura dricksvattenförekomer-ytvatten? -badplatser enl. badvattendirektivet 22 -fiskdirektivet 100 % av Mälaren -nitratkänsliga områden 100 % av Mälaren -avloppsvattenkänsliga områden 100 % av Mälaren 103

5 Statiik för Mälarens avrinningsområde (forts.) Påverkande anläggningar ( i och i direkt anslutning till Mälaren) Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk? -övriga? Enskilda avlopp? Förorenade områden med vattenpåverkan? Vattenföretag ( i Mälaren) Dammar Miljöproblem (i Mälaren) J/N -övergödning J -försurning N -miljögifter J -främmande arter J -vattenuttag J -flödesförändringar J -kontinuitetsförändringar J -morfologiska förändringar J Vattentjäner-samhällsekonomiskt värde (i Mälaren) Vattenuttag -vattenförsörjning? -bevattning? Vattenutsläpp -avloppsvatten? -markavvattning/dränering av jordbruksmark? -dagvatten? Vattenkraft? Större hamnar? Sjöfart -antal fartygsanlöp? -laat/lossat gods? -passagerare? -personbilar och bussar? Småbåtshamnar? Fritidsbåtar? Rekreation -fiskevatten? -badplatser 22 -övrigt friluftsliv? Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * 11 Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * 7 Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * 100 % av Mälaren * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer 104

6 Skyddade områden I och i anslutning till Mälaren finns 20 vattenrelaterade Natura 2000-områden. Mälaren utgör dricksvattentäkt för mer än 2 miljoner människor. 22 EU-badplatser finns och Mälaren är i sin helhet utpekad genom fisk- nitrat- och avloppsdirektivet. Ekologisk atus nuläge Ekologisk atus Antal vattenförekomer -hög - -god 3 -måttlig 2 -otillfredsällande 1 -dålig - Av Mälarens sex vattenförekomer har tre god ( Mälaren, Björkfjärden och Görväln), två måttlig (Galten och Blacken- Granfjärden) och en otillfredsällande (Ekoln- Skarven) ekologisk atus. De inre, vära och norra delarna har generellt sämre atus än de öra. Fisk Inga andardiserade nätprovfisken har genomförts i Mälaren på grund av sjöns orlek. Oandardiserade fisken har genomförts, men i den slutliga atusklassificeringen har resultaten inte använts. Bottenfauna I Mälarens Vattenvårdsförbunds redovisning av miljöövervakningen för 2006 redovisas sex provtagningar från fyra av Mälarens vattenförekomer, alla från djupområdena. Två bottenfaunalokaler ligger i Ekoln Skarven, en i Görväln, två i Björkfjärden och en i Blacken-Granfjärden. Galten och Mälaren saknar bottenfaunadata i fjärdarnas djupare delar. Statusen utifrån bottenfauna (BQI-index) är god i Björkfjärden och Görväln, måttlig i Blacken- Granfjärden och otillfredsällande i Ekoln- Skarven. Makrofyter Makrofytundersökningar har genomförts i flera av Mälarens vattenförekomer, men i dagsläget har dessa inte utvärderats med de nya bedömningsgrunderna. Växtplankton Växtplanktondata finns för Mälarens samtliga vattenförekomer utom Mälaren, där har iället klorofyllhalter använts för att bedöma atusen. Resultaten visar på god ekologisk atus med avseende på näringsatus i Mälaren, Björkfjärden och Görväln, måttlig i Ekoln- Skarven, Blacken-Granfjärden och otillfredsällande i Galten. Statusen med avseende på försurning är hög i hela Mälaren. 105

7 Fysikalisk-kemiska faktorer De fysikalisk-kemiska undersökningarna har använts som ett öd vid bedömning av den ekologiska atusen. Data finns för Mälarens samtliga vattenförekomer och den ekologiska atusen utifrån dessa kvalitetsfaktorer är god i Björkfjärden, Ekoln- Skarven, Görväln och måttlig i Blacken- Granfjärden, Galten och Mälaren. Hydromorfologiska faktorer Statusklassificering utifrån de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna är bara utslagsgivande om de biologiska kvalitetsfaktorerna visar på hög atus, vilket för Mälarens del inte är relevant. För Mälarens bassänger har ändå artificiella hinder, markanvändning i närmiljön och antal diken per km bedömts. Samtliga vattenförekomer har hög atus när det gäller artificiella hinder och antal diken. Markanvändningen i närmiljön ger otillfredsällande atus i Mälaren, måttlig atus i Björkfjärden, Ekoln- Skarven, Galten och Görväln och god atus i Blacken- Granfjärden. Bedömning av den hydrologiska regimen i Mälaren har inte gjorts ännu. Påverkan och miljöproblem Mälaren är recipient för olika typer av utsläpp från både pågående och hioriska verksamheter och är för svenska förhållanden intensivt utnyttjad som recipient. När det gäller växtnäringsämnen kommer den öra delen från jordbruksmark, men de kommunala reningsverken svarar för en förhållandevis or andel av näringsämnen till Mälaren. Olika åtgärder (bl a utbyggnaden av avloppsreningsverken) har medfört att tillförseln av näringsämnen kraftigt har minskat sedan slutet på 1960-talet, men den interna belaningen från tidigare överlaade bottensediment är dock fortfarande betydande. Glesbygdens enskilda avloppsanläggningar bidrar med betydande mängder fosfor. Tillförsel av partikulärt material (grumlighet) och lö organiskt material samt närsalter (algproduktion) är de enskilt öra faktorerna som direkt eller indirekt försvårar dricksvattenproduktionen. Tillförseln av tungmetaller och organiska miljögifter till Mälaren är betydande från olika verksamheter. Avgaserna från motorbåtar (innehåller bl.a. polyaromatiska kolväten) och kemiska ogräs-, svamp- och insektsmedel inom jordbruk, induri och hus kan utgöra hot mot vattenkvaliteten. Undersökningar visar dock låga eller mycket låga halter av metaller och abila organiska ämnen (DDT och PCB) i abborre, gös och gädda, samt dioxiner i ål. En hel del metaller, kemikalier med mera kommer via dagvattensyemet. Mälaren har reglerats i olika etapper, lågvattenånden har höjts och vattenåndsvariationerna utjämnats och rändernas värde för natur- och kulturupplevelser samt bad och friluftsliv hotas bland annat av igenväxning, algblomning, exploatering av ränder för bebyggelse samt privatisering av randzonen. Den biologiska mångfalden missgynnas sannolikt av Mälarens låga regleringsamplitud. En utredning av sjöns reglering och utbyggnad av Slussen pågår. Den biologiska mångfalden och därmed den ekologiska atusen i sjön hotas även av förekom av främmande arter. 106

8 Vattentjäner samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Mälaren utgör dricksvattentäkt för mer än 2 miljoner människor samtidigt som den intensivt utnyttjas som recipient. Mälaren är ovärderlig för den biologiska mångfalden, fisket och friluftslivet samt som vattentäkt och Mälaren är i sin helhet klassad som riksintresse. Flera områden i Mälaren är utpekade som värdefulla med avseende på naturvärden (11 ) och kulturvärden (7 ) och hela Mälaren är utpekad som nationellt särskilt värdefulla vattenmiljö med avseende på fisk-/fiskevärden genom miljömålet Levande sjöar och vattendrag. I Mälaren bedrivs yrkes- och sportfiske. Hela Mälaren är avsatt som riksintresse för yrkesfisket och ett 60-tal personer bedriver yrkesmässigt fiske. Mälaren utgör en viktig transportled genom den så kallade Mälarleden som räcker sig från Södertälje till hamnarna i Väerås och Köping. Riskbedömning - når vi god vattenatus 2015? Av Mälarens sex vattenförekomer har tre sämre än god atus och riskerar därmed att inte uppnå god atus Genomgående har de index som indikerar övergödning gett ör utslag och enligt de utvärderingar som hittills gjorts är det framför allt övergödning som är ett problem i Mälaren. För de tre vattenförekomerna som i dagsläget har god atus görs bedömningen att de kommer att bibehålla den till Bedömningarna av den ekologiska atusen har gjorts genom analys av framför allt biologiska kvalitetsfaktorer, men resultat av fysikalisk-kemiska mätningar har använts som öd vid bedömningarna av den ekologiska atusen. Mälarens tillånd har undersökts årligen sedan Mälaren var då arkt övergödd. Efter den ora avlaningen på främ 1970-talet då de kommunala avloppsreningsverken byggdes ut uppvisar de vattenkemiska förhållandena inga tydliga trender över tiden. Idag yrs näringsnivån i Mälarens bassänger näan helt av tillförseln från tillrinningsområdet och detta speglas även i den ekologiska atusen i de olika bassängerna. För de vattenförekomer som har sämre än god atus bedöms atusen möjligen kunna förbättras till 2015 genom att minska tillförseln av framför allt fosfor, men till viss del motverkas en eventuell förbättring med avseende på övergödningen av att fosfor kan frigöras från tidigare överlaade bottensediment. Det relativa bidraget från olika källor för fosfor har förändrats efter den ora avlaningen. Bidraget från punktkällor med direktutsläpp till sjön har minskat till några få procent av den totala belaningen. Det betyder att det är framför allt de diffusa utsläppen som måe åtgärdas för att kunna påverka äringsnivåerna i Mälaren. Övergödningen är även ett hot mot dricksvattenproduktionen eftersom Mälaren är en väl utnyttjad vattentäkt. Tillförsel av partikulärt material och lö organiskt material försvårar produktionen, liksom en på senare år tilltagande humushalt i vattnet. 107

9 En undersökning av fisk (abborre, gös, gädda) som genomfördes under 2001 visar låga eller mycket låga halter av metaller och abila organiska ämnen (DDT och PCB). En undersökning av dioxiner i ål har också genomförts, de uppmätta dioxinhalterna ligger långt under de gränsvärden EU faällt. Halten av många andra antropogena miljö- och hälsofarliga ämnen i Mälarens vatten är dock till ora delar okända. Även orenat eller otillfredsällande renat lakvatten från äldre avfallsupplag når Mälaren. Undersökningarna av lakvatten är i regel främ inriktade på tungmetaller och ammonium utöver salthalt eller konduktivitet som indikator på lakvattenförekomen i sig. Andra källor för tillförsel av tungmetaller och organiska miljögifter till Mälaren är bl.a. äldre och pågående utsläpp från induriell verksamhet som kan ha gett förorenade bottnar, samt tillförsel via dagvatten, spillvatten och förorenade markområden. Användningen av motorbåtar på sjön sommartid påverkar Mälarens vattenkvalitet negativt, främ genom utsläpp av bränsle och avgaser i vattnet. Stör är utsläppen från särskilt äldre 2-taktsutombordsmotorer. Kemiska ogräs-, svamp- och insektsmedel inom jordbruk och andra verksamheter kan utgöra hot mot vattenkvaliteten, främ om de hanteras ovarsamt eller felaktigt. I jordbruksåar, främ i sydsverige men också i mälarområdet, har påträffats halter för vilka det inte kan uteslutas att de har ekologisk effekt i vattendraget. Dessbättre har det också visats, att genom riktade kampanjer till brukarna längs ett vattendrag går det att påtagligt minska halterna av olika bekämpningsmedel. Övergödningen, regleringen samt möjligen också läckaget av bekämpningsmedel och andra miljöskadliga ämnen påverkar den biologiska mångfalden i sjön. I or uträckning saknas inventeringsunderlag för arbetet att skydda unika biotoper och hotade arter. Kunskapen är dålig om biologiska bevarandevärden utom möjligen för fisk. Strändernas värde för natur- och kulturupplevelser samt bad och friluftsliv hotas av igenväxning, algblomning, exploatering av ränder för bebyggelse samt privatisering av randzonen. Önskemål om sjönära boende har dessutom ökat de senae åren. Främmande arter av växter och djur orsakar ofta svåröverskådliga skador där de får fäe och kan börja sprida sig. Det är därför angeläget att minska och hel eliminera risken för illegal eller oavsiktlig införsel och spridning av främmande arter. Exempel på sådana arter i Mälaren är sjögull, vattenpe, vandrarmussla och i vissa tillflöden signalkräfta. Riskklassning* Antal vattenförekomer Ej i risk 3 I risk 3 Potentiella KMV/AV Ej bedömt *Bedömning av risken för att vattenförekomen ska ha försämrad atus 2015 och/eller att vattenförekomen ej ska ha uppnått god atus

10 61 Norrröm - Mälarens närområden Sammanfattning Mälarens närområden utgörs av flera mindre avrinningsområden som mynnar i Mälaren. De län som berörs av närområdena är Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Vämanlands län. Närområdenas totala yta är 4605 km 2 ort. Områdena utgörs till or del av brukad åkermark, men inkluderar även örre tätorter, som t ex Storockholm, 109

11 Södertälje, Strängnäs och Väerås med en hög befolkningäthet och verksamheter med miljöpåverkan. Det är ett låglänt område med mycket god odlingsmark. Förekomen av sjöar är låg och de flea är sänkta eller torrlagda. I de mälarnära områdena finns totalt 30 vattenförekomer, varav 18 vattendrag och 12 sjöar. Inom Mälarens närområden finns 26 Natura2000-områden som skyddas genom habitatdirektivet och 11 Natura2000-områden som skyddas genom fågeldirektivet. En del av dessa områden skyddas genom båda direktiven. I området finns 32 dricksvattenförekomer, som är grundvattentäkter. Det finns 60 badplatser som omfattas av badvattendirektivet. 23 % av de mälarnära områdena skyddas av fiskvattendirektivet. Hela området är klassat som nitratkänsligt enligt Nitratdirektivet och hela området är också avloppskänsligt med avseende på fosfor enligt Avloppsvattendirektivet. Av de 30 vattenförekomer som ligger i mälarens närområden har en förekom bedömts ha hög atus, åtta god, 19 måttlig och två otillfredsällande. Mer kunskapsunderlag behövs för vissa vattenförekomer för att verifiera atusklassificering. 21 av de 30 vattenförekomerna har sämre än god atus, vilket gör att de riskerar att inte uppnå god atus till Nio vattenförekomer uppnår idag god atus eller högre och bedöms bibehålla atusen till Mälarens närområden Mälarens närområden utgörs av flera mindre avrinningsområden som mynnar i Mälaren. De län som berörs av närområdena är Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Vämanlands län. Områdena beskrivs länsvis nedan. I de mälarnära områdena finns totalt 30 vattenförekomer, varav 18 vattendrag och 12 sjöar. Mälarens närområden inom Stockholms län Insjökuräckorna på Mälarens södra och norra sidor i Stockholms län till mynningen vid Norrröm vid Riksdagen innehåller flera mindre avrinningsområden. Utöver dessa landområden finns ett antal örre öar belägna i Ekerö kommun; Adelsö, Ekerö och Färingsö, vars verksamheter påverkar Mälarens vatten. Det enda delavrinningsområdet örre än 200 km 2 är Oxundaåns avrinningsområde, beläget på norra sidan med mynning i Roserbergsviken. Inom detta avrinningsområde pågår sedan 1998 ett mellankommunalt vattenvårdssamarbete mellan de berörda kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby, Sigtuna, Vallentuna och Täby. Andra avrinningsområden norr om Mälaren är Märaån i Sigtuna kommun och avrinningsområdet till ån från Lejondalssjön i Upplands Bro kommun. På södra sidan av Mälaren finns Turingeåns avrinningsområde i Nykvarns kommun med sjöarna Yngern och Turingen, Bornsjöåns avrinningsområde i Salem och Botkyrkas kommuner, Tumbaåns avrinningsområde i Södertälje, Salem och Botkyrka kommuner med de örre sjöarna Uttran, Aspen, Tullingesjön och Albysjön. Mindre tillflöden finns i områdena längs med Mälarens kuräcka i Huddinge, Stockholm och Järfälla kommuner. 110

12 Generellt domineras de vära delarna av skogs- och åkermark, medan de öra delarna präglas av Storockholms tätorter. Mälarens närområden inom Uppsala län Mälarens närområden i Uppsala län upptar en förhållandevis liten yta av hela avrinningsområdet. Förutom en del Mälarmynnande diken från brukad åkermark ingår några vattenförekomer. De vattendrag som ingår är Blackfjärdkanalen och Hjälaån. Mälarens närområden inom Vämanlands län Närområdena i Vämanlands län beår av flera mindre avrinningsområden som mynnar i Mälaren. Områdena som beskrivs här är de som avgränsas av sjön Mälaren och är belägna mellan de örre avrinningsområdena Sagån, Svartån, Kolbäcksån, Köpingsån, Hedrömmen, Arbogaån och Eskilunaån. Närområdena utgör tillsammans ett avrinningsområde på 717 km 2. Områdena berör kommunerna Kungsör, Köping, Hallahammar, Surahammar och Väerås. Gemensamt för närområdena är att de till or del utgörs av åkermark. Områdena är mycket sjöfattiga, mindre än en procent av ytan utgörs av sjöar. Tätorter som är belägna helt eller delvis inom Mälarens närområden i Vämanlands län är Barkarö, Dingtuna, Enhagen-Ekbacken, Kungsör, Munktorp, Ira och Väerås. I närområdena finns det totalt tre sjöar (0,31 km 2 ) och 2,2 km vattendrag. Mälarens närområde inom Södermanlands län Närområdet inom Södermanlands län omfattar Hiaån, Eksågsån, Kalfjärdsgraven, Brobybäcken och Mälarens rand och öar. Området är beläget i Eskiluna och Strängnäs kommuner. Mälarens närområde är låglänt och fattigt på örre sjöar. I Södra Kärrlången, den enda sjön som är en vättenförekom, finns den mycket sällsynta växten sjönajas, en späd och oansenlig växt som bara finns på ett fåtal platser i landet. Statiik för de mälarnära avrinningsområdena. De län som berörs av närområdena är Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Vämanlands län. Allmän beskrivning Avrinningsområdets orlek 4605 km 2 Befolkning -inom tätort utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark 7 % -skogsmark 34 % -jordbruksmark 26 % -vatten 25 % Medelvattenföring (data saknas) Normal högvattenföring (data saknas) Normal lågvattenföring (data saknas) Antal vattenförekomer 3 -varav vattendragsräckor 18 -varav sjöar 12 Skyddade områden enligt EU-lagiftning -Natura 2000 enl. habitatdirektivet 26 -Natura 2000 enl. fågeldirektivet 11 -dricksvattenförekomer-ytvatten (data saknas) -dricksvattenförekomer-grundvatten

13 Statiik för de mälarnära avrinningsområdena (forts.) Skyddade områden enligt EU-lagiftning (forts.) -badplatser enl. badvattendirektivet 6 -fiskdirektivet 23 % av aro -nitratkänsliga områden 100 % av aro -avloppsvattenkänsliga områden 100 % av aro Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk 9 -övriga 37 Enskilda avlopp (data saknas) Förorenade områden med vattenpåverkan** 208 Vattenföretag Dammar 28 Övriga vandringshinder 33 Dikningsföretag/markavvattningsföretag (data saknas) Miljöproblem J/N -övergödning J -försurning N -miljögifter J -främmande arter J -vattenuttag J -flödesförändringar J -kontinuitetsförändringar J -morfologiska förändringar J Vattentjäner-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning? -bevattning? Vattenutsläpp -avloppsvatten? -markavvattning/dränering av jordbruksmark? -dagvatten? Vattenkraft? Större hamnar? Sjöfart -antal fartygsanlöp? -laat/lossat gods? -passagerare? -personbilar och bussar? Småbåtshamnar? Fritidsbåtar? Rekreation -fiskevatten? -badplatser? -övrigt friluftsliv? Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) *? Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) *? Värdefulla vattenmiljöer (fiske) *? * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer ** Information om vattenpåverkan saknas. Avser totala antalet (riskklass 1 och 2). 112

14 Skyddade områden Inom Mälarens närområden finns 26 Natura2000-områden som skyddas genom habitatdirektivet och 11 Natura2000-områden som skyddas genom fågeldirektivet. En del av dessa områden skyddas genom båda direktiven. I området finns 32 dricksvattenförekomer, som är grundvattentäkter. Det finns 60 badplatser som omfattas av badvattendirektivet. 23 % av de mälarnära områdena skyddas av fiskvattendirektivet. Hela området är klassat som nitratkänsligt enligt Nitratdirektivet och hela området är också avloppskänsligt med avseende på fosfor enligt Avloppsvattendirektivet. Ekologisk atus nuläge Ekologisk atus Antal vattenförekomer -hög 1 -god 8 -måttlig 19 -otillfredsällande 2 -dålig 0 Av de 30 vattenförekomer som ligger i mälarens närområden har en förekom bedömts ha hög atus, åtta god, 19 måttlig och två otillfredsällande. Mer kunskapsunderlag behövs för vissa vattenförekomer för att verifiera atusklassificering. Status för de biologiska kvalitetsfaktorerna inom Vämanlands län Fisk Inga undersökningar av fisk har gjorts i de vattenförekomer som ligger i avrinningsområdet. Bottenfauna Inga undersökningar av bottenfauna har gjorts i de vattenförekomer som ligger i avrinningsområdet. Makrofyter Inga undersökningar av makrofyter har gjorts i de vattenförekomer som ligger i avrinningsområdet. Växtplankton Inga undersökningar av växtplankton har gjorts i de vattenförekomer som ligger i avrinningsområdet. Påväxtalger Två vattenförekomer i området är undersökta med avseende på påväxtalger, nämligen Stäholmsbäcken/Kanabäcken och Asköbäcken, som båda uppvisar måttlig atus. 113

15 Fysikalisk-kemiska faktorer Eftersom ingen av vattenförekomerna uppvisade hög eller god atus när de biologiska kvalitetsfaktorerna vägt samman så har ingen atusklassificering gjorts utifrån de fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna. Hydromorfologiska faktorer Eftersom ingen av vattenförekomerna uppvisade hög atus när de ekologiska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna vägts samman så har ingen atusklassificering gjorts utifrån de hydromorfologiska faktorerna. De fysiska örningarna för flera av vattenförekomerna innebär sannolikt att dessa påverkar den ekologiska atusen i vattenförekomerna. Status för de biologiska kvalitetsfaktorerna inom Södermanlands län Fisk Förutom Mälaren finns inga vattenförekomer inom Södermanlands läns del av avrinningsområdet som är inventerade med avseende på fisk. Bottenfauna Brobybäcken är klassad med avseende på bottenfauna och har måttlig atus. Detta är förväntat då bäcken i örre delen av sitt lopp rinner igenom kraftigt jordbrukspåverkade områden. Inga sjöar inom området är inventerade med avseende på bottenfauna. Makrofyter Sjön Södra Kärrlången är klassad till måttlig atus. Växtplankton Inga sjöar inom området är inventerade med avseende på växtplankton. Påväxtalger Kafjärdsgraven är klassad till hög atus med avseende på påväxtalger medan Brobybäcken och Eksågsån har måttlig atus. Fysikalisk-kemiska faktorer Sjön Södra Kärrlången är klassad till god atus vad gäller allmänna förhållanden, medan Hiaån och Kafjärdsgraven har måttlig respektive dålig atus. Övriga vattenförekomer är inte klassade med avseende på fysikalisk-kemiska faktorer. Hydromorfologiska faktorer Området är kraftigt påverkat av mänskliga aktiviteter, vilket framgår genom klassningen av markanvändning i närmiljön där örre delen av vattendragsräckorna får dålig atus. Detta innebär att mer än 60 % av närmiljön längs vattendragen beår av artificiell mark. Enda Eksågsån är klassad för kontinuitet, förekomen av artificiella hinder, barriäreffekt samt fragmenteringsgrad. Statusen är otillfredsällande till dålig, exempelvis är mindre än 25 % av vattendragets räcka vandringsbar innan det föra artificiella vandringshindret. 114

16 Påverkan och miljöproblem Mälarens närområden inom Stockholms län Sjöarna och vattendragen i Mälarens närområden inom Stockholms län är präglade av hög tillförsel av näringsämnen som tillsammans med bidrag från reen av Norrröms avrinningsområde präglar tillåndet i själva Mälaren. Som för de flea av länets avrinningsområden finns markanta skillnader mellan de topografiskt hög belägna områdena och de läng nedröms. I närområdena är detta fallet särskilt i de sydvära delarna. De viktigae påverkansfaktorerna för de höga halterna av totalfosfor, en viktig indikator för övergödningen inom området, varierar. I de öra delarna är tillförsel av näringsämnen från dagvatten den öra förklarande faktorn, medan bidragen från åkermark, enskilda avlopp och skogsbruk är mer dominerande i övriga delar. Mälarens närområden inom Uppsala län De avrinningsområden som utgör Mälarens närområden inom Uppsala län domineras av jordbruksmark. Närsaltbelaningen kan således, trots att områdena är förhållandevis små, vara av betydelse. Mälarens närområden inom Vämanlands län Eftersom andelen jordbruksmark är så or inom de mälarnära områdena så finns risk för problem med övergödning i sjöar och vattendrag. Dessutom är mälarnära boenden populära, vilket medför en betydande tillförsel av näringsämnen från enskilda avlopp. Någon försurningsrisk finns däremot inte i området. Inga dammar finns i närområdet inom Vämanlands län. Det finns en 50-tal tillåndspliktiga verksamheter i de aktuella avrinningsområdena. Bland de örre verksamheterna i området finns till exempel Väerås flygplats och Kraftvärmeverket i Väerås. En or del (knappt 20 %) av alla identifierade förorenade områden i Vämanlands län finns i Mälarens närområden. De dominerande branscherna är verkadsinduri och ytbehandling av metaller, men även avloppsreningsverk, bilvårdsanläggningar och bensinationer är vanliga branscher som regirerats i områdena. Mälarens närområde inom Södermanlands län Avrinningsområdet karaktäriseras av ett ort antal lantbruksföretag. Det finns över 150 identifierade förorenade områden, men de flea har ännu inte genomgått närmare riskbedömning. Det finns enda ett fåtal örre dämmen i området medan det finns rax över sjuttio torrläggnings- och sjösänkningsföretag. Dessa företag utövar en direkt påverkan på hydromorfologin i området och bidrar tillsammans med bland annat jordbruket till att försämra vattensyemens näringsatus. Därutöver finns två örre avloppsreningsverk i Strängnäs respektive Mariefred samt några örre indurier etablerade inom avrinningsområdet. En översiktlig kartläggning av de enskilda avloppen tyder på att det kan finnas över 4000 enskilda avloppsanläggningar i de delar av avrinningsområdet som ligger inom Södermanlands län. Vissa av dessa kan dock vara knutna till någon form av samfällig avloppsrening, eller under senare tid blivit kopplade till kommunal rening. 115

17 Vattentjäner samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Stockholm Vatten AB har två ora vattenverk, Norsborg och Lovön, och Norrvatten har ett ort vattenverk vid Görväln. Vattenverken har ansökt om att bilda ett vattenskyddsområde för Öra Mälaren. Även Södertälje kommun tar ut vatten ur Mälaren för infiltration till vattenförsörjningen. Inom Södermanlands län finns två badplatser utpekade i badvattendirektivet; Mälarbaden och Sundbyholm. Båda ligger i Eskiluna kommun. Förutom dessa finns ett tiotal övriga badplatser i området. I övrigt används vattnet i avrinningsområdet främ till bevattning inom jordbruket samt som recipient. Ett relativt omfattande fritids- och yrkesfiske efter huvudsakligen gös, gädda och abborre förekommer i de delar av Mälaren som ligger inom Södermanlands län. Riskbedömning - når vi god vattenatus 2015? 21 av de 30 vattenförekomerna har sämre än god atus, vilket gör att de riskerar att inte uppnå god atus till Nio vattenförekomer uppnår idag god atus eller högre och bedöms bibehålla atusen till I Vämanlands län bedöms samtliga vattenförekomer vara i risk att inte uppnå god atus till 2015 på grund av att det har måttlig atus i dagsläget. I Södermanlands län bedöms samtliga vattenförekomer riskera att inte uppnå god atus till 2015 på grund av att de har måttlig atus i dagsläget samt den relativt höga påverkan från framför allt jordbruk och enskilda avlopp. Riskklassning* Antal vattenförekomer Ej i risk 9 I risk 21 Potentiella KMV/AV (ej bedömt ännu) *Bedömning av risken för att vattenförekomen ska ha försämrad atus 2015 och/eller att vattenförekomen ej ska ha uppnått god atus

18 61 Norrröm Oxundaåns avrinningsområde Sammanfattning I avrinningsområdet ingår Upplands Väsby, Sollentuna, Vallentuna, Sigtuna och Täby kommuner. Avrinningsområdet är drygt 270 km 2. Tätorter och örre vägar utgör ca 17 % av markanvändningen. Invånarantalet i avrinningsområdet är drygt

19 personer. Det finns totalt 9 vattenförekomer, varav fem vattendragsräckor och fyra sjöar. I Oxundaåns avrinningsområde finns fyra områden som omfattas av habitatdirektivet och tre ycken dricksvattenförekomer. Två vattenförekomer har god atus, sex vattenförekomer har måttlig atus och en vattenförekom har otillfredällande ekologisk atus. Oxundaåns avrinningsområde Oxundaåns avrinningsområde omfattar en or del av orockholms norra förortskommuner. I avrinningsområdet ingår Upplands Väsby, Sollentuna, Vallentuna, Sigtuna och Täby kommuner. Avrinningsområdet är drygt 270 km 2 varav 39 % är skogsmark och ca 26 % är jordbruksmark. Tätorter och örre vägar utgör ca 17 % av markanvändningen. Invånarantalet i avrinningsområdet är drygt personer. De örre sjöarna är mer eller mindre näringsrika slättsjöar. Oxunda vattensamverkan är ett väl fungerande samarbete mellan de fem kommunerna för att minska föroreningarna och förbättra vattenkvaliteten inom Oxundaåns avrinningsområde. De samverkande kommunerna har genomfört en rad åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten. Det finns totalt 9 vattenförekomer, varav fem vattendragsräckor och fyra sjöar inom Oxundaån avrinningsområde. Statiik för Oxundaåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Stockholms län och Upplands Väsby, Sollentuna, Vallentuna, Sigtuna och Täby kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets orlek 271,5 km 2 Befolkning inom tätort utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark 16,8 % -skogsmark 38,8 % -jordbruksmark 26,1 % -vatten 6,2 % Medelvattenföring 1,6 m 3 /s Normal högvattenföring 6,2 m 3 /s Normal lågvattenföring ds Antal vattenförekomer 9 -varav vattendragsräckor 5 -varav sjöar 4 Skyddade områden enligt EU-lagiftning -Natura fågeldirektivet -habitatdirektivet 4 -dricksvattenförekomer-ytvatten 118

20 Statiik för Oxundaåns avrinningsområde (forts.) Skyddade områden enligt EU-lagiftning (forts.) -dricksvattenförekomer-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Klassade förorenade områden med vattenpåverkan (klass 1+2) Oklassade misänkta förorenade områden med vattenpåverkan 3 0 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet Vattenföretag Dammar 2 Övriga vandringshinder 3 Dikningsföretag/markavvattningsföretag 139 Miljöproblem J/N -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjäner-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -laat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer 119

21 Ekologisk atus nuläge Ekologisk atus Antal vattenförekomer -hög 0 -god 2 -måttlig 6 -otillfredsällande 1 -dålig 0 Riskbedömning - når vi god vattenatus 2015? Riskklassning* Antal vattenförekomer Ej i risk 2 I risk 7 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomen ska ha försämrad atus 2015 och/eller att vattenförekomen ej ska ha uppnått god atus

22 61 Norrröm - Knivaåns avrinningsområde Sammanfattning Avrinningsområdet Lövaån Knivaån ligger mellan Fyrisån och Norrröm i Kniva och Sigtuna kommuner och mynnar via Mälaren i Öersjön. Avrinningsområdet är 120 km 2 ort och beår av 60 % skogsmark, 30 % åkermark, 5 % våtmark och 3 % sjöyta. Även om avrinningsområdet domineras av skog finns 121

23 kärnråk av äldre odlingsbygd och de marker som avvattnas direkt till åns nedera halvmil domineras i hög grad av odlingsbygd. I avrinningsområdet finns 3 vattenförekomer för ytvatten, varav 2 vattendragsräckor och sjön Valloxen. Statusen både i Valloxen och i Lövaån klassas som måttlig. Både Valloxen och Lövaån är påverkade av övergödning och riskerar att inte uppnå god atus Knivaåns avrinningsområde Avrinningsområdet Lövaån Knivaån ligger mellan Fyrisån och Norrröm i Kniva och Sigtuna kommuner och mynnar via Mälaren i Öersjön. Avrinningsområdet är 120 km 2 ort och beår av 60 % skogsmark, 30 % åkermark, 5 % våtmark och 3 % sjöyta. Tätorter i avrinningsområdet är Kniva, Alsika och Bromaberg. Även om avrinningsområdet domineras av skog finns kärnråk av äldre odlingsbygd och de marker som avvattnas direkt till åns nedera halvmil domineras i hög grad av odlingsbygd. I avrinningsområdet finns 3 vattenförekomer för ytvatten, varav 2 vattendragsräckor och sjön Valloxen. Statiik för Knivaåns avrinningsområde. Knivaån ligger i Kniva och Sigtuna kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets orlek 120,9 km 2 Befolkning inom tätort utanför tätort 1655 Markanvändning -bebyggd mark 4,3 % -skogsmark 58,4 % -jordbruksmark 26,6 % -vatten 2,5 % Medelvattenföring ds Normal högvattenföring ds Normal lågvattenföring ds Antal vattenförekomer 4 -varav vattendragsräckor 2 -varav sjöar 2 Skyddade områden enligt EU-lagiftning -Natura dricksvattenförekomer-ytvatten - -dricksvattenförekomer-grundvatten 1 -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet - -nitratkänsliga områden 100 % av avrinningsområdet -avloppsvattenkänsliga områden 100 % av avrinningsområdet 122

24 Statiik för Knivaåns avrinningsområde (forts.) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk 1 -övriga Enskilda avlopp - Förorenade områden med vattenpåverkan? Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag 96 Miljöproblem J/N -övergödning j -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar j Vattentjäner-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -laat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer 123

25 Ekologisk atus nuläge Ekologisk atus Antal vattenförekomer -hög -god -måttlig 2 -otillfredsällande -dålig -ej klassad 1 Valloxens litoralfauna har god atus, mätt som ASPT-index. Statusen på den biologiska kvalitetsfaktorn fisk i valloxen är måttlig. Vattenkemiskt uppnår sjön ej god atus, eftersom fosforhalterna är mer än dubbelt så höga som det beräknade referensvärdet. Sammantaget klassas Valloxens atus som måttlig. Lövaån, nedröms Valloxen, är elfiskad och atusen i ån klassas som dålig. Fisk Fisken klassar Valloxens atus som måttlig och Lövaåns atus som dålig. Bottenfauna Bottenfaunan i Valloxen klassas som god. Påväxtalger Påväxtalgernas atus i Lövaån klassas som måttlig. Fysikalisk-kemiska faktorer Fosforhalterna är kraftigt förhöjda i Lövaån. Halterna i Valloxen är mer än dubbelt så höga som ett beräknat bakgrundsvärde. Påverkan och miljöproblem Lövaån är påverkad av övergödning från omkringliggande jordbruksmark, enskilda avlopp och punktutsläpp, till exempel reningsverk. Påverkan syns i den biologiska kvalitetsfaktorn påväxtalger. Riskbedömning - når vi god vattenatus 2015? Riskklassning* Antal vattenförekomer Ej i risk I risk 2 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomen ska ha försämrad atus 2015 och/eller att vattenförekomen ej ska ha uppnått god atus

26 61 Norrröm - Fyrisåns avrinningsområde Sammanfattning Fyrisåns avrinningsområde omfattar näan en tredjedel av Uppsala läns yta. Kommunerna Tierp, Öhammar och Uppsala ingår i avrinningsområdet och nära 50 % av länets befolkning är bosatta i Fyrisåns avrinningsområde. 125

27 Statusen i 30 av Fyrisåns vattenförekomer är måttlig eller sämre. Enda 6 vattenförekomer uppnår god atus. Orsakerna är övergödning från jordbruk och enskilda avlopp samt hydromorfologisk påverkan. Delar av vattendragen har begränsad eller obefintlig vandringsmöjlighet för vattenlevande organismer. Fyrisån används som dricksvattentäkt för Uppsala ad. Den nyttjas också för bevattningsändamål. Fyrisån har också or betydelse för rekreation och friluftsliv. Fyrisåns avrinningsområde Fyrisåns avrinningsområde omfattar näan en tredjedel av Uppsala läns yta. Kommunerna Tierp, Öhammar och Uppsala ingår i avrinningsområdet och nära 50 % av länets befolkning är bosatta i Fyrisåns avrinningsområde. Hela området är grundligt genomdikat och inte mindre än 539 vattenföretag finns regirerade. Upplandsslätten har under lång tid nyttjats för jordbruksproduktion. Människans utnyttjande av Fyrisån räcker sig långt tillbaka i tiden och utgör fundamentet för hela samhällsuppbyggnaden i Uppsala och Norduppland. Sammantaget är Fyrisån det i särklass värdefullae slättlandsvattendraget i Uppsala län och den utgör ett karaktärsexempel på en nordlig slättlandså i Sverige. Även idag har Fyrisån en or betydelse för samhällsutvecklingen i länet. Den är vattentäkt, recipient, kommunikationsled och dessutom ett betydelsefullt inslag i Uppsalas adsmiljö. Dess nyttjandevärde kan knappa överskattas. Statiik för Fyrisåns avrinningsområde. I avrinningsområdet ingår Tierps, Öhammars och Uppsala kommun. Allmän beskrivning Avrinningsområdets orlek 2005,2 km 2 Befolkning inom tätort utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark 2,9 % -skogsmark 59,1 % -jordbruksmark 27,4 % -vatten 1,6 % Medelvattenföring 14,3 m 3 /s Normal högvattenföring 62 m 3 /s Normal lågvattenföring ds Antal vattenförekomer 46 -varav vattendragsräckor 35 -varav sjöar

28 Statiik för Fyrisåns avrinningsområde (forts.) Skyddade områden enligt EU-lagiftning -Natura dricksvattenförekomer-ytvatten - -dricksvattenförekomer-grundvatten 7 -badplatser enl. badvattendirektivet 4 -fiskdirektivet 0 % av avrinningsområdet -nitratkänsliga områden 48 % av avrinningsområdet -avloppsvattenkänsliga områden 100 % av avrinningsområdet Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk 5 -övriga 12 Enskilda avlopp - Förorenade områden med vattenpåverkan? Vattenföretag Dammar 33 Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag 774 Miljöproblem J/N -övergödning j -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar j -morfologiska förändringar j Vattentjäner-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -laat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar 127

29 Statiik för Fyrisåns avrinningsområde (forts.) Vattentjäner-samhällsekonomiskt värde (forts.) Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Skyddade områden I Fyrisåns avrinningsområde ingår ett antal Natura 2000-områden. Vidare är flera vattendragsräckor utpekade som värdefulla. I Fyrisån vandrar varje år den rödliade fisken asp upp för att leka. Jumkilsån och Åloppeån utgör värdefulla vattenmiljöer i landskapet. Ekologisk atus nuläge Ekologisk atus Antal vattenförekomer -hög -god 7 -måttlig 20 -otillfredsällande 6 -dålig 4 Fyrisån är ett förhållandevis välundersökt vatten. Delar av ån är påverkade av övergödning, andra av hydromorfologisk påverkan. Den biologiska kvalitetsfaktorn fisk har en utslagsgivande roll och fisken i många av Fyrisåns vattendragsräckor klassas i måttlig eller sämre atus. Sjöarna har i många fall hårt anrängda syrgasförhållanden vintertid vilket återspeglas i provfiskeresultaten. Fisk Elfiskena som utförts i Fyrisån speglar i or uträckning den hydromorfologiska påverkan. Där ån har begränsade eller obefintliga vandringsmöjligheter är också fisken påverkad. I sjöarna syns anrängda syrgasförhållanden på fisken ssammansättning. Även övergödningen kan anses spela roll för fiskens artsammansättning och därmed atus. Bottenfauna Bottenfaunan är beroende av rätt sorts biotoper och många räckor i Fyrisån får måttlig eller sämre atus på grund av att inte de bottenlevande djuren kan finna rätt biotoper för sin exiens. Påväxtalger I de jordbrukspåverkade delarna av Fyrisån klassas påväxtalgernas atus som måttlig. I de mindre jordbrukspåverkade delarna klassas atusen som god. 128

30 Fysikalisk-kemiska faktorer Delar av Fyrisån har förhöjda halter av fosfor. Hydromorfologiska faktorer Vandringshinder och fysisk påverkan, liksom övergödning, har or påverkan på Fyrisån både lokalt och för Mälarvandrande fisk. Påverkan och miljöproblem Läng upp i Fyrisåns källor är syrgasbrien ett problem. Syrefattigt vatten tappas ur Harvikadammen och Stordammen. På grund av Fyrisåns ringa fallhöjd syrsätts vattnet dåligt ända ned till Dannemorasjön, vilket anränger syrgasförhållandena även i Dannemorasjön. Begränsade vandringsmöjligheter och fysisk påverkan utgör ett problem i flera av Fyrisåns tillflöden. Läng ned i Fyrisån är övergödning ett problem, orsakat både av ett intensivt jordbruk och av många och dåligt fungerande enskilda avlopp. Särskilt runt sjön Trehörningen är påverkan av enskilda avlopp påtaglig och sänker sannolikt sjöns atus. Vattentjäner samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Fyrisåns vatten nyttjas som dricksvatten i Uppsala. Ån nyttjas också i bevattningssyfte. Den utgör bland annat recipient för Uppsalas reningsverk. Vidare har Fyrisån ora värden för rekreation och friluftsliv, inte min tätortsnära. Riskbedömning - når vi god vattenatus 2015? I dagsläget orsakar påverkan av övergödning och hydromorfologisk påverkan att Fyrisån inte uppnår god atus Riskklassning* Antal vattenförekomer Ej i risk 7 I risk 30 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomen ska ha försämrad atus 2015 och/eller att vattenförekomen ej ska ha uppnått god atus