62 Tyresåns avrinningsområde

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "62 Tyresåns avrinningsområde"

Transkript

1 62 Tyresåns avrinningsområde Sammanfattning Tyresåns avrinningsområde på norra Södertörn i Stockholms län har en areal på ca 251 km 2 och omfattar delar av sex kommuner; Stockholm, Huddinge, Haninge, Tyresö, Nacka och Botkyrka. Avrinningsområdet består till stor del av tätort. Tyresån omfattar stora delar av Storstockholms södra förorter och är ett mycket tätbefolkat 210

2 sjösystem med ca invånare. Det finns totalt 6 vattenförekomster, varav tre vattendragssträckor och tre sjöar. Tre vattenförekomster har måttlig status, en har otillfredsställande ekologisk status och en vattenförekomst har dålig ekologisk status. Tyresåns avrinningsområde Tyresåns avrinningsområde på norra Södertörn i Stockholms län har en areal på ca 251 km 2 och omfattar delar av sex kommuner; Stockholm, Huddinge, Haninge, Tyresö, Nacka och Botkyrka. Avrinningsområdet består till stor del av tätort, hela 49 % av avrinningsområdet är anlagda ytor, samt skog 38 %, jordbruksmark 4 % och sjöyta 6 %. Andelen jordbruksmark är liten med få gårdar medan antalet små hästgårdar är förhållandevis stort. Avrinningsområdet är sjörikt med ett trettiotal sjöar varav tre är vattenförekomster; Drevviken, Magelungen och Orlången. Sjösystemet mynnar i Kalvfjärden som är en av flera trösklade havsvikar innan den mer öppna Gränöfjärden. Tyresån omfattar stora delar av Storstockholms södra förorter och är ett mycket tätbefolkat sjösystem med ca invånare. Statistik för Tyresåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Stockholms län Stockholm, Huddinge, Tyresö, Haninge, Nacka och Botkyrka kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek 251,4 km 2 Befolkning inom tätort utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark 48,9 % -skogsmark 37,7 % -jordbruksmark 4,0 % -vatten 6,1 % Medelvattenföring 2,05 m 3 /s Normal högvattenföring 9,2 m 3 /s Normal lågvattenföring ds Antal vattenförekomster 6 st -varav vattendragssträckor 3 st -varav sjöar 3 st Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 (7) st -fågeldirektivet 1 st -habitatdirektivet 6 st -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten 4 st -badplatser enl. badvattendirektivet 10 st -fiskdirektivet 0 % av avrinningsområdet -nitratkänsliga områden 100 % av avrinningsområdet -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) 100 % av avrinningsområdet 211

3 Statistik för Tyresåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Stockholms län Stockholm, Huddinge, Tyresö, Haninge, Nacka och Botkyrka kommuner. (Forts.) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk 0 st -övriga 5 st Enskilda avlopp Klassade förorenade områden med vattenpåverkan 20 st Oklassade misstänkta förorenade områden med vattenpåverkan 604 st Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * 11 st 12 st 73 st /N Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer st st st 212

4 Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög 0 -god 0 -måttlig 3 -otillfredsställande 1 -dålig 1 Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 0 I risk 5 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status

5 62/63 Avrinningsområdet mellan Tyresån och Trosaån Sammanfattning Området ligger i Botkyrka, Haninge, Nynäshamns och Södertälje kommuner och omfattar ett stort antal mindre vattendrag som mynnar i Östersjön. Folkmängden 214

6 uppgår till invånare. Tillsammans omfattar området km 2 och utgörs av 60 % skog, 19 % jordbruksmark, 6 % tätort och 3 % vattenyta. Den procentuella fördelningen varierar mellan de enskilda avrinningsområdena. De södra avrinningsområdena belägna i Södertälje kommun har till exempel en högre andel åkermark, medan de norra avrinningsområdena domineras av skogsmark. Stora delar av Södertälje stad är belägen inom detta område. Större avrinningsområden är Åbyån, Skillebyån, Moraån, Bränningeån, Saxbroån (Kagghamraån), Fitunaån, Muskån (Hammerstaån), Vitsån, Husbyån och Åvaån. Inom dessa avrinningsområden finns relativt få större sjöar men ett flertal mindre sjöar. Inom Skeboåns avrinningsområde finns 60 sjöar. Det finns totalt 17 vattenförekomster, varav 11 vattendragssträckor och sex sjöar. En vattenförekomst har hög status, en vattenförekomst har god status, 11 vattenförekomster har måttlig status, två har otillfredsställande status och en vattenförekomst har dålig ekologisk status. Avrinningsområdet mellan Tyresån och Trosaån Området ligger i Botkyrka, Haninge, Nynäshamns och Södertälje kommuner och omfattar ett stort antal mindre vattendrag som mynnar i Östersjön. Folkmängden uppgår till invånare. Tillsammans omfattar området km 2 och utgörs av 60 % skog, 19 % jordbruksmark, 6 % tätort och 3 % vattenyta. Den procentuella fördelningen varierar mellan de enskilda avrinningsområdena. De södra avrinningsområdena belägna i Södertälje kommun har till exempel en högre andel åkermark, medan de norra avrinningsområdena domineras av skogsmark. Stora delar av Södertälje stad är belägen inom detta område. Större avrinningsområden är Åbyån, Skillebyån, Moraån, Bränningeån, Saxbroån (Kagghamraån), Fitunaån, Muskån (Hammerstaån), Vitsån, Husbyån och Åvaån. Inom dessa avrinningsområden finns relativt få större sjöar men ett flertal mindre sjöar. Inom Skeboåns avrinningsområde finns 60 sjöar. Det finns totalt 17 vattenförekomster, varav 11 vattendragssträckor och sex sjöar. Statistik för avrinningsområdet mellan Tyresån och Trosaån. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek 1018,8 km 2 Befolkning inom tätort utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark 6,1 % -skogsmark 59,9 % -jordbruksmark 19,2 % -vatten 2,8 % Medelvattenföring ds Normal högvattenföring ds Normal lågvattenföring ds Antal vattenförekomster 17 st -varav vattendragssträckor 11 st -varav sjöar 6 st 215

7 Statistik för avrinningsområdet mellan Tyresån och Trosaån. (Forts.) Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura fågeldirektivet -habitatdirektivet -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Klassade förorenade områden med vattenpåverkan (klass 1+2) Oklassade misstänkta förorenade områden med vattenpåverkan (28) st 3 st 25 st 20 st 6 st 0 % av avrinningsområdet 93 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 4 st 11 st 15 st 782 st Vattenföretag Dammar 27 st Övriga vandringshinder 52 st Dikningsföretag/markavvattningsföretag 259 st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög 1 -god 1 -måttlig 11 -otillfredsställande 2 -dålig 1 Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 2 I risk 14 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status

8 63 Trosaåns avrinningsområde Sammanfattning Trosaåns avrinningsområde är 572 km 2 stort och består av 21 % åker- och betesmark, 55 % skog och 12 % vatten. Den odlade marken har sin tyngdpunkt i områdets centrala och södra delar i anslutning till sprickdalarna och områdets större sjöar. I avrinningsområdet finns 162 stycken sjöar som är större än en hektar samt 21 vattendrag med en 217

9 sammanlagd längd på 87,5 km. Det bor totalt ca personer i avrinningsområdet, varav ungefär tre fjärdedelar är bosatta i tätort. Tio av avrinningsområdets sjöar och tolv vattendrag/vattendragsträckor är vattenförekomster. I Trosaåns avrinningsområde finns sju områden som är skyddade genom habitatdirektivet. Två av dessa områden skyddas även av fågeldirektivet. Det finns en badplats, Bergabadet vid Bergasjön, som är upptagen i badvattendirektivet. Inom avrinningsområdet finns sjön Lockvattnet, som utgör en ytvattentäkt. Det finns även tre grundvattenbaserade dricksvattentäkter. Hela avrinningsområdet är upptaget som avloppskänsligt ur fosforhänseende, medan ungefär 30 % klassas som nitratkänsligt område enligt nitratdirektivet. Generellt är statusen i avrinningsområdet måttlig eller sämre. Endast en av tio sjövattenförekomster, Skillötsjön, har god status medan resterande har måttlig eller sämre. Vad gäller vattendragen uppnår endast två sträckor, Trosaån strax nedströms Klämmingen samt bäcken som avvattnar Skillötsjön god status. Bäcken som avvattnar Skillötsjön är dessutom torrlagd under nederbördsfattiga somrar. Inom Trosaåns avrinningsområde finns två kommunala reningsverk, Gnesta och Vagnhärad, samt två större industrier etablerade. Förutom utsläpp från punktkällor tar vattenrecipienterna emot diffusa utsläpp från jordbruk och enskilda avlopp. 158 områden är identifierade som misstänkt förorenade enligt länsstyrelsens uppgifter, men endast ett fåtal av dessa har genomgått närmare granskning för att bekräfta misstanken. Det finns över 20 dämmen inom området och omkring 56 torrläggnings- och sjösänkningsföretag. Dessa påverkar hydromorfologin i området och bidrar tillsammans med bland annat jordbruket till vattensystemets näringsstatus. Delar av åsystemet utgör populära kanotleder och Trosaån erbjuder på sina håll rika möjligheter till fritidsfiske. Sex kommunala badplatser finns i området varav en, Bergabadet, är fastställd som rekreationsvatten enligt Badvattendirektivet. Samtliga 22 vattenförekomster i Trosaåns avrinningsområde bedöms vara i risk att inte nå god status Generellt utgör jord- och skogsbruket samt enskilda avlopp de största riskfaktorerna i systemet. Samtliga förekomster är också näringspåverkade, vilket präglar statusen hos vattenförekomsterna i systemet. Andra risker är markanvändningen utmed vattendragen, avloppsreningsverk samt vandringshinder, bl.a. i Trosaåns kustmynnande delsträcka. Trosaåns avrinningsområde Trosaåns avrinningsområde tillhör Sveriges mellersta skogsområde. Karaktäristiskt för detta område är landskapets blandade brutenhet, myrar och morän samt förekomsten av många små sjöar. Avrinningsområdet har sitt källområde i Mälarmården strax söder om Åkers styckebruk. Mälarmården har formats av Gripsholmsförkastningen som löper i öst-västlig riktning och utgör en av de mest betydelsefulla ledlinjerna i det sörmländska landskapet. Den bildar en tydlig gräns mellan Mälarmårdens bergbundna höjdsträckning och det flackare Mälardalsområdet i norr. Från ett flertal mindre skogssjöar på Mälarmården rinner vattnet söderut i genom flera sprickdalar, inramade av bergs- och moränhöjder för att slutligen mynna i Östersjön vid Trosa. Strängnäsåsen löper genom 218

10 hela avrinningsområdet i en sådan sprickdal. Trosaåns avrinningsområde är 572 km 2 stort och består av 21 % åker- och betesmark, 55 % skog och 12 % vatten. Den odlade marken har sin tyngdpunkt i områdets centrala och södra delar i anslutning till sprickdalarna och områdets större sjöar. I avrinningsområdet finns 162 stycken sjöar som är större än en hektar samt 21 vattendrag med en sammanlagd längd på 87,5 km. Det bor totalt ca personer i avrinningsområdet, varav ungefär tre fjärdedelar är bosatta i tätort. Tio av avrinningsområdets sjöar och tolv vattendrag/vattendragssträckor är vattenförekomster. Statistik för Trosaåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Södermanlands och Stockholms län och berör Gnesta, Trosa, Södertälje, Strängnäs och Nyköpings kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek 572 km2 Befolkning inom tätort st -utanför tätort 4297 st Markanvändning -bebyggd mark 2,4 % -skogsmark 55,3 % -jordbruksmark 21,3 % -vatten 11,9 % Medelvattenföring 3,7 m3/s Normal högvattenföring 10,5 m3/s Normal lågvattenföring Data saknas Antal vattenförekomster 22 st -varav vattendragssträckor 12 st -varav sjöar 10 st Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Habitatdirektivet 7 st - Fågeldirektivet 2 st -dricksvattenförekomster-ytvatten 1 st -dricksvattenförekomster-grundvatten 3 st -badplatser enl. badvattendirektivet 1 st -fiskdirektivet 0 % av avrinningsområdet -nitratkänsliga områden 32 % av avrinningsområdet -avloppsvattenkänsliga områden 100 % av avrinningsområdet Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk (EMIR) -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag 2 st 3 st Ca 1600 st 37 st 24 st (alla vfk är inte inv.) 2 st (alla vfk är inte inv.) 56 st 219

11 Statistik för Trosaåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Södermanlands och Stockholms län och berör Gnesta, Trosa, Södertälje, Strängnäs och Nyköpings kommuner. (Forts.) Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * /N st st st 2 st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Skyddade områden I Trosaåns avrinningsområde finns sju områden som är skyddade genom habitatdirektivet. Två av dessa områden skyddas även av fågeldirektivet. Det finns en badplats, Bergabadet vid Bergasjön, som är upptagen i badvattendirektivet. Inom avrinningsområdet finns sjön Lockvattnet, som utgör en ytvattentäkt. Det finns även tre grundvattenbaserade dricksvattentäkter. Hela avrinningsområdet är upptaget som avloppskänsligt ur fosforhänseende, medan ungefär 30 % klassas som nitratkänsligt område enligt nitratdirektivet. Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av de Natura 2000-områden som finns i avrinningsområdet. 220

12 Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög 0 -god 4 -måttlig 14 -otillfredsställande 2 -dålig 2 Generellt är statusen i avrinningsområdet måttlig eller sämre. Endast en av tio sjövattenförekomster, Skillötsjön, har god status medan resterande har måttlig eller sämre. Vad gäller vattendragen uppnår endast två sträckor, Trosaån strax nedströms Klämmingen samt bäcken som avvattnar Skillötsjön god status. Bäcken som avvattnar Skillötsjön är dessutom torrlagd under nederbördsfattiga somrar. Fisk Endast Frösjön utanför Gnesta är inventerad med avseende på fisk och uppnår god status. Bottenfauna En delsträcka i Trosaåns översta lopp samt Väla å är klassade på parametern bottenfauna. Trosaåns övre lopp uppnår hög status medan Väla å är klassad till dålig status. Vattenförekomsterna Frösjön och Långsjön uppnår måttlig status medan Storsjön endast uppnår otillfredsställande status. Makrofyter Vattenförekomsten Övre Gällringen är klassad till god status avseende makrofyter. Växtplankton Långsjön och Storsjön är klassade och uppnår måttlig respektive otillfredsställande status. Påväxtalger Sex av sju inventerade vattendragssträckor är klassade till måttlig status. Endast Trosaåns nedre lopp mellan Sillen och havet har god status. Fysikalisk-kemiska faktorer Sjöarna Långsjön och Skillötsjön är klassade till god status medan övriga sjöar har måttlig eller dålig status. Sjön Klämmingen har generellt god vattenkvalitet, men dåliga syrgasföhållanden sänker sjön till måttlig status. Parametern siktdjup visar att Klämmingen har hög status medan Sillen och Storsjön har måttlig status respektive otillfredsställande status. Endast vattendragen Trosaån strax nedströms Klämmingen samt bäcken som avvattnar Skillötsjön har sammanvägt god status avseende allmänna förhållanden. 221

13 Resterande vattendragsträckor har måttlig eller sämre status främst till följd av höga närsaltshalter. Inga vattenförekomster i avrinningsområdet har bekymmer med försurning. Däremot finns ett antal mindre sjöar som är upptagna inom kalkningens målområden. Hydromorfologiska faktorer Trosaåns avrinningsområde är kraftigt påverkat av mänskliga aktiviteter i större delen av området. Detta framgår genom klassningen av markanvändning i närmiljön där ingen av sjöarna får högre status än måttlig och endast ett av vattendragen, Trosaån nedströms Klämmingen, når god status. Måttlig status innebär att mer än 20 % av närmiljön består av artificiell mark. För framförallt vattendragsträckorna är mer än 40 % artificiell mark. Vad gäller kontinuitet, förekomsten av artificiella hinder samt fragmenteringsgrad ser bilden inte heller särskilt positiv ut. Tre av sex klassade vattendragsträckor har dålig status för parametern kontinuitet främst till följd av att barriäreffekten är stor. Barriäreffekt visar hur stor del av en sträcka som är vandringsbar innan första vandringshindret. Trosaåns huvudfåra är exempelvis vandringsbar till mindre än 25 % av sträckan innan det första definitiva vandringshindret. Klassningen av vandringshinder tyder på att det i alla sex klassade sträckor finns vandringshinder inom eller i anslutning till sträckan. Påverkan och miljöproblem EMIR-data klargör att det inom Trosaåns avrinningsområde finns två kommunala reningsverk, Gnesta och Vagnhärad. Dessutom finns två större industrier etablerade i området. Förutom utsläpp från punktkällor tar vattenrecipienterna emot diffusa utsläpp från jordbruk och enskilda avlopp. 158 områden är identifierade som misstänkt förorenade inom området enligt länsstyrelsens uppgifter, men endast ett fåtal av dessa har genomgått närmare granskning för att bekräfta misstanken. Det finns över 20 dämmen inom området och omkring 56 torrläggnings- och sjösänkningsföretag. Dessa påverkar hydromorfologin i området och bidrar tillsammans med bland annat jordbruket till vattensystemets näringsstatus. En källfördelningsanalys med hjälp av data från PLC5 visar att jordbruket är den enskilt största källan till belastning av både fosfor och kväve. Avseende kväve kommer skogsbruket tillsammans med reningsverken på andra plats medan fosforbelastningen till näst största del härrör från enskilda avlopp. I figur 1 och 2 framgår fördelningen av kväve respektive fosfor från de större källorna i avrinningsområdet. Statusen i avrinningsområdets sjöar och vattendrag speglar i stort den påverkan som kan förväntas genom markanvändningen i området. De centrala delarna kring Storsjön, Nyckelsjön och Avlasjön domineras av jordbruk och där är statusen måttlig eller sämre. Områdena kring Klämmingens norra strand samt Långsjön domineras av skogsmark vilket speglas i en generellt högre status. 222

14 Inga vattenförekomster i avrinningsområdet har bekymmer med försurning. Däremot finns ett antal mindre sjöar som är upptagna inom kalkningens målområden. I de bergiga skogsmarkerna (som är en del av förkastningszonen Mälarmården) är sjöarna ofta försurningskänsliga. Källfördelning Kväve (PLC5) ARO 63 Myr Skog Öppen mark ordbruk Atmosfärisk dep Enskilda avlopp Dagvatten Reningsverk Figur1. Källfördelning av kväve i Trosaån Källfördelning Fosfor (PLC5) ARO 63 Myr Skog Öppen mark Atmosfärisk dep Reningsverk Dagvatten ordbruk Enskilda avlopp Figur 2. Källfördelning av fosfor i Trosaån 223

15 Vattentjänster samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Vattensystemets vackraste platser används flitigt för friluftsaktiviteter. Delar av åsystemet utgör populära kanotleder och Trosaån erbjuder på sina håll rika möjligheter till fritidsfiske. Sex kommunala badplatser finns i området varav en, Bergabadet, är fastställd som rekreationsvatten enligt Badvattendirektivet. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Den översiktliga riskanalys som har gjorts för vattenförekomsterna har utgått från tillgänglig data för markanvändning, uppgifter om förorenade markområden, data från EMIR för A och B-verksamheter och en översiktlig kartering av enskilda avlopp som genomförts i Södermanlands län. Detta har vägts samman med de statusklassningar som gjorts för vattenförekomsterna avseende ekologi, markanvändningen i närområdet samt kontinuitet. Samtliga vattenförekomster i Trosaåns avrinningsområde bedöms vara i risk att inte nå god status Generellt utgör jord- och skogsbruket samt enskilda avlopp de största riskfaktorerna i systemet, samtliga förekomster är också näringspåverkade. Invid Frösjön, Klämmingen och Sillen ligger samhällen med förorenade markområden och miljöfarliga verksamheter i närområdet. Samma sak gäller Trosaån som i sin kustmynnande delsträcka passerar Trosa samhälle. För vattendragen utgör generellt markanvändningen i närområdet en riskfaktor. Två avloppsreningsverk ligger också inom systemet. Även vandringshinder som dämmen m.m. bildar en risk för framtida status i Trosaåns kustmynnande delsträcka samt i delsträckorna norr om Nyckelsjön. Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk - I risk 22 Potentiella KMV/AV - *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status

16 64 Svärtaåns avrinningsområde Sammanfattning Svärtaåns avrinningsområde omfattas av Nyköpings, Trosa och Gnesta kommuner i Södermanlands län. Det bor ca 3000 stycken personer i området varav ca 900 stycken bor i tätort. Avrinningsområdet är 372 km² stort och består till 57 % av skogsmark,

17 % av åker- och betesmark och ca 7 % av vatten. Totalt finns 19 vattenförekomster varav åtta är sjöar och elva är vattendragsträckor. I Svärtaåns avrinningsområde finns sju områden som är skyddade genom habitatdirektivet. Tre av dessa områden skyddas även av fågeldirektivet. Det finns inga badplatser som är upptagna i badvattendirektivet och inte heller några ytvattentäkter. Däremot finns det fyra grundvattenbaserade dricksvattentäkter. Hela avrinningsområdet är upptaget som avloppskänsligt ur fosforhänseende, medan ungefär 44 % klassas som nitratkänsligt område enligt nitratdirektivet. Generellt sett kan man se att statusen förändras till det sämre ju längre ned i systemet man kommer i och med ökad påverkan från framförallt jordbruk och avlopp. Sjöarna Likstammen, Stortrön och Stensjön har god status, medan övriga sjöar har måttlig eller otillfredsställande status. Samtliga vattendragsträckor har måttlig eller sämre status. Den huvudsakliga påverkan i avrinningsområde härrör från jord- och skogsbruk samt enskilda avlopp. Det saknas större industrier av A- och B-karaktär inom avrinningsområdet. Belastningen är till största del av en mer diffus karaktär. Försurningsproblematiken är koncentrerad till de perifera delarna av avrinningsområdet och till största del knutet till de mindre vattnen. Fisket i avrinningsområdet är koncentrerat kring några av de större sjöarna där främst fritidsfiske efter gös, gädda och abborre förekommer. Alla sjöar och vattendrag i avrinningsområdet utom en sjö, Likstammen, bedöms vara i risk att inte nå god vattenstatus För alla sjöar är det främst jordbruk och enskilda avlopp som är riskfaktorerna, för två sjöar är det försurning. Huvudparten av vattendragsträckorna är bedömda utefter att de är klassade i måttlig eller sämre status. Svärtaåns avrinningsområde Svärtaåns avrinningsområde omfattas av Nyköpings, Trosa och Gnesta kommuner i Södermanlands län. Det bor ca 3000 stycken personer i området varav ca 900 stycken bor i tätort. Avrinningsområdet är 372 km² stort och består till 57 % av skogsmark, 25 % av åkeroch betesmark och ca 7 % av vatten. Genom blockrörelser har det sörmländska landskapet fått en förhållandevis bruten topografi och delvis förlorat den karaktär av slättland som vanligen präglar områden på andra håll i landet där urbergspeneplanet förekommer mer orubbat. I de sänkor som bildats i jordskorpan ligger den odlingsbara marken och den är förhållandevis jämnt fördelad över avrinningsområdet. Svärtaån har två huvudgrenar som rinner samman vid sjön Runnviken och vidare söderut mot mynningen i Sjösafjärden och Östersjön. Vattnet rör sig till största delen genom glesbebyggda skogsområden med däremellan insprängda områden med odlad jord, huvudsakligen belägna omkring sjöarna och vattendragen. I avrinningsområdet finns 59 stycken sjöar större än en hektar varav åtta stycken är vattenförekomster. Elva stycken vattendrag/vattendragssträckor är vattenförekomster. 226

18 Statistik för avrinningsområdet. Avrinningsområdet ligger i Södermanlands län och berör kommunerna, Nyköping, Trosa och Gnesta. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek 372 km 2 Befolkning 3339 st -inom tätort 929 st -utanför tätort 2410 st Markanvändning -bebyggd mark 0,5 % -skogsmark 57 % -jordbruksmark 24,9 % -vatten 6,7 % Medelvattenföring 2,7 m 3 /s Normal högvattenföring 10 m 3 /s Normal lågvattenföring Data saknas Antal vattenförekomster 19 st -varav vattendragssträckor 11 st -varav sjöar 8 st Skyddade områden enligt EU-lagstiftning - Habitatdirektivet 7 st - Fågeldirektivet 3 st -dricksvattenförekomster-ytvatten 0 st -dricksvattenförekomster-grundvatten 4 st -badplatser enl. badvattendirektivet 0 st -fiskdirektivet 0 % av avrinningsområdet -nitratkänsliga områden 44 % av avrinningsområdet -avloppsvattenkänsliga områden 100 % av avrinningsområdet Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk (EMIR) -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag 0 st 1 st Ca 1279 st 16 st 9 st (alla vfk är inte inv.) 4 st (alla vfk är inte inv.) 39 st Miljöproblem /N -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter? -vattenuttag? -flödesförändringar? -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar 227

19 Statistik för avrinningsområdet. Avrinningsområdet ligger i Södermanlands län och berör kommunerna, Nyköping, Trosa och Gnesta. (Forts.) Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning st -bevattning st Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar 0 st Sjöfart - -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar - Fritidsbåtar Begränsat Rekreation -fiskevatten - -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Skyddade områden I Svärtaåns avrinningsområde finns sju områden som är skyddade genom habitatdirektivet. Tre av dessa områden skyddas även av fågeldirektivet. Det finns inga badplatser som är upptagna i badvattendirektivet och inte heller några ytvattentäkter. Däremot finns det fyra grundvattenbaserade dricksvattentäkter. Hela avrinningsområdet är upptaget som avloppskänsligt ur fosforhänseende, medan ungefär 44 % klassas som nitratkänsligt område enligt nitratdirektivet. Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av de Natura 2000-områden som finns i avrinningsområdet. Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög 0 -god 3 -måttlig 12 -otillfredsställande 2 -dålig 0 228

20 Generellt sett kan man se att statusen förändras till det sämre ju längre ned i systemet man kommer i och med ökad påverkan från framförallt jordbruk och avlopp. Sjöarna Likstammen, Stortrön och Stensjön har god status, medan övriga sjöar har måttlig eller otillfredsställande status. Samtliga vattendragsträckor har måttlig eller sämre status. Fisk Det är endast sjön Stortrön som är inventerad och klassad avseende kvalitetsfaktorn fisk och uppnår god status. Det vore önskvärt att inventera Svärtaån med hjälp av elfiske då vattendraget mynnar i havet och teoretiskt kan hysa bestånd av havsvandrande öring. Två av åns biflöden hyser dessutom den skyddsvärda fiskarten grönling. Bottenfauna Stortrön når hög status med avseende på bottenfauna, medan den nedströms liggande Sticksjön är klassad till god status. Den ännu längre ned i systemet liggande Runnviken får endast otillfredsställande status. Bottenfaunaklassningarna speglar relativt väl den förväntade bilden av ökad påverkan från framförallt övergödning. Makrofyter Sjöarna Likstammen och Stortrön är inventerade med avseende på makrofyter och båda sjöarna är klassade till god status för denna kvalitetsfaktor. Trots Likstammens goda status bör det nämnas att vissa vikar har uppvisat tendenser av ökad närsaltspåverkan vilket kan skönjas i vattenvegetationen. Växtplankton Sjön Runnviken är den enda vattenförekomsten som är klassad avseende växtplankton. Den har otillfredsställande status och var vid inventeringstillfället kraftigt påverkad av algblomning. Påväxtalger Av fyra inventerade sträckor har tre måttlig status och en, Sätterstabäcken som avvattnar Likstammen, har god status. Fysikalisk-kemiska faktorer Vad gäller vattendragen har majoriteten måttlig status vad gäller de sammanvägda allmänna förhållandena. Endast en inventerad sträcka, bäcken mellan Stortrön och Sticksjön, skiljer sig från mängden och har otillfredsställande status vilket beror på försurning. Sjöarna visar en motsvarande bild med majoriteten i måttlig eller sämre status, främst beroende på närsaltspåverkan. I de mer perifera och skogrika övre delarna av avrinningsområdet har sjöarna god status, med undantag av Sticksjön som har måttlig status. Förutom Storån och bäcken mellan Stortrön och Sticksjön som har god status har samtliga inventerade vattendragsträckor i avrinningsområdet måttlig eller otillfredsställande status med avseende på fosfor. Vad gäller sjöarna i de centrala delarna av avrinningsområdet har samtliga måttlig till otillfredsställande status medan Likstammen har god status och Stortrön hög. En katt bland hermelinerna utgör den lilla Sticksjön som har måttlig status med avseende på fosfor trots att den ligger högt upp i avrinningsområdet och inte är särskilt påverkad av jordbruk. 229

21 Siktdjup och syrgas är endast klassat i två sjöar i avrinningsområdet. Likstammen uppnår hög status för siktdjup och Runnviken uppnår hög status för syrgas. Storån och bäcken mellan Stortrön och Sticksjön har otillfredsställande status enligt en bedömning av försurningspåverkan enligt de gamla bedömningsgrunderna. Hydromorfologiska faktorer Svärtaåns avrinningsområde är kraftigt påverkat av mänskliga aktiviteter främst i de nedre och centrala delarna. Detta framgår exempelvis genom klassningen av markanvändning i närmiljön där större delen av vattendragsträckorna får dålig status. Detta innebär att mer än 60 % av närmiljön längs vattendragen består av artificiell mark. Läget för sjöarna ser något bättre ut där fyra av sju klassade får god status eller bättre vilket innebär att mindre än 20 % av närområdet består av artificiell mark. Vad gäller kontinuitet, förekomsten av artificiella hinder samt fragmenteringsgrad ser bilden inte heller särskilt positiv ut. Tre av fyra klassade vattendragsträckor har endast måttlig status till följd av förekomsten av vandringshinder. Parametern barriäreffekt visar hur stor del av en sträcka som är vandringsbar innan första vandringshindret. Svärtaåns huvudfåra har endast måttlig status, vilket innebär att upp till 50 % av vattendraget kan vara avsnört för vandrade fisk. Påverkan och miljöproblem Inga större industrier finns etablerade inom avrinningsområdet utan den huvudsakliga påverkan härrör från jordbruk. Enligt EMIR finns ett större jordbruk som är klassad som B-anläggning etablerad inom avrinningsområdet, i övrigt saknas större enskilda belastningskällor som är A- och B-klassade och införda i EMIR. Däremot är den diffusa belastningen från exempelvis jord-, och skogsbruk desto större. En källfördelningsanalys med hjälp av data från PLC5 visar att jordbruket är den enskilt största källan till belastning av både fosfor och kväve. Avseende kväve kommer skogsbruket på andra plats medan skog och enskilda avlopp bidrar med ungefär lika mycket belastning vad gäller fosfor. I figur 1 och 2 framgår fördelningen av fosfor respektive kväve från de större källorna i avrinningsområdet. Statusen i avrinningsområdets sjöar och vattendrag speglar i stort den påverkan som kan förväntas genom markanvändningen i området. De centrala delarna domineras av jordbruk och där är statusen måttlig eller sämre. Högre upp i de perifera delarna av avrinningsområdet är belastningen mindre vilket medför att statusen på sjöarna är högre. Lokal belastning kan dock ha relativt stor inverkan i mindre vattenförekomster vilket kan anas i exempelvis Sticksjön som trots sitt läge har måttlig status. Det finns 9 stycken större dämmen inom avrinningsområdet och nästan 40 stycken torrläggnings- och sjösänkningsföretag. Dessa påverkar vattnets flöde och bidrar tillsammans med bl. a. jordbruket till vattensystemets näringsstatus. 230

22 Källfördelning Kväve (PLC5) ARO 64 Myr Skog Öppen mark ordbruk Atmosfärisk dep Reningsverk Dagvatten Enskilda avlopp Figur 1. Källfördelning av kväve i Svärtaåns avrinningsområde. Källfördelning Fosfor (PLC5) ARO 64 Myr Skog Öppen mark ordbruk Atmosfärisk dep Reningsverk Dagvatten Enskilda avlopp Figur 2. Källfördelning av fosfor i Svärtaåns avrinningsområde. Under år 2006 transporterade Svärtaån 9 ton fosfor och 130 ton kväve till Sjösafjärden och Östersjön (figur 3). TRANSPORT I SVÄRTAÅN ÅR 2006 MYNNINGSSTATION (B23) mängd (kg) Totalfosfor Totalkväve månad Figur 3. Uttransport av kväve och fosfor från Svärtaån till Östersjön. 231

23 I avrinningsområdets nordliga och perifera delar är ett fåtal av de mindre och brunfärgade skogssjöarna försurade eller försurningskänsliga. Vattenförekomsterna Stortrön och Sticksjön är upptagna som målområden för kalkning. Dock har båda sjöarna fått god status enligt bedömningen för försurning enligt de gamla bedömningsgrunderna. Däremot har vattendragen Storån och bäcken mellan Stortrön och Sticksjön otillfredsställande status. Vattentjänster samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Vattnet i avrinningsområdet utnyttjas för flera olika vattentjänster. Här finns fem skyddsområden för vattentäkter och fyra grundvattenbaserade dricksvattentäkter. I och med relativt stora jordbruksarealer inom avrinningsområdet används vattnet både till bevattning av gröda och boskap och som recipient till utsläpp från jordbruken. Huvuddelen av befolkningen bor utanför tätort vilket medför att andelen enskilda avlopp per innevånare är relativt hög inom avrinningsområdet vilket medför att vattnen utgör potentiella recipienter för framförallt fosfor. Fisket i avrinningsområdet är koncentrerat kring några av de större sjöarna där främst fritidsfiske efter gös, gädda och abborre förekommer. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Den översiktliga riskanalys som har gjorts för vattenförekomsterna har utgått från tillgänglig data för markanvändning, uppgifter om förorenade markområden, EMIR och avloppskartering. Detta har vägts samman med de statusklassningar som gjorts för vattenförekomsterna avseende ekologi, markanvändningen i närområdet samt kontinuitet. Alla sjöar och vattendrag i avrinningsområdet utom en sjö, Likstammen, bedöms vara i risk att inte nå god vattenstatus För alla sjöar är det främst jordbruk och enskilda avlopp som är riskfaktorerna, för två sjöar är det försurning. För Likstammen kan eventuellt skogsbruk vara en riskfaktor. Alla vattendragsträckor utom en är bedömda utefter att de är klassade i måttlig eller sämre status, för en sträcka är riskfaktorerna försurning och skogsbruk. Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 0 I risk 17 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status

24 65 Nyköpingsåns avrinningsområde Sammanfattning Avrinningsområdet ligger i Nyköping, Katrineholm, Vingåker, Eskilstuna, Strängnäs, Flen, Gnesta, Oxelösund, Hallsberg, Askersund, Örebro, Finspång och Norrköping kommuner och mynnar i Östersjön. Avrinningsområdet är 3631 km², ca 10 % av 233

25 vattendistriktets yta. Markanvändningen utgörs till drygt hälften av skog, ca 19 % utgörs av åkermark och ca 13 % är vattenområden. Vattensystemet hyser ovanliga och fridlysta arter, så som tjockskalig målarmussla och mal. Det finns tjugofyra Natura 2000-områden med vattenanknytning i området. Det finns åtta badplatser som är upptagna i badvattendirektivet och två ytvattentäkter. Det finns även 20 grundvattenbaserade dricksvattentäkter. Hela avrinningsområdet är upptaget som avloppskänsligt ur fosforhänseende, medan ungefär 18 % klassas som nitratkänsligt område enligt nitratdirektivet. Den största andelen av vattenförekomsterna ligger inom måttlig klass. Det är svårt att urskilja några generella mönster vad gäller status inom avrinningsområdet i och med att miljöpåverkan varierar från försurning i de perifera skogsdominerade delarna i sydväst till övergödning i de centrala jordbruksdominerade områdena. Området har mer eller mindre försurningskänsliga vatten i de högre belägna skogstrakterna och ökad näringsrikedom ju större inslaget blir av jordbruksmark och antal boende. Inom avrinningsområdet finns 8 avloppsreningsverk och drygt tjugo B- anläggningar med utsläpp till vatten, varav nästan hälften är större gårdar. Det finns över 70 större dämmen inom området och ca 200 torrläggnings- och sjösänkningsföretag. Det finns 41 kommunala badplatser, varav sju är fastställda som rekreationsvatten enligt Badvattendirektivet. I övrigt nyttjas sjöarna och vattendragen för vattenuttag till bl.a. dricksvatten, bevattning och i industriella processer. De större sjöarna nyttjas för fritidsfiske och i Nyköpingsån fiskas havsöring i de nedre delarna strax innan utflödet mot havet. Den enda sjön i avrinningsområdet som bedöms behålla sin goda vattenstatus till 2015 är Holpen, som ligger i Östergötlands län. Påverkan bedöms vara låg och sjön ligger högt i avrinningsområdet. Påverkan från framförallt övergödning bedöms vara så pass hög att det inte är troligt att övriga sjöar i avrinningsområdet behåller en god status till Sjöar som redan i dagsläget har en måttlig eller sämre status bedöms inte kunna nå god status innan Tre vattendragssträckor bedöms behålla god vattenstatus Dessa är Husbyån, eller Natån, mellan sjön Naten och Båven samt två delsträckor av Tisnare Kanal där den översta delen av vattendragssträckan i praktiken består av sjöarna Stensjön och Malmsjön. Påverkan för dessa vattendragssträckor bedöms vara låg och de ligger högt i avrinningsområdet. Då vattendragssträckorna i sitt lopp rinner genom områden med ibland många påverkanskällor i form av framförallt jordbruk och enskilda avlopp men även reningsverk, industrier och förorenade områden blir den sammanvägda belastningen relativt hög. Detta bidrar starkt till att få vattendrag bedöms nå eller behålla god status till Nyköpingsåns avrinningsområde Nyköpingsån är det näst största huvudavrinningsområdet i Norra Östersjöns vattendistrikt. I norr avgränsas avrinningsområdet mot Norrström av bergryggen Mälarmården som har bildats av flera parallella förkastningar. Gripsholmsförkastningen är den mest utmärkande och löper i öst-västlig riktning genom hela länet. I söder 234

26 avgränsas avrinningsområdet bl.a. av Kolmårdens förkastning och sprickdalar som löper i nordvästlig riktning upp mot Hjälmaren i norr. Mellan dessa områden karaktäriseras landskapet av en blandad brutenhet där endast smärre partier är högre än 100 meter över havet, myrar och morän samt många och små sjöar. Avrinningsområdet är 3631 km 2 stort och utgörs av ca 57 % skog, 19 % åker- och betesmark och hela 13 % vatten. Nyköpingsån, som har sina källområden i Örebros, Östergötlands och mellersta Södermanlands skogsmarker, avvattnas genom ett system av åar och sjöar som upptar större delen av Södermanlands län innan den mynnar i Stadsfjärden i Östersjön. I det vattenrika landskapet finns tio sjöar större än 10 km² och 571 sjöar större än 1 ha. Av dessa är 61 sjöar och 84 vattendragsträckor vattenförekomster. Befolkningen uppgår till ca personer, varav nästan 80 % bor i tätort. Vattensystemet hyser ett flertal skyddsvärda arter. Den sällsynta tjockskaliga målarmusslan är relativt väl utbredd i vattensystemet, liksom den fridlysta malen som lever i sjön Båven. Statistik för Nyköpingsåns avrinningsområde. Nyköpingsåns avrinningsområde omfattar delar av Södermanlands, Örebro och Östergötlands län samt Nyköpings, Katrineholms, Vingåkers, Eskilstuna, Strängnäs, Flens, Gnesta, Hallbergs, Askersunds, Örebro, Finspångs och Norrköpings kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek 3630,5 km 2 Befolkning inom tätort utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark 1,5 % -skogsmark 56,8 % -jordbruksmark 19,1 % -vatten 12,7 % Medelvattenföring 22,2 m 3 /s Normal högvattenföring 56 m 3 /s Normal lågvattenföring Data saknas Antal vattenförekomster 145 st -varav vattendragssträckor 84 st -varav sjöar 61 st Skyddade områden enligt EU-lagstiftning - Habitatdirektivet 24 st - Fågeldirektivet 7 st -dricksvattenförekomster-ytvatten 2 st -dricksvattenförekomster-grundvatten 20 st -badplatser enl. badvattendirektivet 8 st -fiskdirektivet 0 % av avrinningsområdet -nitratkänsliga områden 18 % av avrinningsområdet -avloppsvattenkänsliga områden 100 % av avrinningsområdet Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden 8 st 28 st > 9000 st (ca 9000 st i D-län) 157 st (saknas data i vissa delar av ARO:t) 235

27 Statistik för Nyköpingsåns avrinningsområde. (Forts.) Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar 72 st (alla vfk är inte inv.) 17 st (alla vfk är inte inv.) 199 st (saknas data i vissa delar av ARO:t) /N Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning St -bevattning St Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar st Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser 41 kommunala -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * 11 st Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * 5 st Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * 18 st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Skyddade områden I Nyköpingsåns avrinningsområde finns 24 områden som är skyddade genom habitatdirektivet. Sju av dessa områden skyddas även av fågeldirektivet. Det finns åtta badplatser som är upptagna i badvattendirektivet och två sjöar, Båven och Lillsjön, som är ytvattentäkter. Det finns även 20 grundvattenbaserade dricksvattentäkter. Hela avrinningsområdet är upptaget som avloppskänsligt ur fosforhänseende, medan ungefär 18 % klassas som nitratkänsligt område enligt nitratdirektivet. Nedan följer en 236

28 mer detaljerad beskrivning av de Natura 2000-områden som finns i avrinningsområdet. Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög 0 -god 26 -måttlig 100 -otillfredsställande 12 -dålig 5 Den största andelen av vattenförekomsterna ligger inom måttlig klass. Det är svårt att urskilja några generella mönster vad gäller status inom avrinningsområdet i och med att miljöpåverkan varierar från försurning i de perifera skogsdominerade delarna i sydväst till övergödning i de centrala jordbruksdominerade områdena. Fisk Av sex klassade vattendragssträckor har Skogaån och Svennevadsån måttlig status. Resterande vattendragssträckor har otillfredsställande eller dålig status. I och med att statusen för fisk är så låg är den i vissa fall utslagsgivande för den slutliga ekologiska statusen. Den enda sjön som är klassad avseende fisk är Skundern och den har otillfredsställande status. I Skunderns fall beror den låga statusen på ett ekologiskt skifte som skett i sjön under modern tid. Mängden rovfisk har drastiskt minskat till förmån för vitfisk. Bottenfauna Fem av de större undersökta sjöarna i avrinningsområdet har god status, vilket är glädjande. Dessa sjöar ligger i de skogsdominerade områdena i nordöst samt sydväst. Sjöarna i de mer centrala och jordbruksdominerade områdena har genomgående måttlig till otillfredsställande status. Statusen för vattendragen liknar den för sjöarna då de mer perifera sträckorna har hög till god status medan de centralt liggande har måttlig till dålig status. Totalt är sex delsträckor klassade. Både Hedenlundaån och Svennevadsån har hög status. Makrofyter Sex av sju inventerade sjöar har klassats till måttlig status. Den enda sjön som har god status är Misteln. Växtplankton Tolv sjöar är inventerade med avseende på växtplankton. Av dessa har Båven och Östjuten hög status, medan Dunkern, Hunn, Tisnaren och Valdemaren har god status. Övriga inventerade sjöar har måttlig till dålig status. Den sjön med sämst status är Kolsnaren. 237

29 Påväxtalger I och med 2006 och 2007 år provtagningar av påväxtalger är 30 vattendragssträckor klassade i avrinningsområdet. Av dessa har den största delen god status medan ungefär lika många har hög eller måttlig. Fysikalisk-kemiska faktorer Den sammanvägda fysikalisk kemiska statusen hos sjöarna och vattendragen indikerar att de som ligger inom de jordbruksdominerade områdena har generellt sämre status än de sjöar som ligger inom mer skogsdominerade områden. Då försurning inte ofta är ett bekymmer för de större sjöarna i avrinningsområdet har samtliga hög eller god status. Däremot har ett fåtal vattendragssträckor måttlig status avseende försurning. Dessa är Bokvarnsån, Hedenlundaån och Solbergaån. Den utslagsgivande faktorn för den sammanvägda statusen för de allmänna förhållandena är oftast fosfor eller syrgas. Hydromorfologiska faktorer Nyköpingsåns avrinningsområde är bitvis kraftigt påverkat av mänskliga aktiviteter. Detta framgår särskilt tydligt genom klassningen av markanvändning i närmiljön där större delen av vattendragssträckorna får måttlig eller sämre status. Detta innebär att stora delar av närmiljön längs vattendragen består av artificiell mark. Läget för sjöarna ser något bättre ut där relativt många sjöar får god status eller bättre vilket innebär att mindre än 20 % av närområdet består av artificiell mark. Men trots detta är mer än hälften klassade till måttlig eller sämre status. Generellt sett är statusen för kontinuiteten måttlig eller sämre. Detta beror på att det finns gott om vandringshinder i avrinningsområdet. Näst intill samtliga klassade vattendragssträckor har ett vandringshinder i sträckan eller nedströms. Ser man till barriäreffekten är många sträckor är vandringsbara endast till 25 % av sträckan innan första definitiva vandringshindret Påverkan och miljöproblem Inom avrinningsområdet finns ca 20 B-anläggningar med utsläpp till vatten, varav nästan hälften är större gårdar, och 694 områden är identifierade som misstänkt förorenade. Sammantaget leder växtnäringsläckage från jordbruksmark och skogsmark, luftnedfall och fosfor- och kväveutsläpp från enskilda och kommunala avlopp till att både insjöar och hav drabbas av t.ex. ökad igenväxning, algblomning, syrgasfria bottnar och att värdefull konsumtionsfisk på sikt försvinner. Det finns ca 70 dämmen inom området (enligt SMHI: s dammregister) och en bra bit över 200 torrläggnings- och sjösänkningsföretag. Dessa påverkar hydromorfologin i området och bidrar tillsammans med ovan nämnda faktorer till vattensystemets näringsstatus. En källfördelningsanalys med hjälp av data från PLC5 visar att jordbruket är den enskilt största källan till belastning av både fosfor och kväve. Avseende kväve kommer skogsbruk och reningsverk på andra plats medan skog och enskilda avlopp bidrar med ungefär lika mycket belastning vad gäller fosfor. I figur 1 och 2 framgår fördelningen av kväve respektive fosfor från de större källorna i avrinningsområdet. 238

30 Statusen i avrinningsområdets sjöar och vattendrag speglar i stort den påverkan som kan förväntas genom markanvändningen i området. De centrala delarna domineras av jordbruk och där är statusen måttlig eller sämre. Högre upp i de perifera delarna av avrinningsområdet är belastningen mindre vilket medför att statusen på sjöarna är högre. Källfördelning Kväve (PLC5) ARO 65 Myr Skog Öppen mark ordbruk Atmosfärisk dep Enskilda avlopp Reningsverk Dagvatten Figur 1. Källfördelning av kväve vid Nyköpingsåns mynning. Källfördelning Fosfor (PLC5) ARO 65 Myr Skog Öppen mark Atmosfärisk dep Reningsverk ordbruk Dagvatten Enskilda avlopp Figur2. Källfördelning av fosfor vid Nyköpingsåns mynning. 239

31 Vattentjänster samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Det finns 41 kommunala badplatser, varav sju är fastställda som rekreationsvatten enligt Badvattendirektivet. I övrigt nyttjas sjöarna och vattendragen för vattenuttag till bl.a. dricksvatten, bevattning och i industriella processer. De större sjöarna nyttjas för fritidsfiske och i Nyköpingsån fiskas havsöring i de nedre delarna strax innan utflödet mot havet. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Den översiktliga riskanalys som har gjorts för vattenförekomsterna har utgått från tillgänglig data för markanvändning, uppgifter om förorenade markområden, data från EMIR för A och B-verksamheter och en översiktlig kartering av enskilda avlopp som genomförts i Södermanlands län. Detta har vägts samman med de statusklassningar som gjorts för vattenförekomsterna avseende ekologi, markanvändningen i närområdet samt kontinuitet. För vattendragen har ett generellt antagande gjorts där de vattendrag som har måttlig status eller sämre klassats till att vara at risk Det är bara två sjöar i avrinningsområdet som bedöms behålla sin goda vattenstatus till Dessa är Kullasjön i Örebro län och Holpen, som ligger i Östergötlands län. Påverkan från framförallt övergödning bedöms vara så pass hög att det inte är troligt att övriga sjöar i avrinningsområdet behåller en god status till Sjöar som redan i dagsläget har en måttlig eller sämre status bedöms inte kunna nå god status innan Tre vattendragssträckor bedöms behålla god vattenstatus Dessa är Husbyån, eller Natån, mellan sjön Naten och Båven samt två delsträckor av Tisnare Kanal där den översta delen av vattendragssträckan i praktiken består av sjöarna Stensjön och Malmsjön. Påverkan för dessa vattendragssträckor bedöms vara låg och de ligger högt i avrinningsområdet. Då vattendragssträckorna i sitt lopp rinner genom områden med ibland många påverkanskällor i form av framförallt jordbruk och enskilda avlopp men även reningsverk, industrier och förorenade områden blir den sammanvägda belastningen relativt hög. Detta bidrar starkt till att få vattendrag bedöms nå eller behålla god status till Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 5 I risk 138 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer

Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008

Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 61 Norrröm Mälaren Sammanfattning Mälaren är Sveriges tredje öra sjö och har sitt utlopp till Öersjön via Norrröm som har en medelvattenföring på drygt 160 m 3 /s. Mälarens avrinningsområde är 22 600 km

Läs mer

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse

Läs mer

Referensgruppsmöte JordSkog

Referensgruppsmöte JordSkog Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan

Läs mer

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Ytvattenområden inom Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt, som sträcker sig från Tämnarån i norr till Kilaån i söder, mynnar till både

Läs mer

Bildades 1959. Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag

Bildades 1959. Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund Bildades 1959 Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag De tre avrinningsområdena

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Åtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken

Åtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken Åtgärdsplan Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden 2012 Foto våtmark i Snärjebäcken Innehåll 1 Beskrivning av Nävraåns avrinningsområde... 2 2 Beskrivning av Snärjebäckens

Läs mer

Södra Bottenhavet - Upplands inre kustvatten

Södra Bottenhavet - Upplands inre kustvatten Södra Bottenhavet - Upplands inre kustvatten Sammanfattning Upplands inre kustvatten ligger inom Tierps, Östhammars och Norrtälje kommuner, i Uppsala och Stockholms län och omfattar en kuststräcka som

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk Sjöar och vattendrag i Bottenvikens vattendistrikt status, miljöproblem och förslag till åtgärder Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Områdesbeskrivning Avrinningsområdet ligger i Enköpings, Heby, Sala och Västerås kommuner och mynnar via Mälaren i Östersjön. Sagåns vattensystem har sina källor

Läs mer

Näringstillståndet i Stockholms läns vattendrag

Näringstillståndet i Stockholms läns vattendrag Näringstillståndet i Stockholms läns vattendrag Publiceringsdatum 1-4-7 Länsstyrelsen utför årligen egna vattenkemiska undersökningar och sammanställer data från länets kommuner och recipientkontroll.

Läs mer

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Svennevadsån-Skogaån Figur 1. Svennevadsån-Skogaån Avrinningsområde: Nyköpingsån 65 Terrängkartan: 9f8d, 9f9d och 9f8e Vattenförekomst: SE654370-147609 Kommun: Hallsberg Vattendragsnummer: 650250 & 65041 Inventeringsdatum: 27 och 28

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO

Läs mer

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,

Läs mer

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Lilla Å (Mynningen-Musån) 20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet

Läs mer

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen

Läs mer

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Projekt Kullån, Burån och Hovaån Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.

Läs mer

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=

Läs mer

ÖVERSIKT AV VÄSENTLIGA FRÅGOR FÖR FÖRVALTNINGSPLAN I NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT

ÖVERSIKT AV VÄSENTLIGA FRÅGOR FÖR FÖRVALTNINGSPLAN I NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2008-04-15\dagordning\tjänsteutlåtande\15 Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i norra Östersjöns vattendistrikt.doc

Läs mer

Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag Piteälven, Lill-Piteälven, Rokån och Jävreån Potentiella vattenförekomster 517 vattendrag (flödesordning >3) 247 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden

Läs mer

Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag Potentiella vattenförekomster 490 vattendrag (flödesordning >3) 209 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden eller hotspots, ex belastning från punktkällor

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda ) Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO

Läs mer

Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag Alterälven, Aleån och Rosån Potentiella vattenförekomster 50 vattendrag (flödesordning >3) 30 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden eller hotspots,

Läs mer

Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde

Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Ekologisk status i Bottenvikens vattendistrikt Sammanvägd bedömning av Näringsbelastning Försurning

Läs mer

54 Tämnaråns avrinningsområde

54 Tämnaråns avrinningsområde 54 Tämnaråns avrinningsområde Sammanfattning Tämnarån rinner till ora delar genom ett flackt jordbrukslandskap. Den är det nordligae exemplet på ett vattendrag av typen lerslättå. Över hälften av 52 avrinningsområdets

Läs mer

FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE

FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-20 Handläggare: Cecilia Rivard Telefon: 08-508 18 048 Till Farsta stadsdelsnämnd 2009-06-11

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda ) Rydjan St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Lejondalssjön Upplands-Bro kommun Kalmarviken Björkfjärden Namn Rydjan EU_CD (VISS) NW661098-159871 SjöID 661122-159863

Läs mer

Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag

Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag Jakob Walve och Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Från vilka mänskliga verksamheter kommer näringen i Svealandskustens

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

Salems kommun 2014-01-31

Salems kommun 2014-01-31 Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...

Läs mer

Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden

Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden Dnr 2015-017171 Sida 1 (5) Handläggare Juha Salonsaari Enheten för Miljöanalys Telefon: 08-508 287 92 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-12-15 p 23 Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram för

Läs mer

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004

Läs mer

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad

Läs mer

Tillsynsplan enskilda avlopp

Tillsynsplan enskilda avlopp Tillsynsplan enskilda avlopp 2014-2016 Tillsynsplanen avser tillsyn som myndighetsverksamheten bedriver till följd av resultaten från inventering av enskilda ar. Utvecklingsbehov och behov av åtgärder

Läs mer

Hammarskogsån-Danshytteån

Hammarskogsån-Danshytteån Hammarskogsån-Danshytteån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terränkartan: 11f4b, 11f4c och 11f3c Vattenförekomst: SE661976-146120 Kommun: Lindesberg Vattendragsnummer: 122616 Inventeringsdatum: 2 september

Läs mer

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Piteälvens vattenrådsområde VRO 6 Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring - Hållbart utnyttjande - Framtida generationer ska få uppleva

Läs mer

Skellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure -

Skellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure - Skellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure - Skellefteälvens vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr 106-2004/188-AC samt från SMHI Ekologisk

Läs mer

PM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN

PM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN 8 1 Syfte Denna PM avser att beskriva den planerade verksamheten vid Lövstas eventuella påverkan på de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna enligt vattendirektivet. 2 Planerad verksamhet I Mälaren planeras

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Håtunabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Lejondalssjön Kalmarviken Upplands-Bro kommun Björkfjärden Säbyholmsviken Brofjärden Örnässjön Lillsjön Tibbleviken

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 28. Sjöråsån, Mariedalsån och Öredalsån

Sammanställning för åtgärdsområde 28. Sjöråsån, Mariedalsån och Öredalsån Sammanställning för åtgärdsområde 28. Sjöråsån, Mariedalsån och Öredalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som

Läs mer

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets YTTRANDE 1 (8) Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets vattendistrikt (Vattenmyndighetens dnr 537-7197-14) Förutsättningar för yttrandet Eftersom förslaget är mycket omfattande har

Läs mer

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag Principer för miljökvalitetsnormer och undantag 2016-2021 Ekologisk Vad är god status vattenstatus? Bedöms enligt HaV:s föreskrifter 2013:19 Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Olika kvalitetsfaktorer

Läs mer

Norra Östersjöns vattendistrikt

Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndighetens regeringsuppdrag - Finn de områden som göder havet mest - Restaurering av övergödda havsvikar och kustnära sjöar (Ru 51b) Externa regeringsuppdrag - Svenska

Läs mer

Erfarenheter från statusklassning i Sverige

Erfarenheter från statusklassning i Sverige Erfarenheter från statusklassning i Sverige Gunilla Lindgren Samordnare av vattenförvaltningen Länsstyrelsen i Uppsala län +46 18 19 50 15 Gunilla.lindgren@c.lst.se Statusklassning i praktiken En guidad

Läs mer

Fyrkantens vattensrådsområde

Fyrkantens vattensrådsområde Fyrkantens vattensrådsområde VRO 5 Klöverträsk 2009-03-24 Maria Widmark Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring -Hållbartutnyttjande - Framtida generationer ska få

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 18. Ickåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-28 2 18. Ickåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Lillån vid Vekhyttan Figur 1. Lillån vid Vekhyttan Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e3h, 10e3i, 10e2i och 10e1i Vattenförekomst: SE655904-144254 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121086 Inventeringsdatum: 30

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE Rastälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11e4i, 11e3i, 11e3j, 11e2j & 11f2a Vattenförekomst: SE661195-145124 Kommun: Nora och Hällefors Vattendragsnummer: 122405 Inventeringsdatum: 10

Läs mer

Hökesån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Hökesån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F Hökesån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem

Läs mer

Bildades 1959. Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag

Bildades 1959. Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund Bildades 1959 Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag De tre avrinningsområdena

Läs mer

Vad innebär vattendirektivet?

Vad innebär vattendirektivet? Vad innebär vattendirektivet? Hur står det till med vattenkvaliten i Marielundsbäcken i Suseåns avrinningsområde 2013-05-13 Jonas Svensson Samordnare för vattenförvaltningen i Hallands län Vattendirektivet

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren 2017-04-20 Vattendagen Kristianstad Södra Östersjön Miljökvalitetsnormer Anger den kvalitet vattnen ska ha och vid vilken tidpunkt normen ska vara

Läs mer

Bäveån - mynningen i havet till Nordmanneröd

Bäveån - mynningen i havet till Nordmanneröd 20120801 Vattenförekomst Bäveån mynningen i havet till Nordmanneröd EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE647599127716 Vattendrag

Läs mer

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ). Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3

Läs mer

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem? Övergödning Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem? Enligt vattendirektivet: * Den biologi som påverkas av övergödning visar på God eller Hög status Fisk Alger Bottendjur

Läs mer

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F Hornån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen Ekologisk status 2015 Kemisk status 2015 God Ej god Hur ser statusklassningen ut

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Projekt Östersjön-Florsjön

Projekt Östersjön-Florsjön VÄLKOMNA TILL Projektmöte i Rengsjö 2007-10-25 Projektmöte i Rengsjö 2007-10-25 Inledning Nulägesbeskrivning - Aktivitetsöversikt Information från Vattenmyndighetens beredningssekretariat (Joakim Dahl)

Läs mer

Delområde Norra Ångermanlands skogsvattendrag... 7

Delområde Norra Ångermanlands skogsvattendrag... 7 Bilaga 1. Åtgärder per huvudavrinningsområde Innehållsförteckning Delområde Norra Ångermanlands skogsvattendrag... 7 1.1 Vattenförekomsternas status och miljökvalitetsnorm... 8 1.2 Kustavrinningsområde

Läs mer

Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Siljans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för åtgärdsområde

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Vattenplan 2013 2021 Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Målet är att diskutera mål, möjliga åtgärder och förslag till utformning av den reviderade planen. I Eskilstuna vill vi ha ett

Läs mer

Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder

Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder Sjöar och vattendrag Peter Landergren Kustvatten Andreas Pettersson Grundvatten Frida Eklund Ny klassning av Gotlands vatten vattendrag/sjöar Ekologisk

Läs mer

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån 28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån 28/29 - Ume älv/hörnån Grad av episodförsurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha)

Läs mer

Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun

Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten är bestämmelser om kvaliteten på miljön, eller status, i en vattenförekomst. Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens

Läs mer

UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Sangisälvens och Keräsjokis vattenrådsområde - VRO2

UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Sangisälvens och Keräsjokis vattenrådsområde - VRO2 UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Sangisälvens och Keräsjokis vattenrådsområde - VRO2 2009 2015 Åtgärdsprogram för Sangisälvens- och Keräsjokis VRO 2 Underlagsmaterial till Åtgärdsprogram för Bottenvikens

Läs mer

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget. Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:

Läs mer

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Författare: Ulf Lindqvist tisdag 13 augusti 2013 Rapport 2013:30 Naturvatten i Roslagen

Läs mer

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)

Läs mer

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans

Läs mer

Ekologisk landskapsplan Hedlandet

Ekologisk landskapsplan Hedlandet Ekologisk landskapsplan Hedlandet Sveaskog är Sveriges största skogsägare och äger ungefär 14 procent av Sveriges skogar. Skogen med dess tillgångar utgör grunden i Sveaskogs verksamhet, och hållbar utveckling

Läs mer

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1). Svartälven Avrinningsomr.: Gullspångsälv. 61-138 Terrängkartan: 12ed, 11e9d, 11e8d, 11e8e, Vattenförekomst: SE663193-14263 11e7e, 11e7f, 11e6f, 11e5f, 11e2f, 11e2g, 11eg, Vattendragsnummer: 13814 11gh,

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet

Läs mer

2.2 Miljöproblem Övergödning

2.2 Miljöproblem Övergödning Underlagsdokument till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. Arbetsmaterial, Länsstyrelsen i Kalmar län (2012-06-26) Ljungbyån 2.2 Miljöproblem Övergödning Övergödning orsakas av för stora mängder av

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015 Sjöar och vattendrag i åns avrinningsområde 2015 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens

Läs mer

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten 1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502) GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll

Läs mer

Fakta om Göta älv. - En beskrivning av Göta älv och dess avrinningsområde nedströms Vänern

Fakta om Göta älv. - En beskrivning av Göta älv och dess avrinningsområde nedströms Vänern Fakta om Göta älv - En beskrivning av Göta älv och dess avrinningsområde nedströms Vänern 2015 Uppdatering av skriften som gavs ut senast 2005 Ny information, speciellt med tanke på vattenförvaltningen

Läs mer

Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund

Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund 211-5-23 Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund Bildades 1959 för Nyköpingsån; följa vattnets beskaffenhet Medlemmar Medlemmar är Kommuner och landsting, företag och lantbrukare, regleringsföretag och ideella

Läs mer

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER Kolbäcksån Hedströmmen Köpingsån Svartån Örsundaån Sagån Fyrisån Märstaån Arbogaån Oxundaån Råckstaån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Boxholm, Kinda Medeldjup (m): 17

Boxholm, Kinda Medeldjup (m): 17 Områdesbeskrivning är en insjö belägen på gränsen mellan Östergötland och Småland. Större delen av sjön ligger i Östergötland. Arean är 132 km², vilket gör till Sveriges sjuttonde största sjö. Största

Läs mer

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen

Läs mer

Översiktlig miljöbedömning Landsbygd och orter

Översiktlig miljöbedömning Landsbygd och orter Översiktlig miljöbedömning Landsbygd och orter 2018-12-10 L A N D S B Y G D O C H O R T E R Översiktlig miljöbedömning Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer