62 Tyresåns avrinningsområde

Transkript

1 62 Tyresåns avrinningsområde Sammanfattning Tyresåns avrinningsområde på norra Södertörn i Stockholms län har en areal på ca 251 km 2 och omfattar delar av sex kommuner; Stockholm, Huddinge, Haninge, Tyresö, Nacka och Botkyrka. Avrinningsområdet består till stor del av tätort. Tyresån omfattar stora delar av Storstockholms södra förorter och är ett mycket tätbefolkat 210

2 sjösystem med ca invånare. Det finns totalt 6 vattenförekomster, varav tre vattendragssträckor och tre sjöar. Tre vattenförekomster har måttlig status, en har otillfredsställande ekologisk status och en vattenförekomst har dålig ekologisk status. Tyresåns avrinningsområde Tyresåns avrinningsområde på norra Södertörn i Stockholms län har en areal på ca 251 km 2 och omfattar delar av sex kommuner; Stockholm, Huddinge, Haninge, Tyresö, Nacka och Botkyrka. Avrinningsområdet består till stor del av tätort, hela 49 % av avrinningsområdet är anlagda ytor, samt skog 38 %, jordbruksmark 4 % och sjöyta 6 %. Andelen jordbruksmark är liten med få gårdar medan antalet små hästgårdar är förhållandevis stort. Avrinningsområdet är sjörikt med ett trettiotal sjöar varav tre är vattenförekomster; Drevviken, Magelungen och Orlången. Sjösystemet mynnar i Kalvfjärden som är en av flera trösklade havsvikar innan den mer öppna Gränöfjärden. Tyresån omfattar stora delar av Storstockholms södra förorter och är ett mycket tätbefolkat sjösystem med ca invånare. Statistik för Tyresåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Stockholms län Stockholm, Huddinge, Tyresö, Haninge, Nacka och Botkyrka kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek 251,4 km 2 Befolkning inom tätort utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark 48,9 % -skogsmark 37,7 % -jordbruksmark 4,0 % -vatten 6,1 % Medelvattenföring 2,05 m 3 /s Normal högvattenföring 9,2 m 3 /s Normal lågvattenföring ds Antal vattenförekomster 6 st -varav vattendragssträckor 3 st -varav sjöar 3 st Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 (7) st -fågeldirektivet 1 st -habitatdirektivet 6 st -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten 4 st -badplatser enl. badvattendirektivet 10 st -fiskdirektivet 0 % av avrinningsområdet -nitratkänsliga områden 100 % av avrinningsområdet -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) 100 % av avrinningsområdet 211

3 Statistik för Tyresåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Stockholms län Stockholm, Huddinge, Tyresö, Haninge, Nacka och Botkyrka kommuner. (Forts.) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk 0 st -övriga 5 st Enskilda avlopp Klassade förorenade områden med vattenpåverkan 20 st Oklassade misstänkta förorenade områden med vattenpåverkan 604 st Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * 11 st 12 st 73 st /N Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer st st st 212

4 Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög 0 -god 0 -måttlig 3 -otillfredsställande 1 -dålig 1 Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 0 I risk 5 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status

5 62/63 Avrinningsområdet mellan Tyresån och Trosaån Sammanfattning Området ligger i Botkyrka, Haninge, Nynäshamns och Södertälje kommuner och omfattar ett stort antal mindre vattendrag som mynnar i Östersjön. Folkmängden 214

6 uppgår till invånare. Tillsammans omfattar området km 2 och utgörs av 60 % skog, 19 % jordbruksmark, 6 % tätort och 3 % vattenyta. Den procentuella fördelningen varierar mellan de enskilda avrinningsområdena. De södra avrinningsområdena belägna i Södertälje kommun har till exempel en högre andel åkermark, medan de norra avrinningsområdena domineras av skogsmark. Stora delar av Södertälje stad är belägen inom detta område. Större avrinningsområden är Åbyån, Skillebyån, Moraån, Bränningeån, Saxbroån (Kagghamraån), Fitunaån, Muskån (Hammerstaån), Vitsån, Husbyån och Åvaån. Inom dessa avrinningsområden finns relativt få större sjöar men ett flertal mindre sjöar. Inom Skeboåns avrinningsområde finns 60 sjöar. Det finns totalt 17 vattenförekomster, varav 11 vattendragssträckor och sex sjöar. En vattenförekomst har hög status, en vattenförekomst har god status, 11 vattenförekomster har måttlig status, två har otillfredsställande status och en vattenförekomst har dålig ekologisk status. Avrinningsområdet mellan Tyresån och Trosaån Området ligger i Botkyrka, Haninge, Nynäshamns och Södertälje kommuner och omfattar ett stort antal mindre vattendrag som mynnar i Östersjön. Folkmängden uppgår till invånare. Tillsammans omfattar området km 2 och utgörs av 60 % skog, 19 % jordbruksmark, 6 % tätort och 3 % vattenyta. Den procentuella fördelningen varierar mellan de enskilda avrinningsområdena. De södra avrinningsområdena belägna i Södertälje kommun har till exempel en högre andel åkermark, medan de norra avrinningsområdena domineras av skogsmark. Stora delar av Södertälje stad är belägen inom detta område. Större avrinningsområden är Åbyån, Skillebyån, Moraån, Bränningeån, Saxbroån (Kagghamraån), Fitunaån, Muskån (Hammerstaån), Vitsån, Husbyån och Åvaån. Inom dessa avrinningsområden finns relativt få större sjöar men ett flertal mindre sjöar. Inom Skeboåns avrinningsområde finns 60 sjöar. Det finns totalt 17 vattenförekomster, varav 11 vattendragssträckor och sex sjöar. Statistik för avrinningsområdet mellan Tyresån och Trosaån. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek 1018,8 km 2 Befolkning inom tätort utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark 6,1 % -skogsmark 59,9 % -jordbruksmark 19,2 % -vatten 2,8 % Medelvattenföring ds Normal högvattenföring ds Normal lågvattenföring ds Antal vattenförekomster 17 st -varav vattendragssträckor 11 st -varav sjöar 6 st 215

7 Statistik för avrinningsområdet mellan Tyresån och Trosaån. (Forts.) Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura fågeldirektivet -habitatdirektivet -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Klassade förorenade områden med vattenpåverkan (klass 1+2) Oklassade misstänkta förorenade områden med vattenpåverkan (28) st 3 st 25 st 20 st 6 st 0 % av avrinningsområdet 93 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 4 st 11 st 15 st 782 st Vattenföretag Dammar 27 st Övriga vandringshinder 52 st Dikningsföretag/markavvattningsföretag 259 st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög 1 -god 1 -måttlig 11 -otillfredsställande 2 -dålig 1 Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 2 I risk 14 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status

8 63 Trosaåns avrinningsområde Sammanfattning Trosaåns avrinningsområde är 572 km 2 stort och består av 21 % åker- och betesmark, 55 % skog och 12 % vatten. Den odlade marken har sin tyngdpunkt i områdets centrala och södra delar i anslutning till sprickdalarna och områdets större sjöar. I avrinningsområdet finns 162 stycken sjöar som är större än en hektar samt 21 vattendrag med en 217

9 sammanlagd längd på 87,5 km. Det bor totalt ca personer i avrinningsområdet, varav ungefär tre fjärdedelar är bosatta i tätort. Tio av avrinningsområdets sjöar och tolv vattendrag/vattendragsträckor är vattenförekomster. I Trosaåns avrinningsområde finns sju områden som är skyddade genom habitatdirektivet. Två av dessa områden skyddas även av fågeldirektivet. Det finns en badplats, Bergabadet vid Bergasjön, som är upptagen i badvattendirektivet. Inom avrinningsområdet finns sjön Lockvattnet, som utgör en ytvattentäkt. Det finns även tre grundvattenbaserade dricksvattentäkter. Hela avrinningsområdet är upptaget som avloppskänsligt ur fosforhänseende, medan ungefär 30 % klassas som nitratkänsligt område enligt nitratdirektivet. Generellt är statusen i avrinningsområdet måttlig eller sämre. Endast en av tio sjövattenförekomster, Skillötsjön, har god status medan resterande har måttlig eller sämre. Vad gäller vattendragen uppnår endast två sträckor, Trosaån strax nedströms Klämmingen samt bäcken som avvattnar Skillötsjön god status. Bäcken som avvattnar Skillötsjön är dessutom torrlagd under nederbördsfattiga somrar. Inom Trosaåns avrinningsområde finns två kommunala reningsverk, Gnesta och Vagnhärad, samt två större industrier etablerade. Förutom utsläpp från punktkällor tar vattenrecipienterna emot diffusa utsläpp från jordbruk och enskilda avlopp. 158 områden är identifierade som misstänkt förorenade enligt länsstyrelsens uppgifter, men endast ett fåtal av dessa har genomgått närmare granskning för att bekräfta misstanken. Det finns över 20 dämmen inom området och omkring 56 torrläggnings- och sjösänkningsföretag. Dessa påverkar hydromorfologin i området och bidrar tillsammans med bland annat jordbruket till vattensystemets näringsstatus. Delar av åsystemet utgör populära kanotleder och Trosaån erbjuder på sina håll rika möjligheter till fritidsfiske. Sex kommunala badplatser finns i området varav en, Bergabadet, är fastställd som rekreationsvatten enligt Badvattendirektivet. Samtliga 22 vattenförekomster i Trosaåns avrinningsområde bedöms vara i risk att inte nå god status Generellt utgör jord- och skogsbruket samt enskilda avlopp de största riskfaktorerna i systemet. Samtliga förekomster är också näringspåverkade, vilket präglar statusen hos vattenförekomsterna i systemet. Andra risker är markanvändningen utmed vattendragen, avloppsreningsverk samt vandringshinder, bl.a. i Trosaåns kustmynnande delsträcka. Trosaåns avrinningsområde Trosaåns avrinningsområde tillhör Sveriges mellersta skogsområde. Karaktäristiskt för detta område är landskapets blandade brutenhet, myrar och morän samt förekomsten av många små sjöar. Avrinningsområdet har sitt källområde i Mälarmården strax söder om Åkers styckebruk. Mälarmården har formats av Gripsholmsförkastningen som löper i öst-västlig riktning och utgör en av de mest betydelsefulla ledlinjerna i det sörmländska landskapet. Den bildar en tydlig gräns mellan Mälarmårdens bergbundna höjdsträckning och det flackare Mälardalsområdet i norr. Från ett flertal mindre skogssjöar på Mälarmården rinner vattnet söderut i genom flera sprickdalar, inramade av bergs- och moränhöjder för att slutligen mynna i Östersjön vid Trosa. Strängnäsåsen löper genom 218

10 hela avrinningsområdet i en sådan sprickdal. Trosaåns avrinningsområde är 572 km 2 stort och består av 21 % åker- och betesmark, 55 % skog och 12 % vatten. Den odlade marken har sin tyngdpunkt i områdets centrala och södra delar i anslutning till sprickdalarna och områdets större sjöar. I avrinningsområdet finns 162 stycken sjöar som är större än en hektar samt 21 vattendrag med en sammanlagd längd på 87,5 km. Det bor totalt ca personer i avrinningsområdet, varav ungefär tre fjärdedelar är bosatta i tätort. Tio av avrinningsområdets sjöar och tolv vattendrag/vattendragssträckor är vattenförekomster. Statistik för Trosaåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Södermanlands och Stockholms län och berör Gnesta, Trosa, Södertälje, Strängnäs och Nyköpings kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek 572 km2 Befolkning inom tätort st -utanför tätort 4297 st Markanvändning -bebyggd mark 2,4 % -skogsmark 55,3 % -jordbruksmark 21,3 % -vatten 11,9 % Medelvattenföring 3,7 m3/s Normal högvattenföring 10,5 m3/s Normal lågvattenföring Data saknas Antal vattenförekomster 22 st -varav vattendragssträckor 12 st -varav sjöar 10 st Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Habitatdirektivet 7 st - Fågeldirektivet 2 st -dricksvattenförekomster-ytvatten 1 st -dricksvattenförekomster-grundvatten 3 st -badplatser enl. badvattendirektivet 1 st -fiskdirektivet 0 % av avrinningsområdet -nitratkänsliga områden 32 % av avrinningsområdet -avloppsvattenkänsliga områden 100 % av avrinningsområdet Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk (EMIR) -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag 2 st 3 st Ca 1600 st 37 st 24 st (alla vfk är inte inv.) 2 st (alla vfk är inte inv.) 56 st 219

11 Statistik för Trosaåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Södermanlands och Stockholms län och berör Gnesta, Trosa, Södertälje, Strängnäs och Nyköpings kommuner. (Forts.) Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * /N st st st 2 st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Skyddade områden I Trosaåns avrinningsområde finns sju områden som är skyddade genom habitatdirektivet. Två av dessa områden skyddas även av fågeldirektivet. Det finns en badplats, Bergabadet vid Bergasjön, som är upptagen i badvattendirektivet. Inom avrinningsområdet finns sjön Lockvattnet, som utgör en ytvattentäkt. Det finns även tre grundvattenbaserade dricksvattentäkter. Hela avrinningsområdet är upptaget som avloppskänsligt ur fosforhänseende, medan ungefär 30 % klassas som nitratkänsligt område enligt nitratdirektivet. Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av de Natura 2000-områden som finns i avrinningsområdet. 220

12 Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög 0 -god 4 -måttlig 14 -otillfredsställande 2 -dålig 2 Generellt är statusen i avrinningsområdet måttlig eller sämre. Endast en av tio sjövattenförekomster, Skillötsjön, har god status medan resterande har måttlig eller sämre. Vad gäller vattendragen uppnår endast två sträckor, Trosaån strax nedströms Klämmingen samt bäcken som avvattnar Skillötsjön god status. Bäcken som avvattnar Skillötsjön är dessutom torrlagd under nederbördsfattiga somrar. Fisk Endast Frösjön utanför Gnesta är inventerad med avseende på fisk och uppnår god status. Bottenfauna En delsträcka i Trosaåns översta lopp samt Väla å är klassade på parametern bottenfauna. Trosaåns övre lopp uppnår hög status medan Väla å är klassad till dålig status. Vattenförekomsterna Frösjön och Långsjön uppnår måttlig status medan Storsjön endast uppnår otillfredsställande status. Makrofyter Vattenförekomsten Övre Gällringen är klassad till god status avseende makrofyter. Växtplankton Långsjön och Storsjön är klassade och uppnår måttlig respektive otillfredsställande status. Påväxtalger Sex av sju inventerade vattendragssträckor är klassade till måttlig status. Endast Trosaåns nedre lopp mellan Sillen och havet har god status. Fysikalisk-kemiska faktorer Sjöarna Långsjön och Skillötsjön är klassade till god status medan övriga sjöar har måttlig eller dålig status. Sjön Klämmingen har generellt god vattenkvalitet, men dåliga syrgasföhållanden sänker sjön till måttlig status. Parametern siktdjup visar att Klämmingen har hög status medan Sillen och Storsjön har måttlig status respektive otillfredsställande status. Endast vattendragen Trosaån strax nedströms Klämmingen samt bäcken som avvattnar Skillötsjön har sammanvägt god status avseende allmänna förhållanden. 221

13 Resterande vattendragsträckor har måttlig eller sämre status främst till följd av höga närsaltshalter. Inga vattenförekomster i avrinningsområdet har bekymmer med försurning. Däremot finns ett antal mindre sjöar som är upptagna inom kalkningens målområden. Hydromorfologiska faktorer Trosaåns avrinningsområde är kraftigt påverkat av mänskliga aktiviteter i större delen av området. Detta framgår genom klassningen av markanvändning i närmiljön där ingen av sjöarna får högre status än måttlig och endast ett av vattendragen, Trosaån nedströms Klämmingen, når god status. Måttlig status innebär att mer än 20 % av närmiljön består av artificiell mark. För framförallt vattendragsträckorna är mer än 40 % artificiell mark. Vad gäller kontinuitet, förekomsten av artificiella hinder samt fragmenteringsgrad ser bilden inte heller särskilt positiv ut. Tre av sex klassade vattendragsträckor har dålig status för parametern kontinuitet främst till följd av att barriäreffekten är stor. Barriäreffekt visar hur stor del av en sträcka som är vandringsbar innan första vandringshindret. Trosaåns huvudfåra är exempelvis vandringsbar till mindre än 25 % av sträckan innan det första definitiva vandringshindret. Klassningen av vandringshinder tyder på att det i alla sex klassade sträckor finns vandringshinder inom eller i anslutning till sträckan. Påverkan och miljöproblem EMIR-data klargör att det inom Trosaåns avrinningsområde finns två kommunala reningsverk, Gnesta och Vagnhärad. Dessutom finns två större industrier etablerade i området. Förutom utsläpp från punktkällor tar vattenrecipienterna emot diffusa utsläpp från jordbruk och enskilda avlopp. 158 områden är identifierade som misstänkt förorenade inom området enligt länsstyrelsens uppgifter, men endast ett fåtal av dessa har genomgått närmare granskning för att bekräfta misstanken. Det finns över 20 dämmen inom området och omkring 56 torrläggnings- och sjösänkningsföretag. Dessa påverkar hydromorfologin i området och bidrar tillsammans med bland annat jordbruket till vattensystemets näringsstatus. En källfördelningsanalys med hjälp av data från PLC5 visar att jordbruket är den enskilt största källan till belastning av både fosfor och kväve. Avseende kväve kommer skogsbruket tillsammans med reningsverken på andra plats medan fosforbelastningen till näst största del härrör från enskilda avlopp. I figur 1 och 2 framgår fördelningen av kväve respektive fosfor från de större källorna i avrinningsområdet. Statusen i avrinningsområdets sjöar och vattendrag speglar i stort den påverkan som kan förväntas genom markanvändningen i området. De centrala delarna kring Storsjön, Nyckelsjön och Avlasjön domineras av jordbruk och där är statusen måttlig eller sämre. Områdena kring Klämmingens norra strand samt Långsjön domineras av skogsmark vilket speglas i en generellt högre status. 222

14 Inga vattenförekomster i avrinningsområdet har bekymmer med försurning. Däremot finns ett antal mindre sjöar som är upptagna inom kalkningens målområden. I de bergiga skogsmarkerna (som är en del av förkastningszonen Mälarmården) är sjöarna ofta försurningskänsliga. Källfördelning Kväve (PLC5) ARO 63 Myr Skog Öppen mark ordbruk Atmosfärisk dep Enskilda avlopp Dagvatten Reningsverk Figur1. Källfördelning av kväve i Trosaån Källfördelning Fosfor (PLC5) ARO 63 Myr Skog Öppen mark Atmosfärisk dep Reningsverk Dagvatten ordbruk Enskilda avlopp Figur 2. Källfördelning av fosfor i Trosaån 223

15 Vattentjänster samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Vattensystemets vackraste platser används flitigt för friluftsaktiviteter. Delar av åsystemet utgör populära kanotleder och Trosaån erbjuder på sina håll rika möjligheter till fritidsfiske. Sex kommunala badplatser finns i området varav en, Bergabadet, är fastställd som rekreationsvatten enligt Badvattendirektivet. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Den översiktliga riskanalys som har gjorts för vattenförekomsterna har utgått från tillgänglig data för markanvändning, uppgifter om förorenade markområden, data från EMIR för A och B-verksamheter och en översiktlig kartering av enskilda avlopp som genomförts i Södermanlands län. Detta har vägts samman med de statusklassningar som gjorts för vattenförekomsterna avseende ekologi, markanvändningen i närområdet samt kontinuitet. Samtliga vattenförekomster i Trosaåns avrinningsområde bedöms vara i risk att inte nå god status Generellt utgör jord- och skogsbruket samt enskilda avlopp de största riskfaktorerna i systemet, samtliga förekomster är också näringspåverkade. Invid Frösjön, Klämmingen och Sillen ligger samhällen med förorenade markområden och miljöfarliga verksamheter i närområdet. Samma sak gäller Trosaån som i sin kustmynnande delsträcka passerar Trosa samhälle. För vattendragen utgör generellt markanvändningen i närområdet en riskfaktor. Två avloppsreningsverk ligger också inom systemet. Även vandringshinder som dämmen m.m. bildar en risk för framtida status i Trosaåns kustmynnande delsträcka samt i delsträckorna norr om Nyckelsjön. Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk - I risk 22 Potentiella KMV/AV - *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status

16 64 Svärtaåns avrinningsområde Sammanfattning Svärtaåns avrinningsområde omfattas av Nyköpings, Trosa och Gnesta kommuner i Södermanlands län. Det bor ca 3000 stycken personer i området varav ca 900 stycken bor i tätort. Avrinningsområdet är 372 km² stort och består till 57 % av skogsmark,

17 % av åker- och betesmark och ca 7 % av vatten. Totalt finns 19 vattenförekomster varav åtta är sjöar och elva är vattendragsträckor. I Svärtaåns avrinningsområde finns sju områden som är skyddade genom habitatdirektivet. Tre av dessa områden skyddas även av fågeldirektivet. Det finns inga badplatser som är upptagna i badvattendirektivet och inte heller några ytvattentäkter. Däremot finns det fyra grundvattenbaserade dricksvattentäkter. Hela avrinningsområdet är upptaget som avloppskänsligt ur fosforhänseende, medan ungefär 44 % klassas som nitratkänsligt område enligt nitratdirektivet. Generellt sett kan man se att statusen förändras till det sämre ju längre ned i systemet man kommer i och med ökad påverkan från framförallt jordbruk och avlopp. Sjöarna Likstammen, Stortrön och Stensjön har god status, medan övriga sjöar har måttlig eller otillfredsställande status. Samtliga vattendragsträckor har måttlig eller sämre status. Den huvudsakliga påverkan i avrinningsområde härrör från jord- och skogsbruk samt enskilda avlopp. Det saknas större industrier av A- och B-karaktär inom avrinningsområdet. Belastningen är till största del av en mer diffus karaktär. Försurningsproblematiken är koncentrerad till de perifera delarna av avrinningsområdet och till största del knutet till de mindre vattnen. Fisket i avrinningsområdet är koncentrerat kring några av de större sjöarna där främst fritidsfiske efter gös, gädda och abborre förekommer. Alla sjöar och vattendrag i avrinningsområdet utom en sjö, Likstammen, bedöms vara i risk att inte nå god vattenstatus För alla sjöar är det främst jordbruk och enskilda avlopp som är riskfaktorerna, för två sjöar är det försurning. Huvudparten av vattendragsträckorna är bedömda utefter att de är klassade i måttlig eller sämre status. Svärtaåns avrinningsområde Svärtaåns avrinningsområde omfattas av Nyköpings, Trosa och Gnesta kommuner i Södermanlands län. Det bor ca 3000 stycken personer i området varav ca 900 stycken bor i tätort. Avrinningsområdet är 372 km² stort och består till 57 % av skogsmark, 25 % av åkeroch betesmark och ca 7 % av vatten. Genom blockrörelser har det sörmländska landskapet fått en förhållandevis bruten topografi och delvis förlorat den karaktär av slättland som vanligen präglar områden på andra håll i landet där urbergspeneplanet förekommer mer orubbat. I de sänkor som bildats i jordskorpan ligger den odlingsbara marken och den är förhållandevis jämnt fördelad över avrinningsområdet. Svärtaån har två huvudgrenar som rinner samman vid sjön Runnviken och vidare söderut mot mynningen i Sjösafjärden och Östersjön. Vattnet rör sig till största delen genom glesbebyggda skogsområden med däremellan insprängda områden med odlad jord, huvudsakligen belägna omkring sjöarna och vattendragen. I avrinningsområdet finns 59 stycken sjöar större än en hektar varav åtta stycken är vattenförekomster. Elva stycken vattendrag/vattendragssträckor är vattenförekomster. 226

18 Statistik för avrinningsområdet. Avrinningsområdet ligger i Södermanlands län och berör kommunerna, Nyköping, Trosa och Gnesta. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek 372 km 2 Befolkning 3339 st -inom tätort 929 st -utanför tätort 2410 st Markanvändning -bebyggd mark 0,5 % -skogsmark 57 % -jordbruksmark 24,9 % -vatten 6,7 % Medelvattenföring 2,7 m 3 /s Normal högvattenföring 10 m 3 /s Normal lågvattenföring Data saknas Antal vattenförekomster 19 st -varav vattendragssträckor 11 st -varav sjöar 8 st Skyddade områden enligt EU-lagstiftning - Habitatdirektivet 7 st - Fågeldirektivet 3 st -dricksvattenförekomster-ytvatten 0 st -dricksvattenförekomster-grundvatten 4 st -badplatser enl. badvattendirektivet 0 st -fiskdirektivet 0 % av avrinningsområdet -nitratkänsliga områden 44 % av avrinningsområdet -avloppsvattenkänsliga områden 100 % av avrinningsområdet Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk (EMIR) -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag 0 st 1 st Ca 1279 st 16 st 9 st (alla vfk är inte inv.) 4 st (alla vfk är inte inv.) 39 st Miljöproblem /N -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter? -vattenuttag? -flödesförändringar? -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar 227

19 Statistik för avrinningsområdet. Avrinningsområdet ligger i Södermanlands län och berör kommunerna, Nyköping, Trosa och Gnesta. (Forts.) Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning st -bevattning st Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar 0 st Sjöfart - -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar - Fritidsbåtar Begränsat Rekreation -fiskevatten - -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Skyddade områden I Svärtaåns avrinningsområde finns sju områden som är skyddade genom habitatdirektivet. Tre av dessa områden skyddas även av fågeldirektivet. Det finns inga badplatser som är upptagna i badvattendirektivet och inte heller några ytvattentäkter. Däremot finns det fyra grundvattenbaserade dricksvattentäkter. Hela avrinningsområdet är upptaget som avloppskänsligt ur fosforhänseende, medan ungefär 44 % klassas som nitratkänsligt område enligt nitratdirektivet. Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av de Natura 2000-områden som finns i avrinningsområdet. Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög 0 -god 3 -måttlig 12 -otillfredsställande 2 -dålig 0 228

20 Generellt sett kan man se att statusen förändras till det sämre ju längre ned i systemet man kommer i och med ökad påverkan från framförallt jordbruk och avlopp. Sjöarna Likstammen, Stortrön och Stensjön har god status, medan övriga sjöar har måttlig eller otillfredsställande status. Samtliga vattendragsträckor har måttlig eller sämre status. Fisk Det är endast sjön Stortrön som är inventerad och klassad avseende kvalitetsfaktorn fisk och uppnår god status. Det vore önskvärt att inventera Svärtaån med hjälp av elfiske då vattendraget mynnar i havet och teoretiskt kan hysa bestånd av havsvandrande öring. Två av åns biflöden hyser dessutom den skyddsvärda fiskarten grönling. Bottenfauna Stortrön når hög status med avseende på bottenfauna, medan den nedströms liggande Sticksjön är klassad till god status. Den ännu längre ned i systemet liggande Runnviken får endast otillfredsställande status. Bottenfaunaklassningarna speglar relativt väl den förväntade bilden av ökad påverkan från framförallt övergödning. Makrofyter Sjöarna Likstammen och Stortrön är inventerade med avseende på makrofyter och båda sjöarna är klassade till god status för denna kvalitetsfaktor. Trots Likstammens goda status bör det nämnas att vissa vikar har uppvisat tendenser av ökad närsaltspåverkan vilket kan skönjas i vattenvegetationen. Växtplankton Sjön Runnviken är den enda vattenförekomsten som är klassad avseende växtplankton. Den har otillfredsställande status och var vid inventeringstillfället kraftigt påverkad av algblomning. Påväxtalger Av fyra inventerade sträckor har tre måttlig status och en, Sätterstabäcken som avvattnar Likstammen, har god status. Fysikalisk-kemiska faktorer Vad gäller vattendragen har majoriteten måttlig status vad gäller de sammanvägda allmänna förhållandena. Endast en inventerad sträcka, bäcken mellan Stortrön och Sticksjön, skiljer sig från mängden och har otillfredsställande status vilket beror på försurning. Sjöarna visar en motsvarande bild med majoriteten i måttlig eller sämre status, främst beroende på närsaltspåverkan. I de mer perifera och skogrika övre delarna av avrinningsområdet har sjöarna god status, med undantag av Sticksjön som har måttlig status. Förutom Storån och bäcken mellan Stortrön och Sticksjön som har god status har samtliga inventerade vattendragsträckor i avrinningsområdet måttlig eller otillfredsställande status med avseende på fosfor. Vad gäller sjöarna i de centrala delarna av avrinningsområdet har samtliga måttlig till otillfredsställande status medan Likstammen har god status och Stortrön hög. En katt bland hermelinerna utgör den lilla Sticksjön som har måttlig status med avseende på fosfor trots att den ligger högt upp i avrinningsområdet och inte är särskilt påverkad av jordbruk. 229

21 Siktdjup och syrgas är endast klassat i två sjöar i avrinningsområdet. Likstammen uppnår hög status för siktdjup och Runnviken uppnår hög status för syrgas. Storån och bäcken mellan Stortrön och Sticksjön har otillfredsställande status enligt en bedömning av försurningspåverkan enligt de gamla bedömningsgrunderna. Hydromorfologiska faktorer Svärtaåns avrinningsområde är kraftigt påverkat av mänskliga aktiviteter främst i de nedre och centrala delarna. Detta framgår exempelvis genom klassningen av markanvändning i närmiljön där större delen av vattendragsträckorna får dålig status. Detta innebär att mer än 60 % av närmiljön längs vattendragen består av artificiell mark. Läget för sjöarna ser något bättre ut där fyra av sju klassade får god status eller bättre vilket innebär att mindre än 20 % av närområdet består av artificiell mark. Vad gäller kontinuitet, förekomsten av artificiella hinder samt fragmenteringsgrad ser bilden inte heller särskilt positiv ut. Tre av fyra klassade vattendragsträckor har endast måttlig status till följd av förekomsten av vandringshinder. Parametern barriäreffekt visar hur stor del av en sträcka som är vandringsbar innan första vandringshindret. Svärtaåns huvudfåra har endast måttlig status, vilket innebär att upp till 50 % av vattendraget kan vara avsnört för vandrade fisk. Påverkan och miljöproblem Inga större industrier finns etablerade inom avrinningsområdet utan den huvudsakliga påverkan härrör från jordbruk. Enligt EMIR finns ett större jordbruk som är klassad som B-anläggning etablerad inom avrinningsområdet, i övrigt saknas större enskilda belastningskällor som är A- och B-klassade och införda i EMIR. Däremot är den diffusa belastningen från exempelvis jord-, och skogsbruk desto större. En källfördelningsanalys med hjälp av data från PLC5 visar att jordbruket är den enskilt största källan till belastning av både fosfor och kväve. Avseende kväve kommer skogsbruket på andra plats medan skog och enskilda avlopp bidrar med ungefär lika mycket belastning vad gäller fosfor. I figur 1 och 2 framgår fördelningen av fosfor respektive kväve från de större källorna i avrinningsområdet. Statusen i avrinningsområdets sjöar och vattendrag speglar i stort den påverkan som kan förväntas genom markanvändningen i området. De centrala delarna domineras av jordbruk och där är statusen måttlig eller sämre. Högre upp i de perifera delarna av avrinningsområdet är belastningen mindre vilket medför att statusen på sjöarna är högre. Lokal belastning kan dock ha relativt stor inverkan i mindre vattenförekomster vilket kan anas i exempelvis Sticksjön som trots sitt läge har måttlig status. Det finns 9 stycken större dämmen inom avrinningsområdet och nästan 40 stycken torrläggnings- och sjösänkningsföretag. Dessa påverkar vattnets flöde och bidrar tillsammans med bl. a. jordbruket till vattensystemets näringsstatus. 230

22 Källfördelning Kväve (PLC5) ARO 64 Myr Skog Öppen mark ordbruk Atmosfärisk dep Reningsverk Dagvatten Enskilda avlopp Figur 1. Källfördelning av kväve i Svärtaåns avrinningsområde. Källfördelning Fosfor (PLC5) ARO 64 Myr Skog Öppen mark ordbruk Atmosfärisk dep Reningsverk Dagvatten Enskilda avlopp Figur 2. Källfördelning av fosfor i Svärtaåns avrinningsområde. Under år 2006 transporterade Svärtaån 9 ton fosfor och 130 ton kväve till Sjösafjärden och Östersjön (figur 3). TRANSPORT I SVÄRTAÅN ÅR 2006 MYNNINGSSTATION (B23) mängd (kg) Totalfosfor Totalkväve månad Figur 3. Uttransport av kväve och fosfor från Svärtaån till Östersjön. 231

23 I avrinningsområdets nordliga och perifera delar är ett fåtal av de mindre och brunfärgade skogssjöarna försurade eller försurningskänsliga. Vattenförekomsterna Stortrön och Sticksjön är upptagna som målområden för kalkning. Dock har båda sjöarna fått god status enligt bedömningen för försurning enligt de gamla bedömningsgrunderna. Däremot har vattendragen Storån och bäcken mellan Stortrön och Sticksjön otillfredsställande status. Vattentjänster samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Vattnet i avrinningsområdet utnyttjas för flera olika vattentjänster. Här finns fem skyddsområden för vattentäkter och fyra grundvattenbaserade dricksvattentäkter. I och med relativt stora jordbruksarealer inom avrinningsområdet används vattnet både till bevattning av gröda och boskap och som recipient till utsläpp från jordbruken. Huvuddelen av befolkningen bor utanför tätort vilket medför att andelen enskilda avlopp per innevånare är relativt hög inom avrinningsområdet vilket medför att vattnen utgör potentiella recipienter för framförallt fosfor. Fisket i avrinningsområdet är koncentrerat kring några av de större sjöarna där främst fritidsfiske efter gös, gädda och abborre förekommer. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Den översiktliga riskanalys som har gjorts för vattenförekomsterna har utgått från tillgänglig data för markanvändning, uppgifter om förorenade markområden, EMIR och avloppskartering. Detta har vägts samman med de statusklassningar som gjorts för vattenförekomsterna avseende ekologi, markanvändningen i närområdet samt kontinuitet. Alla sjöar och vattendrag i avrinningsområdet utom en sjö, Likstammen, bedöms vara i risk att inte nå god vattenstatus För alla sjöar är det främst jordbruk och enskilda avlopp som är riskfaktorerna, för två sjöar är det försurning. För Likstammen kan eventuellt skogsbruk vara en riskfaktor. Alla vattendragsträckor utom en är bedömda utefter att de är klassade i måttlig eller sämre status, för en sträcka är riskfaktorerna försurning och skogsbruk. Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 0 I risk 17 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status

24 65 Nyköpingsåns avrinningsområde Sammanfattning Avrinningsområdet ligger i Nyköping, Katrineholm, Vingåker, Eskilstuna, Strängnäs, Flen, Gnesta, Oxelösund, Hallsberg, Askersund, Örebro, Finspång och Norrköping kommuner och mynnar i Östersjön. Avrinningsområdet är 3631 km², ca 10 % av 233

25 vattendistriktets yta. Markanvändningen utgörs till drygt hälften av skog, ca 19 % utgörs av åkermark och ca 13 % är vattenområden. Vattensystemet hyser ovanliga och fridlysta arter, så som tjockskalig målarmussla och mal. Det finns tjugofyra Natura 2000-områden med vattenanknytning i området. Det finns åtta badplatser som är upptagna i badvattendirektivet och två ytvattentäkter. Det finns även 20 grundvattenbaserade dricksvattentäkter. Hela avrinningsområdet är upptaget som avloppskänsligt ur fosforhänseende, medan ungefär 18 % klassas som nitratkänsligt område enligt nitratdirektivet. Den största andelen av vattenförekomsterna ligger inom måttlig klass. Det är svårt att urskilja några generella mönster vad gäller status inom avrinningsområdet i och med att miljöpåverkan varierar från försurning i de perifera skogsdominerade delarna i sydväst till övergödning i de centrala jordbruksdominerade områdena. Området har mer eller mindre försurningskänsliga vatten i de högre belägna skogstrakterna och ökad näringsrikedom ju större inslaget blir av jordbruksmark och antal boende. Inom avrinningsområdet finns 8 avloppsreningsverk och drygt tjugo B- anläggningar med utsläpp till vatten, varav nästan hälften är större gårdar. Det finns över 70 större dämmen inom området och ca 200 torrläggnings- och sjösänkningsföretag. Det finns 41 kommunala badplatser, varav sju är fastställda som rekreationsvatten enligt Badvattendirektivet. I övrigt nyttjas sjöarna och vattendragen för vattenuttag till bl.a. dricksvatten, bevattning och i industriella processer. De större sjöarna nyttjas för fritidsfiske och i Nyköpingsån fiskas havsöring i de nedre delarna strax innan utflödet mot havet. Den enda sjön i avrinningsområdet som bedöms behålla sin goda vattenstatus till 2015 är Holpen, som ligger i Östergötlands län. Påverkan bedöms vara låg och sjön ligger högt i avrinningsområdet. Påverkan från framförallt övergödning bedöms vara så pass hög att det inte är troligt att övriga sjöar i avrinningsområdet behåller en god status till Sjöar som redan i dagsläget har en måttlig eller sämre status bedöms inte kunna nå god status innan Tre vattendragssträckor bedöms behålla god vattenstatus Dessa är Husbyån, eller Natån, mellan sjön Naten och Båven samt två delsträckor av Tisnare Kanal där den översta delen av vattendragssträckan i praktiken består av sjöarna Stensjön och Malmsjön. Påverkan för dessa vattendragssträckor bedöms vara låg och de ligger högt i avrinningsområdet. Då vattendragssträckorna i sitt lopp rinner genom områden med ibland många påverkanskällor i form av framförallt jordbruk och enskilda avlopp men även reningsverk, industrier och förorenade områden blir den sammanvägda belastningen relativt hög. Detta bidrar starkt till att få vattendrag bedöms nå eller behålla god status till Nyköpingsåns avrinningsområde Nyköpingsån är det näst största huvudavrinningsområdet i Norra Östersjöns vattendistrikt. I norr avgränsas avrinningsområdet mot Norrström av bergryggen Mälarmården som har bildats av flera parallella förkastningar. Gripsholmsförkastningen är den mest utmärkande och löper i öst-västlig riktning genom hela länet. I söder 234

26 avgränsas avrinningsområdet bl.a. av Kolmårdens förkastning och sprickdalar som löper i nordvästlig riktning upp mot Hjälmaren i norr. Mellan dessa områden karaktäriseras landskapet av en blandad brutenhet där endast smärre partier är högre än 100 meter över havet, myrar och morän samt många och små sjöar. Avrinningsområdet är 3631 km 2 stort och utgörs av ca 57 % skog, 19 % åker- och betesmark och hela 13 % vatten. Nyköpingsån, som har sina källområden i Örebros, Östergötlands och mellersta Södermanlands skogsmarker, avvattnas genom ett system av åar och sjöar som upptar större delen av Södermanlands län innan den mynnar i Stadsfjärden i Östersjön. I det vattenrika landskapet finns tio sjöar större än 10 km² och 571 sjöar större än 1 ha. Av dessa är 61 sjöar och 84 vattendragsträckor vattenförekomster. Befolkningen uppgår till ca personer, varav nästan 80 % bor i tätort. Vattensystemet hyser ett flertal skyddsvärda arter. Den sällsynta tjockskaliga målarmusslan är relativt väl utbredd i vattensystemet, liksom den fridlysta malen som lever i sjön Båven. Statistik för Nyköpingsåns avrinningsområde. Nyköpingsåns avrinningsområde omfattar delar av Södermanlands, Örebro och Östergötlands län samt Nyköpings, Katrineholms, Vingåkers, Eskilstuna, Strängnäs, Flens, Gnesta, Hallbergs, Askersunds, Örebro, Finspångs och Norrköpings kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek 3630,5 km 2 Befolkning inom tätort utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark 1,5 % -skogsmark 56,8 % -jordbruksmark 19,1 % -vatten 12,7 % Medelvattenföring 22,2 m 3 /s Normal högvattenföring 56 m 3 /s Normal lågvattenföring Data saknas Antal vattenförekomster 145 st -varav vattendragssträckor 84 st -varav sjöar 61 st Skyddade områden enligt EU-lagstiftning - Habitatdirektivet 24 st - Fågeldirektivet 7 st -dricksvattenförekomster-ytvatten 2 st -dricksvattenförekomster-grundvatten 20 st -badplatser enl. badvattendirektivet 8 st -fiskdirektivet 0 % av avrinningsområdet -nitratkänsliga områden 18 % av avrinningsområdet -avloppsvattenkänsliga områden 100 % av avrinningsområdet Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden 8 st 28 st > 9000 st (ca 9000 st i D-län) 157 st (saknas data i vissa delar av ARO:t) 235

27 Statistik för Nyköpingsåns avrinningsområde. (Forts.) Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar 72 st (alla vfk är inte inv.) 17 st (alla vfk är inte inv.) 199 st (saknas data i vissa delar av ARO:t) /N Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning St -bevattning St Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar st Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser 41 kommunala -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * 11 st Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * 5 st Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * 18 st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Skyddade områden I Nyköpingsåns avrinningsområde finns 24 områden som är skyddade genom habitatdirektivet. Sju av dessa områden skyddas även av fågeldirektivet. Det finns åtta badplatser som är upptagna i badvattendirektivet och två sjöar, Båven och Lillsjön, som är ytvattentäkter. Det finns även 20 grundvattenbaserade dricksvattentäkter. Hela avrinningsområdet är upptaget som avloppskänsligt ur fosforhänseende, medan ungefär 18 % klassas som nitratkänsligt område enligt nitratdirektivet. Nedan följer en 236

28 mer detaljerad beskrivning av de Natura 2000-områden som finns i avrinningsområdet. Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög 0 -god 26 -måttlig 100 -otillfredsställande 12 -dålig 5 Den största andelen av vattenförekomsterna ligger inom måttlig klass. Det är svårt att urskilja några generella mönster vad gäller status inom avrinningsområdet i och med att miljöpåverkan varierar från försurning i de perifera skogsdominerade delarna i sydväst till övergödning i de centrala jordbruksdominerade områdena. Fisk Av sex klassade vattendragssträckor har Skogaån och Svennevadsån måttlig status. Resterande vattendragssträckor har otillfredsställande eller dålig status. I och med att statusen för fisk är så låg är den i vissa fall utslagsgivande för den slutliga ekologiska statusen. Den enda sjön som är klassad avseende fisk är Skundern och den har otillfredsställande status. I Skunderns fall beror den låga statusen på ett ekologiskt skifte som skett i sjön under modern tid. Mängden rovfisk har drastiskt minskat till förmån för vitfisk. Bottenfauna Fem av de större undersökta sjöarna i avrinningsområdet har god status, vilket är glädjande. Dessa sjöar ligger i de skogsdominerade områdena i nordöst samt sydväst. Sjöarna i de mer centrala och jordbruksdominerade områdena har genomgående måttlig till otillfredsställande status. Statusen för vattendragen liknar den för sjöarna då de mer perifera sträckorna har hög till god status medan de centralt liggande har måttlig till dålig status. Totalt är sex delsträckor klassade. Både Hedenlundaån och Svennevadsån har hög status. Makrofyter Sex av sju inventerade sjöar har klassats till måttlig status. Den enda sjön som har god status är Misteln. Växtplankton Tolv sjöar är inventerade med avseende på växtplankton. Av dessa har Båven och Östjuten hög status, medan Dunkern, Hunn, Tisnaren och Valdemaren har god status. Övriga inventerade sjöar har måttlig till dålig status. Den sjön med sämst status är Kolsnaren. 237

29 Påväxtalger I och med 2006 och 2007 år provtagningar av påväxtalger är 30 vattendragssträckor klassade i avrinningsområdet. Av dessa har den största delen god status medan ungefär lika många har hög eller måttlig. Fysikalisk-kemiska faktorer Den sammanvägda fysikalisk kemiska statusen hos sjöarna och vattendragen indikerar att de som ligger inom de jordbruksdominerade områdena har generellt sämre status än de sjöar som ligger inom mer skogsdominerade områden. Då försurning inte ofta är ett bekymmer för de större sjöarna i avrinningsområdet har samtliga hög eller god status. Däremot har ett fåtal vattendragssträckor måttlig status avseende försurning. Dessa är Bokvarnsån, Hedenlundaån och Solbergaån. Den utslagsgivande faktorn för den sammanvägda statusen för de allmänna förhållandena är oftast fosfor eller syrgas. Hydromorfologiska faktorer Nyköpingsåns avrinningsområde är bitvis kraftigt påverkat av mänskliga aktiviteter. Detta framgår särskilt tydligt genom klassningen av markanvändning i närmiljön där större delen av vattendragssträckorna får måttlig eller sämre status. Detta innebär att stora delar av närmiljön längs vattendragen består av artificiell mark. Läget för sjöarna ser något bättre ut där relativt många sjöar får god status eller bättre vilket innebär att mindre än 20 % av närområdet består av artificiell mark. Men trots detta är mer än hälften klassade till måttlig eller sämre status. Generellt sett är statusen för kontinuiteten måttlig eller sämre. Detta beror på att det finns gott om vandringshinder i avrinningsområdet. Näst intill samtliga klassade vattendragssträckor har ett vandringshinder i sträckan eller nedströms. Ser man till barriäreffekten är många sträckor är vandringsbara endast till 25 % av sträckan innan första definitiva vandringshindret Påverkan och miljöproblem Inom avrinningsområdet finns ca 20 B-anläggningar med utsläpp till vatten, varav nästan hälften är större gårdar, och 694 områden är identifierade som misstänkt förorenade. Sammantaget leder växtnäringsläckage från jordbruksmark och skogsmark, luftnedfall och fosfor- och kväveutsläpp från enskilda och kommunala avlopp till att både insjöar och hav drabbas av t.ex. ökad igenväxning, algblomning, syrgasfria bottnar och att värdefull konsumtionsfisk på sikt försvinner. Det finns ca 70 dämmen inom området (enligt SMHI: s dammregister) och en bra bit över 200 torrläggnings- och sjösänkningsföretag. Dessa påverkar hydromorfologin i området och bidrar tillsammans med ovan nämnda faktorer till vattensystemets näringsstatus. En källfördelningsanalys med hjälp av data från PLC5 visar att jordbruket är den enskilt största källan till belastning av både fosfor och kväve. Avseende kväve kommer skogsbruk och reningsverk på andra plats medan skog och enskilda avlopp bidrar med ungefär lika mycket belastning vad gäller fosfor. I figur 1 och 2 framgår fördelningen av kväve respektive fosfor från de större källorna i avrinningsområdet. 238

30 Statusen i avrinningsområdets sjöar och vattendrag speglar i stort den påverkan som kan förväntas genom markanvändningen i området. De centrala delarna domineras av jordbruk och där är statusen måttlig eller sämre. Högre upp i de perifera delarna av avrinningsområdet är belastningen mindre vilket medför att statusen på sjöarna är högre. Källfördelning Kväve (PLC5) ARO 65 Myr Skog Öppen mark ordbruk Atmosfärisk dep Enskilda avlopp Reningsverk Dagvatten Figur 1. Källfördelning av kväve vid Nyköpingsåns mynning. Källfördelning Fosfor (PLC5) ARO 65 Myr Skog Öppen mark Atmosfärisk dep Reningsverk ordbruk Dagvatten Enskilda avlopp Figur2. Källfördelning av fosfor vid Nyköpingsåns mynning. 239

31 Vattentjänster samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Det finns 41 kommunala badplatser, varav sju är fastställda som rekreationsvatten enligt Badvattendirektivet. I övrigt nyttjas sjöarna och vattendragen för vattenuttag till bl.a. dricksvatten, bevattning och i industriella processer. De större sjöarna nyttjas för fritidsfiske och i Nyköpingsån fiskas havsöring i de nedre delarna strax innan utflödet mot havet. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Den översiktliga riskanalys som har gjorts för vattenförekomsterna har utgått från tillgänglig data för markanvändning, uppgifter om förorenade markområden, data från EMIR för A och B-verksamheter och en översiktlig kartering av enskilda avlopp som genomförts i Södermanlands län. Detta har vägts samman med de statusklassningar som gjorts för vattenförekomsterna avseende ekologi, markanvändningen i närområdet samt kontinuitet. För vattendragen har ett generellt antagande gjorts där de vattendrag som har måttlig status eller sämre klassats till att vara at risk Det är bara två sjöar i avrinningsområdet som bedöms behålla sin goda vattenstatus till Dessa är Kullasjön i Örebro län och Holpen, som ligger i Östergötlands län. Påverkan från framförallt övergödning bedöms vara så pass hög att det inte är troligt att övriga sjöar i avrinningsområdet behåller en god status till Sjöar som redan i dagsläget har en måttlig eller sämre status bedöms inte kunna nå god status innan Tre vattendragssträckor bedöms behålla god vattenstatus Dessa är Husbyån, eller Natån, mellan sjön Naten och Båven samt två delsträckor av Tisnare Kanal där den översta delen av vattendragssträckan i praktiken består av sjöarna Stensjön och Malmsjön. Påverkan för dessa vattendragssträckor bedöms vara låg och de ligger högt i avrinningsområdet. Då vattendragssträckorna i sitt lopp rinner genom områden med ibland många påverkanskällor i form av framförallt jordbruk och enskilda avlopp men även reningsverk, industrier och förorenade områden blir den sammanvägda belastningen relativt hög. Detta bidrar starkt till att få vattendrag bedöms nå eller behålla god status till Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 5 I risk 138 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status