Promemorian Kvotplikt för biodrivmedel (N/2013/934/RS)
|
|
- Ellen Lovisa Andersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 YTTRANDE Dnr 2013/ Sida 1 av 6 Regeringen Näringsdepartementet Stockholm Promemorian Kvotplikt för biodrivmedel (N/2013/934/RS) Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har fått möjlighet att kommentera förslagen till lag om kvotplikt för biodrivmedel samt lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Sammanfattning VTI finner att förslagen har allvarliga brister på ett antal punkter, och att de av den anledningen bör ombearbetas. Det föreslagna systemet med tre separata kvoter, två för olika slags dieselbränslen och en för bensin, är inte kostnadseffektivt, och kommer att leda till långvariga snedvridningar på bränsle- och fordonsmarknaden. Det finns dessutom avsevärd risk för marknadsmakt när det gäller 3,5 vol.-% kvoten för diesel, eftersom det bara finns ett fåtal leverantörer. Förslaget kan hämma teknisk utveckling av bättre biodrivmedel. Slutligen uppfyller inte förslaget regeringens mål om att utvecklingen inom klimat- och energiområdet bör ske via generella ekonomiska styrmedel, eftersom det förslagna kvotpliktsystemet är direkt reglering (klassiskt command-and-control). VTI anser att biodrivmedelscertifikat bör introduceras, och att handel i dessa certifikat mellan diesel- och bensinkvoten bör tillåtas. Detta skulle minska systemets kostnad för alla inblandade, inklusive för alla bränsleleverantörer, men framförallt för de som bär den slutliga kostnaden, nämligen konsumenterna. För att stödja de biodrivmedlen som kan dubbelräknas enligt förnybartdirektivet bör dessa få två biodrivmedelscertifikat tilldelade istället för en, och kvotnivån bör anpassas så att dubbelräkning inte påverkar den absoluta mängden biodrivmedel. Förslagsvis skulle dieseldelen av kvoten höjas till 13 vol.-%. Ett system med biodrivmedelscertifikat skulle möjliggöra att även de gasformiga, höginblandade eller rena biodrivmedlen som nu lämnas utanför kvotpliktsystemet enkelt kunde inkluderas i systemet. Detta skulle skapa ett kostnadseffektivt kvotpliktsystem. Dessutom skulle det förslagna systemet ge incitament till teknisk utveckling. VTI stödjer förslaget att införa energiskatt för de hållbara biodrivmedel som ingår i bensin eller dieselbränsle. VTI motsätter sig dock den nedsättning av skatten som VTI POST/MAIL SE LINKÖPING BESÖK/VISIT OLAUS MAGNUS VÄG 35 TEL +46 (0) FAX +46 (0) WEB FAKTURAADRESS/INVOICE ADDRESS STATENS VÄG- OCH TRANSPORTFORSKNINGSINSTITUT, FE 254, HACKÅS STYRELSENS SÄTE LINKÖPING ORG NR
2 Sida 2 av 6 omräkningen till energiinnehåll medför, och förordar att även dessa biodrivmedel ska betala full energiskatt. De förslagna sänkningarna av energi- och koldioxidskatten för höginblandade biodrivmedel leder till ökad drivmedelsefterfrågan och stödjer framförallt första generationens drivmedel som ska fasas ut. Detta är inte effektiv resursanvändning. Skattelättnaderna ger inte heller några incitament för att utveckla mer koldioxidsnåla biodrivmedel, eller att energieffektivisera drivmedelsförbrukningen. Därför föreslår VTI full energibeskattning av samtliga biodrivmedel samt införande av koldioxidskatt i det mån som biodrivmedel innehåller koldioxid av fossil härkomst, bl.a. p.g.a. ILUC, oberoende av blandningsgrad. Sammantaget anser VTI att de mest centrala delarna av det framlagda förslaget inte bör genomföras. Istället föreslår VTI ett kvotpliktsystem som omfattar alla biodrivmedel oberoende av form och blandningsgrad, så länge de uppfyller hållbarhetskriterierna. Handel i biodrivmedelscertifikat ska tillåtas, och de behöriga biodrivmedlen ska få en dubbel tilldelning av certifikat. Kvotnivån bör anpassas till dubbelräkning. Slutligen bör full energibeskattning av alla biodrivmedel införas. 4. En långsiktig strategi På s. 14 skrivs: [f]ör att få avsedd effekt är det viktigt att insatserna är kostnadseffektiva, långsiktigt hållbara och förutsägbara. Förslaget till tredelad kvotplikt, med en bensinkvot och två dieselkvoter (på 3,5 och 6 vol.-%), utan handel i biodrivmedelscertifikat är dock inte ett kostnadseffektivt sätt att nå varken de av riksdagen fastställda energi- och klimatpolitiska målen till 2020, målet om fossilfri fordonsflotta till 2030 eller målet om inga nettoutsläpp av klimatgaser i atmosfären 2050, eftersom kostnaden på marginalen för att uppfylla respektive kvot kommer att skilja sig åt mellan kvoterna. För att nå de uppsatta målen spelar det ingen roll vilka biodrivmedel som används, och förutsätter därmed inte något tredelat kvotsystem. Konsekvensen av de tre skilda kvoterna blir sannolikt att dieselpriset för konsumenterna ökar, vilket minskar efterfrågan på diesel. Anpassningen kommer åtminstone delvis att ske genom fordonsmarknaden, som snedvrids. Om syftet är att minska andelen dieselbilar i fordonsparken är en kvotplikt inte ett effektivt styrmedel, utan antingen bör beskattningen av dieselbilar höjas, eller skatterna på dieselbränsle höjas direkt. Det kvotpliktsystem som föreslås är inte heller teknikneutralt eftersom kvotplikterna för bensin och dieselbränslen skiljer sig åt. Det är möjligt att den tekniska utvecklingen styrs i en icke-önskvärd riktning. Slutligen kan biodrivmedlens ekologiska hållbarhet ifrågasättas. På s. 15 anges etanol som ett exempel på biodrivmedel med hög klimatprestanda och låga ILUC-faktorer. Detta emotsägs av forskning som visar att ILUC-emissionerna för etanol varierar från små till flera gånger större än totala livscykelemissionerna av bensin (Plevin et. al. (2010); Djomo & Ceulemans (2012)). Exempelvis kan den totala markanvändningsförändringen (total LUC) i kolintensitet för etanol variera mellan en minskning på 29 % och en ökning på 384 % jämfört med bensin (Djomo & Ceulemans, 2012). Det betyder att det finns stora risker att biodrivmedels klimatnytta övervärderas om man inte tar hänsyn till markanvändningsförändringar. Man försöker därför i t.ex. USA att
3 Sida 3 av 6 inkludera indirekta effekter av markanvändningsförändringar i regelverken som rör biodrivmedel (Broch, Hoekman, & Unnasch, 2013). Andra miljöeffekter som negligeras i bedömningen av miljönyttan av biodrivmedel är t.ex. direkta effekter på den biologiska mångfalden där risk för påverkan finns på grund av markanvändningsförändringar. Slutligen ser VTI en fara i den begränsade utredningen av hur utsläpp av andra luftföroreningar än CO2 förändras vid inblandning av biobränslen. Bl.a. har ökade utsläpp av kväveoxider och PAHer diskuterats i litteraturen. 5. Utformning av kvotplikt 5.1 Kvotplikt för bensin och dieselbränsle I och med att kvotpliktsystemet utesluter de på s. 16 listade gasformiga, höginblandade eller rena biodrivmedlen minskar systemets kostnadseffektivitet. Detta speciellt med tanke på de tre separata kvoterna för bensin och diesel. Skulle handel i biodrivmedelscertifikat tillåtas mellan kvoterna skulle de på s. 17 aviserade anpassningarna i kvotnivån lämnas till marknaden. Detta borde minska systemets administrativa börda, förutom att det skulle öka dess kostnadseffektivitet. Den enda anpassningen som behövs med handel i certifikat är ifall ambitionsnivån för hela kvotpliktsystemet vill ändras, i vilket fall den nya kvotplikten måste bestämmas. 5.2 Kvoternas storlek Provisionen att 3,5 vol.-% av dieselbränslekvoten måste uppfyllas med särskilt anvisade biodrivmedel omöjliggör att handel i biodrivmedelscertifikat skulle tillåtas eftersom detta i praktiken skulle ta bort stödet för de biodrivmedel som ingår i 3,5 vol.- % kvoten. Handel i certifikat behövs för att göra systemet kostnadseffektivt. VTI föreslår att istället för att ha en separat kvot för HVO, ska de i förnybartdirektivet listade biodrivmedlen få dubbla certifikat. För att hindra att det dubbla certifikatutdelandet minskar den absoluta mängden biodrivmedel på marknaden och sänker certifikatpriset föreslås vidare att kvotnivån anpassas till dubbelräkningen så gott som det går. I utgångsläget, om man tror att 3,5 vol.-% av dieselbränslemarknaden kommer att bestå av dessa drivmedel, skulle man kunna öka dieselkvoten med denna procentandel till 13 vol.-%. Man skulle redan nu kunna införa samma bestämmelse även för bensinkvoten och anpassa även den redan i utgångsläget till den antagna mängden dubbelräknade biodrivmedel. I och med att handel i certifikat mellan de två kvoterna bör tillåtas kommer de ursprungliga kvotnivåerna ändå förlora sin mening när handel jämnar ut certifikatpriset och därmed de marginella produktionskostnaderna mellan biodrivmedel som ersätter bensin och de som ersätter diesel. Detta system ger ett fördubblat stöd till de särskilt meriterade biodrivmedlen i och med att dessa får två certifikat tilldelade, och kommer så nära kostnadseffektivitet som man kan med ett generellt styrmedel där olika biodrivmedel ska ha olika stödnivåer. Jussila Hammes (2013) har analyserat hur dubbelräkning inom ramen för EU:s lagstiftning (förnybartdirektivet samt bränslekvalitetsdirektivet) fungerar. Även gasformiga, höginblandade eller rena biodrivmedel skulle lätt kunna infogas i kvotpliktsystemet om handel och dubbelräkning infördes. De behöriga biodrivmedlen
4 Sida 4 av 6 skulle då få dubbla certifikat. Detta skulle minska den monopolmakt som det fåtal producenter av HVO i Sverige kan få i den delen av biodrivmedelsmarknaden. Införandet av handel i biodrivmedelscertifikat kan göra det nödvändigt att även inkludera mer höginblandade drivmedel, framförallt höginblandad bensin i kvoten, så att bränslekvalitetsnormernas restriktioner inte hindrar en effektiv anpassning av kvotpliktsystemet. Regeringen har gjort bedömningen att det stöd som höginblandade biodrivmedel kan få från kvotplikten inte räcker till. Frågan är dock vad de nyttor från dessa biodrivmedel är som motiverar särbehandlingen. Skulle det finnas kommersiella möjligheter till högre inblandningsgrad som skulle överskrida bränslekvalitetsnormen så räcker ju uppenbarligen stödet till, annars utgör bränslekvalitetsnormen ingen bindande restriktion på systemet. Av dessa anledningar föreslår VTI ett kvotpliktsystem som omfattar alla biodrivmedel oberoende av blandningsgrad, så länge de uppfyller hållbarhetskriterierna. Handel i biodrivmedelscertifikat ska tillåtas, och de behöriga biodrivmedlen ska få en dubbel tilldelning av certifikat. 6. Beskattning av drivmedel 6.1 Dagens EU-rättsliga och svenska regler På s. 30 påpekas Regeringen har i 2012 års ekonomiska vårproposition uttalat att utvecklingen inom klimat- och energiområdet bör ske via generella ekonomiska styrmedel (VTI:s betoning). Det förslagna kvotpliktsystemet är inte ett ekonomiskt styrmedel i bemärkelsen att det prissätter en extern effekt och sedan låter de ekonomiska aktörerna anpassa sig. Istället är det här fråga om direkt reglering, där staten dikterar till de skatteskyldiga hur mycket biodrivmedel de ska blanda in, utan möjlighet att handla i certifikat mellan leverantörer som har olika marginalkostnader för inblandning. Så medan kvoten sätts för hela branschen måste varje enskilt företag i praktiken uppfylla den exakt. Speciellt bekymmersamt i detta sammanhang är att det enbart existerar ett fåtal möjliga leverantörer mot 3,5 vol.-% kvoten för diesel, som därmed får otillbörlig marknadsmakt (eventuellt monopol). Vilka incitament har dessa leverantörer att uppfylla den kvoten åt andra skatteskyldiga? De kommer med stor sannolikhet att se till att uppfylla sin egen del av kvoten (3,5 vol.-% av sina egna bränsleleveranser), men ta mycket väl betalt från andra skatteskyldiga för sin HVO i enlighet med teorin om hur monopol agerar. 6.2 Koldioxidskatt på drivmedel På s. 33 skrivs det ingen koldioxidskatt tas ut på bränslen som framställs av biomassa eftersom de inte innehåller fossilt kol. Kolet i biomassan frigörs dock när bränslet bränns, och det är inte klart när och hur detta kol tas upp av ny växtmassa igen. Dessutom kan tillverkningen av biodrivmedel förbruka fossila bränslen, t.ex. i transporter eller i tillverkningsprocessen. I det mån som dessa utsläpp inte beskattas eller ingår i EU-ETS bör biodrivmedlen belastas för dessa utsläpp. Slutligen, såsom redan konstaterats, bidrar bl.a. etanoltillverkningen till både direkta och indirekta änd-
5 Sida 5 av 6 ringar i markanvändningen (ILUC), som kan leda till mycket avsevärda utsläpp från marken till atmosfären. Dessa utsläpp måste kontrolleras koldioxidskatten kan vara ett sätt att göra detta. Eventuella fiskala komponenter av koldioxid- och energiskatten ska belasta även dessa drivmedel. 6.3 Beskattning av biodrivmedel som ingår i bensin eller dieselbränsle På s. 37 skrivs: För att energiskatten ska vara kostnadseffektiv bör den vara proportionell mot bränslets energiinnehåll (VTI:s betoning). Kostnadseffektivitet betyder att ett mål kan nås till en lägsta möjliga kostnad. Alternativt kan det tolkas utifrån en given budgetrestriktion, så att givet den summa pengar som vi har till vårt förfogande kan vi få så mycket av den begärliga saken (exempelvis biodrivmedel) som möjligt. Dessa två definitioner kan dock inte blandas så att man når målet till lägsta möjliga kostnad men att målet då flyttas framåt. Det som kännetecknar kostnadseffektivitet är att marginalkostnaderna för att exempelvis uppfylla en kvot blir lika. Detta förklarar även varför det föreslagna kvotpliktsystemet inte är kostnadseffektivt. Energiskatten är dock ingen miljöskatt som internaliserar någon miljöexternalitet, utan det är fråga om en konsumtionsskatt. Det är således svårt att tala om kostnadseffektivitet i samband med energiskatten. Eftersom omräkningen till energiinnehåll till de hållbara biodrivmedlen i praktiken medför en nedsättning av energiskatten, blir dock skattesatserna och marginalkostnaderna för en viss efterfrågeminskning olika för olika slags bränslen. Därmed är förslaget för energibeskattning av de hållbara biodrivmedlen inte kostnadseffektivt. Till slut kan konstateras att forskning visar att en nedsättning av energi- (eller koldioxid-) skatten för biodrivmedel som ingår i ett kvotpliktsystem utgör en subvention till all konsumtion av drivmedel, även de av fossil härkomst (de Gorter & Just, 2009). En sådan skattenedsättning gynnar alltså inte de i kvoten inräknade biodrivmedlen särskilt men ökar drivmedelsefterfrågan generellt. 6.4 Beskattning av biodrivmedel som inte ingår i bensin eller dieselbränsle En full befrielse från energiskatt ökar konsumtionen av drivmedel. De höginblandade drivmedlen är mestadels första generationens drivmedel, som ska fasas ut efter Att stödja konsumtionen av dessa drivmedel med en skattebefrielse är inte effektiv resursanvändning, och bidrar inte heller till att utveckla bättre alternativa biodrivmedel. Skattebefrielsen befrämjar inte heller de mål om energieffektivisering som satts. 7. Konsekvenser Separata kvoter för bensin och diesel motiveras på s. 46 med drivmedelsbolagens ömsesidiga konkurrensförhållanden, och faktumet att vissa bolag säljer mer av den ena sortens drivmedel än den andra. Med separata kvoter kommer priset på de biodrivmedel som används för respektive kvot att skilja sig åt. En drivmedelsproducent (A) som mestadels blandar in den dyrare typen av biodrivmedel kommer då att få en högre kostnad för att uppfylla kvotplikten än en som säljer mestadels den billigare typen
6 Sida 6 av 6 (B). Förutom att detta minskar företag A:s lönsamhet jämfört med B, skapar det möjlighet till arbitrage (handel). Om handel mellan kvoterna tilläts skulle A köpa biodrivmedelscertifikat från B och som mest betala marginellt mindre för dessa än vad det skulle kosta att fylla kvoten själv. B säljer certifikat upp till den nivå där marginalkostnaden för ökad inblandning av biodrivmedel är lika med certifikatpriset. Båda parter vinner: A får en lägre kostnad och ökad lönsamhet jämfört med ingen handel, och B får en extra intäkt från certifikatförsäljningen. Förvisso försämras A:s lönsamhet jämfört med B, men mindre än i situationen utan handel. Handel i certifikat skulle dessutom lösa de på s. 44 diskuterade problem för de företag som inte kan använda dieselbränsle med FAME inblandad. Istället för att hitta på dyra och krångliga omvägar skulle dessa företag kunna köpa biodrivmedelscertifikat istället. Referenser Broch, A., Hoekman, S. K., & Unnasch, S. (2013). A review of variability in indirect land use change assessment and modeling in biofuel policy. Environmental Science and Policy, Article in Press. de Gorter, H., & Just, D. R. (2009). The economics of a blend mandate for biofuels. American Journal of Agricultural Economics, 91(3), Djomo, S. N., & Ceulemans, R. (2012). A comparative analysis of the carbon intensity of biofuels caused by land use changes. GCB Bioenergy, 4(4), Jussila Hammes, J. (2013). A biofuel mandate with double counting. Submitted to: American Journal of Agricultural Economics, Tillgänglig vid begäran från författaren. Plevin, R. J., O'Hare, M., Jones, A. D., Torn, M. S., & Gibbs, H. K. (2010). Greenhouse gas emissions from biofuels' indicrect land use change are uncertain but may be much greater than previously estimated. Environmental Science and Tehcnology, 44(21), I detta ärende har generaldirektör Jonas Bjelfvenstam beslutat. Forskare Johanna Jussila Hammes har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också forskare Annika Jägerbrand, Sara Janhäll och Björn Carlén deltagit. För VTI Jonas Bjelfvenstam Generaldirektör
Kvotplikt för biodrivmedel högsta vinsten till specialintressen?
Kvotplikt för biodrivmedel högsta vinsten till specialintressen? Johanna Jussila Hammes är forskare i transportekonomi vid VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut i Stockholm. Hennes forskningsintressen
Läs merNaturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel
Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 24 april 2013 Naturskyddsföreningens dnr: Näringsdepartementets ärendenr. N/2013/ 934/RS Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian
Läs merAktuellt på styrmedelsfronten
Aktuellt på styrmedelsfronten Gasdagarna i Malmö 27 maj 2015 Anna Wallentin, Upplägg av presentationen Nu Kort och allmänt om den svenska biodrivmedelsmarknaden och skattenivåer Skatteregler nationellt
Läs merReduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid den 5 maj 2017
PM 2017: RV (Dnr 110-513/2017) Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid den 5 maj 2017 Borgarrådsberedningen
Läs merTransportutmaningen. Ebba Tamm SPBI
Transportutmaningen Ebba Tamm SPBI 2019-05-08 Långtidsserie 1946-2018 Sverige Sveriges mål inrikes transporter Fossiloberoende fordonsflotta 70% minskning av växthusgaser från inrikes transporter (ej flyg,
Läs merTillsammans för ett fossilfritt Sverige
Tillsammans för ett fossilfritt Sverige Klimatkommunernas årsmötesdagar 21-22 april 2016, Uppsala Statssekreterare Yvonne Ruwaida Regeringen skärper klimatpolitiken Sverige ska bli ett av världens första
Läs merFinansdepartementet. Ytterligare skattehöjningar på vissa drivmedel. Skatte- och tullavdelningen. Augusti 2015 1
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ytterligare skattehöjningar på vissa drivmedel Augusti 2015 1 1 Promemorians huvudsakliga innehåll Inför budgetpropositionen för 2016 är det angeläget att
Läs merKommittédirektiv. Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget. Dir. 2018:10
Kommittédirektiv Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget Dir. 2018:10 Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera
Läs merNationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid. BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv
Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv Ett nätverk under Svebio för organisationer och företag
Läs merYttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merLedord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet
Läs merReduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson
Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten
Läs merRegeringens proposition 2013/14:246
Regeringens proposition 2013/14:246 Lagen om kvotplikt för biodrivmedel och relaterade skattebestämmelser utgår Prop. 2013/14:246 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 26
Läs merLagen om kvotplikt för biodrivmedel och relaterade skattebestämmelser utgår
Skatteutskottets betänkande Lagen om kvotplikt för biodrivmedel och relaterade skattebestämmelser utgår Sammanfattning I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om att lagen (2013:984) om
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merLagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss Kvotplikt för biodrivmedel Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 maj 2013 Annie Lööf Dan Sandberg (Näringsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Läs merDärför ska du fokusera på förbrukningen och så fungerar reduktionsplikten. Ebba Tamm SPBI Sustainable Mobility fleet, fuels & the future
Därför ska du fokusera på förbrukningen och så fungerar reduktionsplikten Ebba Tamm SPBI Sustainable Mobility fleet, fuels & the future 2019-04-05 Långtidsserie 1946-2017 Sverige TWh förnybart 60,0 TWh
Läs merBioenergin i EUs 2020-mål
Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr
Läs merOm kvotpliktens framtida utformning
RAPPORT Om kvotpliktens framtida utformning Underlag till utredningen om FossilFri Fordonstrafik Julia Hansson Med stöd från Energimyndigheten (kontaktperson Emmi Josza) 2013-08-23 Arkivnummer: U4364 Rapporten
Läs merMathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se
Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd nr SA.38421 (2014/NN) Sverige Sveriges energibeskattning vad gäller biodrivmedel till blandning förlängning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 24.6.2014 C(2014) 4350 final OFFENTLIG VERSION Detta dokument är ett internt kommissionsdokument som bara ställs till förfogande i informationssyfte. Ärende: Statligt
Läs merFinansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Sänkt skatt på biodrivmedel Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll För hållbara biodrivmedel gäller i dag viss befrielse från energiskatt och hel
Läs merFossilfri fordonstrafik hur ska det gå till?
Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Per Kågeson Almedalen 2014 Hur långt kan man hinna till 2030? 2013 var vägtrafikens utsläpp tillbaka på 1990 års nivå och låg ca 10 % under 2007 års toppnivå
Läs merREMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 NESTE
1 (5) REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 Kontaktperson: Fredrik Törnqvist Marketing Manager Scandinavia Neste AB Mobil
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merRiksrevisionens rapport om skattebefrielse för biodrivmedel
Skatteutskottets betänkande 2011/12:SkU5 Riksrevisionens rapport om skattebefrielse för biodrivmedel Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 2010/11:162 Riksrevisionens rapport
Läs merNy definition av begreppet biogas i lagen om skatt på energi
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ny definition av begreppet biogas i lagen om skatt på energi December 2009 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Lagtext...4 2.1 Förslag till lag
Läs merLantmännen Energis synpunkter på regeringens förslag till lag om kvotplikt för biodrivmedel
Lantmännen Energis synpunkter på regeringens förslag till lag om kvotplikt för biodrivmedel Detta dokument innehåller en kortare genomgång av regeringsförslagets innehåll och konsekvenser på sidorna 1-3
Läs merFossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling
MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av. biodrivmedel i bensin och dieselbränslen,
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-06-21 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Svante O. Johansson. Reduktion av växthusgasutsläpp genom
Läs merUlf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL
Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil
Läs merKonsekvensutredning reduktionsplikt
EM2000, v5.1, 2017-07-21 INFORMATION 1 (6) Datum Analysavdelningen Enheten för utsläppshandel och drivmedel Noak Westerberg 016-544 24 37 noak.westerberg@energimyndigheten.se Konsekvensutredning reduktionsplikt
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.01.2013 C(2013) 266 final OFFENTLIG VERSION Detta dokument är ett internt kommissionsdokument som bara ställs till förfogande i informationssyfte. Ärende: Statligt
Läs merSVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE Fi2017/01469/S2
SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2017-04- 19 REMISSYTTRANDE Fi2017/01469/S2 Till Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Ett bonus-malussystem för nya lätta
Läs merDirektiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson
Direktiv N 2012:05 Utredare: Thomas B Johansson Huvudsekreterare: Per Kågeson Identifiera åtgärder så att viktiga steg tas mot en fossiloberoende fordonsflotta 2030 samt uppfyllande av visionen om fossilfri
Läs merYttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen 2013 (dnr Fi2012/1668)
YTTRANDE 8 maj 2012 Dnr: 6-10-12 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen 2013 (dnr Fi2012/1668) KONJUNKTURINSTITUTETS SAMLADE BEDÖMNING
Läs merEn regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.
En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.
Läs merKlimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104
Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen
Läs merKlimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0. Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad
Klimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0 Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad Kan klimatcertifikat för drivmedel styra mot en fossiloberoende fordonsflotta? För att uppnå
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merPromemoria. Kvotplikt för biodrivmedel
Promemoria Kvotplikt för biodrivmedel 1 Innehållsförteckning 1 Promemorians innehåll... 3 2 Lagtext... 4 2.1 Förslag till lag om kvotplikt för biodrivmedel... 4 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen
Läs merStockholm 4 mars 2019
Er ref/dnr: Fi2019/00431/S2 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 4 mars 2019 Yttrande över Finansdepartementets promemoria Höjd energiskatt och koldioxidskatt på bränslen vid viss användning
Läs merUTREDNING OM KVOTPLIKT FÖR BIOBRÄNSLEN
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-11-19\dagordning\tjänsteutlåtande\25.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 2009-012684-211 SID 1 (5) 2009-11-02 Jonas
Läs merN2009/7508/E Näringsdepartementet Martin Valleskog
1 Stefan Dahlgren N2008/6718/E 08-692 18 48 N2009/7508/E stefan.dahlgren@gasforeningen.se Näringsdepartementet Martin Valleskog 08-692 18 42 martin.valleskog@gasforeningen.se 103 33 STOCKHOLM Remiss av
Läs merEtt hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Läs merGasdagarna oktober När EU sätter ramarna
Gasdagarna 22-23 oktober När EU sätter ramarna Anna Wallentin, tel: 08-405 25 90, e-post: anna.wallentin@regeringskansliet.se Disposition Hjälper eller stjälper EU:s statsstödsregler möjligheten till styrande
Läs merKommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Läs merLivscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.
Läs merRemiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige, DNr: M2016/01735/Kl
1 Stockholm 2016-10-20 Miljö- och energidepartementet Klimatenheten m.registrator@regeringskansliet.se petter.hojem@regeringskansliet.se Remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om
Läs merPolicys, styrmedel och aktiviteter på regerings- och EU-nivå
Policys, styrmedel och aktiviteter på regerings- och EU-nivå 2015-11-23 Medlemsmöte, BiodrivMitt Fyren, Norrsundet Tomas Ekbom Svenska Bioenergiföreningen Ett nätverk under Svebio för organisationer och
Läs merFörfaranderegler för alternativa drivmedel
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förfaranderegler för alternativa drivmedel September 2010 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
Läs merFinansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändrad beskattning av vissa biodrivmedel
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändrad beskattning av vissa biodrivmedel Juli 2014 Innehållsförteckning 2 Promemorians huvudsakliga innehåll... 3 3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776)
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE 2017-04-19 Diarie Nr: 2017/7816 Ert Diarie Nr: M2017/00723/R Miljö- och energidepartementet Energienheten 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se Kopia:
Läs merErt dnr: Fi2015/1733 Stockholm 2015-05-04 Finansdepartementet Skatte- och Tullavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande om Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen
Läs merYttrande över remiss av delbetänkandet från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige, SOU 2016:47
M2016/01735/Kl Dnr 2016/0399-1.3 2016-10-19 Sida 1(7) Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över remiss av delbetänkandet från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi
Läs merRemissyttrande angående Finansdepartementets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Stockholm 2015-04-29 Er ref: Fi 2015/1733 Vår ref: GH Remissyttrande angående Finansdepartementets promemoria Vissa punktskattefrågor inför
Läs merSVEBIO Svenska Bioenergiföreningen REMISSYTTRANDE M2017/00723/R
SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen 2017-04- 19 REMISSYTTRANDE M2017/00723/R Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp
Läs merStockholm Miljö- och energidepartementet
Stockholm 2017-09-11 Miljö- och energidepartementet Remiss av Preciserade bestämmelser om slutprodukter i lagstiftningen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. DNr: M2017/01738/R
Läs merSammanfattning. Bakgrund
Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras
Läs merReduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle M2017/00723/R
Yttrande Dnr 2017-053 12 april 2017 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle M2017/00723/R S A M M A NFATTNING Konjunkturinstitutets
Läs merLivscykelanalys av svenska biodrivmedel
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten
Läs merA Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 1 (6) Vad innebär kvotpliktssystemet? Vad reglerar Energimyndighetens föreskrifter?
Myndighet Statens energimyndighet Diarienummer 2013-005729 Rubrik Föreskrifter om inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel. A Allmänt Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Energimyndigheten
Läs merPerstorp BioProducts AB Svensk biodiesel
Perstorp BioProducts AB Svensk biodiesel Förnybara drivmedel för bussar och lastbilar Östersund Lars Lind, VD Perstorp BioProducts AB 2015-01-30 Biodrivmedel just nu - uppförsbacke och motvind Kraftigt
Läs merYttrande över promemorian Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle
2017-04-19 Miljö- och energidepartementet Remiss M2017/00723/R Energienheten 103 33 Stockholm Helena Sjögren helena.sjogren@skogsindustrierna.org 08-762 72 35 Yttrande över promemorian Reduktionsplikt
Läs merEtt nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel!
Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Sveriges energianvändning 2013 (inkl. elexport) Naturgas Kol 9,7 TWh; 2,5% 18,7 TWh;
Läs merKlimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB
Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB www.nilsan.se Elcertifikat Certifikat Certifikat pris MWh El El pris 2 IEAs granskning av Sveriges Energipolitik
Läs merKvotpliktsystem för biodrivmedel - Energimyndighetens förslag till utformning ER 2009:27
Till: Näringsdepartement Uppsala den 14 oktober Remissvar från Gröna Bilister Kvotpliktsystem för biodrivmedel - Energimyndighetens förslag till utformning ER 2009:27 Sammanfattning Gröna Bilister avvisar
Läs merRemissvar från Gröna Bilister: Effektivare skatter på klimat- och energiområdet (departementsskrivelse Ds 2009:24)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Uppsala den 14 augusti Remissvar från Gröna Bilister: Effektivare skatter på klimat- och energiområdet (departementsskrivelse Ds 2009:24)
Läs merFörnybara transporter; Hur ser framtida vägval ut? Åsa Kastensson
Förnybara transporter; Hur ser framtida vägval ut? Åsa Kastensson Agenda Bakgrund och nuläge Olika alternativ på förnybara drivmedel Historien om E85 Styrmedels roll Olika upphandlingsstrategier förnybara
Läs merFramtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg
Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar
Läs merRemiss av Promemor-ia - Minskad klimatpåverkan av drivmedel, DNr:
Stockholm 2017-02-01 Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Departementssekreterare Pia-Maria Lindroos Pia- maria.lindroos@regeringskansliet.se Remiss av Promemor-ia - Minskad klimatpåverkan
Läs merINNEHÅLL
INNEHÅLL Januariöverenskommelsen & vårändringsbudgeten Gas i kraftvärme Biogasregister med ursprungsgarantier Biogasmarknadsutredningen EU-frågor Styrmedel inom vägtransporter Några skattefrågor Frågor?
Läs merFRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL
FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL Skatter Hur ser regelverket ut? Definitioner av energiprodukter Regler för punktskatter (Energiskatt, Koldioxidskatt) Minimiskattenivåer Skattenedsättningar Basen
Läs merRemiss angående Delbetänkande från Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60)
N2015/4841/TIF 2015-09-22 Sida 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss angående Delbetänkande från Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60) Statens väg-
Läs merVårändringsbudget för 2016
Skatteutskottets yttrande 2015/16:SkU6y Vårändringsbudget för 2016 Till finansutskottet Finansutskottet har beslutat att bereda samtliga utskott tillfälle att senast torsdagen den 26 maj 2016 yttra sig
Läs merKlimatpolitikens utmaningar
MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna
Läs merYttrande över promemorian Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merRemissvar från Gröna Bilister: Sveriges nationella handlingsplan för energi från förnybara energikällor
Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr 2010/151 Uppsala den 31 mars 2010 Remissvar från Gröna Bilister: Sveriges nationella handlingsplan för energi från förnybara energikällor Sammanfattning Gröna
Läs merVad händer i förhandlingarna om EU:s energiskattedirektiv?
Vad händer i förhandlingarna om EU:s energiskattedirektiv? Medlemsseminarium om EU och energigaserna Energigas Sverige Stockholm den 31 mars 2014 Anna Wallentin Skatte- och tullavdelningen, 08 405 25 90,
Läs merUtredningen för fossilfri fordonstrafik
Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet
Läs merRemissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84)
vårt datum 2014-05-19 vår Referens Per Everhill per.everhill@tekniska.se 013-20 83 08 N2014/743/E Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm Ert datum/your date Er referens/your reference Remissvar
Läs merKommentarer på. Åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser ett regeringsuppdrag (TrV 2016:111)
MILJÖEKONOMI 9 september 2016 Kommentarer på Åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser ett regeringsuppdrag (TrV 2016:111) Björn Carlén Konjunkturinstitutet Uppdraget Redovisa vilka
Läs merSammanfattning Naturvårdsverket tillstyrker förslaget om att skattenedsättningarna för diesel i gruvindustriell verksamhet tas bort.
1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y YTTRANDE 2019-03-04 Ärendenr: NV-01510-19 Finansdepartementet fi.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över remiss av promemorian
Läs merFramtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson
Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.V.28 K(28)1917 Ärende: Statligt stöd nr N /28 - Sverige Nedsättning av koldioxidskatten för bränsle som används i anläggningar som omfattas av EU:s system för handel
Läs merEn sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Läs merEn systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22
En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro
Läs merMobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem
Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Export Marknad Transporter
Läs merBIL Sweden. Jessica Alenius
Jessica Alenius Fossiloberoende fordonsflotta En sammanhållen klimat- och energipolitik, Prop. 2008/09:162 Fossiloberoende fordonsflotta FFF-utredningen, Fossilfri fordonstrafik, dec 2013 Världens första
Läs merBjörn Isaksson Tillsammans driver vi omställningen till fossilfrihet!
Björn Isaksson 2018-09-14 Tillsammans driver vi omställningen till fossilfrihet! Källa: SOU 2016:47 Klimatutmaningen Källa: SOU 2016:47 För Sveriges del - Transportutmaningen Clean Power for transport
Läs merFossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Energianvändning (TWh) Minskande utsläpp från lastbilstrafiken Positivt Utsläppen
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE 2017-04-26 Diarie Nr: 2017/7813 Ert Datum: Ert Diarie Nr: M2017/00720/R Miljö- och energidepartementet Energienheten 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se
Läs merUtmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Utmaningar för fossilfrihet Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merStatens energimyndighets föreskrifter om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen;
STEMFS 2018:2 Utkom från trycket den 25 maj 2018 Statens energimyndighets föreskrifter om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen; beslutade den 2 maj
Läs merHur kan riksdagen rädda reduktionsplikten från ett haveri?
Hur kan riksdagen rädda reduktionsplikten från ett haveri? Per Kågeson Nature Associates 2018-08-16 1 Förord Svenska Naturskyddsföreningen bad mig att inför ett seminarium i Almedalen analysera frågan
Läs merUtformning av kvotpliktsystem för biodrivmedel
VTI rapport 750 Utgivningsår 2012 www.vti.se/publikationer Utformning av kvotpliktsystem för biodrivmedel Johanna Jussila Hammes Utgivare: Publikation: VTI rapport 750 Utgivningsår: 2012 Projektnummer:
Läs merHÅLLBARA DRIVMEDEL. 27 mars 2019
HÅLLBARA DRIVMEDEL 27 mars 2019 Ökande krav på drivmedelsföretag 1:a juli 2018 infördes Lag om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen som en ny del
Läs merSkatteverket 1(7) INFORMATION 2010-12-17. Förändringar avseende beskattning av bränsle och elektrisk kraft som träder i kraft den 1 januari 2011
Skatteverket 1(7) Förändringar avseende beskattning av bränsle och elektrisk kraft som träder i kraft den 1 januari 2011 Nedan följer en sammanställning över de förändringar av lagen (1994:1776) om skatt
Läs merRemissvar från Gröna Bilister: Promemorian Kvotplikt för biodrivmedel
n.registrator@regeringskansliet.se Alingsås den 24 april 2013 Remissvar från Gröna Bilister: Promemorian Kvotplikt för biodrivmedel Inledning Som Sveriges enda miljödrivna bilistorganisation bistår vi
Läs mer