Allmän bakgrund om landstingen Och deras kulturpolitiska grund

Transkript

1

2 sid. KAPITEL 1 Amän bakgrund om andstingen Och deras kuturpoitiska grund 1 1. In1 edning ~ 1.2 Landstingen ~ ~ 1.3 Svenska andstingsförbundet 1.4 ~ppgif t sf ördening mean f örtrdendemän och t janst eman ~ 1.5 S jukhi.1~1 edningen 1.7 Ku ture11 och vetenskapg& verkdamhet 1.8 Kuturpoitik X.QPITEL 2 Bibiotekskategorier ~ 2. ' Amanna s jukhusbib iot ek 2.2 Medicinska sjukhusbibiotek 2.3 Kombinerade sjukhusbibiotek 2.4 Kinik- och avdeningsbibiotek 2.5 Centraiserad medicinsk bibioteksservice 2.6 V%rdskoebibiotek I KAPITEL 3 '.2ktuea kutur- och bibiot eksutredningsr Varinands ans ands-ting 2iorrbott ens ans andsting Vasternorrands ans andsting Östergötands äns andsting Jönköpings ans andsting Stockhoms ans andsting Ovriga kuturutredningar Utredningen om sjukhusbibiotek ~ Utredningar rörande v~rdscoebibiotek I I

3 ' KAPITZL 4 Enkätundersökningen ~ 4.1 Metodiskt tivagagbngssztt ~ ~ 4.2 Svarsf rekvens 4.3 De undersakta sjukhusbibiotek n: fakta i 4.4 De undersökta v&rdskoebibiotdken: fakta 4.6 Enkätsvar 4.7 Anays och tokning av enkätsv ren si BILAGOR

4 WITEL 1 Amän bakgrund om andstingen och1 deras kuturpoitiska grund 1. i Inedning --- Rektor~~~V%rt ansag räcker inte ti att köpa in bredvidzsningsitteratur och skönitteratur. Vi bad att f% ana fr%n sjukhus- bibioteket men vägrades." Sjg&ugb&b&i&~c~r~e:"Vi v&rdskoebibioteket," - - har inte personea Aesurser att serva V&~ko~bib-i~tgIz&e : Varare och eever p& Vardskoan utnyt t jar sjukhusbibioteket darför att ansaget ti skobibioteket är för itet fös att tacka inköp av bibiografier som är nödviindiga för att ge den referensservice arare och eever kräver." --- E1ev:"Tur att sjukhusbibioteket finns för att p% vårt bibiotek finns säan bibiotekspersona som kan hjäpa ti." Det har ar repiker som vi har hört d% vi sjäva arbetat p& sjukbus- och v%rdskoebibioek. Vi har erfarenheter fran samma andsting och bev nyeikna-p% hur samarbetet fungerar i andra andsting. D& vi i 8& utbidning p3 Bibiotekshögskoan ska göra ett enskit arbete, fö det sig naturigt att vi besöt oss för att undersöka detta. inder paneringen av arbetet utveckades v%ra ideer ti att inte bara omfatta samarbetsprobematiken inom andstingens bibioteksverksam- het vad avser sjukhus- och v&rdskoebibiotek, utan vi vie ocksa ta de av oika personakategoriers uppfattniig om bibio%enens funkn tion och ro inom andstingsförvatningen. Vi började vart arbete med att äsa tidskriftsartikar och utredningar rörande dessa typer av bibiotek. Genoa kontakt ned Statens kuturr%d och Skoöverstyresen fick vi ta de av det utredningsarbete de utfört in~m det har omr%det.4ateriaet gav emeertid inte svar p& de fragoa vi städe oss, varför vi besöt att sjiiiva beysa dessa fragor genom att utföra en egen undersökning. 3en fick formen av en enkät som, med devis oika inneh%, utgick ti bibiotekarier, sjukhusdirektörer, vgrdskoerektorer, ku tursekret erare(m0tsvarande) samt förtroendevada andstingsman i ett urva av andsets andstingskommuner (s e biaga 1-7 ), Vi tog kontakt med Svenska andstingsförb~~ndet som stade sig bakom samt underströk betydesen av vart arbete.

5 Sjäva arbetets utförande ska vi beskriva narhiare i kapite 4 "Metodiskt tivagag%ngssattn. Vi vi ti att börja med ge en amman bakgr?nd om andstingen och deras kuturpoitiska grwd samt Zandstingens oika bibiotekskategorier, som är aktuea i var undersökning. 3ärefter ska vi presentera några kutur- och bibioteksutredningar innan vi redo- gör för var egen undersökning. I

6 1.2 Landstingen Landstingskommunerna tikom i samband med kommunaförfattningsrevisionen i början av 1860-taet. Deras verksamhet regeras ytterst av andstingsagen (LL), som i nuvar nde form tikom Vissa betydesefua ändringar har införts i agen med verkan fr%n 1966 och Landstingsagens 8 4 säger att andstinget äger stt sjävt varda sina angeägenheter avseende b1.a. häso- och sjukvard och undervisning, shitt i& handha8andef f b fattningar tikommer annan. Enigt andstingsagen utgör varje an med uqdantag av Gotands an en andstingskommun, Utanför andstingskommunen star idag endast Göteborg och Namö. Landst ingens organisation kan ti viss de vare oika utformad. En del ands ting har t. ex, bade ku tur- och utbidningsnsmnd, medan andra endast har utbidningsnämnd. :J& s% ar faet handhar denna nämnd aven kuturfr&gor. PS fö jande sida ger vi ett exempe p& hur en organisationspan för ett andsting kan se ut. ~

7 i-örva tningsutskott I Landstingsdirektör nformati ons- Extern in form I intern * t i ~e rsonat--ochh --- I m- Kans1 i avd Lt, FU, kansi I önede egati on I - 1 rgan sa ons- -- ADB L IoQrammeri ng F~yg~nadsdeegation, Byggnadsavd , + - ;W Kon torsdri f t Persona Löner Ek pan o budget Bokfori ng Kassa Inköp Regionpanering Statistik Organisation R ~ D o underha Haso- och Utredningar s~jukvdrdsavd HS-p1 aner Dri ftkontro - Utb I rr(iniinss- 11 edamöter avd Yrkes- och f01 khögsko or Intern utbi dnina " Ku turfrdgor omsorgss tyre1 se Barn hem Barnavbrdsombud Fami jeradgivni ng (Rättshjäp) Arbe tsvdrd Omsorgsverksamhet Fig. 1 Organisationspan

8 1.3 Svenska andstingsförbundet ~ Samtiga andsting är medemmar av Svensks hds tingsf örbundet, som b1.a. har ti uppgift att verka för samarbete mean andstingen - tivarata andstingens gemensamma intressen - sprida kunskap i andstingskommunaa angeägenheter för att underätta andstingens förvatning - vara remissinstans i fragor som ar gemensamma för andstingen. Förbundsstyresen yttrar sig saedes över betänkanden fran statiga utredningskommitt6er, riksdagsmotioner och framstäningar f r h ämbetsverk. - ämna framstäningar ti statsmakterna i oika ärenden - representera andstingen i verksstyreser, statiga kommittéer och utredningar." ) Landstingsförbundet ger information och rad ti sina medemmar. I viktigare tiämpningsfr%gor utfärdar styresen rekommendationer ti andstingen och ordnar konferenser i speciea fragor. Landstin&förbundets verksamhet finansieras genom medemsavgifter fr%n andstingen. Via dessa bidrar andstingen aven ti finan- sieringen av Spri ( S jukv%rdens och sociavårdens panerings- och rationaiseringsinstitut). 1.4 Uppgiftsfördeningen mean förtroendeman och tjanstemän Arbetsuppgifterna inom varje andstings centraförvatning deas upp mean förtroendeman och tjänsterizän. Förtroendemännens huvuduppgifter är b1.a. att - faststäa maen för andstingskommunens verksamhet - faststäa %ngsiktiga paner med utg%ngspunkt fr%n angivna ma - faststäa kortsiktiga paner -. toex. i form av budgeter för kostnader och intäkter, finansiering och persona - som dear i den ångsiktiga paneringen 1) Landstingens verksamhet och organisation

9 - svara för samordningen sv oika instanse4 inom respektive verksamhetsornr&de och för andstingskomm nen som hehet - 4 vid andstingsmöte och i andra sammanhan svara för att en asidig och utförig beysning av föreiggande ärenden nar de förtroendemgn som inte är vrrksama i förvatningen - svara för en översikt1g:-uppföjning av verksamheten s& att den utövas L enighet med givna besut och intentioner," 1) Tjänstemannens huvuduppgifter ar b1.a. att - ta fram och sammanstäa erforderigt underag för förtroendemsnnens besut vad gäer de 14ngsiktiga panerna - utarbeta budgeter och ämna information om utfaet av dessa kortsiktiga paner. Denna information utgör underag för en öpande översyn och eventue revidering av de %ngsiktiga panerna - i inje med faststäda paner och inom ramen för ansvar och befogenhet medverka i styrningen av andstingkommunens verksam- het - utgöra det verkstäande och förvatande organet, innefattande edningen av andstingets centraa administrativa funktioner f ör panering, utvecking, edning, samordning och kontro, 1 ) 1.5 Sjukhusedningen 9 Iärmast under direktionen utövas edningen av sjukhuset av en sjukhusdirektör eer styresman. Om sjukhusdirektören inte ar äkare ska han biträdas i medicinska angeägenheter av en chefsäkare. Denna utformning av sjukhusedning ar vanigast vid de större sjukhusen. Sjukhusdirektörerna tisatts av sjukv&rdsstyresen efter förord fran direktionen, Fera sjukhus kan staas under edning av en och samma sjukhusdirektör. 1) LandsU.ingens verksamhet och organisation

10 Landstingen har i sin egenskap av s~u~8rdshuvudman ett stort ansvar f ör at t utbidningen av våzdpersona tigodoses i erfor- derig omfattning med ämpig fördening p& de oika personakategorierna, Kraven p% anpassning ti den medicinska utveckingen gör att vardutbidningen ansetts vara den viktigaste sektorn inom andstingens utbidningsverksamhet. I i 1.7 Kuture och vetenskapig verksamhet Landstingen ämnar ekonomiskt stöd ti kuture och vetenskapig verksamhet för en rad oika andam%. Som exempe kan nämnas bidrag ti muséer, fornminnes- och hembygdsv%rd, konst-, teater-, musikoch fimverksamhet, oika forskningsändam%, mijöviird, anordnande av fritidsomriden samt änsbibiotek, Pera andsting utdear arigen kuturstipendier, Under de senaste aren har man i fera andsting inrättat tjänster som kutursekreterare, De har i viss man skiftande arbetsuppgifter inom oika andsting, men man kan s5ga att deras huvudsakiga upp- gift är att samordna och utvecka oika kuturea verksamhets- gr enar. 1.8 Kuturpoitik Haen för den statiga kuturpoitiken har angivits i Kung E4aj:ts proposition 1974:28. I propositionen, som antogs av riksdagen i juni I 1974, sas fast att kuturpoitiken är ett ed i statens samade poitiska insatser. Kuturpoitiken ska vara ett instrument för att skapa ett samhäe som prägas av jämikhet och som ger människor möjigheter ti ett rikare iv, Mamedvetna insatser för att demo- kratisera kuturivet är Önskvärda för att uppng kuture jaaikhet, viket ar ika angeäget som ekonomisk och socia jämikhet.

11 Under de senare aren har ett omfattande utredhingsarbete genom- f ört s rörande de staiga insatserna inom kutromradet. S& har ocksa varit faet inom fera av Sveriges anksting och vi ska senare ge en översiktig bid av de senaste arens kutur- ooh bibioteksutredningar (se kap. 3). Inom Svenska andstingsförbundet p&g%r utredningsverksamhet angaende ett kuturpoitiskt principprogram för andstingen. Sutrapporten beräknas äggas fram för Landstingskongressen 1976, Redan nu star emeertid vissa riktinjer kara. "De väsentiga insatser inom kuturomr%det som genomförts av vissa primärkommuner har punktvis över andet skapat ett kuturutbud av hög kvaitet.andstingskommuiaa insatser för kuturen m%ste enigt beredningens mening uppfattas som nya och utjämnande tiskott ti de resurser som redan finns," 2) Utredningen inom Landstingförbundet understryker att kommunerna atjämnt m%ste vara basen för kuturverksamheten, andstingen bör i första hand stödja, utjämna och kompettera., 2tt angeäget omrgde för andstingen ar kuturverksamheten p% andstingens egna institutioner, Fera andsting har ocksa pibörjat en mycket aktiv kuturverksamhet p3 band annat sjukhusen. Ofta har. man därvid tagit ti vara möjighetena ti samarbete med fokbid- ningsorganisationer, kuturarbetarorganisationer samt fristaende grupper av oika sag. Den förnyese av kuturutbudet som dessa ofta medverkat ti samt dessa nya distributions- och uppförandeformer maste f% ett utökat stöd fran 1andstingen.Mycket av det kutur- och programarbete som idag bedrivs inom sjukvardande inrättningar har sin bas i s jukhusbibioteket." 2) ) Kuturpoitiskt principprogram

12 KAFITEL 2 Bibiotekskategorier Landstingen har ansvar för, het eer genom ekonurniskt stöd\*i, m%nga oika typer av bibiotek, 1) Sjukhusbibiotek a) amänna bibiotek b) medicinska bibiotek c) kombinerade bibiotek 2) Skobibiotek a) v%rdskoor b) antbruks- och skogsbruksskoor o) fokhögskoor g ) Förvatningsbib io t.ek 4) Länsbibiotek Vi behandar här endast sjukhusbibiotek och v5rdskoebibiotek. Tigangen ti offentiga bibiotek ar idag en oomstridd förman som aa friska människor i vart and har. Det är ocksa ejavkart att denna förman inte bör berövas en msnniska för att hon av oika skä inte förm%r utnyttja de normaa bibioteksresurserna. Vi redogör har översiktigt för de oika typerna av sjukhusbibiotek samt för v&rdskoebibiotek, 2, Amänna sjukhusbibiotek P% nästan aa svenska sjukhus ges patienterna bibioteksservice i en eer a,nnan form, Verksamheten ar ofta en fiia ti kommuna bibioteksverksamhet. PH vissa sjukhusbibiotek ar personaen anstgd av kommunen medan.andstinget äger bokbestandet, Kommunen kan p& andra ha st% för b%de persona och bokbest%nd, Lacdstinget ger i bada faen ekonomisk-:ersättning för dessa tjänster, Sjukhusbibioteken riktar sig rimera ika myoret ti de anstäda som ti patienterna. Bibioteket kan utnyttjas under icke arbets-

13 tid och under fritid. Det bör vara centrum för informativ rekreation, Bibioteket kan vara en betydande trivsefaktor för de anstäda och det ar b%de rationet och ekonomiskt att ata dem utnyttja bib- ioteket. Anstäda som sjäva anar p& bibioteket bir ofta utmärkta informationsöverförare. V%rdpersonaen kan informera assugna patienter ti att börja äsa. Utan vårdpersonaens medverkan har- det amänna sjukhusbibioteket svarare att n3 ut ti patienterna. 2.2 Medicinska sjukhusbibiotek Denna typ av bibiotek har ti uppgift att be ett fektivt företagsbibiotek, som snabbt ser ti att företagets - det vi säga sjukhusets - anstada far det itteraturmateria de har användning för i sitt dagiga arbete, och des som ett forsknings- och eevbibiotek. Det ska förmeda och tihandah%a den itteratur sjukhusets forskare och eever behöver för forskningsuppgifter och studier. Tidigare tigodos%gs huvudsakigen akarnas itteraturbehov och den har typen av bibiotek kaades da tyakarbibhotekw. 'Tumera kaas det ofta för medicinska'bibiotek och Sr ti för aa personakategorier inom sjukhuset. 3et medicinska bibioteket kan vara organiserat p& tv& oika sätt. ges kan det administreras direkt av sjukhuset och sorterar d% organi- sationsmassigt under styresaannen. Des kan det tisammans med det r amänna sjukhusbibioteket utgöra en gemensam bibioteksenhet, det s% kaade kombinerade sjukhusbibioteket. 2.3 Kombinerade s,jukhusbibiotek Här fungerar det amana och det nedicinska bibioteket tisammans som ett kombinerat sjukhusbibiotek. De kan ha gemensam administration och persona och aggas i direkt ansutning ti varandra. Organisatoriskt kan denna bibioteksverksamhet atsa vara het eer devis fristaende eer het eer devis fiia ti ett komunbibiotek. Här förekommer mcinga oika ösningar i oika andsting.

14 De bada bibioteksverksamheterna p3 sjukhuset kompetterar och stödjer varandra. Om man skaffar fram en tidskriftsartike ti en sjuksköterska ar det kanske ättare att f% henne positiv ti bok- vagnen nar den besöker avdeningen eer att genom henne f& fram in- formation ti patienterna om sjukhusbibioteket. Ett vardbiträde som kommer in i sjukhusbibioteket för att ana senaste Xaria Lang upptäcker kanske vad den medicinska deen av bibioteket kan ge henne i yrkesutövningen. Det kombinerade bibioteket kan bemannas fer timmar i veckan med bibiotekarie och en ratione arbetsförde- ning gör att det kombinerade sjukhusbibioteket kan erbjuda en mer omfattande service an tv& skida bibiotek skue kunna göra var för sig. 2.4 Kinik- och avdeningsbibiotek Viken stäning de medicinska bibioteket än har i den yttre organisationen maste deras egna inre organisation atid ha en viss decentraisering. Ofta är det nödviindigt att en kinik och en avdening förfogar över ett "eget" 3estSnd av handböcker och tidskrifter. Detta ar dep%er som en3as innehaer de "arbetsitteraturv son de anstzda m%ste ha inom rsckh%. Onödiga dubbettinköp och effektiv samordning kan uppn3.s d& det medicinska bibioteket sköter-inköp och registrering av denna itteratur. 3et kan knappast vara ekonomiskt rationet att de s& kaade kinik- och avdeningsbibioteken ever isoerade fran varandra utan sa~ordning och överbick som ett medicinskt bibiotek kan ge. 2.5 Centraiserad medicinsk bibioteksservice I Värmand finns sedan arsskiftet 1969/70 en centraiserad medicinsk bibioteksservice. Kedicinska bibioteket vid centraasarettet i Karstad köper in böcker och tidskrifter ti anets samtiga sjukhus och s jukv2rdsinrä t tningar, provinsiaäkare och distriktssköterskor samt ansvarar f ör den interurbana 18neverhsadpet en. De mindre nedicinska sju'khusbibioteken i änet ska fungera ungefär som fiiaer

15 ti medicinska centrabibioteket. Centrabibioteket kan bygga upp ett handboks- och referensbestand, som bir ti gagn för hea änet och %ta sig en interurban %neverksamhet och itteratursökning, som de mindre sjukhusbibio&eken med smä reaurser inte karar av. Bibioteken vid andets v%rd- och sjuksköterskeskoor utgör en särskid grupp av medicinska bibiotek. Je festa andsting har vardskoor som utbidar mango oika sag av persona. I hea andet finns 138 vå,rdskoor. Det vi saga gymnasieskoor med vardinje och speciakurser inom vardområdet (e11 de skoor med upp ti 20 oika utbidninpsin j er) samt sj&&jte&eskoor i med grund- och vidareutbidning. Sevanta i v3rdutbidning: eever e ever därav 6.26j sg.uksköterskeutb. ( terainsutb, 56 j 5-terminsutb. ) vidareutb gjmnasi esko.2-&rig vhrdin j e spec,kurser ( 'i -040 kortare an 1 t ermin) Iband förekoamer någon form av samarbete mean vårdskoans bibio- tek och närmast beägna sjukhusbibiotek, Iband sorterar sko- bibioteket organisatoriskt - som i Varmands ans andsting - under ett medicinskt sjukhusbibiotek, Bibioteket i Varmands centraa vardyrkesskoa i Karstad har ti fö jd av den varman4ska s jukhusr bibioteksutredningen bivit ett sags fiia ti det medicinska bibioteket vid centraasarettet.?iedicinska bibioteket ombesörjer iordningsstaande av böcker ti vårdskoans, bibiotek. I övrigt sköt s bibioteket av skobibiotekarien. ~enna organisationsform är nu under utredning och försag p3 omorganikation är givet. Ut- redningen, som är utförd av bibiotekarien vid v&rdskoan i Kar- stad p% uppdrag av Varmands ans andsting, refereras p% annan pats i arbetet.

16 Gymnasiereformen 1966 medförde att skobibioteket fick nya funk- tioner och vasentigt större uppgifter. Oe arbetsformer och den individuaisering i skoarbetet som föresogs och som äropanerna sedan fastsog, städe stora krav p& gyanasiets bibiotek. Fera gymnasiebibiotek fick avsevart ökade resurser under 60-taets senars de, men %ngt ifr%n aa, Detta visar den enkätundersökning som gjordes av Skoöverstyresen 1972 ngymnasieskoans bibiotekn. Gymnasiereformen 1970 medförde stora organisatoriska förändringar. Yrkesskoan integrerades med gynnasieskoan, SOU 1973: "Littera- turen i skoanm uppniirksammar yrkesinjernas styvmoderiga behanding vad gäer skobibioteksverksamheten. Skarp kritik riktas mot att statsbidragsbest~ameserna utformats p& ett &dant sätt att det inte utgar bidrag, som kan täcka önekostnader för bibiotekspersona, ti dessa injer (skoor). Det statiga schabonbidraget för kost- nader för bibiotekspersona m m ut& endast ti utbidningsinjer som motsvarar det gama gymnasiet och fackskoan. N%gra övergripande ma för gyrnnasiebibiotekets verksamhet kan sagas vara : w - att vara ett aboratorium för eevernas sjävstandiga arbete med itteratur och faktasökning i aa skoämnen - att medvarka i eevens amänna studie- och arbetstekniska - att ge eeven förutsättningar att efter skotidens sut anvgnda sig av saahaets informationsutbud och skaffa sig kunskaper i fortsatta studier och yrkesverksamhet r att stimuera eevernas äsförm%ga och asbenägenhet - att främja och underätta anvandningen av ett varierat äro- I medesutbud - att underätta samerkan mean ämnen - att bidraga ti utjämning mean eever med oika hemmijö och utbidningsbakgrund

17 - att erbjuda en socia mijö som ger stimuans och rekreation under fritiden - att stimuera eevernas intresse för god itteraturw. Denna mabeskrivning ar hatad ur "Funktionsbeskrivning för gym- nasieskoans bibiotek: som skoöverstyresen^ gav ut etta för- sag har föreggtts av enkätundersökningar, försöksverksamhet och konferenser. Qn bibioteket ska fungera va i skoan krävs ocks% att det r%der ett nara och förtrendefut samarbete mean aa kategorier av skopersona. Fig. 2 Samarbetsmode KAPITZL 3 Aktuea - kutur- och bibioteksutrednin~az Under de senaste &ren har s& gott som aa andsting kommit med bibioteks- eer kuturutredningar, Vamands ans andsting var ett av de första. De presenterade 1969 en sjukhusbibioteksutredngng som väckte stor uppmärksamhet d%, och dess idéer debatteras f ortfarande fitigt, 3.1 TArmands ans andsting I Varmands ans andstings utredning syftade de försag som kom fram ti att patienter och persona vid änets oika sjukhuvardsinrättningar skue f% ikvärdig bibioteksser~ice. 1 syfte att er-, haa en grund för utredningsarbetetkartadesi sjukhusbibiotekens verksamhet, inriktning samt organisation, Denna kartäggning visade b1.a. att driftskostnaderna vid sjukhusbibiotbken samt kostnaderna för bokinköp minkuderande fackitteratur- skide sig avsevärt

18 mean änets sjukhus, D% kostnaderna - f synnerhet driftskostnaderna - skide sig s& markant mean de skida sjukhusen inom änet borde föjden bi att s%vii patienterna som sjukhusens persona erhö va- rierande bibioteksservice beroende p% sjukhus, konstaterades det, Utredningen ansag akt det inte ar möjigt för en enskid person att göra en adekvat och riktig fördening av de erforderiga inköpen av fackitteratur ti änets skida sjukhusbibiotek. För den sku f öresogs det at t en s. k. bibioteksnä~nd smfe inrat tas. Bibioteksnämnden skue ha ti uppgift att inköpa a fackitteratur siiva ti den öppna som ti den sutna v%rden i änet p& basis av framförda försag fran berörd persona, samt kontinuerigt föja utveckingen av den fackitteratur som berör andstingens verksamhet. A kataogisering, kassificering och dyikt arbete med fackitteraturen skue enigt utredningens försag utföras vid centraasarettet i Karstads fackbibiotek, Fackbibioteket skue vidare handha skötsen av vardyrkesskoans bibiotek i Karstad.' Utredningen fann vidare att fackbibioteket i och för sig har särskida arbetsuppgifter, men att starka ska taar för att en samordning mean fack- och patientbibioteket bör eftersträvas, Detta bör ske b%de beträffande persona och okaerna. Earigenom torde nan kunna erhaa betydande administrativa vinster, varvid persona och okaer utnyttjas bättre och effektivare. 3.2 ::orrbottens äns andsting nbibioteksverksamheten vid andstingens inrättningar" heter den utredning son gjordes i."torrbottens ans aridsting i972. Man har koncentrerat sig pa den verksanhet som bedrivs vid asarettens bibiotek, men under arbetets gang ansag man det ämpigt att i korthet ocksi% behanda sjukhemmens bibioteksverksa.het och dess- utom aktiviteterna vid andstingets inrättningar för psykiskt ut- veokingsstörda. Utredningen gör en nuägesbeskrivning och äggkr den ti grund för f örsag ti f örändringar. Man skisserar en amän masättning p& grundva av rekommendationer fr%n SO om integrering av sjukhus- och

19 komunbibiotek. Utredningen föresar b1,a.?tt: n- en amän masattning antas om integratiod av sjukh-~sbibiotek och kommunbibiotek - förhandingar upptas för sutande av avta med primärkommunerna med utredningens försag ti noiinavta som grund." 3) Utredningen konstaterar att vid kornande uppgöreser maste hënsyn tas ti att den medicinska deen av sjukhusbibioteken het ar en angeägenhet för andstinet, som därför bör bara den totaa kostnaden för denna verksamhet. Nan föres1å.r vidare att "dar s% är möjigts1 bör samordning av det medicinska bibioteket och patient- bibioteket ske efter hand, 3.3 Vasternorrands ans andsting I november 1974 ade VZsternorrands äns andsting fram en utredning med titen tflänsbibiotekets fraatida verksamhet inom Vaster- norrands anw. Nan har i denna utredning ave behandat sjukhus- bibiotekens organisation, Man har undersökt de amänna bibioteken, de medicinska fackbibioteken, v%rdskoornas bibiotek och bibio- teksverksamheten vid Vasternorrands ans andstings centraförvat- ning, Gtredningen föresgr: "- successiv förstarkning av bibiotekens verksamhet anser kommitt& vara motiverad, men att en fusta~dig utbyggnad enigt utredningens försag bör vara genomförd senast 1980, - Mede ti bibiotekens skötse och itteraturinköp för de amäana bibioteken bör staas ti utbidnings- och -kuturniimndena förf ogande för att fördeas i sanirad med di oika förvatningarna. - För detta ändarnii bör varje kommunbibiote$ %rigen ti andstinget inkonima med verksamhetsberättese o& f örsag ti bud get föx nästkonmande %rs verksa3het upprattad enigt av utbid- nings- och kuturnämndens utfgrdade anvisningar. 3 Bibioteksverksamhet en vid andetingets inrättningar

20 - Mede för inköp av medicinsk itteratur bör daremot upptas i respektive sjukvi5rdsförvatnings budget i sanr%d med utbid- nings- och kuturnämnden, - Enigt utredningskommitt6ns uppfattning bör andstingets samade bibioteksfragor kunna f3 en enhetigare och mera över- gripande bedömning om de-i största möjiga utsträckning handägges inom andstingets utbidnings- och kuturnämnd, som. fr.o.m disponerar personea resurser för att kunna ta p% sig det övergripande ansvaret för dessa fragor, - För att bibioteksfragorna ska f% en s& asidig beysning som möjigt föres1å.r komitten, att man vid varje förvatnings- ornrå.de inrättar en referensgrupp bestiiende av försagsvis tv& representanter för sjukv~rdspersonaen och en representant f ör vardera administration och vårdskoan. - Rent amänt bör denna grupp verka som kontaktorgan gentemot kommunbibioteket och andstinget i bibioteksfragor med viss r3dgivandg uppgifter speciet i fr&ga om inköp av medicinsk itteratur, varvid förutsattes att ansvarig bibiotekschef samt företrädare för bibiotekspersonaen bereds tifäe att detaga i gruppens arbeteew4) 3.4 östergötands ans andsting nkuturpoitik i Östergötand - riktinjer för frqrrtidenw heter den kuturutredning son Östergötands äns andsting ade fram i maj P& ca. 15 sidor (av utredningens 117) behandas sjukhusbibiotek. De försag utredningen ägger fram Kan i korthet sammanfattas: Utredningen ansuter sig ti Skoöverstyresens försag om att kommunbibioteken ska svara f ör s jukhusbibioiekens bocbest3nd och ut&ningsverksamheten mot ersättning fran anistinget. iian anser att en shdan organisation gör det ättare att ösa personafragor, samordna inköp samt &er möjigheter ti en kvaitativt bättre 4) Länsbibiotekets f ramtida verksamhet inom västernorrands än

21 verksamhet vid sjukhusbibioteken. Man föresar att samarbete mean andsting och primärkommuner i Ostergötand bör prägas av enhetiga principer samt att det är angeäget att %stadkomrna n%gorunda ikvärdig standard på bibioteks- servicen inom samma kategorier av institutionkr. Vad gäer de medicinska bibioteken föres&rman att de om möjigt samordnas med patientbibioteken, och att en utbyggd samverkan kommer ti stand mean -ndstingets oika medicinska bibiotek. 3.5 Jönköping änd andsting I sutet av 1974 bev Jönköpings ans andstings bibioteksutredning kar. Den heter r fack bibioteks utredningen - en utredning an- &ende andstingets medicinska bibioteksorganisation". I enighet med de direktiv som gavs skue utredning n utarbeta försag i" ti en för hea andstinget gemensan medicinsk fackbibioteksorganisation. Utredningen föresog b1.a.: att en gemensam organisation, centrat edd av utbidnings- och kuturnämnden, upprättas för de medicinska bibioteken i Jönköpings an att en fackbibioteksnämnd inrättas i enighet ned försag i utredningen att personaorganisationen ink. förefintiga tjänster ska omfatta a) ingaende i staten för andstingets medicinska centrabibiotek förste bibiotekarietjiinst 2 $ bibiotekariet jänst er 2 kontoristtjänster b) ingaende i statecna för respektive ajukvardsdistrikt bibiotekariet janst (patient- och fackbibioteket ~ ks jö/~ass jö) 1 bibiotekarietjänst (patient- och fackbibioteket värnamo)

22 1 att aa inköp av medicinsk fackitteratur iksom a kataogisering av denna itteratur sker centrat att en termina ti datasystemet MEDLINE inrättas vid andstingets mediainska centrabibiotek att den centraa bibioteksfunktionen i vänkan pi en ösning av okairagan en1 igt ovan paceras i nuvarande fackbib i ot eket p& Västra kinikerna. 5) 5.6 Stockhoms ans andsting ~ "Ku turutredningen -75' var f ärdig i ma j Vi at erger här endast utredningen* f 8rsag angiiende bibiot eker erkslhet en. Utredningen vi ge änsbibioteket ökat ans&g. Länsbibiotekets service bör aven omfatta Stockhoms kommun och speciet inriktas p% invandraritteratur, bibioteksservice p% sociaa institutioner m,m, Man förordar fortsatt kontakt med Statjns kuturrad i syfte att prova änsbibiotekets okaisering, Verksamheten vid äns- bibioteket f 5reså.s edas av en sarskid närnid eer deegation inom kuturnämnden, Kuturutredningen har avgränsat sin undersökn ng att gäa bibioteksi verksamheten vid andstingets institutioner inom omsorgsnamnden, arbetsv%rden och sociaa nämndens ansvarsomr8.de. Bibioteksverksamhetens framtida orgaisation inom häso- och sjukit%rdsnamndens ansvarsomr&.de utreds för närvarande av en särskid utredningsgrupp inom Stockhom äns andstings häso- och sjuh&rdsnämnd, Denna utredning har hittis tagit staning i tv& fragor rörande huvudman och anerätt. Lands tinget, häso- och s jufv~rdsnämnden ska vara huvudman för sava1 den medicinska som amänna bibioteksverksarn- heten inom nämndens ansvarsomrade. =de patienter och persona ska f% %na ur sava de medicinska som amanna s ju!diusbibioteken. 5) Fackbibioteksutredningen

23 2 7 Ovriga kuturutredningar Andra andsting som gjort eer h%er p8 att göra kuturutredningar är: Södermanands ans andsting, Kristianstads äns andsting och Mamöhus äns andsting, Göteborgs- oah Bohus ans andsting, Skarborgs äns andsting, Uppsaa ans andsting, honobergs äns andsting, Umar ans andsting, Bekinge ans a dsting, Faands ans ai andsting, iivsborgs äns andsting, Orebro äns andsting, Västmanands äns andsting, IZopparbergs äns andsting, Gäveborgs äns andsting, Jämtands äns andsting och VZsterbottens äns andst inge Ekistians tads äns andsting och 8Iamöhus äns andsting papekar i sin utredning att man anser det angeaget a4.t f& ti stand en bättre och jämnare standard för den bibioteksverksamhet som anordnas vid sjukius och v2rdinstitutioner av oika sag, Skaraborgs äns andsting föresar i sin utredning att ett avtasbundet samarbete kommer ti stand mean eev- och s jukhusbibiotek och kommunaa bibiotek i enighet med normavtaet. 3.8 Utredning om s.jukhsbibiotek Behovet av en genere undersökning av verksamheten vid sjukhusbibioteken har änge föreegat. I 1970 ars rationaiseringsutredning vid fokbibioteken (N~u) g j ordes ingen sadan undersökning, Däremotföresog utredningskommittkk att man som uppföjning av KRU- arbetet skue göra detta. Utredningen "Sjukhusbibiotekw var Kar i nars 1976,.idapporten är ett resutat av ett arbete som bedrivits av en arbetsgrupp dar Statens M turrad, Landstingsförbundet, svenska kommunf örb-indet, SFP och SXTF varit representerade. n S jukhusbibiotek" behandar i första hand de amänna bibioteken ("patientbibiotekenw), men i kartäggningen ingar även de medicinska fackbibioteken. Ived en om- fattande enkätundersökning ooh en arbet~underbömin~ vid åtta sjukhus