Teknikstöd i skolan. Elever som testat teknikstöd berättar. Elever med kognitiva svårigheter. Smarta hjälpmedel

Transkript

1 Teknikstöd i skolan Elever med kognitiva svårigheter sid 3 Elever som testat teknikstöd berättar sid 4 Arbetsterapeuten ny yrkesgrupp i skolan? sid 10 Smarta hjälpmedel sid 14 Utgiven av Hjälpmedelsinstitutet

2 Kognition och kognitiva svårigheter 3 Zaras självkänsla har ökat 4 Viktor har fått koll på läget 5 Teknikstöd gör skillnad 6 Lyckas med att förändra en arbetsmodell 7 Brygga mellan skola och arbetsliv 8 Teknikstöd är en del av dagens skola 8 Vad kostar det? 9...och vem ansvarar? 9 Arbetsterapeuten provar ut hjälpmedel 10 Dags att använda arbetsterapeuten i skolan 10 Teknikern en viktig del av teamet 11 Teknikstöd inspirerar till nya arbetssätt 12 Skolmiljön bör vara tydlig och konkret 13 Exempel på hjälpmedel 14 Många elever har svårt att sitta still och koncentrera sig på skolarbetet. De kan ha diagnoser som adhd och autismspektrumtillstånd, men de allra flesta har ingen diagnos alls. Det har visat sig att elever som fått hjälpmedel samt metoder och strategier för hur de ska sköta skolarbetet, tycker att de förbättrat sina skolresultat och klarar sig bra såväl i skolan som på fritiden. Relativt små insatser kan göra stor skillnad. Hjälpmedelsinstitutet har under flera år haft i uppdrag av regeringen att testa om teknikstöd kan hjälpa elever som har svårt att klara målen i skolan. I den här skriften presenterar vi några resultat som kommit fram inom uppdraget Teknikstöd i skolan. Du får idéer och förslag på hur du kan arbeta i din skola för att stödja eleverna. Teknikstöd i skolan pågick 2011 till och med Försöksverksamheter bedrevs av Kalmarsunds gymnasieförbund, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen i Halmstads kommun och gymnasieförvaltningen i Växjö kommun. Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Redaktör: Lisbeth Säther Texter: Erika Dahlin, Elisabeth Lagerkrans och Johanna Grönkvist Formgivning: Maria Olsson/Lisbeth Säther Fotograf: Jonas Arnesson, Bildarkivet, Lasse Hejdenberg, Matton, Soya Kommunikation. Tryckeri: DanagårdLITHO, 2013 Artikelnummer: Publikationen kan hämtas i pdf-format på Eleverna som beskrivs i texterna är inte de elever som är med på bilderna. Bilderna är med för att förtydliga och göra det lättare att ta till sig informationen.

3 Elever med kognitiva svårigheter kan ha problem med att: Kognition och kognitiva svårigheter Kognition är inte samma sak som intelligens. Men kognitiva svårigheter kan hämma en elevs förmåga att använda sin intelligens. Kognitiva svårigheter är vanligt vid diagnoser som adhd, autismspek- trumtillstånd och utvecklingsstörning. Men det finns ett stort antal elever med omfattande kognitiva svårigheter som inte har någon diagnos. Kognitiva funktioner är de processer som sker i hjärnan när vi tar emot, bearbetar och förmedlar information förmågan att tänka, känna och lära. Den kognitiva förmågan gör att vi kan förstå vad saker och ting betyder, att vi kan kommunicera på olika sätt, minnas det vi ska minnas och glömma det vi ska glömma. Att vi kan orientera oss i tillvaron, hålla och beräkna tid, planera, organisera och strukturera. Den kognitiva förmågan gör också att vi kan lösa problem och göra beräkningar, syssla med flera saker samtidigt, skapa idéer, ta initiativ, hålla tråden i det vi gör och avsluta det vi påbörjat. Det är komplexa processer där så gott som hela hjärnan är inblandad. En fungerande kognition är en förutsättning för att vi ska kunna klara av alla områden i livet inte minst skolan. Många upplever att de haft det besvärligt under hela sin skoltid. En elev beskriver det så här: Jag har alltid känt att jag sinkat klassen när jag inte hängt med i samma tempo som de andra. lyssna och anteckna samtidigt missar information. hålla koncentrationen under en hel lektion förlorar sammanhanget och orkar inte vara aktiv. komma igång med läxor och att lämna in uppgifter i tid uppfattar inte läxor eller inlämningsdatum. komma ihåg att ta med sig rätt saker till lektioner och tappar bort lösa papper. överblicka, strukturera och planera sin tid sen ankomst och stress. ha överblick över uppgifterna i skolan svårt att välja vad man ska börja med. starta och avsluta självständiga uppgifter. sortera information och plocka ur det viktigaste. inhämta kunskap och redovisa den. koncentrera sig vid läsning och skrivning distraheras lätt av yttre stimuli under lektioner och vid självständigt arbete. hitta i skolans lokaler. Testa hur det är att vara elev och ha kognitiva svårigheter Kognitionssimulatorn är ett webbprogram som simulerar en lektion i svenska. Du kan själv uppleva hur det är i klassrummet genom att välja filter för adhd, aspergers syndrom och dyslexi. 3

4 Elever berättar... Zara är 18 år och går på naturvetenskapliga programmet. Hon har svårt att sitta still längre stunder och har behov av att röra på sig. Innan Zara fick sitt teknikstöd tyckte hon att lärarna inte förstod henne. Zaras självkänsla har ökat Mitt självförtroende var i botten, säger Zara. Lärarna förstod mig inte. Jag har alltid försökt komma i tid men det har aldrig gått eftersom jag har svårt med tidsuppfattning. Jag glömde ofta papper och sågs som nonchalant. De flesta proven fuskade jag mig nog igenom, berättar hon. Zara hade i princip gett upp hoppet om att klara skolan. Hon hade till och med börjat undvika att gå på vissa lektioner och hade ingen plan för vad som skulle hända efter studenten. Hjälp med skolarbetet Tack vare att Zara kom med i Teknikstöd i skolan har hon fått stöd som gör att hon klarar sig mycket 4 bättre i skolan. Nu ser hon inte bara det negativa med att ha koncentrationssvårigheter. Med den här hjälpen har jag kunnat bevisa att jag inte är dum. Jag behöver bara min tid och att få göra det i min egen takt och på mitt eget sätt. Ökad förståelse Zara har fått en smartphone med applikationer som hjälper henne att hålla ordning och få struktur. Hon har också fått ökad förståelse för sina egna behov. Hon har fått hjälp med att komma igång med tekniken och informera lärarna. Samtidigt har lärarna fått ökad kunskap om behovet av individuellt stöd. Detta gör att Zara bemöts på ett annat sätt numera. Roligt att gå till skolan Idag har Zara bättre självförtroende och tycker att det är roligt att gå till skolan. Hon känner att hon har förmågan att lyckas och har fått mer energi över för annat. Från att allt har varit totalt kaos har jag nu kraft över och kan jobba extra vissa helger, säger Zara. Det bästa är att jag kommer att få vara kvar där efter studenten. Se filmer om elever och teknikstöd

5 Viktor går andra året på samhällsvetenskapliga programmet. Han är 17 år och har hela livet sett sig som annorlunda. Han tycker inte att han haft koll på saker och ting. Som att få med sig rätt böcker till lektionerna. Viktor har fått koll på läget Jag har varit slarvig med papper, säger Viktor. Jag tappade alltid bort mina anteckningar vilket gjorde att jag slutade anteckna. Så jag försökte med att köpa pärmar för att organisera skolarbetet bättre men inte heller det gick bra, säger Viktor. Viktors teknikstöd Viktor fick prova en ipad med användbara appar för att få bättre ordning och struktur. Nu använder han den som stöd både i skolan och på fritiden. Han samlar allt på ett ställe. Jag brukar ta bilder på det som står på tavlan och lägger in dem i olika mappar på ipaden. Till bilderna skriver jag sedan anteckningar för att komma ihåg bättre. Skolan använder Dropbox som gemensam plattform. Där lägger lärarna in läxor och instuderingsmaterial som eleverna kan hämta. Då blir det lätt för Viktor och övriga elever att komma åt materialet. Skolarbetet går lättare nu Viktors lärare tycker att han fått lättare att komma igång med uppgifterna och lämna in dem i tid. Jag har mycket lättare att sätta mig ned och komma igång med arbeten. Jag får också mer gjort och ipaden är lätt att ha med och gör hemarbetet enklare. Tro inte att alla elever är lika. Även om de ser ut som jag, och jag ser ju ut som vilken vanlig människa som helst, men jag har problem och de har lösts nu. Elev i försöksverksamheten 5

6 Teknikstöd gör skillnad! Drygt 400 elever på gymnasieskolor i fem kommuner fick under sex månader prova teknikstöd. De flesta var nöjda med sitt teknikstöd och den höga frånvaron minskade. Resultaten från utvärderingen visar att relativt små insatser gjort stor skillnad för eleverna. De flesta som deltog i försöksverksamheterna anser att de har förbättrat sina studieresultat och blivit bättre på att hantera besvärliga situationer i skolan. Många tänker fortsätta att använda sitt teknikstöd när projektet avslutats. Vad vi menar med teknikstöd Teknikstöd kan vara produkter, verktyg och tjänster som kompenserar för en nedsatt förmåga. Strategier och metoder för användandet av teknikstödet ingår också. 6 Att få teknikstöd var viktigast Teknikstödet kom på första plats när eleverna rangordnade från ett till tre vad de ansåg hade gjort störst skillnad och var största orsaken till förändring. Mötet med arbetsterapeuten samt ökad kunskap och förståelse för sina egna svårigheter skattades också högt. Individuellt utprovat Elevernas behov av stöd och anpassning identifierades och utvärderades utifrån ett vetenskapligt validerat instrument, BAS. Många fick utprovade teknikstöd inom områdena komma ihåg, skriva, läsa och göra läxor. Behoven av anpassning och stöd minskade signifikant inom 13 områden av 16 när eleverna fick använda teknikstöd. Användes under skoltid och på fritiden 87 procent angav att de hade använt teknikstödet utanför skolan i olika vardagssituationer. Cirka 11 procent hade använt det på sin praktikplats. Cirka 8 procent hade använt det på arbetet och cirka 49 procent hade använt det i samband med fritidsaktiviteter. Teknikstödet användes, förutom under skoltiden, bland annat för att läsa böcker samt till inköpslistor, körkortsteori och kontakter med socialtjänsten samt planera studentbal och busstider.

7 Lyckas med att förändra en arbetsmodell En modell för att identifiera och rekrytera elever, bedöma behov, använda teknikstöd och följa upp effekterna har arbetats fram. För att få till stånd varaktig förändring, som ett nytt sätt att arbeta på, krävs ändrat beteende och stöd från skolledningen. Insatserna planeras utifrån i vilken grad förutsättningar i skolmiljön överensstämmer med förutsättningarna hos en elev med funktionsnedsättning. Det vill säga att fokus är särskilt på hur skolmiljön inverkar på förutsättningar för elevens aktivitet och delaktighet i skolan. Att se varje elev Det börjar med att man identifierar vilka elever som har svårt att klara skolan. Vi gör en inventering av de elever som vi har identifierat och som har det lite svårare utöver normala tonårssvårigheter. Sedan går de vidare till arbetsterapeuterna på skolan, berättar Lisa Fock, rektor i Halmstad. Kartläggningsinstrumentet BAS BAS ger bra information om elevens egen upplevelse av svårigheter och behov av stöd och anpassningar i skolan. Man pratar med eleven inte om. Tillsammans med eleven planeras sedan åtgärder där strategin kan vara att eleven använder teknikstödet som en rutin i vardagen, vilket är nödvändigt för att tekniken ska fungera för eleven. Om det finns behov av anpassning/åtgärd i form av till exempel teknikstöd, får eleven det utlämnat, anpassat och förevisat i skolan och provar det i praktiska situationer. Efter cirka sex månader görs en utvärdering med instrumentet BAS samt ett kompletterande frågebatteri. Kunskapen om individen finns hos lärarna och den personal som ungdomen möter dagligen, säger Inger Kratz, rektor i Växjö. Eleverna var delaktiga Stor vikt lades vid att teknikstödet skulle följa eleven och ge kompensatoriskt stöd under hela skoldagen. Stödet valdes i dialog med eleven och resultatet visar att 90 procent av eleverna kände sig delaktiga i det valet. Viktigt att följa upp Det är viktigt att följa upp hur teknikstödet fungerat för eleven. Att inte släppa eleven efter utdelat stöd är en av framgångsfaktorerna. Det är också viktigt att varje elev har en plan för framtiden när studenten närmar sig. Alla elever har fått behålla sina teknikstöd för att ta med ut i vidare studier eller arbete. Schema för arbetsgången Identifiera elever Kontakta/rekrytera Bedöma behov av stöd Instrumentet BAS BAS står för Bedömning av Anpassningar i Skolmiljön och är ett frågeformulär som omfattar 16 frågeområden om vardagliga skolaktiviteter som tillsammans ger information om elevens fungerande och behov av anpassning i skolan. Det kan till exempel vara frågor om hur man upplever sin förmåga att läsa, skriva och räkna, komma ihåg, komma i tid, lämna in arbeten, relationer till klasskamrater och lärare samt social samvaro. Tillsammans med en arbetsterapeut eller specialpedagog identifieras elevens stödbehov. Man går även igenom nödvändiga steg för att kunna genomföra de planerade insatserna och identifierar de personer som man behöver samarbeta med för att uppnå målen. Därefter upprättas ett åtgärdsprogram som kan innehålla flera typer av åtgärder där även tid för uppföljning planeras in. Teknikstöd kan vara en av flera åtgärder i åtgärdsprogrammet, eller det enda. BAS beställs på Använda teknikstöd Uppföljning Flödesschema över arbetsgången i försöksverksamheterna. Modell för att identifiera och rekrytera eleverna (grön). Arbetsmodell för att bedöma behov, använda teknikstöd och följa upp effekter (blå). 7

8 Brygga mellan skola och arbetsliv Elever med svårigheter på väg ut i arbetslivet har rätt till stöd och hjälp från arbetsförmedlingen. Undersökningar visar att många elever som inte klarar skolan får problem senare i livet. Med dagens tuffa arbetsmarknad är det dessutom svårt för unga att få arbete. Har man en funktionsnedsättning blir det ännu svårare. Därför är det viktigt att skolan, organisationer och myndigheter samverkar utifrån elevoch individfokus. På något vis måste vi och arbetsförmedlingen samverka bättre än vi gör idag, säger Elisabeth Fock, rektor i Halmstad. Det går att kompensera en nedsatt arbetsförmåga med hjälpmedel och ekonomiskt eller personligt stöd. För att kunna ge stöd snabbt och på rätt nivå bör arbetsförmedlingen så tidigt som möjligt få kännedom om en elevs svårigheter. Det är också en fördel om eleven fått och lärt sig använda hjälpmedel redan i skolan. Men ofta fångar vi upp dem trefyra år senare och vi får börja från början, säger Krister Åslin handläggare på Arbetsförmedlingen i Stockholm. Skolan kan samarbeta i den så kallade bryggan, säger Pentti Mäkinen som också arbetar på Arbetsförmedlingen i Stockholm. Skolan har då en kontaktperson på arbetsförmedlingen. Med elevens samtycke skrivs en remiss till oss. Då tar vi vid på en gång. Arbetsförmedlingen kan utifrån behov erbjuda hjälpmedel, ekonomiskt stöd, personligt biträde, introduktions- och uppföljningsstöd samt starta-egetbidrag med mera. Teknikstöd är en del av dagens skola Elever som får rätt stöd i skolan har större möjligheter att lyckas med såväl yrkesverksamhet som fortsatta studier och att vara aktiv i samhällslivet. All personal i skolan bör ha kunskap om vad en kognitiv svårighet kan ge för konsekvenser i skolsituationen. Detta för att kunna identifiera vilka elever som har kognitiva svårigheter, bemöta dem på ett bra sätt och erbjuda rätt stöd. Elever med kognitiva svårigheter uppfattas ofta som glömska och nonchalanta med tider, uppgifter och inlämningsuppgifter. Många missar läxor och prov och har hög frånvaro. All personal möter någon gång under dagen elever som har de här svårigheterna. Men man vet inte så mycket om det, säger Marianne Hedkvist, rektor i Kungälv. Bättre bemötande med mer kunskap Resultat från intervjuer med arbetsterapeuter, elevhälsa, skolledare och elever visar att kunskap om kognitiva svårigheter och konsekvenser av dem är ett stort utvecklingsområde hos lärare. Försöksverksamheterna arbetade därför kontinuerligt med flera kompetenshöjande aktiviteter. Arbetssättet bidrog till att flera lärare förändrade sitt bemötande av eleverna. Det framkommer av resultaten från en uppföljningsenkät till skolpersonalen efter projektets slut. Lärarna ansåg att de fått god kunskap om vilka olika teknikstöd som finns. Men flera kände sig inte säkra på hur de skulle använda dessa i undervisningssituationer. Ta till sig kunskapen och förändra När ny teknik förs in i klassrummet ställs höga krav på läraren som måste ta till sig den nya tekniken och förändra pedagogiken. Det var lite tufft i början men vi har sett att efter ett tag har de flesta lärare tyckt att det är ett bra sätt och har ändrat på sin undervisning, säger Dag Söderlund, lärare i Halmstad. Ulrika Stenström, lärare i Kalmar, har fått lära sig många nya saker och tycker att det varit positivt. Alla har utvecklats på det tekniska området och diskussionerna har förändrats i personalrummet. Det handlar om hur jag som lärare ska göra och fixa det här. Teknikstöd är en del av skolan Att arbeta med teknikstöd bör vara en naturlig del i undervisningen. En arbetsmetod för lärarna och ett stöd för elever med kognitiva svårigheter. Vi lever ju i ett samhälle idag där vi använder teknik hela dagarna och skolan är ju samhället. Nu har vi äntligen kommit så långt att teknikstöd är en del av skolan. Vi ser de stora vinsterna, säger Inger Kratz, rektor i Växjö. 8

9 Vad kostar det? Hjälpmedelsinstitutet har låtit göra en socioekonomisk studie där man tittat på kostnader och besparingar i de kommuner där försöksverksamheterna genomfördes. Kostnaden för att identifiera elever, bedöma behov av stöd, köpa in teknikstöd samt introducera användandet uppgick till cirka kronor per deltagande elev. Analysen visar att om en elev som fått använda teknikstöd klarar skoltiden utan friktioner och förseningar och därmed undviker en försenad arbetslivsstart med en månad, har försöksverksamheterna i de tre kommunerna lönat sig. Teknikstöd är därmed en relativt... och vem ansvarar? liten investering i förhållande till vilka vinster som kan göras. Kommunen satsar och vinner Det är ofta den enskilda kommunen som står för större delen av utanförskapets kostnader. Eftersom det sannolikt också är kommunen, som via skolan, står för kostnaden för insatsen är det också kommunen som har mest att vinna på satsningen. Teknikstödet skulle kunna ses som en social investering med låg investeringskostnad idag medan intäkterna kommer att löpa under lång tid framöver. Frågor man kan ställa sig är: fångar våra offentliga uppföljningssystem, på ett adekvat sätt, den här typen av beslut? Behövs någon form av socialt investeringskapital? Socioekonomisk analys Studien har genomförts av Ingvar Nilsson, nationalekonom, med kollegor inom ramen för Teknikstöd i skolan. Studien beskrivs i rapporten Teknikstöd i skolan Socioekonomisk analys. Samhällets kostnader för olika former av utanförskap för individer, händelseförlopp och situationer eller populationer beskrivs, värderas och analyseras i ekonomiska termer. Beräkna kostnader och vinster för teknikstöd i din kommun med kognitions- och kostnadssnurran Gränsdragningen mellan kommunens och skolans ansvar, kontra landstingets är inte alltid helt klar. Det är skolan som ansvarar för att en elev får det stöd den behöver för att klara skolan. Vilket stöd eleven får varierar dock beroende på i vilken skola eleven går och var i landet han eller hon bor. Numera har de flesta skolor tillgång till teknik som med rätt kunskap skulle kunna användas som stöd för eleverna. Gränsdragningsfrågor Inom Teknikstöd i skolan bildades en arbetsgrupp för att diskutera gränsdragningsfrågor och klargöra vem som har ansvar för teknikstöd till elever med kognitiva svårigheter. I gruppen deltog representanter från kommuner, landsting, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolverket. Alla var överens om att många har kognitiva svårigheter. Men alla har inte kognitiva svårigheter i den omfattningen att de har kontakt med hälso och sjukvården. Överenskommelser mellan kommuner och landsting Det är viktigt, inte minst för eleverna, att det klargörs när kommunen har ansvaret och när det är landstinget som har ansvar för teknikstödet. En skriftlig överenskommelse om ansvarsfördelningen underlättar. En kartläggning som genomfördes i Teknikstöd i skolan visar att det finns lokala överenskommelser mellan landstingen och kommunerna i 4 av 20 landsting. 6 landsting/regioner arbetar med att ta fram överenskommelser. De som har lokala överenskommelser uppger att dessa förbättrat och underlättat samverkan. Studien beskrivs i rapporten Gränsdragningsfrågor. 9

10 Dags att använda arbetsterapeuter i skolan? Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) är positiva till att Teknikstöd i skolan anställde arbetsterapeuter i projektet. Det var precis vad vi önskade oss! säger Lena Haglund, ordförande i FSA. Arbetsterapeuten har ett aktivitetsperspektiv, ser människans fysiska-, psykiska- och sociala förmågor och kombinerar detta med aspekter från den miljö som människan finns i. Att matcha elevens färdigheter med lärsituationen, som arbetsterapeuten kan göra, borde utnyttjas i skolan enligt Haglund. FSA anser att det är viktigt att få in fler arbetsterapeuter i skolan. De har bland annat kontakter med Skolverket och följer Skolverkets uppdrag som handlar om att utveckla elevhälsan. Man läser överallt och hör att det är så många som inte klarar skolan idag, säger Lena Haglund. Jag är övertygad om att arbetsterapeuter kan bidra med att stödja barnen att nå sina mål i skolan. Att anställa arbetsterapeuter är en lösning, det finns säkert flera lösningar. I Teknikstöd i skolan framhålls att man pratade med eleverna, inte om dem. Lena Haglund lyfter också fram detta och säger att det går precis i linje med arbetsterapeutiska teorier och yrkesrollen. Arbetsterapeuten provar ut hjälpmedel Arbetsterapeuter anställdes för att bedöma elevernas behov av anpassningar och träna dem på att använda teknikstöden. Organisatoriskt tillhörde de elevhälsan. Arbetsterapeuterna Aki Gouliaveras, Lina Karlsson. Einar Ljungström, Ingrid Andersson och Ylva Karlman arbetade i försöksverksamheterna. Samtliga tycker att det var givande att möta de andra yrkesgrupperna på skolorna. Alla ser det utifrån sin profession och kan bidra med olika saker, säger Aki Gouliaveras. Enligt Gouliaveras vinner eleverna på om flera professioner samverkar. Då går det att sätta in fler åtgärder. Einar Ljungström uttrycker det så här: Jag tycker att jag som arbetsterapeut har kunnat komplettera elevhälsan med att fånga upp frågor som inte alltid är skolrelaterade men som ändå påverkar eleven och elevens skolresultat. Lyssnade på elevernas behov Arbetsterapeuterna arbetade med bedömning av elevernas behov av anpassning i skolan, val och inköp av teknikstöd samt träning och utvärdering av teknikstödet. Eleverna upplevde mötena med arbetsterapeuten som en frizon där de inte bedömdes eller betygssattes. Vi har låtit mötena och samtalen med eleverna ta tid och vi har lyssnat på elevernas egna historier, säger Ingrid Andersson. Arbetsterapeuterna visade på möjligheter. Eleverna fick hjälp med att förstå att man kan lära sig eller ta till sig saker på andra sätt än vad de gjort tidigare under sin skolgång. Jag har hört eleverna säga att vi har gett dem verktyg att hantera sin skolsituation och att de själva har blivit mer medvetna om sina svårigheter såväl som sina styrkor, säger Ylva Karlman. Elevens vilja till förändring togs tillvara Det är elevens egen beskrivning och egen vilja att prova något nytt som ligger till grund för åtgärder och val av teknikstöd. Samtliga arbetsterapeuter tror att det är därför som resultatet har blivit så bra. Två försöksverksamheter, i Halmstad och Växjö, har erbjudit arbetsterapeuterna fortsatt anställning efter projektets slut. 10

11 Ökat användande av tekniska hjälpmedel ställer ökade krav på IT-stöd. Teknikern en viktig del av teamet I takt med att tekniska hjälpmedel används i allt högre utsträckning i skolans värld har också behoven av teknisk support ökat. Lärare, elever och elevhälsa har inte alltid tillräckliga kunskaper att själva åtgärda tekniska problem. I försöksverksamheterna hade teknikerna delar av sina tjänster avsatta till att stödja elever, lärare och elevhälsa med teknisk support. Arbetsterapeuterna och teknikerna arbetade tillsammans med att leta fram produkter, teknik och appar som skulle kunna användas som kognitivt stöd i skolan. Teknikerns ansvar och roll Teknikerna ansvarade främst för inköp och administration av den teknik som skulle användas av eleverna. De förprogrammerade surfplattor, skapade konton för epost, hade kontakt med vissa företag och följde även upp vissa enskilda elevärenden. Om något inte fungerat med tekniken så har jag kunnat hjälpa eleverna på en gång, berättar Jonas Nilsson i Kalmar. I Halmstad hade teknikerna workshops med skolpersonalen som fick lära sig hur teknikstöden fungerar. De fick också prova att arbeta med teknikstöden. Detta för att eleverna skulle få ännu bättre nytta av teknikstöden som de börjat använda i skolan. Lär om teknikstöd Fakta och tips till skolpersonal om kognitiva nedsättningar och teknikstöd för elever som har svårt att klara skolan. 11

12 Teknikstöd inspirerar till nya arbetssätt En kognitivt tillgänglig miljö innebär att man kan orientera sig och att inredning och utrustning är lätta att förstå. Kognitivt tillgängliga skolmiljöer underlättar för alla elever och är ofta en förutsättning för att elever med kognitiva svårigheter ska klara skolan. Generella förbättringar bra för alla För att ge bästa möjliga förutsättningar för alla elever kan man arbeta med generella förbättringar i skolmiljön och individuella metoder och teknikstöd i undervisningen. Du är ju bara lat fick jag höra. Det hör man inte längre. Elev i försöksverksamheten 12 Det är nödvändigt att individanpassa undervisningen för elever som behöver det stödet, men mycket kan göras med generella anpassningar. Ett sätt är att variera undervisningen för att underlätta för elever med koncentrationssvårigheter, ta pauser för att eleven ska återuppta koncentrationsförmågan och vara tydlig med vad som gäller för inlämningsuppgifter och prov. Datorer i undervisningen Många skolor har börjat digitalisera informationen och använda datorer i undervisningen. Kunskapen kring teknikstöd och hur det kan användas varierar. Teknikstödet kan upplevas som ett störande moment i undervisningen om läraren inte lärt sig att använda det på rätt sätt. Teknikstöd inspirerar till nya arbetssätt Vissa elever spelar in lärarens genomgångar med mobiltelefonens kamera för att kunna repetera vad läraren sagt. Erfarenheter visar att lärare då ofta själva börjar intressera sig för hur de kan dokumentera sina lektioner. På så sätt får de bättre kontroll över vad som spelas in. Det krävs ingen avancerad utrustning och kanske 15 minuters förberedelser. Den filmade genomgången kan läggas i en Powerpointfil som eleverna får ta del av. Arbetssättet sparar många timmar för läraren som slipper förklara om och om igen.

13 Skolmiljön bör vara tydlig och konkret det är en del av skolans generella ansvar Informationsflöden. Olika budskap förvirrar. Ge därför tydlig, konsekvent och kortfattad information. Tänk på att samordna information från lärare, kök, vaktmästare och ledning till eleverna. Om skolan använder någon form av digital kalender som synkroniseras kan förändringar synas direkt i elevernas datorer eller mobiltelefoner. Orientering i lokalerna. För de som har svårt att hitta kan generella förbättringar av skolans lokaler vara nödvändiga. Det kan till exempel vara en genomtänkt struktur för namn på salar, tydlig skyltning med bra typsnitt och färger, symboler för olika typer av lokaler och linjer i golvet att följa likt dem som man brukar se på sjukhus. Tydliga klockor i skolans gemensamma lokaler. För att visualisera och förtydliga tidens gång kan tidsstöd som Timstock eller Time Timer visa hur mycket tid det är kvar. Ljudmiljö. Elever med kognitiva svårigheter kan vara väldigt ljudkänsliga och ha svårt att koncentrera sig i bullriga miljöer. Därför är det viktigt att se över ljudmiljön. Akustik. Det ska finnas lagom mycket ljudabsorbenter som skapar ett behagligt ljud, fläktar bör inte låta för mycket. Att sätta tassar på stolar och bord kan också sänka bullernivån betydligt. 13

14 Exempel på Tekniska hjälpmedel kan betyda många olika saker. Teknikstöd i skolan arbetade hjälpmedel med ett begränsat antal och tämligen billiga hjälpmedel som Ipad, appar och fickminne. som användes i Teknikstöd i skolan Tyngdtäcke Har en positiv effekt vid sömnstörningar och oro. Vissa tycker att täcket motverkar stress och underlättar koncentrationen. Det ger en mängd känselintryck som stimulerar berörings, muskel och ledsinnena. Surfplatta och smartphone Till smartphones och surfplattor finns många användbara funktioner som är lätta att anpassa individuellt. Till exempel kalender, röstanteckningar, sms påminnelser och timer. Det går också att fotografera och spela in för att ha som minne istället för anteckningar. Laddas enkelt ner via appar. Tänk igenom hur du placerar och organiserar apparna så att de är lätta att hitta! Bolldyna Stöd för den som är motoriskt orolig. Dynan är fylld med plastbollar och stimulerar till korrekt och dynamisk sittställning vilket bidrar till att koncentrationen ökar och inlärningen går lättare. Tangle eller stressboll Tänkt som stöd för dem som har svårt med koncentrationen. Diktafon eller fickminne Används för att ta röstanteckningar. Det kan vara instruktioner för hur man ska lösa en uppgift eller korta påminnelser som portkod, telefonnummer och busstider. Med tillräckligt stort minne går det att spela in hela lektioner eller tala in provsvar och lämna fickminnet till läraren. Smartpen Smartpen spelar in allt som sägs. Samtidigt kan den användas för anteckningar och stödord. Genom att peka i anteckningarna spelas sedan föreläsningen upp exakt vid den tidpunkt där anteckningen gjordes. 14

15 Dator I en dator finns oftast programvaror med bra funktioner, som till exempel stavningsprogram. Ljudutjämningssystem Trådlöst system som förtydligar tal och rensar bort störande bakgrundsljud. Den som talar använder mikrofon och den som lyssnar använder hörlurar. Scannermus Används för att scanna in texter från papper. Texten hamnar i datorn och kan sedan bearbetas och sparas på ett ställe i datorn. Tillsammans med talsyntes går det att få texter upplästa via datorn. Tidsstöd Tidsstöd kan vara till hjälp om man har svårt att hålla eller förstå tider. Det finns olika tidsstöd, både produkter och appar. Exempel är Timstock och Timetimer. Att-göra-listor, checklistor Kan användas för att påminna om vad som ska göras eller för att få struktur på arbetsuppgifter. Hörselkåpa Hörselkåpor stänger ute störande bakgrundsljud och kan vara till hjälp för att öka koncentrationen. 15

16 Teknikstöd i skolan erfarenheter från ett regeringsuppdrag I den här skriften presenterar vi resultat från regeringsuppdraget Teknikstöd i skolan som drevs av Hjälpmedelsinstitutet åren 2011 till och med Cirka 400 elever och deras lärare på gymnasieskolor i Halmstad, Kalmar och Växjö deltog i försöksverksamheter. Målsättningen var att ge stöd till elever med kognitiva funktionsnedsättningar och öka deras möjligheter att klara uppsatta mål inom utsatt tid samt att underlätta övergången från skolan till arbetslivet. Det visade sig att relativt små insatser gör stor skillnad. De flesta som fick prova teknikstöd var nöjda och tyckte att studieresultaten hade förbättrats. Det hade också blivit lättare för dem att hantera besvärliga situationer i skolan. Hjälpmedelsinstitutet ett nationellt kunskapscentrum Vår kunskap bidrar till ett bättre samhälle för människor med funktionsnedsättning. Våra ägare är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Hjälpmedelsinstitutet upplöses 30 april 2014 Delar av verksamheten går då över till Handisam, som byter namn till Myndigheten för delaktighet 1 maj. Webbplatsen och biblioteket med flera funktioner kommer då att avvecklas. Box Sundbyberg Tfn Texttfn Artikelnummer 13342