Delrapport Teknikstöd i skolan. Försöksverksamhet i Växjö Kommun på initiativ av Hjälpmedelsinstitutet (HI).

Transkript

1 Växjö Kommun December 2012 Delrapport Teknikstöd i skolan Försöksverksamhet i Växjö Kommun på initiativ av Hjälpmedelsinstitutet (HI). Inger Kratz, projektledare Ylva Karlman, Leg. arbetsterapeut Lina Karlsson, Leg. arbetsterapeut Ola Durborg, IT-tekniker

2 Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Syfte... 3 Material och metod... 3 Resultat... 6 Diskussion... 9 Referenser... 13

3 Sammanfattning Projektet Teknikstöd i skolan har sitt ursprung i ett regeringsuppdrag samordnat av Hjälpmedelsinstitutet (HI). Projektet pågår fram till och med juni Under våren 2012 anställs en lokal projektledare, två arbetsterapeuter och en tekniker för att arbeta inom ramen för projektet på de tre kommunala gymnasieskolorna och Komvux i Växjö. Projektet syftar till att öka måluppfyllelsen i skolan hos elever med kognitiva svårigheter genom att erbjuda individuellt stöd i form av samtal om strategier i skolvardagen samt utprovning av teknik. Kompetensutvecklingsinsatser till lärare och samverkan med berörda verksamheter utanför skolan utgör också viktiga delar i projektet. Höstterminen 2012 ägnas huvudsakligen åt individuellt arbete med elever vilket innebär kartläggning av behov i studiesituationen, utprovning av teknikstöd/strategier samt uppföljning. Kompetensutvecklingsinsatser för skolpersonal och samverkan med aktörer utanför skolan genomförs i viss mån men ytterligare insatser är planerade inför våren Arbetsterapeuterna är involverade i ca 100 elevärenden där 83 kartläggs utifrån bedömningsinstrumentet Bedömning av anpassningar i skolmiljön (BAS). Eleverna som ingår i projektet upplever svårigheter bland annat med att planera och strukturera sina studier, att komma igång med och slutföra självständiga uppgifter samt att koncentrera sig under lektioner. Teknik som köps in till elever är framförallt tidshjälpmedel som time timer och timstock, appar i surfplatta och smartphone, ljudförstärkare och dator. I de flesta fall beskriver eleven en förbättring i studiesituationen och uppskattar stödet av arbetsterapeuten. Arbetsterapeuterna upplever att tekniken som används ökar möjligheterna för elever med kognitiva svårigheter att nå sina mål i skolan och betonar betydelsen av arbetsterapeutens kartläggning av behov, aktivitetsanalys och uppföljning. 1

4 Bakgrund Skolverkets rapport Risk för IG (2010) belyser att var tredje elev lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg. 20 procent avbryter studierna och 10 procent uppnår inte grundläggande behörighet till högskolan. Rapporten visar att skolan många gånger lägger över ett för stort ansvar på eleven vilket leder till att stödet ofta uteblir. En förklaring är att de ställer för höga krav på elevens egen drivkraft och engagemang. Skolans arbetssätt gentemot elever med kognitiva svårigheter Kognitiva svårigheter är inget begrepp som används i gymnasieskolan i någon större utsträckning. I nuläget har gymnasieskolorna i Växjö ingen gemensam strategi för att på ett tidigt stadium identifiera elever med kognitiva svårigheter. När behov identifieras erbjuds stöd av mentor, elevhälsa och ibland specialpedagog/speciallärare och eleven kan erbjudas att gå på stödstuga i något/några ämnen. Ibland initieras psykologutredning som underlag för att utreda behovet av exempelvis neuropsykiatrisk utredning. Det finns inga tydliga rutiner för att ge enskilda elever stöd att hitta strategier som kompenserar för svårigheter med tidsuppfattning, att strukturera och planera, att komma igång med och slutföra läxor. Teknikstöd för kognitiva svårigheter är närmast obefintlig. Elever som har neuropsykiatriska diagnoser och behov av resurspedagog får individuellt stöd men teknikstöd utprovas inte. Det finns ingen gemensam strategi för hur lärare/mentorer ska agera när de möter elever med kognitiva svårigheter vilket leder till att det oftast är den enskildes engagemang och kompetens som avgör vilka förutsättningar eleverna får. Specialpedagog/speciallärare har en betydelsefull roll vid identifiering av elever med läs- och skrivsvårigheter. Det stöd som erbjuds utgår från de läs- och skrivsvårigheter eleven har, i vissa fall inlästa läromedel. Ny teknik exempelvis appar i surfplatta innebär stora möjligheter att kompensera för läs- och skrivsvårigheter. Rättstavningsprogram och talsyntes är ett bra hjälpmedel för många och de finns att ladda ner till den dator som eleven får genom skolan. Information om och introduktion i dessa kan dock bli bättre. De elever som inte får datorer från skolan det vill säga elever som startade 2010/2011 får bekosta programmen själva. Skolorna erbjuder teknikstöd i begränsad omfattning för elever med läs- och skrivsvårigheter, även om det varierar beroende på skola. Den nya tekniken och konsekvenser i vardagen Smartphones, appar, surfplattor och datorer är idag väletablerade i elevernas vardag. De flesta är ständigt online vilket ställer höga krav på att kunna avvärja sig från frestelser som exempelvis facebook, youtube eller långvariga strategispel. Aktuell hjärnforskning visar att ungdomar i högre grad än vuxna väljer att utföra aktiviteter som ger en snabb belöning och att det har sin förklaring i att ungdomshjärnan inte är fullt utvecklad (Klingberg, 2011). 2

5 Alla elever som börjar på en kommunal gymnasieskola i Växjö från och med hösten 2012 får en skoldator. Tekniken erbjuder många möjligheter men ställer också krav på undervisande lärare och många anser att de får för lite stöd i att utveckla sin pedagogik med den nya tekniken. För att nå framgång är det en förutsättning att IT integreras i den dagliga undervisningen (Johansson et al, 2012). Syfte Frågeställningar Kan arbetsterapeutens yrkesroll komplettera befintlig elevhälsa inom gymnasieskolan och bidra till att öka måluppfyllelse hos elever med kognitiva svårigheter? Kan individuellt utprovad teknik och samtal om strategier i skolvardagen öka måluppfyllelse för elever med kognitiva svårigheter? Kan skolan bli mer tillgänglig för elever med kognitiva svårigheter om lärare integrerar teknik i undervisningen? Kan samverkan mellan skolan och andra verksamheter som möter elever med kognitiva svårigheter utvecklas? Syftet med försöksverksamheten i Växjö är: 1. Att erbjuda elever med kognitiva svårigheter individuellt stöd i form av samtal om strategier i skolvardagen och utprovning av teknik för att öka måluppfyllelsen i skolan. 2. Att erbjuda lärare kompetensutveckling gällande kognitiva svårigheter och dess konsekvenser i skolan samt öka användandet av teknik och strategier i undervisningen. 3. Att få till stånd en samverkan mellan skolan och andra verksamheter kring elever med kognitiva svårigheter för att elevers behov av stöd ska uppmärksammas tidigt och erbjudas lämpligt stöd. Material och metod Projektstruktur Projektet Teknikstöd i skolan har sitt ursprung i ett regeringsuppdrag samordnat av Hjälpmedelsinstitutet (HI). Den operativa projekttiden omfattar läsåret 2012 samt vårterminen 3

6 2013. Den övergripande målsättningen är att fler gymnasieelever ska nå uppsatta mål samt att övergången mellan skola och arbetsliv ska stärkas för personer med funktionsnedsättning. I Växjö genomförs projektet Teknikstöd i skolan på de tre kommunala gymnasieskolorna samt på Komvux. Arbetsterapeuterna anställs i mars 2012 och delar upp arbetstiden på de olika skolorna. Den lokala projektledaren är Inger Kratz (20 procent). De två arbetsterapeuterna i projektet är Lina Karlsson (100 procent) och Ylva Karlman (100 procent). Ola Durborg (50 procent) är anställd som IT-tekniker och ansvarar för att skapa och uppdatera information på hemsidan samt att köpa in och administrera teknik. IT-teknikern är i vissa elevärenden delaktig i val och anpassningar av teknik samt tekniskt support till alla elever i projektet. Under hösten 2012 ligger fokus på individuella insatser till elever med kognitiva svårigheter. Det finns inget krav på diagnos men eleverna ska uppleva att de har haft svårigheter under en längre tid. Under våren 2013 övergår fokus till lärarperspektivet samt samverkan med aktörer utanför skolan. Målsättningen är att sprida kunskap om kognitiva svårigheter och dess konsekvenser i skolan samt att vara ett stöd till att utveckla lärares egna strategier när det gäller förhållningssätt och integrering av teknik i undervisningen. Förhoppningen är att kunna sprida goda exempel om lärares bemötande och användande av teknik i undervisningen. Projektet är avgränsat till elever med kognitiva svårigheter och elever som enbart har dyslexi ingår i regel inte. Arbetsterapeuten har i vissa ärenden informerat elev och anhöriga om vilken teknik som kan underlätta vid läs- och skrivsvårigheter. Ett flertal elever i projektet har både dyslexi och koncentrationssvårigheter. Fyra elevärenden är initierade på gymnasiesärskolan och särvux. Målet med avgränsningarna har sin utgångspunkt i att få en så homogen grupp som möjligt för att kunna dra signifikanta slutsatser. Rekrytering av elever För att nå ut till skolpersonal och andra som involveras i projektet har hemsidan marknadsförts. Här finns information om projektet i Växjö och olika typer av teknikstöd illustreras av beskrivningar, foton och korta filmer. Information om projektet finns även i form av affischer på skolorna, via mail samt muntligt i olika sammanhang. Den vanligaste arbetsgången på gymnasieskolorna är att lärare, mentor, rektor, specialpedagog eller elevhälsan uppmärksammar behovet hos en elev och initierar en kontakt med arbetsterapeuten. På Komvux tar de flesta elever själv kontakt med arbetsterapeuten efter de läst på skolans hemsida om projektet. Många har också hittat information på hemsidan. Det händer också att andra verksamheter tar kontakt för att initiera deltagande i projektet samt samverka i enskilda elevärenden. 4

7 Den arbetsterapeutiska arbetsprocessen Under första mötet beskriver eleven varför han/hon vill ingå i projektet alternativt varför han/hon har blivit rekommenderad att ta kontakt. Arbetsterapeuten presenterar projektet och ett gemensamt beslut fattas om ett deltagande i projektet kan vara ett bra stöd för eleven i skolan. Bedömningsinstrumentet Bedömning av anpassningar i skolmiljön (BAS) används i första och/eller andra mötet med alla elever och ligger till grund för den arbetsterapeutiska bedömningen och val av teknikstöd. Då BAS är ett klientcentrerat instrument är elevens delaktighet och egna upplevelse av skolsituationen grundläggande. Eleven får själv skatta sina behov av anpassningar/strategier/teknik i olika aktivitetsområden. Efter kartläggningen får eleven stöd i att formulera egna mål som de vill uppnå. Elevens motivation är styrande för valet av teknikstöd då kopplingen till elevens egna mål är viktig. Arbetsterapeuten introducerar ett brett sortiment av teknik och eleven får möjlighet att prova det som känns aktuellt. Antal uppföljningsmöten, samarbete med elevhälsa/specialpedagog och information till rektor och lärare/mentor beror på elevens skolsituation, målsättning och problematik. Utöver fysiska möten används sms-kontakt för att möjliggöra täta uppföljningar. Kompetensutveckling till skolpersonal Första veckan i mars 2012 inbjuds projektgruppen (elevhälsa, specialpedagoger, bibliotekarier) till en uppstartsdag där Erika Dahlin föreläser om kognition och kognitiva svårigheter. Arbetsterapeuterna presenteras och berättar om sin yrkesroll och hur teknik kan användas för att kompensera för kognitiva svårigheter. I projektets inledningsskede informerar arbetsterapeuterna om kognition och teknikstöd i olika sammanhang, på förvaltningsnivå, rektorsnivå samt på ett flertal av lärarnas arbetsplatsträffar. I början av hösten 2012 erbjuds samtliga lärare och annan skolpersonal en föreläsning av Åke Pålshammar om hjärnan och dess utveckling. På gymnasieskolorna arrangerar arbetsterapeuterna öppet hus riktat till skolpersonal där information sprids och det finns möjlighet att testa olika typer av teknikstöd. Även workshop vid namn Appar och sånt arrangeras och riktas direkt till elever. På hemsidan samlas aktuell information om teknikstöd samt hur de kan användas illustrerat i bilder samt korta filmer. Samarbete och information till lärare om individuell utprovad teknik som exempelvis ljudförstärkare initieras ofta för att möjliggöra att det används under lektionstid. Lärare erbjuds också att testa olika teknik under lektionstid exempelvis ljudförstärkare, stor time timer och ipad. Samverkan 5

8 Regelbundna referensgruppsmöten genomförs under hösten 2012 där fokus ligger på samverkan samt att sprida information om projektet. Under hösten besöker arbetsterapeuterna BUP, Framtid Kronoberg, Växjö Samordningsförbund, Vuxenhabiliteringen, SPSM, Barnhabiliteringen och Hjälpmedelscentralen. De medverkar också på regelbundna lunchmöten tillsammans med representanter från AW-media, Linnéuniversitetet och SPSM. Ytterligare insatser för att sprida kunskap genomförs på kursen Alternativa verktyg på Linnéuniversitetet samt vid ett tillfälle på arbetsterapeututbildningen i Jönköping. Resultat Nedan beskrivs det resultat som kan redovisas fram till och med december De elevexempel som används är fiktiva men bygger på möten med elever som ingår i projektet. Projektdeltagare Arbetsterapeuterna är under perioden maj-december 2012 involverade i ca 100 elevärenden varav 83 är kartlagda via BAS (Bedömning av anpassningar i skolmiljön). I resterande elevärenden är den arbetsterapeutiska insatsen i mindre omfattning och i form av konsultation. Ett fåtal har avböjt deltagande i projektet och några har avslutat sina studier. 4 elever går i gymnasiesärskolan/särvux. Av de 83 som är kartlagda via BAS är 47 flickor och 36 är pojkar. Elevantalet är relativt jämt fördelat på de olika skolorna. Eleverna i projektet upplever en eller flera av nedanstående svårigheter i sin skolvardag: Missar information under lektionen på grund av svårigheter att lyssna och anteckna samtidigt. Kan inte hålla koncentrationen under hela lektionen vilket leder till att de förlorar sammanhanget och orkar inte vara aktiva. Uppfattar inte läxor eller inlämningsdatum vilket försvårar att komma igång med läxor och lämna in de i tid. Glömmer att ta med sig rätt saker till lektioner och tappar bort lösa papper. Svårt att överblicka, strukturera och planera sin tid vilket leder till sen ankomst till lektioner och stress. Dålig överblick över vad de ligger efter med och aktuella uppgifter vilket leder till svårigheter att välja vad de ska börja med. Svårt att starta och avsluta självständiga uppgifter. Svårt att sortera information och ta fram det viktigaste vilket leder till svårigheter att både inhämta kunskap och redovisa den. Svårt att koncentrera sig vid läsning och skrivning. Distraheras lätt av yttre stimuli både under lektioner samt vid självständigt arbete. 6

9 Teknikstöd Vid val av teknikstöd till eleverna fokuserar arbetsterapeuterna på de individuella behov som finns och utgår i första hand från den teknik eleven redan har, exempelvis dator eller smartphone. Om elevens målsättning inte kan nås med elevens egen utrustning testas ny teknik. Arbetsterapeuten introducerar olika alternativ och eleven är fullt delaktig i valet av teknik. Ibland prövas flera alternativ för att hitta den teknik som bidrar till måluppfyllelse och bredden på tekniska lösningar är stor. Även lågteknologiska lösningar som olika typer av planeringsscheman används. Den vanligaste tekniken som köps in till elever är time timer, timstock, appar i smartphone/surfplatta, ljudförstärkare, och dator. Time timer och timstock är hjälpmedel för att visualisera och rama in tid. Personer med nedsatt tidsuppfattning/tidshantering kan kompensera för svårigheter att planera och strukturera sin tid genom att använda de i vardagliga situationer. Appar i smartphone som exempelvis Business calendar möjliggör för att skapa överblick och strukturera sin vardag. Med hjälp av påminnelser och färgkodning av olika aktiviteter synliggörs balansen mellan olika aktiviteter i vardagen. Appar i Ipad som exempelvis Notability möjliggör för elever att spela in lektioner, fota tavlan och anteckna enligt en tydlig struktur. Inspelningen är kopplad till anteckningarna vilket möjliggör för elever att på ett enkelt sätt navigera sig i texten och lyssna på valda delar igen. 7

10 Ljudförstärkare (FM-sändare och mottagare) kan användas under lektioner för elever som upplever svårigheter att filtrera ljud exempelvis projektorns brus eller när någon tuggar tuggumi i närheten. Läraren har en mygga och eleven lyssnar via sina hörlurar vilket resulterar i att rösten förstärks och störande ljud förminskas. Vid utprovning av teknik utarbetas en strategi för hur, när och var det ska användas. När strategin har utarbetats testar eleven teknikstödet på egen hand och får stöd i användandet genom kontinuerliga uppföljningar av arbetsterapeut. Teknikstöd som ljudförstärkare kräver att lärare är delaktiga och samarbete inleds vid utprovning. Lärare tar även egna initiativ till att prova ny teknik. Särvux och gymnasiesärskolan provar Ipad. Några lärare provar att använda TimeTimer i klassrummet och två lärare testar ljudförstärkare i en hel klass under en månads tid. Företaget Comfort Audio deltar och lånar ut utrustning. Arbetsterapeutens roll Fokus är idag stort på utredning av olika svårigheter vilket inte minst märks i långa väntetider för utredning av neuropsykiatrisk diagnos. Arbetsterapeutens mål, redskap, åtgärder handlar om att göra och att möjliggöra. Att förstärka det beteende som fungerar och stötta eleven att hitta nya vanor för det som inte fungerar. I många fall finns kunskapen om att en elev behöver mer struktur men hur tar lärarna reda på det individuella behovet av struktur och hur ges stödet? Även eleven själv är ofta medveten om att han inte är bra på att strukturera men har svårt att omsätta det i vad han kan göra i vardagen för att skapa en bättre struktur. Arbetsterapeuten arbetar utifrån ett aktivitetsperspektiv, det vill säga vad eleven gör och vill göra i skolan. Bedömningen grundar sig på en analys av samspelet mellan individ, aktivitet och miljö. Hanna 17 år har svårt att komma i tid till skolan och slutför inte läxor. Hon har en tendens att ge upp. I samtal med arbetsterapeuten sätter Hanna upp som mål att studera en timme varje dag samt förändra sina morgonrutiner för att komma i tid till skolan. Strategier och teknik diskuteras för att det ska bli praktiskt genomförbart i hennes vardag. Hanna bestämmer sig för att nå målet genom att använda en tydlig kalender i sin telefon samt påminnelser. Hon tror att det blir lättare att komma igång med uppgiften om hon är mentalt förberedd och redan innan har bestämt sig för vad hon ska plugga och när. Hennes svårigheter att komma till skolan i tid beror på att hon är långsam på morgonen och inte väcks 8

11 av väckarklockan. Hanna vill testa om Shake Awake klockan (en vibrerande väckarklocka) kan få henne att vakna ordentligt. Hon bestämmer sig även för en tid när hon behöver gå hemifrån och sätter en påminnelse precis innan. Arbetsterapeuten och Hanna träffas vid tre tillfällen för att kartlägga, sätta mål och prova ut teknik och strategier. Efter en vecka följer arbetsterapeuten upp hur tekniken och strategierna fungerar. Vid uppföljning fokuserar arbetsterapeuten på att förstärka de nya strategierna genom att låta eleven berätta exakt hur hon gjorde, hur det kändes, hur omgivningen reagerade och hur hon ska göra nästa vecka för att få samma eller ännu bättre resultat. Hanna berättar att hon har studerat mer än tidigare men inte så mycket som hon egentligen vill. Hon glömde bort att sätta klockan vissa dagar vilket gjorde att hon kom försent. Hon får i uppdrag att använda väckarklockan varje dag. Hanna ska också testa att göra en detaljerad veckoplanering och skriva upp i kalendern i mobilen exakt vad hon ska studera varje dag. Uppföljningar fortsätter så länge Hannas behov finns. Efter några veckor ersätts möten med sms. En uppföljning görs tre månader efter första mötet och Hanna upplever att hon har kommit betydligt närmare målen. Hon känner att hon på ett bättre sätt klarar skolans krav och upplever mindre stress. Arbetsterapeutens aktivitetsperspektiv är unikt i skolan och yrkesrollen kompletterar nuvarande elevhälsa. Samarbete med elevhälsa, specialpedagoger/speciallärare och övrig skolpersonal är alltid viktigt. I nästan alla elevärenden har det blivit någon positiv förändring även om den i vissa fall inte blir synlig i skolresultaten. Många elever berättar att de haft dessa svårigheter under hela sin skoltid. I 23 elevärenden upplever arbetsterapeuterna att deras insats varit mycket viktig och ibland helt avgörande för att eleven har lyckats behålla eller få betyg i en eller flera kurser. Många elever i projektet känner sig sedda och att de blir lyssnade på. De flesta upplever att teknikstödet bidrar till en positiv förändring i studiesituationen. Diskussion Då fokus under höstterminen 2012 ligger på det individuella arbetet med elever diskuteras framförallt det resultatet. Arbetsterapeuterna anser att deras yrkesroll kompletterar befintlig elevhälsa och att de bidrar till ökade möjligheter för elever med kognitiva svårigheter att nå sina mål. BAS som instrument för att kartlägga elevens uppfattning om skolsituationen fungerar väl. Genom att elever får sätta egna ord på hur skolan fungerar ökar deras medvetenhet. Samtalet inbjuder till att låta eleverna formulera vad de vill förändra och mycket fokus läggs på hur förändringen ska gå till i vardagen. 9

12 Arbetsterapeuterna anser att tekniken medför möjligheter om den används på rätt sätt. Många elever med kognitiva svårigheter behöver stöd att hitta och anpassa tekniken så att det passar i deras unika situation. Framgångsfaktorer Arbetsterapeuterna framhåller 5 framgångsfaktorer i arbetet med eleverna: 1. Aktivitetsanalys: Arbetsterapeuterna lägger stor vikt vid att analysera aktiviteten och vilka delmoment som ingår. Elever får berätta på detaljnivå hur de utför de aktiviteter som upplevs svåra samt vilka strategier som används idag. Mattias 18 år går på gymnasiet och vill i framtiden arbeta som sjuksköterska. Han upplever svårigheter att minnas vilka läxor han har och till när, vilket resulterar i att de sällan utförs. Under samtal med arbetsterapeut får Mattias berätta hur han gör när han sitter på lektionen och får information om läxor. Det framkommer att Mattias ibland har svårt att koncentrera sig på vad läraren säger och om han väl uppmärksammar informationen om en läxa så antecknar han det på olika ställen vid olika tillfällen vilket leder till att han inte har informationen samlad. Mattias berättar att han brukar skriva upp prov men försöker hålla läxorna i minnet. Han lägger mycket tid och energi på att lista ut vilka läxor han har och när de ska lämnas in. Även när han vet vilka läxor han har blir det svårt att komma igång och göra dem. Mattias har ofta skuldkänslor för att han missar att lämna in läxor i tid och känner sig stressad i vardagen. 2. Förändra aktivitetsutförandet: Med hjälp av analysen av hur aktiviteten fungerar idag kan eleven och arbetsterapeuten diskutera alternativa sätt att utföra aktiviteten på. Genom att använda teknik på ett genomtänkt sätt kan hinder undanröjas och möjliggöra till en förändring. Arbetsterapeuten uppmärksammar att det är positivt att Mattias har en strategi för att notera prov. Positivt är även att han är medveten om att han måste slutföra sina kurser på gymnasiet för att kunna fortsätta utbilda sig till sjuksköterska. Hans mål i projektet Teknikstöd i skolan är att utveckla sin förmåga att strukturera sina studier och göra läxor. Mattias har i nuläget en Iphone och får testa appen week calendar för att synliggöra sina aktiviteter i vardagen och att få in som en rutin att alltid lägga in både läxor och prov. För att kompensera för Mattias svårigheter att tillgodogöra sig information under lektioner får han testa att använda en Ipad med anteckningsappen Notability. Med denna app ska han spela in lärarens röst, fota tavlan och samtidigt 10

13 anteckna. Han slipper hålla reda på olika papper utan har allt material samlat vilket underlättar igångsättning av läxläsning. 3. Relationsskapande: En god relation mellan elev och arbetsterapeut är grundläggande för att kunna förändra elevens situation. Det är framgångsrikt att vara flexibel i kontakten med elever och i många fall är sms ett bra tillvägagångssätt för att hålla en regelbunden kontakt med elever. Arbetsterapeuten skickar sms och frågar hur det fungerar med appen Notablity och det framgår att Mattias inte riktigt har kommit igång. Via fortsatt sms kontakt kommer arbetsterapeut och elev överens om att han ska testa att använda den på nästa svensklektion. 4. Förstärka nya vanor i vardagen: Kombination av ökad medvetenhet hos eleven och fungerande teknik och strategier innebär nya vanor för eleven. Vanor medför minskad stress och ökar känslan av sammanhang i vardagen. Uppföljningen några månader senare visar på att Mattias upplever att han har en bättre överblick över vad han ska göra vilket resulterar i att han oftare utför läxor. Tekniken har gett honom ett verktyg att strukturera studierna och kontakten med arbetsterapeuten har stöttat honom i att forma nya rutiner och möjliggöra dessa i vardagen. 5. Samarbete med elevhälsa och specialpedagoger. I många fall har eleven behov av olika typ av stöd och när möjlighet finns att samverka blir det oftast ett bättre resultat för eleven. Utmaningar Många elever berättar att de har haft stora svårigheter under hela sin skoltid. Flera delger hur de har använt strategier som exempelvis att alltid följa med klasskompisarna för att hitta till rätt klassrum eller att ge sken av att lathet är orsaken till att inte läxorna utförs. Detta innebär att komplexiteten av elevens svårigheter är många gånger stor och ofta förenat med dåligt självförtroende och låg självkänsla. Skolan är en stor organisation vilket försvårar att information om elevers behov förmedlas på ett snabbt och effektivt sätt. Lärare har också olika metoder för att förmedla information om 11

14 kursens planering samt om uppgifter som ska lämnas in vilket många gånger blir rörigt för elever med kognitiva svårigheter. Skolan har stora utmaningar bland annat när det gäller att på ett tidigt stadium identifiera elever med lindriga till måttliga kognitiva svårigheter. Det generella stödet exempelvis rutiner för anpassningar under provsituationer samt lärares undervisningsstrategier, förhållningssätt och bemötande till elever med dessa svårigheter bör utvecklas. Det finns goda exempel på lärares undervisningsstrategier samt bemötande till elever med kognitiva svårigheter vilket kan spridas och användas som diskussionsunderlag. En utmaning är också att utveckla det individuella stödet och lägga mer tid och resurser på att förstå elevens upplevelse av sina behov och att anpassa stödet utifrån elevens unika situation. 12

15 Referenser Skolverket (2010). Risk för IG. Stockholm: Danagårds grafiska AB Klingberg, T. (2011). Den lärande hjärnan. Stockholm: Natur och Kultur Johansson, L., Becker, P., Fjelkner, M., Sirén, E., Blomberg, A., Öqvst, T. ( ). Skolan måste digitaliseras snabbare. /