En effektiv organisation för miljöledningsarbetet. Birgitta Påhlsson/Högskolan i Borås

Transkript

1 En effektiv organisation för miljöledningsarbetet Birgitta Påhlsson/Högskolan i Borås

2 Högskolan i Borås lite fakta Högskolan i Borås ambition är att bli det tredje universitetet i Västsverige, ett komplett lärosäte som sätter studentens lärande i centrum. Idag forskarutbildningsrättigheter inom 5 områden. HB har cirka studenter och drygt 700 anställda. I samverkan med näringsliv och offentlig sektor bedrivs utbildning och forskning med stor samhällsrelevans. Samlat campus mitt i city. Professionsinriktade utbildningar inom Biblioteks- och informationsvetenskap, Ekonomi och IT, Pedagogik och lärarutbildningar, Teknik och ingenjörsutbildningar, Textil och mode och Vårdvetenskap Forskningsområden: Bibliotek och informationsvetenskap, Handel och IT, Människan i vården, Lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet, Swedish Center for Resource Recovery, Textil och mode

3 Utveckling av organisationen för miljö(hu) - ledningsarbetet Senhöst 2009: Rektorsuppdrag som HU-samordnare med projektansvar för att bygga upp ett certifierat miljösystem inom 2 år. Topdown-projekt med fokus på miljöcertifiering men med ett integrerat HU-perspektiv från start. Tydlighet från rektor/tidsgräns + eldsjälar bidrog till snabb process. Styrningen och HU-integrationen ifrågasatt främst bland forskare men också i administrationen och vissa lärare. Februari 2012: Certifiering av MLS och en fast administrativ handläggningsresurs i förvaltningen. Miljöledningssystemet relativt snabbt förankrat. HU-integrationen inte en tydligt uttalad strategisk fråga och inte heller helt förankrad i verksamheten. 2015: Omorganisation och tydligare roller och rollfördelning centralt och på enhetsnivå. HU som strategisk fråga allt tydligare.

4 Den svåra vägen (integration på allvar) - problematisk men också en framgångsfaktor Top Down-projektet : Ledningens engagemang, framgångar i arbetet och utrymmet för dialog/debatt bidrog successivt till acceptans och en bättre balans styrning akademisk frihet Helhetsperspektiv på HU (inledningsvis mer ifrågasatt än miljöaspekten) och ambitionen att kvalitetssäkra HU-integrationen genom bl.a. akademisk bedömning bidrog till ökad acceptans. Sedan 2015 har HU/samhällsrelevans i utbildning och forskning blivit en alltmer tydlig och prioriterad del av högskolans strategi. HB:s förutsättningar som högskola (mindre traditionellt, mindre komplext och med hög grad av öppenhet) underlättade!

5 Organisering av det systematiska HU-arbetet idag Rektor har det övergripande ansvaret för HU-integrationen. Som stöd för det strategiska arbetet centralt finns en strateg/ samordnare för hållbar utveckling och Strategigruppen för hållbar högskola, med rektor som ordförande. Förvaltningschefen och de tre akademicheferna har ansvaret för HU-integrationen i verksamhetsstödet resp. i akademierna med stöd av HU-handläggare resp. HU-samordnare i respektive akademi..

6 Strategigruppen för hållbar högskola Strategigruppen för hållbar högskola har till uppgift att vara rådgivande till rektorn i strategiska frågor inom hållbar utveckling. Rektor leder gruppen. I strategigruppen ingår, förutom rektor och rektors HUsamordnare, samordnaren för lika villkor, akademiernas HUsamordnare, handläggare för hållbar utveckling (MLS) samt forskande lärare, en studentrepresentant och externa representanter, alla med erfarenheter av hållbarhetsfrågor. Exempel på frågor som tas upp: - Strategisk utveckling inom området - Policy och långsiktiga mål inom HU - Bedömningskriterier/-processer, HU-integration i utbildn. och forskn. - Omvärldssamverkan och högskolegemensamma aktiviteter - Förankringsprocess internt

7 Rektors HU-samordnare Rektorsuppdrag inom ramen för en lärartjänst. Ingår i rektors stab och är sammankallande och samordningsansvarig för arbetet i strategigruppen och i bedömargruppen. Deltar och föredrar ärenden i ledningsrådet. Är högskoleövergripande stöd och rådgivande till ledningen gällande högskolans strategiska HU-arbete och har ett samordnande ansvar centralt för det sytematiska arbetet gällande en ökad integrering av hållbar utveckling i verksamheten, med fokus på de indirekta aspekterna. Bereder och samordnar arbetet med policy, högskolegemensamma mål och handlingsplaner, resultatindikatorer och bedömningskriterier Är kontaktperson och stöd internt och externt gällande HU-integrationen Ansvarig för hållbarhetsredovisningen i ÅR Ansvarar för omvärldsanalys och samordningsansvarig för högskolegemensamma aktiviteter/seminarier (HU)

8 Det systematiska miljö(hu)ledningsarbetet sker med stöd av det certifierade miljöledningssystemet (ISO 14001). Förvaltningschefen har ansvar för att högskolans ledningssystem uppfyller kraven enligt ISO o. övrig reglering Handläggare för hållbar utveckling i verksamhetsstödet har ett administrativt och samordnande ansvar för miljö(hu)ledningssystemet och arbetet med de direkta aspekterna i dialog med HU-samordnaren. HU-samordnarna i akademierna utgör ett strategiskt stöd åt akademiledningen och samordnar, tillsammans med respektive akademis verksamhetscontroller, det systematiska hållbarhetsarbetet på akademinivå i dialog med HU-handläggaren och HU-samordnaren. Kemikalieansvarig/-samordnare (nytt uppdrag på gång) Interna revisorer från de tre akademierna och verksamhetsstödet, varav en är revisionsledare.

9 Vad kan högskolan styra och påverka? Studenternas kunskap och medvetenhet Överföring av forskningsresultat till utbildningen och till studenterna Regionalt ansvar och samverkan Delaktighet i och bidrag till samhällsdebatten Genom Science Park stödja och skapa förutsättningar för företags- och verksamhetsutveckling, etablering av nya företag och uppkomsten av nya affärsmöjligheter inom högskolan forskningsområdena tex resursåtervinning och Smart Textiles. Ökad medvetenhet och kunskap hos personalen i syfte att påverka beteende/handlingar i det dagliga arbetet

10 Hållbar utveckling vid HB integrerat i strategier och i verksamheten Vision: Att bli universitet, det hållbara universitetet Mission: Vetenskap för profession, där vikten av hållbar utveckling och internationalisering understryks - Flervetenskap för att ta sig an de stora samhällsutmaningarna och för att hantera komplexa problem i praktiken. Fokusområde: Den hållbara högskolan. Rapporten The University of Borås as a Sustainable University som inspiration/stöd. HB:s kärnvärden : Välkomnande, utmanande och gränsöverskridande Policy hållbar utveckling:..en förutsättning för långsiktig framgång i hållbarhetsarbetet är att högskolans medarbetare och studenter aktivt bidrar till en fortsatt utveckling mot ett hållbart lärosäte...forskning inom HU prioriteras Certifierat miljöledningssystem (ISO 14001). Integration av HU (helhetsperspektiv) inom ramen för ledningssystemet. Tydlig koppling mellan strategier och det systematiska hållbarhetsarbetet. Styrning via policy, mål och handlingsplaner.

11 Högskolegemensamma övergripande mål (ej beslutade) Det hållbara universitetet och FN:s hållbarhetsmål viktiga utgångspunkter. Forskning: Högskolans prioriterade forskning ska kännetecknas av att vara relevant för en hållbar samhällsutveckling. Utbildning: Studenter ska inom ramen för utbildningen förvärva kunskaper och förmågor att i framtida professionsroller och som samhällsaktörer kunna hantera komplexa frågeställningar relaterat till hållbar utveckling samt främja och utveckla hållbara praktiker. Samverkan: Högskolan i Borås ska vara en samhällsaktör och opinionsbildare som i samverkan med det omgivande samhället aktivt bidrar till en hållbar samhällsutveckling lokalt, regionalt, nationellt och globalt Hållbart Campus: Högskolan i Borås ska vara en förebild, såväl i handling som bemötande, avseende socialt ansvar och en hållbar resursanvändning (energianvändning, klimatpåverkan, inköp/upphandling samt återvinning/-användning och avfall)

12 HU-integration i utbildningen Indirekt påverkan HU-integration i utbildningen uppmuntras/styrs bl. genom: Diplomering av HU-kurser (bedömningskriterier och bedömargrupp) Stipedier bästa examensarbete ( ) Stipendier utvecklingsprojekt HU ( ) Bedömningskriterier: Krav på problematisering, helhetsperspektiv (att beakta motsättningar/konflikter mellan olika intressen) i relation till berört ämne och professionsutbildning. Diplomeringsprocessen har uppfattats vara kvalitetsdrivande (utvärdering). Exempel på integrering av den sociala dimensionen; inkludering och etisk reflektion resp. den ekonomiska dimensionen; problematisering kring ekonomiska system/modeller och redovisning. Ex integrering helhetsperspektiv (flervetenskaplig ansats): hållbar samhällsbyggnad och hållbart ledarskap

13 Studentmedverkan i organisationen och uppföljning av HU-integrationen Föreningen Hållbar student. Syftet med föreningen är att öka studenternas engagemang för ett hållbart agerande. Samarbete mellan studenter och HU-handläggare gällande Hållbart campus samt med Borås stad och lokala aktörer i övrigt kring olika HU-aktiviteter. Kursutvärderingar (uppföljning mål/måluppfyllelse) I en årligen genomförd totalenkät (studentbarometern) får studenterna svara på frågor kring HU-integration i utbildningen och medvetenheten om högskolan miljöledningsarbete Utvärdering av högskolans hållbarhetsarbete: intervjuer studentgrupp

14 Exempel på förslag till nya detaljerade utbildningsmål Samtliga utbildningsprogram ska ha ett introduktionsmoment inom HU och minst en diplomerad HU-kurs I alla masterutbildningar integreras ett högskolegemensamt flervetenskapligt HU-moment, som kopplas till berörd disciplin och professionsutbildning. Utbildningsplaner ska innehålla utbildnings- och examensmål med relevans för en hållbar samhällsutveckling Studenternas problemställningar i självständiga arbeten ska i ökad omfattning belysa ämnet i relation till en hållbar samhällsutveckling Antal lärare som genomgått en högskolepedagogisk utbildning i lärande för hållbar utveckling ska öka Mätbara resultatindiaktorer med ambitionen att styra och styra rätt

15 Forskningsområden och HU-integration i forskningen (indirekt påverkan) Prioritering av forskning med relevans för hållbar samhällsutveckling bl a Resursåtervinning, Smart Textiles, Hållbar konsumtion, Hållbart samhällsbyggande, Inkludering i klassrummet Exempel på förslag till nya detaljerade forskningsmål (i sammandrag) Omfattningen av publikationer som problematiserar hållbar utveckling ska öka inom samtliga områden HB ska medverka i fem större forskningsansökningar, gällande flervetenskaplig forskning med relevans för en hållbar samhällsutveckling Ex på flervetenskapliga aktiviteter: 1. Årliga konferenser RoS (Research on Sustainability). 2. Rapport i rapportserien Vetenskap för profession, nr 37: Re: en ny samhällssektor spirar. Några rubriker: Re:forming waste, Re:manufactoring fashion; Re:think, Re:formera för framtiden

16 Samverkan (indirekt påverkan) Flertal mål kring gränsöverskridande samverkan med det omgivande samhället, inklusive andra högskolor/universitet. Exempel på samverkan: - Hållbar samhällsbyggnad (flervetenskaplig utbildning och forskning), där samverkan sker med företag, forskningsinstitut och kommunen. - Hållbar region: Debattseminarium i höst, arrangerat av HB, med externa företrädare/ledare för organisationer i regionen kring FN:s hållbarhetsmål och hur organisationerna förhåller sig till dessa. HB har en ambition att utveckla ett långsiktigt samarbete och ledarskap inom området. - Science Park: Projekten ReTextile, ReDesign och Konfektion 4.0: som ger arbete åt migranter med yrken inom textil sömnadsproduktion. Samverkan mellan flera parter - Resursåtervinning: Samverkan lokalt och internationellt.

17 Men mycket kvarstår.. innan vi med övertygelse och trovärdighet kan kommunicera att vi är det hållbara lärosätet/universitetet - HU som en naturligt integrerat perspektiv i verksamheten; där långsiktighet och balansering av de tre dimensionerna är i fokus. (Integrationsparadoxen) - Hållbart Campus; att visa att vi i handlingar lever som vi lär (t ex sopsortering och återvinning samt indirekt via val av leverantörer)* - Progression i HU-integrationen; ökad grad av problematisering i relation till ämne och profession *Utmaning att vidareutveckla integrationen av den ekonomiska dimensionen, men också den sociala/etiska, i relation till den miljömässiga, i det dagliga arbetet. Idag integrerat i t ex policy/riktlinjer för tjänsteresor och i viss mån i rutiner för inköp/upphandling

18 Stöd för det fortsatta arbetet The University of Borås as a Sustainable University (Nolin, J., Brorström, B., 2015). FN:s17 hållbarhetsmål och regionalt klimatmål som en viktig utgångspunkt Utvärdering av HU-arbetet vid HB (Lind, N., Påhlsson,B., 2015). Utvärderingen resulterade i ett antal rekommendationer för det fortsatta arbetet. Pågående process för att sätta nya mål för perioden Remissprocessen; ett bevis på stort engagemang men också ett underlag för att fånga upp och bemöta kritik. Såväl reaktioner mot för hög ambitionsnivå som för låga ambitioner/kvalitetskrav.

19 Utmaningar framöver Hållbar samhällsutveckling som ett naturligt/självklart perspektiv i all verksamheten. Att undvika HU som etikett. (integrationsparadoxen) Beteenden: att ändra invanda mönster och förhållningssätt såväl bland studenter som personal Att styra rätt - val av mål, aktiviteter och resultatindikatorer Kompetensutveckling/-förstärkning i syfte att öka kunskapen inom området Utveckling av det globala perspektivet

20 Diskussionsfrågor Vilka är hindren för resp. möjligheterna till ett effektivt miljöledningsarbete i din organisation med särskilt fokus på indirekt påverkan? Förutsättningar för att ha ett integrerat HU-perspektiv där de olika dimensionerna beaktas och balanseras i dagliga beslut/handlingar? Förankringsprocessen hur kan den utvecklas/förbättras?

21 Högskolans miljö(hu-)ledningssystem Se Kontaktpersoner/HU-organisation: Birgitta Påhlsson, rektors strateg och samordnare för hållbar utveckling (indirekta HU-aspekter) Elias Regner och Tina Ottosson, handläggare för det systematiska hållbarhetsarbetet (MLS och direkta miljöaspekter), Verksamhetsstödet HU-samordnare på akademierna: Agnes Nagy A1, Margareta Fredman A2, Ann-Sofie Mårtensson A3