Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Transkript

1 Iterio AB Östgötagatan Stockholm Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Detaljplan för ny bussdepå vid Tomteboda samt tillägg till detaljplan för kv. Posten (P98/0826), Solna stad Samrådshandling januari 2014

2 Förord Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har utarbetats av Iterio AB på uppdrag av Svefa Fastighetsutveckling AB. MKB:n har tagits fram inför detaljplanesamråd för ny bussdepå vid Tomteboda samt tillägg till detaljplan kv. Posten i Solna. MKBn har utförts av konsultbolaget Iterio AB. Uppdragsledare för handlingen har varit Pernilla Troberg. Elisabeth Mörner har varit kvalitetsgranskare och Sanna Almheden har medverkat i framtagandet av rapporten. Samtliga från Iterio. Medverkande underkonsulter har varit Annika Persson och Mathias Linder (Vectura AB) som ansvarat för framtagen dagvattenutredning, Magnus Nordberg (Brandkonsult) som ansvarat för framtagen riskanalys, Anne Hallin (Åkerlöf Hallin Akustikkonsult AB) som upprättat en bullerutredning och Lars Burman (SLB Analys) som har tagit fram luftutredningen. Anke Xylander från Tyréns har svarat för trafikberäkningar och Karavan arkitektur och landskap har bistått med behövliga illustrationer, foton och kartunderlag m.m. Stockholm

3 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund och syfte Beskrivning av planområdet Miljöbedömning och MKB i planprocessen Avgränsning av miljöbedömning Planförslag, jämförelsealternativ och nollalternativ Planförslaget Nollalternativet Jämförelsealternativet (Hornsberg) Konsekvenser för miljön Naturmiljö Mark och vatten Konsekvenser för hälsa och säkerhet Buller Utsläpp till luft Risk och säkerhet Konsekvenser under byggskedet Allmänt om byggskedet Konsekvenser under byggskedet Förslag till åtgärder Samlad bedömning Viktigaste miljökonsekvenserna Uppnås de nationella miljömålen? Uppföljning Lagstiftning kring uppföljning Uppföljning av detaljplanens betydande miljöpåverkan Referenser Bilaga 1 - Bedömningsgrunder

4 Sammanfattning Bakgrund Stockholms stad och SL har under flera år diskuterat ett ersättningsläge för Hornsbergs bussdepå för att kunna utnyttja markytan som depån idag upptar. Under sommaren 2011 fick SL information om att Posten har för avsikt att lämna Tomteboda terminalanläggning i Solna, och flytta till Rosersberg. Det förslag till depå i Tomteboda som nu aktualiserats ersätter planerna på en ombyggd Hornsbergsdepå. Planområdet innefattar fastigheterna Huvudsta 4:13, Posten 1 och Hagalund 4:1 i Solna kommun. Tomteboda avgränsas av E4/Essingeleden och Pampaslänken i söder, Huvudstavägen i väster och ett spårområde i öster. Området kommer planläggas för bussdepå samt för lämpliga verksamheter i de övriga delarna av anläggningen. Kontor, utbildning, parkering och lager kan vara lämpliga användningsområden. Motiveringen till att det behövs en MKB är att även om det idag finns en anläggning för post- och pakethantering som innebär många tunga transporter till och från postområdet och till bangården anger planen förutsättningar för etablering av en annan typ av transportintensiv verksamhet samtidigt som det pågår förändringar i planområdets omgivningar. Hur ett genomförande av detaljplanen påverkar omgivningen med avseende på buller, luft, förorenat dagvatten och grundvattenbildning, risker samt påverkan på naturmiljöer ska härmed utredas. Konsekvenserna av ett planförslag, ett nollalternativ och ett jämförelsealternativ utreds. Konsekvenser Naturmiljö Områdets naturvärden är främst knutna till värdefulla ädellövträd, främst jätteekar och så kallade ekefterträdare samt några äldre tallar. Ekarna ingår i viktiga eksamband som finns i denna del av kommunen. Den stora förändring som krävs inom planområdet avseende höjdsättning och markarbeten samt exploateringens direkta effekter genom förlust av vegetation, jätteträd och ekefterträdare, innebär sammantaget stora negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden inom och i angränsning till planområdet. I synnerhet är det förlusten av ek (såväl unga som gamla) och andra ädellövträd som ger störst påverkan för områdets naturvärden samt områdets potential som spridningslänk mellan andra värdefulla ekmiljöer i Solna. 4

5 Med nollalternativet sker inga stora förändringar inom planområdet. Områdets funktion som livsmiljö och spridningsväg för vissa arter, i ett övergripande ädellövträdssamband, kvarstår. I jämförelsealternativet har utformningen av en ombyggd bussdepå delvis under Kristinebergs idrottsplats anpassats så att så många som möjligt av näraliggande äldre ekar ska kunna stå kvar. Dock kommer vissa utpekade skyddsvärda träd försvinna. Mark- och vattenmiljöer Utbyggnad enligt planförslaget beräknas medföra en ökning av föroreningar som kväve, fosfor och tungmetaller i dagvattnet. Det är prioriterat att minska tillförseln av dessa ämnen till Ulvsundasjön. Förutsatt att de åtgärder som presenteras i denna MKB och dagvattenutredningen som upprättats för projektet, så som oljeavskiljare med efterföljande infiltration för parkeringar och infiltrationsstråk i vägar för vägdagvatten genomförs, bedöms föroreningsbelastningen till recipienten bli lika stor som i nollalternativet eller mindre efter exploatering. Utan några reningsåtgärder skulle föroreningsbelastningen bli stor jämfört med idag, eftersom att stora ytor kommer att hårdgöras och trafikeras. Åtgärderna säkerställer även att grundvattenbalansen blir oförändrad, vilket är ett krav från Solna Vatten. Med nollalternativet tillkommer ingen ny bebyggelse eller nya hårdgjorda ytor. Ytavrinningen och vattenflödena blir därmed lägre med nollalternativet i jämförelse med planförslaget. Föroreningsbelastningen, infiltration och ytavrinningen från planområdet bedöms i princip kvarstå likt idag. Om detaljplanen genomförs med ökade hårdgjorda ytor och tung trafik som följd blir de negativa konsekvenserna större för planförslaget jämfört med nollalternativet. Idag finns inga reningsanläggningar inom området. De i planförslaget föreslagna reningsåtgärderna minskar dock de negativa konsekvenserna för recipienten. I jämförelsealternativet förläggs bussdepån i Hornsbergs under mark i garage och härmed bedöms såväl flöden som uppkomst av förorenat dagvatten från depån och tillhörande ytor bli små. Buller Beräkningarna visar att industribullernivåer som de olika nya verksamheterna inom planområdet och vid bussdepån kommer att generera till omgivningen är relativt låga. Riktvärdena för externt industribuller har i beräkningar visat sig innehållas vid alla kontor och bostäder som idag finns i närområdet, både dag-, kväll- och nattetid. Vid eventuella nya bostäder vid Ekelundsvägen överskrids riktvärdena för externt industribuller nattetid både för planförslaget och nollalternativet. 5

6 Bakgrundsnivån från trafiken på Essingeleden beräknas vara över 60 db(a) inom stora delar av depåområdet och dess närhet, vilket innebär att bullret från trafiken på Essingeleden kommer att vara det som dimensionerar ljud- och störningsupplevelsen och som därmed kan komma att begränsa bostadsbebyggelsens framtida placering och utformning. I jämförelsealternativet kan bostäder och kontor utmed lokalgator i det nya området utsättas för höga trafikbullernivåer i samband med att bussarna trafikerar dessa gator. Då depåverksamheten ligger i garage under jord är risken för bullerstörning från själva verksamheten inom depån liten. Luftkvalitet I jämförelse med nollalternativet innebär planförslaget att människor som vistas i och kring planområdet får en något minskad exponering av luftföroreningar. Minskningen beror bl.a. på att fordonsparken blir renare vad gäller utsläpp av avgaser p.g.a. att lastbilstrafiken ersätts av bussar samt mindre trafik till/från området. Vid befintliga bostäder i närheten av planområdet och Essingeleden är förororeningshalterna låga till måttliga. Även om miljökvalitetsnormen innehålls i planområdet och vid närmast befintliga bostadshus visar beräkningarna på sammantaget höga luftföroreningshalter närmast Essingeleden. Risken för exponering av luftföroreningarna och därmed negativ hälsopåverkan är högre i jämförelsealternativet jämfört med planförslaget eftersom fler människor vistas inom kvartersmark och utmed lokalgatorna i det täta bebyggelseområde man vill skapa där. Risker Utifrån resultatet av riskbedömningen har konstaterats att förändring av verksamheten inom planområdet är möjlig. Risken som tillförs området med den föreslagna bussdepån (biogas, etanol, spolarvätska, verkstad etc.) är acceptabel under förutsättning att riskreducerande åtgärder vidtas samt att väsentliga befintliga förhållanden behålls. Enligt riskanalysen ger verksamheterna inom bussdepån inte upphov till så stor risk att åtgärder för intilliggande planer, såsom bostadsområde Ekelund eller andra närliggande planer, är nödvändiga. Alla riskkällor utanför planområdet är samma i planförslaget och nollalternativet. Inom området kommer det i nollalternativet att finnas verksamheter förknippade med vissa risker, bl.a. verkstad. Generellt sett är det dock osäkert hur stora riskerna är i nollalternativet, då riskanalysen främst studerar hur planförslaget påverkas av omgivande riskobjekt och hur planförslaget påverkar sin omgivning. I jämförelsealternativet påvisar beräkningar av olycksrisker förknippade med farligt godstransporter en förhöjd risk inom planområdet. 6

7 Samlad bedömning En utbyggnad av planförslaget bedöms innebära såväl positiva som negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön. I MKBn har olika åtgärder för att förebygga, hindra eller motverka betydande negativa konsekvenser av planförslaget föreslagits. Sammanfattningsvis bedöms de viktigaste slutsatserna av MKBns konsekvensanalyser vara: Förlust av ekar som är biologiskt värdefulla och som ingår i viktiga landskapsövergripande eksamband medför stora negativa konsekvenser för naturmiljön. Alternativa bränslen, t.ex. biogas, är möjligt inom Tomtebodadepån, vilket inte jämförelsealternativet vid Hornsbergsdepån klarar att uppfylla på grund av närheten till bostäder. Risken för att boende utsätts för bullerstörningar eller ökad exponering för luftföroreningar bedöms som små eftersom inga bostäder ligger i bussdepåns direkta närhet. Stora ytor som idag är obebyggda kommer att hårdgöras vilket innebär en kraftig ökning av ytavrinningen från området. Med föreslagna åtgärder bedöms konsekvenserna bli små. Planförslaget bedöms i ett större perspektiv medföra god hushållning med mark genom att bussdepån förläggs till ett område som delvis redan nyttjas för ytkrävande verksamheter (postens distribution och logistikverksamhet) samt eftersom flytten av Hornsbergsdepån friställer attraktiv centralt belägen mark som i stället kan användas för bostäder och kontor. Med hänsyn till läget i Solna med nära anslutning till redan befintlig infrastruktur nås stora miljömässiga fördelar. 7

8 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Stockholms stad och SL har under flera år diskuterat ett ersättningsläge för Hornsbergs bussdepå för att kunna utnyttja markytan som depån idag upptar. Länge arbetade man utifrån att nuvarande depå ersätts med en mindre och ombyggd bussdepå vid Hornsberg samt en helt ny bussdepå vid Värtan. Planerna har varit ute på samråd. Under sommaren 2011 fick SL information om att Posten har för avsikt att lämna Tomteboda terminalanläggning i Solna, och flytta till Rosersberg. Postens flytt till den nya anläggningen är planerad att ske etappvis på ett sådant sätt att ytor kan frigöras fr.o.m. januari Fastighetsägaren, norskägda Terminal Real Estate Sweden AB, har kontaktat SL för att höra om anläggningen skulle kunna vara intressant som spår- alternativt bussdepå. Ett viktigt kommunalt gång- och cykelstråk som är i behov av upprustning korsar området. Denna miljökonsekvensbeskrivning är framtagen som underlag för plansamråd och innehåller, utöver en beskrivning av planens miljökonsekvenser, riktlinjer/förslag till åtgärder för att minimera negativ miljöpåverkan inom ramen av fortsatt planläggning, projektering och byggnation. Det förslag till depå i Tomteboda som nu aktualiserats skulle kunna ersätta en ombyggd Hornsbergsdepå. Förutom SL som tar i anspråk en fjärdedel av den befintliga byggnaden och kvm markyta, förbereds den gamla postbyggnaden för att rymma ett flertal andra hyresgäster med kontorsverksamhet. Utemiljön kring Tomtebodaterminalen består idag till största delen av logistikytor, parkeringsytor och impedimentytor. Delar av området nyttjas för upplagsytor eller saknar användning. 8

9 1.2 Beskrivning av planområdet Planområdet innefattar fastigheterna Huvudsta 4:13, Posten 1 och Hagalund 4:1 i Solna kommun. Tomteboda avgränsas av E4/Essingeleden och Pampaslänken i söder, Huvudstavägen i väster och ett stort spårområde i öster. Inom området finns i dag entrézoner för byggnaden, parkeringsytor, naturmark, ett äldre kolonistugeområde, grusytor, inlastningytor, en kommunal gångoch cykelväg samt interna vägar till Trafikverkets frilastområde i norr och spårområdet i öster. Norr om aktuellt planområde ligger Trafikverkets frilastområde, med förråds- och arbetslokaler samt öppna ytor för omlastning till spårbundna godsvagnar. Frilastområdet skall fortsatt vara en aktiv verksamhet och området behöver vara tillgängligt för trafik. Befintliga utvändiga verksamheter i övrigt inom Tomteboda kommer till stor del att ersättas av den planerade depån för innerstadsbussar. Översikt av planområdet. Källa: Solna stad. Den enorma terminalbyggnaden sträcker sig längs bangården öster om Pampaslänken, norr om Essingeleden. Postterminalens placering intill bangården var viktig för att kunna erhålla en direkt spåranslutning och närheten till Essingeleden och Norra länken var en fördel för anläggningens logistik. 9

10 Gällande detaljplaner i området Postterminalen är senast planlagt 1998 (P98/0826). I detaljplanen finns förutom befintliga byggnader byggrätt för utveckling av vagnhallen i sydost. Järnvägs- och bangårdsområdena norr och öster om planområdet är ej planlagda. All obebyggd mark söder, sydväst och väster om Terminalvägen omfattas av detaljplaner från och 1970-talet. Detaljplanerna reglerar utbyggnaden av en mycket stor trafikplats där Essingeleden skulle möta E4-länken norrifrån och Huvudstaleden västerifrån. Trafikplatsen kom bara att utföras i vissa delar. Nästan all mark inom dessa detaljplaner är idag reglerad som allmän plats. Planernas beteckningar är 0407/1969, 0404/1968 och 0405/1972. Planer och projekt i närheten av planområdet I anslutning till Tomteboda finns ett antal planerade väg- och bostadsprojekt som bör beaktas vid planeringen av Tomteboda. Utbyggnad av Huvudstatunneln och Huvudstalänken för att hantera den ökande trafiken mellan Stockholms innerstad och de nordvästra delarna av regionen, Vägreservat av riksintresse, ÖP Nya bostäder i Ingenting, nordväst om Tomteboda. Pågående ny detaljplan för 700 lägenheter och kvm kontor. Nya bostäder vid Ekelund, sydväst och öster om Tomteboda, utredning är under framtagande. 10

11 1.3 Miljöbedömning och MKB i planprocessen Behov av miljöbedömning/mkb När en kommun upprättar en plan ska kommunen alltid ta ställning till om ett genomförande av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, s.k. behovsbedömning. Vid beslut om betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning genomföras och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas enligt bestämmelserna i 6 kap 11-18, 20 miljöbalken. Berörda myndigheter och kommuner ska ges tillfälle att yttra sig över behovsbedömningen och den preliminära avgränsningen av MKB:n. Inför plansamråd har Stadsbyggnadsförvaltningen i Solna gjort en behovsbedömning. Det motiverade ställningstagandet var då att detaljplanen kan komma att medföra betydande miljöpåverkan och att en MKB därför ska upprättas. Behovsbedömningen har samråtts med Länsstyrelsen. Motiveringen till att planen bedöms kunna innebära betydande miljöpåverkan sammanfattas nedan: Även om det idag finns en anläggning för post- och pakethantering som innebär många tunga transporter till och från postområdet och till bangården anger planen förutsättningar för etablering av en annan typ av transportintensiv verksamhet samtidigt som det pågår förändringar i planområdets omgivningar. Hur ett genomförande av detaljplanen påverkar omgivningen med avseende på buller, luft, förorenat dagvatten och grundvattenbildning, risker samt påverkan på naturmiljöer ska härmed utredas. Den aktuella bussdepån med tillhörande verksamheter är också anmälningspliktig enligt Miljöbalken. Denna MKB kommer att kunna användas till detaljplanesamrådet och som underlag för att beskriva anläggningens miljöpåverkan i kommande anmälningsförfarande. Syftet med denna MKB är sammanfattningsvis att: Utgöra ett beslutsunderlag i den kommunala planeringen, Redovisa en bedömning av miljökonsekvenserna knutna till den specifika detaljplanen, Möjliggöra en samlad bedömning av planens miljöpåverkan och där så är möjligt, redovisa förslag på åtgärder som avhjälper eller minskar de eventuella negativa effekter som planen medför, Redovisa planförslagets måluppfyllelse i relation till aktuella nationella miljömål. 11

12 1.4 Avgränsning av miljöbedömning Geografisk avgränsning Detaljplanens och MKB:ns utredningsområde är avgränsat med hänsyn till planerad exploatering, möjlig omgivningspåverkan och behovet av följdexploatering. För vissa miljöaspekter kommer konsekvenser som kan uppstå även utanför planområdet behöva belysas, detta motsvarar planens s.k. influensområde. För detaljplanen bedöms främst följande miljöaspekter vara av betydelse för områden såväl innanför som utanför planområdet; trafikbuller, utsläpp till luft samt påverkan på yt- och grundvatten. Avgränsning i tid För att möjliggöra en jämförelse mellan studerade alternativs konsekvenser kommer alla bedömningar, beräkningar, underutredningar etc. utgå från en i förväg bestämd tidpunkt, ett s.k. jämförelseår. Vid den valda tidpunkten ska planförslaget kunna vara genomfört med god marginal. År 2020 har valts som lämplig tidpunkt för denna bedömning. Detaljeringsnivå Avgränsningen av vad som är rimligt att ta upp i såväl detaljplan som i MKB:n och på vilken nivå detta ska belysas beror inte bara på det som planen ska reglera, dvs. planinnehållet, utan även på i vilket skede av planprocessen man befinner sig. Avgränsning av miljöaspekter Depåverksamheten kommer att påverka omgivningen och miljön främst när det gäller risker, buller, utsläpp till luft och vatten samt utpekade naturvärden i form av värdefull eksamband. Inom området finns några värdefulla ekbestånd. Påverkan på klimatet och konsekvenser under byggtiden kommer att beskrivas översiktligt. Rimliga alternativ Innehållet i en MKB regleras som tidigare nämnts i miljöbalken. I dessa bestämmelser ställs krav på att rimliga alternativ samt nollalternativ skall redovisas för planen. Arbetet med flytten av nuvarande bussdepå vid Hornsberg har föregåtts av flera diskussioner. Alternativa lokaliseringar och lägen i Storstockholm har utretts och diskuterats under flera år. Tidigare alternativstudier beskrivs mer ingående i SL s dokumentet Hornsbergs bussdepå lägesstudier, nedan ges en kort jämförelse mellan Tomteboda och Hornsberg. Tomteboda i jämförelse med Hornsberg - i korthet Av de i Stockholmsöverenskommelsen planerade innerstadsdepåerna skulle Tomteboda kunna ersätta dels Hornsberg, 120 bussar och en planerad framtida depå i Värtan, bussar. 12

13 Den planerade nya Hornsbergsdepån är, jämfört med dagens Hornsbergsdepå, en betydligt trängre anläggning. Den nya Hornsbersgdepån skulle således till storlek rymma knappt hälften, 120 bussar, jämfört med drygt 240 bussar i Tomtebodadepån. Tankning av biogas är möjlig i Tomteboda. I Hornsberg fanns endast möjlighet att tanka etanolbussar. Tomtebodadepån har även möjlighet att hantera dubbelledsbussar. Accessen till Tomtebodadepån kan ske med direktavfart från Essingeleden vilket är bättre än accessen till den nya Hornsbergsdepån. Med anledning av ovanstående har Tomtebodadepån beslutats vara den bästa lösningen. I Tomteboda har nu liggande planförslag omarbetats i omgångar, bland annat med avseende på trafiklösningar och bussdepåns läge och utformning inom fastigheten. Det planförslag som nu ligger bedöms ha goda förutsättningar för att möta depåverksamhetens krav och på ett bra sätt minimera negativ miljö- och omgivningspåverkan. Denna MKB studerar konsekvenserna av ett planförslag, ett nollalternativ och ett jämförelsealternativ, vilka beskrivs mer ingående i nästa kapitel. 13

14 2. Planförslag, jämförelsealternativ och nollalternativ 2.1 Planförslaget Behovet av nya bussdepåer för stadsbussar är stort och en ny etablering i Tomteboda är viktig både för Stockholms kollektivtrafik och för regionen i stort. Tomtebodas centrala läge, goda trafikförutsättningar och en omgivning som är präglad av spårområdesrelaterad verksamhet, gör området väl lämpat för bussdepåverksamhet. Förutom bussdepåverksamheten som tar cirka 1/3 av befintlig postterminalbyggnad i anspråk kommer Tomtebodas övriga våningsplan att inrymma kontorsverksamhet, samt utbildning och fungera som en arbetsplats för flera hundra personer. Tomtebodas utemiljö och gestaltning utformas för att bli en attraktiv och välkomnande arbetsplats. Planförslaget innebär att postens verksamhet flyttar ut och ersätts med i huvudsak verksamhet för bussuppställning, reparation, tankning, tvättning och service. Den största av de nya byggnader som föreslås är ett bjälklag för bussuppställning, ett cirka 120 x 100 meter stort betongdäck. Inom depåområdet kommer att finnas förvaring av biogas och etanol för tankning av bussarna. Bussdepån utformas för att rymma 240 bussuppställningsplatser, varav ca 160 platser i markplan och resterande platser uppställda på bjälklag. Entréområdet rymmer cirka 210 parkeringsplatser för bilar. Ytterligare 550 platser tillskapas i Tomtebodaterminalens garageplan. Planen innebär att en yta framför postterminalen iordningsställs för bussuppställning i två plan, varav den översta utan tak, samt att den ramp från Essingeleden som tidigare endast använts för gång- och cykeltrafik nu iordningsställs för att leda in bussar inom området. Dessa åtgärder kommer att innebära stora förändringar i topografin och att mycket av befintlig vegetation försvinner samt att en mängd stora träd (bland annat jätteekar) måste avverkas. En tvätthall kommer att uppföras och befintliga byggnader kommer behöva byggas om för att kunna rymma serviceoch garageplatser för bussarna. Den interna logistiken av bussar påverkar utformningen av markområdena och behöver samordnas med personbilstrafik till övriga verksamheter i Tomteboda samt med trafik till trafikverkets frilastområde inom bangården. Planförslaget innebär att Terminalvägen och Bolstomtavägen trafikeras av SL-bussarna, viss lastbilstrafik samt personbilstrafik. Sammanlagt rör det sig om cirka 600 tunga bussar, 400 tunga lastbilar och cirka 2000 personbilar per vardagsdygn. 14

15 Övergripande struktur och inriktning: Anläggningen ska fungera optimalt avseende logistik och verksamhet Infart och entrézoner utformas representativt och välkomnande. En utformning som samspelar med anläggningens skala Tillkommande byggnadsvolymer placeras och utformas med hänsyn till Tomtebodaterminalens kulturhistoriska värden Bergschakt minimeras och god markanpassning eftersträvas. Området kommer planläggas för bussdepå samt för lämpliga verksamheter i de övriga delarna av anläggningen. Kontor, utbildning, parkering och lager kan vara lämpliga användningsområden. Anläggningens trafikintensiva verksamhet skärmas av från omgivningen med träd, planteringar och stängsel. Det är av stor vikt att planen reglerar anläggningens arkitektoniska och kulturhistoriska värden. Planen ska säkerställa att förändringar sker utan att förlora bebyggelsens karaktär. 15

16 Situationsplan över planförslaget. Anläggningen delas in i olika delar. Källa: Karavan

17 2.2 Nollalternativet Denna MKB beskriver miljöpåverkan av ett nollalternativ. Inom planområdet vid Tomteboda innebär nollalternativet ett antagande att antingen Postens verksamheter blir kvar eller att annan distributör eller likande logistikverksamhet etablerar sig i området. Detta är vad nu gällande detaljplan för området medger. Vid ett antagande om att posten ligger kvar trafikeras Terminalvägen med ca 800 postlastbilar som angör terminalen dagligen, men även av personbilstrafik för ca 300 personer som arbetspendlar. Sammanlagt rör det sig om ca 2000 tunga lastbilar och ca 1900 personbilar per vardagsdygn. Samma antagande om trafik görs oavsett om posten eller annan distributör är verksamma i området. Inga nya byggnader eller hårdgjorda ytor etcetera uppförs inom planområdet med nollalternativet. Träden i planområdet, bland annat de stora ekarna, bevaras. Se dagens verksamhet och ytor på ortofotot här intill. Dagens terminalbyggnad, körbara ytor och parkeringsplatser. Solna stad

18 2.3 Jämförelsealternativet (Hornsberg) Jämförelsealternativet innebär att dagens bussdepå vid Hornsberg byggs om och omplaceras inom Hornsbergsområdet. Ombyggnaden av Hornsbergsdepån har varit ute på plansamråd i Stockholms stad. SL och staden har under lång tid diskuterat ersättningslägen för den nuvarande Hornsbergsdepån, bland annat har alternativa lokaliseringar under framtida bostäder och under kontoren studerats. I Hornsberg var länge en lokalisering under Kristinebergs IP aktuellt. Till denna lokalisering har upprättats en detaljplan med tillhörande MKB. Planarbetet där bussdepån ingår är nu avbrutet. Bussdepån vid Hornsberg delas in i fyra huvudpartier: 1. Tankning och tvätt i markplan under Essingeledens bro. Hornsbergsdepåns yta är ca kvadratmeter BTA. Depåområdet kommer av säkerhetsskäl att hägnas in. Förslaget medför att idrottsplanens nivå behöver höjas dels för att få in dagsljus i depån och dels på grund av att grundvattennivån ligger relativt högt. In- och utfart till bussdepån föreslås mot Lindhagensgatan, väster om Essingeleden. I övrigt föreslås utfartsförbud mot Lindhagensgatan. In- och utfart till kontorens garage och lastfar placeras mot Kristinebergs slottsväg. Bussdepån föreslås rymma cirka 120 bussplatser, 100 parkeringsplatser för personalens bilar. Två garageplan byggs under kontorskvarteret, vilka totalt rymmer ca 320 bilplatser. 2. Bussuppställning under Kristinebergs idrottsplats. 3. Verkstäder, personalparkering m.m. under delar av Kristinebergsparken samt under framtida kontorsbyggnader väster om Essingeleden. 4. Kontors- och personalutrymmen i de nya kontorsbyggnaderna. 18

19 Planförslag för Hornsbergs bussdepå. Samrådshandling 2010, Stockholms stad 19

20 3. Konsekvenser för miljön 3.1 Naturmiljö Förutsättningar Övergripande grönstruktur och ekmiljöer Inom ramen för ett examensarbete vid Stockholms universitet (Kontinuitetsglapp och förlust av biologiska mångfald i Solnas ekmiljöer 2011) har Solnas olika ekmiljöer inventerats. Områdena kring Pampas och Huvudsta har ingått i detta arbete. Delar av planområdet ligger utanför de inventerade områdena, dock har vissa iakttagelser och slutsatser gjorts kring de ekmiljöer som finns här eftersom ekarna som finns här ligger som en länk mellan de två inventerade områdena (s.k. trakter) vid Huvudsta och Pampas. Examensarbetet bygger på idén om god ekkontinuitet, dvs. fördelningen mellan värdefulla äldre ekar och yngre så kallade ekefterträdare. Ekefterträdare är gamla träd med en stamdiameter på över 60 cm eller mer. De är dock något yngre än jätteträden, som har en stamdiameter över 100 cm, men med potential att utvecklas till värdefulla ekar. Området kring Huvudsta innehåller mest urban miljö jämfört med de andra inventerade områdena. För ekefterträdare, kan ett nära liggande hus bli som en konkurrent om resurserna. Husgrunden tar upp markutrymme som skulle kunna utnyttjas av ekefterträdarens rötter till att absorbera vatten och mineraler och beskuggningen innebär begränsat solljus. Dessutom innebär tät bebyggelse att den ekanknutna faunan får svårare att sprida sig över de barriärer som byggnation skapar. Huruvida kvarvarande vegetation mellan bebyggda ytor fungerar som spridningskorridorer för olika växt- och djurarter är svårt att säga. För vissa arter utgör de hårdgjorda ytorna en barriär, för andra inte. I underlaget till kartan nedan har inte fullständiga inventeringar gjorts och alla ekar är därmed inte utpekade. Både utanför och inom planområdet finns dock både jätteekar och ekefterträdare. Det gulstreckade området är Tomteboda och här visar de röda markeringarna att flera viktiga ekefterträdare finns, vilka utgör en viktig del i att bibehålla en kontinuitet i de ekologiska samband som ekmiljöerna här utgör. Källa: Kontinuitetsglapp och förlust av biologisk mångfald i Solnas ekmiljöer

21 Områdets främsta naturvärden bedöms vara knutna till de äldre ädellövträden som ingår i viktiga ekologiska landskapssamband. Tillsammans med andra ekmiljöer i närområdet knyter dessa så kallade biotopöar ihop Solnas ädellövskogssamband, som är betydelsefulla för den biologiska mångfalden. Trots de avbrott och barriärer som de bebyggda ytorna, vägar, spår m.m. delvis innebär i naturmiljöerna finns det ändå ett visst samband mellan dessa. De ädellövbestånd som finns utanför planområdet, främst ek, står idag i ekologisk kontakt med naturmiljöerna inom planområdet. Naturvärdena i området saknar skydd genom lagstiftning. Inom ramen för ytterligare ett examensarbete vid Stockholms universitet har planområdets naturvärden inventerats och vissa träd mätts (Vardagsnatur i Huvudsta en inventering av upplevelse-, rekreations- och naturvärden, 2005). Under de områdesvisa rubrikerna som följer sammanfattas resultatet av denna samt MKB-konsultens och Solna stads kommunekologs egna iakttagelser ute i fält. Norr om planområdet vid Postens huvudkontor Ekbacken/koloniområdet Mellersta delen Södra delen Flygfotot visar planområdet från ovan. Källa: Solna stad. 21