PÅVERKAN PÅ RENNÄRINGEN OCH SAMERNA I VILHELMINA SÖDRA OCH VOERNESE SAMEBYAR

Transkript

1 AB Dag Hammarskjölds väg UPPSALA Tel: [46] (0) Fax: [46] (0) PÅVERKAN PÅ RENNÄRINGEN OCH SAMERNA I VILHELMINA SÖDRA OCH VOERNESE SAMEBYAR Datum: Uppdragsnummer: Uppdragsgivare: Northfield Exploration AB Org. nr: , VAT nr: SE Säte: Stockholm Kontor i Göteborg, Köpenhamn, Stockholm och Uppsala KONTOR I AFRIKA, ASIEN, AUSTRALIEN, EUROPA OCH NORD- OCH SYDAMERIKA

2 Foton i rapporten har tagits av Carl-Lennart Axelsson, AB. Foto på framsidan: Vy över arbetshagar och Froskonbäckens fältslakteri vid Froskon taget från Bealloevaerie 1012 m över havet.

3 Stekenjokk MKB Bilaga i (viii) - Förord Föreliggande rapport beskriver samernas syn på förutsättningarna för rennäringen i Vilhelmina södra och Voernese samebyar samt behandlar den påverkan som en eventuell gruvetablering i Stekenjokk skulle kunna få på renskötseln i samebyarna. Rapporten har skrivits av Golder Associates AB i nära samarbete med en arbetsgrupp bestående av representanter för styrelserna i Vilhelmina södra sameby och Voernese sameby. De har granskat rapporten samt bidragit till delar av texten som behandlar Vilhelmina södra sameby och Voernese sameby, särskilt beskrivningen av samebyarna och deras framtida vision samt renskötselåret. Den text som skrivits av samebyarna har markerats med kursivt typsnitt. Leif Jougda på Skogsstyrelsen i Vilhelmina har bidragit med information om skogsbruket i kommunen och hur man utvecklar metoder inom projektet Vilhelmina Model Forest för att kunna ta hänsyn till bl.a. rennäringen. Han har även granskat texten som handlar om skogsbrukets påverkan på rennäringen i kapitel Skogsstyrelsen har även bidragit med GIS information om avverkad skog i Vilhelmina södra sameby. Jans Heinerud på Västerbottens museum har varit behjälplig med lägesbestämningar och GIS information av samiska fornminnen från de inventeringar som museet har genomfört i samarbete med Riksantikvarieämbetet. Information om den samiska historien och kulturlandskapet i området har erhållits från arkeologen Ewa Ljungdahl på Gaaltije Sydsamiskt kulturcentrum. Hon har även granskat texten om historia och kulturlandskapet i kapitel 5.1 och 5.3.

4 Stekenjokk MKB Bilaga ii (viii) -

5 Stekenjokk MKB Bilaga iii (viii) - Sammanfattning Föreliggande rapport behandlar möjliga konsekvenser för rennäringen i Vilhelmina södra och Voernese samebyar av en planerad gruvbrytning i Stekenjokk ca 15 km nordväst om Klimpfjäll och ca 120 km nordväst om Vilhelmina. Stekenjokk utgör ett nyckelområde av riksintresse för rennäringen, där renarna stannar naturligt och betar. Området utgör ett viktigt område för renskötseln med kalvmärkning och brunst. Genom området går en flyttled av riksintresse, som används av samebyn för flytt av renar till hagar för skiljning och slakt vid slakteriet i Saxåns dalgång. Renar flyttas även från Vilhelmina norra och Voernese samebyar för slakt och skiljning till vinterbete. En gruvverksamhet i Stekenjokk drevs av Boliden mellan åren 1976 och 1988 och efterbehandlingen av sandmagasinet och gruvområdet var klar Enligt samer som bedrev rennäring i Vilhelmina södra sameby under denna period påverkade gruvan renarna negativt. Trots detta bibehölls och t.o.m. ökade antalet renar i Vilhelmina södra sameby under gruvdriften. Innan gruvan startades byggdes en väg mellan Klimpfjäll och Ankarvattnet förbi Stekenjokk. Vägen upplevdes både positivt och negativt av samerna. Det positiva var att samerna kunde utöva renskötsel vid Stekenjokk under dagtid och åka hem till Klimpfjäll på kvällen. Det negativa var att det blev lättare för turisterna att ta sig upp till Stekenjokk och ut på fjället där renarna betade. Rennäringen kan under en framtida gruvdrift inom Stekenjokkområdet komma att påverkas negativt genom att renarna störs under känsliga perioder under sommaren och hösten med kalvmärkning och brunst. Dessutom kommer troligtvis den flyttled som idag används förbi gruvområdet att behöva flyttas söderut in i Voerneses betesmarker och västerut mot norska gränsen. Det försvårar flytten förbi gruvan i början av september inför sarvslakten och i oktober/november inför höstslakten och skiljningen för flytten till vinterbetet. Gruvdriften kommer genom ianspråktagandet av mark och undvikelseeffekter att medföra minskade betesmarker och störning av betesron, vilket kan medföra att renarna trycks in i omgivande samebyars betesmarker. Konflikter kan därvid uppstå mellan Vilhelmina södra sameby och Vilhelmins norra och Voernese samebyar samt de norska samerna. Fjällturister använder idag den väg som går från Klimpfjäll upp till Stekenjokk och vidare mot Röyrvik i Norge. Det är populärt att ställa upp husvagnar på parkeringen längs vägen vid den gamla gruvan. Om en ny gruva startas finns farhågor från samebyn att uppställningsplatsen flyttas längre söderut mot flyttleden vid Domprosten, vilket kommer att störa flyttningen av renarna i området. För att undvika och lindra konsekvenserna av en gruvetablering vid Stekenjokk är det viktigt att bolaget visar en tillmötesgående inställning till en uthållig rennäring i området, och har en konstruktiv och kontinuerlig dialog med samebyarna. Bolaget måste även ombesörja att de anställda och konsulter får kunskap i samekulturen och hur rennäringen bedrivs särskilt i Stekenjokkområdet. Bolaget bör även stötta forskning av påverkan på rennäringen av en gruvetablering. Verksamheten måste anpassas till de aktiviteter som samerna bedriver under renskötselåret. Vid transporten av renar förbi gruvområdet skall bolaget t.ex. överväga att stoppa störande verksamhet under en kortare period, och stänga av vägen förbi gruvan då renarna flyttas över vägen. Bolaget skall även skydda de kulturvärden som finns i området. Förebyggande och skadereducerande åtgärder är exempelvis ekonomisk ersättning för förlust av betesmark, utfodring, ökade arbetsinsatser, ökad bränsleåtgång och förslitning av fordon, ökad användning av helikopter, användande av lastbil vid flytt förbi gruvområdet, samt uppsättning och underhåll av stängsel. Eftersom samebyns betesmarker minskar p.g.a. pågående och planerade markintrång blir året-runtmarkerna ännu viktigare att skydda, så att de kan nyttjas optimalt och renen få betesro. Beträffande de kumulativa effekterna på rennäringen vid Stekenjokk oroas samerna över att om gruvan öppnas, så kommer det att byggas vindkraftverk där också, vilket innebär att effekterna på rennäringen kommer att bli betydligt större än vid ett öppnande av enbart gruvan.

6 Stekenjokk MKB Bilaga iv (viii) -

7 Stekenjokk MKB Bilaga v (viii) - Innehållsförteckning Förord Sammanfattning i iii 1 Introduktion Bakgrund Syfte och metodik Kort projektbeskrivning Konsekvenser av olika lokaliseringsalternativ Lagar och institutionellt sammanhang Internationella överenskommelser om urfolks rättigheter Samernas och rennäringens status Styrning och förvaltning av rennäringen Rätten till användning av mark Områden av riksintresse för rennäringen Renbeteskonvention med Norge Nationella institutioner och myndigheter Jordbruksverket Länsstyrelsen Sametinget Svenska Samernas Riksförbund Vilhelmina södra och Voernese samebyar, berörda kommuner och län Samernas syn på rennäringen och hoten Samråd och intervjuer Samernas vision Upplevda hot mot rennäring och samekultur Konsekvenser av tidigare och ny gruvverksamhet Vindkraft Vattenkraft Skogsskötsel Fritid och turism Tillväxt av rovdjursstam Småviltjakt Renbeteskonvention med Norge Tjernobylolyckan Klimatförändringar Samisk identitet och kultur Historiskt perspektiv Socialt perspektiv Kulturlandskapet Kvinnors roll i rennäringen... 30

8 Stekenjokk MKB Bilaga vi (viii) - 6 Vilhelmina södra och Voernese samebyar Ekonomi Vilhelmina södra sameby Voernese sameby Markanvändning Renskötselåret Regional markanvändning under året Vår, april maj (bete & kalvning) Vår/Försommar, slutet maj juni (kalvning & bete) Sommar, juni augusti (kalvmärkning & bete) Sensommar, augusti (bete) Höst, september oktober (insamling, sarvslakt, brunst & bete) Senhöst/Förvinter, oktober december (insamling, slakt, skiljning & flytt till vinterbete) Vinter, december mars (vinterbete mindre grupper) Vårvinter mars april (insamling & flytt till kalvningsland) Viktiga anläggningar för renskötseln Markanvändning vid Stekenjokk Användning av området idag Jämförelse av användning av Stekenjokkområdet före, under och efter gruvdrift Användning av området vid ny gruvdrift Konkurrerande markanvändningsintressen Påverkan på renar och rennäring av mänsklig verksamhet Forskning Allmänt Påverkan av gruvverksamhet Påverkan av undersökningstillstånd Påverkan av kraftledningar och vindkraftanläggningar Påverkan av vägar och järnvägar Påverkan av skogsbruk Erfarenheter från Stekenjokkgruvan Känsliga årstider för rennäringen i Stekenjokkområdet Möjliga konsekvenser av projektet Konsekvenser för renskötseln Direkta konsekvenser Indirekta konsekvenser Funktionella konsekvenser Kumulativa konsekvenser Samebyarnas hotbild Sociala och kulturella konsekvenser Konsekvenser på kulturlandskapet och identitet Människa och samhälle... 72

9 Stekenjokk MKB Bilaga vii (viii) Hälsa och välmående Miljö Socioekonomiska konsekvenser Förebyggande och skadereducerande åtgärder Generella synpunkter från samerna Förhållningssätt Upprättande av avtal Åtgärder Planering och anläggning av gruvan Driftperioden Efterbehandling efter avslutad gruvdrift Värdehöjande åtgärder för samebyarna Slutsatser Referenser Figurförteckning Figur 1-1 Sapmi Samernas land... 1 Figur 1-2 Raster under renskötselarbetet... 2 Figur 2-1 Alternativa lokaliseringar av sandmagasin med fornlämningar och kulturvärden... 4 Figur 3-1 Vilhelmina södra samebys renbruksplan med berörda län och kommuner Figur 4-1 Tomas Nejne presenterar Vilhelmina södra samebys renskötsel Figur 4-2 Figur 4-3 Möte i Klimpfjäll med diskussion om renskötsel i Stekenjokkområdet Tomas Nejne vid Dödsstenen (Jamiegerke på sydsamiska) invid sandmagasinet Figur 4-4 Möte i Klimpfjäll med diskussion av utkast till rennärings MKB Figur 4-5 Möte i Klimpfjäll med diskussion av Förstudie SKB och SKB Figur 4-6 Figur 4-7 Drivning av renar med motorcykel över vägen sydväst om gruvområdet (Bilaga 7:3) och med helikopter från hagen Bealloevaerie över vägen till slakteriet Froskonbäcken Arbetshagar (förgrunden) för kalvmärkning och skiljning av renar till slakt i Froskonbäcken (bakgrunden) Figur 4-8 Arbete med infångning och kalvmärkning Figur 4-9 Infångning för slakt Figur 4-10 Åter till friheten Figur 4-11 Intervjuer under fikapaus Figur 4-12 Samernas upplevda hot mot renskötseln Figur 5-1 Figur 6-1 Samiska lämningar i Stihkienområdet och tre alternativa lägen på sandmagasin Antal renar i Vilhelmina södra sameby med angivande av årtal för tidigare gruvverksamhet i Stekenjokk samt olyckan vid kärnkraftverket i Tjernobyl (skriftl. Agnetha Bäckman)

10 Stekenjokk MKB Bilaga viii (viii) - Figur 6-2 Antal renar i Voernese sameby med angivande av årtal för tidigare gruvverksamhet i Stekenjokk samt olyckan vid kärnkraftverket i Tjernobyl (skriftl. Kristina Jonsson) Figur 7-1 Principiell bild av renskötselåret för Vilhelmina södra och Voernese samebyar 36 Figur 7-2 Hagar för renskötsel i Stekenjokkområdet Figur 7-3 Förlorad betesmark på grund av tidigare gruvdrift Figur 8-1 Planerade vindkraftverk i Stekenjokkområdet Figur 10-1 Nuvarande och framtida direkt förlorat bete Figur 10-2 Indirekt betesförlust vid ny gruvverksamhet enligt samerna och forskningsresultat Figur 10-3 Undvikelsezon för planerade vindkraftsparker och gruva Tabellförteckning Tabell 10-1 Beskrivning av möjliga socioekonomiska faktorer för Vilhelmina södra och Voernese samebyar som kan uppkomma vid ett öppnande av Stekenjokk gruvan Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Karta med ortnamn över fjällkedjan väster om Vilhelmina Renbruksplan över Vilhelmina södra och Voernese samebyar med kommunoch länsgränser Samrådsprotokoll och minnesanteckningar Inventeringsområden och fornminnen i Stekenjokkområdet Renbruksplan över Vilhelmina södra och Voernese samebyar med omgivande samebyar Detaljredovisning över användning av Stekenjokkområdet: Vår - Vårvinter Användning av Stekenjokkområdet före, under och efter tidigare gruvdrift samt bedömd användning vid ny gruvdrift Konkurrerande markanvändningsintressen Studier av mänsklig påverkan på renar Samernas upplevda påverkan på deras visioner och värden samt förslag till åtgärder

11 Stekenjokk MKB Bilaga (88) - 1 Introduktion 1.1 Bakgrund Sápmi, Sameland, sträcker sig över 4 länder; det nordligaste av Norge och Finland, Kolahalvön i Ryssland, samt de inre delarna av Sverige från Idrefjällen och norrut (Figur 1-1). Samebefolkningen uppskattas till totalt ca , där omkring lever i Norge, i Sverige, i Finland och på Kolahalvön i Ryssland. Renskötseln i Sverige sysselsätter omkring personer, dvs. drygt 10 % av samerna. Samerna utgör Europas enda ursprungsbefolkning, och skyddas av speciella internationella och europeiska deklarationer och nationella regelverk. Figur 1-1 Sapmi Samernas land Mellan 1976 och 1988 bedrev Boliden gruvverksamhet i Stekenjokk i Vilhelmina kommun, Västerbottens län ca 3 km från Jämtlands län och ca 7 km från Norska gränsen (Bilaga 1). Verksamheten upphörde p.g.a. bristande lönsamhet. IGE Nordic AB påbörjade hösten 2006 ett arbete med ansökan om bearbetningskoncession, men projektet lades ner våren Med stigande metallpriser är nu Northfield Exploration AB (Northfield) intresserade av att undersöka möjligheten att öppna gruvan på nytt. Medan erfarenheten från den tidigare gruvbrytningen bör beaktas, finns det samtidigt många faktorer som har ändrats sedan den nedlagda och efterbehandlade gruvan drevs av Boliden. Tekniska förbättringar har skett och nya miljövillkor har tillkommit. Förutsättningen för rennäringen har dessutom blivit mer kringskuren p.g.a. större konkurrens om markanvändningen och den har även påverkats av andra faktorer. 1.2 Syfte och metodik Syftet med föreliggande rapport är att beskriva miljökonsekvenserna för rennäringen i Vilhelmina södra och Voernese samebyar och framför allt renskötselns påverkan av en underjordsgruva vid

12 Stekenjo okk MKB Bilag ga (88) - Stekkenjokk (Bila aga 2). Desssutom beskriv vs områdets kulturella beetydelse för ssamebyarna och vissa sociiala aspekter samt påverkkan på dessa.. Sociala konsekvvensbeskrivningar i sambband med gru uvprojekt är vanliga v i visssa länder, meen är inget kravv i svensk laggstiftning. I Miljöbalken M finns dock krav k på att viissa historiskka, kulturella och sociiala aspekter för samhälleet och berördda parter skalll ingå i MKB B processen. Då rennärin ngen utgör en viktig v del av samekultureen och har enn betydande del d av sin verrksamhet i fjjällregionen vid v Stekkenjokk, har det varit en målsättning m att inkluderaa vissa socialla aspekter föör de renägan nde sam merna. Vid enn fullständig social konseekvensbeskriv vning av en verksamhet v sskall även an ndra intreessenter, såsoom icke renäägande samer och andra icke-samiska i a intressen innkluderas. Arbetet har genoomförts dels genom litterraturstudier och o dels genoom samråd ooch intervjuer med sam mer i Vilhelm mina södra ochh Voernese samebyar. s Saamråden höllls under höstten 2006 och h våren 2007, och intervvjuerna genom mfördes i sam mband med skiljning, määrkning och slakt av renaar vid Frosskonbäckenss fältslakteri vid v Klimpfjääll den 7 till 16 septembeer Anleedningen till detta var att närvaara vid arraangemang är att samerna tyckte att bäästa sättet att genomföra intervjuerna i insaamlingen av renarna r från fjället och det d efterföljan nde arbetet, då d de flesta aav samebyns meddlemmar var samlade. Inttervjuerna occh diskussion nerna gjordess under renskkötarnas rastter från arbeetet; då man väntade på att a dimman skkulle lätta såå att arbetet med m insamlinngen av renarr kunde fortssätta, då renaarna skulle taa sig över svvåra passageer som vägaar och man sttod och väntaade, då sam merna samlat ihop renarnaa i fållor för skiljning s och h märkning och o vid slakteeriet (Figur 1-2). 1 Mettoden vid intervjuerna vaar att lyssna till t samernas åsikter om hur h en hållbaar rennäring kan k bedrrivas i områddet och derass synpunkterr på samt kän nslor inför enn eventuell öpppning av deen efterrbehandlade Bolidengruvvan i Stekenjjokk. Samern na fick fritt berätta b om sinna erfarenheeter och åsikkter. Intervjueerna gav ett brett b spektruum av inform mation och upppfattningar bbåde från äld dre och yngrre män och kvinnor. k Särsskilt de äldree samerna var viktiga närr det gäller innformation om m hur rensskötseln bedrrevs innan Bolidengruvann öppnades, under dess drift d från till 1988 och o efter det att a den efterbbehandlats Månnga av de ynngre samerna påpekade attt det var vik ktigt att tala med m de äldre,, både för attt få kunskapp om hur man levde och bedrev b renskkötseln förr i tiden och huur renskötselln bedrivs idaag. Dessa sam mtal med äldre män och kvvinnor visar på betydelseen av att fångga upp den s..k. Tradition nella Ekoologiska Kunnskapen ochh belysa den (Tunón, ( 2004). Figuur 1-2 Raster under rennskötselarbeetet Golder Asso ociates

13 Stekenjokk MKB Bilaga (88) - 2 Kort projektbeskrivning Företaget Northfield Exploration AB ansöker om bearbetningskoncession för fyndigheterna Stekenjokk K nr 1 och Levi K nr 1, belägna i Vilhelmina kommun i Västerbottens län och Strömsunds kommun i Jämtlands län, ca 25 km väster om byn Klimpfjäll. Avsikten är att kunna bryta och anrika malm med innehåll av koppar, zink, bly, guld och silver. Stekenjokk mineraliseringen, som bröts och anrikades av Boliden under perioden , är huvudsakligen av kompakt svavelkis dominerad typ. Levimineraliseringen är en nordlig förlängning av Stekenjokk mineraliseringen och är mycket lik denna även om genomsnittshalterna är något lägre. En framtida produktion bedöms komma att ske i allt väsentligt på liknande sätt som den tidigare med brytning under jord, malmbehandling i ett anrikningsverk på platsen för det förra, transport av koppar- och zinksliger från området med lastbil och deponering av en del av restprodukten under jord och av en annan del i ett sandmagasin ovan jord. Vid en ny gruvverksamhet med brytning av Stekenjokk malmen krävs öppnande av tidigare ramp och schakt, länspumpning och bergförstärkning. Levimalmen har inte tidigare varit i drift, men en ramp öppnades och ca ton malm bröts under förra driftperioden. Malmen från respektive gruva transporteras med truck till upplagsplats intill krossverk. För malm från Stekenjokkgruvan kan dessutom uppfordring med spel i schakt till silo bli aktuell. Efter krossning och malning separeras mineralen med hjälp av flotationsanrikning till ett koppar- respektive ett zinkkoncentrat, vilka båda avvattnas innan transport, som sker med lastbil och i slutna sligbehållare. Användning av annan anrikningsteknik kan bli aktuell för utvinning av guld eller för separation av blyprodukt. Förutom upplagsplats för malm krävs upplagsplatser för gråberg. Det mesta av gråberget kommer dock att behövas för den successiva höjningen av dammvallarna. 2.1 Konsekvenser av olika lokaliseringsalternativ Mineralbrytningen vid Stekenjokk planeras att utföras under jord ca 500 m under markytan, där underjordsgruvans placering är densamma som vid tidigare gruvbrytning av Boliden. Dessutom föreslås en ny underjordsbrytning av Levimineraliseringen med ett påslag ca 600 m norr om befintligt sandmagasin. Sandmagasinet kan ha olika lokaliseringar och tre olika alternativ har utretts (Figur 2-1). Alternativ 1 Det nya sandmagasinet föreslås placeras ovanpå det befintliga efterbehandlade sandmagasinet genom att höja dammarna runt magasinet ca 5 m. Den slutliga dämningsnivån på sandmagasinet bedöms ligga på +807,5 m ö.h. Lokaliseringen innebär att det nya sandmagasinet blir ca 130 ha och medför det minsta areella intrånget från nuvarande situation för rennäringen på ca 23 ha. Alternativ 2 Befintligt sandmagasin används genom att dammen höjs ca 2 m, och en ny del byggs nedströms (nordöst) om det befintliga med en ca 2 m lägre damm än idag. Det medför en dämningsnivå i befintligt magasin på +805,5 m ö.h., och i det nya magasinet på +801,5 m ö.h. Denna lokalisering medför att ett nytt markområde ianspråktas av gruvan på ca 10 ha vid befintligt magasin och ca 48 ha vid den nya delen. Det medför ett ökat areellt intrång på ca 58 ha och en total area på ca 165 ha. Alternativ 3 Ett nytt sandmagasin byggs uppströms det befintliga magasinet, vilket medför det största ökade areella intrånget på 101 ha. Dämningsnivån i det nya magasinet planeras ligga på +812,5 m ö.h. Den totala arean inkl. befintligt efterbehandlat sandmagasin blir ca 207 ha.

14 Stekenjokk MKB Bilaga (88) - Det läge som ger det minsta intrånget bedöms vara det bästa alternativet vilket är att bygga på befintliga dammar och utnyttja befintligt sandmagasin, dvs. alternativ 1. Figur Alternativa lokaliseringar av sandmagasin med fornlämningar och kulturvärden Lagar och institutionellt sammanhang I följande kapitel beskrivs förutsättningarna för rennäringen, först genom en beskrivning av internationella överenskommelser om urfolks rättigheter och rennäringens status i Sverige. Därefter beskrivs den offentliga förvaltningen, rätten att använda mark och skyddet av mark för rennäringens bedrivande samt renbeteskonventionen med Norge. Slutligen beskrivs nationella institutioner och myndigheter som har betydelse för rennäringen.