per b konsult Miljökonsekvensbeskrivning Bearbetningskoncession Stekenjokk

Transkript

1 per b konsult Miljökonsekvensbeskrivning Bearbetningskoncession Stekenjokk Datum: Uppdragsnummer: Uppdragsgivare: Northfield Exploration AB

2

3 Northfield Exploration AB - i (xii) - Förord Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om bearbetningskoncession för fyndigheterna i Stekenjokk, Vilhelmina kommun, har skrivits av AB (Golder), per b konsult och Svensk MKB AB. TS Markteknik AB har svarat för tekniska utredningar avseende sandmagasinets lokalisering. Arbetet med de olika kapitlen har i huvudsak fördelats enligt nedan; AB: 3, 4, 5, 7, 8, 9, 10, 11 Per b konsult: 1, 2 Svensk MKB AB: 6 TS Markteknik AB: Underlag till Bilaga 4 Gemensamt: 12 Arbetet påbörjades hösten 2006 av IGE Nordic AB (IGE Nordic) och drevs fram till våren 2008, då bolaget beslöt att avbryta projektet innan ansökan om bearbetningskoncession hade färdigställts. MKB dokument var då nästan färdigt. Northfield Exploration AB (Northfield) har i januari 2011 förvärvat rättigheterna till mineraliseringen vid Stekenjokk, och har uppdragit åt Golder att färdigställa MKB dokumentet för ansökan om bearbetningskoncession. Golder har granskat dokumentet och gjort mindre revideringar samt uppdaterat med nya uppgifter och kompletterat med information om rennäringen i sammanfattningen och kapitlen 5.4, 11.5 och 12. Bilaga 5 Påverkan på rennäringen och samerna i Vilhelmina södra och Vournese samebyar har reviderats och kompletterats med bl.a. delar av utkast till rapport om sociala konsekvenser för samebyarna. Frostvikens norra sameby har numera ändrat namn till Vournese sameby.

4 Northfield Exploration AB - ii (xii) -

5 Northfield Exploration AB - iii (xii) - Sammanfattning Företaget Northfield Exploration AB ansöker om bearbetningskoncession för fyndigheterna Stekenjokk K nr 1 och Levi K nr 1, belägna i ett område på kronoöverloppsmarken inom Vilhelmina kommun i Västerbottens län och Strömsunds kommun i Jämtlands län, ca 25 km väster om byn Klimpfjäll. Avsikten är att i en framtid kunna bryta och anrika malm med innehåll av koppar, zink, bly, guld och silver. Stekenjokkmineraliseringen, som bröts och anrikades av Boliden under perioden , är huvudsakligen av kompakt svavelkisdominerad typ men innehåller även impregnationsmineralisering med sulfider i mindre mängd i sericitkvartsit eller i grafitskiffer. Levimineraliseringen är en nordlig förlängning av Stekenjokkmineraliseringen och är mycket lik denna även om genomsnittshalterna är något lägre. Den tidigare verksamheten avbröts på grund av bristande lönsamhet i ett läge då omkring halva den ursprungligen beräknade mineraliseringen brutits ut. Den på senare år starka prisökningen på basoch ädelmetaller har skapat nya förutsättningar för en återupptagen verksamhet. En framtida produktion bedöms komma att ske i allt väsentligt på liknande sätt som den tidigare med brytning under jord, malmbehandling i ett anrikningsverk på platsen för det förra, transport av koppar- och zinksliger från området med lastbil och deponering av en del av restprodukten under jord och av en annan del i ett sandmagasin ovan jord. För brytning av Stekenjokkmalmen finns tillträden till gruvan genom ramp och schakt, vilka dock av säkerhetsskäl har plomberats. Vid en ny gruvverksamhet krävs öppnande av ramp och schakt, länspumpning och bergförstärkning. Levimalmen har inte tidigare varit i drift, men en ramp har tidigare öppnats och ca ton malm bröts under förra driftperioden. Malmen från respektive gruva transporteras med truck till upplagsplats intill krossverk. För malm från Stekenjokkgruvan kan dessutom uppfordring med spel i schakt till silo bli aktuell. Efter krossning och malning separeras mineralen med hjälp av flotationsanrikning till ett koppar- respektive ett zinkkoncentrat, vilka båda avvattnas innan transport, som sker med lastbil och i slutna sligbehållare. Användning av annan anrikningsteknik kan bli aktuell för utvinning av guld eller för separation av blyprodukt. Förutom upplagsplats för malm krävs upplagsplatser för gråberg. Det mesta av gråberget kommer dock att behövas för den successiva höjningen av dammvallarna. Området för den planerade verksamheten utgörs av en högfjällsplatå på ca 800 till 850 m över havet. Hela närområdet är av riksintresse för rennäring. Ett område med riksintresse för kultur ligger ca 8 km nordöst om Levimineraliseringen. Norra delen av Stekenjokkmineraliseringen och hela Levimineraliseringen sammanfaller med Vardo-, Laster-, och Fjällfjällens Natura 2000-område och riksintresseområde för natur. Förutom dessa skyddsvärda områden tillkommer riksintresse för

6 Northfield Exploration AB - iv (xii) - friluftsliv. Vattendragen kring Stekenjokk ingår i Ångermanälvens vattensystem. Området i Stekenjokk avvattnas av Stekenjokken, som rinner ut i Saxån som i sin tur rinner ut i Kultsjön. Under pågående verksamhet kommer det att finnas behov av mark för uppfordringsanläggningar, malmbehandlingsbyggnader, upplag, sand- och klarningsmagasin, transporter m.m. I huvudsak kommer tidigare utnyttjad mark för dessa ändamål att användas, vilket innebär minsta möjliga ytterligare markanvändning. Den utökade deponeringen av anrikningssand kommer att innebära en marginell ökning av magasinsytan. Utförda inventeringar har visat att inga sällsynta växter och djur eller särskilt bevarandevärda naturmiljöer finns inom detta tillkommande område. Dock kommer det troligtvis att krävas åtgärder för att en samisk gravplats inte ska hamna under vatten vid den planerade höjningen av dämningsgränsen. Behov finns även för en mindre ökad markanvändning i anslutning till Levimalmen på mark som enligt inventeringen inte hyser några påtagliga natur- och kulturvärden. Den tidigare påbörjade underjordsrampen behöver även länspumpas. Under brytningsperioden kommer utsläpp att ske till luft och vatten. Utsläppet till luft av metaller bedöms bli lägre än under tidigare driftperiod eftersom sligavvattning planeras ske med i princip utsläppsfri teknik. Det bedöms att utsläppen till vatten kommer att bli ungefär desamma som under föregående driftperiod och därför enligt tidigare erfarenheter inte leda till några förändringar hos växt- och djursamhällena i Stekenjokken eller Saxån. I det närliggande Natura 2000-området förekommer den akut hotade fjällräven och Långskaftad svanmossa, vilka båda utgör rödlistade Natura 2000-arter och som finns i Stekenjokkområdet. Enligt utförda undersökningar och diskussioner med myndigheter bedöms ingen fara föreligga för att dessa eller andra skyddsvärda växt- och djurbestånd skall påverkas på ett betydande sätt av en återupptagen gruvdrift i Stekenjokk enligt planerad omfattning. Brytning av Levimalmen planeras ske så att vattenområdet Duoranjaure inom Natura 2000-området inte påverkas negativt av förändrade grundvattenförhållanden. Efter avslutad drift avlägsnas byggnader eller anpassas till alternativ användning och markområden efterbehandlas. Sand- och klarningsmagasinet efterbehandlas liksom idag genom överdämning, vilket visat sig vara en mycket effektiv metod för att varaktigt förhindra metalltransport från det deponerade materialet. Det bestående intrycket från ett landskapsperspektiv blir främst att dammen mot norr höjs med knappt fyra meter. Dessutom kan förväntas att den nu pågående transporten av vittringsprodukter från sulfider från den norra dammen i nuvarande magasin upphör, eftersom den kommer att överdämmas med hjälp av en ny planerad yttre dammkropp. Fastighets- och sakägare i området är Statens Fastighetsverk, Vilhelmina södra sameby och Voernese (f.d. Frostvikens norra) sameby. Konkurrerande markanvändning avser i huvudsak rennäringen.

7 Northfield Exploration AB - v (xii) - Rennäringen bedöms komma att påverkas i stort på samma sätt som vid tidigare gruvbrytning. Renarna störs under hela betesperioden i Stekenjokkområdet, och särskilt under känsliga perioder under sommaren och hösten med kalvmärkning och brunst. Dessutom kommer troligtvis den flyttled som idag används förbi gruvområdet att behöva flyttas söderut in i Voerneses betesmarker och västerut mot norska gränsen, vilket försvårar flytten förbi gruvan. Gruvdriften kommer genom ianspråktagandet av mark och undvikelseeffekter att medföra minskade betesmarker och störning av betesron, vilket kan medföra att renarna trycks in i omgivande samebyars betesmarker. Konflikter kan därvid uppstå mellan Vilhelmina södra sameby och Vilhelmins norra och Voernese samebyar samt de norska samerna. Det ökade trycket på samebyarnas betesmarker medför inte bara att renskötseln försvåras utan även att samernas psykosociala hälsa påverkas. Samernas inställning är att gruvan inte skall öppnas. För att undvika och lindra konsekvenserna av en eventuell gruvetablering vid Stekenjokk är det därför viktigt att bolaget visar en positiv inställning till en uthållig rennäring i området, och har en konstruktiv och kontinuerlig dialog med samebyarna. Bolaget måste även ombesörja att de anställda och konsulter får kunskap i samekulturen och hur rennäringen bedrivs särskilt i Stekenjokkområdet. Verksamheten måste anpassas till de aktiviteter som samerna bedriver inom renskötselåret, och bolaget skall vidta förebyggande och skadereducerande åtgärder samt ekonomisk ersättning och stöd till rennäringen av olika slag. Bolaget skall även skydda de kulturvärden som finns i området. Då en tidigare gruvverksamhet har bedrivits med bibehållen rennäring i området, bedöms att det går att kombinera en återupptagen gruvbrytning med nuvarande planering med minimerat ökat markutnyttjande samt en konstruktiv och kontinuerlig dialog med samebyarna. Påverkan på vattenkraft, jakt, fiske, rekreation, friluftsliv och turism bedöms både i ett kort och i ett långt perspektiv bli av mindre omfattning. Den samhällsekonomiska betydelsen av en etablering har framhållits av Vilhelmina och Strömsunds kommuner. Det bedöms att värdet för den lokala ekonomin av en etablering överstiger värdet av ett nollalternativ (ingen etablering) med ca 2000 Mkr i löpande penningvärde för en tioårig verksamhetstid. Härtill kommer effekter från indirekt sysselsättning. Sett i ett hushållningsperspektiv är det även en fördel att kunna driva utvinning av värdemineral så långt som möjligt när en gruvverksamhet väl satts igång.

8 Northfield Exploration AB - vi (xii) -

9 Northfield Exploration AB - vii (xii) - Innehållsförteckning 1 Inledning Administrativa uppgifter Vad ansökan avser Historik Fyndigheten Motiv för brytning Företagsekonomiskt motiv Samhällsekonomiskt motiv Hushållningsmotiv Informationsmöten och samråd Planerad verksamhet Område för bearbetningskoncession Mineraltillgång Malmbrytning, uppfordring och bergtransport Malm- och gråbergsupplag Industriområde Krossning och malning Anrikning Sand- och klarningsmagasin Vattenhantering Användning av råvaror, kemikalier och energi Vägar och externa transporter Tekniska förutsättningar för den sökta verksamheten Utredning av olika alternativ Lokaliseringsalternativ för sand- och klarningsmagasin Alternativ efterbehandling av sand- och klarningsmagasin Hydrologiska förutsättningar för överdämning Jämförelse av alternativ utifrån tekniska förutsättningar Områdesbeskrivning Läge och omgivning Områden med högt skyddsvärde Sjöar och vattendrag Meteorologiska förhållanden Nederbörd Avdunstning Beräknad avrinning Geologiska förhållanden Jordlager Berggrund... 30

10 Northfield Exploration AB - viii (xii) - 5 Mark- och vattenanvändning Planförhållanden Infrastruktur Påverkan av tidigare gruvverksamhet Nuläge Påverkan av planerad gruvverksamhet Vattenkraft Påverkan av tidigare gruvverksamhet Nuläge Påverkan av planerad gruvverksamhet Rennäring Påverkan av tidigare gruvverksamhet Nuläge Påverkan av planerad gruvverksamhet Jakt, fiske, rekreation och friluftsliv Påverkan av tidigare gruvverksamhet Nuläge Förväntad påverkan av planerad gruvverksamhet Turism Påverkan av tidigare gruvverksamhet Nuläge Påverkan av planerad gruvverksamhet Naturmiljö Värdefull naturmiljö Naturreservat, Natura 2000-område och Natura 2000-art Övriga värdefulla naturområden Naturvärdesinventering av direkt berörda områden Naturvärdespåverkan av tidigare gruvdrift Förväntad naturvärdespåverkan av planerad gruvdrift Sjöar och vattendrag Genomförda undersökningar Naturliga miljöförhållanden före gruvdrift Tidigare och nuvarande utsläpp till vatten Miljöpåverkan under tidigare gruvdrift Aktuella miljöförhållanden efter avslutad drift Förväntad miljöpåverkan under kommande gruvdrift Förväntad miljöpåverkan efter avslutad gruvdrift Grundvatten Påverkan av tidigare gruvverksamhet Nuläge Påverkan av planerad gruvverksamhet Landskapsbild Nuläge Påverkan efter avveckling av planerad gruvverksamhet Luftmiljö Luftmiljöpåverkan av tidigare gruvdrift Nuläge Förväntad luftmiljöpåverkan av kommande gruvdrift Kulturvärden Nuläge... 61

11 Northfield Exploration AB - ix (xii) Påverkan av tidigare gruvverksamhet Påverkan av planerad gruvverksamhet Påverkan på hälsa och säkerhet Motstående intressen Miljömål, Miljökvalitetsnormer, Vattendirektivet, Agenda Miljömål nationella och regionala Miljökvalitetsnorm Vattendirektivet Agenda Påverkan av planerad verksamhet Åtgärder för att minska negativ påverkan Naturvärden Kulturvärden Landskapsbild Luftmiljö Rennäring Jakt, fiske, rekreation och friluftsliv Turism Vattenkraft Infrastruktur Sammanvägd bedömning Referenser Figurförteckning Figur 1-1. Översiktskarta över Stekenjokk med omgivningar Figur 1-2. Figur 1-3. Figur 2-1. Foto på omgivningen, taget i nordvästlig riktning över sand- och klarningsmagasinet Karta med läge på nuvarande efterbehandlad gruvverksamhet i Stekenjokk (Överst i horisontalplan, underst i tredimensionell vy från Söder. Vertikala skalan är förvrängd med en faktor 5)... 5 Koncessionsområdena Stekenjokk K nr 1 och Levi K nr 1 för nuvarande ansökan med beräknad mineralisering projicerad på markytan Figur 2-2 Schematisk beskrivning av industriområde med omgivningar Figur 3-1 Figur 3-2. Översiktlig illustration av lokaliseringsalternativ med korresponderande hydrologiska tillrinningsområden (Bilaga 4) Tillgängligt vatten (mm/år över magasinsarean) för överdämning under ett torrår, normalår och våtår för olika lokaliseringsalternativ

12 Northfield Exploration AB - x (xii) - Figur 4-1. Områden med högt skyddsvärde i Stekenjokks omgivning: Riksintresse kultur, friluftsliv och natur samt Natura Figur 4-2. Sjöar och vattendrag i Stekenjokks omgivning Figur 4-3. Nederbörd, avdunstning och avrinning (mm) under normalåret för perioden Figur 4-4. Tolkning av moränens mäktighet baserat på utförda borrningar Figur 4-5. Bergarter inom det aktuella området Figur 5-1. Figur 6-1. Figur 6-2. Figur 6-3. Figur 6-4 Figur 6-5. Vilhelmina södra och Vournese samebys bedömning av förändring av betesmarker och flyttleder vid en ny gruvdrift i Stekenjokk Natura 2000-området Vardo- Laster- och Fjällfjällen med Rapstenjaure, Natura 2000-områdena Stikkenjukke (Saxån) och Satsfjället samt nyckelbiotoperna Kultsjölandet i förhållande till kända mineraliseringar i Stekenjokk. Lantmäteriverket Gävle, medgivande M2003/ Provtagningsstationer enligt gällande kontrollprogram. Utskovsvatten från magasinet (1), Bräddat dagbrottsvatten (2), Stekenjokken uppströms gruvområdet (6), Stekenjokken nedströms gruvområdet (5), Saxån uppströms Stekenjokkens utflöde (4), Saxån nedströms Stekenjokkens utflöde (3). Lantmäteriverket Gävle, medgivande M2003/ Zinkhalt i sand- och klarningsmagasinsvatten respektive dagbrottsvatten. Inringade värden är analyserade vid Rönnskärsverkens laboratorium och övriga vid SGAB (Analytica) i Luleå Rödingfångst i det efterbehandlade sand- och klarningsmagasinet vid provfisket sommaren 2000 (fotot), samt fiskens storleksfördelning vid provfiskena 1997 och Foto Anders Lundkvist Tolkad strömningsriktning hos grundvattnet inom gruvområdet och dess omgivning Figur 6-6. Sand och gråbergsmagasin vid valt lokaliseringsalternativ Figur 7-1. Riksintresseområden för kultur samt fasta fornlämningar i området kring Stekenjokk Figur 9-1 Planerade vindkraftverk i Stekenjokkområdet Figur 11-1 Satellitbild över Biellojaure- och Stekenjokkområdet i nordväst och Kultsjön i Öst Tabellförteckning Tabell 1-1. Uppgifter om sökanden... 1 Tabell 1-2 Ekonomisk jämförelse mellan befintlig verksamhet och en gruvetablering (Mkr)9 Tabell 2-1. Beräknad mineraltillgång Tabell 3-1. Geometriska data för sand- och klarningsmagasin för olika lokaliseringsalternativ Tabell 3-2 Sammanfattande bedömning av alternativ efterbehandling Tabell 3-3. Vattenbalans vid ett normalår och ett torrår för olika lokaliseringsalternativ Tabell 3-4. Sammanfattande teknisk värdering av konsekvenser för olika lokaliseringar av sand- och klarningsmagasin Tabell 4-1. Hydrologiska data för sjöar och vattendrag i närområdet

13 Northfield Exploration AB - xi (xii) - Tabell 4-2. Vattenbalans (mm) för normalåret under perioden Tabell 4-3 Vattenbalans (mm) för torråret under perioden Tabell 4-4. Regional hydraulisk konduktivitet (m/s) hos bergarter i Västerbottens län (SGU, ser. Ah nr. 22) Tabell 5-1 Berörda fastighetsägare och övriga sakägare Tabell 6-1. Tabell 6-2. Tabell 6-3. Tabell 6-4. Tabell 6-5. Utsläppta mängder till vatten under Stekenjokksgruvans tidigare drifttid enligt utsläppskontrollen Koncentrationer i utgående vatten under och efter drift vid Stekenjokksgruvan som medelvärden för angivna perioder ( avser juni-september). På de undre raderna presenteras även beräknade mängder vatten och zink Vattnets ph under gruvans tidigare drift i utlopp från sandmagasin och i Saxån uppströms och nedströms Stekenjokkens utflöde samt före åns utflöde i Kultsjön Koncentrationer i Saxån nedströms Stekenjokkens utflöde under och efter drift vid Stekenjokkgruvan som medelvärden för angivna perioder ( avser juni - september) Koncentrationer i vatten uppströms och nedströms Stekenjokkområdet som aritmetiska medelvärden för perioden , juni - september. Haltförhöjning på 2-5 ggr markerade med gult och >5 ggr med orange.* Tabell Miljökvalitetsnormer som bedöms beröra den planerade gruvverksamheten. 67 Tabell Miljökvalitetsnormer enligt Vattendirektivet som bedöms beröra den planerade gruvverksamheten Bilageförteckning Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Artikel om efterbehandling av sandmagasin och gråberg Socioekonomiska studier Informationsmöten och samråd Lokaliseringsstudie, illustration av alternativa sand- och klarningsmagasin Påverkan på rennäringen och samerna i Vilhelmina södra och Voernese samebyar Objektrapporter för Natura 2000-områden Naturinventering, Bottenfaunaundersökning, El- och nätfiske Utredning av buller och vibrationer

14 Northfield Exploration AB - xii (xii) -

15 Northfield Exploration AB - 1 (77) - 1 Inledning 1.1 Administrativa uppgifter Ansökan om bearbetningskoncession vid Stekenjokk gäller planerad framtida brytning av fyndigheterna Stekenjokk K nr 1 och Levi K nr 1 (Tabell 1-1). Tabell 1-1. Uppgifter om sökanden Sökande: Northfield Exploration AB Organisationsnummer Adress Box 275, UPPSALA (säte Malå Västerbotten) Telefon Fax Kontaktpersoner Paul Hammergren, VD, tel ; Peter Hjorth, Styrelseordf., tel ; Vad ansökan avser Northfield Exploration AB, i det följande benämnt Northfield, ansöker hos Bergsstaten om bearbetningskoncession för fyndigheterna Stekenjokk K nr 1 och Levi K nr 1 med koncessionsmineral innehållande koppar, zink, bly, guld och silver i ett område beläget på kronoöverloppsmarken inom Vilhelmina och Strömsunds kommuner, ca 25 km väster om byn Klimpfjäll (Figur 1-1). Den planerade verksamheten innebär ett återöppnande av den verksamhet som Boliden a på arrende bedrev på uppdrag av staten mellan åren 1976 och Enligt 4 kap. 2 andra stycket minerallagen skall en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) bifogas ansökan. I ärendet om beviljande av koncession skall 3 och 4 kap. miljöbalken (MB) tilllämpas, dvs. hushållning med mark- och vattenområden skall beaktas. a Boliden används här genomgående som benämning på de företag inom Bolidenkoncernen som under olika benämningar för koncernens räkning bedrivit undersökningar och produktion i Stekenjokk

16 Northfield Exploration AB - 2 (77) - Figur 1-1. Översiktskarta över Stekenjokk med omgivningar. 1.3 Historik Stekenjokkmineraliseringen upptäcktes i fast klyft år 1918 och har i omgångar undersökts genom borrning. Diamantborrningar på 1950-talet ledde till upptäckten av Levimineraliseringen. På uppdrag av Kungl. Kommerskollegium genomförde Boliden under perioden förberedande projektering, gruvundersökning och anrikningstekniska undersökningar av Stekenjokkmineraliseringen. LKAB fick senare i uppdrag att utarbeta driftsförslag, vilket resulterade i bedömningen att gruvverkverksamhet inte kunde genomföras med ekonomisk lönsamhet. Av arbetsmarknadspolitiska skäl beslöts dock att starta gruvdrift och Boliden antogs som arrendator. Utbyggnad startades 1973 och efter investering av 170 M kr stod verksamheten klar för produktion Verksamheten bedrevs efter medgivande från vattendomstolen (Jämtbygdens tingsrätt, [DVA 35]), Statens Naturvårdsverk ( [nr 82/73]) och Koncessionsnämnden för miljöskydd ( [Nr 174/78]). I ett antal tillståndsbeslut från länsstyrelsen i Västerbottens län och vattendomstolen under perioden reglerades villkor för efterbehandlingen. Under perioden bröts och anrikades 7,2 miljoner ton malm. Anrikningen skedde med selektiv flotation och resulterade i 243 kton kopparslig och 184 kton zinkslig. Sligerna transporterades till Skelleftehamn, där kopparsligen smältes i Bolidens smältverk Rönnskärsverken och

17 Northfield Exploration AB - 3 (77) - zinksligen skeppades vidare med båt till utländska zinksmältverk. De metallmängder som utvanns, ca 48 kton koppar och 92 kton zink, motsvarade vid tillfället ca 1/3 respektive 3 svenska årsförbrukningar. Av restprodukten efter anrikningen, den s.k. anrikningssanden, användes den grövre storleksfraktionen, ca 2,1 Mton, för återfyllning i gruvan. Den resterande mängden, ca 4 Mton, pumpades till sand- och klarningsmagasinet för deponering. En mindre del, ca 300 kton, deponerades i slutskedet i dagbrottet. Anrikningssandens svavelhalt är ca 20 % och innehållet av syrabuffrade ämnen är lågt, vilket gör den till en potentiell syrabildare. Av de gråbergskvantiteter som uppstod vid brytningen deponerades ca fasta kubikmeter (fm 3 ) under jord. Resterande (100 fm 3 ) utnyttjades för anläggningsarbeten för dammar för sand- och klarningsmagasinet i ett första skede och i ett andra skede för stabiliseringsinsatser i samband med genomförande av efterbehandlingen. Verksamheten sysselsatte 170 årsarbeten och ledde till en etablering av nytt boende i Kultsjödalen, främst i byn Klimpfjäll. Gruvverksamheten samexisterade med rennäringen under hela verksamhetstiden och trots störningar i olika former och minskad betestillgång kunde renskötseln ske utan att hjordarnas storlek minskade. Verksamheten lämnade ringa påverkan på omgivande miljö. Undersökningar påvisade en ökning av förekomsten av vissa metaller på olika nivåer i vattenekosystemet nedströms gruvområdet. Däremot noterades få eller inga förändringar av växt- och djursamhällenas sammansättning. Efterbehandling av området påbörjades direkt efter verksamhetens upphörande i slutet av 1988 och inriktades på att dels naturanpassa industriområdet, dels på att förhindra metalltransport från området i ett kort och långt tidsperspektiv. Den fråga som bedömdes vara avgörande för metalltransportens framtida utveckling var hur oxidation av sulfidinnehållet i anrikningssanden varaktigt skulle kunna begränsas. Efter värdering av ett antal alternativ framstod överdämning av sand- och klarningsmagasinet som den överlägset lämpligaste metoden för att uppnå en sådan begränsning 1 (Bilaga 1). Vid denna tidpunkt saknades direkta referenser från sådana åtgärder. Av betydelse var dock erfarenhet från deponering under vatten vid ett par anläggningar i Norge. Utformningen av efterbehandlingens tekniska detaljer baserades delvis på dessa erfarenheter, delvis på materialundersökningar, kemiska modelleringar och vattenbalanser. Efterbehandlingens förväntade effekt uttrycktes i årlig zinktransport i avbördat vatten från den sjö som skapades genom överdämningen (Figur 1-2 och Figur 1-3 ). Den förväntade maximala årliga zinktransporten bedömdes att efter något år stiga till 800 kg zink, varefter den successivt skulle sjunka ner mot en nivå på ca 600 kg. Detta kan jämföras med den zinktransport på 400 till kg zink som noterats under driftperioden.

18 Northfield Exploration AB - 4 (77) - Figur 1-2. Foto på omgivningen, taget i nordvästlig riktning över sand- och klarningsmagasinet. Eftersom den valda efterbehandlingen blev den första i sitt slag i Sverige upprättades ett omfattande kontrollprogram för att övervaka efterbehandlingens funktion och effekter. Den blev dessutom föremål för detaljerade undersökningar i samarbete mellan Boliden och flera forskningsprogram inom området. Kunskapen om såväl metodens generella funktion som utfallet i Stekenjokk har därför under kontrollverksamheten blivit betydande. De utvärderingar som genomförts visar att den antagna miljöskyddseffekten varit mycket konservativt bedömd. I själva verket har zinktransporten på några år minskat till storleksordningen 100 kg, med årliga variationer inom intervallet kg. Den årliga variationen är i allt väsentligt ett uttryck för förändring i avbördad vattenmängd, medan metallhalten ligger på en låg och sjunkande nivå fram till senast rapporterade mätningar. Forskningen har visat att den metalltransport som sker till övervägande del genereras genom en fortgående uttransport av tidigare inlagrat processvatten i anrikningssandens porutrymmen, medan nybildning av transporterbar zink praktiskt taget har upphört. I den skapade sjön har organiskt bottenmaterial ansamlats och provfiske har dokumenterat en etablerad stam av röding. Utvärderingarna har visat på behovet av tillräcklig och frysningssäkrad bräddningskapacitet och har lett till modifieringar i bräddningsarrangemang liksom till stabiliseringsåtgärder för dammar. Upp-

19 Northfield Exploration AB - 5 (77) - följningen har även visat att det sker en transport av metaller från den norra nedströmsdammen, sannolikt till följd av oxidation av sulfidinnehåll i denna dammkropp. Figur 1-3. Karta med läge på nuvarande efterbehandlad gruvverksamhet i Stekenjokk (Överst i horisontalplan, underst i tredimensionell vy från Söder. Vertikala skalan är förvrängd med en faktor 5)

20 Northfield Exploration AB - 6 (77) Fyndigheten Stekenjokkmineraliseringen är i sin huvudsakliga del av kompakt svavelkisdominerad typ. Dessutom förekommer impregnationsmineraliseringar med sulfider i mindre mängd i sericitkvartsit och i grafitskiffer. I den övervägande kompakta delen av mineraliseringen förekommer zinkblände och kopparkis tillsammans med svavelkis. Dessutom finns mer eller mindre underordnat eller sporadiskt magnetkis, blyglans, arsenikkis, silverglans, bornit, bournonit, fahlerz och cubanit. Gråbergsmineralen utgörs av kvarts, karbonat, fältspat, sericit, klorit och i vissa fall grafit. Den kompakta sulfidmineraliseringen uppträder oftast i hängsidan och har i stora delar direkt kontakt med den i liggsidan uppträdande grafitskiffern. Impregnationsmineraliseringen i sericitkvartsit domineras av svavelkis och kopparkis medan det underordnat eller sporadiskt förekommer magnetkis, zinkblände, blyglans, cubanit och arsenikkis. Gråbergsmineralen är kvarts, fältspat, sericit, klorit och i mindre mängd karbonat. Impregnationsmineraliseringen i sericit uppträder oftast i malmens liggsida medan impregnationsmineralisering i grafitskiffer företrädesvis uppträder i kontakten mellan kompakt mineralisering och grafitskiffer. Stekenjokkfyndigheten ligger i Lasterfjällsgruppens vulkaniter med kvartskeratofyrisk sammansättning. Dessa har i malmens omgivning i växlande grad omvandlats till sericitkvartsit och lokalt till sericitskiffer. Omvandlingsbergarterna bildar alltså i stor utsträckning sidoberget till malmen i både hängvägg och liggvägg. Ofta utgörs hängväggen av grafitskiffer. I kvartskeratofyrerna förekommer inlagringar av tuffiter och grönskiffrar, som ofta omvandlats till kloritrika kvartsiter. Gabbrointrusioner förekommer också och bildar större eller mindre linser eller lagerformiga kroppar i mineraliseringens närhet. Levimineraliseringen är en nordlig fortsättning av Stekenjokkmineraliseringen och är mycket lik denna även om genomsnittshalterna är något lägre.

21 Northfield Exploration AB - 7 (77) Motiv för brytning Företagsekonomiskt motiv Då tidigare verksamhet upphörde 1988 hade ett omfattande undersökningsprogram genomförts som påvisat betydande tonnage kvarstående mineralisering. Metallpriser och marknadsvillkor för transporter och smältning/raffinering av metallsligerna hade dock under en följd av år medfört en alltför låg nettointäkt till verksamheten för att klara driftskostnader, erforderliga återinvesteringar och kostnader för fortsatt prospektering och gruvundersökning. Under de senaste åren har det skett en synnerligen stark efterfrågeökning och prisuppgång på världsmarknaden för bas- och ädelmetaller. Detta tillsammans med teknikutvecklingen under de senaste tjugo åren och den av Northfield nu beräknade kvarvarande sammanlagda mineraltillgången i området, har bekräftat att det föreligger en betydande ekonomisk potential för att etablera gruvdrift i Stekenjokk och Levi Samhällsekonomiskt motiv Vilhelmina och Strömsunds kommuner har i separata PM lämnat synpunkter på de socioekonomiska effekterna av en gruvdrift i Stekenjokk (Bilaga 2). Vilhelmina kommun anser i likhet med länsstyrelsen i Västerbotten, såsom det uttrycks i tillväxtavtalet Utveckling i Västerbottens län ( ), att gruvnäringen utgör en av de prioriterade branscherna och att näringen har mycket goda förutsättningar att utvecklas till en regional motor för utveckling av nya och traditionella jobb. Kommunen pekar på att studier inom regioner med gruvetableringar har visat att andelen sysselsatt befolkning, inkomstnivåer och bruttoregionprodukt utvecklas positivt jämfört med om en etablering inte kommit till stånd. I november 2006 var sexton procent av kommunens befolkning bosatt i fjällområdet. I detta område har befolkningen minskat med åtta procent under åren 1999 till 2006, vilket är en procentenhet mer än i kommunen som helhet. Gruvdriften i Stekenjokk beräknas leda till en investering på cirka MSEK och pågå i åtminstone tio år. Investeringen omfattar till en betydande del kostnader för personal som engageras lokalt och i regionen. Under driftperioden beräknas utläggen för brytning och anrikning till ca 250 MSEK per år. Antalet arbetstillfällen beräknas uppgå till flera hundra under uppbyggnadsfasen och 150 har bedömts kunna skapas direkt i gruvdriften under drifttiden. Med en beräknad multiplikatoreffekt på fyra kan det indirekt skapas ytterligare ca 600 arbetstillfällen per år, dels i anslutning till gruvverksamheten som exempelvis entreprenörer, och dels köpta stödtjänster av olika slag.

22 Northfield Exploration AB - 8 (77) - Yttrandet från Strömsunds kommun uttrycker på liknande sätt värdet av en gruvetablering för att komplettera kommunens näringsstruktur. Kommunerna ser även en fördel med att om gruvan öppnas så kommer vägen mellan Klimpfjäll och Ankarvattnet förbi Stekenjokk att kunna hållas öppen vintertid. Gruvan kommer även att behöva personal med högkvalitativ utbildning inom olika områden som t.ex. fordonsteknik och processtyrning med datorer. Denna personal kommer att kunna engageras inom annan verksamhet när gruvdriften i en framtid läggs ner. I en samrådsprocess med Vilhelmina Södra och Voernese samebyar har företaget genomfört en rennärings-mkb. Enligt studien kan värdet av den bedrivna rennäringen i området värderas till närmare 3 Mkr per år. Värdet av sidoverksamheterna fiske, jakt och turism knutna till rennäringen värderas till högst 50 kkr per år. Enligt uppgifter från Vilhelmina kommun har värdet av försålda jakt- och fiskekort för områden ovan odlingsgränsen inom Kultsjödalens område under senare år uppgått till drygt 1,8 M kr per år. Den turism som bedrivs i Kultsjödalen har värderats ge intäkter på upp emot 50 M kr per år. Övrig befintlig konkurrerande markanvändning består av vattenkraftutnyttjande, vilket bedöms komma att påverkas endast marginellt genom att vattenflödet i allt väsentligt kommer att fortgå opåverkat av gruvdriften. En potentiellt konkurrerande markanvändning är vindkraft. Företaget Fred Olsens Renewables har kungjort planer på etablering av en vindkraftspark med 43 vindkraftverk i området på berget Stikken och söderöver till västra delen av berget Tjallingen. Förslag till etablering av vindkraftsanläggningar har också framförts från företagen Nordanvind och Bohus Kraft. Huruvida sådana etableringar kommer att störa en gruvdrift är inte närmare utrett. Däremot kan en gruvverksamhet i östra delen av koncessionsområdet komma att påverka förutsättningarna för vindkraft genom markvibrationer i samband med sprängning under jord. Den kommunala översiktsplaneringen för etablering av vindkraftverk anger dock att fjällområdet vid norska gränsen i Vilhelmina kommun inklusive Stekenjokk området är stoppområde för vindkraft 2. En samhällsekonomisk bedömning av ett nollalternativ, utan en gruvetablering, inkluderar rennäring samt fiske, jakt och turism. Det årliga värdet kan bedömas till 53 Mkr, varav 3 M kr för renskötsel och 50 M kr för fiske, jakt och turism. Den samhällsekonomiska bedömningen av en etablering av gruvverksamhet för en drifttid av tio år innebär ett årligt tillskott till regionen under verksamhetstiden. I denna jämförelse har det beräknade tillskottet begränsats till löner till anställda och entreprenörer i gruvverksamheten och till ersättningar till lokala entreprenörer och leverantörer för inköp av varor och tjänster till verksamheten liksom till dess etablerings- och avvecklingsskeden. Inga indirekta tillskott för personer

23 Northfield Exploration AB - 9 (77) - engagerade i service- och samhällsnäringar har inkluderats. Därtill kommer värdet av en under perioden fortgående renskötsel samt jakt, fiske och turism. Företaget bedömer att omfattningen av fiske, jakt och turism inte kommer att minska vid en gruvetablering, men ansätter likväl en nedgång av intäkterna härifrån med 10 % för att inte övervärdera denna faktor vid en jämförelse med nollalternativet. Värdet av dessa verksamheter bedöms att några år efter avslutad gruvverksamhet återgår till nuvarande nivåer. En jämförelse mellan alternativen kan därför göras för en begränsad period. Värdet av en gruvetablering enligt de angivna förutsättningarna överstiger värdet av nollalternativet med ca 2000 Mkr i löpande penningvärde under gruvans livslängd (Tabell 1-2). Tabell 1-2 Ekonomisk jämförelse mellan befintlig verksamhet och en gruvetablering (Mkr) Alternativ År 1-2 År 3-12 År Summa Etableringsalternativ (A) Gruvverksamhet Renskötsel Jakt, fiske, turism Summa Nollalternativ (B) Renskötsel Jakt, fiske, turism Summa Differens (A-B) Hushållningsmotiv Mineraliseringen i Stekenjokkområdet representerar en betydande resurs för samhället i form av produkter som har efterfrågan inom och utom landet. Koppar och zink hör till de metaller som krävs för byggande av infrastruktur och kommunikation, och som är av synnerlig betydelse för samhällsutvecklingen såväl i industriländer som i utvecklingsländer. Koncessionsmineralen hör till landets strategiska resurser och Sveriges förmåga att genom högt yrkeskunnande nyttiggöra mineralråvaror har i generationer varit en grund för välståndsbyggande. Sett i perspektiv av naturresursutnyttjande är Stekenjokkområdet speciellt eftersom dess fyndigheter bearbetats i en tidigare fas. En förnyad verksamhetsperiod som syftar till att utnyttja kvarvarande resurs är positivt ur ett hushållningsperspektiv, särskilt då den bedrivna verksamheten kan ses som ett exempel på en verksamhet som bedrivits på miljöanpassat sätt.

24 Northfield Exploration AB - 10 (77) Informationsmöten och samråd Även om ingen samrådsskyldighet föreligger för företaget vid ansökan om bearbetningskoncession, har IGE Nordic som påbörjade arbetet med MKB:n fäst stor vikt vid att ge relevant information till så många som möjligt av de intressenter som skulle beröras av en framtida verksamhet. Detta för att redan i ett tidigt skede inhämta synpunkter på företagets planer. Företaget har genomfört informationsmöten med länsstyrelserna i Västerbottens och Jämtlands län, samt med Vilhelmina och Strömsunds kommuner. Då rennäringsfrågorna bedöms vara av synnerlig vikt har samråd genomförts med Vilhelmina södra och Voernese samebyar, och rennäringsdelen av föreliggande MKB har utformats i nära samarbete med företrädare för samebyarna. I augusti och november 2006 har informationsmöten med allmänheten genomförts i Klimpfjäll. Minnesanteckningar från samrådsoch informationsmöten biläggs som Bilaga 3. Företaget har vid dessa informationsmöten noterat synpunkter som varit av stort värde för arbetet med och utformningen av föreliggande ansökan. De synpunkter som tydligast framkommit är dels den samhällsekonomiska betydelsen av en etablering i området, dels vikten av att söka en lösning som minimerar inverkan på rennäringen. 2 Planerad verksamhet 2.1 Område för bearbetningskoncession De två koncessionsområden som avses är Stekenjokk K nr 1 och Levi K nr 1(Figur 2-1). Stekenjokk K nr 1 utgörs av en polygon som begränsas av 8 hörnpunkter och har en areal på 325 ha, och Levi K nr 1 utgörs av en polygon som begränsas av 4 hörnpunkter och har en areal på 164 ha. Förutom koncessionsområdena krävs områden för industribyggnader, vägar och diken, upplag av malm och gråberg samt sand- och klarningsmagasin. Industriområdet förväntas uppta ca 30 ha, sand- och klarningsmagasinet 140 ha och vägar för intern kommunikation några enstaka ha.

25 Northfield Exploration AB - 11 (77) - Figur 2-1. Koncessionsområdena Stekenjokk K nr 1 och Levi K nr 1 för nuvarande ansökan med beräknad mineralisering projicerad på markytan

26 Northfield Exploration AB - 12 (77) Mineraltillgång Kända, indikerade och antagna mineraltillgångar i de båda mineraliseringarna har beräknats av IGE Nordic 2007 (Tabell 2-1). Tabell 2-1. Beräknad mineraltillgång. Mineralisering Mineraltillgång Mängd Ton Ag ppm Stekenjokk S Indikerad ,07 4,50 0,91 Stekenjokk N Indikerad ,92 2,90 0,27 Stekenjokk S & N Summa indikerad ,04 4,17 0,78 Cu % Zn % Pb % Levi Känd ,12 2,17 0,21 Indikerad ,35 1,88 0,13 Känd & indikerad ,30 1,96 0,15 Levi & Stekenjokk N & S Summa Känd & indikerad ,17 3,01 0,45 Stekenjokk S Antagen ,79 4,24 0,63 Levi Antagen ,11 1,46 0,11 Levi & Stekenjokk Summa antagen ,94 2,95 0,39 Stekenjokk N Pelare & mellanskivor (ej beräknade) ca Malmbrytning, uppfordring och bergtransport Malmerna i Stekenjokk och Levi kommer enligt nuvarande planer att brytas under jord. Stekenjokkmalmen har tidigare brutits under jord, vilket betyder att tillträden till gruvan finns. Dessa har dock av säkerhetsskäl blockerats vid nedläggningen Genom att öppna dessa tillträden kan gruvan länspumpas och bergförstärkning kan ske. Därefter kan diamantborrning påbörjas i syfte att bättre definiera malmens konturer. Transporter av personer, malm, gråberg och förnödenheter såväl som eventuell grovkrossning, sker i ett särskilt tillrett ortsystem i malmens liggvägg. Detta ortsystem är anknutet till ett vertikalt schakt eller en lutande väg (s.k. ramp eller snedbana) upp till dagen. Mineraliseringen Stekenjokk Syd har undersökts med en ort på m djup under markytan. Från denna 3000 m långa undersökningsort har solfjäderformade kärnborrningsprofiler borrats. Även Levimalmen har tidigare brutits under jord. Under 1982 genomfördes en provbrytning i Levifyndigheten, och totalt bröts ca ton malm. Provbrytningen omfattade rampnedfart och ortdrivning i malmen men avbröts då mäktigheten var avsevärd mindre än malmtolkningen. En ramp lutar vanligtvis 1:7, är asfalterad och har diken samt är utrustad med belysning. När tillträde till malmen genom rampen och kompletterande diamantborrningar har gjorts kan malmbrytningen påbörjas. Brytningen kan ske med många olika metoder, men de metoder som nu planeras är samma som tidigare använts i Stekenjokk, s.k. uppåtgående igensättningsbrytning och ibland skivpallbrytning eller strossbrytning. Igensättningsbrytning tillgår på följande sätt. En några

27 Northfield Exploration AB - 13 (77) - meter hög horisontell skiva av malmkroppen tas ut, och taket fälls sedan ned till lämplig höjd. Efter att lossbruten malm transporterats upp i dagen fylls delar av det utbrutna rummet med gråberg från tillredningsarbetena och restprodukten (anrikningssanden) från anrikningsverket. Därefter kan arbetet fortsätta genom att borr-, laddnings- och lastningsutrustning använder fyllmaterialet som golv och en ny takfällning sker. Gruvarbetet består av borrning, laddning, skjutning (sprängning), lastning samt transport. Därutöver finns viktiga delar som länshållning av vatten och ventilation, vilka är desamma för såväl malmsom gråbergsbrytning. Borrning Borrningen utförs i huvudsak med el-hydraulisk utrustning. För att binda dammet tillförs vatten till borrstålet. Borrningen orsakar inga störningar ovan jord, men någon gång kan flödesvägar från vattenförande bergsprickor öppnas. Om inflödet blir för stort eller ovanliggande ytvatten påverkas måste åtgärder vidtas för att minska inflödet. Detta sker lämpligtvis med injektering av cement eller betongsprutning. Laddning Borrhålen laddas vanligtvis med ett pulver- eller emulsionsformigt sprängämne. Spill förväntas ske av nitrater, vilka följer med länshållningsvattnet i gruvan. Spillet kommer dock att minimeras genom lämpliga rutiner. Sprängning Sprängningen orsakar nästan alltid vissa markvibrationer, vilka dock ytterst sällan ger skador på byggnader eller djurliv. Gaser från sprängningen måste vädras ut från gruvan. Lastning och transport Lastningen sker med el-hydrauliska lastare eller diesellastare. Malmen kan antingen köras till ett schakt för vidare uppfordring eller omlastas till en truck för transport upp genom rampen. Malmen från Stekenjokk transporteras med spel i schakt till silo, eller med truck liksom malmen från Levi via ramp till upplagsplats intill krossverket och därifrån med bandtransportör till kross. Länshållning av vatten Vatten måste kontinuerligt pumpas upp från gruvan. Tillrinnande vatten förorenas ofta av sprängämnesrester, oljespill från fordon, slam från borrning och skjutning samt sanitärt vatten. Olja avskiljs normalt i oljeavskiljare och slam i sedimentationsbassänger. Gruvvattnet kan sedan med fördel renas i sand- och klarningsmagasinet tillsammans med restprodukten från anrikningen.

28 Northfield Exploration AB - 14 (77) - Ventilation Gruvan måste vädras från dieselavgaser och spränggaser samtidigt som frisk luft tillförs. Detta sker med hjälp av ventilationsschakt för tilluft och frånluft. Vintertid måste tilluften värmas till några grader över fryspunkten. Kostnaden för ventilation är betydande varför ventilationen styrs genom fläktar och portar så att tillförseln av luft prioriteras till de områden där verksamhet pågår. 2.4 Malm- och gråbergsupplag För den från Levi transporterade malmen, liksom för malm uppfordrad i ramp från Stekenjokkmalmen, kommer lagring att behöva ske i väntan på transport till krossverk. Ett markområde på c:a m 2 i anslutning till krossverket kommer att ställas i ordning som malmupplag (Figur 2-2). Anordningar för avledning av tillrinnande ytvatten och uppsamling och behandling av avrinnande ytvatten kommer att anläggas. Figur 2-2 Schematisk beskrivning av industriområde med omgivningar.

29 Northfield Exploration AB - 15 (77) - Under tillredning och brytning beräknas upp till storleksordningen 0,3 Mm 3 gråberg uppstå. Detta kommer till största delen att användas för anläggandet av dammar för sand- och klarningsmagasin, för vägbyggnation under och ovan jord inom området samt för återfyllning av utbrutna gruvutrymmen. Med tanke på risken för vittring av sulfider i gråberget kommer en klassificering av gråbergstyp att löpande genomföras för att säkerställa att vittrande sulfidhaltigt material inte används där det kan förorsaka framtida metalltransport av betydelse. Gråberget kommer att mellanlagras och vid behov kvalitetsmässigt separeras på upplagsplatser inom området, där tillrinning av ytvatten kommer att minimeras med hjälp av avskämdiken. Avrinnande ytvatten kommer vid behov att behandlas på lämpligt sätt. Den sammanlagda arealen av gråbergsupplag beräknas bli ca 1 ha. 2.1 Industriområde Industriområdet kommer att uppta dels det tidigare utnyttjade industriområdet, dels ett mindre område i anslutning till Levimineraliseringens södra utgående där det redan finns en plomberad ramp ned i malmkroppen (Figur 2-1 och Figur 2-2). De anläggningar som kommer att uppföras är uppfordringsanläggning för malm, byggnader för malmbehandling (kross- och anrikningsverk), verkstäder, gruvgård, förråd, kontor och personalutrymmen. Dessutom krävs upplagsplats för malm och gråberg samt trafikanläggningar och parkeringsytor. Storleken på respektive delområde vid Stekenjokk- och Levimineraliseringen beräknas bli 30 respektive 0,1 ha. 2.2 Krossning och malning Från ficka efter kross respektive silo matas malmen in till en autogenmalningskrets utan användning av malkroppar av stål, där den våtmals i en sluten krets, varifrån en väl definierad storleksfraktion med frilagda värdekomponenter pumpas till flotationsavdelningen. Eventuellt kan krossning av mellanfraktion komma att ske i en konkross. 2.3 Anrikning I anrikningsverket genomgår slurryn från autogenmalningen selektiv flotation för utvinning av metallvärdet i form av två huvudprodukter, dels kopparslig med betalbart innehåll av koppar och ädelmetaller, och dels zinkslig med betalbart innehåll av zink. Utvinningen tillgår så att mineralpartiklarna behandlas med ytspänningsnedsättande kemikalier, vilket möjliggör att partiklarna i sekvenser allt efter sammansättning fås att lyfta till ytan efter genomblåsning av luftbubblor. Respektive mineralkoncentrat avskrapas från ytan och då det framkommer som en slurry måste det avvattnas för att minska transportkostnaden och möjliggöra praktisk hantering utan risk för fastfrysning i fickor och transportkärl vintertid. Förutom uttag av ovan nämnda sliger är det i princip möjligt att utvinna ytterligare ett par produkter, dels guldutvinning genom gravimetrisk anrikning, och dels utvinning av en blyhaltig produkt genom flotationsanrikning.

30 Northfield Exploration AB - 16 (77) Sand- och klarningsmagasin Som utgångspunkt för utformning och lokalisering av ett sand- och klarningsmagasin har antagits ett anrikat malmtonnage på 12 Mton. Vid anrikning av denna mängd malm med sammansättning enligt den beräknade mineraltillgången beräknas sammanlagt knappt 11 Mton anrikningssand uppkomma, av vilken storleksordningen en tredjedel, knappt 4 Mton, kan användas för återfyllnad i gruvan och resterande två tredjedelar, ca 7 Mton, måste deponeras i ett sand- och klarningsmagasin. Den volym som denna mängd upptar har beräknats till ca 5 Mm 3. Sand- och klarningsmagasinet måste därför med marginal rymma denna volym. Utläggning av sand sker genom pumpledning, varvid syftet är att på mest effektiva sätt utnyttja deponeringsvolymen och att minska stoftspridning genom damning från sandytan. Ett annat krav på driften av magasinet är att klarningsdelens ytbelastning hålls inom godtagbara gränser. I villkoren för tidigare verksamhet föreskrevs att ytbelastningen vid tappning inte fick överskrida 0,01 m/h, ett värde som strikt innehölls och som resulterade i en god slamavskiljning. Vid en verksamhet på kapacitetsnivån upp till 1 miljon ton malm per år och med antagande av samma tillrinnings- och anrikningsförhållanden som vid tidigare verksamhet skulle en ytbelastning på 0,01 m/h klaras vid höga tappningsnivåer med en klarningsyta på under 30 ha, dvs. mindre än en tredjedel av den areal som planeras för hela sand- och klarningsmagasinets drygt 100 ha. Tappning sker genom ett bräddavlopp för att säkerställa partikelfrihet. Även vatten för återanvändning i anrikningsverket tas ut från klarningsmagasinet. Ovan nämnda krav på volym och areal kan uppfyllas genom tre skilda lokaliseringar (se Avsnitt 3); i huvudsak på platsen för befintligt magasin partiellt utnyttjande av befintligt magasin och en tilläggsareal omedelbart norr därom i området söder om befintligt magasin 2.5 Vattenhantering För processen i anrikningsverket beräknas åtgå vatten i storleksordningen 2,5 Mm 3 /år, relativt jämnt fördelat mellan råvatten och återvunnet vatten från klarningsmagasinet. Uttaget av råvatten sker från ett befintligt råvattenmagasin som för den tidigare verksamheten skapats genom en fördämning av Stekenjokken strax nedströms anrikningsverket. Därför krävs ingen speciell uppbyggnad av vattenreservoar inför verksamhetens start. Tappning av vatten från sand- och klarningsmagasinet sker i enlighet med en tappningsplan, utformad för att garantera att erforderlig utspädning sker vid sammanflödet med Saxån och för att undvika utsläpp under den för recipienten känsligaste perioden. Utsläppsvattnets ph-värde övervakas kontinuerligt och åtgärdas vid behov. Återvinningsvatten uttas från klarningsmagasinets utskovsdel. Länshållningsvatten från gruvan vid den planerade verksamheten förutsätts bli högre än vid tidigare verksamhet som uppmättes till drygt 60 m 3 /h. Vattnet pumpas till sand- och klarningsmagasinet för