KLIMAT KULTUR KUNSKAP SAMARBETE KONTAKTER GEMENSKAP MARS Hotell Frösö Park, Östersund KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS PÅVERKAN PÅ KULTURLANDSKAPET

Transkript

1 KLIMAT KULTUR KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS PÅVERKAN PÅ KULTURLANDSKAPET Hur arbetar vi tillsammans kring klimat och markanvändning? MARS Hotell Frösö Park, Östersund För mer information och anmälan: Klicka här KUNSKAP SAMARBETE KONTAKTER GEMENSKAP

2 PROGRAM DAG 1 - Onsdag 21 mars Tid Lunch och registrering Riksantikvarieämbetet och Jämtlands län hälsar välkomna. Norra Sveriges framtida klimat Klimatet i Sverige har relativt stor variation över landet och den globala uppvärmningen ger lite olika effekter över landet. Vad visar beräkningarna för framtiden? Behovet av klimatanpassning SMHI redogör för vilken information som finns och varför klimatanpassning är nödvändigt. Begreppet kulturlandskap och kulturlandskap i Norra Sverige Kulturlandskapet har utvecklats och använts av människan i årtusenden. Olika intressen har tagit det i anspråk och förändrat det. Men vad är ett kulturlandskap? Vad innehåller det och vilka är dess värden? Samiskt kulturarv Vad är det samiska kulturarvet? Vad händer med det när markerna krymper och vilken påverkan kommer klimatförändringarna att ha? Fika s arbete med klimatanpassning Klimatanpassningsarbetet sträcker sig över hela samhället och syftar till att skapa ett robust samhälle som inte orsakar skada på miljön och människors hälsa. Men hur arbetar med detta? Gunn Persson, SMHI Gunn Persson, SMHI Leif Gren, Riksantikvarieämbetet Tomas Kuhmunen, Sametinget Lina Wold, Jämtlands län

3 Tid Naturvårdsverkets arbete med grön infrastruktur och ekosystemtjänster Vad händer i nuläget inom arbetet med grön infrastruktur och ekosystemtjänster. Göran Blom, Naturvårdsverket. Ingrid Johansson Horner, Naturvårdsverket Uppdraget grön infrastruktur Länsstyrelserna berättar om hur arbetet med att ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur gått till. Gruppövning: Grön infrastruktur och ekosystemtjänster i landskapet Malin Fuchs, Jämtlands län Kommunerna, klimatutmaningarna och ekosystemtjänster Hur ser kommunernas arbete med bl.a. ekosystemtjänster ut i förhållande till kommande klimatutmaningar? Workshop 1 Ekosystemtjänster och grön infrastruktur Genomgång Ekosystemtjänster och grön infrastruktur finns över allt. Hur identifierar vi dem, vilka utmaningar kan vi se och hur hanterar vi dem? Finns det möjlighet att skapa gemensamma mål? Återsamling Trerätters middag i restaurang Kava Linn Gardell, Lunds universitet Jämtlands län, Naturvårdsverket

4 PROGRAM DAG 2 - Torsdag 22 mars Tid Risk- och sårbarhetsanalys Att identifiera risker och sårbarheter i ett förändrat klimat kan vara avgörande för att förebygga skador på samhället och miljön. Risk för översvämning - exemplet Tjärnviksdalen Samordnare för naturolyckor på i Jämtlands län berättar om Tjärnviksdalen, ett område som riskeras att översvämmas om marken inte håller för yttre påtryckningar. Något som kan orsaka stora samhällsskador. Skogen som kulturlandskap På mer än hälften av Sveriges landareal växer det skog. Mer än hälften av Sveriges forn- och kulturlämningar ligger i skogsmark. Vilken framtid har skogen och kulturarvet i spåren av klimatförändringar? Ekonomiska risker i ett förändrat klimat Ett förändrat klimat bidrar till större risker för bland annat fastigheter och näringsutövare i de areella näringarna. Kan näringsutövare minska riskerna vid t ex extrema väderomställningar som blir allt vanligare? Fika Metodik för riskbedömning av kulturmiljöer och kulturlandskap Hur riskbedömer man kulturmiljöer och kulturarv? Erfarenheter från tre svenska, regionala projekt presenteras tillsammans med en generell metodik för riskbedömning av mer svåravgränsade områden och värden. Skadebilder och förebyggande arbete Vad vet vi och vad kan vi göra åt det vi inte vet? Vilka olika typer av skador vi kan förvänta oss mer av i framtiden, och vad vi kan göra för att minimera dem. Lina Wold, Jämtlands län Björn Olofsson, Jämtlands län Göran Lundh, Skogsstyrelsen Jan Persson, Länsförsäkringar Per Lindqvist, Riksantikvarieämbetet Helen Simonsson, Riksantikvarieämbetet

5 Tid Biologiskt kulturarv i norra Sverige Biologiskt kulturarv handlar om hur naturen formats och påverkats av människan. Vad är och varför biologiskt kulturarv? Kopplingen mellan biologiskt kulturarv, biologisk mångfald, klimat och markanvändning. Vad kan vi göra tillsammans med utgångspunkt i dessa begrepp? Urban Emanuelsson, Sveriges lantbruksuniversitet Lunch Fort. Biologiskt kulturarv i norra Sverige Traditionell kunskap och klimatförändring Traditionell kunskap lyfts ofta fram som ett redskap för att motverka klimatförändring, samtidigt utgör klimatförändringen i sig ett potentiellt hot mot fortlevnaden för lokala kulturer och deras traditionella kunskap. Klimatförändring kan dessutom indirekt utlösa åtgärder som påverkar möjligheterna att fortsatt förvalta traditionell kunskap. Frågan är komplex och kan ses utifrån flera olika perspektiv. Renbruksplaner och Vilhelmina Model Forest Renbruksplanen är ett verktyg för att beskriva renskötselns markanvändning. I den digitaliseras både traditionell och modern kunskap. Planen ligger till grund för samråd och samhällsplanering, och förbättrar dialogen med andra markanvändare. Vilhelmina Model Forest är ett lokalt samarbete kring långsiktigt, uthålligt brukande av landskapet. Går det att i stora landskap kombinera det lokala samhällets sociala, kulturella och ekonomiska behov med långsiktig ekologisk hållbarhet? Biosfärkandidatområde Vindelälven-Juhtatdahka Biosfärområden är pilotområden där nya metoder och ny kunskap testas för att nå en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Biosfärkandidaturen Vindelälven-Juhtatdahka arbetar för att tillsammans stödja, bevara och utveckla den rika och unika naturen och kulturen i området. Håkan Tunón, Centrum för biologisk mångfald Leif Jougda, Sametinget Göran Blom, Naturvårdsverket Fika Fortsättning nästa sida...

6 Tid Ett varmare klimat ger fynd ur snö och is. Erfarenheter från de svenska och norska fjällen. Vad är det som kommer fram i svenska fjällen när snö och is smälter? Vad berättar fynden och hur skall de hanteras? Hur ser motsvarande erfarenheter från norska fjällen ut? Adapt Northern Heritage - stärkt resiliens i arktiska områden Genom norska byn Otternes kan vi dra paralleller till den svenska och samiska timmertraditionen och kulturlandskapet som idag hotas bl.a. av fuktproblem, insektsangrepp och igenväxning på grund av klimatförändringarna. Otternes är ett studieobjekt inom projektet Adapt Northern Heritage som syftar till att stärka kunskap genom att utveckla nätverk, metoder och verktyg till olika grupper av förvaltare och kommuner. Workshop 2 - Så arbetar vi tillsammans Hur kan vi samarbete kring klimatanpassning? Vad sker idag? Vad bör vi samarbeta kring? Kjell-Åke Aronsson, Ájtte Therese Sonehag, Riksantikvarieämbetet. Marte Boro, Riksantikvaren Norge Sammanfattning och avslutning Middag i restaurang Kava

7 Exkursion Arådalen - Fredag 23 mars Vi beger oss med buss till västra Arådalen, Jämtland, för att besöka det samiska vintervistet Storsjön som rekonstruerats efter arkeologiska fynd och byggnadsundersökningar. Samiska kulturlämningar är mycket diskreta och eftersom de ofta skapats av naturligt material är de mer känsliga för väder och andra yttre faktorer. I ett förändrat framtida klimat med bland annat ökade nederbördsmängder finns en risk att många av dagens kulturminnen försvinner i ännu snabbare takt. Platsen är ett fantastisk besöksmål där man lyckats rekonstruerat en värdefull kulturmiljö. I närheten finns den samiska restaurangen Hävvi där vi kommer att äta lunch. På bussen mot Arådalen lyssnar vi till experter som guidar oss på resan längs en fäboled. Transport Bussen avgår från Frösö Park hotell klockan 08:00 fredag den 23 mars. Bussen är tillbaka vid Frösö park hotell senast klockan 15:00. Ett stopp i Östersunds centrum görs på vägen tillbaka vid ca 14:40. Vintervistet Storsjön Vintervistet Stortjärn ligger invid Arån i närheten av byn Börtnan i södra Jämtland. Enligt traditionen har platsen under årtiondena kring sekelskiftet 1900 fungerat som vinterviste för fler familjer i Tåssåsens sameby. Höst- och vårvistet var i Glen och Hosjöbottnarna, medan sommarvistet låg längre västerut mot högfjällen. Mellan 2013 till 2017 bedrev Tåssåsens samebyn, Jamtli och ett gemensamt projekt för att få större förståelse kring levnadsförhållandena vid platsen Stortjärn. Det fanns anledning att tro att de kåtor som använts var av en annan konstruktion, då vintervisten av mer permanent karaktär är ytterst ovanliga i Jämtlands län. Arkeologiska undersökningar utfördes inom projektet och de kompletterades med byggnadstekniska undersökningar, arkivstudier och intervjuer. Resultatet blev en rekonstruktion av en kåta och förrådsställning och dateringar av material från bengömmor och matbarktäkt. Om Hävvi i Glen Hävvi är ett samiskt turist företag som finns inom Tåssåsens sameby. I byn finns tretton rennäringsföretag som tillsammans äger 5500 renar. Renarna vistas och betar i Lunndörsfjället, Anarisfjällen och Oviksfjällen under sommaren Vinterbetet sträcker sig ända ner mot Gillhov, Älvros och Ytterhogdal. Elaine som driver Hävvi tillsammans med renskötaren Thomas Johansson, är utbildad kock och har jobbat som det i 15 år. Thomas är uppvuxen i Tåssåsen sameby och jobbar med renskötsel på heltid. Bild:

8 Vi som arbetat med detta tackar för din medverkan och önskar dig välkommen till framtida seminarium. Har du frågor efter seminariet? Vi hjälper dig gärna. Per Lindqvist, Riksantikvarieämbetet Lina Wold, Jämtlands län