Workshop i mars Erfarenheter från planprocessen i stora infrastrukturprojekt

Transkript

1 Erfarenheter från planprocessen i stora infrastrukturprojekt Therese Ves;n och Torkel Öste berä?ar om studien åt Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond och Trafikverket En samhällsny+g, förutsägbar och kalkylerbar planprocess för infrastrukturprojekt Workshop i mars 2014 Målet var a>: Nå ökad kunskap om planprocessen. Kvalitetssäkra processen (dvs är vi överens om hur processen ser ut?). Iden;fiera möjlig effek;visering av processens olika delar. Skapa forum för diskussion om hur vi kan korta planprocessen och framförallt göra den mer förutsägbar. Det övergripande syuet med ini;a;vet är vilket mötet sammanfa?ade i slutet av dagen euer diskussioner a? skapa en Samhällsny+g, förutsägbar och kalkylerbar planprocess för infrastrukturprojekt. 1

2 2

3 Resultat av li?eraturstudie Det går a? få förändringar Mager erfarenhetsåterföring från prak;ken Lite forskning och underlag för genomförda lagändringar Inga länder har ;dsfrister för myndigheter i de processer vi ;?ar på. Andra länder har färre överklagningssteg Bris\ällig implementering av lagändringar Förståelse av roller och perspek;v vik;gare än lagändringar Nederländerna kan säga ok ;ll verksamheter trots a? de avviker mot rä?sligt gällande plan. Varbergstunneln Fas 2 fallstudie av 5 projekt (mi? i alla processer euer långvarigt omtag, järnväg, Varberg, 2.9 miljarder kr) Citybanan (snart färdigbyggd, järnväg, Sthlm, 16.8 miljarder kr) Förbifart Stockholm (arbetsplan- och ;llståndsprocess klar, dpl klar 2015, byggstart 2016, vägprojekt, Sthlm, 28 miljarder kr) Västlänken (mi? i alla processer, gamla lags;uningen, järnväg, Gbg, 20 miljarder kr ) Utbyggnad tunnelbanan (påbörjat alla processer, ny lags;uning, frivillig järnvägsplan, 2.9 miljarder (Akalla- Barkarby)) 3

4 Projekten 18:e december 2015 Varbergstunneln Citybanan Förbifart Stockholm Västlänken Utbyggnad tunnelbanan År Frågor i Fas 2 Huvudfrågor: Vilka har framgångsfaktorerna varit? Vilka hinder och svårigheter har Ni stö? på? Vad hade underlä?at med facit i hand? Vilka är Era vik;gaste erfarenheter? 4

5 Varbergstunneln Intervjuade personer: Jesper Mårtensson, ansvarig miljö och ;llstånd Johanna Gerremo, ansvarig järnvägsplan Varbergstunneln 5

6 Framgångsfaktorer: Varbergstunneln Tidig etablering av platskontor. Tidig dialog och närhet ;ll kommunen. Gemensam konsult för jvp och dpl TRV kunde driva processens helhet. Samarbetet med länsstyrelsen i Halmstad. Varbergstunneln Hinder och svårigheter: Kommunen vill ha en mer omfa?ande detaljplan än bara järnvägsanläggningen. Lagändringar under processens gång krävde omtag. 6

7 Citybanan Intervjuade personer: Kjell- Åke Averstad, projektchef Anders Johansson, fas;ghetschef Per Matsson, fas;ghetshandl. Fredrik Moback, miljöchef Citybanan 7

8 Citybanan Framgångsfaktorer: En tydlig målbild (projektplan) i plan- och ;llståndsprocessen där olika alterna;v succesivt vågats tas bort. Professionella kommunikatörer i projektet. Samverkan med kommuner och länsstyrelsen. Lyhörd dialog med intressenter i samråden. Hanterat alla klagomål från störda i projektet med egen organisa;on. Citybanan Hinder och svårigheter: Stoppet p g av ytspårsutredningen 2006 (mi? i projektet). MÖDs dom a? ändra praxis för ;llståndsprövningen. MÖDs dom a? upphäva MDs verkställighetsbeslut. 8

9 Förbifart Stockholm Intervjuade personer: Johan Brantmark, projektchef Lena Bergmark, fas;ghetschef Marie Borgblad, projektjurist Marie WesQn, miljöansvarig Ola Landin, ansvarig hydrogeolog Förbifart Stockholm 9

10 Förbifart Stockholm Framgångsfaktorer: Tydlig målbild och strategi i e? ;digt skede. Samverkan med länsstyrelsen och kommunerna (euer genomförandeavtal blev klart). Bra strategi med en dialogmodell i samråden. RUFS:en där Förbifarten fanns med som e? projekt. Förbifart Stockholm Hinder och svårigheter: Svårt a? internt få gehör för a? lösa fram;dsfrågor i e? ;digt skede för miljöprövningsprocessen. Diskrepanser i hur man beskrivit konsekvenser i olika handlingar. Stat och kommunen jämbördiga parter med olika agendor. Flera överprövningsmöjligheter för samma frågor. 10

11 Västlänken Intervjuade personer: Bo Larsson, projektchef Bo Näverbrandt, miljö- och teknikchef Linnea Lindqvist, markförhandlare Bo Lindgren, ;llåtlighetsprövning Lennart Dagö, ansvarig fas;ghet- och ;llstånd KersQn Larsson, uppdragsledare för miljöprövningsuppdraget Västlänken 11

12 Västlänken Framgångsfaktorer: Samråd i form av bemannade öppna hus inte stormöten. Egen detaljplan för Västlänkens linje exkl sta;onsentréer. Kompetens och engagemang i den egna organisa;onen. Arbete med riskanalysen samt systema;sk kravhantering. Västlänken Hinder och svårigheter: Finansieringen slirade hos regeringen. Tillåtlighetsbeslutet tog 2 år (kom när jpl nästan var klar). Göteborgs stad ej helt förberedd på a? hantera Västlänken. Medinflytande från medfinansiärer ru;ner saknas hos TRV. Vid långa processer vill nya medarbetena hos myndigheterna ta omtag istället för a? ta vid euer fa?ade beslut. Ingen samlad bedömning från lst ingen jämkning av särintressen. 12

13 Utbyggd tunnelbana Intervjuade personer: Stefan Persson, chef fas;ghet och ;llstånd Karl Persson, ansvarig ;llståndsansökan Anna Malmlund, ansvarig planer Åsa von Malmborg, ansvarig järnvägsplan Akalla - Barkarby Utbyggd tunnelbana 13

14 Utbyggd tunnelbana Framgångsfaktorer: Tidigt strategi för plan- och ;llståndsprövningen. Finansiering klar ;digt med kommun som medpart. Lyhördhet och ;dig dialog med myndigheter och sakägare. MMD lyhörd för valt prövningsuppplägg. Utbyggd tunnelbana Hinder och svårigheter: Parallella processer och projektering ställer höga krav på konsulter. Risk för omtag vid divergerande beslut i processerna. Genomförandeavtal med kommuner ej klara. 14

15 Analys Mycket a> hämta i erfarenhetsåterföringen Svårigheter med a? driva parallella processer och a? projektera parallellt. Man upplever a? järnvägsplan/vägplan omfa?ar samma saker. Poli;kerna kommer in i euerhand och ändrar i projekten. Slutsatser Dialog och samarbete med andra myndigheter (länsstyrelsen och kommuner) redan från start. E? väl organiserat upplägget av samråden. Organisa;onen - ;digt få ;ll arbetet med ;llståndsprocessen. Osäkerhet kring ny?an med ;llåtlighetsbeslutet. MD och MMD tycker så olika i samma frågor varför? Bygger man ovan mark behövts ingen prövning. Dålig kunskap om ;llståndsprövningen (internt, konsulter, regeringen m fl). En tendens a? ribban ständigt höjs hur får man underlaget på en lagom och rimlig nivå. 15

16 Fortsä?ning Fortsa? arbete med analys och slutsatser Återkopplande workshop med projekten Få ;ll en deba?! 16