Källa: FIM, Bloomberg.
|
|
- Rune Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FORTSATT TRÖG EKONOMISK TILLVÄXT I FINLAND Vesa Engdahl Chefsstrateg, S-Banken och FIM DRAGHJÄLPEN FRÅN VÄRLDSEKONOMIN AVTAR I år växer världsekonomin långsammare än i genomsnitt på lång sikt. Detta innebär att exportefterfrågan inte kommer att stödja Finlands ekonomi i någon högre grad. Dessutom är tillväxten i världsekonomin i år mycket beroende av den privata konsumtionen i stället för av industriell tillverkning och investeringar som är väsentliga efterfrågefaktorer för Finlands exportindustri. I år är den ekonomiska tillväxten i Finland därför beroende av en ökande inhemsk efterfrågan. Även om Finlands ekonomi skulle piggna till anser S-Banken att det inte finns förutsättningar för en betydande ekonomisk tillväxt. USA:s ekonomi växer måttligt, men tillväxtmomentum håller på att avta. I Kina väntas den ekonomiska tillväxten avta fortfarande, vilket kastar en skugga över hela världsekonomin. Euroområdet verkar i sin tur inte finna några lösningar på sin kris. De strukturella problemen med ekonomin har inte lösts, och samtidigt skapar flyktingproblemet och Storbritanniens eventuella utträde ur Europeiska unionen nya ekonomiska och politiska utmaningar. Även om ekonomin i euroområdet utvecklas positivt från ett dåligt utgångsläge, är utvecklingen sämre än i världsekonomin. Den höga arbetslösheten och skuld sättningen till följd av finanskrisen och staternas skuldkris motverkar tillväxten, och därför kan man inte vänta sig någon flygande start för euroområdet. Den anspråkslösa ekonomiska återhämtningen i euroländerna i kombination med en obefintlig inflation talar för att ECB kommer att fortsätta med kvantitativa lättnader och hålla styrräntan på en mycket låg nivå länge framöver. Centralbanken kommer antagligen att börja normalisera penningpolitiken först när återhämtningen i euro området helt klart har kommit i gång och deflationsrisken skingrats. Detta kan sannolikt tidigast ske (Tabell 1) De negativa konsekvenserna av den expansiva penningpolitiken för ekonomin ökar medan effekten av dessa åtgärder avtar. Europeiska centralbankens senaste räntesänkningar och löften om ytterligare stimulansåtgärder har inte fått ett lika stort jublande mottagande på marknaden som tidigare. Europeiska centralbanken håller på med ett riskbehäftat penningpolitiskt experiment, vars utfall inte är garanterat. Centralbankirerna har hävdat att banken strävar efter att få pengarna att cirkulera genom att först stärka finansekonomin, vilket förr eller senare även borde stärka realekonomin. Den massiva expansiva penningpolitiken har dock inte skapat någon stark tillväxt i ekonomierna i euroområdet, och dess förmåga att skapa inflation är inte heller särskilt övertygande. Finansmarknaden har tills vidare gynnats mer av centralbankernas monetära experiment än realekonomin. Till exempel aktiemarknaden har haft lyft tack vare centralbankens expansiva politik och den stora likviditeten samtidigt som ekonomierna i euroområdet har lidit av recession eller vuxit knaggligt. Pengar har kanaliserats till olika slags riskbehäftade investeringsobjekt, såsom aktier, fastigheter och företagsobligationer, vilket har backat upp priserna på dem under de senaste åren. Europeiska centralbankens politik befinner sig mellan Skylla och Karybdis. Finans-, penning- och strukturpolitiken i euroområdet är långt ifrån optimal. För mycket har lämnats åt penningpolitiken, och till följd av detta har centralbanken varit tvungen att segla ut på okända vatten. I euroområdet måste man vid sidan av penningpolitiken genomföra strukturella reformer som stöder den ekonomiska tillväxten. Tabell 1: Finlands, USA:s och euroområdets ekonomiska tillväxt och inflation Ekonomisk tillväxt Inflation e e USA 1,5 % 2,4 % 2,4 % 2,1 % 1,5 % 1,6 % 0,1 % 1,3 % Euroområdet -0,3 % 0,9 % 1,6 % 1,5 % 1,4 % 0,4 % 0,0 % 0,3 % Finland -0,8 % -0,7 % 0,5 % 0,7 % 1,5 % 1,0 % -0,2 % 0,5 % Källa: FIM, Bloomberg. FIM Investeringstjänster Ab, Norra esplanaden 33 A, Helsingfors, tel. (09) , FIM Kundservice (09) , kundservice@fim.com, 1/6
2 MEDELTALET I VÅRBETYGET FÖR FINLANDS EKONOMI ÄR FORTFARANDE DÅLIGT Finland har under senare år hört till de ekonomier i euroområdet som vuxit sämst eller som gått tillbaka mest. Tyvärr verkar det som om detta inte kommer att ändras under Efter tre år av avtagande tillväxt vände Finlands ekonomi i fjol uppåt och uppvisade en försiktig tillväxt på en halv procent. Detta kan betraktas som en anspråkslös prestation i en miljö där den ekonomiska tillväxten i euroområdet ökade, världsekonomin var i bra form och den försvagade euron backade upp kon kurrenskraften hos vår exportindustri. Tills vidare ser det ut som om Finland inte heller i år kommer att få i gång en hyfsad tillväxt. Landets ekonomiska tillväxt under innevarande år kommer antagligen att vara under 1 procent. Detta kan på inget sätt anses vara en bra prestation. S-Banken förväntar sig att Finlands totala produktion ökar med 0,7 procent under I september i fjol förutspådde S-Banken en måttlig konjunkturvändning i Finland och att landet skulle få positiv tillväxt, även om vi befarade att totalproduktionen skulle öka betydligt långsammare än i euroområdet i genomsnitt. Då prognostiserade vi en tillväxt på 0,8 procent för 2016, och således avviker vår uppdaterade prognos inte i väsentlig grad från den tidigare. Liksom i S-Bankens prognos från september baserar sig antagandet om en något bättre ekonomisk utveckling i Finland på en ökad privat konsumtion, en svag ökning i investeringarna samt en måttligt ökande exportefterfrågan och nettoexportens positiva inverkan på den ekonomiska tillväxten. (Tabell 2) På grund av den flera år långa svaga utvecklingen i totalproduktionen har många sektorer investerat betydligt mindre än kapitalslitaget. Investeringarna är fortfarande små, vilket innebär att landets produktionskapacitet minskar. Om detta fortsätter en längre tid kommer förutsättningarna för ekonomisk tillväxt i Finland att minska. Risken är ekonomisk missväxt under en längre tid, vilket tär på finansieringen av välfärdssamhället. Ekonomisk tillväxt beror på två faktorer: en ökning i produktiviteten och arbetsinsatserna. Finlands befolkning blir äldre och antalet människor i arbetsför ålder minskar under de kommande åren. Den minskande arbetskraften försvagar onekligen den potentiella ekonomiska tillväxten i Finland. Sedan finanskrisen har också vår produktivitetsutveckling kollapsat, eftersom IT-sektorn har krympt kraftigt i Finland. Framöver förväntas produktiviteten inte tillnärmelsevis utvecklas lika starkt som under de gångna årtiondena åtminstone inte utan särskilda satsningar på utbildning, innovationer samt forskning och utveckling. Finlands ekonomi väntas växa endast med högst 1 procent per år under de följande tjugo åren. I dag bygger välfärdssamhället och den sociala servicen dock i hög grad på fortlöpande ekonomisk tillväxt. Därför behöver vi långtgående ekonomiska reformer för att trygga Finlands ekonomiska tillväxtpotential, förebygga fattigdom bland medborgarna och finansiera välfärdssamhället, som i vilket fall som helst kommer att krympa. Tabell 2: Ekonomisk prognos för Finland e Löpande priser, md Volymförändring, % BNP 207,2-0,8-0,7 0,5 0,7 Import 76,6 0,5 0,0-0,4 0,4 Export 77,3 1,1-0,9 0,6 1,3 Privat konsumtion 115,6-0,5 0,6 1,4 0,7 Offentlig konsumtion 50,9 1,1-0,3-0,9 0,1 Privata investeringar 33,8-6,6-3,1-1,0 1,0 Offentliga investeringar 8,3 2,6-0,6-1,2 0,2 Källa: FIM, Statistikcentralen FIM Investeringstjänster Ab, Norra esplanaden 33 A, Helsingfors, tel. (09) , FIM Kundservice (09) , kundservice@fim.com, 2/6
3 DEN PRIVATA KONSUMTIONEN BIDRAR INTE LÄNGRE LIKA STARKT TILL EKONOMIN JÄMFÖRT MED I FJOL År 2015 var tillväxten i den privata konsumtionen starkare än väntat. Hushållens förvärvsinkomster steg med drygt en procent, samtidigt som den negativa inflationen förbättrade köpkraften. Även det att sysselsättningen inte minskade ytterligare backade upp den privata konsumtionen. Konsumtionen främjades av bankernas kampanjer för amorteringsfria perioder för bostadslån samt försäljningen av nya bilar till följd av skrotningsavgifter och rabatter. I år finns det inga motsvarande konsumtionsincentiv. S-Banken prognostiserar att den privata konsumtionen endast kommer att öka med 0,7 procent i år, vilket är hälften så mycket som i fjol. Den största orsaken är den avtagande uppgången i löner och pensioner. Även inflationen trots att den fortfarande är mycket låg ökar från året innan, vilket tär på löntagarnas köpkraft. Vi tror att hushållens sparandegrad förblir negativ. Innevarande år ökar den privata konsumtionen delvis på besparingarnas bekostnad. S-Banken tror att investeringarna har nått botten. År 2015 minskade både de privata och offentliga investeringarna, men i år förväntar vi oss att de privata investeringarna vänder svagt uppåt i synnerhet till följd av det ökande byggandet. Vi förväntar oss att den offentliga konsumtionen kommer att ligga i närheten av fjolårets nivå. På det stora hela ökar den inhemska efterfrågan, vilket stöder Finlands BNP-tillväxt. Den inhemska efterfrågan ökar dock mycket litet, och därför bidrar den inte mycket till en återhämtning i Finlands ekonomi. På grund av den långsamma ekonomiska tillväxten och det svaga sysselsättningsläget är kostnadstrycket och inflationen låga i Finland. Vi tror att konsumentpriserna kommer att höjas med bara 0,5 procent Trots den försiktiga återhämtningen av ekonomin är arbetsmarknadsläget fortfarande svagt. Vi förväntar oss dock att läget kommer att stabiliseras under året och att arbetslöshetsgraden enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning hålls kvar på 9,4 procent, dvs. på samma nivå som 2015 i genomsnitt. (Figur 1) Bild 1: Arbetsmarknaden förblir svag, även om vi förväntar oss att arbetslöshetsgraden kommer att stabiliseras på samma nivå som ,0 9,5 9,0 8,5 % 8,0 7,5 7,0 6,5 6, Källa: Reuters Datastream 1 Till följd av den enhetliga internationella statistikföringen är Statistikcentralens arbetslöshetssiffror användbara och viktiga när arbetslöshetsgraden i Finland jämförs med andra länder. Statistiken ger dock en alltför positiv bild av arbetslösheten. Statistikcentralens siffror är säkert statistiskt korrekta, men arbets- och näringsministeriets arbetslöshetssiffror motsvarar bättre den ekonomiska verkligheten. Enligt ministeriets arbetsförmedlingsstatistik fanns det arbetslösa arbetssökande i Finland i februari 2016, vilket motsvarar 13,7 procent av arbetskraften, samtidigt som Statistikcentralens arbetskraftsundersökning visade att arbetslöshetsgraden var 9,4 procent. I den finländska ekonomiska diskussionen borde man hellre tala om en arbetslöshet på procent än om en arbetslöshetsgrad på något över 9 procent. Skillnaderna mellan siffrorna beror på olika statistiska metoder. Ministeriets siffror grundar sig på arbets- och näringsbyråernas register, dvs. siffrorna anger det verkliga antalet personer som anmält sig som arbetslösa under varje månad. Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är en enkätundersökning, där man utifrån ett sampel bedömer den totala arbetslösheten och där bara aktiva arbetssökande som sökt arbete under de senaste fyra veckorna klassificeras som arbetslösa. Detta statistikföringssätt leder till att det finns många dolda arbetslösa. FIM Investeringstjänster Ab, Norra esplanaden 33 A, Helsingfors, tel. (09) , FIM Kundservice (09) , kundservice@fim.com, 3/6
4 DRAGHJÄLPEN FRÅN DEN FÖRSVAGADE EURON OCH DEN STÄRKTA EKONOMIN I EUROOMRÅDET FÖRBLIR ANSPRÅKSLÖS Den finländska ekonomin växte 0,5 procent i fjol. Eftersom den ekonomiska tillväxten i euroområdet stärktes och euron försvagades hoppades man på att exporten skulle stärka Finlands ekonomi. Detta blev dock inte fallet i någon nämnvärd grad. Däremot ökade den privata konsumtionen betydligt mer än väntat, och tack vare detta blev den inhemska efterfrågan den viktigaste faktorn som främjade ökningen i totalproduktionen trots att investeringarna och den offentliga konsumtionen minskade. Vändningarna i den finländska ekonomin har historiskt varit kopplade till utvecklingen i den omgivande världen. När världsekonomin går tillbaka, brukar det gå dåligt för Finlands ekonomi och när det börjar gå bra för den internationella ekonomin, återhämtar sig även den finländska ekonomin. Detta är förvisso ingen överraskning, eftersom Finland är en öppen ekonomi, vars exportandel är nästan 40 procent av bruttonationalprodukten. Vi är alltså ett exportdrivet land som lätt känner av svängningar på grund av utvecklingen i den övriga världsekonomin. Historiskt har det allmänna mönstret också varit att Finlands ekonomi dyker brantare än andra länders ekonomi i lågkonjunkturer, medan den stiger snabbare än andra när det är högkonjunktur. Detta beror närmast på att vår export i första hand består av kapitalintensiva varor, vars efterfrågan är mycket konjunkturkänslig. Efterfrågan på dessa varor avtar kraftigt när ekonomin går tillbaka. I princip har detta mönster i anslutning till Finlands export och ekonomi fortfarande hållit streck under de senaste åren vad gäller riktningen på den finländska ekonomin, men inte vad gäller takten. Sedan 2012 har Finlands ekonomi vuxit långsammare än världsekonomin och det övriga euroområdet, även om förändringarna i totalproduktionen har följt utvecklingen i världsekonomin. I år förväntar sig S-Banken att totalproduktionen och exporten kommer att följa denna trend. Vi förväntar oss att den globala tillväxten kommer att öka Finlands export men att uppgången blir svag på grund av den svaga investeringsefterfrågan. En annan faktor som bromsar upp en exportdriven konjunkturvändning är den enorma strukturomvandlingen och den minskande produktionskapaciteten inom den finska elektronik-, skogs- och verkstadsindustrin. Detta har lett till att tillväxten i världsekonomin och den internationella handeln inte längre ger ett lika kraftigt lyft åt Finlands ekonomi som tidigare. För det tredje har Finlands konkurrenskraft enligt relativa enhetskostnader redan försämrats avsevärt och utan avbrott i drygt 15 år jämfört med de viktigaste konkurrentländerna. För närvarande är värdet på den finländska produktionen i förhållande till kostnaderna allmänt taget inte konkurrenskraftigt. Därför förlorar Finland sannolikt marknadsandelar på världsmarknaden, och exporten växer långsammare än den internationella handeln. Till följd av dessa orsaker räddar exportefterfrågan inte Finlands ekonomi i år även om exporten skulle öka. (Figur 2) För att Finland i något skede ska dra nytta av en ökande exportefterfrågan måste långtgående strukturreformer genomföras i landets ekonomi. Att samhällsfördaget som statsminister Juha Sipiläs regering försökt få till stånd blivit en halvmesyr och skjutits allt längre in i framtiden är ett beklagansvärt faktum. Finland behöver i synnerhet en mer flexibel arbetsmarknad. De ökande offentliga utgifterna och oförmågan att genomdriva effektiviseringsprojekt inom den offentliga sektorn främjar inte heller ett konkurrenskraftigt Finland och en effektiv marknadsekonomi. Även regeringens nedskärningar inom utbildning är beklagansvärda, eftersom Finland just nu behöver särskilda satsningar på utbildning, forskning och utveckling för att skapa positiva förutsättningar för en ökad produktivitet. Bild 2: I Finland tär den kraftiga ökningen av arbetskostnaderna per enhet på exportens konkurrenskraft Arbetskostnader per enhet, år 2000 = Källa: Reuters Datastream Finland Tyskland USA Euroområdet FIM Investeringstjänster Ab, Norra esplanaden 33 A, Helsingfors, tel. (09) , FIM Kundservice (09) , kundservice@fim.com, 4/6
5 VEM SOM HELST INSER FINLANDS PROBLEM Vem som helst inser att de långsiktiga tillväxtförutsättningarna för Finlands ekonomi är svaga och att bristen på strukturella reformer belastar vår tillväxtpotential. Nu är det bråttom för Finland att skapa en bättre tillväxtgrund för industrin för att kunna ersätta den produktionskapacitet som har försvunnit inom informationsteknologioch skogssektorn. Samtidigt finns det skäl att anpassa den offentliga ekonomin till de allt lägre skatteintäkterna. Vår svaga ekonomiska tillväxt beror för närvarande inte så mycket på konjunkturrelaterade faktorer som på strukturella problem inom ekonomin. Vi begår ett misstag om vi skjuter upp nödvändiga strukturreformer genom att hänvisa till svepskäl. Mätt i relativa arbetskostnader per enhet har Finlands konkurrenskraft försämrats oavbrutet sedan millennieskiftet jämfört med de viktigaste konkurrentländerna, den offentliga sektorn har blivit för stor i förhållande till ekonomins storlek och beskattningen är en av världens strängaste, vilket minskar viljan till arbete och företagande. Den offentliga sektorns intäkter och utgifter måste fås i balans. Bäst skulle det vara att glömma skattehöjningar som en faktor för balansering av den offentliga ekonomin. Finlands totala skatteuttag är numera närmare 45 procent av BNP, vilket är ett av de högsta i de västliga industriländerna. Bäst stöd för den ekonomiska aktiviteten skulle man högst sannolikt få genom att sänka skatterna, eftersom detta stärker privathushållens köpkraft, den inhemska efterfrågan och ekonomins dynamik tillsammans med strukturreformerna. Den offentliga ekonomin borde balanseras genom nedskärningar av offentliga utgifter och effektivisering av verksamheten. Å andra sidan är det klart att det inte finns några enkla nedskärningar. Om vi vill anpassa vår offentliga ekonomi effektivt och konkret, är våra politiker tvungna att ingripa i stora utgiftsposter och tränga in i välfärdsstatens kärna i transfereringar samt kostnader inom social- och hälsovården. (Figur 3) I Finland är den offentliga sektorns utgifter i förhållande till bruttonationalprodukten nu cirka 58 procent, vilket är den högsta andelen i de västliga industriländerna. En för stor offentlig sektor tär på landets ekonomiska tillväxtpotential. Alla offentliga utgifter kan emellertid inte kategoriskt läggas i samma korg och man kan inte säga att dessa alltid begränsar den ekonomiska tillväxten. Det finns både nyttiga och ofördelaktiga offentliga utgifter. Offentliga utgifter i anslutning till bland annat utbildning, småbarnsfostran och investeringar i infrastruktur stöder i princip den ekonomiska tillväxten. Däremot hör bland annat transfereringar till de ofördelaktiga utgifter som försämrar den ekonomiska tillväxtpotentialen. Transfereringar som på det stora hela borde granskas kritiskt i vårt samhälle inkluderar bland annat studiestöd, barnbidrag, bostads- och utkomststöd, arbetslöshetsskydd, ålderspensioner samt subventioner till företag och näringsidkare och direkta företagsstöd. (Figur 4) Inom den ekonomiska politiken gäller det framför allt att återställa Finlands internationella konkurrenskraft vid sidan av att förbättra tillväxtförutsättningarna för inhemsk efterfrågan. En förutsättning för att tygla de ökade arbetskostnaderna per enhet och trygga vår internationella konkurrenskraft är en mycket återhållsam löneutveckling under flera år framöver. Finland har dock inte råd att försämra löntagarnas köpkraft om landet vill trygga förutsättningarna för tillväxt på hemmamarknaden. Detta betyder att man måste lätta på lönebeskattningen. Man måste kunna kompensera den återhållsamma löneutvecklingen genom att sänka beskattningen, så att privathushållens realinkomster inte minskar, utan man i stället tryggar ökningen av konsumenternas köpkraft. Skattereformen skulle innebära en minskning av skatteintäkterna och kräver således att storleken på den offentliga sektorn minskas, för att man ska kunna hålla fast vid den offentliga ekonomins stabilitetsmål. Vid anpassning av den offentliga ekonomin är det, förutom att göra nedskärningar, därför viktigt att rikta resurserna. Fördelningen av Finlands utgifter måste ändras, så att resurserna i större utsträckning än nu allokeras till investeringar, utbildning, FoU-verksamhet och innovationer. Samtidigt måste kostnaderna skäras ner inom transferering och välfärdsstatens utgifter. Just nu har regeringen tyvärr börjat nedskärningarna inom utbildning, forskning och utveckling. Det sorgliga för Finlands del är att satsningarna på utbildning har ökat mycket långsammare än tillväxten i totalproduktionen sedan mitten av 1990-talet, medan ökningen av utgifter inom socialtjänster och sjukvård har varit mycket snabbare än den ekonomiska tillväxten. Vi bör genomföra ett stort antal strukturella reformer som påverkar andelen arbete som utförs och produktionen. Finland bör överväga att införa längre arbetsdagar utan löneförhöjningar, men det är även viktigt att öka flexibiliteten inom arbetslivet, med bland annat lokala avtal. För att garantera den internationella konkurrenskraften borde exportsektorn ha en beslutsfattande ställning vid löneförhandlingar så att löneförhöjningarna är i linje med exportsektorns produktivitetsutveckling i hela ekonomin. Effektivisering och ökad produktion inom den offentliga sektorn bör ha hög prioritet, liksom höjd pensionsålder. Vi bör uppmuntra människor till att arbeta längre påbörja sin karriär tidigare och arbeta längre innan de går i pension. Bild 3: Finlands totala skatteuttag (% av BNP) har ökat snabbt och är betydligt högre än i euroområdet eller OECD-länderna i genomsnitt % Källa: Statistikcentralen, Finansministeriet FIM Investeringstjänster Ab, Norra esplanaden 33 A, Helsingfors, tel. (09) , FIM Kundservice (09) , kundservice@fim.com, 5/6
6 Bild 4: I Finland fortsätter de offentliga utgifterna att öka jämfört med totalproduktionen (% av BNP) vi har blivit landet med världens högsta offentliga utgifter i förhållande till ekonomins storlek % / BNP e 2016e Källa: Statistikcentralen MATERIALET HAR SAMMANSTÄLLTS AV: FIM Kapitalförvaltning Ab (FO-nummer ) som är en del av S-Banken-koncernen, huvudbransch: förvaltning av placeringsfonder samt kapitalförvaltning och relaterade tjänster (nedan FIM ) Kontaktuppgifter: Norra esplanaden 33 A, Helsingfors, Kundservice , Bolaget är registrerat i Patent- och registerstyrelsens handelsregister och har beviljats auktorisation enligt lagen om placeringsfonder. Bolagets verksamhet övervakas av Finansinspektionen (Snellmansgatan 6, PB 103, Helsingfors, Uppgifterna i detta material är informativa till sin karaktär och ska inte betraktas som en uppmaning att genomföra affärstransaktioner avseende ett enskilt finansiellt instrument. FIM ansvarar inte för transaktioner som gjorts utifrån detta material. Placeringsverksamhet är alltid förknippad med ekonomiska risker och kunden ansvarar själv för de ekonomiska konsekvenserna av sina placeringsbeslut och deras inverkan på beskattningen. Avkastningen kan utebli och det placerade kapitalet gå förlorat. Det finansiella instrumentets historiska utveckling avgör inte nödvändigtvis den framtida utvecklingen. Innan placeringsbeslut fattas ska kunden omsorgsfullt bekanta sig med placeringsmarknaden och olika placeringsalternativ. Kunden ska vid behov vända sig till sin skatteexpert eller en annan konsult inom affärsverksamhet eller placeringstjänster. Ytterligare information om beskattning finns också på Detta material är inte en placeringsanalys enligt regleringen av finansmarknaden, utan marknadsföringsmaterial som sammanställts av FIM, och därför tillämpas inte bestämmelser om placeringsanalysens oberoende eller handelsbegränsningar som ingår i denna reglering på detta material. Informationen i detta material utgör inte heller investeringsrådgivning enligt lagen om investeringstjänster. Vid sammanställningen av materialet har mottagarens ekonomiska situation eller andra omständigheter relaterade till den personliga situationen inte beaktats, utan syftet med materialet är att ge allmän information om de finansiella instrument/marknader/placeringar som är föremål för detta material och tjänstgöra som marknadsföringsmaterial för de finansiella instrument/marknader/placeringar som är föremål för detta material. Den information om tjänsteleverantören som regleringen av finansmarknaden förutsätter och den information avseende distansförsäljning som är förenlig med konsumentskyddslagen samt beskrivningarna av riskerna relaterade till finansiella instrument finns på Kunden uppmanas ta del av denna information innan placeringsbeslut fattas. Denna översikt är endast avsedd för den namngivna mottagaren, och mottagaren har inte rätt att överlämna, kopiera eller på annat sätt överföra detta material till en tredje part utan FIM:s samtycke. Upphovsrätten till detta material och alla andra immaterialrättigheter tillhör FIM, och alla rättigheter förbehålles i alla länder. Denna översikt eller kopior av den får inte distribueras i USA eller till en mottagare i USA i strid med amerikansk lagstiftning. Distribuering av rapporten i USA kan betraktas som ett brott mot dessa lagar. Telefonsamtal med FIM:s representanter kan spelas in och användas vid avgörande av tvister. FIM Investeringstjänster Ab, Norra esplanaden 33 A, Helsingfors, tel. (09) , FIM Kundservice (09) , kundservice@fim.com, 6/6
Ekonomisk översikt. Hösten 2016
Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6
Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget
Det allmänna ekonomiska läget och den kommunalekonomin, vintern 2015 Översikt, publicerad 23.12.2015 Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget Under hösten har finansmarknaden med oro följt
Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?
Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk
SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition
SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska
Utvecklingen fram till 2020
Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången
Front Månadsöversikt
Front Månadsöversikt Månadsöversikt November 2011 Placeringsmarknaderna oktober 2011 - stämningen mer positiv Stämningen på marknaden var positivare i oktober jämfört med början av hösten. I USA rapporterades
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet
Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,
Är finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars
BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.
Ekonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker
EUROPEISKA KOMMISSIONEN PRESSMEDDELANDE Bryssel den 5 november 2013 Ekonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker Under de senaste månaderna har det kommit uppmuntrande tecken på en
RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas
RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition
1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också
RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA
RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.
Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation Bryssel, 04 november 2014 Enligt EU-kommissionens höstprognos kommer den ekonomiska tillväxten
Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna
Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns försäljning 2012 Tot. 129 md euro (exkl. moms) i omsättning 13% 12% 30 % Bilhandel Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel
Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor
Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade
Konjunkturutsikterna 2011
1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider
17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS
17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.
Vårprognosen Mot en långsam återhämtning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag
Inlämningsuppgift
Inlämningsuppgift 3 40994 41000 37853 Uppg. 20 Finanskrisen 2008-09 Island - varför klarade Island av finanskrisen? Frågeställning Vi har valt att undersöka varför Island lyckades återhämta sig så pass
EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET
EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa
Vart tar världen vägen?
Vart tar världen vägen? PPT, 26 november 2012 Klas Eklund Senior Economist, SEB Snabb överblick Världsekonomin: Splittrad men trist bild USA: Ljusglimtar, men ännu ingen riktig fart Kina: På väg att bottna
Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010
Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Placerarnas förväntningar på Modis regering blivit mer realistiska
augusti 2015 Placerarnas förväntningar på Modis regering blivit mer realistiska Vi gjorde en resa till Indien i juni för att träffa lokala företagsrepresentanter och experter. Vi hade fortfarande i gott
Några lärdomar av tidigare finansiella kriser
Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p
21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT
21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin
Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt
Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0
Vart tar världen vägen?
Vart tar världen vägen? SBR, 24 november 2015 Klas Eklund Senior economist Stor ekonomisk osäkerhet USA: konjunkturen OK Europa och Japan: svagt Kina och Emerging Markets: bromsar in Ny fas i den globala
Front Månadsöversikt
Front Månadsöversikt Osäkerheten på placeringsmarknaderna väjer Osäkerheten på placeringsmarknaderna har minskat betydligt sedan ECB:s beslut i början av december och året har inletts i exceptionellt positiva
1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.
1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 900 i Skåne
DANSKE BANK ABP:S AKTIEDEPOSITION VIII/2012
Danske Bank Abp, www.danskebank.fi DANSKE BANK ABP:S AKTIEDEPOSITION VIII/2012 Information om Aktiedepositionen: Depositionens mottagare: Danske Bank Abp Aktiedeposition VIII/2012 Till underliggande instrument
Handelns utsikter
Handelns utsikter 2017 2018 Några plock ur prognosen Hela materialet finns tillgängligt för Finsk Handels medlemsföretag via medlemssidorna på Kauppa.fi, i avsnittet Tutkimuksia ja tilastoja. År 2016:
Folket förväntar sig reformer av den nya regimen
Nigeria juni 2015 Folket förväntar sig reformer av den nya regimen I mitten av maj deltog jag i en konferens anordnad av Renaissance Capital i Lagos i Nigeria. Under tvådagarskonferensen träffade jag 15
23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS
23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu
Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)
Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag
Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag
Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 250 i Senaste
Finlands ekonomi i ett nordiskt och europeiskt perspektiv
Olli Rehn Finlands Bank Finlands ekonomi i ett nordiskt och europeiskt perspektiv Svenska Klubben, Helsingfors 22.11.2017 Offentlig 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet Offentlig 2 USA Politisk polarisering
Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige
Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend
Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.
Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på
Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie
2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar
DANSKE BANK ABP:S AKTIEDEPOSITION 5/2013
Danske Bank Abp, www.danskebank.fi DANSKE BANK ABP:S AKTIEDEPOSITION 5/2013 Information om Aktiedepositionen: Depositionens mottagare: Danske Bank Abp AKTIEDEPOSITION 5/2013 Till underliggande instrument
Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn
Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna
Välkommen till Q4-presentation. Cecilia och Robert, Järna Rosor
Välkommen till Q4-presentation Cecilia 1 och Robert, Järna Rosor Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, fjärde kvartalet 2012 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen
PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET
PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET INNEHÅLL INLEDNING 3 NEDVÄXLAD GLOBAL TILLVÄXTTREND 4 PRODUKTIVITETSLYFTET ÄR ÖVER 5 SVENSK KONKURRENSKRAFT 5 SVAG ÅTERHÄMTNING FÖR INDUSTRIN EFTER
Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar
Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är
Månadskommentar juli 2015
Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli
Makrokommentar. Januari 2017
Makrokommentar Januari 2017 Lugn start på aktieåret Det hände inte mycket på finansmarknaderna i januari, men aktierna utvecklades i huvudsak positivt. Marknadsvolatiliteten, här mätt mot det amerikanska
DANSKE BANK ABP:S AKTIEDEPOSITION 8/2013
Danske Bank Oyj, www.danskebank.fi DANSKE BANK ABP:S AKTIEDEPOSITION 8/2013 Information om Aktiedepositionen: Depositionens mottagare: Danske Bank Abp AKTIEDEPOSITION 8/2013 Till underliggande instrument
Det ekonomiska läget November Carl Oreland
Det ekonomiska läget November 2014 Carl Oreland 141104 BNP-tillväxten i USA är god och har överträffat förväntningarna, men i euroområdet. 2 Fortsatt mycket expansiv penningpolitik som dock divergerar
DANSKE BANK ABP:S AKTIEDEPOSITION 7/2013
Danske Bank Abp, www.danskebank.fi DANSKE BANK ABP:S AKTIEDEPOSITION 7/2013 Information om Aktiedepositionen: Depositionens mottagare: Danske Bank Abp AKTIEDEPOSITION 7/2013 Till underliggande instrument
Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa
Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig
Figur 2: Inkomsterna i EU-länderna utanför euroområdet konvergerar uppåt mot euroområdet
ATT FULLBORDA EUROPAS EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNION Kommissionens bidrag till ledaragendan #FutureofEurope #EURoadSibiu EKONOMISK OCH SOCIAL KONVERGENS I EU: NYCKELFAKTA Figur 1: Euron är Europeiska unionens
Handelns utsikter
Handelns utsikter 2017 2018 Några utdrag ur Handelns utsikter Hela materialet finns tillgängligt för Finsk Handels medlemsföretag via medlemssidorna på Kauppa.fi, i avsnittet Tutkimuksia ja tilastoja.
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik
Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska
STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN
STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången
Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank
Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten 2016 Knut Hallberg Swedbank Makroanalys 2 Teman under de närmaste åren Låg global tillväxt Populistiska strömningar Fortsatt expansiv penningpolitik
DANSKE BANK ABP:S AKTIEDEPOSITION 2/2014
Danske Bank Abp, www.danskebank.fi DANSKE BANK ABP:S AKTIEDEPOSITION 2/2014 Information om Aktiedepositionen: Depositionens mottagare: Danske Bank Abp AKTIEDEPOSITION 2/2014 Till underliggande instrument
Ekonomisk rapport Utgåva 2 / 2017
Ekonomisk rapport Utgåva 2 / 2017 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 9 mars 2017 fastställde ECB-rådet att det fortfarande behövs en kraftigt ackommoderande
SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD
Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank
Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten 2016 Knut Hallberg Swedbank Makroanalys 2 Teman under de närmaste åren Låg global tillväxt Populistiska strömningar Fortsatt expansiv penningpolitik
Ekonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E
konomisk rapport 30 Utgåva 6 / 2016 6 3,5 6 80 100% 53% 6 7,5 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 8 september 2016 utvärderade CB-rådet de ekonomiska
Provtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk
Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtentasvar Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 1. (a) 10 x 60 + 100 liter mjölk - arbete för 100 liter mjölk 10 x 100 (b) (c) BNP är 1000 kronor/dag,
Lyfter exporten Finland ur den ekonomiska svackan?
1 Skribenten är politices doktor och Senior Advisor på Aktia Bank 6.11.2014 Lyfter exporten Finland ur den ekonomiska svackan? I den finländska ekonomiska debatten upprepas tanken att exportmarknaden förr
SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD
Inledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition
Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som
4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR
4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR Globala aktier har stigit mellan 10-13% sedan februari. Även oljepriset har återhämtat sig och är upp nästan 40% sedan botten i år. Den tidigare oron för
PROGNOS 24.8.2004. Ekonomisk prognos 2004-2005 INDUSTRIPRODUKTIONEN HAR ÅTERHÄMTAT SIG SAMHÄLLSEKONOMIN VÄNDER UPPÅT. Tilläggsuppgifter:
PROGNOS 24.8.2004 Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535 7349 e-mail: Heikki.Taimio@labour.fi Ekonomisk prognos
SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-24 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 22.4.24 /TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD
Detaljhandelns Konjunkturrapport - KORTVERSION
Detaljhandelns Konjunkturrapport - KORTVERSION HUI Research AB info@hui.se Juni 2018 Innehåll Sammanfattning 3 Handeln i Sverige 6 Hushållens köpkraft 15 Cityhandeln 19 Amazon 21 Detaljhandeln i Norden
SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-22 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 8 % Finland EU-15 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 * 2** 8.3.22/FFC /TL Källa: European Commission Finansministeriet
Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet
Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt
Lägesrapport om den ekonomiska situationen
#EURoad2Sibiu Lägesrapport om den ekonomiska situationen Maj 219 FÖR ETT MER ENAT, STARKT OCH DEMOKRATISKT EU EU:s ambitiösa agenda för sysselsättning, tillväxt och investeringar och dess arbete med den
SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD
Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden
Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets
Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson
Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig
1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig
7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta
Att mäta konkurrenskraft
Att mäta konkurrenskraft RAPPORT OM SVENSK KONKURRENSKRAFT 1990-2015 Kinnwall Mats INDUSTRIARBETSGIVARNA Marknadsandel och konkurrenskraft Debatten om hur svensk konkurrenskraft har utvecklats är intensiv,
Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm
Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt
Inledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Stefan Ingves Riksdagens finansutskott 6 mars 18 Riksbankschef Ekonomin i omvärlden nu allt starkare God BNP-tillväxt men fortsatt dämpat underliggande inflationstryck,5 Euroområdet
Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst
Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11
Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1
Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick
Makroanalys 2 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 46 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 46 84 2 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Inflationstakten i sjönk,7% i juli
Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?
KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur
DANSKE BANK ABP:S AKTIEDEPOSITION 3/2013
Danske Bank Abp, www.danskebank.fi DANSKE BANK ABP:S AKTIEDEPOSITION 3/2013 Information om Aktiedepositionen: Depositionens mottagare: Danske Bank Abp AKTIEDEPOSITION 3/2013 Till underliggande instrument
Ekonomi Sveriges ekonomi
Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom
Ekonomisk rapport Översikt
Ekonomisk rapport Översikt Utgåva 4 / 2017 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 14 december 2017 drog ECBrådet slutsatsen att en omfattande grad av