Med lagen som verktyg

Transkript

1 Med lagen som verktyg Projektansökan av Independent Living Institute (ILI) Sammanfattning Förstudien Med lagen som verktyg, finansierad av Arvsfonden, konstaterade att den svenska funktionshinderrörelsen borde ha bättre juridisk beredskap för att kunna bemöta den diskriminering som personer med funktionsnedsättningar utsätts för. Projektet ska öka funktionshinderrörelsens tillgång till juridisk expertis när det gäller utbildning, försvar och vidareutveckling av mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Syftet är att bidra till att de medborgerliga-, politiska-, ekonomiska-, sociala- och kulturella rättigheterna för personer med funktionsnedsättning tillgodoses bättre genom att med lagen och rättspraxis som verktyg verka mot negativ särbehandling och strukturell diskriminering. Verksamheten ska inte arbeta med socialtjänst- eller socialförsäkringsärenden. Vi vill bygga upp, fördjupa och samla juridisk spetskomptens inom verksamheten och dess nätverk av jurister och människorättsorganisationer. Verksamhetens informations- och utbildningsaktiviteter riktar sig mot jurister, studerande, funktionshinderorganisationer, arbetsgivare och allmänheten för att öka medvetenheten och kompetensen om funktionshinderdiskriminering. Verksamheten ska i samråd med funktionshinderorganisationer välja och driva strategiska rättsfall, om nödvändigt i domstol, för att bidra till en utveckling av rättspraxis och normer med utgångspunkt i befintlig svensk och internationell lagstiftning. Verksamheten ska i samråd med funktionshinderorganisationer utarbeta och förankra lagförslag och andra vägledande dokument. Tillsammans med de lokala antidiskrimineringsbyråerna och Apply Human Rights har Independent Living Institute (ILI) börjat med att bygga ett rättsnätverk av jurister och MR-organisationer för att höja medvetenheten och juridisk kompetens om alla diskrimineringsgrunder, etablera en processfond, engagera juristbyråer för pro bono arbete och erbjuda juridikstuderande praktikplatser. Det planerade treårsprojektet ska drivas av ILI med de medsökande organisationerna STIL, DHR, Apply Human Rights, RTP och Handikappförbunden i styrgruppen. Senast efter projektperiodens slut ska verksamheten bli en egen juridisk person med en bred förankring i funktionshinderförbunden och andra delar av det civila samhället. Fil dr Adolf Ratzka, Independent Living Institute Ledamot i Handikappombudsmannens råd Innehållsförteckning 1. Arvsfondens prioriteringar och projektets inriktning 2. Bakgrund 3. Mål 4. Avgränsning 5. Målgrupp 6. Samarbetspartners och målgruppens roll i projektet 7. Metod 7.1 Nätverksbygge, förankring och samarbete med andra aktörer 7.2 Ökning och spridning av juridisk kunskap om funktionshinderdiskriminering 7.3 Försvara och öka tillämpningen av gruppens mänskliga rättigheter 7.4 Projektsekretariatets funktioner 8. Projektet är nyskapande och utvecklande 9. Projektets överlevnad efter Arvsfondens stöd 10. Projektets erfarenheter dokumenteras och sprids 11. Projektorganisation med styrgruppen och referensgruppen Bilagor: I. Handikappförbundens och ILI:s avsiktsförklaring II. Om Rättighetsnätverket III. Presentation av de experter som stöder projektet inkl. rekommendationsbrev IV. Presentation av de experter som ingår i den rådgivande gruppen

2 1. Arvsfondens prioriteringar och projektets inriktning FN:s Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 1 Den planerade verksamheten bidrar till att Konventionen och andra lagar som reglerar funktionsnedsatta personers rättigheter åberopas i svensk domstol och att svensk rättspraxis utvecklas i konformitet med dessa dokument. På så sätt ska funktionsnedsatta människors rättigheter lättare kunna infrias. Konventionen framhäver det civila samhällets rätt och ansvar för att aktivt delta i Konventionens implementering och uppföljning och stöder därmed vår planerade verksamhet i flera artiklar 2. Demokrati och delaktighet 3 Projektet ska förbättra den enskildes och funktionshinderrörelsens möjligheter att bidra till implementeringen av Riksdagens handikappolitiska mål 4 och FN Konventionens mål och övriga regleringar och därmed påverka samhällets utformning i demokratisk, fysisk och organisatorisk bemärkelse. Egen kraft 5 Projektet syftar till att ge personer med funktionsnedsättningar och deras organisationer verktyg för att påverka sin livssituation bl a på arbetsmarknaden, i skola, utbildning och fritid. Genom att använda juridiken kan de påverka rättspraxis och på sikt bidra till lika villkor och förbättrade levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning i alla åldrar. 2. Bakgrund Förstudien Med lagen som verktyg som finansierades av Arvsfonden kom fram till den följande lägesbeskrivningen. Gapet i levnadsförhållanden samt ökad medvetenhet om diskriminering ökar intresset för rättigheter Rättigheter för individer och grupper har på senare tid kommit allt mer i fokus, bland annat genom FNkonventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning, genom EU-direktiv och förändringar i den nationella lagstiftningen, konstaterar Nordiska Handikappolitiska Rådet 6. Intresset för rättigheter kan ses som en följd av ojämna levnadsförhållanden och en ökande medvetenhet bland människor med funktionshinder om förekomsten av diskriminering. Återkommande levnadsundersökningar har funnit ett betydande gap i levnadsförhållandena mellan personer med funktionsnedsättningar och resten av befolkningen. Det gäller bl a fysisk och mental hälsa, utbildning, levnadsstandard och deltagande i samhället. Inom alla de prioriterade politikområdena har grupper av personer med funktionsnedsättning sämre förutsättningar och lägre grad av delaktighet jämfört med övrig befolkning. Det är problematiskt ur ett rättighetsperspektiv. Det är också slöseri med resurser när inte alla människors kompetens och engagemang tas tillvara. Handisam 7 Sverige är segregerat. Men det nationella högmodet förhindrar oss att se det. Segregationen rör hela samhällslivet och berör hela livssituationen för människor med funktionshinder. Handikappombudsmannen (hädanefter HO) 8 Social rättvisa kräver både omfördelning och erkännande. Rättvisan fungerar inte utan både och. Idealet vore att välfärdsstaten behåller sin effektiva omfördelning samtidigt som MR öppnar upp rätten och samhället för människor med funktionshinder. Andreas Pettersson aspx 2 FN:s Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Artikel 4 1a och 3; Artikel 13 1 och 2; Artikel aspx 4 Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken aspx 6 Omvärldsanalys Nordiska Handikappolitiska Rådet/Nordens Välfärdscenter, 2012, i Trender i funktionshinderpolitiken i Norden 7 Handisam Sammanfattning av läget HO:s rapport till regeringen 2000 citerad i Lars Lööws stödbrev 9 Andreas Pettersson Debattartikel i Svensk Handikapptidsskrift

3 Flera undersökningar 10 visar att många människor med funktionsnedsättning upplever att diskriminering åtminstone delvis förklarar gruppens sämre levnadsförhållanden. I en undersökning anger en majoritet av de tillfrågade personerna med funktionsnedsättningar att de utsatts för diskriminering ett flertal gånger. Endast en dryg tredjedel av de som ingick i undersökningen valde att beskriva det jobbigaste de upplevt och närmare hälften av dessa uppgav att man inte gjort något åt det hela. Det vanligaste skälet till inaktivitet var att man inte ansåg att det var någon idé, att man inte orkade eller att man vant sig vid att bli diskriminerad. En annan orsak var att man inte visste vad man skulle göra eller vart man skulle vända sig. 11 Det räcker inte med nationella och internationella styrdokument för att förverkliga lika rättigheter Funktionsnedsatta medborgare diskrimineras trots att internationella och nationella styrdokument har länge fastslagit deras rätt till lika villkor i åratal. 12 Enbart informations- och utbildningsinsatser är inte tillräckliga för att rättigheterna i dessa dokument ska efterlevas. I intervjuer med representanter för funktionshinderorganisationer som genomfördes under projektets förstudie påpekades exempelvis att hänvisning till FN Konventionen och andra rättighetsregleringar inte noterades av de svenska rättsinstanserna. Trots att man i ärendena alltid hänvisade till FN Konventionens tillämpliga artiklar nämndes FN Konventionen i domskälen inte en enda gång. Det behövs juridisk expertis och svensk rättspraxis för att implementera styrdokumentens rättigheter. I en ny lagrådsremiss 13 föreslår regeringen att bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs som en form av diskriminering i lagen och kan drivas av den enskilde i domstol. Lagförslaget medger många undantag från tillgänglighetskraven och förväntas leda till många prövningar i domstol vilket förutsätter juridisk expertis på området. En fungerande, kunnig och tillgänglig rättskedja är en förutsättning för att dessa rättigheter ska säkerställas också för personer med funktionsnedsättning.... Dessutom måste ett stort antal aktörer öka sin kompetens. Handisam 14 Juridiska experter som stöder vår ansökan understryker behovet av juridisk expertis i arbetet mot diskrimineringen (de följande citaten finns i stödbreven i Bilaga). Professor Lex Frieden:... Historien är full med exempel på hur framåtriktad lagstiftning åtföljs av likgiltighet eller okunskap av lagen. Därför behöver funktionshinderrörelsen och juristkåren enligt Shuaib Chalklen, FN:s Special Rapporteur on Disability ökad medvetenhet och specialistkompetens på de rättsliga aspekterna på funktionshinderområdet för att försvara funktionsnedsattas mänskliga rättigheter. Försvaret av funktionshinderrätten kräver enligt juridikprofessor och FN-konsulten Theresia Degener färdigheter, uthållig energi och kunskap vilket förutsätter adekvata resurser. Staten och det civila samhället har ett gemensamt ansvar Alla experter som stöder vår ansökan 15 åberopar i sina stödbrev Konventionens krav på partnerskap mellan statliga organ och det civila samhället i Artikel 4 och Artikel De svenska experterna anför dessutom att Diskrimineringsombudsmannen (hädanefter DO) inte förmår driva ett större antal rättsfall på funktionshinderdiskrimineringsområdet och att det dessutom vore olämpligt om staten ensamt bekämpade funktionshinderdiskrimineringen. Anders Karlsson (Bilaga), advokat med mångåriga erfarenheter hos dåvarande HO, argumenterar exempelvis att DO är en relativt liten myndighet som varken har resurser eller möjlighet att se till att alla överträdelser av lagen blir uppmärksammade och sanktionerade. Dessutom ifrågasätter Karlsson det rimliga och det lämpliga i att överlåta åt en enda statlig myndighet att arbeta mot all diskriminering i samhället. 10 Upplevelser av diskriminering en sammanfattande rapport samt analys baserat på en kvalitativ undersökning om upplevd diskriminering, Diskrimineringsombudsmannen, DO Artikel R maj 2010; Upplever man att man blir diskriminerad? 2005 SCB på uppdrag av dåvarande ombudsmännen, HO, DO och HomO. 11 Upplever man att man blir diskriminerad? Bland annat FN:s Världsaktionsprogrammet 1982, FN:s Standardregler 1993, FN:s konvention 2008; EU:s Charter of Fundamental Rights of the European Union 2000, Employment Equality Directive 2001; Europarådets Europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna 1950; Arbetsmiljölagen 1977, Lag om handikappanpassad kollektivtrafik 1979, Nationell handlingsplan Från patient till medborgare 2000 och dess uppföjlingar, Diskrimineringslagen 2008, Plan- och bygglagen 2010, Lag om kollektivtrafik 2010, Skollag Se Arbetsdepartementets pressmeddelande den 3 mars 2014 och Regeringens lagrådsremiss den 27 februari Hur är läget 2013? en sammanfattning sammanfattning/sammanfattande-analys-av-laget/ 15 Bl a Thomas Hammarberg, tidigare HO Lars Lööw, advokat Anders Karlsson som arbetade i många år på HO, professorerna Colin Barnes, Jerome Bickenbach, Theresia Degener, Gerard Quinn, Baroness Campbell, FN:s Special Rapporteur Shuaib Chalklen,. Se alla stödbrev i Bilaga 16 United Nations Convention on the Rights of Persons with Disabilities Article 4 - General obligations 3. In the development and implementation of legislation and policies to implement the present Convention, and in other decision-making processes concerning issues relating to persons with disabilities, States Parties shall closely consult with and actively involve persons with disabilities, including children with disabilities, through their representative organizations. Article 33 - National implementation and monitoring 3. Civil society, in particular persons with disabilities and their representative organizations, shall be involved and participate fully in the monitoring process.

4 Även DO poängterar det gemensamma ansvaret. I debattartikeln Bättre möjligheter att driva diskrimineringsärenden som publicerades i samband med DO:s rapport till regeringen anförs: Internationella erfarenheter från länder som Kanada, Storbritannien, USA och Nederländerna visar att kombinationer av starka likarättsmyndigheter och starka aktörer i det civila samhället, som även kan ge juridiskt stöd när någon drabbas av diskriminering, driver på rättsutvecklingen i landet på ett positivt sätt, samtidigt som fler individer får upprättelse. I en skrivelse till regeringen föreslår nu DO att möjligheterna att driva diskrimineringsmål utreds. Bland DO:s förslag är: skapa en processfond från vilken enskilda eller föreningar kan söka pengar för att bekosta drivandet av viktigare diskrimineringstvister i domstol. förbättra villkoren för antidiskrimineringsbyråerna. Källa: Svenska Dagbladet 17 Ett exempel på ett oberoende civilsamhällesorgan som arbetar bredvid en statlig myndighet mot funktionshinderdiskriminering finns i Israel. I Bilaga berättar Bizchuts 18 direktör Esther Sivan och den israeliska Commissioner for Equal Rights of People with Disabilities, Israel Ministry of Justice, Ahiya Kamara 19 hur deras repektive organisationer kompletterar varandra när det gäller medvetandehöjande aktiviteter, geografiska områden och möjligheter att gå till domstol. Det behövs verksamheter som specialiserar sig på funktionshinderdiskriminering Diskriminering pga funktionsnedsättning, hudfärg, kön, ålder, etnisk bakrund, sexuell orientering eller religion påverkar individen och gruppen genom olika mekanismer och behandlas i olika lagar. För att bygga juridisk expertis på en viss diskrimineringsgrund behövs en kritisk massa med rättsfall gällande just denna grund. Generella verksamheter - statliga eller privata - som arbetar med alla diskrimineringsgrunder samtidigt har svårt med att utveckla specialistkompetens på funktionshinderområdet. Den bedömningen gör exempelvis juridikprofessor Theresia Degener som även är ledamot i United Nations Committee on the Rights of Persons with Disabilities: Experiences with mainstream civil rights and anti-discrimination organizations in various EU countries and North America give testimony that disability is hardly addressed by these organizations. They often lack expertise and experience in this field. This is why disabled peoples organizations need to be enabled to become legal stake holders and network with mainstream civil rights or human rights organizations. (Se rekommendationsbrev i Bilaga) Eftersom svenska icke-statliga diskrimineringsbyråer inte har drivit nämnvärt många funktionshinderdiskrimineringsfall i rätten, borde funktionshinderrörelsen ta en ledande roll i arbetet mot strukturell diskriminering med hjälp av egen expertis, driva strategiska rättsfall och utarbeta lagförslag utifrån sin egen agenda. Den svenska funktionshinderrörelsen behöver juridisk spetskompetens om diskrimineringsfrågor Juridisk kompetens inom funktionshinderrörelsen finns närmast uteslutande på socialtjänst- och socialförsäkringsärenden och avser individuella rättigheter till sociala förmåner. Det intrycket fick vi under förstudiens intervjuer med funktionshinderorganisationer samt verksamhetsberättelser, pressmeddelanden, informationsmaterial m.m. Detta bekräftas av bl a Lars Lööw, Handikappombudsman : Som handikappombudsman kunde jag också konstatera att väldigt få verksamma jurister och den samlade svenska funktionshinderrörelsen till stor del saknade kunskap om den nya lagstiftningen kring diskriminering. Samma sak var det med den konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning som arbetades fram under början av 2000-talet. Lars Lööw i Bilaga Därmed har den svenska funktionshinderrörelsen haft dålig beredskap för att använda lagen som verktyg för att försvara gruppens medborgerliga rättigheter mot strukturell diskriminering. Detta trots att rättighetstänkandet, det juridiska synsättet, lagar och domstolar har fått tilltagande tyngd inom EU och trots att den av Sverige ratificerade FN konventionen i teorin ger möjligeten att bygga upp rättspraxis så att konventionens rättigheter skulle kunna bli verklighet i Sverige. Verktygen finns, men kompetensen saknas att använda dem. ILI:s projekt är tänkt att tillföra kompetensen

5 3. Mål Den planerade verksamheten ska bidra till att medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter för personer med funktionsnedsättning tillgodoses bättre genom att med diskrimineringslagen som verktyg verka mot negativ särbehandling och strukturell diskriminering. Projektet ska: höja medvetenheten om funktionshinderdiskriminering inom funktionshinderrörelsen, berörda myndigheter, juristkåren och juridikstuderande öka funktionshinderrörelsens och juristkårensxpertis om funktionshinderdiskriminering bidra till att utveckla svensk rättspraxis med nationella och internationella styrdokument som utgångspunkt utarbeta och förankra lagförslag och andra verktyg Mätbara mål Efter tre år ska ha sammanlagt: 10 egna rättsfall drivits och/eller andras rättsfall analyserats och kommenterats 2 guider sammanställts med tips och råd för att driva diskrimineringsärenden och spridits via hemsidan och nyhetsbrev 2 dussin utbildningar, seminarier eller föredrag genomförts 2 dussin artiklar publicerats om projektet i tryckta eller elektroniska medier inkl juridisk facklitteratur 5 juridikstuderande varit praktikanter 5 nummer/året av nyhetsbrevet spridits till 500 personer på advokatbyråer, myndigheter och organisationer 4. Avgränsning Av resursskäl kommer inte alla rättsfall utan endast fall av strategisk betydelse att kunna drivas vidare. Prioriteringar fastslås kontinuerligt i samarbete med styrgruppen (ILI, STIL, DHR, Apply Human Rights, RTP och Handikappförbunden) samt i referensgruppsdiskussioner med DO och andra representanter för det civila samhället samt de lokala antidiskriminerinsbyråerna. Ärenden inom socialtjänst- eller socialförsäkringslagstiftning tas inte upp, eftersom Handikappförbundens planerade projekt är riktad mot dessa områden. Se Handikappförbundens och ILI:s gemensamma avsiktsförklaring i Bilaga. 5. Målgrupp Den närmare målgruppen utgör förtroendevalda och kanslipersonal hos funktionshinderorganisationer, jurister, domare, forskare, juridikprofessorer och -studerande samt människorättsorganisationer. Den bredare målgruppen utgör myndigheter och kommuner, fack- och yrkesförbund, massmedier och näringslivet. Vi räknar med 500 personliga adresser i projektets adressregister efter tre år. I den bredaste bemärkelsen utgör målgruppen alla personer med funktionsnedsättningar vars dagliga liv och livsprojekt begränsas av strukturell diskriminering. 6. Samarbetspartnernas och målgruppens roll i projektet Under projektets förstudie och under projektformuleringen har vi haft samarbete med STIL, DHR, RTP, LikaUnika, Handikappförbunden, Apply Human Rights, de lokala antidiskrimineringsbyråerna och DO i seminarier, per korrespondens och telefon. Samarbetspartners deltog i diskussioner och beslut angående projektets avgränsning, planerade verksamhet och projektformuleringen. För att undvika dubbelarbete och uppnå synergieffekter har vi inlett ett samarbete med Handikappförbunden (se avsiktsförklaringen i Bilaga) som också lämnar in en ansökan till Arvsfonden. Projektet är väl förankrat i målgruppen: medsökanden är bl a funktionshinderförbunden DHR, RTP, Handikappförbunden och STIL. Dessa organisationer kommer i sin tur att sprida kännedom till sina medlemsförbund resp medlemmar.

6 7. Metod Här beskrivs projektets planerade verksamhet samt därtill hörande personalfunktioner 7.1 Nätverksbygge, förankring och samarbete med andra aktörer Rättsnätverket Den planerade verksamheten är tänkt som del av det rättsnätverk som ILI och andra människorättsorganisationer håller på att bilda. Se debattartikeln i UNT för nätverkets syfte, metoder och initiativtagare. Nätverket ska motarbeta diskriminering på alla grunder och rikta sig mot målgruppen (se ovan). Inom nätverket har vårt projekt goda möjligheter att öka intresset och juridiska kunskaper om funktionshinderdiskriminering, att få råd och stöd för vår verksamhet bl a i form av erfarenhetsutbyte och juridiska arbetsinsatser och att sprida projektets resultat. Nätverket kommer att hållas vid liv bl a genom projektets hemsida, nyhetsbrev, seminarier och utbildningar. Rättsnätverket sprider f n en enkät bland jurister och människorättsorganisationer. Efter enbart några veckor har redan två dussin jurister anmält sitt intresse för att ingå och bl a driva pro bono rättsfall. Se enkäten i Bilaga. Projektets rådgivande grupp för prioriteringar och strategi 10 svenska och utländska juridiska experter på funktionshinderdiskriminering har hittills velat gå med i expertgruppen som ger råd angående verksamhetens strategi (se namnlistan i Bilaga). Dessutom inbjuds representanter från svenska funktionshinder- och människorättsorganisationer att ge råd om vilka fall ska drivas rättsligt. Projektet kommer att ha lämplig form av kontakt med Diskrimineringsombudsmannen vid olika tillfällen för att stämma av hur händelseutvecklingen ser ut när det gäller funktionshinderärenden. Styrgruppen och representanter från Handikappförbunden, andra funktionshinderförbund, antidiskrimineringsbyråerna samt andra intresseorganisationerna i det civila samhället inbjuds till regelbundna samtal och seminarier för ömsesidig informations- och erfarenhetsutbyte och avstämmning om fortsatt samarbete och arbetsfördelning. Se avsiktsförklaring av Handikappförbunden och ILI i Bilaga angående arbetsfördelningen. 7.2 Ökning och spridning av juridisk kunskap om funktionshinderdiskriminering Samarbete med juridiska institutionerna vid Stockholms universitet och Umeå universitet Juridiska Institutionen, Stockholms universitet, har bjudit in projektet för medverkan i kursen Equality Law för höstterminen 2014 om bl a funktionshinderdiskriminering, lagstiftning och dess implementering. Se stödbrev och inbjudan av professor Laura Carlson, Stockholms universitet i Bilaga. Även Andreas Pettersson, Juridiskt forum, Umeå universitet, önskar ett samarbete med projektets medarbetare för kursen Humanjuridik 15 hp, för juristprogrammets termin 8 och nya MR-relaterade kurser under utveckling. Se brevväxlingen i Bilaga. Dokumentation och analys av rättsfall Rättsfall som drivs inom projektet och även andra dokumenterade fall analyseras och kommenteras. Allt arbete inom projektet dokumenteras och utvärderas periodiskt. Lärdomar för rättspraxis sammanfattas i guider. Otydligheter eller luckor i lagstiftning noteras med sikte på att utarbeta eventuella lagförslag (se nedan). Erfarenhetsutbyte och seminarier I återkommande seminarier med jurister verksamma på andra MR-områden utvärderas erfarenheter med rättsfall, diskuteras metoder och kommenteras lagstiftningen. Guider för lekmän och jurister Utifrån dokumenterade erfarenheter inom och utanför projektet sammanställs online guider för handläggning av rättsfall på vissa delområden (exempelvis tillgänglighet) för lekmän och advokater. Guiderna uppdateras vid behov. Online referensbibliotek och faktabas Lagtexter, relevanta domar, utredningar och forskningsrapporter ska finnas tillgängliga på Assistanskoll ( ett ILI projekt med tidigare Arvsfond finansiering.

7 Föredrag, utbildningar och konsulttjänster Inom verksamheten erbjuds, mot betalning, skräddarsydda föredrag och utbildningar samt studiematerial till relevanta yrkesgrupper exempelvis personalchefer, fastighetsägare, ombudsmän, juridikstuderande m m som hålls av verksamhetens personal eller utomstående experter. Spridning via hemsida, nyhetsbrev och artiklar Förutom referensbiblioteket och faktabasen kommer det finnas på hemsidan nyhetsbevakning med artiklar, intervjuar, aktuella rättsfall m m. Medlemmarna i nätverket och intresserade aktörer får ett nyhetsbrev fem gånger/året med sammanfattningar av hemsidans senaste publiceringar. Materialet erbjuds även till andra tidskrifter inom handikapprörelsen, branschtidningar och allmänna medier. En förebild i det avseende är ILI:s Assistanskoll ( som har ett liknande nyhetsbrev ( 7.3 Försvara och öka tillämpningen av gruppens fri- och rättigheter Anmälningstjänsten För att underlätta anmälningen av diskriminerande verksamheter till DO (och i förekommande fall till Byggnadsnämnden) erbjuder projektet en webbbaserad anmälningstjänst. Man svarar på frågor genom att klicka på förformulerade meningar. Anmälningarna, med anmälarens tillåtelse, blir offentliga och sökbara i anmälningstjänstens databas och slussas vidare till DO. På så sätt förväntas projektet dokumentera funktionshinderdiskrimineringens art och utsträckning. En annan förhoppning är att databasens anmälningar fångar upp strategiska fall som lämpar sig för att drivas i domstol, om nödvändigt. En prototyp av anmälningstjänsten har drivits av Independent Living Institute sedan några år ( Tjänsten behöver anpassas till projektet. Bidra till rättspraxis Projektet ska bidra med till att nationella och internationella styrdokument blir en del av svensk rättspraxis genom att driva rättsfall i domstol. Verksamhetens jurister och utomstående jurister inom rättsnätverket kommer att företräda enskilda. För utredningar och annat förarbete knyts juridikstuderande som praktikanter till projektet. Verksamheten ska inte ta sig an alla fall utan ska prioritera strategiska rättsfall. Påverka lagstiftningsprocessen När verksamhetens arbete visar otydligheter eller luckor i svensk lagstiftning utarbetas, diskuteras och förankras lagförslag inom rättsnätverket och verksamhetens övriga nätverk, framför allt bland funktionshinderrörelsen, juridikforskare och parlamentariker. En rad utländska organisationer som är våra förebilder har med framgång kunnat bygga upp juridisk spetskompetens med detta syfte. Det mest kända exemplet är DREDF, nordamerikanska Disability Rights Education and Defense Fund som hade en nyckelroll i tillkomsten och utformningen av Americans with Disabilities Act (ADA), den omfattande och långtgående nordamerikanska antidiskrimineringslagstftningen. 7.4 Sekretariatets funktioner Verksamhetens funktioner sköts av sekretariatet samt utomstående jurister och praktikanter. Projektsekretariatets arbete stöds av styrgruppen och referensgruppen. Juristfunktionen verksamhetsledning, kontakt med styr- och referensgruppen, nätverksbygge samråd med utomstående juridisk expertis kring potentiella rättsfall samordnar pro bono arbete från advokatbyråer genom bl a Rättsnätverket etablerar rutiner för sammanställning av underlag för handläggning av diskrimineringsfall rekryterar och handleder juridikstuderande som praktikanter överser arbetet med online diskrimineringsanmälningstjänsten svarar för projektets kontinuerliga dokumentation och utvärdering författar tillsammans med journalistfunktionen guider för funktionshinderorganisationer och jurister sammanställer dokumentation och analyser av rättsfall, rättsläget på området erbjuder föredrag, seminarier, utbildningar inkl studiematerial för juridikstuderande, verksamma jurister, anställda på funktionshinderorganisationer, myndigheter och företag sprider tillsammans med journalistfunktionen information om projektets arbete i medierna och bland relevanta yrkesgrupper genom artiklar, intervjuer och deltagande vid andras evenemang

8 Journalistfunktionen svarar för nyhetsbrevet och projektets hemsida med intervjuer och artiklar bygger upp online referensbibliotek och faktabas med relevant lagstiftning och rättsfall bistår i projektets dokumentation bistår i framtagningen av guider och studiematerial skriver artiklar om verksamheten för bransch- och medlemstidskrifter Programmerare bygger hemsida anpassar och underhåller nuvarande anmälningstjänsten ( skapar publiceringsinstrument för hemsidans och nyhetsbrevets artiklar, referensbibliotek och sköter deras underhåll Administration sköter adresslistor, utskick driver online-diskrimineringsanmälningstjänsten sköter logistik kring egna evenemang säljer annonsutrymme, nyhetsbrevsprenumerationer (till företag) och utbildningar ekonomi, redovisning och revisorkontakter lönehantering 8. Projektet är nyskapande och utvecklande Projektet ska bidra till att omvandla FN Konventionen och andra nationella och internationella lagtexter till rättspraxis som på sikt ska bidra till lika levnadsvillkor för personer med funktionshinder. Projektet möjliggör att personer med funktionshinder på egen kraft kan kräva sin rätt till deltagande och inkludering som medborgare. Funktionsnedsattas sämre levnadsförhållanden ses som ett resultat av strukturell diskriminering. Funktionshinderrörelsen börjar se gruppens position i samhället som en demokrati- och medborgarskapsfråga. Slutsatsen blir då att diskriminering och människorättskränkningar inte kan avskaffas enbart genom kompensatoriska individinriktade stödåtgärder som exempelvis bostadsanpassning eller bilstöd. Den politiska processen som ledde till den statliga utredningen Bortom fagert tal 20 som föreslog att bristen på tillgänglighet skulle klassas som diskriminering och funktionshinderrörelsens protest mot regeringens långa tystnad (exempelvis Torsdagsaktionen) har ökat intresset hos rörelsen för juridiska verktyg mot människorättskränkningar. Det nya lagförslaget mot otillgänglighet 21 aktualiserar behovet av juridisk spetskompetens eftersom det möjliggör att enskilda och civilsamhällsorgaisationer kan driva fall i domstol. Lagförslaget medger många undantag från tillgänglighetskraven och förväntas leda till många prövningar i domstol vilket förutsätter juridisk expertis på området. Juridiken betraktas som ett verktyg för implementering av mänskliga och medborgerliga rättigheter Juridiken har hittills använts av den svenska funktionshinderrörelsen mest i socialtjänstlags- eller socialförsäkringsärenden. Att ta diskrimineringsfall med anknytning till funktionsnedsättning till domstol har varit ovanligt i Sverige vilket kan ses i förstudiens kartläggning av funktionshinderrörelsens juridiska resurser och stödbreven. Inom projektet ska juridiska medel användas för att förverkliga funktionshindrades mänskliga rättigheter genom att åberopa lagar och prejudicerande rättsfall och driva strategiska ärenden i domstol om nödvändigt. På så sätt kan rättspraxis utvecklas och kännedom om diskrimineringens påföljder spridas. Projektet är knutet till det nya Rättsnätverket Projektet ingår i det nystartade rättsnätverket. Se beskrivning, syfte ovan under punkten Metod. Projektförslaget har fått starkt stöd av juridiska experter Hittills har 22 svenska och utländska juridiska experter på området kommenterat och ställt sig bakom projektförslaget. Se deras brev i Bilaga. Projektet har tillförsäkrats expertstöd av ett rådgivande nätverk Svenska och utländska juridiska experter på funktionshinderdiskriminering är beredda att ingå i ett rådgivande nätverk kring den planerade verksamheten. Se namnlistan i Bilaga. 20 Ds 2010:20 Arbetsdepartementet, 21 Se Arbetsdepartementets pressmeddelande den 3 mars 2014 och Regeringens lagrådsremiss den 27 februari 2014

9 Projektet planerar samarbete med juridiska institutionen vid Stockholms och Umeå universitet Juridikprofessorer inom det planerade rättsnätverket kan använda aktuella rättsfall i undervisningen, bjuda in verksamhetens jurister för föreläsningar och rekommendera verksamheten som praktikplats. Se ovan under punkten Metod. Projektet hjälper DO sprida kännedom om funktionshinderdiskrimineringens utsträckning och rättsliga följder Bl a används internet, nyhetsbrev och sociala medier för att sprida kännedom om kränkningar av funktionshindrade personers rättigheter, om aktuella rättsfall och deras utgång. Som DO påpekade i sitt stödbrev kan projektet stödja DO genom att bidra till utbildning om diskriminering av handikapprörelsen, jurister och allmänheten. (se Bilaga) Projektet använder en webbaserad anmälningstjänst. Anmälningstjänsten underlättar anmälningar av diskriminerande verksamheter och dokumenterar diskrimineringens förekomst och art i en publik databas. Se ovan under Metod. Projektet engagerar medlemmarna hos de deltagande funktionshinderförbunden De deltagande funktionshinderförbundens hemsidor kan länka till anmälningstjänsten, dess databas och till projektets hemsida och resurser för att öka intresset för diskrimineringsbekämpning. Projektet kommer ha tillgång till en planerad processfond Rättsnätverket, som ILI och andra människorättsorganisationer håller på att bilda, ska bl a samla in medel för en processfond för strategiska diskrimineringsfall. Projektet testar delfinansiering av rättsfall med s k gräsrotsfinansiering Se en beskrivning av gräsrotsfinansiering nedan. Projektet testar delfinansiering av rättsfall med pro bono-arbete och praktikanter Se beskrivning av pro bono-arbete och praktikanter nedan. Projektet har goda möjligheter att bli modell för andra länder Flera juridiska experter påpekar i sina stödbrev för ansökan (se Bilaga) att projektet har goda utsikter att bli modell för andra länder. Se exempelvis Europarådets Commisioner on Human Rights Thomas Hammarberg:... Jag tror också att detta projekt kan bli stilbildande i andra länder och ytterligare markera den betydelse den svenska rörelsen har haft och fortfarande har när det gäller att påverka grundläggande attityder. Projektet skulle kunna bli ett värdefullt inslag i strävandena att förverkliga ambitionerna i FN-konventionen. Professor Lisa Waddington, European Disability Chair in European Disability Law vid Maastricht University: This project could help to address the identified deficits, and become a model for action elsewhere in Europe. San Yuenwah, Senior Advisor, Social Development Division, United Nations: It is hoped that the grant application of the Independent Living Institute will receive favorable consideration, particularly as the work generated will be of great interest and relevance not only for Sweden and Europe, but also for the Asian and Pacific region which has just commenced the Asian and Pacific Decade of Persons with Disabilities, , focusing on the theme of Make the Right Real in Asia and the Pacific. Sid Wolinsky, Director of Litigation, Disability Rights Advocates, Berkeley, California: I believe in the need for such a project and expect that it will provide inspiration to the disability movement in Sweden but also, in particular, the disability movement in other parts of Europe. 9. Projektets överlevnad efter Arvsfondens stöd Verksamheten blir en juridisk person med flera aktörer som ägare Senast efter Arvsfondens stöd på tre år omvandlas verksamheten till en juridisk person med representanter från funktionshinderförbund, människorättsorganisationer och övriga aktörer i styrelsen. Så ska ansvaret för verksamheten, inklusive det finansiella ansvaret, spridas bland fler ägare som kan bidra finansiellt exempelvis genom att köpa annonsutrymme på verksamhetens hemsida och nyhetsbrev och köpa konsulttjänster, föredrag och utbildningar. (Förebilden när det gäller inkomster är ILI:s tidigare Arvsfondsprojekt Assistanskoll som numera drivs helt med annonsintäkter.) Försäljning av utbildningar, föredrag, konsultuppdrag, nyhetsbrev, guider, sponsringsavtal Verksamheten erbjuder utbildningar, föredrag och konsulttjänster till myndigheter, företag, advokatbyråer och organisationer. Aktuella rättsfall och analyser av domar presenteras i ett nyhetsbrev som är kostnadsfritt för privatpersoner men inte för advokatbyråer och myndigheter. Möjligheten till sponsringsavtal undersöks.

10 Delar av eventuella skadestånd eller förlikningar Möjligheten ska prövas att klagande avstår från en del av eventuella skadestånd- eller förlikningssummor till verksamhetens förmån. Delfinansiering av rättsfall med s k gräsrotsfinansiering 22 Inom projektet testas möjligheten att bestrida en del av kostnaderna genom s k gräsrotsfinansiering där privatpersoner och organisationer ger finansiellt stöd på verksamhetens hemsida till strategiska rättsfall. Gräsrotsfinansiering som använder bl a sociala medier höjer samtidigt kunskap om funktionshinderdiskriminering hos allmänheten. Delfinansiering av rättsfall med pro bono-arbete och praktikanter Advokatbyråer med inriktning på mänskliga rättigheter åtar sig ett begränsat antal rättsfall mot låga eller inga ersättningar. Juridikstuderande erbjuds praktik under handledning med exempelvis research och andra förarbeten. Se brevväxlingen i Bilaga med Andreas Pettersson, Juridiskt forum, Umeå universitet angående intresset hos hans studerande. På det sättet ökas studerandes kunskap av och intresse för funktionshinderdiskrimineringsrätt. Praktikanter används i Sverige i diskrimineringsärenden redan idag med goda resultat bl av Apply Human Rights. Pro bono-arbete och praktikanter är vanliga inslag hos liknande verksamheter utomlands, bl a DREDF, USA och Bizchut, Israel. Om pro bono-arbetets frammarsch i Sverige se artikeln i Advokaten 23. Redan några veckor efter att Rättsnätverket hade skickat ut sin enkät till advokatbyråer svarade två dussin advokatbyråer som bl a kan tänka sig arbeta för projektet på pro bono basis. Tillgång till en planerad processfond Se punkten ovan under Projektet är nyskapande. 10. Projektets erfarenheter dokumenteras och sprids Förekomsten av funktionshinderdiskrimineringen dokumenteras med hjälp av anmälningstjänsten som är publik och sökbar i en online databas. För övrigt se stycket ovan Ökning och spridning av juridisk kunskap om funktionshinderdiskriminering Verksamhetens hemsida med sina nyheter, artikelserier och övriga resurser ska bli den självklara inkörsporten för alla som har ett intresse för funktionsnedsatta människors rättigheter och dessa rättigheters försvar. En av förebilderna i detta avseende är hemsidan för ILI:s projekt Assistanskoll som tidigare fått Arvsfondens stöd. 11. Projektorganisation Om projektsekretariatet se punkt 7.4 ovan Styrgruppen Projektets styrgrupp består av de medsökande organisationernas representanter Referensgruppen I referensgruppen ingår företrädare för DO, Handikappförbunden, Lika Unika samt människorättsorganisationer och erfarna jurister som är del av det nystartade rättsnätverket. Referensgruppen diskuterar vilken typ av rättsfall som skulle kunna drivas för att fylla en kompletterande funktion till DO:s arbete och andra organisationers insatser. Referensgruppen väljer generella kriterier som potentiella rättsfall måste uppfylla för att kunna drivas av projektet. Handikappförbundens och ILI:s planerade projekt samarbetar och koordinerar insatserna. Projektägare är ILI. Senast efter Arvsfondens stöd på tre år omvandlas verksamheten till en fristående juridisk person med representanter från funktionshinderförbund, människorättsorganisationer och övriga aktörer i styrelsen