Informationsmöte Brf Skönstaholm. 7 maj 2013

Transkript

1 Informationsmöte Brf Skönstaholm 7 maj 2013

2 Stambyte Redovisning energiutredningar Redovisning renovering av värmesystem

3 Stambyte Presentation av omfattning. Kostnadsgenomgång. Redovisning av inkomna frågor. Övriga frågor

4 Omfattning stambyte El i badrum inklusive värmegolv Byte av stammar och vattenledningar Totalrenovering av badrum och WC

5 Kostnadsuppskattning Kalkyl byggåtgärder Kalkyl VS arbeten Kalkyl EL arbeten kr kr kr Total summa kr

6 Ingående kostnad Redan nedlagda kostnader kr kr Kvarstår att finansiera kr

7 Redovisning av inkomna frågor 1. När börjar arbetet i min bostad? Svar: Entreprenör och föreningen kommer överens om arbetsstart och ordning

8 2. När kommer vi ha en entreprenör? Svar: Förslag på beslut till årsstämman 4 juni. Om beslut tas kan föreningen förhoppningsvis sluta avtal med entreprenör i höst.

9 3. Hur påverkas övriga rum och utrymmen? Kan jag bo kvar under tiden? Svar: Viss påverkan på övriga bostaden för att byta stammar. Stambytet genomförs med kvarboende

10 4. Varför har vi fått endast ett förslag på inredning? Svar: Föreningen har valt att lägga fram ett förslag på inredning i klassisk 50 talsstil. Vissa kompletterande alternativ kommer tas fram för exempelvis badrumsskåp, beslag och belysning.

11 5. Kan jag ändra plats på inredningen eller förändra planlösningen på annat sätt? Svar: Ja, som ett tillval.

12 6. Får jag behålla min gamla inredning och istället göra tillval för motsvarande summa? Får jag byta föreningens erbjudande mot annan inredning? Svar: Föreningens erbjudande motsvaras inte av en pott med pengar. Man kan byta inredning och betala eventuell mellanskillnad.

13 7. Vad är sagt om tvättmaskiner? Svar: Får oftast plats i duschalternativet. Tvättmaskin är ett tillval där entreprenören drar fram el, vatten och avlopp. Tvättmaskinen installeras av den boende.

14 8. Varför är inte toalettstolen vägghängd? Svar: Vägghängd toalett tar oftast större utrymme i anspråk och ryms därför inte i alla badrum/wc. Kan i de flesta fall väljas som tillval, fungerar inte som en generell lösning.

15 9. Vad händer med entreprenörens garanti om man gör tillval? Vad händer med garantin om man ändrar saker efteråt? Svar: Avtalet formuleras så att tillval som entreprenören installerar omfattas av garantin till föreningen. Påverkas sedan tätskikt etc. kan garantin upphöra att gälla.

16 10.I utställningen är det spotlights i taket och olika storlekar på kaklet. Vad gäller? Svar: Spotlights ingår inte i föreningens erbjudande, ljusgloben på porslinssockel ingår. Kaklet finns både som 10x10 cm eller 15x15cm. Man kan själv välja.

17 11.I vårt kök har vi en gammal blandare med två uppgångar genom diskbänken. Den nya köksblandaren kräver bara en uppgång. Hur ordnas det? Svar: De gamla hålen täcks med täckbricka. Den nya blandaren sätts i en ny uppgång mellan dessa.

18 12.Kommer nivåskillnaden på golv mellan bad och hall åtgärdas? Svar: Nivåskillnaden har oftast byggnadstekniska orsaker. Ambitionen är att minska nivåskillnaden så mycket som möjligt.

19 13.Hur värms badrummet upp? Svar: Med golvvärme och handdukstork. Värmen i golvet regleras av den boende själv.

20 14.Varför är golvvärmen elburen istället för vattenburen? Svar: Elburen golvvärme fungerar året runt och medför även mindre risk för skador. Eventuella skador är lättare och billigare att reparera.

21 15.Vem betalar för golvvärmen? Svar: Värmen regleras av den boende och betalas via elräkningen. Detta leder till minskade kostnader för föreningen, som minskar månadsavgift/hyra för den boende.

22 16.Vad händer med grannens rör i min bostad? Svar: Alla gemensamma rör ska separeras. Detta medför att vissa lägenheter måste kompletteras med nya stammar och ledningar.

23 17.När byts elen i min bostad? Svar: I och med stambytet byts elen i badrummet. Boende i bostadsrätter med gammal eldragning rekommenderas att byta elen före stambytet. Gammal eldragning i hyresrätter byts snarast. Anbud från entreprenörer inkommer 15/5.

24 Energiutredning Uppdrag från styrelsen att titta på olika energilösningar Kortfattad sammanfattning presenteras av Viktor Gärde Energiutredningen i sin helhet tillhandahålls av styrelsen för de som är intresserade.

25 Skönstaholm Energiutredningar

26 Vindenergi Genererar el Etablerad teknik Beroende på väder

27 Vindenergi Horisontell turbin Storskalig, effektiv Buller Riktningsberoende

28 Vindenergi Vertikala turbin Bra i tätbebyggda områden Stör mindre Dålig i låga vindstyrkor

29 Vindenergi Slutsats Acceptabel återbetalningstid Antikvariska krav Inte bra för Skönstaholm

30 Solenergi Väldigt mycket solenergi tillgängligt Svårt att lagra, måste omsättas

31 Solenergi Solceller Ger el Låg effektivitet Behövs lagring

32 Solenergi Solpaneler Ger värme Finns billig lagring Hög effektivitet

33 Solpaneler slutsats Solpaneler lönsamt Antikvariska krav Framtiden ev. bullerplank

34 Biogas Billigt, enkel metod Använda avfall Gaspanna behövs

35 Biogas Bondgård & frakt Behöver yta och råmaterial Köpa in sig på biogasanläggning Frakt blir nödvändigt

36 Biogas Slutsats Ej lönsamt Frakten kostar

37 Små sidospår Geotermisk energi Går inte i Sverige

38 Små sidospår Artificiell fotosyntes Forskningsstadiet

39 Värmepumpar Ej luft luft Ska funka med befintligt värmesystem Hub eller länga

40 Värmepumpar Luft vatten Billig, pålitlig Buller, antikvariska krav

41 Värmepumpar Bergvärme Diskret, osynlig Dyr Högst prestanda

42 Värmepumpar Slutsatser Bergvärme bäst Spetsvärme behövs under kalla delen av året Kräver underhåll

43 Frågor

44 Förutsättningar som legat till grund för förslag till nytt värmedistributionssystem Utöver energiutredningen ligger följande önskemål från föreningen till grund för framtaget förslag. 1. Lösning ska inte binda upp föreningen på ett specifikt energislag. Flexibelt system som ger möjlighet att i framtiden frångå fjärrvärme är önskvärt. 2. Lösning ska minska behovet av löpande underhåll från föreningens sida 3. Lösning ska minska förlusterna i kulvertsystem och rörstråk i källaren. 4. Möjliggöra individuell mätning av vatten och värme

45 Kollektiv eller individuell anslutning Kollektiv = distributionsnät för värme och vatten, underhålls av föreningen. Individuell= varje lägenhet har direktanslutning till värmekulvert samt producerar eget varmvatten Uppgradering av fjärrvärmesystemet med kollektiv eller individuell anslutning. Kollektiv anslutning lösning med bergvärmepump.

46 Alternativ kollektiv fjärrvärme, KFV KFV 1 Ersätta befintlig kulvert för att minska värmeförluster. Rörstråk i källaren kvarstår i renoverat skick. KFV 2 KFV 1 med tillägget omhändertagande av dagvatten. KFV 3 KFV 2 med tillägget dränering runt fastighet. I KFV alternativet ingår även möjlighet till individuell mätning samt ny kallvattenservis.

47 Alternativ kollektiv bergvärme, KBVE KBVE 1 Befintligt distributionssystem används. Bergvärmpumpar med växlare för varmvatten försörjer upp till 20 hus. Spetsvärme via elpatron. KBVE 2 KBVE 1 med tillägget omhändertagande av dagvatten. KBVE 3 KBVE 2med tillägget dränering runt fastighet. I KBVE ingår även möjlighet till individuell mätning.

48 Alternativ individuell fjärrvärme, IFV Ny kulvert för värme grävs ner utmed husen. Alla lägenheter får individuell anslutning till systemet. Ny kulvert medför minskade värmeförluster jämfört med dagsläget. Ny kallvattenservis med individuell anslutning. Varje hus får en egen värmeväxlare för varmvatten. Möjligt att i framtiden byta energislag. Möjlighet till individuell mätning.

49 IFV 2 + Fjärrvärme med ny kulvert där var och en får en egen anslutning och en egen växlare i huset. Individuell mätning för varmvatten, värme och kallvatten medför möjlighet att påverka sina egna kostnader. Dränering och isolering av källare på en sida av huset medför förbättrat inomhusklimat. Stuprör ansluts till nya utvändiga dagvattenledningar.

50

51 Principskiss för schakt vid hus

52 Principskiss för schakt mellan huskroppar